Automation för ytbehandlare

TEMADAG OM PROJEKTET DIGI-LOAD: Automation för ytbehandlare

Den 16 september genomfördes en temadag om automation för ytbehandlare i projektet Digi-Loads regi. Evenemanget genomfördes digitalt under ledning av Charlotte Ireholm, Rise IVF. Drygt 60 personer deltog från cirka 35 olika företag. Under dagen genomfördes tolv presentationer dels från resultaten från projektet, dels från industriella erfarenheter utanför Digi-Load. Eventet avslutades med en kortare workshop där deltagarna i grupper diskuterade framtidsinriktade frågeställningar.

Digi-Load är ett treårigt projekt som nu går mot sitt slut. Budgeten har varit på närmare tretton miljoner kronor och har till 60 % finansierats av industrin och resterade 40 % via statliga bidrag. Den tvärfunktionella projektgruppen består av ytbehandlare, leverantörer, forskningsinstitut och branschföreningar. Fyra miljöer har byggts upp varav en i en virtuell värld. I följande text görs en kort summering av vad som behandlades under dagen. HÄNGNING OFFLINE OCH ONLINE Hängning av detaljer för ytbehandling kan göras offline för att sedan, med hjälp av en transportör eller conveyor, föras vidare till själva ytbehandlingen. Ett annat alternativ är att hänga direkt på en conveyor i rörelse, det vill säga online. Sebastian Fägerstrand (Miba) och Ingemar Reyier (Robotdalen) redovisade för- och nackdelar med de olika angreppssätten. Även om hängning online innebär minimala förändringar jämfört med manuell hängning innebär det också tydliga svårigheter. Det kan vara svårt för roboten att hinna med att hänga på alla objekt under tiden fixturen är inom robotens räckvidd. Det är också svårt för roboten att följa fixturernas pendelrörelser. En slutsats var att det kan vara bättre att hänga på fixturen offline och sedan hänga på den online. Oberoende av hur man väljer att arbeta med robot krävs lämpliga former av gripdon. Kai Hübner, Gleechi, beskrev hur smarta gripdon arbetar med stöd av sensorer och artificiell intelligens. Vision system är en central komponent i många automationslösningar. Mikael Steiner, Unibap, redogjorde för olika lösningar för identifiering av artiklar och dess position samt avsyning.

90 MINUTERS UPPLÄRNING Med hjälp av en Universal Robots UR10 var målet med ett examensarbete, lett av Björn Backman, Rise, att utveckla en generell modell för hängning av små komponenter. Två teknologer, utan erfarenheter från robotanvändning, fick en inledande webbaserad utbildning på en och en halv timme innan själva arbetet började. Projektet visade att denna typ av robot har goda förutsättningar att vara en förhållandevis prisvärd lösning som har måttliga krav på förkunskaper. Samtidigt identifierades utmaningar så som att fixturer måste vara robusta för att krokarna inte ska böjas. Dessutom måste säkerhetsaspekter beaktas. Denna fråga behandlade Åke Törnros, Sick, som redogjorde för hur man med hjälp av laserscanner kan få en säker arbetsplats med en kollaborativ robot. Scannern känner av när en människa kommer i närheten av robotens

arbetsområde och ger roboten signal om att sakta in och anpassa rörelserna gradvis beroende på avståndet.

SIMULERING OCH PLANERING Martin Ottosson och Jonas Kressin arbetar på FraunhoferChalmers med simuleringsteknik. För att göra optimering av hur detaljer för lackering ska hängas behövs 3D-filer på de artiklar som ska lackeras och även på de fixturer som finns tillgängliga. Dessutom krävs information om conveyorns maximala lutning och dess minsta radie. När förslag på hur detaljerna ska hängas har beräknats kan robotens rörelser bestämmas. Allt detta kan genomföras enbart med hjälp av 3D-modeller för hängare och artiklar och en kraftfull mjukvara. En annan viktig typ av planering är förarbetet inför inköp av en automationslösning. Pelle Andersson, Robnor, föreslog ett strukturerat arbete i tre steg vid en satsning på en automatisering av lackeringsprocessen. Därigenom kan man undvika många fallgropar. Första steget är att göra en systemöversikt så att kravbilden och förutsättningarna klargörs. Därefter beskrivs anläggningen i en 3D-modell. Sista steget i planeringsarbetet är att simulera systemet så att alla konflikter kan elimineras.

PRAKTIKFALL Under dagen redogjorde Petter Isaksson för hur Ahlins i Habo har arbetet med automatisering i samband med anodisering. Redan på 90-talet infördes automatisk påplockning av clips åt Ericsson. Under fyra år anodiserades 35 miljoner detaljer. Det var en enda artikel vilket underlättade automatisering. Men när det arbetet tog slut fanns en vilja att hitta ett mer generellt

Legolackerare/ytbehandlare

In-house lackerare Leverantörer

Branschorganisationer

Institut

Projektpartners. Projektet har samlat allt från forskningsinstitut till legoytbehandlare.

sätt att arbeta med automatisk påplock. År 2004 var lösningen färdig. Den klarar att hantera närmare 400 olika artiklar. Programmering av en ny artikel tar 30 minuter och byte av artikel ger en ledtid på 15 minuter. Avplock sker manuellt eftersom det är stor variation i kunders krav på packning och emballering. Ett annat praktikfall redogjorde Robert Thulin och Dany Souma, Husqvarna samt Sebastian Fägerstrand, Miba, för. Husqvarna startade ett arbete 2015 under namnet ”The Smart Plant 2020”. Som ett led i detta arbete har stora ansträngningar gjorts för att automatisera lackeringsprocessen. Under dagen presenterades resultatet från arbetet med avsyning och avplockning. Avsyning görs på löpande conveyor. Det krävs mycket och stabilt ljus och kriterier för godkännande måste definieras. Tekniken fungerar bra för kända fel men har svårt att fånga upp nya feltyper. Arbetet med att automatisera måleriet har visats sig göra det mindre flexibelt för de som designar nya produkter. Det har också medfört ett kompetensskifte vilket har gjort att Husqvarna har vidtagit omfattande åtgärder för vidareutbildning av olika personalgrupper.

WORKSHOP Dagen avslutades med en workshop där deltagarna delades in i grupper för att diskutera framåtriktade frågor. En frågeställning var krav på automatisering där flexibilitet och korta ställtider lyftes fram, liksom möjlighet till parallell manuell hängning. Möjlighet till buffertlager bedömdes också som viktigt. Det var stor enighet om att Digi-Load bör fortsätta i någon form och att värdet med testbäddar är stort.

TEXT: YTFORUM