Page 1

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN BENGT DAHLGREN • NR 1 • 2020

Nytt

GULD I GÖTEBORG

Med Bengt Dahlgren som miljösamordnare nådde Göteborgs största knutpunkt guldcertifiering i LEED. Gamlestads Torgs nyuppförda byggnad består av 27 000 kvadratmeter kontorsyta fördelat i tre huskroppar.

BENGT DAHLGRENS VD:AR OM PANDEMIN

1

ÅTERBRUK ALLT VANLIGARE INOM BYGGSEKTORN


innehåll

i korthet

4

Policy för hållbara bioplaster

10 12

» Vår utmaning nu är att försöka förstå den långsiktiga effekten. Vad kommer våra kunder ha för behov, och hur ser deras investeringsvilja ut när vi kommer ur pandemin?  «

framåt, säger Maria Perzon, HållbarhetsansvaBioplaster blir ett allt vanligare alternativ till rig på Bengt Dahlgren. ”vanlig” plast. Det råder dock en osäkerhet Projektet finansierades av Vinnovas genom kring hur råvaran i bioplasten ska bedömas utlysningen ”Cirkulär och biobaserad ekonomi, ur hållbarhetssynpunkt. Frågor som ”kommer från teori till praktik”. Bengt Dahlgren utförde tillverkning av bioplastens råvara konkurrera delar av utredningarna. Chalmers Industriut odling av mat?”, ”Är det okej att använda teknik ledde projektet där slaktavfall som bioråvara?” även Lokalförvaltning med och ”Hur ställer vi oss till Håll bar projektet Hoppet, Västra Göanvändning av palmolja?” oms tälln ing talandsregionen, Procurator, kan dyka upp. Osäkerheten till Hammarplast Medical, Tarkett kan vara en bidragande orbiob aser ade och Johanneberg Science Park sak till varför omställningen plas ter deltog. till bioplast går långsamDen 19:e februari bjöd mare än vad som tidigare forskningsprojektet in till ett förutspåtts. frukostmöte på Johanneberg – Projektet Policy för Science Park, med cirka 75 hållbara bioplaster syftar deltagare, där resultatet från till att överbrygga dessa projektet presenterades. hinder. Dels genom att – Under diskussionerna framidentifiera hinder och kom bland annat att vi måste möjligheter, kartlägga se över våra upphandlingar och befintliga upphandlingsProjektets slutsatser finns summerad e utveckla upphandlingsproceskrav och policyer samt ta i en kort broschyr som finns på https:// ser som främjar klimatsmart fram en vägledning för hur www.johannebergsciencepark.com/ tänk, säger Maria Perzon. upphandlingskrav kan sättas node/17771.

Läs intervjun med Kristin Lindström och hennes arbete med risk management på sidorna 12–14.

20

NYTT KONTOR I UPPSALA

Bengt Dahlgren etablerar sig i Uppsala – en av de snabbast växande redionerna i landet. Daniel Sätterström, som kommer från Hifab, kommer att arbeta som filialchef för verksamhetsområdena Installation, Bygg & Fastighet samt Energi & Miljö Övriga medarbetare är Malin Angerbjörn, Riskfrågor, Sarah Gustavsson, Brandfrågor och Jakob Degler med kompetens inom Brandfrågor. – Vi är stolta över att vara en del i denna satsning, vi är en attraktiv arbetsgivare vilket gör att vi kan leverera våra tjänster till högsta kvalité redan från start. Våra nya och befintliga kunder kommer att känna den lokala närvaron men även kraften i den samlade kompetensen i bolaget, säger de i en kommentar.

Philip Ngos hemmakontor.

16

BRA OCH DÅLIGT MED HEMMAJOBB

Sid 3. I korthet. Sid 4. Bengt Dahlgrens sex vd:ar reflekterar över pandemins konsekvenser. Sid 10. I framkant gällande klimatoptimering. Sid 12. Intervju med Kristin Lindströms risk management-arbete. Sid 15. Nytt kontor i Norrköping. Sid 16. Elprojektering på fossilfria förskolan i Göteborg. Sid 18. Guldcertifiering i LEED för Gamlestads torg i Göteborg. Sid 20. Återbruk inom byggsektorn på frammarsch. Sid 24. Nya datorstödda system för fastighetsutveckling. Sid 26. Risk Management integreras i samhällsplanering på ett helt nytt sätt.

redaktion

Utges av: Bengt Dahlgren Stockholm AB Adress: Hammarby Allé 47, 120 30 Stockholm Telefon: 08-588 88 100 Hemsida: www.bengtdahlgren.se E-post: info@bengtdahlgren.se Ansvarig utgivare: Lars Kjellgren, vd Produktion och layout: Nevada Media Omslag: Serneke Nummer: 1 av 2, nästa nummer av BD-nytt utkommer i december 2020 Följ Bengt Dahlgren på: Facebook, Instagram, Twitter, LinkedIn, Mynewsdesk.

2

Vattenförsörjningssystemet byggs i Chonyonyo i Tanzania.

Livsviktigt vattenprojekt i Tanzania Bengt Dahlgrens sprinkler- och energiingenjör Hamse Hassan projektleder sedan april ett ingenjörer utan gränser-projekt för att utvidga ett livsviktigt vattenförsörjningssystem i Chonyonyo i Tanzania. Tillsammans med kollegorna Johan Nilsson och Philip Ngo är målet att så snart som möjligt få vattnet från Chonyonyo att rinna till den lilla hälsostationen i Rukole, som nu behövt utvidgats och bli till ett sjukhus.

– De har en stram budget och snäv tidsram så vi ritar inte bara utan konsulterar också i alla tänkbara inköpsfrågor, från materialval till logistiska utmaningar. Med ambitionen att så fort som möjligt få detta på plats spånar och diskuterar vi nu fram en rörledning som med hjälp av tyngdkraften driver på vattenförsörjningen utan att påverka övrig vattensystemsinfrastruktur, säger Hamse Hassan. 3

Philip Ngo har sedan slutet av mars arbetat halva tiden hemifrån och ser både för- och nackdelar med det. – Fördelar är att jag får arbetsro, mindre ”dödtid” i form av resor till möten och till kontoret, samt möjlighet till hemlagad mat. Nackdelarna är att det är svårt att kolla upp saker i till exempel böcker, det är socialt tråkigt, skärmen är mindre och det är farligt nära till soffan.


Text: Christian Zacharoff Foto: Jonas Kullman

Samarbete är viktigare än någonsin ”Tät kontakt, tätt samarbete, vi måste hjälpa varandra” – budskapet är tydligt från Bengt Dahlgrens vd:ar: ”Utvecklar vi vårt samarbete åt alla håll har vi alla möjligheter att gå stärkta ur den här krisen”. Temat som är först ut i serien belyser varför samarbete är viktigare än någonsin förut.

Michael Walmerud

Per-Anders Marberg

Lars Kjellgren

LARS KJELLGREN: En intressant aspekt på spåren efter covid-19 är att det är okej att sälja igen. Det har länge varit sånt tryck i byggbranschen, har du varit aktiv i säljarbetet har det nästan uppfattats som att du inte håller hög kvalitet. Jag tror det är sunt att vi behöver ringa lite kalla samtal, prata med varandra och hjälpa varandra. Det kommer skapa bättre samarbeten och i förlängningen högre kvalitet. MIKAEL SUNDELL: Vi har än så länge klarat oss bra, nervositeten ligger i höst, hur kommer det bli efter semestern? Det är svårt att sia om. Vår trygghet är att vi jobbar som ett lokalt småföretag i Skaraborg och Jönköping. Vi lägger aldrig alla ägg i samma korg utan är vana vid att jobba tätt med våra kunder och partners och att alltid vara flexibla och lättillgängliga. Det ska alltid vara lätt att ta hjälp av oss, det tror jag uppskattas mer än någonsin i dessa tider.

