__MAIN_TEXT__

Page 14

De senaste åren har scenadapationer av romaner blivit allt vanligare på svenska scener.

>>>

14 

rar med att det är en ganska kluven karaktär. – Det blir en Martina som är i aktion och en som kommenterar det hon gör. I övrigt tror hon att publiken kommer att känna igen mycket från boken. – Samtidigt, gör du en pjäs på knappt två timmar av drygt 500 sidor roman, så måste du också ta bort saker. Här har det exempelvis blivit en del i slutet av romanen, när Martina tillbringar sommaren ensam i ett hus hon hyrt och som jag tycker mycket om, men det fungerade inte att få med här. Vad har annars varit utmaningen med att dramatisera Maken? – Att den är väldigt analytisk och ordrik. Den rör sig inte heller mot ett slags enda dramatisk vändpunkt, utan konflikten är på ett sätt ganska stillastående. De gör slut och blir ihop, gör slut och blir ihop. Det introduceras inte heller en mängd nya karaktärer eller dramatiska miljöer. På ett sätt är det motsatsen till det du traditionellt vill ha när du skriver en pjäs! Vad gjorde du för att skapa mer av just rörelse i den? – Det är nog greppet med de två ”Martinorna”, som att en av dem kan stå och säga emot den andra. Därigenom uppstår små konflikter. En kan också stå och kommentera situationen, vänd mot publiken, vilket både kan skapa lite komik och konfliktsituationer. Den har kanske på ett sätt blivit lite mer av ett

kammarspel, med ännu mer fokus på just relationen och mindre på miljöerna. Vad hoppas du tillföra boken genom att förvandla den till pjäs? – Med en teaterföreställning blir det förhoppningsvis en annan sorts närhet till karaktärerna, med människor av kött och blod på scenen. Du kan också aktualisera boken på ett annat sätt genom att det är unga skådespelare i dag som gestaltar den, vilket möjliggör att vi kanske kan se den med deras blick. GLESBYGD KONTRA STORSTAD, kvinnlig frigörelse, klass och exploatering av människor och känslor. Det är några röda trådar i Selma Lagerlöfs roman Kejsarn av Portugallien som dramatikern Lucas Svensson har nystat fram och spunnit en egen fristående teaterväv av. Tidsmässigt kommer berättelsen om Jan i Skrotlycka att flyttas fram till tidigt 1900-tal, den om torparen som förlorar förståndet när dotter Klara Fina Gulleborg flyttar till Stockholm och hamnar i dåligt sällskap. I glappet mellan Folkhemmet och två världskrig i vad Lucas Svensson beskriver som brytningen mellan det borgerliga samhället och de ideologiska krafter som sedan växte fram i modern tid. I sin dramatisering har han valt att utgå från romanen och inte något av de manus som har skrivits för scen och film sedan den kom ut 1914, vilket han motiverar med att Selma Lagerlöf är en så otroligt bra författare som skriver med absolut språklig auktoritet. – Hon är inte den som skriver ut något i papp som man säger i Danmark, förtydligar han som själv SCENEN 1 2017

Profile for Riksteatern

Scenen #1 2017  

Bli medlem i en riksteaterförening så får du medlemstidningen Scenen. Det här är vårnumret 2017.

Scenen #1 2017  

Bli medlem i en riksteaterförening så får du medlemstidningen Scenen. Det här är vårnumret 2017.