Page 1

Ledare Nytt år och nya möjligheter! | 3

1 / 2014 Informationsteknik & Kommunikation

Tietolaite Oy

Expert på inbyggda system


innehåll Informationsteknik & Kommunikation

ledare armi murto | 3

8

Aktuellt fif | 4 – 7

kolumn Michael Lindholm | 5

1/2014

händelsekalender 2014 | 7

Tietolaite Oy

Expert på inbyggda system

10 kust-österbottens företagare

12 nylands företagare

18 Huvudstadsregionens Företagare

14

16

egentliga finlands företagare

20

22

helsingfors företagare

företagarna i finland En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMA utkommer material Informationsteknik & Kommunikation vecka 8 27.1.2014 Bygg & Fastigheter vecka 15 17.3.2014 Trafik & Turism vecka 24 19.5.2014 Industri & Logistik vecka 37 18.8.2014 Handel & Service vecka 45 13.10.2014 Hälsa & Välmående vecka 52 1.12.2014

mellersta österbottens företagare

södra österbottens företagare

material maija.aarnio@rp-yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 3740 727

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

chefredaktör Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

upplaga 3200 st.

utgivare Företagarna i Finland

tryck Wasa Graphics Oy

ombrytning Muotoilutoimisto Into


3

leDaRe

nytt år och nya möjligheter! Framför er har ni årets första nummer av Företagare i Finland-tidningen. Snart har vi ett år med den nya tidningen bakom oss och vi är oerhört glada för all den positiva respons som vi har fått. Tack till alla er som bidragit till tidningen och som samarbetat med oss för att skapa en kommunikationskanal som är guld värd för oss i FiF. Vi ser fram emot många år till med denna tidning! Detta nummer har kommunikation och informationsteknik som tema. En av nutidens grundpelare i en organisations verksamhet. Vi har kommit fram till att kommunikation är något som vi alltid kan bli bättre på. Det handlar om att utveckla sig själv och andra runt omkring en, att bli ännu bättre på att berätta om vad vi håller på med. Ett av dessa är vår intressebevakningsverksamhet. Vi ska göra vårt bästa för att synliggöra våra resultat bättre än tidigare. Vi ska sätta oss ner och utveckla ett sätt som gör det lättare att berätta och även att förstå vad våra sakkunniga gör för våra medlemmar när de springer på Arkadiabacken eller uttalar sig om lagförändringar till olika ministerier. I vårt förbund har vi även planerat att satsa på att hitta nya kanaler för att nå våra medlemmar. Det handlar också om att utvärdera de existerande. Om vi nu skulle ta fram en handbok om internet och elektronisk kommunikation från fem år tillbaka skulle boken inte vara längre aktuell. Därför måste även vi utvärdera våra sätt att kommunicera. Ni kommer kanske att se tecken på detta genom ett nytt elektro-

niskt nyhetsbrev eller kanske genom nyhetsvideon istället för brev. Vi märkte att vi kan ha olika strategier och målsättningar för att kommunicera, men hur är det egentligen när vi arbetar med olika ärenden? I vardagen glömmer vi lätt dessa strategier och målsättningar om vi inte bearbetar handlingssätt. Därför satsar vi mera på små konkreta steg i år. I slutet av året utvärderar vi vad vi har åstadkommit och hoppas på att vi har hittat nya sätt att nå medlemmarna. Vi i FiF har valt att ha kommunikation som en av våra tyngdpunkter i den svenskspråkiga verksamheten för i år. Vi satsar på att nå ut till våra medlemmar och även till potentiella nya medlemmar på nya sätt. En av våra målsättningar är att vara synligare i Svenskfinland. Denna vår samarbetar vi till exempel med Den stora finlandssvenska kryssningen och håller en diskussionstillställning under seminariet. Om du är på väg på kryssningen - kom med och delta i diskussionstillställningen. Vi har även varit och träffat några medierepresentanter från både tryckmedia och TV. Att skapa kontakter händer inte under en natt och därmed är det viktigt att planera, förbereda samt utvärdera sina nuvarande kontakter för att sedan kunna skapa nya. Till sist vill jag fråga dig, hur är det med ditt företags kommunikationsstrategier eller -planer? I detta nummer av tidningen kan du bekanta dig med kommunikation och informationsteknik. Kanske du hittar något som du kan använda i ditt företags verksamhet eller någon du

ps. Du får gärna skicka feedback om den nya tidningen till armi.murto@yrittajat.fi, för vi vill väldigt gärna höra hur vi kunde förbättra den och göra den ännu bättre.

kunde anlita för att hjälpa ditt företag. Eller så kan du bara njuta av att läsa om intressanta personer och företag.

Jag vill ännu påminna er om att kommunicera med förbundet angående era önskemål. Vi tar gärna emot idéer och respons gällande vår verksamhet. Samtidigt vill vi i FiF önska er alla en riktigt god fortsättning på det nya året!

armi murto Chefredaktör


AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Fortfarande smärtpunkter i företagens finansiering – även synliga tecken på ljusning

E

n allt större del av de medelstora och stora företagen har sökt ny finansiering under det senaste året. Enligt finansieringsenkäten verkar det som om andelen företag som har misslyckats eller avstått från försöken att söka finansiering samtidigt ökat. Uppgifterna framgår av rapporten med anledning av enkäten om företagens finansiering 2013. Ungefär en femtedel av de små och medelstora företagen och ca en tiondedel av de stora företagen uppgav att de haft vissa problem att skaffa finansiering. Proportionellt sett mest svårigheter att få finansiering hade de företag vars lönsamhet eller omsättning försämrats under de 12 föregående månaderna. Företagens uppskattningar av tillgången till finansiering under de följande 12 månaderna är rätt positiva: nästan 80 procent av företagen uppskattar att deras möjligheter att erhålla finansiering antingen förblir oförändrade eller blir bättre. Företagen ämnar söka proportionellt sett mer finansiering för investeringar i maskiner och utrustning och immateriella investeringar och mindre för bland annat finansiering av rörelsekapital. På basis av resultaten av enkäten verkar det som om företagens finansiella struktur blir mångsidigare. Allt fler stora

4

företag söker finansiering genom att emittera företagscertifikat och masskuldebrevslån. Mikroföretagen använde i sin tur i större utsträckning än tidigare kapitalfinansieringsinvestering. Även de finansieringsalternativ som finansbolagen erbjuder blev proportionellt sett populärare.

Bredare marginaler speciellt för stora och medelstora företag Enligt enkäten har finansieringsvillkoren fortsatt att stramas åt under det senaste året. Lånemarginalerna har blivit bredare för fler än vartannat medelstort och stort företag som sökte nya lån. Avtalsvillkoren, det vill säga finansieringsklausulerna, har däremot skärpts för mindre företag. Omkostnaderna för lånen har ökat för vart tredje företag som beviljats nya lån. Värderingen av säkerheter och säkerhetskraven är oförändrade för merparten av företagen. Däremot har priserna på kommersiella garantier stigit.

Företagen betalar fakturorna i genomsnitt inom tre till fyra veckor Av de små och medelstora företagen uppger nästan vartannat att kundföretagen använder längre tid för att betala sina fakturor. Deras kunder använder i medeltal 18–27 dagar för att betala sina

fakturor. De längre betalningstiderna har lett till större behov av finansiering för hälften av de små och medelstora företagen.

Ibruktagandet av e-fakturan framskrider snabbt Andelen företag som använder e-faktura ökar snabbt. Omkring 90 procent av de stora företagen använder redan e-fakturan. Även merparten av de små och medelstora företagen har tagit i bruk e-fakturan. Finansieringsenkäten är en omfattande översikt av företagens finansiella ställning. Undersökningen genomfördes i september–oktober 2013 och enkäten besvarades av 3 661 företag. I undersökningen deltog Finlands Näringsliv EK, Finansbranschens Centralförbund, Finnvera Abp, Företagarna i Finland, Finlands Bank och Arbets- och näringsministeriet; enkäten genomfördes av IROResearch Oy.

Rapporten kan läsas i Flash-version (rekommendation) på Finlands Banks webbplats på http://www.suomenpankki.fi/sv/ julkaisut/selvitykset_ja_raportit/ rahoituskyselyt/Pages/default.aspx


5

KolUMn Företagarna i Finland tar ansvar för arbetsplatserna – studerandemedlemskap uppmuntrar unga att bli företagare Företagarna i Finland tar i bruk studerandemedlemskapet. Orsaken är en ändring i åldersstrukturen vilket också kan ses hos företagarna: i Finland finns över 70 000 företagare som är minst 55 år. En stor del av dem pensionerar sig under de närmaste tio åren. – I deras ställe behövs lika många nya företagare, om man vill behålla företagens arbetsplatser, säger Företagarna i Finlands vice verkställande direktör Anssi Kujala. Under 2000-talet skapades största delen av de nya arbetsplatserna i den privata sektorn i små och medelstora företag. Företagens antal är av avgörande betydelse för bevarandet av arbetsplatser. Enligt Kujala vill Företagarna i Finland nu berätta för allt flera ungdomar och studerande om företagandet som ett lockande karriäralternativ och om sme-företag som bra arbetsplatser.

en studerandemedlem kan följa företagande på nära håll En studerande på heltid som är intresserad av företagande och vill utöka sitt nätverk och sina kunskaper om företagande kan bli medlem i Företagarna i Finland. – Meningen är att hålla studerandeverksamheten så fri och nätverksbaserad som möjligt. I medlemskapet KOM MED I STUDERANDENAS betonas de studeFÖRETAGARGÄNG! randes entusiasm OONMUNPOMO.FI och passion för företagandet. Företagarstuderandenas gemenskap är närvarande STUDERANDEMEDLEM i de elektroniska I FÖRETAGARNA I FINLAND miljöer i vilka unga och studerande rör sig, säger organisationssekreterare Päivi Laakso. En studerandemedlem blir en del av unga företagares och studerandes gemenskap där man kan ställa frågor om företagande för nyblivna företagare. En studerandemedlem får mycket information om företagande bl.a. via nyhetsbrevet och Företagarna i Finlands medlemstidning Yrittäjäsanomat. Därtill får studerandemedlemmarna medlemsförmåner av Företagarna i Finlands samarbetspartner. I Företagarna i Finland finns redan nu över 10 000 företagare under 35 år. Hela 24 procent av de nya medlemmar som anslöt sig år 2013 var födda på 1980- och 1990-talet.

JAG ÄR MIN

BOSS!

10–0

S

om företagare blir vi utsatta för de mest underliga situationer som måste lösas snabbt. Efter att ha träffat en och en annan företagare från olika branscher har jag alltid blivit lika överraskad med vilken otrolig flexibilitet och uppfinningsrikedom företagarna löser sina problem. Det finns tyvärr ett undantag och det är om din personliga hälsa kommer på spel. Då måste kanske problemet lösas av andra. 10-0, fullständig knockout, täystyrmäys blev det för mig när läkaren kom med beskedet om att jag har en allvarlig och akut sjukdom som måste åtgärdas omedelbart. Omedelbart betyder i mitt fall att läkarens ”machete” troligtvis redan har svingats när du läser detta. Tur i oturen är att sjukdomen, som de nu ser ut, med stor sannolikhet kan åtgärdas, att tillfriskna kommer att ta en stund. Jag beslöt mig för att dela denna personliga sak med alla för jag hoppas att jag kan få någon av er att reagera och kanske sköta om er litet mera än tidigare. Det är vissa saker ditt företag lätt kan sköta i preventivt syfte. Se till att ni har ett företagshälsovårdsavtal, tillämpa avtalet och revidera avtalet med jämna mellanrum. Notera att alla som jobbar i företaget bör ha samma avtal. Kontrollera att kontraktet innehåller ersättningar för provtagningar som kanske du kanske tycker att skall skötas kommunalt. Den privata vården kan uppfattas dyr, vilket enligt min uppfattning är fel. Den kommunala sidan har ofta långa köer och flexibiliteten är inte alltid vad man förväntar sig. Den privata sektorn är snabbare och flexiblare. Kostnaderna är avdragbara i beskattningen upp till 2000 € per åtgärd. Man kan alltid diskutera vad kostnaderna blir om problemet inte åtgärdas snabbt. Hör på vad läkarna och hälsovårdarna har att säga de är ju experter. Se till att du och din personal tar blod och andra prov årligen som förebyggande åtgärd, proven kostar inte mycket och tar i praktiken ingen tid alls. Proven kan ge tidiga varningar som alltid bör tas på allvar. Detta fick jag lära mig. Oberoende av mitt problem kan jag ändå känna mig lycklig på grund av att jag har personer som jag har jobbat med en längre tid i mitt företag. Jag litar på dem till 100 % och vet att de gör allt de kan för att sköta om företaget. Du kanske är ensamföretagare och premisser gäller. Se till att du gör allt för att skydda dig och din personal så att företagsverksamheten kan fortsätta när du tillfrisknar.

Företagare, håll er friska Michael Lindholm, företagaren som tänker bli frisk igen


AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Arbetsförhållandena i små företag är bra — Ju mindre företag, desto öppnare och mer tillitsfulla relationer, summerar Atte Rytkönen arbetstagarnas syn på förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.

Atte Rytkönen

I

mikroföretag med under tio anställda är medarbetarna mest nöjda med sina arbetstider, löner och chefer. Enligt undersökningar från tidigare år är andelen individuella avtal om arbetsvillkor allra störst i dessa företag. Anställda i små företag är mest nöjda med sina arbetstider. Där har också brådskan och arbetstakten ökat mindre än i stora företag. I företag med under tio personer utförs klart minst oavlönat övertidsarbete. Anställda i små företag upplever också att deras livssituation tas bra i beaktande vad gäller antalet arbetsuppgifter och arbetstider. Uppgifterna framgår av Företagarna i Finlands utredning som baserar sig på den information som löntagare gett om kvaliteten på sitt arbetsliv och dess ändringar hösten 2012 i samband med arbets- och näringsministeriets arbetsförhållandebarometer. — På basis av utredningar från tidigare år är det fråga om anställda i just de företag där andelen individuella avtal om arbetsvillkor är störst, påpekar juridiska ombudet Atte Rytkönen från Företagarna i Finland.

