BDAB Nytt Nr 2 2020

Page 1

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN BENGT DAHLGREN • NR 2 • 2020

Nytt

TOMTEBODA FÖRVANDLAS Den före detta postterminalen blir moderna kontorslokaler.

ERIK BOLANDER NY VD I STOCKHOLM

VINODLING I SKÅNE 1

PULSTRÄNING FÖR ÖKAD HÄLSA


innehåll

6 4 14

» Don’t fix it if it aint broken, är ett bra uttryck. Det finns ingen anledning för mig att gå in och göra stora ändringar. « Läs intervjun med Erik Bolander, ny vd på Bengt Dahlgren Stockholm AB, på sidorna 14–15.

24

16

Sid 3. I korthet. Sid 4. Pulsträning för ökad hälsa. Sid 6. Postterminalen blir nya moderna kontorslokaler. Sid 10. Axel Mossberg ny forskningschef i Göteborg. Sid 12. KTH-studenter hjälper Bengt Dahlgren med nytt digitalt verktyg. Sid 14. Intervju med Erik Bolander, ny vd i Stockholm. Sid 16. Svenskt vin på Kullahalvön i Skåne. Sid 20. Lagra värme i geoenergilager. Sid 21. Växjökontoret växer. Sid 22. Framgång för digitala föreläsningar. Sid 24. Jonas Anund Vogel bygger bro mellan akademin och industrin.

redaktion

Utges av: Bengt Dahlgren Stockholm AB Adress: Hammarby Allé 47, 120 30 Stockholm Telefon: 08-588 88 100 Hemsida: www.bengtdahlgren.se E-post: info@bengtdahlgren.se Ansvarig utgivare: Lars Kjellgren, vice vd Produktion och layout: Nevada Media Omslag: Anders Roth Nummer: 2 av 2, nästa nummer av BD-nytt utkommer i juni 2021 Följ Bengt Dahlgren på: Facebook, Instagram, Twitter, LinkedIn, Mynewsdesk.

2


i korthet

Nytt verktyg för beslut i tidiga skeden Nu lanseras BeDOT, Building Early-stage Design Optimisation Tool, ett digitalt verktyg för beslut i tidiga skeden. Verktyget är utvecklat av Bengt Dahlgren som genom samtal med flera aktörer i branschen besvarat frågeställningen: Hur tar vi hållbara beslut i byggprojektens tidiga skeden? – Vi vill få samhällsbyggnadsbranschen att ta mer hållbara beslut. Därför tog vi ett steg utanför vår komfortzon genom att bygga beslutsstödet BeDOT, ett webverktyg för analys i tidiga skeden. Vi har skapat nya kontakter, slipat våra förmågor och lyckats utveckla något som vi bara fantiserade om för nio månader sedan. Nu vill vi erbjuda användare att testa verktyget för att stötta deras processer, säger

150

Linda Wäppling, innovations- och projekt­ ledare. Utmaningen, enligt Linda Wäppling, är att tidiga skeden ofta har en låg detaljnivå, men att beslut som tas här påverkar hela byggprocessen. Genom att kunna utvärdera flera olika val och dess påverkan skapas en större möjlighet att ta underbyggda beslut som är hållbara. – Nu är BeDOT i en fas där vi börjar få värdefull användarfeedback för att kunna utveckla verktyget att göra maximal nytta för våra kunder. Vi vill gärna att fler testar verktyget, så har du projekt i ett tidigt skede hör av dig till oss, säger hon. BeDOT släpps nu i en första version, med analys av dagsljus på fasad.

… minuter fysisk aktivitet i veckan rekommenderar WHO för att främja hälsa och minska risk för kroniska sjukdomar. Läs artikeln om Bengt Dahlgrens satsning på pulsklockor på sidorna 4–5.

NY VD FÖR PROJEKTLEDNING

Den första september tillträdde Klas Eldebrandt rollen som vd för Bengt Dahlgren Stockholm Projektledning AB. Han har innan det haft positionen som projektutvecklare och projektledare. Han efterträder Erik Bolander som tillträtt som vd på Bengt Dahlgren Stockholm AB. – Det är med stor glädje, stolthet och ödmjukhet jag tar över efter Erik Bolander. Projektledning har utvecklats mycket bra sedan starten och min ambition är att fortsätta utvecklingen i samma anda. Den enastående kulturen ska även fortsättningsvis vara en av våra viktigaste byggstenar för vidare framgång och utveckling av bolaget, säger Klas Eldebrandt.

Med sikte på guld och silver i Kiruna Kunskapsstaden i Kiruna – en gymnasieskola om hela 41 400 kvm – ska uppfylla Miljöbyggnad Silver och dessutom betyg Guld på energianvändning. Den ambitionen ska projektets energisamordnare, Mathilde Johnni, hjälpa byggherren att uppnå.

– Det som känns extra kul är att energisamordnarens roll inte alltid är så stor eller upplevs som viktig, men i det här projektet har alla discipliner varit delaktiga, säger Mathilde Johnni på Bengt Dahlgrens energi- och miljöavdelningen i Stockholm. 3

@BENGTDAHLGREN Följ Bengt Dahlgren på Instagram för de senaste nyheterna och händelserna!


Text: Viktor Meidal Foto: Ketut Subiyanto/Pexels & Jonas Fornstedt

FOKUS PÅ HÄLSA

Bengt Dahlgren har sedan länge lagt stort fokus på hållbarhet, jämlikhet, digitalisering och miljöfrågor. Nu lägger de extra resurser på det som i grunden är det viktigaste – medarbetarna och deras hälsa. Med företagstjänsten CardiMo har Bengt Dahlgrens anställda möjlighet att genom pulsbaserad träning följa upp och förbättra sin hälsa.

D

Karl Sandström.