Sören Karlsson

Mikael Sundell

Magnus Åberg

TILLSAMMANS GÅR VI STÄRKTA UR KRISEN Mycket har hänt på kort tid och verkligheten ser i dag annorlunda ut mot vad den gjorde för bara några veckor sedan. Vad innebär det här för bygg- och fastighetsbranschen i stort och vad kan Bengt Dahlgren göra för att trygga, peppa och se framåt? Tillsammans går vi stärkta ur krisen är en serie av reflektioner från Bengt Dahlgrens sex vd:ar. De har alla delat med sig av sina personliga tankar på hur vi kan ta oss igenom coronakrisen och hur vi tillsammans kan gå stärkta ur den. Intervju med Michael Walmerud, Göteborg, Per-Anders Marberg, Brand & Risk, Lars Kjellgren, Stockholm, Sören Karlsson, Linköping, Mikael Sundell, Skövde, och Magnus Åberg, Syd.

4

SÖREN KARLSSON: Transparens tror jag är enormt viktigt i ett sådant här läge. Alla aktörer i branschen måste ha en tät dialog, tillsammans kan vi säkerställa att projekt löper på och på det sättet kan vi hjälpas åt att täcka upp vid sjukfrånvaro och vabb. Vi får inte hamna i ett läge där projekt stannar upp fast det egentligen inte är nödvändigt. I slutändan handlar det om att vi inte ska behöva säga upp medarbetare som vi förhoppningsvis kommer behöva snart igen. Vi måste värna om människan och kompetensen hos oss alla. Här har vi på Bengt Dahlgren en fördel av att vara en koncern. Vi hjälper varandra både över region och kompetensgränser. MAGNUS ÅBERG: Vi på Bengt Dahlgren Syd har gått igenom en hel del tuffa förändringar på senare år och lärt oss vikten av att agera snabbt, det tror jag hjälper oss i ett sånt här läge. När covid-19 först slog till blev många lite lamslagna, de senaste veckorna har det dock hänt en hel del positivt vilket gör att marknaden börjar röra sig igen i Skåne. 2022 ska H22 (en konferens där Helsingborgs stad tillsammans med experter och talare från hela världen utforskar utvecklingen av en smartare stad, reds anmärkning) invigas i Helsingborg, 2030 ska vi vara 500 000 invånare i Malmö, ska vi klara dessa mål gäller det att vi inte tappar tempot. Vi måste ta oss igenom den här perioden tillsammans, alla i branschen och samhället i stort har ett ansvar att fortsätta bygga. MICHAEL WALMERUD: I byggbranschen har vi länge talat om att vi måste bli bättre på att samarbeta, över gränser och på nya sätt. Jag tror att den här krisen kommer tvinga oss att ta språnget. Fokusera på innovationsprojekt, utveckla organisationen, bli bättre på att samarbeta och hjälpa till där det behövs. Det här

är ett perfekt läge att känna av hur var och en verkligen känner och tänker. Vi behöver tätt samarbete i alla delar: internt, med partners och med kund. Kan få oss att ta tag i saker som vi aldrig hinner med. Under en lång tid har vi bara tuggat på. Vi måste kämpa oss igenom det här. Är det rätt att dumpa priser i ett sånt här läge? Kanske, men då måste det göras av rätt anledningar. PER-ANDERS MARBERG: Jag håller med mina kollegor men vill också lägga till hur viktigt det är att vi blir ännu bättre på att samarbeta mellan våra olika affärsområden internt. Jag tror att vi har alla möjligheter att hitta nya smarta idéer mellan våra ingenjörsdiscipliner, idéer som kommer våra kunder till gagn. Det kan till exempel gälla installationsbrandskydd, miljöriskanalyser, säkerhetsrisker kopplat till styr och el.

5

»

» Det ska alltid vara lätt att ta hjälp av oss, det tror jag uppskattas mer än någonsin i dessa tider. «


Fastigheterna som bygger samhället

»

Ämne nummer tre handlar om något som ligger nära Bengt Dahlgrens hjärta: företagets samhällsfastigheter. Aldrig förr har sjukhus och äldreboenden hamnat så under luppen som i spåren av covid-19. Vad går att lära av det här och hur kan Bengt Dahlgren utveckla sina befintliga och bygga ännu bättre samhällsfastigheter i framtiden? SÖREN KARLSSON: Jag tror att det kommer uppstå en efter­tänksamhet i spåren efter covid-19. Se på de stora skolklasserna vi har på många skolar i dag, det påverkar både rummets klimat och arbetsklimatet, har vi prioriterat rätt där? MIKAEL SUNDELL: Här tror jag att det handlar väldigt mycket om att lyssna och lära av de som jobbar med förvaltningen av samhällsfastigheterna. När det här äntligen är över kommer vi kunna addera in dessa insikter i vår kompetensbank och förbättra massor av fastigheter där ute.

Vad är need to have och vad är bara nice?

MICHAEL WALMERUD: Hur märkligt de än kan låta så har stat, kommun och landsting ett uppdämt behov på grund av lång högkonjunktur, prioriteringar och besluts­kraft. I ett sådant här läge ställs det på sin spets, det bara måste funka. När skolor, universitet och högskolor står stilla skapas möjligheter att lära oss något av den här extrema situationen, vi kan utveckla och förbättra.

PER-ANDERS MARBERG: Något vi ser i spåren av den här krisen är hur viktigt det är med väl fungerande samhällsfastigheter. Vi på Bengt Dahlgren har enormt stor erfarenhet av att projektera alla våra tjänsteområden för sjukhus, skolor, äldreboenden med mera. Vi kan verkligen samhällsfastigheter. MAGNUS ÅBERG: Skåne ska växa kraftigt de kommande åren, det kommer ställa ännu högre krav på samhällsfastigheter. Covid-19 har visat hur viktigt det är att skolor, sjukhus, äldreboenden och andra offentliga miljöer fungerar när vi utsätts för pressen som pandemin skapar. LARS KJELLGREN: Vi får många förfrågningar från Locum, bolaget som bygger och förvaltar vårdfastigheter i Stockholm. Vi tar med oss insikter av den extrema situation som vi går igenom just nu, vad kan vi ta med oss så att vi kan skapa ännu bättre vårdfastigheter i framtiden?

Ämne nummer två handlar om kundvärde. Hur kommer Bengt Dahlgren prioritera när tiderna är tuffare och budgeten tajtar? Vad är need to have och vad visade sig bara vara nice?