I små företag har chefen och arbetstagaren ett bra förhållande Enligt Företagarna i Finlands utredning är anställda i små företag mera nöjda med sina chefer än anställda i större företag. — Ju mindre ett företag är, desto oftare upplever medarbetarna att cheferna vill veta deras åsikt när man beslutar om saker som gäller anställda. Chefer i småföretag uppmuntrar också medarbetarna att utvecklas i sitt arbete och hjälper och stödjer dem, säger Rytkönen om utredningens resultat. — Ju mindre företag, desto öppnare och mer til�litsfulla relationer, summerar Rytkönen arbetstagarnas syn på förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. I små företag framhävs också en jämlik behandling av medarbetarna.

Goda arbetsförhållanden hjälper till att förlänga arbetskarriären Ett viktigt mål för statsmakten är att få människor att stanna längre i arbetslivet. — För tidiga slut på arbetskarriärer kan förebyggas med goda arbetsförhållanden och tidigt ingripande i arbetsplatsernas problem. Som bäst förbättrar bra arbetsförhållanden avsevärt företagens produktivitet och arbetstagarnas välbefinnande, säger Rytkönen. Små och medelstora företag med under 250 anställda sysselsätter cirka 63 procent av alla företagsanställda.


7

antti neimala blir vice verkställande direktör för Företagarna i Finland

hänDelSeKalenDeR 2014 FeBRUaRi

antti neimala

Styrelsen för Företagarna i Finland har utnämnt vicehäradshövding Antti Neimala (50) till vice verkställande direktör för organisationen. Neimalas ansvarsområde blir ekonomisk politik och forskning, miljö- och energipolitik, kompetensoch innovationspolitik, regleringspolitik, konkurrensrättsliga frågor och EU-frågor samt företagens internationalisering. Till Neimala rapporterar direktör Veli-Matti Lamppu, ekonomist Petri Malinen och chefen för internationella ärenden Thomas Palmgren. Neimala är för närvarande direktör på Företagarna i Finland. Han har arbetat i flera olika befattningar på organisationen under sammanlagt cirka tio år. Därtill har han arbetat bland annat som sm-direktör på Finlands Näringsliv EK, som avdelningschef på Centralhandelskammaren, som projektdirektör för SÄVY-projektet, som är ett projekt för att utveckla lagberedningen, och som specialmedarbetare till två ministrar. Vice verkställande direktörerna Neimala och Anssi Kujala rapporterar till verkställande direktören Jussi Järventaus.

20.2

Vegana: Vegetarisk matlagningsdemonstration med en miniföreläsning om hälsa, Vasa

MaRS 7.3 19.3 20.3 20.3 28–30.3

Frukost med Unga Företagare, Vasa Yrittäjän Iltakoulu – Tiia Vanhatapio, Ylivieska Yrittäjän Iltakoulu, Henrik Dettman, Vasa Företagarträff i Malax Den stora finlandsvenska kryssningen FiF är med på kryssningen! 28.3 Diskussionstillställning ”Mera företagsamhet i framtiden - en livstil eller inte?”

aPRil 4–5.4 10.4 16.4 25.4

Voi Hyvin – Må Bra, Vasa Rockkväll!, Vasa MeetingPoint 2014 – med i storprojekten, Karleby En Svensk Dag, Vasa

MaJ 9.5 17.5 22.05

Unga företagares evenemang, Vasa M-Ö:s Företagares vårmöte och Vårparty, Karleby Nätverka vid Jannes Saloon, Vasa

JUni 5–6.6

GetTogether 2014 – möte för unga företagare, Karleby/Kalajoki

REKOMMENDERA MEDLEMSKAP TILL EN FÖRETAGARE

OCH VINN EN MERCEDES-BENZ! Rekommendera medlemskap i Företagarna i Finland till en företagare du känner. När företagaren ansluter sig som medlem får han eller hon stöd av en inflytelserik organisation och massor av ekonomiska förmåner. När din rekommendation leder till medlemskap får du fritt välja en facktidskrift för tre månader. Dessutom deltar du i utlottningen av en Mercedes-Benz i A-serien! Rekommendera på adressen yrittajat.fi/suosittele. Ju fler du rekommenderar, desto större möjligheter har du att vinna.

EN FÖR ALLA OCH ALLA FÖR EN FÖRETAGARE!


Tietolaite Oy

expert på inbyggda system text anneli FRanTZÉn BIld eS ViSUalS / KiMMo KaRinen

Vasaföretaget Tietolaite Oy har skräddarsytt inbyggda system för utrustningstillverkare och slutanvändare sedan år 1988. Med bolagets programvaru- och elektroniklösningar får företagen nya smarta egenskaper i sina produkter och bättre kostnadseffektivitet i produktionen.

T

ietolaites tjänster täcker planering av både programvara och elektronik. I organisationen med dess tio experter finns kunnande även för tillverkning av prototyper och till och med produktserier. Projekten genomförs i nära samarbete med kunden och planerings- och tillverkningsprocesserna skräddarsys noggrant enligt kundens behov.

Bred kundkrets Tietolaites huvudägare och verkställande direktör Tero Kankaanpää ansvarar för företagets kundrelationer och deltar också aktivt i projektarbete. Företagets potentiella kunder är enligt honom alla maskin- och utrustningstillverkare, oberoende av bransch. – Med inbyggt system avses elektronik som är planerad för ett visst ändamål och styrs av en liten dator. Behovet kan gälla funktionen i vilken maskin eller apparat som helst och omfattningen av våra projekt varierar från utveckling av små produkter värda ett par tio euro till system som kräver kraftfulla prestationseffekter, förklarar Kankaanpää. Det faktum att kundkretsen finns inom många olika branscher är enligt Kankaanpää en utmaning, som samtidigt gör verksamheten intressant. – Våra tjänster behövs i allmänhet då man vill ansluta en apparat eller produkt till någon annan apparat eller kanske till internet. Med inbyggt system kan man också skapa flera funktioner i en produkt, samla information om den eller dess omgivning och förse den med komplicerade styrningar. De system vi utvecklar används till exempel i skyddsreläer till elnät, i personskydd, i batteriladdare och i styrelektronik för motorer. – För den stora allmänheten kan inbyggt system som term vara främmande, och slutanvändaren vet inte

8

nödvändigtvis om att ett sådant finns i produkten. Men inbyggda system finns överallt omkring oss. Med dem skapar man redan nu smarta egenskaper i till exempel hushållsmaskiner, och framöver används de i allt större utsträckning och i allt billigare produkter, tillägger Kankaanpää.

Tillgången på arbetskraft ett problem i branschen Tietolaite har verkat en lång tid med nuvarande personalstyrka och för tillfället är det inte aktuellt att utvidga organisationen. Att anställa nya arbetstagare skulle enligt Kankaanpää inte vara en lätt uppgift, eftersom det är väldigt få som uppfyller kriterierna. – Vi vill hålla oss i branschens absoluta spets. Det förutsätter att personalen har ett uppriktigt intresse för teknik och också vill utveckla sig och hela tiden lära sig nytt. Sådana experter är det emellertid svårt att hitta och IT-branschen intresserar inte längre unga på samma sätt som tidigare. Utländska studerande är inte heller till någon avgörande hjälp, eftersom endast ett fåtal stannar kvar i Vasa efter utbildningen, fortsätter Kankaanpää. – På lång sikt kunde man emellertid hjälpa upp situationen genom att starta hobbyverksamhet inom branschen för elever i grundskoleåldern, vilket man också redan har gjort på något håll i Finland. Klubbverksamheten skulle lyckas som samarbete mellan skolor, företag och läroanstalter, och det skulle inte ens krävas några större satsningar, eftersom elektronik som lämpar sig för ändamålet är väldigt lättillgänglig och förmånlig på marknaden, konstaterar Kankaanpää.


9

tero kankaanpääs företag skräddarsyr smarta komponenter både för små och stora apparater.


KUST-ÖSTeRBoTTenS FÖReTaGaRe

Byggföretagaren sami salonsaari har arbetet som hobby text och BIld anneli FRanTZÉn

Årets företagare i Malax, Sami Salonsaari, har alltid tyckt om att arbeta. Han har också alltid vetat att han vill bli företagare. I dag har han tre egna företag, med så mycket jobb att det räcker till som hobby också.

S

alonsaaris företag verkar inom bygg- och fastighetsbranschen. Det största av dem är byggoch fastighetsservicebolaget Sanifast Kb, som har nio arbetstagare på sin lönelista. Salonsaaris två andra företag är fastighetsbolaget Samifastigheter och jordbyggnadsföretaget Samcon, som sköter gravgrävningarna för Malax församling. Verksamheten i de här företagen sköter Salonsaari utan anställd personal.

nybyggen och renoveringsobjekt Salonsaari grundade Sanifast Kb år 2006 tillsammans med Niclas Enholm. Inledningsvis hade partnerna för avsikt att fokusera på fastighetsservice, men byggverksamheten blev snabbt företagets andra stöttepelare. År 2009 sålde Enholm sin andel till Salonsaari och idag

arbetar han som arbetsledare i företaget. Sanifasts verksamhet omfattar både nybyggen och renoveringsobjekt. Företaget ansvarar också för fastighetsservicen för de lokala S-Marketarna och en del andra fastigheter. Företagets verksamhet har hela tiden varit i tillväxt. Under förra året uppgick omsättningen till 1,5 miljoner euro och utsikterna är positiva även för innevarande år. Sanifast håller för tillfället på att färdigställa byggarbetena till fyra parhus på området Hinders i Malax. Hälften av bostäderna är redan sålda och de övriga är i försäljningsskedet. – Lågkonjunkturen har inte påverkat verksamheten, eftersom vi är väldigt flexibla och kan ta olika sorts projekt, stora som små. Dessutom har vi yrkesskicklig personal och pålitliga under-

leverantörer, förklarar Salonsaari. – Just nu håller vi på att starta byggandet av ett nytt enfamiljshus och en industrihall på tusen kvadratmeter. I sommar bygger vi en spannmålstork och gör takrenoveringar, berättar Salonsaari.

Företagshotell som egen affärsverksamhet Salonsaaris fastighetsbolag Samifastigheter äger en gammal affärsfastighet i Köping i Malax. Fastigheten renoveras nu till ett företagshotell. Av de sex affärslokalerna är fyra reserverade och för två söker man hyresgäster. En av hyresgästerna är Salonsaaris sambo Petra Söderman, vars företag i skönhetsvårdsbranschen håller på att växa ur sin nuvarande lokal. Att driva tre företag är en utmaning för vem som helst, men Salonsaari har tillräckligt med energi och intresse också för samhällsverksamhet. Så snart lokalföreningen Malax Företagare hade grundats i slutet av förra året anslöt han sig, och idag ansvarar han för föreningens ekonomiska ärenden. Dessutom ingår han i Vasa Andelsbanks fullmäktige och är en av de aktiva i det lokala ishallsprojektet. – I snart två år har vi hållit på med projektet att få vår egen ishall i Malax. Vi har skaffat kapital genom att sälja aktier och förhandlat med kommunen om hyresavtal för tomten och säkerhet för lånet. I vår inleds byggarbetet och på hösten blir hallen färdig. Själv ska jag inte delta i byggarbetet annat än som talkoarbetare, preciserar Salonsaari.

sami salonsaaris företag har gott om arbete oberoende av konjukturen.

10


11

också ett litet företag har nytta av nya kommunikationsredskap text eliSa

Flexibla IT-lösningar i olika arbetsmiljöer har ökat i popularitet. Oberoende av företagets storlek eller bransch vill allt flera finländska företag satsa på effektiv tidsanvändning, distansarbete och moderna, lättanvända arbetsredskap.

T

jänster som använder molnteknologi erbjuder företag i alla storlekar effektiva och enkla IT-funktioner och ger arbetstagarna möjlighet att arbeta oberoende av tid och plats. Trots att det på listan över de mest sålda telefonerna i Finland finns flera smarttelefoner, klarar man fortfarande inte av att till fullo utnyttja de fördelar som de erbjuder. Elisas regionala försäljningschef Janne Ouni tror ändå att många småföretagare i synnerhet har behov av att förbättra den egna tidsadministrationen och arbeta vid den tidpunkt som passar bäst för dem själva. – Det lönar sig att komma ihåg att ny teknik och moderna kommunikationslösningar har utvecklats speciellt för att göra användarens liv enklare. Man måste förstås öva sig i att använda apparaterna och systemen, men övningen resulterar i effektivare tidsanvändning och en smidigare vardag, säger Ouni.

Smidigare arbete och lättare vardag Företagsapplikationer i likhet med Elisa Toimisto 365 som fungerar på internet kombinerar de färskaste versionerna av programvara för företag, såsom Microsofts office-program, e-post och snabbmeddelanden. Med funktionen snabbmeddelande utväxlas meddelanden i realtid och vid behov får man också med bild- eller videokontakt. Företaget JSP-Keittiöt i Juva, som är specialiserat på tillverkning och montering av köksinredning, sysselsätter sex fast anställda arbetstagare. Arbetet är rörligt och dagarna tillbringas på kundbesök, på fabriken och

längs vägen. Elisa Toimisto 365 har varit i företagets användning i ungefär ett halvår. – Nu när det går att sköta allt nödvändigt med smarttelefonen, och vi kommer åt e-post och beställningar när och var som helst, kan vi bekräfta beställningar och besvara kundernas frågor omedelbart. Det här ger stora fördelar i fråga om flexibilitet och möjliggör ännu smidigare distansarbete än tidigare, berättar JSP Keittiö Oy:s försäljningschef Jouni Janhunen. – Avsikten är att i fortsättningen allt bättre utnyttja de möjligheter som tjänsten erbjuder. För oss som har ett rörligt arbete har det här varit en utmärkt lösning, fortsätter Janhunen.