»

» Vi säljer inga produkter, vi är ett tjänsteföretag och utan vår personal är vi ingenting. «

ET FINNS MÅNGA fördelar med regelbunden motion – man mår bättre, produktiviteten ökar och risken för både psykisk och fysisk ohälsa minskar. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar en fysisk aktivitet om 150 minuter i veckan på en medelintensiv pulsnivå, vilket är drygt 65 procent av sin maxpuls – cirka 220 minuter minus sin ålder. Sedan i våras har Bengt Dahlgren med hjälp av företagstjänsten och HR-verktyget CardiMo erbjudit sina anställda aktivitetsarmband som registrerar och premierar pulsbaserad aktivitet. – Målet är att göra de anställda medvetna om sin faktiska aktivitetsnivå, och att det faktiskt inte krävs så mycket för att uppnå rekommendationerna om 150 aktiva minuter i veckan. Det kan räcka med raska promenader. När man upptäcker att det är ganska lätt att uppnå nivån med bevisad hälsoeffekt är det mycket lättare och roligare att göra det igen. Det är regelbundenheten och vanan som man vill få in, säger Jonas Fornstedt på CardiMo. Det är sedan valfritt för företag att koppla den pulsbaserade träningen till incitament eller bonusar. För tillfället deltar 97 medarbetare från Bengt Dahlgrens Stockholmskontor. – Det går att utmana varandra eller andra avdelningar på företaget men det är inget tävlingsverktyg, utan grunden i systemet är individuellt erkännande, ditt eget mål är det viktigaste, säger Jonas Fornstedt.

verksamhetsområdeschef Installation, som har arbetat på Bengt Dahlgren i drygt trettio år, gick för cirka tio år sedan in i väggen och blev sjukskriven i sex månader. Då var han fullt upptagen av arbete, familj och att vara fotbollstränare. Han sov dåligt, tränade inte och åt en korv på macken till lunch. – En dag smällde det till och jag fick panikångest KARL SANDSTRÖM,

4

och hjärtklappningar. Det tog några månader innan jag ens förstod att det var utmattning som låg bakom. Som gammal idrottare fanns inte utmattningssyndrom med i mitt vokabulär. Det är inget jag önskar ens min värsta fiende, men en erfarenhet rikare och som jag har lärt mig hantera, säger han. DET VAR UNDER EN AV Bengt Dahlgrens årliga hållbarhetsveckor som Karl Sandström delgav sin historia till övriga medarbetare om sitt utmattningssyndrom och resan tillbaka. – Jag berättade om mina erfarenheter och att stress egentligen inte är något farligt, stress kan vara en bra drivkraft, men det är hur vi hanterar det som är det väsentliga. Det är oerhört viktigt med återhämtning och att äta bra, sova och träna, då har man bra förutsättningar för att klara av stress, säger han. Bengt Dahlgren ställde sig frågan vad de kunde göra för de anställda och hur de kunde minska risken för dem att gå in i väggen. – Det är bevisat att fysisk aktivitet är bra och att det i förlängningen minskar antalet sjukskrivningar, man mår och presterar bättre och förebygger en rad sjukdomar. Samarbetet med CardiMo handlar om att vi tillsammans ska sporra varandra, göra varandra medvetna om de hälsofördelar som träningen ger och att det ska bli något naturligt i vardagen för alla, säger Karl Sandström. KARL SANDSTRÖM BETONAR vikten av att ha en välmående personal. – Vi på Bengt Dahlgren lägger mycket kraft på till exempel hållbarhet, jämlikhet, digitalisering och miljöfrågor och det är vi väldigt bra på, men vår viktigaste resurs är våra medarbetare. Vi säljer inga produkter, vi är ett tjänsteföretag och utan vår personal är vi ingenting, säger han. ■


Jonas Fornstedt tränar med Bengt Dahlgren i Hammarbybacken i Stockholm.

FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner, till exempel kan fysisk aktivitet påverka minne och koncentration och skydda mot depression och demens. Fysisk aktivitet minskar risken för:  Förtida död, oavsett orsak.  Hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke.  Metabola sjukdomar, till exempel diabetes typ 2, fetma, metabola syndromet.  Cancer, till exempel tjocktarms- och bröstcancer.  Fall och benbrott, till exempel höftfraktur.  Psykisk ohälsa, till exempel demens, depression. Källa: WHO.

5


Text: Viktor Meidal Foto: Anders Roth

6


FÖRVANDLINGEN AV TOMTEBODA Tomteboda, en av Sveriges största byggnader, har under de senaste åren förvandlats från gigantisk postterminal till moderna kontors- och logistikytor för en rad olika hyresgäster. Bengt Dahlgren har medverkat i flera av projektets delar – dessutom har ombyggnadsprojektet delvis varit säkerhetsklassat.

 7


T

OMTEBODA POSTTERMINAL i Solna uppfördes mellan 1981 och 1983 och är med sina drygt hundratusen kvadratmeter, fördelade på fem huskroppar, en av Sveriges största byggnader. Postnord aviserade 2013 att de tänkte lämna Tomteboda och i april 2015 rullade de sista tågtransporterna för post från postterminalen. Sedan dess har ett omfattande renoveringsarbete pågått för att anpassa lokalerna för olika typer av verksamheter och hyresgäster. Bengt Dahlgren kom in i projektet i början av 2016 då det ännu inte fanns några hyresgäster i byggnaden. Vid projektering och ombyggnation har stor hänsyn tagits till teknisk flexibilitet eftersom byggnaden ska passa flera olika verksamhetstyper. – Projekteringsgruppen har fått ett stort förtroende och inflytande från projektledningen som har behövts axlats under projektets gång. I samråd med beställaren fick vi göra tekniska avvägningar över dimensionerande faktorer för anläggningen, detta under pågående kontraktsförhandlingar för rätt så olika verksamheter, säger Anton Lockner, byggnadsingenjör och gruppchef VVS på Bengt Dahlgren. DEN STORA UTMANINGEN med projektet har enligt Anton Lockner varit den säkerhetsaspekt som några av hyresgästanpassningarna krävt, bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. – För vissa av hyresgästerna har det varit väldigt viktigt med integriteten och därför har vi särat våra projekteringsgrupper internt och inte alltid kunnat kommunicera med varandra i de termer vi normalt gör i ett projekt. De rutiner vi därför skapade för att hålla isär de olika projekten har vi gjort väldigt bra. Nästan alla våra tjänsteområden inom Bengt Dahlgren har varit representerade i över tio olika delprojekt, det har inte varit enkelt och är något jag är extra stolt över, säger han.

Hur löste ni den säkerhetsaspekten? – Främst med hårda interna säkerhetskrav, små grupper och låsta servrar. Ibland fick vi dock helt enkelt vara kreativa med vad vi redovisat i handlingar och inte. Vissa delar har vi fått lämna osagda eller enbart uttrycka oss i effekter, samtidigt som vi behövt kommunicera med vissa tekniskt komplicerade underlag där det aldrig framgått vad informationen ska användas till. NU GÖR BENGT DAHLGREN dels bygguppföljning, dels projektering för läkemedelstillverkaren Valneva som bland annat arbetar med framtagandet av vaccin. – Det är en mycket speciell hyresgäst där de bygger sin egen produktionslina med de renhetskrav som ställs från deras tillsynsmyndigheter. Vi tillgodoser grundklimatet i den gamla spårhallen på Tomteboda men även mediaförsörjning av deras verksamhet, avlopp och anslutningar mot vissa maskiner, säger Anton Lockner. ■ Anton Lockner.