»

» Tuffa tider uppmuntrar utveckling och innovation, det är bra och nödvändigt vid jämna mellanrum. «

MIKAEL SUNDELL: Vi har länge varit inriktade på nyproduktion, ofta genom stora projekt, krisen kanske innebär att vi får jobba med fler lite mindre ombyggnadsprojekt i framtiden. Även små ombyggnader med hållbara lösningar kan innebära stora vinster för energi och miljö. Tillsammans med kunder och partners finns det en marknad här som har varit lite bortglömd eller nedprioriterad under ”byggboomen”. MICHAEL WALMERUD: Miljöcertifieringar är en intressant aspekt, kommer en så viktig sak värderas annorlunda om tiderna blir tuffare? Vad kommer det innebära för hållbar utveckling i långa loppet? Kan vi digitalisera miljöcertifieringar genom att lära oss av digitala tvillingar så kommer det skapa nya möjligheter och samarbeten. Tuffa tider uppmuntrar utveckling och innovation, det är bra och nödvändigt vid jämna mellanrum. SÖREN KARLSSON: Det finns alltid en risk att det dras ner på bland annat energi och miljö i ett sådant här läge. Här måste vi alla vara med och se till att vi fortsätter bygga hållbart även när tiderna är tuffare. Vi har en öppen dialog med våra ramavtalskunder, det

6

gäller att hjälpas åt så att vi alla kan behålla vår personal inom alla viktiga områden. PER-ANDERS MARBERG: Sådant som i sämre tider kan anses vara lite mer Nice to have såsom avancerade brandskyddslösningar kan tyvärr komma att prioriteras bort. Dessa projekt bryter ny mark och utvecklar vår bransch. På lång sikt riskerar det viktig utveckling, nu är det upp till oss som jobbar med det här att hjälpa våra kunder att prioritera utan att tappa kvalitet och långsiktighet. Självklart är det viktigt att aldrig tumma på kvaliteten på vare sig innovation eller särskilda utredningar. LARS KJELLGREN: Det handlar om att lyssna på kunden och våga att sälja. I sådana här lägen går det inte att vara fin i kanten utan vi måste hugga på allt. Det är bra, det gör oss mer konsultmässiga och bättre på att hela tiden läsa av våra kunders behov. Vi hjälper våra kunder att vara långsiktiga och navigera i sina prioriteringar. MAGNUS ÅBERG: Samhällsfastigheter blir ju verkligen need to have i ett sådant här läge. Vi har alla ett ansvar att lära oss av covid-19 och bygga ännu bättre sjukhus och äldreboenden i framtiden.

7

» Det handlar väldigt mycket om att lyssna och lära av de som jobbar med förvaltningen av samhällsfastigheterna. «


Vad lär vi oss av krisen? Ämne nummer fyra handlar om insikter. Pandemin slog visserligen ner som en bomb. Vilka insikter tar Bengt Dahlgren med sig in i framtiden? MAGNUS ÅBERG: Att mycket av den tiden vi lägger på att åka fram och tillbaka från möten kan vi lägga på bättre saker. Digitala möten inte bara funkar, det funkar grymt bra. Jag tror också att vi lär oss att använda pengar och teknik smartare. Vi kommer ha ett stort behov av fastigheter i alla former men mindre kapital. Samhället kommer att behöva utvecklas och vi behöver nya innovationer för att möta detta. Covid-19 kommer innebära ett jack i kurvan men vi har massor med framtidstro. 2028 knyter vi ihop Öresundsregionen (Malmö/Helsingborg/Köpenhamn) med Hamburg genom tunneln mellan Danmark och Tyskland. Det kommer innebära fantastiska möjligheter för Skåne! PER-ANDERS MARBERG: All omställning som kommer ur krisen gör att behovet och användningen av fastigheter kommer att förändras, det innebär att vi kommer att behöva förändra och bygga om många byggnader. Det här är något som vi är duktiga på. Köpcentrum kan bli Allaktivitetshus, kontorshus och skolor får nya behov och förutsättningar när många människor genom corona har upptäckt hur bra det fungerar att jobba hemifrån. Vi kan få coworkinglokaler som är arbetsplats på dagen och restaurang på kvällen, framtida pandemikris-sjukhus som byggs och som kan användas till annat mellan framtida pandemier, ja listan kan göras lång. Det gäller att vara kreativ och hitta ekonomiska lösningar, fördelen är ju att det också kan skapa mer cirkulära lösningar. Hos oss på Bengt Dahlgren finns en kombination av stabilitet och innovation. Vi har aldrig varit toppstyrda utan har en tradition av att alla medarbetare är med och kläcker idéer. Vi sitter inte och väntar på att någon ska lösa utmaningar, här har vi en enorm fördel i dessa tuffa tider. Ett exempel på detta är projektet ”Win the rebound”, det är ett projekt med många engagerade medarbetare som deltar. Syftet är att vi ska lyfta blicken för att se vad vi kan göra för att hjälpa våra kunder på bästa sätt både under och efter krisen samt vilket sätt vi kan nå ut till våra kunder under dessa mycket utmanande men också utvecklande tider. LARS KJELLGREN: I

8

Stockholm har vi haft både digitala

kaffepauser och afterwork, vi har lärt oss och har i dag hög kvalitet på alla digitala möten. Det kommer vi ha stor nytta av när det här är över. Bengt Dahlgren är en koncern som är utspridd över hela Sverige och vi är vana vid att åka som skottspolar mellan kontoren. Mycket har varit slentrianmässigt. Behovet av att träffas kommer självklart fortfarande vara stort men vi kommer ställa högre krav på våra möten än vad vi gjort tidigare. Förhoppningsvis innebär det här att vi kan hjälpa konferensanläggningar, hotell och restauranger att komma tillbaka på fötter. Jag är övertygad om att vi efter det här kommer ha höjt kvaliteten både på våra fysiska och digitala möten, något som kommer hjälpa oss enormt mycket. MICHAEL WALMERUD: Vi kommer se andra typer av arbetsplatser i framtiden. Det är naturligtvis jätteintressant för Bengt Dahlgen, våra partners och kunder, vad lär vi oss, hur kan vi bidra och förbättra? Vi kommer dra ner på resandet kors och tvärs över landet utan att tappa i kvalitet. Synen av att vara på jobbet kommer förändras mycket och det tror jag bara kommer göra gott. Ibland behövs det ett crashtest för att ändra vanor, delar av det här kommer snart vara normalt och då har vi lärt oss massor och står bättre rustade inför framtiden. Det kommer att vända! MIKAEL SUNDELL: Vi har på allvar lärt oss att det går att hålla hög kvalitet på möten i Teams och på Skype, det kommer vi hålla fast vid även efter det här för att frigöra tid till kreativt arbete. Jämfört med många andra branscher är vi lyckligt lottade, förhoppningsvis vågar vi hålla blicken högt med tro på framtiden. Kanske kan vi till med passa på att rekrytera fler duktiga medarbetare. SÖREN KARLSSON: Varje dag är det lite fjärilar i magen, vi vet inte vad som kommer hända och hur allt det här kommer sluta. På samma gång tror jag att det är nyttigt. Under många år har byggbranschen gått på högtryck, vi har inte haft tid att titta åt sidorna. När nåt sånt här dramatiskt händer blir vi tvungna att vara kreativa, omvärdera allt och hitta nya lösningar på små och stora utmaningar.

9

»

» I Stockholm har vi haft både digitala kaffepauser och afterwork, vi har lärt oss och har i dag hög kvalitet på alla digitala möten. Det kommer vi ha stor nytta av när det här är över. «


Text: Lennart Orvarsson Foto: Sweco/Aart architects

Nya Kungälvs sjukhus.

TIDIGA BESLUT VIKTIGAST FÖR LÄGRE KLIMATPÅVERKAN Bygg- och fastighetssektorn står enligt Boverket för cirka en femtedel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Kommande lagkrav på klimatdeklaration för nyproduktion av byggnader och en ökad medvetenhet i samhället gör att byggbranschen står inför en förändring. Bengt Dahlgren ligger långt framme.

”V

Anna Högberg.

