4 minute read
Vad håller på att hända med det svenska språket och betydelsen av ord!
Det fanns en tid då säkert som ett brev på posten och det går som tåget var uttryck som gällde. Vad blev det av detta?
Utgångspunkten!
När jag köper en flaska alkoholfri öl, noterar jag att det på etiketten står att ölen innehåller 0,5 % alkohol!
SJ säger att tågen kommer i tid även om de kommer en kvart för sent.
Några exempel på att ordens betydelse håller på att ändras
Vad händer om vi plötsligt börjar ändra på ords betydelse eller påstår att ”alkoholfri” kan innebära att det ändå finns alkohol i drycken!
Man kunde meddela skatteverket att jag har skattefuskat 0,5 % men eftersom det är så lite så borde det inte spela någon roll!
Hur påverkas vi av att man mentalt lär sig att alkoholfri öl ändå kan innehålla 0,5 % alkohol?
Om man överför detta på våra produkter och kvalité, betyder det att ett litet fel är ok! Ett fint exempel är hur möbelföretaget O.H. Sjögren i Tranås är noga med detaljerna när det gäller hur man anpassar möbelknapparna till tygets mönster.
Är detta onödigt eller handlar det om kvalitet?.
När man använder språket så, att det man säger inte exakt betyder det man menar, kommer det att få konsekvenser.
Tage Danielssons monolog om sannolikheten
Tage Danielssons monolog om sannolikheten från 1973 (https://youtu.be/y46esp5xRDA?si=pBobimYNWNDDK2ju ) är ett lysande och bra exempel på hur man kan manipulera språket så att det man säger nästan ”säger” vad man menar.
Väl värd att lyssna på även om den är från 1979.
Jag tror att detta är en dålig väg, för att inte säga farlig väg, när det gäller inställningen till vad vi menar med exempelvis kvalitet. Om en produkt påstås klara vissa funktioner så måste vi utgå från att detta är sant.
Men om produkten nu inte fungerade helt enligt löfte kunde man som försvar säga att allt är ok, produkten funkade nästan som den skulle.
Var går gränsen i detta fall?
För mig finns bara ett svar! Antingen funkar det eller så fungerar det inte, det borde inte finnas ett nästa ok!
Man skulle kunna överföra detta på hur instruktionen ges för nya produkter och system.
Att utvecklaren av produkten och systemet ”begriper” hur man gör är naturligtvis självklart men man måste utgå från användaren och användarens förutsättningar.
Då måste man vara exakt i användandet av ord och ords betydelse.
När man lagar mat och läser recept, finns uttrycket att man tar en ”nypa salt!”. Hur mycket är det? Det brukar fungera i köket! Men skulle kunna vara en katastrof på sjukhuset!
”Ta en nypa medicin!”
Använda språk och ord på rätt sätt
I Ukraina använder man språket för att avslöja ryska sabotörer.
Man ber en misstänkt personen uttala det Ukrainska ordet ”paljanytsja”.
Paljanytsja är nämligen ett så kallat shibbolet – ett ord vars uttalsform är karakteristisk för ett språk, och som det är nästan omöjligt för utomstående att uttala.
I detta fall accepteras inte att man uttalade ordet nästa rätt, här handlar det om liv och död.
Vad har nu detta med design och de mjuka värdena att göra?
Det jag menar är – det är de små detaljerna som gör det!
Att vara noga i alla detaljer innebär att helheten blir så mycket bättre.
Att använda språket och ord som man kommit överens om rätt, måste ändå vara enklare och bättre för att öka förståelsen för det man säger och gör.
Det produkter och tjänster som vi levererar till våra kunder ska uppfylla de vi lovar, inte nästan, utan exakt.
Innehåller en flaska öl 0,5 % alkohol, är den inte alkoholfri!
Om tåget kommer en kvart för sent, är det inte i tid!
Enklare än så kan det inte vara!