BENGT DAHLGRENS MEDVERKAN I PROJEKTET

Projektering av luft- och röranläggning med tillhörande teknikrum, projektering av styr och övervakningssystem, projektering av sprinkleranläggning, energi- och klimatberäkningar, BIMstrategi och 3D-samordning samt miljösamordning och uppföljning av BREEAM-In-Use-certifiering, fuktutredningar samt energiuppföljning av driftsättning av anläggning.

8


Tomtebodas entré.

Interiörbild från affärsgymnasiet Thoren Business School.

9


Text: Albin Boman

FRÅN HÖGA BYGGNADER

TILL DJUPA HÅL Bengt Dahlgren Brand & Risk utökar sin forskning. Nyförvärvet Axel Mossberg, som är nybliven forskningschef i Göteborg, ska vägleda andra medarbetare som vill utvecklas.

A »Inom mitt forskningsområde har jag läst mycket psykologi och filosofi och liknande. Det ger en annan syn än vad tekniker vanligtvis har.«

XEL MOSSBERG ÄR NYLIGEN anställd som forskningschef. Tanken är att han ska bedriva forskning och utveckling på 50 procent och arbeta som brandkonsult på 50 procent. – Vi kommer att testa oss fram lite. Men brandkonsultdelen vill jag inte göra mig av med, för det tycker jag är väldigt roligt. Planen är att jag själv ska forska och förhoppningen är att jag på sikt ska kunna driva upp mer forskning inom företaget för att kunna engagera de medarbetare som vill utvecklas. Det är en kompetensutveckling både för individen och företaget att ha anställda som fördjupar sig i olika frågor, säger han. Axel Mossberg är civilingenjör i riskhantering i grunden. Det första året som yrkesaktiv arbetade han som forskningsassistent på Lunds tekniska högskola. Efter det arbetade han på Brandskyddslaget och avslutade sin tid där som teknisk chef. – 2017 tog jag upp min forskning igen och jag har sedan dess varit industridoktorand mot LTH. Där forskade jag om utrymningsbeteenden. Hur kom det sig att du kom in på forskningen igen? – Jag hade jobbat ett gäng år och kände att jag ville ha en ny utmaning. Jag ville testa något nytt. Jag hade upplevt forskningen som spännande under min tid på LTH så jag tog upp det igen.

10

Forskning om utrymningsbeteenden är tvärvetenskaplig, förklarar Axel Mossberg. – Inom mitt forskningsområde har jag läst mycket psykologi och filosofi och liknande. Det ger en annan syn än vad tekniker vanligtvis har, säger han. ANLEDNINGEN TILL ATT Axel Mossberg hamnade hos Bengt Dahlgren var för att han hade en positiv bild av företagets varumärke. Dessutom hade Brandskyddslaget samarbetat med flera konsulter från Bengt Dahlgren tidigare. – Bengt Dahlgren är väldigt aktiva på brandingenjörsmarknaden. Det är ett företag som jag hörde talas om tidigt i utbildningen. Det är många studenter som har en positiv bild av företaget. Bengt Dahlgren Brand & Risk är ett starkt varumärke i Göteborg. Därför tog jag kontakt med dem. Vad tror du att du kommer att tillföra till Bengt Dahlgren? – Till att börja med så tror jag att jag tillför ett annat synsätt, eftersom jag kommer från ett annat brandskyddskonsultföretag. Efter bara en månad här på Bengt Dahlgren är det uppenbart att vi gör saker på olika sätt och det är aldrig fel att få in någon som har andra ögon. Utöver det kommer jag in med en forskningsbakgrund och en vana att skriva forskningsansökningar. Bengt Dahlgren Brand & Risk har ju forskat tidigare men det har mest varit ganska små


Axel Mossberg, nybliven forskningschef på Bengt Dahlgren i Göteborg.

och tekniskt kopplade projekt. Jag kommer nog in med lite mer helikoptersyn på forskning. Till en början vill nu Axel Mossberg driva upp sin egen forskningsbas eftersom han ”börjar på noll igen”. – Visionen är att inspirera och vägleda andra medarbetare till att följa sina intressen för att på sikt ge en spetskompetens till Bengt Dahlgren Brand & Risk som ska vara unik i Sverige, säger han. Är det något speciellt område som ligger dig närmast om hjärtat? – Ja mitt forskningsområde är mänskligt beteende vid utrymning. Mer specifikt forskar jag på utrymningshissar och hur människor beter sig i och omkring dem. Dessutom har jag gjort en del forskningsprojekt om nya tekniska lösningar kopplat till hållbart brandskydd. Bengt Dahlgren har en väldigt stark profil kring det området, bland annat med tanke

på handboken Hållbart Brandskydd. Det hoppas jag kunna engagera mig mer i nu. Hur kom det sig att det blev utrymningshissar? – Det var egentligen en slump. Den gigantiska utredningen som handlade om utrymningen ur World Trade Center hade nyligen kommit ut. Då fanns det ganska mycket pengar inom utrymning från höga byggnader. Det var så jag ramlade in på det. Axel Mossberg berättar att han nu har gått från höga byggnader till andra sidan av spektrat, ner i tunnelbanan. – Tunnelbanestationen Sofia i Stockholm ska ligga 120 meter under mark. Där kommer man utrymma med utrymningshissar. Jag är anlitad som expert och forskar kring frågor om hur människor kommer att bete sig vid utrymning. Jag har gått från höga byggnader till djupa hål, säger han. ■ 11


Text: Viktor Meidal Foto: Joel Klasén/Unslpash

NYTT VERKTYG FÖR ENERGISYSTEM KTH-studenterna Ghazal Faramarzi och Malin Torestam har tagit fram förslag på verktyg för att visualisera kopplingar mellan olika delar av ett energisystem. Syftet är att verktygen ska kunna bidra till en strategisk planering av energisystem i stadsdelar.

S

Ghazal Faramarzi.

Malin Torestam.

Louise Holmstedt.