I HAR SETT ETT ökat intresse för klimatoptimering hos våra kunder under flera år. Därför har vi byggt erfarenhet och kunskaper som vi använder i allt större utsträckning när det gäller att räkna på hur byggnader påverkar klimatet”, säger Anna Högberg, energi- och miljökonsult på Bengt Dahlgren. Ett exempel på hur man kan arbeta med klimatfrågan är uppdraget för Västfastigheter 2019–2020. Här beräknade Anna tillsammans med Gerda Ingelhag på Bengt Dahlgren klimatpåverkan från ett typiskt vårdsjukhus inom Västfastigheters byggnadsbestånd. Sjukhuset ska sedan fungera som en referens då de ska uppföra nya byggnader. – I takt med att byggnader blir allt mer energieffektiva i driften på grund av ökade krav och att vår energimix blir mer förnybar ser vi hur olika delar av byggskedet, som byggnadsmaterial, transporter och själva byggproduktionen kommer att stå för större delen av klimatpåverkan. Då blir det viktigt att se vilka delar som påverkar klimatet mest, och vilka delar som blir mest effektiva att arbeta med, säger Anna Högberg. Hon betonar hur viktigt det är att ta klimateffektiva

10

beslut väldigt tidigt i en byggprocess för att minska klimatpåverkan på bästa sätt. – Längre in i projektet blir det svårare att styra om. Har man tidigt beslutat vilken stomme man ska använda, och med vilka material man ska arbeta med, har man redan gjort de kritiska valen, säger hon. ANNA TIPSAR FÖRETAG som vill minska klimatavtrycket från sina byggprojekt att starta med en analys av nuläget – hur ser byggnationerna ut i dag och vilka utmaningar står man inför. – Det hela är till stor del en organisatorisk fråga. Man behöver öka medvetenheten i alla led i organisationen för att kunna påverka slutresultatet. Där kan vi hjälpa till med att skapa strategier och förbättra interna processer för att våra kunder ska nå ett bra slutresultat, säger hon. Även om stora delar av branschen har en lång väg att gå när det gäller klimatoptimering är det många aktörer som har kunskaper och intresse. – Jag upplever att vi har kommit längre än många andra. Vi har kunder som är intresserade av frågan och har under flera år hjälpt dem att beräkna, optimera och minimera sina klimatavtryck. Vi arbetar också internt med dessa frågor för att bygga upp de kunskaper som krävs, säger Anna Högberg. ■

11


Text: Albin Boman | Foto: David Iborn

KRISTIN LINDSTRÖM

Ålder: 35. Titel: Avdelningschef Region Syd. Familj: Man, en treårig dotter och hund. Bor: Ljunghusen. Fritidsintressen: Träning och utomhusaktivitet generellt – gärna vandringar, padel, innebandy, skidåkning och vattensport. Under höst- och vinterhalvåret lägger jag gärna stora pussel. Oanad talang: Jag är väldigt bra på att gissa hur mycket klockan är.

”Aldrig lönsamt att prioritera bort säkerhet” Kristin Lindström har sin bakgrund inom oljeindustrin i Norge och fick där se ”top of the line” inom riskarbete. Vi träffade henne för att få veta mer om hur den pågående pandemin påverkar arbetet för Bengt Dahlgrens riskavdelning. Berätta om Bengt Dahlgren Risk Management? – Jag leder vår riskverksamhet i södra Sverige och vi arbetar med allt inom riskhantering, krishantering och säkerhet. Det är våra tre ben. Vi genomför utredningar som fungerar som beslutsunderlag, alternativt går vi själva in i en verksamhet och koordinerar arbetet. Vi utbildar också verksamheter inom våra tjänsteområden. Riskhantering och säkerhet är väldigt brett så vi har många olika kunder. Hur har corona påverkat er avdelning? – Framför allt har vi som bolag fått anpassa oss efter de rekommendationer som myndigheterna gett. I första hand vill vi värna om vår personals hälsa och säkerhet och som bolag ta vårt ansvar för att begränsa smittspridningen i samhället. Våra anställda ska kunna jobba hemifrån men ändå må bra. Vi ser till så att till exempel er-

”När det här är över kan nog många företag känna att de inte varit tillräckligt rustade.” gonomin är bra även vid hemarbete och att förväntningarna på arbetet är tydliga även på distans. Det var vår första prioritet och vår första omställning. Hur har pandemin påverkat ert tjänsteutbud? – De tjänster som vi tidigare har job12

bat mest med har gått ner, i stället har vi sett behov av annat i vårt tjänstepaket. Vi förväntar oss nu ett större behov av krisberedskap och projektriskhantering. När det här är över kan nog många företag känna att de inte varit tillräckligt rustade, att de vill ha hjälp att hitta en plan för hur man hanterar sådana här – eller andra – oförutsägbara händelser. Jag tänker också att investeringsviljan kan komma att sjunka och att många blir mer riskmedvetna över lag. När ekonomin faller blir nog fler mer noggranna med god projektriskhantering redan innan projekten startar. Samtidigt är ju till exempel järnvägsindustrin inte påverkad i någon större omfattning, så vi får hela tiden tänka brett och se över alla våra marknadssegment. Kommer det att påverka ert arbete långsiktigt tror du? – Ja, jag tror att det kommer att påverka  13


foto: shutterstock

Text: Lennart Orvarsson

NYSATSNING I NORRKÖPING Efter nära 15 års verksamhet i Norrköping gör Bengt Dahlgren en nysatsning. På schemat står nyanställningar, nytt kontor och ett bredare tjänsteutbud.

 på olika håll. Vi har fått anpassa vårt tjänste­

utbud efter de behov som finns nu men också vilka behov som vi tror kommer att finnas. Vår utmaning nu är att försöka förstå den långsiktiga effekten. Vad kommer våra kunder ha för behov, och hur ser deras investeringsvilja ut när vi kommer ur pandemin? Ekonomin kommer troligtvis vara påverkad långt framöver, vilket gör att man som beställare troligtvis är mer försiktig och ser andra behov än man gjorde innan. Men det är återigen viktigt att förstå att alla verksamheter inte drabbas av pandemin och att en del företag faktiskt går bättre än innan. Till exempel är samhällsviktig verksamhet inte konjunkturkänslig och det behövs fortfarande genomföras riskanalyser på flera håll oavsett hur ekonomin ser ut. Att prioritera bort säkerheten är aldrig lönsamt, ur flera aspekter. Hur kom det sig att du började jobba med risk management? – Det finns ett intresse för att hjälpa verksamheter till en säkrare tillvaro och förebygga att oönskade händelser sker. Det är grunden i hela arbetet och har alltid intresserat mig. Vad har du för bakgrund? – Jag började inom oljeindustrin i Norge. Det finns tre branscher som av förklarliga skäl har ett extraordinärt säkerhetstänk och det är kärnkrafts-, flyg- och oljeindustrin.

”Vår utmaning nu är att försöka förstå den långsiktiga effekten. Vad kommer våra kunder ha för behov, och hur ser deras investeringsvilja ut när vi kommer ur pandemin?” Att börja inom oljeindustrin gav mig en väldigt bra grund att stå på. Där fanns ett mycket väl utvecklat säkerhetstänk och en mogen säkerhetskultur. När jag sedan flyttade tillbaka till Sverige kunde jag applicera min erfarenhet brett. Vad tog du med dig därifrån? – Jag har sedan min tid i oljeindustrin aldrig varit med om så stora ekonomiska medel att spendera på säkerhet, och kraven 14

på säkerheten var väldigt höga. I och med att det rörde sig om ett väldigt litet område mitt ute i havet kunde de anställda inte bara springa därifrån om det hände något. Jag har sett top of the line – men kan nu möta kunderna med en förståelse för att de inte har möjligheten att investera de pengarna, samtidigt ska de känna att de har en välutvecklad riskberedskap, utifrån deras ambitionsnivå och ekonomi. Hur kommer ni att arbeta framöver? – Eftersom vi inte har något slutdatum för pandemin tittar vi som företag på hur vi kan vara flexibla och snabbfotade. Vi jobbar utifrån olika utvecklingsscenarier och försöker se till att vi är på tårna när det vänder och möter de behoven våra kunder har då. Hur kan de scenarierna se ut? – Vi tittar på rörliga parametrar, till exempel hur länge ekonomin kommer att vara påverkad och hur vår orderingång kommer att se ut. Det i relation med bra eller dålig kapacitet från oss på bolaget. Vi på Bengt Dahlgren kan ju ha stor sjukfrånvaro, eller att många är hemma med sjuka barn. Vi tittar på olika kombinationer av sådana händelser, vilka vi tror är mest sannolika och sedan jobbar vi utifrån dem. Det vi hela tiden måste ha med oss är att det kan gå både fort och långsamt för allt att gå tillbaka till det normala. ■

K

ONTORSCHEF ROBIN DUNBORG är den första nyanställningen i samband med utvecklingsplanen. I samarbete med de övriga fem ingenjörerna på Norrköpingskontoret ska han leda utvecklingen i det som kanske kan kallas version 2.0 av filialen till Bengt Dahlgren Linköping och en del i den rikstäckande samhällsbyggnadskoncernen. – Vi har varit lite anonyma här i Norrköping. Det är dags att ändra på det. Vi kommer att synas mer på marknaden samtidigt som vi utöver våra inarbetade tjänster som teknikkonsulter inom VVS, brand, energi och miljö kommer att bredda och fördjupa utbudet, säger Robin Dunborg.