VÖRå FÖReTaGaRe r.f I slutet av år 2013 fick Vörå Kommun en egen företagarförening. Med Vörå Företagare r.f. har KÖF sex stycken lokalföreningar. Trots sin ringa ålder har Vörå Företagare fått bra fotfäste bland företagarna i kommunen. Intresset finns och inställningen är positiv. Vörå kommun har många småföretagare och genom att ansluta sig till en lokalförening inom FiF har man förutom möjligheten att påverka lokalt även tryggheten i form av en mångsidig medlemsservice. Ett tiotal företagare samlades i Vörå för att grunda lokalföreningen. Ordförande för Vörå Företagare r.f. är Kaj Svels närmast till vänster.

allt i ett paket från samma leverantör Tjänsten Elisa Toimisto 365 kan användas oberoende av terminal. Till helheten kan enligt behov kombineras förutom kontorstillämpningen även mobilapparater såsom smarttelefoner, pekskärmar, datorer och datakommunikationsanslutningar med mobilt bredband. Elisa erbjuder smf-företag en paketlösning. Företagen får den programvara de behöver, terminaler och anslutningar i sin användning, allt från samma leverantör med ett avtal, vilket avsevärt underlättar avtalshanteringen. – Tidigare hade vi flera olika avtal med olika tjänsteproducenter, och överlappningar mellan avtalen. I ett litet företag sparar man tid när allting sköts på samma ställe och med ett avtal, konstaterar Janhunen.

www.vaasanyrittajat.com

Lisätiedot: Ytterligare information: Vaasan Yrittäjät ry Tuula Töyli, 0400 868 070 tt@vaasanyrittajat.com


nylands FÖRETAGARE • Kjell Svenskberg är byggnadsarkitekt till utbildningen. På fotograferingssidan är han självlärd, med Vidar Lindqvist som handledare. • Största överraskningen för Svenskberg har varit insikten om att man är företagare tjugofyra timmar i dygnet. Det finns ständigt i tankarna. • Svenskberg upplever att de lokala företagarträffarna har varit ett bra stöd i uppstartningsskedet. De har fungerat som ett bollplank, då han ibland behövt råd i olika frågor. • Favoritmotiv för Svenskberg är hemstaden Ekenäs. • Svåraste motivet är barn, i synnerhet om de är flera.

Fotofabriken har i dag två anställda utöver Svenskberg. På bild fr.v. Christoffer Ryhänen, Kjell Svenskberg och Iiris Mattsson.

Internet som marknadsföringskanal ökar efterfrågan på

professionella bilder text MIA BERG-LUNDQVIST BILDer MIA BERG-LUNDQVIST, kjell svenskberg

S

edan digitalkamerans frammarsch har de flesta fotoaffärer med bildframkallning som huvudsyssla fått slå bom för sina portar. Så när Kjell Svenskberg bestämde sig för att överta Vidar Lindqvists fotoaffär i Ekenäs år 2012 var tidpunkten kanske inte den mest gynnsamma. – Det var nog många som tyckte att jag helt tappat förståndet, skrattar Svenskberg och tillägger att det hittills gått riktigt bra för Fotofabriken, som företaget heter i dag. Fotofabriken utför många olika typer av fotograferingstjänster. Den

12

enskilt viktigaste nischen är skolfotograferingen som ger full sysselsättning under tre månader varje år. Detta är ett marknadssegment som vuxit markant och Svenskberg ser inga hinder till att det ytterligare växer. En annan viktig nisch är företagskunderna. Om vissa delar av fotobranschen dalat efter digitaliseringen, har istället andra tjänster ökat i efterfrågan. Hit hör definitivt företagens behov av professionella bilder för synlighet på nätet. För hans eget företag är internet och social media den viktigaste marknadsföringskanalen i dag.

– Mitt yrke är ju som klippt och skuret för social media då vi dagligen handskas med fina bilder. Fast egentligen passar den typen av marknadsföring alla företag, säger Svenskberg. Traditionella högtidsbilder som bröllop, dop, konfirmation och studentexamen har en ganska stabil efterfrågan, likaså barn- och familjeporträtt. – Det som är ganska trendigt just nu är porträttfotografering i utomhusmiljöer.

Fotografering en trendig hobby Digitalkameran förändrade fotografe-


13

ginalerna är små. Det ger omsättning men inte någon riktig vinst. Det finns trots allt svaga positiva signaler om att fotograferingstillbehören börjar hitta tillbaka till specialhandeln. – De små vinstmarginalerna gör att supermarketarna i viss mån tappat intresset för dem, förklarar Svenskberg.

Lever sin dröm Vilka framtidsvisioner har Svenskberg för Fotofabriken? – Första visionen är att jag innerligt hoppas att vi kan fortsätta med Fotofabriken. Men jag har märkt att det finns ett behov av fotograferingstjänster. – Andra projekt jag önskar förverkliga är att börja dra fotograferingskurser. Avslutningsvis får Svenskberg frågan om vad som skulle vara det ultimata drömuppdraget. – Jag lever min dröm just nu, säger Svenskberg och bryter ut i ett stort leende.

Kjell Svenskberg har hemstaden Ekenäs som favoritmotiv.

randet i grunden. Folk sparar de flesta av sina bilder på datorn och framkallar endast ett fåtal. Möjligheten till efterbehandling av bilder är bättre än någonsin tidigare för hobbyfotografen. Allt detta har gjort att fotografering som hobby fått ett rejält uppsving. – Det är jätteroligt, säger Svenskberg som också är initiativtagare till Fotofabrikens Facebook Fotoklubb, en välbesökt sida bland de västnyländska amatörfotograferna. Sidan har i dag cirka fyrahundra medlemmar som publicerar sina alster och får kommentarer av likasinnade. – För tio år sedan gjorde man förstoringar av lyckade bilder. I dag sätter man ut bilderna på nätet. Det är nog det som är framtiden, säger Svenskberg

Konkurrerar med näthandeln Försäljningen av fotograferingsutrustning har i stort övertagits av näthandeln och de stora varukedjorna. Samma fenomen gäller bildframkallningen. Svenskberg säger att det ibland kan kännas frustrerande att folk inte ens begär en prisoffert innan de klickar iväg en beställning via nätet. Trots det har Svenskberg valt att hålla kvar tjänster som bildframkallning och försäljning av utrustning. Det är helt enkelt service som hör en fotoaffär till. – Det finns fortfarande de som vill ha möjligheten till personlig service då de köper en kamera. Men vinstmar-


egentliga finlands FÖRETAGARE

Agentum har 6 anställda och kontoret ligger på Gezeliusgatan i Akademi-kvarteren i Åbo.

Agentum Technologies – ett flexibelt it-företag text OCH BILDer Laura Johansson

Agentums VD Svante Olofsson har sett både sämre och bättre tider. Han har lärt sig att man måste följa med trenderna för att hålla sig på det torra.

A

gentums affärsidé är automatiserad mediebevakning. Tidigare handlade det oftast om konkurrensuppföljning och bevakning av eget brand, men tiderna ändras och kundernas behov likaså. Nu ligger fokus på försäljningen. En av Agentums tjänster som stöder försäljningen i företag är Agentum Hilma. Tjänsten bevakar Arbets- och näringslivsministeriets Hilma-system med omkring 40 000 offertförfrågningar per år från offentliga sektorn. Genom att använda sig av Agentum Hilma, sparar man massor med tid och samtidigt försäkrar man sig om att inte missa intressanta offertförfrågningar, säger Olofsson. En annan tjänst som Agentum erbjuder sina kunder är Agentum Insight. Verktyget stöder t.ex. försäljningsavdel-

14

ningen med att hitta leads genom att bevaka kunder och potentiella kunder. All information om dessa hjälper försäljningsorganisationen att hitta värdefulla leads som kan leda till försäljning. Svante Olofsson vill dock påminna om att Agentum inte enbart är ett företag som säljer färdiga lösningar inom automatiserad informationsbevakning, utan är också intresserad av att genomföra skräddarsydda IT-projekt. Ett intressant projekt som vi har gjort tillsammans med NMT-centralen handlade om att plocka ut kompetenser och egenskaper från arbetsplatsannonser. Genom att göra detta kan exempelvis studerande se vilka saker som är viktiga när man vill bli till exempel en bokförare. Problemet idag är att det finns för mycket information. Det gäller att hitta metoder att komma åt det relevanta.

Även om Agentum är ett IT-företag, betonar Olofsson vikten av kundsupport. Det är lättare att behålla en kund än att skaffa en ny. Därför är viktigt för oss att hålla våra nuvarande kunder nöjda. Informationsbevakning kan man göra med gratisverktyg. Varför är Agentums tjänster bättre än t.ex. Google Alerts? Hur kan ett finskt företag konkurrera med jättar som erbjuder gratistjänster? Google är ett bra verktyg för ad hoc-sökningar. Men det är knappast någon som vill lägga upp en automatiserad Google-feed på sitt intranät. Våra tjänster ger garanterat resultat av bra kvalitet. Vi har små och stora kunder. De stora organisationerna köper större helheter och skräddarsytt, medan vi erbjuder Agentum Hilma och Uutisagentti-tjänsten till små och mellanstora företag.


15

Viktigt att företagare tar hand om sig själv och prioriterar familjen

S

vante Olofsson har varit företagare sedan 1998. I början företaget krävde företaget en stor del av Olofssons energi, men genom åren har han lärt sig att det är viktigt att inte glömma bort de andra sakerna i livet. Jag är lyckligt lottad - jag har både företeg och familj – två barn och fru. Olofsson idrottar mycket. Han har bland annat skidat Vasa-loppet flera gånger och just nu tränar han för en Iron Man-tävling i Kalmar, Sverige. En dröm är att delta i VM på Hawaii men det kräver massor med träning, skrattar den 44-årige Olofsson som anser att om kroppen mår bra, så mår man även bättre psykiskt.

Balans i livet är något som olofsson vill lyfta fram; ett bra recept för att må bra är en tredjedel arbete, en tredjedel fritid och en tredjedel sömn.

Svante Olofsson vill understöda möjligheten att jobba delvis på distans. Detta fungerar bra i och med bra dataförbindelser och kommunikationsverktyg.


mellersta österbottens FÖRETAGARE

Effektivitet genom nätverk På bilden företagaren Tuomo Lahti (tillvänster) och försäljaren Timo Kuivanto

16 16

text Nina Niemi BILD K-P:n Konttoripiste Ab

Keski-Pohjanmaan Konttoripiste har försett sm-företagen och myndigheterna med kontorsteknik och IT-tjänster sedan 1985. Dessutom har företaget varit aktivt med i offentliga upphandlingar.


17

D

med ett mångsidigt utbud av sm-företag. Detta gör att vi e offentliga upphandlingarna utgör ca. 20% av inte drabbas lika hårt som andra områden i Finland, när Finlands BNP. EU parlamentet godkände i januari det går dåligt, säger Lahti. 2014 en ny lagstiftning gällande offentliga uppPå frågan hur han blev företagare, var enkel. – Det var handlingar. Den förnyade lagstiftningen strävar en lätt yrkesval, skrattar Lahti och berättar att han redan till att förenkla processen vid upphandlingar och att allt som 8-åring hade en egen kiosk. Efter att blivit utexamifler sm-företag har möjlighet att delta i upphandlingarna. nerad från Jakobstad handelskola 1981, fick han anställ– Detta är ett steg åt det rätta hållet, konstaterar Tuomo ning vid ett företag som sålde kontorsteknik i Jakobstad. Lahti, som är företagaren bakom Keski-Pohjanmaan När det var dags att utvidga företaget till Karleby, tog Konttoripiste Ab och varit med om flera offentliga Lahti på sig ansvaret av utvidgningen upphandlingar. – Hoppas och började som företagare 1985. inte förnyelsen leder till mer Idag har Konttoripiste verksamhetsbyråkrati, säger Lahti. Den nya Mellersta Österbotten har ställen i Karleby, Jakobstad, Kannus, lagen uppmuntrar företagen alltid varit ett starkt område Raahe och Ylivieska och totalt 10 att göra del- eller samofferter med ett mångsidigt utbud av anställda. – Hela gänget är mycket med andra företag, och man motiverad och snabb att agera, hoppas att detta förbättrar sm-företag berömmer Lahti. sm-företagens förutsättningar Det Lahti träffat på i företagsvärlatt få beställningar. den är att, det börjar bli efterfråga på kunnig personal EU har gett två år åt medlemsländerna att få direktiven inom försäljning och marknadsföring. – Man borde satsa genomfört nationellt. I Finland har arbets- och näringsmer på utbildning och försöka sänka arbetskraftskostnalivsministeriet redan startat ett omfattande förnyelse av derna. Då kunde företagen anställa mera folk, konstaterar upphandlingslagstiftningen. Tuomo Lahti. Keski-Pohjanmaan Konttoripiste verkar på en hårt växLahti sitter i styrelsen för både Karleby Företagare och ande och utvecklande bransch, men har lyckats få jämn Mellersta Österbottens Företagare och genom att vara tillväxt bl.a. genom att vara med i den riksomfattande med i olika nätverk får man mer ut av företagarorganiIT-kedjan Data Group Finland Ab. – Genom kedjan har vi sationen. – Genom att använda förmånerna som t.ex. fått möjlighet att representera flera nya produktmärken försäkringarna och tågrabatten, får man snabbt tillbaka och vår personal skolas ständigt, berättar Lahti. Företamedlemsavgiften, säger Lahti. Han vill dessutom uppmaget erbjuder kontorsteknik, IT-tjänster, samt service- och na andra företagare att hålla fast vid sina semestrar – då underhållningstjänster för sm-företag och myndigheter. orkar man bättre. På fritiden konditionerar Lahti mycket. – Mellersta Österbotten har alltid varit ett starkt område

Lokalföreningarnas kontaktuppgifter 2014 Jakobstadnejdens Företagare ordförande Jaana Ilmonen Salon Hairteam tel. 050 590 6378 jaana.ilmonen@multi.fi www.yrittajat.fi/pietarsaari

Karleby Företagare ordförande Marika Hollström Yrityspalvelu Hollström Ab tel. 040 301 1358 marika.hollstrom@hollstrom.fi www.kokkolanyrittajat.fi

Kronoby Företagare ordförande Tom Nylund Kronoby Fatex Ab tel. 020 764 9351 tom.nylund@fatex.org

PEDERSÖRE Företagare ordförande Birgitta Kaipio Tililaskenta Ab tel. 040 571 9412 tililaskenta@multi.fi

Medlemsförmån 14 – 29% (beroende på biljett) på alla tågresor i hemlandet! Mer information och koder M-Ö:s Företagare tel. 06 831 5292 eller riitta.hautala@yrittajat.fi


Huvudstadsregionens Företagare

Vetonaula finns i Otnäs i Esbo

IT som service – utgående från kundens behov Text Marianne Sundblad bilder Tomi Lehto

H

ar du tittat på FiF:s medlemsförmåner 2014? Där bland stora försäkringsbolag, teleoperatörer m.m. finns det lilla IT-servicehuset Vetonaula med sina servicepaket för SM-företag. Vad innehåller Vetonaulas två servicepaket – och hur kom företaget till sin nuvarande verksamhetsmodell, försäljningen av IT-tjänster som paketlösningar?