TUDENTERNA GHAZAL FARAMARZI och Malin Torestam, som läser civilingenjörsprogrammet Energi och miljö på KTH, har under året gjort sitt examensarbete på Bengt Dahlgren. Fokus har legat på integrerade energisystem och dess planering. – Energikonsumtionen i stadsdelar, som bidrar till en hel del utsläpp, har ökat, delvis på grund av urbaniseringen. Med tanke på nationella och internationella miljömål om att minska utsläppen har vi därför valt att fokusera på energisystem i stadsdelar, säger Malin Torestam. Målet för examensarbetet har varit att ge förslag på verktyg som går att använda vid planering av energisystem i stadsdelar. – Det finns olika aspekter som kan påverka valet av teknologi, därför har vi identifierat för- och nackdelar med olika teknologier. Vi inkluderade olika energityper: värme, kyla och elektricitet och tittade på konsumtion, distribution och produktion för de olika typerna. Sedan har vi har arbetat för att skapa ett verktyg som kan visualisera kopplingar mellan olika delar av energisystem, säger Ghazal Faramarzi. GHAZAL FARAMARZI OCH MALIN TORESTAM har använt sig av modelleringsverktyget OpenModelica, som är en öppen källkodsmiljö för modellering, simulering, optimering och analys av komplexa dynamiska system. – Vi har modellerat två olika modeller för värmeförsörjning i en stadsdel. Den första är en modell för bara bergvärmepumpar och den andra är bergvärmepumpar kopplade till kortsiktigt värmelagringssystem i form av ackumulatortank. Vi kollade även på olika storlekar av ackumulatortanken för att undersöka hur olika storlekar påverkade systemet. Vi använde KPI:er (Key performance indicators) för att jämföra de olika alternativen, säger Ghazal Faramarzi. I början av arbetet handlade det om att fokusera på en övergripande och generell nivå.

12

– Till en början gjorde vi en litteraturstudie för att hitta olika typer av energisystem, teknologier och distributioner. Det var också en av utmaningarna att begränsa arbetet, det finns så otroligt mycket att titta på, men det får inte bli för stort, säger Malin Torestam. Med hjälp från KTH och Bengt Dahlgren har de fått vägledning gällande vad de ville fokusera på, hur de skulle lägga upp verktygen och hur de kunde visualisera det på bästa sätt. GHAZAL FARAMARZI OCH MALIN TORESTAM närmar sig slutet av examensarbetet och har presenterat arbetet för KTH och handledarna på Bengt Dahlgren. – Malin och Ghazals arbete är ett bra exempel på hur bryggan mellan akademi och praktik ger winwin-situationer för framtidens byggda miljö. Arbetet har synliggjort komplexiteten som återfinns i stadsdelar, men också framhävt de möjligheter som finns för att skapa hållbara energisystem i framtidens städer. Extra spännande är – förutom det modelleringsarbete de har utfört – att de också har analyserat vilka målkonflikter det kan finnas inom en stadsdel för att implementera nya tekniska lösningar. Ett viktigt steg för att komma framåt i omställningen till en hållbar energiförsörjning i framtidens städer, säger Louise Holmstedt, ansvarig Hållbar stadsutveckling på Bengt Dahlgren. Enligt Louise Holmstedt har stadsdelar en stor strategisk roll för att hitta lösningar till morgondagens städer då de innehåller många av de element som återfinns i en fullskalig stad. – De gör att mycket av den utveckling som sker inom hållbar stadsutveckling i dag sker inom stadsdelar runt om i landet. Genom examensarbeten har Bengt Dahlgren möjlighet att vara med i utvecklingen av framtidens stadsdelar samtidigt som vi också har chansen att bidra med vår praktiska erfarenhet, säger hon. ■


13


Text: Albin Boman Foto: Viktor Meidal

”Kulturen vi har är värd otroligt mycket” Erik Bolander, ny vd för Stockholmskontoret, vill förädla snarare än förändra. Du har nyligen tillträtt som vd för Bengt Dahlgren Stockholm AB. Hur har första tiden varit? – Den kulturen som vi har här är värd så otroligt mycket, så det är med spänning, glädje och ödmjukhet jag kliver in i uppdraget. Jag brinner verkligen för Bengt Dahlgren. Jag har arbetat på bolaget i totalt elva år nu. Först arbetade jag här i sex år, sedan hade jag ett uppehåll men återvände och har nu varit här i fem år. Så jag känner redan många på Bengt Dahlgren och förstår kulturen. Jag har under ett års tid jobbat parallellt med tidigare vd:n Lars Kjellgren som vice vd och har även suttit i koncernledningen sedan ett år tillbaka så det känns jätte­bra. Det blev en smidig övergång. Lars är kvar som vice vd till april nästa år. Det känns väldigt bra att kunna ta del av hans 30-åriga erfarenhet som vd och hur han har byggt upp Bengt Dahlgren Stockholm till vad det är idag. Kommer det märkas någon skillnad nu tror du? – Don’t fix it if it aint broken, är ett bra uttryck. Det finns ingen anledning för mig att gå in och göra stora ändringar. Men det är klart – jag är ju en annan person än Lars. även om vi faktiskt har många likheter – så jag kommer nog sätta min prägel på saker och ting. Som sagt: Det är ett fantastiskt bolag med många fantas-

”Don’t fix it if it aint broken, är ett bra uttryck. Det finns ingen anledning för mig att gå in och göra stora ändringar.” tiska medarbetare och jag vill bara förädla det ytterligare. Vi har också en utmaning i att vi blir allt större och det innebär att vi måste vara lyhörda och förändringsbenägna samtidigt som vi ska bevara den fina kulturen. Givetvis är också ständig förbättring ett ledord som måste leva vidare. Sedan har corona ställt till det förstås, och det medför nog ett förändrat arbetssätt framöver. Vilka utmaningar står er bransch inför? – På kort sikt hoppas vi att projekten fortsätter att rulla på och att branschen inte går ner för mycket. På längre sikt har vi utmaningen kring utveckling av ny teknik och 14

förändrade arbetssätt. Hur ser du på ditt ledarskap? – Jag är nog ganska prestigelös och vill finnas där för medarbetaren. Jag tror på en platt organisation – man ska kunna ha kul ihop. Jag vill att alla medarbetare ska känna att de är en del av laget och att alla har en viktig del i vår framgång. Vad har du för mål med Bengt Dahlgren Stockholm AB? – Jag vill att bolaget ska fortsätta växa organiskt, att vi hittar nya tjänsteområden som vi inte har idag och att vi utvecklar dem som vi redan har. Vi satsar ännu mer på forskning, utveckling och innovation. Framför allt vill jag bibehålla den miljön och kulturen som vi har här. Varför är Bengt Dahlgren en så populär arbetsplats, tror du? – Därför att vi har många bra kultur­ bärare, som har jobbat här länge, som ser till att få in de nya medarbetarna i gemenskapen. Vi har samma värderingar när det gäller våra medarbetare. Alla ägare jobbar aktivt i bolaget, vi jobbar för varandra och försöker ge tillbaka mycket och satsa på våra medarbetare. Det finns en öppenhet och samarbetsvilja på Bengt Dahlgren, och det är en prestigelös miljö, vilket är jättefint tycker jag. Det finns mycket glädje här. Det är generellt alltid en positiv stämning. Sådant smittar av sig. ■


ERIK BOLANDER

Ålder: 50. Titel: Vd för Bengt Dahlgren Stockholm AB. Familj: Sambo och tre söner. Bor: Södermalm, Stockholm. Fritidsintressen: ”Golf, landstället och så tränar jag någorlunda regelbundet.” Oanad talang: Nybörjare på Enduro.