EN DEL I SATSNINGEN ÄR att parallellt med projektering, samordning och besiktning i nyproduktion kliva in i förvaltningsprocessen, där företaget med kompetens inom teknik och projektledning kan stötta fastighetsägare att ta rätt beslut och genomföra sina investeringar. Även Brand & Riskavdelningen satsar på att växa i Norrköping. – På detta sätt får vi en ännu bredare kompetens på plats här i Norrköping, säger Robin Dunborg. Framtidsplanerna omfattar också seminarier, utbildningar och lunchträffar, både i verkliga livet och i digital form, samt ett riktigt kalas i samband med 15-årsfirandet i januari 2021. Den ursprungliga planen var att fördubbla verksamheten i Norrköping till 2025, något som nu har reviderats på grund av den rådande Corona-krisen. –Vi räknar med att anställa minst fem till sex stycken under 2020–2023. Sedan får vi se. BENGT DAHLGRENS NORRKÖPINGSKONTOR arbetar i dag bland med klimat- och energiberäkningar vid utveckling av Inre Hamnen och det nyskapande trähus-

bygget Björkalund i Norrköping. De utför också energideklaration av Vrinnevisjukhuset och regionens vårdcentraler, arbetar med VVS-projektering av tandläkarmottagning och vårdcentral i Mirum Galleria i Norrköping, VVS-projektering vid ombyggnation av köpcentret I-huset i Linköping och klimat- och energiberäkningar samt projektering i bostadsområdet Nya gatan i Nacka utanför Stockholm. Det senare är ett samarbete med BoTrygg Östergötland. – Vi erbjuder konstruktion, samordning, projektering och projektledning för VVS- och energisystem, gör energideklarationer och dagsljusberäkningar och fungerar även som rådgivare i dessa frågor. Vi har dessutom kompetens inom styr och övervakning. Extra stolta är vi över att vi är certifierade miljöbyggnadssamordnare. ■

»

» Vi har varit lite anonyma här i Norrköping. Det är dags att ändra på det. Vi kommer att synas mer på marknaden. «

Från vänster: Ronny Normi, George Jonsson, Håkan Osbäck, Anders Ljusberg, Henrik Carlsson och Robin Dunborg. 15


Text: Lennart Orvarsson Bild: LINK Arkitektur

Visualisering av Förskolan Hoppet.

ELPROJEKTERING MED HOPP OM MILJÖVINSTER Innovationsprojekt Hoppet, som i sitt första steg ska utmynna i en så långt det är möjligt fossilfri förskola i Göteborg, har snart byggstart. Bengt Dahlgren avslutar i augusti sitt arbete med elprojekteringen, en tuff utmaning när återbruk och låga CO2-utsläpp är målet.

”D

ET STORA JOBBET BÖRJAR först när vi är på plats och ska börja installationerna. Under projekteringsfasen arbetar vi egentligen som om det ska installeras helt nya material. Det är långt kvar till fossilfrihet, främst på grund av att elmaterialbranschen ännu har en bit kvar när det gäller återbruk, material- och energibesparing”, säger Martin Ekelund som är elkonstruktör och konsult på Bengt Dahlgren i Göteborg. När man vill uppnå hållbarhet inom elprojektering finns det olika vägar att gå. En metod är att återbruka installationsmaterial, något som kan vara svårt då materialen åldras. Här har Martin bland annat lyckats återanvända en del LED-armaturer. En annan väg är att minimera mängden installationer, något han har eftersträvat så långt det är möjligt med tanke på de krav som Lokalförvaltningen har på sina förskolor. – Jag har försökt balansera Lokalförvaltningens riktlinjer mot de mål som Hoppet omfattar och har nått en bit på väg. Jag uppskattar att besparingen i form av färre installationer ligger på cirka 30 procent, säger Martin Ekelund. Ett projekt som bidrar till materialbesparingen är RE:pipe. Här samlar man installationsspill av rör och återanvänder materialet till nya rör. RE:pipe

»

Martin Ekelund.

» Jag uppskattar att besparingen i form av färre installationer ligger på cirka 30 procent« 16

startade i mars 2019, ska hålla på i två år. I projektet deltar företag från hela värdekedjan: grossister, under­entreprenörer, byggbolag, insamling, sortering, materialåtervinning, rör- och profiltillverkare, beställare, branschorganisationer och andra. Rör producerade inom RE:pipe kommer att användas till Hoppet. – Branschen är till största delen nyfiken och vill lära sig mer. Men EU-krav på jungfruligt material­ råvara vid tillverkning av elkomponenter ställer stora krav på kreativitet och uppfinningsrikedom, säger Martin Ekelund. BYGGET AV FÖRSKOLAN Hoppet i Göteborg ska påbörjas under hösten 2020 och beräknas vara klart hösten 2021. Hoppet omfattar en mängd olika delprojekt och ingår som en fallstudie i Återbruk Väst. – Vi kommer inte att uppnå målet full fossilfrihet i detta första pilotprojekt. Det har visat sig vara omöjligt. Men med hjälp av Bengt Dahlgren och andra samarbetspartners har vi nått en 70-procentig reduktion av koldioxid när det gäller stora byggdelar, och kommer totalt troligen att hamna på ungefär 50 procent när man även räknar in installationer, transporter och byggproduktion, säger Angélica Karlsson på Lokalförvaltningen i Göteborg. ■

MÖT OSS ONLINE

Har din verksamhet koll på MSBFS 2020:1 – den nya föreskriften gällande hantering av brandfarliga gaser och aerosoler? Har ni hunnit sätta er in i vilka skillnader som finns jämfört med de föreskrifter som ersätts? Det har vi! Vi erbjuder ett (kostnadsfritt) webinarium där vi översiktligt presenterar de förändringar och nyheter som kan påverka din verksamhet.

Den 25 augusti klockan 12.00 kan du koppla upp dig till det cirka 1 timme långa webinariet som även inkluderar tid för diskussion och frågestund på slutet. Ytterligare ett datum kommer bli aktuellt i september för er som inte har möjlighet att delta vid det första tillfället. Webinariet riktar sig till dig som förvarar och hanterar brandfarliga gaser. Har du mer specifika frågor eller något du behöver hjälp med gällande exempelvis tillstånd för brandfarlig vara så kan vi även hjälpa till med det. Kontakta Helena Hermansson Mail: helena.hermansson@bengtdahlgren.se Tel: 042-444 29 80 Klicka här för mer information och anmälan. 17


Text: Lennart Orvarsson Foto: Serneke

GULD-CERTIFIERAT BYGGE MED UTSIKT Gamlestads torg är den största knutpunkten i Göteborg, näst efter Centralstationen. Den nyuppförda byggnaden på platsen omfattar 27 000 kvadratmeter kontorsyta i tre huskroppar på ett gemensamt källarplan. Beställt av Platzer, byggt av Serneke och med Bengt Dahlgren som miljösamordnare nådde projektet guldcertifiering i LEED.