Från hårdvarusäljare till serviceleverantör I början av millenniet designade Vetonaula datorer och servrar främst för aktörer i den offentliga sektorn. Man sålde maskiner och servicen kom

18

som biprodukt. Drygt tio år senare är verksamhetsmodellen omvänd: den viktigaste produkten är IT-service och hårdvaran kommer vid sidan om. Vad beror ändringen på? När Tomi Lehto började som VD för Vetonaula i mitten av 2000-talet, märkte han att en verksamhetsmodell som baserade sig på timdebitering inte fungerade. Om företaget verkligen ville bli kundernas partner och vinna deras förtroende, måste man tänka om hela verksamheten. Lehto kallar verksamhetsmodellen en ”IT-försäkring”. Den baserar sig på ett fast pris enligt antalet användare, till vilket Vetonaula


19

ansvarar för kundens hela IT-verksamhet, även utvecklingsstödet. När även upprätthållandet av systemen och hjälpen i problemsituationer ingår i paketet, har bägge parterna ett gemensamt intresse: avbrottsfri och effektiv IT.

Glöm tekniken och koncentrera dig på verksamheten Idag är informationsteknologin med i praktiskt taget allt som ett SM-företag gör. Men en företagare vill och hinner oftast inte sätta sig in i detaljerna. När man låter Vetonaula sköta saken, behöver man inte heller göra det. Ett bra resultat baserar sig på samarbete. Kunden berättar vad företaget vill göra och Vetonaula erbjuder en helhet som är lätt att använda: tjänster, program och utrustning. Dessutom ansvarar Vetonaula för servicens funktion och ger användarstöd. Vetonaula har två servicepaket, IT-Portföljen för företag med ca 10 till 250 anställda och IT-Ryggsäcken för mindre företag. Båda lösningarna har ett fast månadspris. Detta medför en verklig fördel för kunden, eftersom kostnaderna lätt kan budgeteras. Därför anlitar också många förbund och föreningar, t.ex. Finlands Bollförbund, Vetonaula. Vi förknippar dagens IT-företag ofta med startup-företag, dataspel och miljonomsättning. Men enligt Lehto behövs det också helt vanliga företag som erbjuder ”tråkiga” drifttjänster. Ett IT-servicehus väljer och producerar de tjänster som bäst lämpar sig för kunden. Det viktigaste är att utgå från kundens behov och integrera de olika komponenterna till en välfungerande helhet.

Var inte rädd för molntjänster I dag talas det mycket om molntjänster, som lätt kan köpas i nätet. Men för att kunna köpa dem och få dem att fungera i praktiken, bör företaget veta vad det behöver. Enligt Lehto ska man inte vara rädd för molnprodukter. Den verkliga utmaningen för ett litet företag är dock molntjänsternas integrering i företagets verksamhet. Här kan Vetonaula hjälpa genom att skräddarsy en helhet enligt företagets bransch och behov.

Framgång i den hårda konkurrensen Världen är full av stora och små IT-serviceleverantörer. Vad kan Vetonaula då erbjuda som är så unikt? Enlig Lehto är en av de viktigaste orsakerna till Vetonaulas framgång den goda andan inom företaget. Förutom de fyra ägarna har företaget fyra anställda, alla unga experter i sin egen specialbransch. Organisationen är platt och

verksamhetsmodellen baserar sig på samarbetet med kunden. ”Vi är alla tämligen unga men vi har uppnått en sådan nivå av yrkeskunskap att det är roligt att jobba – såväl tillsammans med varandra som med kunderna”, säger en leende Lehto och fortsätter: ”Organisationen har finslipats enligt sin verksamhetsmodell, den är välfungerande och motiverad. Med den är det trevligt att ge kunderna löften – vi kan hålla dem.”

VD Tomi Lehto


helsingfors företagare

Allt började med ormspelet Text Pia Pakarinen BILDer Jaana Tihtonen

J

an Eriksson började programmera redan på högstadiet: han gjorde en kopia av ormspelet. Några år senare – när han redan studerade på datateknikavdelningen på TKK – frågade en kompis om han kunde göra en webshop. Det gjorde han, gratis. Efter det gjorde han en annan webshop för en bekant. – Jag hade en dröm av att bli programmare, säger Jan Eriksson nu. – Min kompis hade ett familjföretag och det fanns bra fiilis där. Själv hade jag företagare i släkten. Det var egentligen inte ett så stort steg att börja jobba för sig själv. För 8 år sedan var Tekniska högskolan inte så entreprenörskapsorienterad som nuförtiden. Föräldrarna var inte heller särskilt glada över det att Jan blev företagare och inte koncentrerade sig 100 % i sina studier. Han grundade ändå, vid 22 års ålder, sitt företag PrimeWeb tillsammans med sin kompis från Lovisa.

kontaktade Pestaamo, som hjälper oss att rekrytera en assistent åt oss.

Start utan business plan

– Jag hade en dröm av att bli programmare, säger Jan Eriksson nu. – Min kompis hade ett familjföretag och det fanns bra fiilis där.

– Vi hade inte någon business plan, skrattar Jan. – Vi ville bygga ett eget lätt verktyg för att publicera hemsidor, vilket tog tre år. Försäljningen var utmanande i början. Kompisarna hade ett mycket enkelt fokus: säljande hemsidor. – Nu 8 år senare kan vi säga att vi har lyckats ganska bra, säger Jan. Efter 4 år av försäljning, planering och konceptering fick de webbmarknadsföringens 10-stegs tillväxtstig till stånd. Det finns ett gammalt ordspråk: starta aldrig ett företag med en kompis. Hur har det varit hos er? – Också vi har naturligtvis haft kritiska tider, medger Jan Eriksson. – Det är bättre att vara ojämna tal. Just nu har vi mycket arbete för bara två. Vi

20

Fokus: hemsidor för tillväxtföretag Jan Eriksson läser mycket och brett. Han är särskilt inspirerad av Steve Jobs och hans biografi och har lärt av biografin hur viktigt det är att fokusera sin bisnes. Fokusering har han lärt också i schack som han har spelat även i turneringar. – Att hålla fokus är inte lätt. Det har varit tidvis också varit svårt för mig att komma ihåg vad som är den röda tråden för oss. PrimeWeb har hittat sitt fokus: hemsida för tillväxtföretag. Produkten stöder företagets försäljning med webbmarknadsföring. Det är ett bra val på marknaden där alla företag gör allt och det är mycket svårt för kunden att veta var man borde köpa vad. Företaget ligger i Hertonäs.

I privatlivet händer det mycket för tillfället. För 2 år sedan var Jan ogift och kunde satsa allt i sitt företag. Sedan träffade han sin thailändska fru, det sa klick – och nu har de en familj med tre barn och snart första barnet tillsammans. – Nu är det dags att satsa också på familjen, säger Jan Eriksson.


21

Jan Erikssons fyra råd för webbmarknadsföring

1 2 3 4

Fokusera din marknadsföring i 1–4 konsept. – Du får mera slagkraft i det du vill säga. Mera om fokusering: http://goo.gl/HY9XlY

Hemsidors planeringslag #1 - Jakob’s law: Dina besökare spenderar största delen av sin tid på andra webbsidor.

Gör sökmotoroptimering så som Donald Trump skulle göra: Ring dina 3–5 bästa kunder och fråga hur dom skulle söka på dina tjänster.

Ta med rådgivande marknadsföring. Istället för att säga: ”köp, köp” så säg t.ex.: ”Utnyttja vår 5 stegs köpguide” eller ”5 saker du inte visste om [din service]”.

PrimeWebs köpguide för företag som behöver hemsidor kan man ladda på finska gratis ner på: http://www.primeweb.fi/fi/ lataa-kotisivujen-osto-opas


företagarna i södra österbotten

Virtuellt

sett kan vi vara var som helst, när som helst Text Kristinestads Näringslivscentral Ab

V

i stiger in från januarikylan till värmen av en hemtrevlig kontorslokal, som lika gärna kunde vara ett vardagsrum. Välkommen till Plåtburk!, hälsar Mia Vanhatalo, VD för Kunskapsbyrån Plåtburk i Kristinestad. Vi vill gärna ha det lite mysigt när vi jobbar. Dels är det inspirerande för oss själva, dels behöver

22

våra kunder ibland få ta ett rejält kliv ut ur sin egen verksamhetsmiljö. Hos oss kan de få en kopp kaffe och lugnt luta sig tillbaka i soffan en stund. Företagandet får inte bli för allvarligt, man måste kunna slappna av för att få lite perspektiv på det man håller på med. Annars blir man lätt blockerad – både i tanke, ord och handling, säger Vanhatalo.

Plåtburk • briljant uppfinning • tidlös design • okonstlad • passar alla • bevarar innehållet färskt • tål små törnar och tidens tand • gillar återvinning • lagom robust


23

Enligt Vanhatalo var Plåtburk ett mycket passande företagsnamn, eftersom verksamheten grundar sig på just ovannämnda kvaliteter. Målsättningen är att ta fram praktiska och fiffiga lösningar och satsa på bra planering och ett färskt kunskapsinnehåll. Etik, hållbar utveckling och samvetsekonomi står oss nära, säger hon.

Kunskapsbyrå

Katja Svens, Vinkel Homes Oy

Grundtanken med Plåtburk var att utvidga uppfattningen om en traditionell marknadsföringsbyrå. Företaget erbjuder marknadsförings- och kommunikationslösningar allt från produktens eller tjänstens begynnelsefas till det slutliga utförandet och kommunikationen gentemot kund. Utöver detta hjälper vi företag att planera olika affärsverksamhetsmodeller och ger dem företagsrådgivning och -konsultering. Grafisk planering, e-mediatjänster och språkutbildningar ingår också i vårt tjänsteutbud, tillägger Vanhatalo.

I Kristinestad Efter internationella studier och 10 års arbete inom amerikanska storbolag vill den återinflyttade Kristinestadsbon gärna dela med sig av den inspiration och arbetsglädje som hon själv öser ur Cittaslow och småstadsmiljön. Det finns numera allt fler, som söker efter slowlife och livskvalitet. Plåtburk fann nyss en riktig pärla, då Viestintätoimisto Helmi och Tuula Nummela flyttade sitt kontor från Helsingfors in i grannhuset. Det här samarbetet kommer att bli riktigt roligt!, säger Vanhatalo. Allt fler kan och vill jobba på distans och Kristinestad erbjuder goda förutsättningar för att göra det.

Om Plåtburks kunder Plåtburks kundkrets består för tillfället av både lokala och regionala företag, större nationella aktörer samt den offentliga sektorn. Vi skräddarsyr våra marknadsföringstjänster, språkutbildningar och övrigt businesskunnande för både nya och redan etablerade företag, säger Mia Vanhatalo, som också är en ofta anlitad föreläsare. I den här branschen gäller det att kontinuerligt hänga med i svängarna. Ingen kan kunna allt här i världen och det är här nätverkstänket kommer in i bilden. Helst ska man försöka hitta samarbetspartners, som vet och kan lite mer än vad man själv gör.

Plåtburk i ett nötskal Oy Plåtburk Ab grundades år 2010. Bolagets verksamhetsområde omfattar marknadsförings- och kommunikationstjänster, språkutbildningar och businessutveckling. Bolagets verksamhetsort är Kristinestad. Kontoret finns på Östra Långgatan 51 B i Handelshuset Corner i Gamla Stan i Kristinestad. De sociala medierna, fiberoptiken och den snabba webbuppkopplingen möjliggör att stora delar av arbetet sköts virtuellt. Plåtburk jobbar tätt tillsammans med ett externt kunskapsnätverk bestående av grafiker, fotografer, textproducenter, webbdesigners, språklärare och sakkännare inom olika businessområden. Teamet plockas ihop och aktiveras allt enligt projektbehov. Mia Vanhatalo är också aktivt involverad i språkskolan Senja opettaa sinulle ruotsia som finns på Facebook, Twitter och på webben, där hon tillsammans med Senja Larsen, Mårten Mickos & Co dagligen lär ut “riemuruotsia” älsklingssvenska till över 20.000 elever. Materialet finns även att tillgå som bok, Kindle e-bok och Ipad-applikation.

”Det är aldrig för sent att komma underfund med vem du vill vara.” MIA VANHATALO


KOMMUNLEDNINGENS SEMINARIUM 2014

Företagarna i Finlands

Kommunledningens seminarium seinäjoki 14–15.5.2014 Kommunledningens seminarium ordnas redan för 22. gången och är en unik möjlighet för näringspolitiska aktörer att träffas.