15


Text: Viktor Meidal Foto: Janus Langhorn/Kullaberg VingĂĽrd

16


SVENSKT

VIN På Kullahalvön i Skåne finns ett klimat som gör att det går att odla druvor av hög kvalitet. Sedan 2013 har Kullabergs vingård ökat sin vinodling till 15 hektar och bygger nu en ny vinanläggning för att kunna hantera den stora mängden vin som ska produceras.

 17


Kullabergs vingård med kringliggande vinrankor i nordvästra Skåne.

De olika utrymmena har olika klimat, både gällande temperatur och fuktighet. Själva tankarna som vinet tillverkas i kommer att värmas och kylas med separat en värmepump och byggnaden kommer att värmas och kylas med hjälp av bergvärmepump och kylmaskin som är anslutna till borrhål.

S

VERIGE ÄR KANSKE INTE det land som först poppar upp i huvudet när man tänker på vingårdar. Bordeaux, Toscana och Moseldalen i all ära, men i nordvästra Skåne ligger Kullahalvön och Kullabergs vingård vars viner redan har blivit internationellt uppmärksammade. – Vi bryter ny mark och det har faktiskt gått bättre än vi hoppades på och det är otroligt spännande, säger Paulina Berglund, arkitekt, styrelseledamot i Kullabergs vingård AB samt byggherre för den nya vinanläggningen. Klimatet på Kullahalvön är faktiskt gynnsamt för just vinodling. Det är aldrig riktigt kallt på vintern och vinden torkar upp i odlingarna. – Vi har långa dagar under odlingsperioden. Delvis kan man säga att det väger upp antalet soltimmar per år, men det bygger också på att ha rätt vinsorter som klarar ett svalare klimat och där druvorna har en längre mognadsprocess, berättar Paulina Berglund. KULLABERGS VINGÅRDS NUVARANDE ägare tog över vingården 2013, då fanns 1,5 hektar vinstockar som sattes för cirka 15 år sedan. Sedan dess har ytterligare dryga 13 hektar planterats. Det är dock först under de senaste tre åren som vingården har fått rejäl snurr på verksamheten. De första åren beskriver Paulina Berglund som en väldig uppförsbacke. – I början hade vi mycket att lära, men för tre år se-

18

dan började vår nuvarande vinmakare K Felix G Åhrberg och det har varit väldigt viktigt för vingården. Felix är oenolog (expert på läran om vin och dess tillverkning) utbildad vid vinhögskolan Klosterneuberg i Österrike. Vi har även knutit till oss två duktiga vinkonsulter i Mia Fischer och Robert Steidl, säger hon. Mia Fischer är också oenolog med stor kunskap om beskärning och hur man får en optimal skörd och har jobbat med vingårdar över hela världen. Robert Steidl är professor vid Klosterneuberg i Österrike och tidigare lärare till Kullabergs nuvarande vinmakare. – Vi har hittat rätt medarbetare och är ett jättebra gäng nu, från maskinförare till vinmakare till säsongsanställda. Det har varit en utmaning att komma dit eftersom det inte finns så många personer med den rätta kompetensen för vinodling då det är en ny bransch i Sverige, säger Paulina Berglund. I DAG FINNS ETT TRETTIOTAL vinproducenter med professionell inriktning i Sverige, de flesta längst kusterna i Skåne där klimatet är bäst lämpat. – Det är en näring som är på uppgång. Svenskt vin är inte bra för att det är svenskt, utan för att det är bra vin, och det kan faktiskt mäta sig med internationella viner, säger Paulina Berglund. Detta visas bland annat av de utmärkelser Kullabergs Vingård erhållit vid Internationella vintävlingar i England, Tyskland och Österrike.


Vinmakare K Felix G Åhrberg.

Toscana? Nej, Skåne!

Vilken tid på året druvorna skördas varierar beroende på hur sommaren har varit och vilken druvsort det är. I år var Kullabergs vingårds första skörd under andra veckan i oktober. Den ovanligt varma sommaren 2018 var den första skörden redan i slutet av september. Däremot behöver en kall och dålig sommar inte betyda en katastrof för vingården. – Vi gör också en tidig skörd där vi plockar druvor som inte är mogna, eller inte kommer att mogna, och gör bubbel av det. Det är därför det finns mycket mousserande vin i England där det är vanligt med regniga somrar. Däremot blir det inte samma kvantiteter som med mogna druvor, säger Paulina Berglund EN VINRANKA HAR SATT SIG ordentligt och ger full skörd efter ungefär fem år och efter att Kullabergs vingårds nya planteringarna sattes, åtta hektar 2017 och fem hektar 2019, insåg de att den nya kommande kvantiteten inte skulle få plats i det befintliga vineriet. – Vi diskuterade hur vi skulle göra och vad vi kunde göra. Efter noga övervägande kom vi fram till att bygga en ny anläggning jämte den befintliga gården, säger Paulina Berglund. I oktober i år sattes spaden i marken för den dryga tvåtusen kvadratmeter stora byggnaden med bland annat plats för tankhall, pressar och buteljering, maskinhall, personaldel och möteslokal. – Vi har optimerat logistiken och det kommer bli

ofantligt mycket mer funktionellt jämfört med det gamla vineriet som är byggt i ett gammalt stall. Paulina Berglund har tillsammans med konsultgruppen på Bengt Dahlgren, som ansvarar för projektering av brand, VVS, tryckluft, effektbehovsberäkning samt energiberäkning till bygglovet, och övriga involverade behövt vrida och vända på många delar av projektet. – Ingen har byggt en vingård i den här storleken förut så det har varit ganska mycket famlande i början. Egentligen är det inte så komplicerat, men vi har fått tänka ett extra varv eftersom det är något helt nytt för alla inblandande. Samtidigt ska verksamheten rulla på som vanligt i den gamla byggnaden tills vi är klara, säger hon. EFTERSOM KULLABERG ÄR en kulturbygd och därför inte är tillåtet att göra vilka förändringar som helst har Paulina Berglund hämtat inspiration från de kringliggande omgivningarna. – Vi vill skapa något som känns nytt men som samtidigt smälter in i miljön. Det är såklart en utmaning men det är också ett härligt inspirationsmaterial med alla skånegårdar häromkring och vi har varit noga med att det nya har en förankring i bygden. Det nya vineriet är tänkt att stå klart under våren 2022 och fram tills dess huserar Kullabergs vingård delvis i containrar för att klara av de större kvantiteterna druvor. ■

19

»

» Svenskt vin är inte bra för att det är svenskt, utan för att det är bra vin, och det kan faktiskt mäta sig med internationella viner. «


Text: Albin Boman

Bengt Dahlgrens José Acuña och Max Hesselbrandt.