G Pär Larsson.

Peter Orrö.

AMLESTADS TORG LIGGER i stadsdelen Gamlestaden, en del av Göteborg med en rik historia. Området är föremål för en omfattande utveckling och ska växa, förtätas och knytas närmare centrala Göteborg. Då Platzer och Serneke vann en markansvisningstävling för torget fick de uppdraget att bebygga platsen. – Det är en häftig design alldeles vid Säveån som syns i hela staden, säger Pär Larsson på Bengt Dahlgren i Göteborg. Pär Larsson var miljösamordnare för Gamlestads torg tillsammans med Maria Perzon som är LEED Accredited Professional – AP samt Max Tillberg och Anastasiia Koncha. De arbetade med miljöcertifieringen av projektet från 2015 till 2018 och hjälpte Serneke och Platzer att certifiera hela bygget. De fanns till hands under hela perioden, stöttade projektörer-

18

na, tog fram underlag och såg till att LEED-systemet blev uppdaterad med rätt data. – Vi har som mål att alla våra fastigheter ska vara miljöcertifierade i något av de ledande systemen. Vi valde LEED i detta fall då det passade bäst för ett projekt som Gamlestads torg. LEED gav oss möjlighet att välja parametrar på ett sätt som andra certifieringssystem inte gör, lyfta vissa delar och hålla igen andra mer svåranpassade, säger Pelle Arve, hållbarhets- och inköpschef på Platzer. TANKEN FRÅN BÖRJAN var nivå Silver men i slutskedet uppmärksammade Maria Perzon och Pär Larsson att prestandan låg riktigt nära Guld. Platzer beslutade då investera lite extra för att nå upp. – Vaket av Dahlgrens. Vi är väldigt förtjusta i Maria och hennes gäng, säger Pelle Arve.

LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är det mest spridda miljöcertifieringssystemet för byggnader i världen. Systemet värderar inte bara klimataspekter utan också innovationsgrad, material, placering i samhället med mera. LEED har fyra nivåer: LEED-certifierad, Silver, Guld och Platinum. ARBETE MED MILJÖCERTIFIERING är omfattande. Arbetet startar med att man tittar på de krav som ställs för projektet. Sedan laddas systemet med fotodokumentation och information för att sedan leverera en poängställning som underlag för eventuella förbättringar. Poängfördelningen mellan områdena återspeglar en bedömning av hur stor miljöpåverkan respektive område har. Arkitekter, entreprenörer och beställare får sedan möjlighet att göra nödvändiga ändringar i

enlighet med vad LEED-systemet föreslår, allt för att nå bästa miljöresultat i slutänden. – Det är ett tacksamt system som fungerar bra. Andra verktyg kan ibland upplevas som att de hindrar arbetet och letar fel istället för att hjälpa, medan LEED ger möjligheter att resonera sig fram till den bästa lösningen, säger Pär Larsson. Peter Orrö, som varit projektansvarig på rörsidan berättar att det har varit en hel del tekniska utmaningar. – Vi på Bengt Dahlgren har även stått för rörprojekteringen av Gamlestads torg. Tack vare ett nära samarbete med övriga projektörer samt entreprenören Högbergs Rör har det mesta flutit på bra. Det har också varit tät kontakt med ”LEED-gänget” på Bengt Dahlgren för att hjälpas åt att verifiera system­ lösningar och materialval samt uppfylla energimål, säger Peter Orrö. ■ 19

»

» LEED gav oss möjlighet att välja parametrar på ett sätt som andra certifieringssystem inte gör«


ALLA VINNER PÅ ATT GAMMALT BLIR NYTT Återbruk har seglat upp som en allt viktigare verksamhet, framför allt i konsumentledet. Under senare år har även byggsektorn fått upp ögonen för det fördelaktiga i att återvinna och återbruka. Bengt Dahlgren är med i flera projekt för att delta i utvecklingen.

I Maria Perzon.

NNOVATIONSPROJEKT ÅTERBRUK, Återbruk Väst, ReCirculate, innovationsprojektet Hoppet och ombyggnationen av lokaler åt Samhällsbyggnad på Chalmers är några av de återbruksprojekt som Bengt Dahlgren i Göteborg medverkar, eller har medverkat i. Tillsammans med beställare, entreprenörer, återförsäljare, grossister och producenter arbetar de för att allt mer av det material som används inom nyoch ombyggnation ska bestå av återvunnet material, eller på andra sätt vara tillverkat på ett mer hållbart sätt. Genom ett innovationsprojekt inom återbruk vill Bengt Dahlgren med sina gedigna kunskaper om byggnadsinstallationer leda utvecklingen för att återbrukade installationer inom VVS, fastighetsautomation och el ska finnas tillgängliga på marknaden, både vad gäller tillgång och system för hantering av materialet.

20

– Det är så mycket slit och släng i samhället, och i byggbranschen tar man sällan tillvara på installationsmaterial. Branschen har börjat testa återbruk av inredning och byggmaterial som tegel och liknande, men installationer har varit eftersatta och där kan vi bidra med våra kunskaper inom det området, både när det gäller projektering och värdering, säger Maria Perzon, Senior miljökonsult och Hållbarhetsansvarig på Bengt Dahlgren. ARBETSGRUPPEN INOM innovationsprojektet återbruk hos Bengt Dahlgren i Göteborg består av åtta personer, med kunskaper inom el, VVS, fastighetsautomation och hållbarhet. Projektet syftar till att bygga upp och sprida kunskap inom området. Man vill undersöka vad som är lönsamt att återbruka, samt hur man ska göra både praktiskt och vad gäller rutiner och sys-

tem för hantering, marknadsföring och försäljning av de återbrukade materialen. – Vi ser att vi kan göra nytta med vår erfarenhet. Vi har stor vana att värdera material och arbetar ofta med se vad som går att behålla. Specifikt kopplat till återbruksfrågan kan det dock vara lätt att gå bort sig och tro att allt har ett värde bara för att det ser användbart ut. Jag fick en aha-upplevelse för ett tag sedan då jag såg en beräkning på återvunna toalettstolar och kom fram till att de, även om de var i gott skick, skulle förbruka så mycket vatten att det skulle vara bättre för miljön att installera nya snålspolande, säger Anton Zita, konsult hos Bengt Dahlgren. HAN BERÄTTAR OCKSÅ att de vid en inventering inför en annan ombyggnation lärde sig att det är viktigt att göra en miljöinventering av allt man vill återbruka. Bland annat fann de att ventilationskanaler som var tänkta för återvinning innehöll asbest, något man inte kände till när arbetet startade. Innovationsprojektet inom återbruk fungerar även som ett paraply för andra återbruksprojekt hos Bengt Dahlgren i Göteborg, så som deltagandet i Återbruk

Väst, ReCirculate, förskolan Hoppet (se separat artikel i detta nummer) och återbruk i projektet Samhällsbyggnad på Chalmers. – Vi vill bygga upp kunskapen så att vi generellt kan svara på frågor om återbruk – Vad kan återbrukas? Vad är lämpligt att återbruka? Vad kostar det? Hur fungerar det? – så att vi har gedigen kunskap inom området, säger Anton Zita.