Målsättningen i samarbetet är att påverka hur vi tryggar arbetsplatser i Finland, skapar nya sådana och hur mycket livskraft det finns i kommunerna.

Under seminariet kan både kommunbeslutsfattare och företagarpåverkare lära sig nya saker gällande utvecklandet av kommuner och skapandet av livskraft utan att glömma den lättsamma samvaron.

År 2014 kommer bl.a. Esko Aho, Paula Risikko samt visionsrika företagare tillsammans med kommunpåverkare att agera som talare.

Välkommen till Seinäjoki! Anmäl dig senast 22.4. www.yrittajat.fi/kunnallisjohto

ArrAngör

I SAmArbete med


Ny flexibel vårdpenning också för företagare

Systemet med APLtilläggspension upphör

Med kvittotvång mot den gråa ekonomin

FÖRETAGARINFO I DETTA NUMMER 1/2014 2014 års viktiga datum och tal Sote-reformen måste främja mångproducentmodellen


synergia. yrittajat.fi

Bli inte en oBekant storhet. Även om dina stövlar är stora och företagsidé stor, så kan inte enbart din storhet ge dig framgång, uta n du behöver ett bra nätverk. Nu har du chansen att nätverka på bästa möjliga sätt, med andra företagare. Kollektivet heter Synergia, en ny medlemstjänst på nätet. Synergia förenar företagare. I Synergia kan du inrikta din marknadsföring, hitta kontakter och bli upphittad. På din egen sida kan du berätta om ditt företag. du kan beskriva dina produkter och marknadsföra dina tjänster, grunda diskussionsgrupper och massor annat. Ta och kolla samt registrera med fo- och medlemsnumret nu. Du kan vinna en Tallink Silja kryssning för två. synergia.yrittajat.fi

elsUt!! vn Mpsatljä slen D ä j e i M s y UU n


FÖRETAGARinfo 1/2014 2014 års viktiga datum och tal 2014 års viktiga datum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Arbetspensionsförsäkringspremier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Socialskyddsavgifter och försäkringspremier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Naturaförmåner 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Dagtraktamenten 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..10 Kilometerersättningar 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Söckenhelger 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Arbetsgivarens ABC Ändringar i beskattningen av dividender och förskottsinnehållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Referensränta och dröjsmålsräntor för tiden 1.1.–30.6.2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Balanslån i en näringssammanslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

TYÖNANtajan ABC Systemet med APL-tilläggspension upphör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Företagens ABC Med kvittotvång mot den gråa ekonomin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Statsunderstöd för SMF-företags internationaliseringsprojekt i Ryssland . . . . . . . . . . . . . . 16

Företagaren som person Ändringar i företagarens arbetslöshetsskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Ny flexibel vårdpenning också för företagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Lokal påverkan Nu sätts man på prov och prövar! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Sote-reformen måste främja mångproducentmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Närings-politiken åter i vågskålen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Läs Företagarinfo på nätet yrittajat.fi/foretagarinfo Logga in med ditt medlemsnummer!

FÖRETAGARINFO Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år. ISSN 1239-4637 REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsassistent tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi

Artikelförfattare i detta nummer

• Harri Hellstén, juridiskt ombud • Susanna Kallama, chef för näringsärenden • Anssi Kujala, vice verkställande direktör • Ville Kukkonen, juridisk rådgivare • Laura Kurki, skatteexpert • Thomas Palmgren chef för internationella ärenden

4 1 20 utgivningsdatum

1 . . . . . . . . . . . .17.1.

2 . . . . . . . . . . . 14.3.

Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi

3 . . . . . . . . . . . . 9.5.

PÄRMBILD Pixhill

5 . . . . . . . . . . 10.10.

4 . . . . . . . . . . . 15.8.

6 . . . . . . . . . . . 5.12.


2014 års viktiga tal

2014 års viktiga datum Uppgifterna bör ges till Skatteförvaltningen i första hand elektroniskt. Det är i huvudsak möjligt att deklarera på papper, men det är mera begränsat. För att ge en EU-sammandragsdeklaration på papper måste man ansöka om ett separat tillstånd. Om den utsatta dagen är lördag, söndag eller annan helgdag måste deklarationen vara framme följande vardag. Information om elektronisk deklarering hittar du på adressen www.vero.fi > Företags- och samfundskunder samt E-tjänster

Bokslutshandlingar Bokslutshandlingarna Om företagets skattedeklaration ges i elektroniskt form, får handelsregistret alla uppgifter direkt. Tilläggsuppgifter: www.vero.fi >>eTjänster, som ger företagskunderna info om elektronisk anmälning. På begäran skall även kopia av handlingarna ges inom två veckor från bokslutets fastställande tills det sänts till handelsregistret. Kopian skall ges inom två veckor räknat från datum för begäran.

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Aktiebolag

2 månader efter bokslutets faställande. Bokslutet skall uppgöras inom 4 månader efter redovisningsperiodens slut.

Handelsregistret

Övriga bokföringsskyldiga,som uppfyller två av följande förutsättningar: -omsättningen minst 7 300 000 € -balansens slutsumma minst 3 650 000 € -personalstyrkan i genomsnitt 50

6 månader efter redovisningsperiodens slut

Handelsregistret

Försäkringar

4

Bokslutshandlingarna

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

ArPL-premierna

Arbetsgivare med ArPL-arbetstagare

Den 20:de i månaden efter betalningsmånaden.

Pensionsförsäkringsbolagen

Olycksfallsförsäkringspremien

Arbetsgivare med olycksfallsförsäkrade arbetstagare

Löneanmälan 31.1.2014.

Försäkringsbolagen

Arbetslöshetsförsäkringspremien

Arbetsgivare med försäkrade arbetstagare

I huvudsak två förfallodagar: 1.1.2014 (arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremierna) och 1.5.2014 (arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgifter). Stora arbetsgivare har fyra förfallodagar 1.1, 1.3.. 1.5. och 1.9.2014.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

ArPL-årsanmälan

Arbetsgivarna

31.1.2014

Pensionsförsäkringsbolagen

Löneanmälan till olycksfallsförsäkringsbolag

Arbetsgivarna

31.1.2014

Försäkringsbolagen

Förändringar och anmälningar för år 2012 eller tidigare ska göras rakt till olycksfallsförsäkringsbolaget. .

Arbetsgivarna

31.1.2014

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Företagarinfo 1/2014


2014 års viktiga tal Skatter PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Mervärdesskatterna

Mervärdesskattskyldiga

Den 12:te i den andra månaden efter försäljningsmånaden.

Skatteförvaltningen

Tillvägagångssättet med kalenderårsvisa momsskyldiga och primärproducenternas skatteperiod är ett kalenderår, redovisning och anmälan ska göras senast i februari under nästa kalenderår. Arbetsgivarprestationerna (förskottsinnehållningarna och socialskyddsavgifterna)

Reguljära och tillfälliga arbetsgivare

Den 12:te i månaden efter löneutbetalningsmånaden

Förskottsskatterna

Skattskyldiga med förskottsuppbörd underkastad inkomst

Skatteförvaltningen

Betalningar som inte antecknas i registret för förhandsbetalning ska det anhållas 13% om det betalas till ett samfund. Annars enligt skattekortet, om inte detta levereras är det 60%. Den 23:dje i månaden. Om ab:s förskottsskatt 340 – 1 700 €, uppbörd i 2 rater (redovisningsperioden 3. och 9. månad), annars månadsvis.

Skatteförvaltningen

Näringsidkare och personbolag uppbörd i 2-12 rater beroende på skattemängdens storlek. Periodskattedeklarationen = (meddelande om inbetalningar på skattekontot)

Moms-skyldiga, de som betalar arbetsgivarprestationer och andra förskottsuppbördsbetalande, lotteriskatteskyldiga och försäkringsskatteskyldiga. Kom ihåg skatterna som betalas på eget initiativ då verksamheten har varit sådant som skapat betalningskyldigheter.

Månadens 12:te dag.

Arbetsgivarnas årsanmälan

Reguljära och tillfälliga arbetsgivare.

31.1.2014

Obs! Arbetsgivare, som under skatteåret 2013 har över 15 arbetstagare, skall man ge sina uppgifter elektroniskt.

Om anmälan skickas elektroniskt kan d et göras fram till on 3.2.2014.

MOMS-sammandragsskattedeklaration

Företag, som sålt varor eller tjänster på EU-området

Den 20:de i månaden efter redovisningsperiodens slut.

Skatteförvaltningen

Dividendårsanmälan

Aktiebolag som utdelat dividend

31.1.2014

Skatteförvaltningen

Meddelande om delägarlån

Aktiebolag som gett delägarlån åt aktieägarna. Uppgifterna ges även i skattedeklarationens 6B-blankett.

24.2.2014

Skatteförvaltningen

Skattedeklationen

Aktiebolag

4 månader efter redovisningsperiodens slut.

Skatteförvaltningen

Skattedeklationen

Affärs- och yrkesidkare

Förhandsifylld skattedeklaration ges oberoende av redovisningsperiodens längd 2.4.2014 eller senare på i blanketten angiven returdag, antingen 7.5. tai 15.5.2014.

Skatteförvaltningen

Skattedeklationen

Öppna och kommanditbolag (näringssamfunden)

Förhandsifylld skattedeklaration samt skattedeklaration för affärs- och yrkesinkomst ges 2.4.2014 oberoende av redovisningsperioden.

Skatteförvaltningen

På papper den 7:de.

Skatteförvaltningen

Skatteförvaltningen

Bevis om lönebetalningen ska ges åt löntagare senast den 15.1.

Om anmälan skickas elektroniskt kan det göras fram till 3.2.2014.

Företagarinfo 1/2014

5


2014 års viktiga tal

Arbetspensionsförsäkringspremier Betalningarna för år 2014 räknas på basis av 2012 års lönesumma.

Arbetstagarens andel

Tillfällig arbetsgivare

Arbetsgivaren innehåller försäkringspremien från arbetstagarens lön och betalar både arbetsgivarens och arbetstagarens premie. För en arbetstagare under 53 år är andelen 5,55 procent och för en som fyllt 53 år är andelen 7,05 procent. När lönesumman överstiger 1 936 500 €, påverkas premien också av företagets egna sjuk- och arbetslöshetspensioner.

Om man är tillfällig arbetsgivare, dvs. arbetstagarna är inte ordinarie och lönesumman är under 8 100 euro under sex månader, är ARPL-premien 24,20 procent av lönerna.

FÖPL-PREMIEN

% AV LÖNERNA

ArPL-premien

% AV LÖNERNA

- under 53 år gamla

23,30 %

under 1 936 500

24,20 %

- 53 år fyllda

24,80 %

1 936 500 € –  30 984 000 €

24,05 %

över 30 984 000 €

24,02 %

ArPL-inkomstens nedre gräns

56,55 €/kk

% AV LÖNERNA

Företagare som inleder företagsverksamhet får 22% rabatt (försäkringar som börjar efter 31.12.2013) - under 53 år gamla

18,174 %

- 53 år fyllda

19,344 %

Företagare, som första gången inleder företagsverksamhet, 25 % rabatt under 48 månader. - under 53 år gamla

17,475 %

- 53 år fyllda

18,60 %

LFÖPL-PREMIEN

Lantbrukföretagarens LFöPL-premie, om arbetsinkomsten är under 26 031,02 €/år.

inkomstgränser

% AV LÖNERNA

FöPL-arbetsinkomstens nedre gräns

7 430,59 €/å

FöPL-arbetsinkomstens övre gräns

168 750 €/å

FöPL-arbetsinkomstens minimibelopp, som berättigar till deltidspension

14 861,18 €/å

Företagaren har rätt til Fpa:s grunddagpenning

8 520,00 €/å

Företagaren har möjlighet till arbetslöshetsskydd, om arbetsinkomsten är minst

8 520,00 €/å

- under 53 år gamla

12,58 %

- 53 år fyllda

13,39 %

Betalningsprocenten stiger då arbetsinkomsten stiger mellan 26 031,02 och 40 905,98 €.

För överstigande inkomst efter 40 905,96 €/år.

6

Företagarinfo 1/2014

- under 53 år gamla

23,30 %

- 53 år fyllda

24,80 %


2014 års viktiga tal

Socialskyddsavgifter och försäkringspremier Socialskyddsavgift 2,14 %

Olycksfallsförsäkring 0,1–7 %

Den privata arbetsgivarens socialskyddsavgift (dvs. arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift) betalas till Skatteförvaltningen tillsammans med andra skatter på eget initiativ. Arbetsgivarens socialskyddsavgift betalas inte för löner som betalats till personer under 16 år eller över 68 år. Socialskyddsavgiften är 2,14 procent av lönen.

Arbetsolycksfallsförsäkringspremien bestäms enligt löner och arbetets farlighet. Den är 0,1–7 procent. Små arbetsgivare som låtit utföra sammanlagt högst 12 arbetsdagar under kalenderåret behöver inte ta en olycksfallsförsäkring.

Arbetslöshetsförsäkring Rådgivning om och debitering och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier har alla koncentrerats till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Premien debiteras inte för arbetstagare under 17 år eller över 65 år.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna 17-64 -årig

Totalt

arbetsgivarens andel

arbetsgivarens andel

för lönesummans första 1 990 500

1,25 %

0,75 %

0,50 %

för den 1 990 500 överskjutande delen av lönesumman

3,45 %

2,95 %

0,50 %

0,94 %

0,75 %

0,19 %

för den delagarens lönesumma Detta uppbärs ej av FöPL-skyldiga

Grupplivförsäkringspremie Debiteras av olycksfallsförsäkringsbolaget i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Premierna varierar beroende på bolag. I genomsnitt är premien 0,067 procent.