MINSKA MILJÖPÅVERKAN OCH SPARA PENGAR MED

GEOENERGILAGER » En viktig del i arbetet är att räkna ut hur många borrhål man behöver och hur varmt det blir. «

Att lagra värme i geoenergilager är eftersträvansvärt både av miljömässiga och ekonomiska skäl. Bengt Dahlgrens Max Hesselbrandt vill ta utvecklingen inom området framåt.

T

EKNIKEN ATT LAGRA värme – inte minst från sommar till vintertid – vid hög temperatur i geoenergilager i marken kan både spara pengar och minska byggnaders miljöpåverkan. Men det är en tämligen oprövad metod. Bengt Dahlgrens Max Hesselbrandt berättar att det inte finns många högtempererade geoenergilager i Sverige eller ens i världen. – En del i det vi gör är att vi modellerar och beräknar hur värmen sprider sig i marken, det är en viktig del i arbetet att räkna ut hur många borrhål man behöver och hur varmt det blir, säger han. MAX HESSELBRANDT tar fram kombinerade värme och grundvattenmodelleringar och simulerar olika scenarion för att titta på effekten med storleken på värmeförlusterna och temperaturerna. Han förklarar att det är betydligt lättare att utföra beräkningar så länge

20

det inte finns något grundvattenflöde som påverkar värmelagringen. – Det handlar om hur värmen sprids i marken. Om det finns ett grundvattenflöde i marken så har även det stor betydelse. Grundvattnet rör på sig och tar värmen med sig bort från borrhålslagret. För högtemperaturlagret är det särskilt viktigt att ta hänsyn till det, för det kan ha en stor effekt på prestandan, och det kan leda till väldigt stora värmeförluster, säger han BENGT DAHLGREN VAR i våras delaktiga i ett större projekt på KTH som undersökte just högtempererade geoenergilager. Projektet finansierades av Energiforsks program Termiska Energilager som är ett forskning- och utvecklingsprogram vars långsiktiga mål är att visa hur, var och när termiska energilager kan utformas och användas och vilken ekonomisk och miljömässig nytta de kan ge. ■


VÄXJÖ HAR BYGGT UPP EGEN STYR & ÖVERVAKNINGSAVDELNING Växjökontoret, som tidigare tagit hjälp av Boråskontoret, kan nu erbjuda en egen styr och övervakningsavdelning.

V

ÄXJÖKONTORET HADE TIDIGARE ingen egen styr & övervakningsavdelning utan tog hjälp av Boråskontoret för sådana tjänster. 2017 anställdes den första styr- & övervakningskonsulten i Växjö och 2019 rekryterades ytterligare en konsult. – Fördelen med att kunna vara på plats rent fysiskt gjorde att vi startade upp en egen avdelning här. Antalet uppdrag har sedan ökat kontinuerligt och 2019 bestämde vi oss för att anställa ytterligare en konsult med inriktning på fastighetsautomation, säger Kenneth Welin. I dagsläget utgör styravdelningen en snabbt växande del av kontoret. – Det är både bredd och djup i omfattningen av uppdrag som gör att vi kan sysselsätta två konsulter på heltid. Alltifrån utredning och projektering till kontroll och besiktning gör att vi har full beläggning, säger Kenneth Welin. ETT AV DE PROJEKT som har utvecklats från ax till limpa innefattar att hjälpa en kund med utredning, planering, projekteringsanvisningar och införande av ett SCADA-system, där Bengt Dahlgren även hjälper till med SCADA-integration till det webbaserade verktyget Webport.

– Befintliga dataundercentraler (DUC) i kundens fastighetsbestånd består av typ Abelko. I dagsläget är det åtkomst till respektive DUC via IP-länkning till en inbyggd webbapplikation. En klar nackdel i detta fall är att larmskickning saknas och det är svårarbetat för driftverksamheten att bevaka anläggningar. Arbetet omfattar drygt 20 DUC:ar och cirka 60 flödesbilder ska integreras till deras nya centrala Webport-system, säger Rickard Samuelsson. Dessutom biträder Växjökontoret Region Skåne som delprojekteringsledare för styr- och övervakningsdelen i samband med Nya Sjukhusområdet Malmö (NSM), ett projekt som är planerat att vara klart först 2024. Bengt Dahlgren i Växjö har tillsammans med kontoret i Helsingborg ansvar för en ny vårdbyggnad bestående av två huskroppar, tio respektive elva våningar höga som är sammanlänkade med varandra. Byggnaden rymmer 10 vårdavdelningar med 244 enkelrum, 23 operationssalar, mottagningar, ankomstavdelning för planerad kirurgi samt intensivvårdsavdelning. – Kontoret har en väldigt stor erfarenhet och rutin inom området. Kenneths mångåriga erfarenhet i kombination med Rickards erfarenheter som entreprenör gör att de kompletterar varandra på ett bra sätt, säger Växjökontorets vd Boel Holmstedt. ■

»Det är både bredd och djup i omfattningen av uppdrag som gör att vi kan sysselsätta två konsulter på heltid.«

Kenneth Welin, styr- & övervakningskonsult, Bengt Dahlgren Växjö AB.

Rickard Samuelsson, styr& övervakningskonsult, Bengt Dahlgren Växjö AB.

Bengt Dahlgrens Växjökontor.

Boel Holmstedt, vd, Bengt Dahlgren Växjö AB. 21


Text: Viktor Meidal Foto: Ann Nekr/Pexels

BENGT DAHLGRENS WEBBINARIER 2020

 Framgångsrika solcellsprojekt inom kommersiella fastigheter.  Förvaring och hantering av brandfarliga gaser.  Klimatinjusteringsgruppens arbete för bättre inneklimat.  Minskad klimatpåverkan i byggprojekt.  Klimatneutrala byggprojekt – rätt design i tidigt skede gör stor skillnad!  En hållbar stadsdel – vad är det?  Befintliga byggnader – dags att miljöcertifiera!  Återbruk av installationer.  Nya energikrav i BBR 29 & kommande krav på klimatdeklaration.  Lansering av BeDOT.

SE ALLA WEBBINARIER PÅ BENGT DAHLGRENS YOUTUBEKANAL

22


SUCCÉ FÖR DET DIGITALA MÖTET Sedan maj har Bengt Dahlgren anordnat en rad olika webbinarier och har till och med fått bättre deltagande än tidigare fysiska sammankomster. De digitala föreläsningarna finns också att se i efterhand på företagets Youtubekanal.