ÅTERBRUK VÄST ÄR EN samverkansarena mellan fastighetsägare, arkitekter, konsulter, offentliga aktörer och forskare som vill hitta metoder för att skala upp återbruket inom byggsektorn till en industriell nivå. Parterna använder marknadsplatsen och inventeringsverktygen på Centrum för cirkulärt byggande för att sälja och köpa återbrukat material. Återbruk Väst leds av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Chalmersfastigheter och Business Region Göteborg. Bengt Dahlgren är med i Återbruk Väst sedan årsskiftet 2019/2020 tillsammans med Lokalförvaltningen och Fastighetskontoret Göteborgs Stad, fastighetsbolagen Akademiska Hus, Castellum, Klövern och Västfastigheter, arkitektbyråerna LINK Arkitek-  Anton Zita.

21


Johan Petersson.

white arkitekter

» Återbruk av tegel, dörrar samt andra passiva material handlar mer om att avgöra om de går att använda och inte innehåller skadliga ämnen. «

Innovationsprojektet Hoppet ska utmynna i uppförandet av en fossilfri förskola i Göteborg inom ramen för stadens klimatstrategiska program.

 tur, Tengbom och White samt Bengt Dahlgren och

Johanneberg Science Park. Via sin medverkan vill Bengt Dahlgren öka fokus på återbruk av installationsprodukter, något som är relativt eftersatt idag. – Vi har följt Återbruk Väst ett tag och sett att det saknas kunskap inom installationsområdet bland de medverkande företagen. Traditionellt har det mest varit inrednings- och arkitektprodukter som har återvunnits och vi ville fylla den kunskapslucka som fanns, säger Maria Perzon. Genom att delta i olika möten inom Återbruk Väst har Maria och Anton lyckats skapa ökad medvetenhet om att installationer är en viktig del av återbrukstänkandet. – Återbruk av tegel, dörrar samt andra passiva material handlar mer om att avgöra om de går att använda och inte innehåller skadliga ämnen. När det gäller installationer behöver man tänka längre och beräkna avtrycket även i brukarfasen, för att utreda om ett återbruk är lämpligt med tanke på energi- eller vattenåtgång, säger Anton Zita. REDAN IDAG HAR Bengt Dahlgren omfattande erfarenhet av inventeringar av installationer vid försäljning av fastigheter, kunskaper som även går utmärkt att applicera vid inventering för återbruk. De har även medverkat i flera olika projekt som har omfattat återbruksfrågor. – Förskolan Hoppet är ett sådant. Där har vi under några år arbetat med att ta fram förslag på vilka byggvaror som skulle kunna vara de första att återbruka. Vi är numera även med som elprojektörer och har där utrett mer i detalj vilka begagnade elprodukter som skulle passa bäst att installera, säger Maria Perzon. Innovationsprojektet Hoppet ska utmynna i uppförandet av en fossilfri förskola i Göteborg inom ramen för stadens klimatstrategiska program. Projekt Hoppet startade redan 2014 och Maria Perzon var med redan tidigt, där hon arbetade med analyser av vilka byggvaror med fossilt innehåll som normalt används i en förskola, samt vilka fossilfria alternativ som skulle kunna användas i stället (se tidigare artikel i Bengt Dahlgren-Nytt 1, 2019). Hoppet är nu inne i en ny fas, projektering av bygget som har planerad byggstart hösten 2020. Martin Ekelund, elkonsult på Bengt

22

Dahlgren Göteborg, medverkar i det arbetet. Mer om Hoppet går att läsa i separat artikel i denna tidning. Ett annat återbruksprojekt som Bengt Dahlgren medverkade i redan innan innovationsprojektet inom återbruk initierades är ombyggnationen av lokaler för Chalmers Samhällsbyggnad. Här är det Johan Petersson, Senior Konsult på Bengt Dahlgrens Göteborgskontor som arbetade med projektering av VVS åt uppdragsgivaren Akademiska Hus. – Hela byggprojektet startade 2014 och blev klart strax före jul 2019. Det omfattade tre etapper plus en evakueringslokal. I evakueringslokalen återanvände vi en ventilationsanläggning samt en spånsug med kringutrustning under projektets gång, sedan behöll vi befintliga rörstråk i byggnaderna och återanvände allt VVS-porslin som var i gott skick, säger Johan Petersson. RECIRCULATE ÄR ÄVEN det ett innovationsprojekt som har syftet att skapa cirkulära värdekedjor för klimatneutrala byggmaterial. Forskningsprojektet är initierat av Lokalförvaltningen Göteborgs Stad inom ramen för det övergripande innovationsprogrammet Viable Cities. ReCirculate ”undersöker och utvecklar nya affärsmodeller där avfallsströmmar utnyttjas för att ta fram nya innovativa byggprodukter och på så vis skapar cirkulära flöden av resurser inom staden”, som det står i projektets publika beskrivning. Projektet handlar lika mycket om att återbruka befintliga material som att skapa nya produkter med dessa som råmaterial. ReCirculate omfattar två olika spår, återbruk av byggvaror och återanvändning av ”avfallslera”. I och med Bengt Dahlgrens medverkan kommer ett ökat fokus vara på installationsprodukter. – Vi ska ha en workshop med sakkunniga i branschen i början av juni. Där ska vi träffa entreprenörer och andra som arbetar med byggprodukter för att inhämta nya kunskaper och presentera våra tankar, säger Maria Perzon. Sammantaget kan man konstatera att återbruk inom byggsektorn är en verksamhet under kraftig utveckling. Maria Perzon och de andra på Bengt Dahlgren får kontakt med allt fler aktörer som intresserar sig för vad som går att göra, undrar hur de ska gå tillväga och vill bidra med sina kunskaper för en grönare framtid. ■

Ett av återbruksprojekten som Bengt Dahlgren medverkat i är ombyggnationen av lokaler för Chalmers Samhällsbyggnad.

23


Text: Lennart Orvarsson Foto: Andras Vas/Unsplash

DATORVERKTYG FÖR BÄTTRE BYGGNADER

Genom att utnyttja datorers beräkningskraft vill Bengt Dahlgren erbjuda fastighetsbranschen nya och effektiva verktyg. Med fordonsbranschen som förebild utvecklar Anton Zita och Linda Wäppling, tillsammans med andra kollegor, nya datorstödda system för fastighetsutveckling.

C

Anton Zita.

Linda Wäppling.

AE – COMPUTER AIDED ENGINEERING – är ett samlingsnamn som används inom bland annat fordonsindustrin och innebär att med hjälp av datorverktyg stödja utvecklingsprocesser med målet att höja kvaliteten och/eller sänka kostnaderna för slutresultatet. Linda Wäppling och Anton Zita på Bengt Dahlgren arbetar nu för att CAE ska bli etablerat inom fastighetsbranschen, med start inom energi-användning och dagsljusberäkning. – Vi är fortfarande i en uppstartfas. Vi håller som bäst på med ett internt utvecklingsarbete där vi med hjälp av erfarna kollegor utreder vad vi kan göra, vad våra kunder har nytta av och hur vi ska utveckla verktyg för att åstadkomma det, säger Anton Zita som är initiavtivtagare till projektet. INITIATIVET STARTADE I januari i år och stödjer Göteborgsbolagets vision att 50 procent av vinsten redan 2025 år ska komma från något nytt. Just nu arbetar de med ett antal parallella spår. Ett är kopplat till automatiserade analyser inom fastighetsförvaltning, ett annat är att ta fram och testa verktyg och högupplösta modeller för tekniska system i hus. – Ett exempel är svårigheten att beräkna vad som sker i en byggnad vår och höst, när det är både varmt

24

och kallt. Med hjälp av simulationer kan man testa olika parametrar och ta fram data med högre kvalitet som leder till bättre informerade beslut, säger Anton Zita. Ytterligare ett spår är BeDot – Building Early-stage Design Optimization Tool – som drivits som ett innovationsprojekt redan innan CAE-gruppen bildades. – I BeDot-projektet arbetar vi med mjukvaruutveckling med målet att hjälpa dem som i tidiga skeden skissar förslag på byggnader att ta beslut kopplade till energi och dagsljus, säger Linda Wäppling. CAE-PROJEKTET ÄR NU inne i kvartal två och ska under sommaren få tillskott i form av två kvalificerade sommarjobbare. Det ska leda fram till en portfolio där de ska kunna visa kommande uppdragsgivare vad som går att göra och hur de ska kunna dra nytta av denna form av analyser/verktyg. – Vår vision är att med CAE underlätta för alla som arbetar i fastighetsbranschen. Därför arbetar vi med idéer för att stödja hela kedjan från tidiga skisser till en inflyttad fastighet, säger Anton Zita. Anton Zita och Linda Wäppling vill gärna ha kontakt med andra som är intresserade av området. Både presumtiva uppdragsgivare och människor med specialkompetenser är välkomna att ta kontakt med dem. ■

25


Text: Lennart Orvarsson

Bengt Dahlgren har i samarbete med Fredrik Zelmerlöw utvecklat produkter som ska hjälpa både beställare och utförare att integrera Risk Management i samhällsplanering.