SJUKFÖRSÄKRINGSPREMIE

% AV LÖNERNA

löntagarna dagpenningspremie 0,84 % + sjukvårdspremie 1,32 %

2,16 %

företagrna dagpenningspremie 0,97 % + sjukvårdspremie 1,32%

2,29 %

förmånstagarna (inkomst av pension och förmån)

1,49 %

Ytterligare information

www.yrittajat.fi/tyonantajanabc/tyonantajamaksut/tarkeitalukuja

Företagarinfo 1/2014

7


2014 års viktiga tal

Naturaförmåner 2014 Bostadsförmån och rätt att använda elström Penningvärdena av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda) Bostaden blivit färdig

Förmånens värde euro/mån

öre år 1961

178 € + 10,80 € per kvadratmeter

åren 1961 – 1983

168 € + 8,20 € per kvadratmeter

år 1984 eller senare

173 € + 9,10 € per kvadratmeter

Övriga delar av landet

Värdet av bostadsförmån i bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) är högst den hyra som uppbärs för bostaden Värdet av en i 76 § 1 mom. 5 punkten i inkomstskattelagen (504/2010) avsedd bostadsförmån som erhållits utomlands är lika med bostadens gängse hyra, likväl högst 50 procent av värdet av naturaförmånen för en i 1 mom. avsedd bostad på huvudstadsregionen som blivit färdig år 1984 eller senare. Om löntagare som är anställd hos resebyrå eller researrangör och som enligt arbetsavtalet har förflyttningsskyldighet måste byta tjänstgöringsort och bostad under utlandstjänstgöringen på

Bostaden blivit färdig

Förmånens värde euro/mån

före år 1984

109 € + 5,80 € kvadratmeter

åren 1984 – 1991

111 € + 6,85 € kvadratmeter

år 1992 eller senare

117 € + 8,00 € kvadratmeter

order från arbetsgivaren under kalenderåret, beräknas värdet av bostadsförmånen enligt 25 m2.

Kostförmån Kostförmånens värde är 6,10 € per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen vållats arbetsgivaren och momsen på dessa kostnader uppgår till minst 6,10 € och högst 10,00 €. Om summan understiger 6,10 euro eller överstiger 10,00 euro, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen på dessa kostnader. Direkta kostnader är råvaror som an-

vänts vid tillredning av måltiden samt måltidens tillrednings- och serveringslöner inklusive socialkostnader. Har arbetsgivaren kommit överens med måltidsstället om anordning av arbetsplatsmåltid (avtalsmåltid), betraktas det belopp som arbetsgivaren betalat till måltidsstället som den direkta kostnaden för måltiden. Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället. Den ersättning som löntagaren betalar arbetstagaren för måltiden tas inte i beaktande när man räknar de direkta kostnadernas belopp, utan den dras av från näringsförmånens penningvärde.

Anvisningar om naturaförmåner uppdaterade Skatteförvaltningen har uppdaterat sin anvisning om naturaförmåner. Anvisningen behandlar beskattningen av de naturaförmåner som fåtts av arbetsgivaren i inkomstbeskattningen och förskottsuppbörden i fråga om en fysisk person. Genom denna anvisning upphävs den 23.2.2009 utfärdade anvisningen samt Skatteförvaltningens meddelanden ”Nätförmånen skattefri” och ”Personalbiljett”. Anvisningen tillämpas från och med 1.1.2014. Den uppdaterade anvisningens innehåll motsvarar i huvuddrag de ovannämnda anvisningarnas innehåll. Punkten som gäller värdering av kostförmån har kompletterats för de riktade betalmedlens del. www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar 2013 > Naturaförmåner i beskattning (9.12.2013, dnr A112/200/2013)

8

Företagarinfo 1/2014


2014 års viktiga tal

Bilförmån Om löntagaren eller hans familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning, betraktas förmånen som den skattskyldige erhåller som bilförmån. Värdet av bilförmånen fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk, vilket framgår av registerutdraget enligt följande:

Åldersgrupp

Det månatliga värdet av förmån

Förmån att använda bil

A (2012–2014)

1,4 % av bilens nyanskaffningspris + 285 € eller 19 c/km

1,4 % av bilens nyanskaffningspris + 105 € eller 7 c/km

B (2009–2011)

1,2 % av bilens nyanskaffningspris + 300 € eller 20 c/km

1,2 % av bilens nyanskaffningspris + 120 € eller 8 c/km

C (–2008 )

0,9 % av bilens nyanskaffningspris + 315 € eller 21 c/km

0,9 % av bilens nyanskaffningspris + 135 € eller 9 c/km

Bilförmån som erhållits utomlands (bilar som tagits i bruk före år 2008)

Månatligt värde

Värde enligt körjournal eller annan tillförlitligt utredning som lagts fram av den skattskyldige eller skattemyndigheten

euro/månad

grundväre, €/månad

värde per kilometer, euro/km

Fri bilförmån

744

264

0,32

Förmån att använda bil

444

264

0,12

Elbil

Telefonförmån

Från andelen för brukskostnader i den fria bilförmånens basvärde avdras 0,09 euro kilometer eller 135 euro per månad, om bilens enda möjliga drivkraft är el.

Penningvärdet av en telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren har bekostat en telefon i löntagarens hem är 20 euro per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen. Värdet av en naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivaren har bekostat en mobiltelefon till löntagaren är 20 euro per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen, textmeddelandena och multimediameddelandena.

Tillämpning av det gängse värdet Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde. Den ersättning som arbetsgivaren tar ut från löntagaren dras av från det beslutsenliga penningvärdet på förmånen.

Ytterligare information Om naturaförmåner finns mera information på vår webbplats på adressen www.yrittajat.fi/tyonantajanabc/korvaukset/luontoisedut

Företagarinfo 1/2014

9


2014 års viktiga tal

Dagtraktamenten 2014 Dagtraktamenten i hemlandet Erhåller löntagaren under något resedygn fri eller i biljettpriset ingående kost, är maximibeloppet för dagtraktamente hälften av de belopp som nämnts i tabellen. Med fri kost avses i fråga om heldagtraktamente två och i fråga om partiellt dagtraktamente en fri måltid.

Arbetsresans varaktighet Dagtraktamentets maximibelopp över 6 timmar (partiellt dagtraktamente)

18,00 euro

över 10 timmar (heldagtraktamente)

39,00 euro

då resetiden överstiger det sista fulla resedygnet - med minst 2 timmar - med mer än 6 timmar

18,00 euro 39,00 euro

Ytterligare information

Måltidsersättning Erläggandet av måltidsersättning förutsätter att dagtraktamente inte erläggs för arbetsresan och att löntagaren inte till följd av arbetets art har möjlighet att under sin måltidsrast inta sin måltid på sitt vanliga måltidsställe. Måltidsersättningens maximibelopp är 9,75 euro. Måste löntagaren under arbetsresan inta måltider två gånger utanför sitt vanliga måltidsställe, och dagtraktamente inte erläggs för arbetsresan är måltidsersättningens maximibelopp 19,50 euro.

Kilometerersättningar 2014

FORDON

ERSÄTTNINGENS MAXIMIBELOPP

bil

43 snt/km, som höjs med • 7 snt/km för transport av släpvagn kopplad till bilen • 11 c/km, när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad husvagn

Maximibeloppen för färdkostnadsersättningar för arbetsresa som löntagaren företagit med fordon som han äger eller innehar finns i den vidstående tabellen. Om i fordon som löntagare äger eller innehar reser även andra personer, vilkas befordran åligger arbetsgivaren, höjs ersättningarnas maximibelopp med 3 cent per kilometer för varje medföljande person.

Ersättning av kostnaderna vad gäller förmån att använda bil Om löntagare, som har en i skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunder för naturaförmåner avsedd förmån att använda bil, använder sådan bil för arbetsresa och själv betalar bränslekostnaderna som förorsakas av resan, är maximibeloppet av bränslekostnaderna som skall ersättas honom 13 cent per kilometer.

10

Beloppen för utlandstraktamenten kan du kontrollera på adressen www.yrittajat.fi/ tyonantajanabc/korvaukset/ paivarahat

• 21 c/km, när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad raststuga eller motsvarande tung las • 3 c/km för transport i bilen av sådana maskiner eller andra föremål, vilka väger över 80 kilo eller är skrymmande • 3 c/km, om löntagaren till följd av åligganden i arbetet transporterar hund i bilen

• 9 c/km, när arbetets utförande förutsätter bilfärder längs skogsbilvägar eller på andra för annan trafik avstängda vägbyggnadsarbetsplatser, för frågavarande kilometrars del

motorbåt, högst 50 hk

78 snt/km

motorbåt, över 50 hk

113 snt/km

snöskoter

106 snt/km

terränghjuling

100 snt/km

motorcykel

33 snt/km

moped

17 snt/km

annat fordon

10 snt/km

Företagarinfo 1/2014


2014 års viktiga tal

Söckenhelger 2014 öckenhelgernas inverkan på arbetstiden och de ersättningar som ska betalas för dem bör kontrolleras i kollektivavtalet för den egna branschen. Självständighetsdagen är enligt lagen den enda avlönade lediga dagen, om den inträffar på en arbetsdag. Vårt exempel om kollektivavtalsenliga söckenhelger kommer från handelsbranschen. Helgdagar som förkortar arbetstiden i handelsbranschen 2014:

ons 1.1. nyårsdagen 7,5 må 6.1. trettondagen 7,5 fr 18.4. långfredagen 7,5 må 21.4.

annandag påsk

7,5

to 1.5. första maj 7,5 to 29.5.

kristi himmelsfärds dag

7,5

lö 21.6. midsommardagen 7,5 lö 6.12.

självständighetsdag

Lördag, förkortar inte arbetstiden

ons 24.12.

julafton

7,5

fr 26.12.

annandag jul

7,5

to 1.1.2015

nyårsdagen

7,5

Ytterligare information Arbetsgivarinfo: www.yrittajat.fi/tyonantajanabc/tyoaika/arkipyhat

Tacka och uppmärksamma Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands Förtjänstkors som motsvarar Företagarkorsen. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Tilläggsupggifter och ansökningsblanketter: Tel. 09 229 221, palkitseminen@yrittajat.fi, www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter

Företagarinfo 1/2014

11


Skatter och pengar

Företagarna i Finland Laura Kurki skatteexpert t . 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

Ändringar i beskattningen av dividender och förskottsinnehållning Beskattning av dividender Från början av år 2014 utgör 25 procent av dividend som annat än ett offentligt noterat bolag delar ut skattepliktig kapitalinkomst och 75 procent skattefri inkomst till den del som dividendbeloppet motsvarar högst en årlig avkastning på 8 procent av aktiens matematiska värde. Om dividendtagarens sammanlagda belopp av sådana dividender under skatteåret överskrider 150 000 euro ska 85 procent av det överskridande beloppet utgöra skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. Av den dividend som överskrider 8 procent av aktiens matematiska värde utgör 75 procent skattepliktig för-

värvsinkomst och 25 procent skattefri inkomst.

Förskottsinnehållningsskyldighet av dividenderna Från början av år 2014 ska förskottsinnehållningen verkställas även på dividend som annat än ett offentligt noterat bolag delar ut. De nya föreskrifterna tillämpas på dividender som kan lyftas 1.1.2014 eller efter det. Med dividend jämställs också utdelning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som beskattas som dividend. Förskottsinnehållningen på dividender som annat än ett offentligt noterat

bolag delar ut och på dividendersättningar som betalas i stället för dividender är 7,5 procent upp till 150 000 euro. Förskottinnehållningen på den del som överskrider 150 000 euro är 27 procent. Bolaget som delar ut dividend följer upp att de dividender som bolaget delar ut till en och samma mottagare inte överstiger beloppsgränsen på 150 000 euro. Förskottsinnehållningen verkställs enligt ovan nämnda skattesatser om dividendtagaren inte uppvisar ett ändringsskattekort som har räknats för dividend. Förskottsinnehållningen tillställs enbart från dividenden som betalas till en fysisk person eller ett dödsbo.

Referensränta och dröjsmålsräntor för tiden 1.1.–30.6.2014 Referensräntan enligt räntelagen är 0,5 % för tiden 1.1–30.6.2014. Dröjsmålsräntan för denna period är därmed 7,5 % per år (referensräntan med tillägg för sju procentenheter enligt 4 § i räntelagen). Den dröjsmålsränta som tillämpas i kommersiella avtal är 8,5 procent per

12

år (referensräntan med tillägg för 8 procentenheter enligt 4 a § i räntelagen). Den högre dröjsmålsräntan enligt 4 a § tillämpas på betalningar från ett företag till ett annat eller från en myndighet till ett företag. Enligt räntelagen (340/2002) är den referensränta som dröjsmålsrän-

Företagarinfo 1/2014

tan ska beräknas på den ränta som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet. Denna referensränta ska tillämpas till slutet av juni.


Skatter och pengar

Företagarna i Finland Laura Kurki skatteexpert t . 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

Balanslån i en näringssammanslutning Skatteförvaltningen ändrar sin tolkning av arrangemangen med balanslån i beskattningen. Från och med 1.1.2014 kan det inte uppstå några balanslånesituationer när en enskild näringsidkare ändrar verksamhetsformen till en näringssammanslutning eller när en bolagsman i en näringssammanslutning ger förmögenhet för att användas och innehas av näringssammanslutningen.