N

ÄR FYSISKA TRÄFFAR och seminarier inte längre gick med tanke på pandemin gällde det att tänka om. Bengt Dahlgren har hittills anordnat elva webbinarier – digitala möten och föreläsningar – för att fortsätta sprida sin kunskap. – Tidigare har vi inte arrangerat digitala ”träffar” i någon större utsträckning. Men vi var liksom alla andra tvungna att ställa om och anpassa oss efter situationen. Omställningen gick fort och eftersom vi självklart ville fortsätta med våra träffar och dela med oss av vår kunskap så har vi alla snabbt fått sätta oss in i detta nya sätt att interagera och lära ut, vilket har gett oss en rolig utmaning, säger Martina Mattsson, marknadsansvarig på Bengt Dahlgren.

Hur har responsen varit? – Vi har fått ett mycket högre deltagande än när vi endast hade fysiska träffar, vilket är roligt och visar på potentialen i det här sättet att dela kunskap. Pandemin i sig har inneburit många tråkiga omställningar men även gett en skjuts framåt i digitalisering och hur vi interagerar, säger Stina Efraimsson marknadsansvarig på Bengt Dahlgren. På vilket sätt skiljer sig ett webbinarium från ett vanligt seminarium? – Den stora skillnaden är att alla kan delta. Man

är inte låst vid en ort på samma vis som man är vid fysiska träffar. Det är enklare för en deltagare att bara koppla upp sig än att åka till ett kontor för en föreläsning, vilket såklart ger ett ökat deltagarantal. En annan stor skillnad är att det inte går att integrera med deltagarna på samma sätt. Vi har alltid tyckt om att träffa våra kunder och kollegor i branschen på våra träffar men får nu, som alla andra, anpassa oss till ett mer digitalt möte. Vi spelar in våra webbinarier och samlar allting på vår Youtubekanal där både kunder och medarbetare i efterhand kan gå in och kolla, säger Martina Mattsson. BENGT DAHLGREN KOMMER fortsätta att anordna webbinarier, även efter pandemin. De digitala mötena har dessutom skapat mervärde internt i företaget. – Det är ett bra sätt att förmedla kunskap och öppna upp för dialog med många människor. Vi har även skapat ett ännu bättre samarbete mellan kontoren i och med att medarbetare från flera olika platser kan vara med och hålla dessa digitala föreläsningar samtidigt. Det innebär tillgång till ännu mer kunskap och erfarenhetsutbyten mellan våra kontor och konsulter samt ett mervärde för kunderna. I fortsättningen hoppas vi också kunna kombinera våra webbinarier med fysiska träffar för att ge största möjliga valfrihet till deltagarna och fortsätta dela med oss av våra kunniga ingenjörer till alla, säger Stina Efraimsson. ■

23

Martina Mattsson.

Stina Efraimsson.


Text: Albin Boman

VILL VARA EN BRO MELLAN

AKADEMIN OCH BYGGINDUSTRIN När Jonas Anund Vogel arbetade inom byggindustrin som projektledare undrade han varför man byggde enligt gamla, slitna normer. Han sa upp sig, började forska och tog initiativet till KTH Live-In lab. Nu har han tagit ett nytt steg som innovationsoch forsknings­chef på Bengt Dahlgrens Stockholmskontor.

24


F

ÖR JONAS ANUND VOGEL började intresset för forskning med några konkreta frågor. Han undrade varför man inte byggde mer energieffektiva byggnader. Hur kom det sig att det fanns ny teknik, men att den inte installerades? – Det här var runt 2010. Vid nyproduktioner hade de flesta husen fortfarande FX-system. Frånluften hade återvinning och tilluften placerades under fönstren, vid radiatorerna. Man visste att det var ett sämre system än FTX, där man förvärmer och kontrollerar tilluften, men vid den tiden fanns det svaga ekonomiska och driftsmässiga incitament för ett FTX-system, trots att det återvinner värmen och sparar energi. FTX kräver mer rördragning vilket betyder tillkommande kostnader och ökad komplexitet. Jag ville hitta och visa på fördelarna med resurseffektiva och smarta system, säger han. Jonas Anund Vogel blev 2006 färdig civilingenjör och började efter studierna att jobba som byggkalkylator och byggledare. Därefter var han projektledare under tre år innan han hittade en doktorandtjänst på KTH och sa upp sig från sitt tidigare arbete. – Då var tanken att undersöka hinder för energieffektivisering av flerbostadshus. Det utvecklades till att granska incitamenten för innovation inom byggsektorn. I min första artikel hittade jag 38 hinder för innovation, säger Jonas Anund Vogel. NÅGRA AV DE HINDER han hittade var kopplade till den långsamma verifieringsprocessen av ny teknik. – Det var därför jag initierade KTH Live-In lab där man kan testa ny teknik i verkliga system i lägenheter där människor bor. Om tekniken fungerar kan man börja räkna på vad det kostar, vad vinsten är och så vidare. Tanken var att på så vis lättare kunna påverka beslutsfattare, när man har större tyngd med validerade testresultat och ekonomiska beräkningar i ryggen. Hur kom det sig att du kom till Bengt Dahlgren? – I och med att Bengt Dahlgren projekterade KTH Live-In lab fick jag kontakt med Christer Larsson och Robin Svedhem. Jag upplevde dem som väldigt kompetenta och trevliga personer. Dessutom kände jag Bengt Dahlgrens José Acuña genom KTH och han hade i flera års tid sagt att det vore bra om jag gick till Bengt Dahlgren, eftersom han tyckte att jag hade ”fingrarna på pulsen” i byggsektorn. José Acuña ansåg att Jonas

» Om Bengt Dahlgren ska kunna ta sig an större och mer avancerade projekt är det bra att ha med någon som kan ta in helheten. «

25


Anund Vogel hade en överblick tack vare sin insyn i allt från tjänstepersonerna i tekniska nämndhuset till beställare och entreprenörer. – Om Bengt Dahlgren ska kunna ta sig an större och mer avancerade projekt är det bra att ha med någon som kan ta in helheten. Men jag kände då att jag inte ville ut i byggindustrin, säger Jonas Anund Vogel. Varför inte? – Jag trodde att de ville att min roll BENGT DAHLGRENS skulle vara att dra in stora projekt och få företaget att tjäna mycket pengar, JOSÉ ACUÑA OM men det är inte riktigt mitt intresse. JONAS ANUND VOGEL: När jag sedan diskuterade med stock- ”Jonas anställning är en milstolpe holmskontorets vd Erik Bolander och i vår historia, ett tecken på att vice vd Lars Kjellgren fick de mig på forskning och utveckling äntligen andra tankar. börjar tas på allvar. Det blir ett

In lab och säger att han kommer att fortsätta att ha kvar en fot i akademin. – Jag tror mycket på samverkan mellan akademin och byggindustrin. Genom att ha en fot i varje del så blir jag lite av ett levande exempel på att samverkan fungerar. Vad ser du för fördelar med att ha en fot kvar? – Mycket av den forskningen som sker inom Sverige och mycket av den finansiering som finns handlar om samfinansiering från byggindustrin. Om jag vill starta ett forskningsprojekt finns det stora möjligheter om jag dels kan skriva en ansökan från KTH:s sida och dels veta att jag kan få kapital och engagemang från en industripart – det är en win-win-situation.