RISK OCH HÅLLBARHET TALAR SAMMA SPRÅK Tack vare ett samarbetsprojekt mellan beställare och utförare kan Bengt Dahlgren nu erbjuda Risk Management integrerat i samhällsplanering på ett helt nytt sätt, till förmån för en mer hållbar samhällsutveckling.

R

ISKHANTERING och hållbarhetstänkande har inte alltid gått hand i hand. Med målet att väva samman de två har Bengt Dahlgren i samarbete med Fredrik Zelmerlöw, planarkitekt på Höganäs kommun och fristående hållbarhetskonsult, utvecklat produkter som ska hjälpa både beställare och utförare att nå bättre resultat. – Riskanalys och riskhantering har alltid varit en viktig del i planprocesser. Men beställaren och den som utför analyserna har inte alltid talat samma språk och resultatet har ibland blivit ett helt annat än det som var avsett. Nu har vi med våra olika kompetenser och synsätt skapat något som väver in Risk Management och hållbarhet i samhällsplaneringen på ett nytt sätt, säger Fredrik Zelmerlöw.

Lars Strömdahl.

LARS STRÖMDAHL arbetar med Risk Management på Bengt Dahlgren och har hållit i samarbetsprojektet, som startade i slutet av sommaren 2019 och avslutades under första kvartalet 2020. – Genom att samarbeta med beställarsidan har vi sett möjligheter att koppla samman olika tjänsteområden till något som gynnar samhällsplaneringen

26

i stort. Riskhantering har tidigare ofta fokuserat på tekniska lösningar på olika problem och inte alltid tagit in vad lösningarna innebär i ett större perspektiv. Vi har lärt oss mycket av att samarbeta med Fredrik Zelmerlöw, säger Lars Strömdahl. Bengt Dahlgren i Malmö är den som huvudsakligen har samarbetat med Fredrik Zelmerlöw. Han betonar att arbetet och samtalen med Fredrik har varit en ögonöppnare. – De har bidragit till en betydligt större förståelse för de frågor som beställarna och mottagarna av våra rapporter behöver handskas med. Jag kan egentligen bara tala för mig själv, men jag tror att vi tekniker kan ha en tendens att utelämna viktiga synvinklar när vi utformar åtgärdsförslag i planprocessen. Samarbetet har ökat vår förståelse för beställarnas behov. Vi kan nu ta hänsyn till aspekter som hållbarhet när vi utfärdar rekommendationer samtidigt som vi tryggar människors hälsa och säkerhet. Vi har blivit bättre på att tala samma språk som beställarna så att Jesper Svensson. budskapet av riskhanteringens resulJESPER SVENSSON PÅ

tat når fram. Det banar vägen för en större helhetssyn i våra produkter och för bättre samhällsplanering. Med målet att fler ska förstå riskbedömningen och kunna sätta den i sitt sammanhang erbjuder nu Bengt Dahlgren en produkt där Risk Management och hållbarhetsanalys kombineras till en huvudrapport som kan användas direkt, till skillnad mot hur branschen traditionellt har kommunicerat. Rapporten kan sedan kompletteras med tillägg i form av en mer populärvetenskaplig rapport riktad till lekmän med intresse för frågorna och en kortare sammanfattning med hänvisning till lagar och regler riktad till myndighetspersoner och specialister. Fredrik Zelmerlöw, som vid sidan av sin tjänst som planarkitekt också driver en egen verksamhet som Hållbarhetskonsult kommer att samarbeta med Bengt Dahlgren vid framtagandet av rapporterna. LARS STRÖMDAHL, JESPER Svensson och Fredrik Zelmerlöw är eniga om att det har varit ett värdefullt

kunskapsutbyte där de alla har fått nya insikter. – Vi har lärt oss både att integrera riskhantering i samhällsutveckling på ett nytt sätt och hur vi ska kommunicera bättre med våra kunder. Det kommer att gynna båda parter, ge bättre resultat och åstadkomma lösningar som är bra både ur hållbarhetsoch risksynpunkt, säger Lars Strömdahl. FREDRIK ZELMERLÖW nämner ett kunskapsglapp mellan de som arbetar med Risk Management och beställarna, något som ibland har gett oönskade resultat. Genom sitt samarbete anser han att har de nu lyckats överbrygga det glappet. – Genom att utveckla olika resonemang och väga in fler aspekter kan vi nu föreslå tekniska lösningar som inte bara minskar risker utan dessutom bidrar till ett mer hållbart och välfungerande samhälle. Jag upplever att vi har fått ett helt nytt, tydligare språk, säger Fredrik Zelmerlöw. ■

27

»

» Samarbetet har ökat vår förståelse för beställarnas behov. « JESPER SVENSSON, BENGT DAHLGREN.


BORÅS Västerbrogatan 8a 503 30 BORÅS Tel: 033-430 97 00

JÖNKÖPING Klubbhusgatan 13 553 03 JÖNKÖPING Tel: 036-215 56 10

MALMÖ Arenagatan 20 215 33 MALMÖ Tel: 040-635 17 00

STOCKHOLM Hammarby Allé 47 120 30 STOCKHOLM Tel: 08-588 88 100

ÖSTERSUND Hamngatan 11 A 831 31 ÖSTERSUND Tel: 031-720 25 00

GÖTEBORG Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Tel: 031-720 25 00

KRISTIANSTAD Magasingatan 2 291 32 KRISTIANSTAD Tel: 044-780 94 30

NORRKÖPING Källvindsgatan 3 602 40 NORRKÖPING Tel: 011-415 92 00

VÄXJÖ Honnörsgatan 12 352 36 VÄXJÖ Tel: 0470-73 18 50

SKELLEFTEÅ Kanalgatan 45A 931 32 SKELLEFTEÅ Tel: 08-588 88 100

HELSINGBORG Stortorget 2 252 23 HELSINGBORG Tel: 042-444 29 50

LINKÖPING Repslagaregatan 19 582 22 LINKÖPING Tel: 013-37 40 50

SKÖVDE Högskolevägen 6A 541 45 SKÖVDE Tel: 0500-49 58 00

ÅRE Årevägen 110 830 13 ÅRE Tel: 031-720 25 00

Frågor om tidningen: info@bengtdahlgren.se

JOBBA HOS SVERIGES BÄSTA ARBETSGIVARE Vi är ingenjörer med spetskompetens på ett företag som lägger stor vikt vid hållbarhet ur alla aspekter. Vi söker alltid dig som är intresserad av samhälls­ byggnadsområdet och som vill vara med och utveckla vår verksamhet. Läs mer om våra tjänster på www.bengtdahlgren.se