Med balanslån avses en situation där en nyttighet till vilken inte en näringssammanslutning (ett öppet bolag eller ett kommanditbolag), utan en bolagsman, har privaträttslig äganderätt och som används i näringsverksamheten aktiveras i näringssammanslutningens balansräkning. Balanslåneobjektet är i allmänhet en fastighet, men även någon annan nyttighet kan vara balanslåneobjekt Näringssammanslutningen behandlar den balanslånade fastigheten som egna tillgångar i inkomstskatteanmälan. Balanslånesituationer uppstår antingen då en enskild näringsidkare ändrar verksamhetsformen till en näringssammanslutning eller då en bolagsman placerar egendom i en näringssammanslutning utan att äganderätten till nyttigheten överförs. Skatteförvaltningen anser att rättsstatus för balanslån har ändrats genom de lagändringar i 46 § 3 mom. i inkomstskattelagen och 51b § i lagen

om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (26 § i inkomstskattelagen) som trädde i kraft 1.1.1993 och 1.1.1997. Beskattningspraxisen har trots ändringar i bestämmelserna fortsatt i enlighet med gammal rätts- och beskattningspraxis. Enligt Skatteförvaltningen finns det inte längre några grunder för en beskattningstolkning av balanslånearrangemanget i enlighet med den gamla rätts- och beskattningspraxisen när bestämmelserna som betonar en sammanslutnings och dess delägares separata förmögenhetsmassor träder i kraft. Därför ändrar Skatteförvaltningen sin tolkning av arrangemangen med balanslån i beskattningen att motsvara det ändrade rättsläget. Enligt Skatteförvaltningens syn kan man inte till en näringssammanslutning räkna sådana medel, till vilka sammanslutningen inte har ägorätt. Således kan sammanslutningen inte avdra som utgifter avskrivningar som gjorts

från en sådan egendom. Om sådana tillgångar har använts i sammanslutningens näringsverksamhet, avdras som utgifter för näringsverksamheten enbart de verkliga utgifterna för näringsverksamheten.

Arrangemang med balanslån som uppstått tidigare Trots lagändringarna har balanslånearrangemangen fortfarande godkänts i skattepraxisen enligt den tidigare rättsoch beskattningspraxisen, och därför ges de existerande balanslånearrangemangen ett godtrosskydd. De upplöses inte på initiativ av myndigheterna i beskattningen på grund av ställningstagandet i den nya anvisningen. Beskattningen av balanslånearrangemang som grundar sig på den gamla rätts- och beskattningspraxisen verkställs enligt den tidigare praxisen fram till att balanslånearrangemangen upplöses till följd av bolagsmännens åtgärder.

Ytterligare information Anvisningen kan i sin helhet läsas på adressen www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar > 2013 > Balanslån i näringsverksamhet (17.12.2013, dnr A179/200/2013)

Företagarinfo 1/2014

13


ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Harri Hellstén juridiskt ombud t. 09 2292 2940 harri.hellsten@yrittajat.fi

Systemet med APL-tilläggspension upphör Systemet med registrerad APL-tilläggspension för den privata sektorn härstammar från tiden då arbetstagarna inte hade ett lagstadgat obligatoriskt arbetspensionsskydd. Då hade många företag ett frivilligt arrangerat pensionsskydd för arbetstagarna. I och med att det obligatoriska pensionsskyddet blivit bättre har användningen av systemet med tilläggspension minskat betydligt och det upphävs. Systemet med APL-tilläggspensionen i enlighet med lagen om pension för arbetstagare som upphävdes i början av år 2007 upphör. De APL-tilläggspensionsförsäkringarna som ännu är i kraft 31.12.2016 slutar gälla i slutet av nämnda dag direkt enligt lagen. Då slutar också intjäningen av tilläggspensionen och försäkringspremieskyldigheten. Arbetsgivaren har möjlighet att köpa höjning av tilläggspensionens belopp med en engångsbetalning. För den tilläggspension som förtjänats till tidpunkten för upphörandet

skapas ett fribrev. Arbetstagaren ska fortfarande ha rätt till denna fribrevspension och till andra pensioner enligt registrerat tilläggspensionsskydd och grundpensionsskydd vid den pensionsålder som gäller enligt tilläggspensionsförsäkringen. Förutsättningarna är att anställningsförhållandet hos den arbetsgivare som har ordnat tilläggspensionsskyddet fortsätter fram till den pensionsålder som gäller enligt tilläggspensionsförsäkringen eller upphör tidigast fyra månader innan den pensionsåldern uppnås.

Tilläggspensionsförmånen kan ersättas Nedläggningen av systemet med registrerad APL-tilläggspension påverkar inte de löpande tilläggspensionerna Den påverkar inte heller beloppet av den tilläggspension som en arbetstagare tjänat in fram till tidpunkten för nedläggningen.

Visa att du är medlem! Medlemskapet i FiF är något som det lönar sig att berätta om för dina samarbetspartner och kunder. Klistra medlemsetiketten på en synlig plats, som exempelvis vid din kassaapparat eller på dörren till din butik. Att lägga till en medlemsbanner på ditt företags webbplats gör nätbesökare medvetna om ditt medlemskap. Ladda ner och länka till medlemsbannern på www.yrittajat.fi/medlemsbanner

14

Företagarinfo 1/2014

I sådana fall där det tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnar är ett anställningsvillkor för arbetstagaren ska arbetsgivaren och arbetstagaren ha möjlighet att avtala om något annat sätt att ersätta det pensionsskydd som arbetstagaren inte längre tjänar in på grund av att APL-tilläggspensionssystemet läggs ned. Den pensionsanstalt som sköter om försäkringen är förpliktad att före slutet av år 2014 underrätta den arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av försäkringen om att försäkringen upphör, så att man på arbetsplatserna har tid att förhandla och komma överens om arrangemang som ersätter den uteblivande tilläggspensionen. Systemet med den s.k. registrerade FöPL-tilläggspensionen i enlighet med lagen om pension för företagare upphörde redan i början av år 2007 så att de sista kontinuerligt giltiga FöPL-tilläggspensionförsäkringarna har upphört i slutet av år 2010.


FÖRETAGsvERksAMhETENs Abc

Företagarna i Finland Ville Kukkonen juridisk rådgivare t. 09 229 221 ville.kukkonen@yrittajat.fi

Med kvittotvång mot den gråa ekonomin Från och med början av år 2014 måste näringsidkaren erbjuda ett kvitto för kontant betalning. Lagen är en del av ett effektiverat bekämpningsprogram mot den gråa ekonomin och ekonomisk brottslighet. Enligt regeringen kan skyldigheten att lämna kvitto bekämpa försäljning förbi kassan och bokföringen. Enligt den nya lagen har en försäljare inom näringsverksamhet alltid skyldighet att erbjuda kunden kvitto om betalningen sker kontant eller på ett sätt som kan jämföras med kontant betalning, t.ex. med debit- eller kreditkort, med motions- eller lunchsedlar eller elektroniska pengar. Lagen tillämpas inte på försäljning från automat, verksamhet enligt lotterilagen och marknads- och torghandel utomhus, med undantag av detaljförsäljning och servering av alkoholdrycker. Även näringsverksamhet som kan betraktas som verksamhet i liten skala eller verksamhet som närmast liknar hobbyverksamhet omfattas inte av lagens tillämpningsområde. Verksamheten betraktas som verksamhet i liten skala om omsättningen för räkenskapsperioden inte överstiger 8 500 euro. Lagen gäller inte e-handel och elektronisk betalning av räkningar om köparen själv kan betala varan eller tjänsten utan att näringsidkaren är närvarande. Den nya lagen medför inte ändringar i bokförings- och skattelagstiftningen. Den bokföringspliktiga näringsidkarens

det kvitto ska innehålla följande uppgifter: l l l l l

näringsidkarens namn, kontaktuppgifter och FO-nummer datum då kvittot har tagits fram kvittots identifikationsnummer eller annan identifierande information mängden och arten av varor samt arten av tjänster som har sålts det belopp som har betalats för varorna eller tjänsterna samt beloppet av mervärdesskatt enligt skattesats eller grunden för mervärdeskatt enligt skattesats.

skyldighet att bokföra affärstransaktioner ändras inte. Bokföringslagens och skattelagstiftningens krav om bokföring av försäljningsverifikat och deras datainnehåll förblir helt oförändrade. Den nya lagen medför endast endast en extra skyldighet att erbjuda kunden ett verifikat om köptransaktionen.

En kassamaskin är inte nödvändig Skyldigheten att erbjuda kvitto innebär inte att näringsidkaren ska använda en kassaapparat eller ett kassasystem. Kvittot kan skrivas ut från en betalkortsterminal eller skrivas för hand. Kvittot kan också erbjudas i elektronisk form. Enligt lagen räcker det att man erbjuder köparen kvittot. Köparen behöver inte ta emot kvittot eller förvara det. Om kunden inte mottar kvittot är näringsidkaren inte skyldig att förvara det exemplar av kvittot som er-

bjöds kunden. Ett fel på betalterminalen eller kassasystemet befriar inte från den lagstadgade skyldigheten att erbjuda kvitto. I en sådan situation måste näringsidkaren erbjuda till exempel ett handskrivet kvitto. Det finns faktiskt skäl att skaffa sig ett kvittoblock ifall det skulle förekomma fel.

Övervakning också med provköp Skyldigheten att erbjuda kvitto övervakas av skattemyndigheterna och polisen samt, i hänseende till utskänkningstillstånd, regionförvaltningsverket. Om näringsidkaren försummar skyldigheten att erbjuda kvitto, kan tillsynsmyndigheten påföra en försummelseavgift. Med några undantag har tillsynsmyndigheten rätt att göra testköp i näringsidkarens lokaler.

yTTERLIGARE INFORMATION www.yrittajat.fi/yritystoiminnanabc/yrittaja_ja_kuluttaja/kuitintarjoamisvelvollisuus

Företagarinfo 1/2014

15


FÖRETAGsvERksAMhETENs Abc

Företagarna i Finland Thomas Palmgren chef för internationella ärenden t. 09 2292 2958 thomas.palmgren@yrittajat.fi

Statsunderstöd för SMF-företags internationaliseringsprojekt i Ryssland Har du utvidgning eller samarbete med Ryssland i kikaren? Arbets- och näringsministeriet stöder utvecklingen av finländska små och medelstora företags affärsverksamhet i Ryssland

genom att finansiera utredningsprojekt i anslutning till utlandsetablering. Finnvera Abp är expert och kontaktorganisation i de projekt som finansieras av ANM.

Syftet med det projekt som finansieras kan vara l att välja en lämplig verksamhetsform för den ryska marknaden när det är fråga om ett företag som bedriver produktions- eller serviceverksamhet l aatt grunda eller utveckla ett dotter- eller intresseföretag som bedriver produktions- eller serviceverksamhet l samarbete med ett ryskt företag, om den planerade affärsverksamheten förutsätter betydliga ekonomiska satsningar eller överföring av know-how från den finländska parten till den ryska.

Understödsbelopp Understödet kan utgöra högst 50 % av de godtagbara kostnaderna. Godtagbara kostnader är ersättning för arbetstid som företagets egen personal lagt ner på projektet utomlands, kostnader för resor, logi och dagtraktamenten samt kostnader för utomstående experttjänster (t.ex. konsulter och tolkar). Understödet kan rikta sig till alla projektskeden och är högst 60 000 euro per projektskede. Understöd kan beviljas för tre olika projektskeden, förutsatt att föregående skede har slutförts och en godtagbar slutrapport över det har upprättats. Finnvera kan erbjuda internationaliseringslån och -borgen för det egentliga genomförandet av projektet samt exportgarantier.

Den sökande måste vara ett SME-företag. Syftet med projektet kan inte vara att främja export eller enbart att grunda ett försäljningskontor.

Projektskeden som finansieras kan vara l preliminär projektutredning (Pre-Feasibility Study) l projektutredning och affärsplan (Feasibility Study och Business Plan) l utbildning och användning av experter i begynnelseskedet av dotterbolagets verksamhet l något annat betydande utvecklingsprojekt i ett ryskt dotter- eller intresseföretag.

yTTERLIGARE INFORMATION www.finnvera.fi/kansainvalistyminen/Kansainvalistymisen-rahoitustarpeita/ Valtionavustus-pk-yritysten-kansainvaelistymishankkeisiin-Venaejaellae

16

Företagarinfo 1/2014


REKOMMENDERA MEDLEMSKAP

TILL EN FÖRETAGARE OCH VINN EN MERCEDES-BENZ!

Rekommendera medlemskap i Företagarna i Finland till en företagare du känner. När företagaren ansluter sig som medlem får han eller hon stöd av en inflytelserik organisation och massor av ekonomiska förmåner. När din rekommendation leder till medlemskap får du fritt välja en facktidskrift för tre månader. Dessutom deltar du i utlottningen av en Mercedes-Benz i A-serien! Rekommendera på adressen yrittajat.fi/suosittele. Ju fler du rekommenderar, desto större möjligheter har du att vinna.

EN FÖR ALLA OCH ALLA FÖR EN FÖRETAGARE!


Företagaren som människa

Företagarna i Finland Harri Hellstén juridiskt ombud p. 09 2292 2940 harri.hellsten@yrittajat.fi

Ändringar i företagarens arbetslöshetsskydd I företagarens arbetslöshetsskydd skedde positiva förändringar i början av år 2014. Ändringarna gäller arbetsvillkoret, s.k. periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom samt definitionen av företgasverksamhet som bisyssla.

Tidigare räknades till arbetsvillkoret för företagare högst sex månader som skaffats som medlem av en löntagarkassa om medlemmen av en löntagarkassa anslöt sig till en företagarkassa under den första månaden som företagare. Detta innebar att personerna i fråga uppfyllde arbetsvillkoret för företagare till och med efter 12 månader i stället 18 månader. Efter detta fick de inkomstrelaterad förmån vid arbetslöshet enligt den arbetsinkomst som man kommit överens om med företagarkassan i stället för tidigare verkliga inkomster. För nya företagare kunde detta ge betydande förluster. Från början av år 2014 ströks denna bestämmelse i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Arbetsvillkoret för företagare förkortas från 18 månader till 15 månader och tillhörande gränsen för arbetsinkomst under tiden som företagare stiger från och med början av år 2015.

Om dessa berättar vi mera i kommande Företagar-infon.

Periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom När företagandet slutar och företagaren ansöker om en arbetslöshetsförmån, utreder förmånens betalare företagsverksamhetens ekonomiska situation genom en s.k. balansgranskning. Balansgranskningen innebär att man subtraherar företagets skulder (främmande kapital) i balansräkningen för det senaste fulla räkenskapsperioden från slutsumman för samma balansräkning. Vid behov redogörs också för försäljningsvinsten. Om det finns vinst från försäljning, periodiseras vinsten, dvs. företagaren måste leva med försäljningsvinsten under periodiseringstiden. Periodisering görs emellertid inte om företagsverksamheten inte har

varat längre än 18 månader eller om slutsumman för balansgranskningen inte överstiger det gränsvärde som föreskrivits i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Från och med början av år 2014 är gränsvärdet i balansgranskningen 20 000 euro i stället för 10 000 euro.

Företag som bisyssla Löntagarens arbetsvillkor uppfylls i fortsättningen som fortast på 26 veckor i stället för tidigare 34 veckor. I fortsättningen förutsätts därför av lönearbete som visar att företagandet bedrivs som bisyssla att personen har varit sysselsatt i lönearbetet i minst sex månader. En person som bedriver företagsverksamhet samtidigt med lönearbete kan uppfylla löntagarens arbetsvillkor och få efter detta löntagarens arbetslöshetsdagpenning och fortsätta sitt företagsverksamhet som bisyssla.

Korrigering: Från ArPl till FöPl, inte tvärtom! Tack till den läsaren som påpekade om att det fanns ett skrivfel i det förra numret!

18

Det skulle stå: ”Från och med början av 2014 måste även de ägare som tidigare omfattades av ArPl-försäkringen med över 30 procent av företagets aktier och som arbetar i ledande positioner inom företaget, övergå till FöPl-försäkringen”, och inte tvärtom, som det stod. Vi beklagar felet.

Företagarinfo 1/2014


FÖRETAGAREN soM MäNNIskA

Företagarna i Finland Harri Hellstén juridiskt ombud p. 09 2292 2940 harri.hellsten@yrittajat.fi

Ny flexibel vårdpenning också för företagare Den FöPL-försäkrade fadern eller modern till ett barn under 3 år kan från och med början av år 2014 få flexibel vårdpenning från FPA, om arbetstiden per vecka är i genomsnitt 30 timmar. Förmånen ersätter en partiell vårdpenning som tidigare betalats till personerna i fråga. FPA kan bevilja flexibel vårdpenning direkt efter föräldrapenningperioden. Den betalas bara för ett barn åt gången. Vårdpenning beviljas inte förälder som vårdar barnet själv och får stöd för hemvård. Vårdpenning beviljas inte heller när föräldern får partiell dagpenning för vård av sitt barn som går i skolans första eller andra klass. Den flexibla vårdpenningens belopp är beroende av förälderns arbetstid: det finns två olika grupper (se boxen). Förmånens storlek påverkas inte av familjens övriga inkomster. Den flexibla vårdpenningen är beskattningsbar inkomst. En företagares barn kan alltså vara en del av veckan i till exempel kommunal dagvård eller hos en privat vårdare

(och företagaren kan få stöd för privat vård från FPA). En del av veckan sköter företagaren barnet själv tack vare den flexibla vårdpenningen.

hjälper familjer av många slag Flexibel vårdpenning kan beviljas förutom mamman och pappan även annan vårdnadshavare till ett barn

(adoptiv- och regnbågsfamiljer). Vårdpenning kan också beviljas en förälder som inte bor tillsammans med sitt barn, om föräldern uppfyller villkoren för vårdpenningen. Förmånen kan också beviljas båda föräldrarna samtidigt om de ordnat sitt arbete eller företagsverksamhet så att de olika tider tar hand om barnet (t.ex. den ena på måndagar och den andra på fredagar)

Arbetstidens inverkan på flexibelt vårdbidrag Arbetstiden högst 22,5 h/vk(ca 3 d/v eller n. 4,5 h/d)

= 240 e/mån Arbetstiden 22,6–30 h/vk(ca 4 d/v eller n. 6 h/d)

= 160 e/mån

MedleMsföretagare koM ihåg att utnyttja dina MedleMsförMåner! Den avgiftsfria rådgivningsservicen finns där för dig varje vardag kl. 9–16 via 09 229 221.

Företagarinfo 1/2014

19


med i alla Faser av Företagandet! Som medlem i Företagarna i Finland är du inte ensam. Vi övervakar dina intressen och är ditt språkrör gentemot beslutsfattarna. Du kan även lita på att expertisen finns nära dig alltid när du behöver den. Dessutom ger de förmåner som våra samarbetspartner erbjuder ditt medlemskap ett mervärde i pengar. Att vara medlem i Företagarna i Finland lönar sig på många sätt.

expertis som rör Företagande! Som medlem får du experthjälp i frågor som gäller socialskydd,

i Företagarna i Finland står ett nätverk av hundra externa proffs

företagsjuridik, avtal, beskattning, marknads-, industri- och kon-

samt regionala rådgivare som nås genom den egna regionför-

kurrensjuridik, arbetslivsjuridik, miljöfrågor, betalningsrörelse, ut-

eningen till ditt förfogande. Ring vår avgiftsfria rådgivning var-

bildning, generationsskiften och ägarbyten. Förutom experterna

dagar kl. 9−16 tfn 09 229 221. Ditt samtal kopplas till en expert.

Unika riksomFattande medlemsFörmåner 2014! Våra samarbetspartner vill medverka i företagarnas fram-

tet, postnings- och datatekniktjänster samt inbesparingar i

gångshistorier. Dra nytta av förmånerna. Du får rabatter och

bränslekostnader. Kom även ihåg de förmåner som din egen

förmåner på bl.a. försäkringsskydd, båtresor, mobilkommu-

regionförening har förhandlat för sina medlemmar. Läs mer

nikation, biltvätt, biluthyrning, försäljning och marknadsfö-

på www.yrittajat.fi/medlemsformaner.

ring, inkvarterings- och mötestjänster, rekrytering, elektrici-

Försäkra dig om ditt Fortsatta medlemskap och garantera dina Förmåner även nästa år. yrittajat.Fi


lokAl påvERkAN

Företagarna i Finland Anssi Kujala vice verkställande direktör t. 09 2292 2942 anssi.kujala@yrittajat.fi

Nu sätts man på prov och prövar! Någon kanske ännu kommer ihåg det s.k. frikommunförsöket i skiftet av 1980-90-talen. Genom en särskild lagstiftning gav man då de deltagande kommunerna en möjlighet att ordna sin förvaltning på det sätt som de ville. I dag kan det låta nästan komiskt att man då endast ville göra förvaltningen lättare. Nu är det frågan om saker av en helt annan storleksklass: kommunerna måste tänka på hur de ordnar sina tjänster. Enligt regeringens strukturpolitiska program (29.11.2013) genomförs kommunförsök under åren 2015–2016 för att stödja minskningen av kommunernas förpliktelser. Att ge kommunerna friheter har varit ett av FiF:s centrala mål i kommunal påverkan. Ansökan till kommunförsökens sex olika verksamhetsmodellhelheter är på gång och temana är: l integrerad verksamhetsl modell för välfärd l försök med utbildningstjänster l verksamhetsmodell för serviceboende l verksamhetsmodell l för övervakning l kommunernas l och FPA:s samarbete l ungdomsgaranti. De ändringar i lagstiftningen som försöken förutsätter ges till riksdagen under vårsessionsperioden 2014. Det finns skäl att stöda målsättningen och utreda hur företagandet i dessa försök kan förutsättas. Om försöken lyckas kan det innebära att kommunerna får friheter att lägga ut tjänster i större utsträckning eller överväga nya sätt i tjänsteproduktionen. Eller skapa nya sätt att sysselsätta ungdomar. Men det ingår också annat i helhe-

ten. Till exempel finansieringen av hälsovården och dess reform är en mycket viktig helhet, som har återverkningar på hela arbetslivet, anordnandet av tjänster och därigenom på Finlands konkurrenskraft. I Finland finns det tyvärr aktörer som skulle vilja inskränka den privata sektorns roll i hälsovården. Flera olika aktörer har publicerat sina synpunkter på reformen av hälsovårdens finansiering. Det som är bra i flera av modellerna är förbättrandet av kundernas valmöjligheter – medan det som fattas är att man inte har kunnat hitta en lösning på finansieringen.

Företagarinfo 1/2014

Tillsammans med branschorganisationerna försöker FiF skapa en modell där pengarna följer kunden – också till den privata sektorn. FiF har kraftigt förespråkat idéen att kostnadsredovisningen inom kommunernas egen tjänsteproduktion bör utvecklas och att tjänsterna bör kunna jämföras med varandra både mellan kommunerna och med de tjänster som företagen producerar. Det är meningen att man till årets 2014 ramria har en proposition till regeringen som bas för beslutsfattandet.

21


Lokal påverkan

Företagarna i Finland Susanna Kallama chef för näringsärenden t. 09 2292 2943 susanna.kallama @yrittajat.fi

Sote-reformen måste främja mångproducentmodellen Propositionen med förslag till lag om ordnande av social- och hälsovården har färdigställts och skickats för remiss till kommunerna. Lagen påverkar också sme-företagens affärsmöjligheter speciellt inom social- och hälsovårdstjänster. Nu är det dags att påverka. Syftet med servicestrukturreformen inom social- och hälsovården är att garantera invånarna jämlika social- och hälsovårdstjänster i hela landet. Man har försökt lösa problemet genom att utgå från strukturerna, det hur tjänster-

na ordnas. Även om förvaltningsstrukturerna är långt från vardagen, är lagen om ordnande av betydelse för kommuninvånare och företagare. Den definierar en ram för hur tjänsterna produceras. Och producerandet berör alla.

Ordnande är inte produktion Företagarna i Finlands mål har redan länge varit att ansvaret för ordnande och ansvaret för producerande av de

PIXHILL

22

Företagarinfo 1/2014

offentliga tjänsterna måste klart skiljas åt. I Sote-lagförslaget har man bokfört att ansvaret för ordnande inte innebär tvång eller skyldighet att producera tjänsterna själv. Tjänsterna kan köpas från en organisation eller ett företag. De kan också ordnas genom att ge kommuninvånaren en servicesedel, så att användaren får själv välja av vem han/hon vill köpa tjänsten. Servicesedeln är ett enkelt sätt att producera sote-tjänster och gynna SME-företag, varför man


Lokal påverkan Påverka din kommuns utlåtande Man har bett kommunerna om ett utlåtande om lagen om ordnandet av social- och hälsovården senast 13.3.2014. Man bereder alltså utlåtanden som bäst i varje kommun. Sannolikt bereds utlåtandet av den tjänsteman som ansvarar för social- och hälsovårdsärenden i samarbete med kommuneller stadsdirektören. Efter detta behandlas utlåtandet av kommun- eller stadsstyrelsen. Nu är den rätta tidpunkten att ta kontakt med en företagare i kommunfullmäktige eller en annars bekant förtroendeperson och se till att företagarnas synpunkt kommer fram i din kommuns utlåtande. Din egen kommuns förtroendevalda företagare finns på FiF:s kommunsidor på adressenwww.yrittajat.fi/kunnat > Förtroendevalda företagare 2013–2016.

bör främja dess användning i den egna kommunen.

Bredare axlar Sote-reformens stora förändring ligger i det att anordnandet av sote-tjänsterna skulle i fortsättningen åligga ett soteområde som samlats runt ansvarskommunen. Små kommuner på under 20 000 invånare skulle inte i fortsättningen ha rätt att ensamma ordna sote-

Servicesedeln är ett enkelt sätt att producera sote-tjänster och gynna SME-företag.

tjänster för sina invånare. Med större anordnare vill man garantera ekonomiskt starkare förutsättningar för sote-tjänsterna samt förenkla administrationen. Det finns många åsikter om huruvida förenklandet kommer att förverkligas. Från företagarnas synvinkel är det viktigast att de tjänster och produkter som skaffas från företagen konkurrensutsätts öppet och rejält, oberoende av anordnaren. Även om köparen och anskaffningarna blir större, måste konkurrensutsättningen anordnas så att områdets SME-företag har möjlighet att klara sig i konkurrensutsättningarna. Detta lyckas genom att göra delerbjudanden möjliga.

Mångproducentmodellen är effektiv Ett av de viktiga målen för sote-reformen är att se till att kommunernas pengar räcker till. Upp till 60 procent av kommunernas kostnader utgörs av social- och hälsovårdstjänster. Vi företagare vet att ett monopol, vare sig det är privat eller offentligt, inte är effektivt. Därför är det mycket viktigt att bidra till att man i den nya sote-lagen främjar uppkomsten av mångproducentmodellen i kommunerna. Med andra ord säkerställer man att den offentliga sektorn och privata företag producerar social- och hälsovårdstjänster i fortsättningen med samma spelregler. Servicesedeln är ett enkelt sätt att producera sote-tjänster och gynna sme-företag.

Företagarinfo 1/2014

Näringspolitiken åter i vågskålen Företagarna i Finland genomför enkäten Näringspolitikens mätare i februari–mars. Syftet med enkäten är att ge en uppfattning om läget i kommunernas näringspolitik och föra fram aktuella utvecklingsobjekt i debatt. Näringspolitisk påverkan och intensivt samarbete med kommunen hör till kärnverksamheten för lokalföreningarna i Företagarna i Finland. Av enkätens resultat sammanställs förutom en nationell rapport också information på regional och lokal nivå som stöd för utvecklandet av näringspolitiken. Näringspolitikens mätare-enkäten skickas till styrelsemedlemmarna i lokalföreningarna, förtroendevalda företagare samt medlemmar som plockats slumpmässigt. Varje svar är viktigt. Ju flera som svarar på enkäten, desto mer täckande blir resultatet – kom ihåg att svara! Enkätens resultat publiceras i början av apri

Ytterligare information Den föregående, år 2012 publicerade, Näringspolitikens mätare -enkäten kan du se på adressen www. yrittajat.fi/suomenyrittajat/tutkimustoiminta/elinkeinopolitiikan-mittaristo_2012.

23


Företagare i Finland 1/2014  

Företagare i Finland 1/2014

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you