Bengt Dahlgren före och ett Bengt Dahlgren efter Jonas” innehöll just DET FINNS EN RISK, menar Jonas Anund de bitar som tilltalar Jonas Anund Vogel, att akademin och bygginduVogel – samverkan, personalutveckling, ny teknik, strin går om varandra. Akademin skriver forskningssamarbete mellan akademi och industri, skriva artikrapporter som byggindustrin tycker är svårtydda, och lar med mera. byggindustrin å sin sida gör snabbutredningar som – Akademin i all ära men KTH är ju en statlig inte är vetenskapligt förankrade. myndighet och man får inte snedvrida konkurrens. – Man måste på något vis synka kunskapen mellan Dessutom är man bunden genom lagen om offentbåda världarna. Om man har en fot i varje läger så lig upphandling. Så jag insåg att hos Bengt Dahlgren underlättas det, tror jag, säger han. får jag möjligheter att snabbare och lättare testa de Vad har du för ambitioner hos Bengt Dahlgren? teorier som jag och andra forskare har arbetat – och – Forskning visar att den tekniska kunskapsnivån arbetar – fram inom akademin. Jag får en större frihos beställare minskar och har gjort så ganska länge. het och kan agera snabbare, och på så vis förhoppDäremot har den ekonomiska kunskapsnivån ökat. ningsvis nå målet om smarta och hållbara byggnader Byggnader är nu för tiden mer en del av en portfölj. snabbare. Det är något man köper och säljer. Konsultsidan har En anledning till att det blev just Bengt Dahlgren däremot ökat sin kunskapsbas, men trots det är deras var att det hos bolaget finns ett intresse för att investeuppdrag fortfarande detsamma. Konsulternas jobb ra i forskning och utveckling, inte bara tjäna pengar, tar i stort sett slut när de har ritat klart. Därefter tar menar Jonas Anund Vogel. entreprenören över, som inte alltid har samma tek– Att lyckas med komplexa projekt kräver mer än niska kompetens som konsulten. Sedan tar beställapengar och pekpinnar – det kräver samverkan. Samren och deras driftorganisation över och de har ofverkan är inte möjligt utan tillit, kunskap och tålatast inte kompetensen att drifta smarta och hållbara mod, och just tilliten var det jag kände från byggnader. Mot denna bakgrund tror jag på ett dem som jag träffat hos Bengt Dahlgren. Seutökat ansvar för konsulterna, och därmed nya dan kan det ju leda till att man tjänar pengar affärsmodeller, säger Jonas Anund Vogel. i slutändan, men Bengt Dahlgren har varit tydliga med att min roll handlar om DET FINNS ÄNNU ETT argument för det, att skapa och sprida kunskap, inom menar han. företaget men även inom branschen. – Byggnader i dag blir mer och mer sammankopplade. Det innebär DET FINNS EN FRAMÅTANDA inom Bengt att vi måste jobba mer cross-disciDahlgren, menar Jonas Anund Vogel, plinary, alltså över disciplingränoch en vilja att bygga upp kunskap, serna. Här ser jag också en utökad och dessutom en förståelse för att affär. Dels bör konsulter samverka kunskap och tillit bygger kapital. i en högre grad, och dels ta ansvar – Bengt Dahlgren sitter på så för slutprodukten, inte enbart för mycket kunskap och om man kanasina respektive ansvarsområden elliserar den åt rätt håll finns en jätteler skrån. Dessutom tror jag på en möjlighet att visa att resurseffektiva förlängd affär där man arbetar fram byggnader fungerar och att de skaincitamentsbaserade avtal och tittar par ett plus för fastighetsägare, säger på drift och ägande under garantitid, han. där konsulter tar delar av ansvaret Jonas Anund Vogel är fortfarande som tidigare legat hos entreprenör kvar som föreståndare för KTH Liveeller beställare. ■ TJÄNSTEN SOM BESKREVS

» Jag tror mycket på samverkan mellan akademin och byggindustrin. Genom att ha en fot i varje del så blir jag lite av ett levande exempel på att samverkan fungerar. « 26


27


BORÅS Västerbrogatan 8a 503 30 BORÅS Tel: 033-430 97 00

JÖNKÖPING Klubbhusgatan 13 553 03 JÖNKÖPING Tel: 036-215 56 10

MALMÖ Arenagatan 20 215 33 MALMÖ Tel: 040-635 17 00

SKÖVDE Kaplansgatan 18 541 43 SKÖVDE Tel: 0500-49 58 00

UPPSALA Salagatan 18A 753 30 UPPSALA Tel: 08-588 88 100

GÖTEBORG Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Tel: 031-720 25 00

KRISTIANSTAD Magasingatan 2 291 32 KRISTIANSTAD Tel: 044-780 94 30

MARIEHAMN-ÅLAND Östra Esplanadgatan 7 Mariehamn 22100 ÅLAND Tel: +35818-528 660

SKELLEFTEÅ Kanalgatan 45A 931 32 SKELLEFTEÅ Tel: 08-588 88 100

VÄXJÖ Honnörsgatan 12 352 36 VÄXJÖ Tel: 0470-73 18 50

HELSINGBORG Stortorget 2 252 23 HELSINGBORG Tel: 042-444 29 50

LINKÖPING Repslagaregatan 19 582 22 LINKÖPING Tel: 013-37 40 50

NORRKÖPING Källvindsgatan 3 602 40 NORRKÖPING Tel: 011-415 92 00

STOCKHOLM Hammarby Allé 47 120 30 STOCKHOLM Tel: 08-588 88 100

ÅRE/ÖSTERSUND Hamngatan 11 A 831 31 ÖSTERSUND Tel: 031-720 25 00

Frågor om tidningen: info@bengtdahlgren.se

JOBBA HOS SVERIGES BÄSTA ARBETSGIVARE Vi är ingenjörer med spetskompetens på ett företag som lägger stor vikt vid hållbarhet ur alla aspekter. Vi söker alltid dig som är intresserad av samhälls­ byggnadsområdet och som vill vara med och utveckla vår verksamhet. Läs mer om våra tjänster på www.bengtdahlgren.se