Foretagare4_2017

LEDARE – Nätverk ger businessmöjligheter!

4/2017

GRASSMARK: Bättre kundservice genom samarbete

I FINLAND

INNEHÅLL EGENFÖRETAGARE LEDARE ARMI MURTO 3

AKTUELLT FIF 4 –7

4/2017

KOLUMN MICAEL BLOMSTER 5

Grassmark Bättre kundservice genom samarbete

8

12

14

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

16 NYLANDS FÖRETAGARE

20

HELSINGFORS FÖRETAGARE

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

22

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

ISSN

MATERIAL

DISTRIBUTION

ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12–14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR

2 450 st.

Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

OMBRYTNING

FÖRETAGARNA I FINLAND

En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

TEMAN 2017

10

UTKOMMER (vecka) MATERIAL

Internationalisering 6 17.1 Kommunikation, Försäljning & Marknadsföring 15 14.3 Sommarnummer–Turistnäringen 23 9.5 Egenföretagare 44 3.10 Design & Formgivning 51 28.11

UTGIVARE

Företagarna i Finland

Företagare i Finland 4/2017

UPPLAGA

Aste Helsinki Oy TRYCK

KTMP Group Ab Oy

3

LEDARE

Nätverk ger businessmöjligheter!

D

et är dags för höstens första nummer av Företagarna i Finland-tidningen. Denna gång koncentrerar vi oss på egenföretagandet. Själv läste jag varje artikel med stort intresse. Det fanns många intressanta synpunkter och inblickar i hur det är att vara egenföretagare. En synpunkt som kommer fram i några av artiklarna är vikten av att nätverka och skapa kontakter.

Jag råkade stöta på en bloggtext på internet av Helena Kubicek Boye, som är en svensk psykolog, föreläsare och författare. I denna bloggtext beskrev hon sina nätverk och nyttan av dem. Hennes första och främsta tips var att man, speciellt som egenföretagare, skall vara med i olika typer av nätverk. Många är ju nog det, men hur engagerade är vi egentligen? När har du senast aktivt funderat på vem du känner och hur du håller kontakt med dem? Boye påminde även att man inte bara ska koncentrera sig på en grupp eller en förening. Jag håller definitivt med, många och bra skötta nätverk ger businessmöjligheter.

Ja, vad är ett nätverk då? Kanske vi måste börja med att definiera det i ett företagarsammanhang. Boye beskriver nätverk som grupper av personer som är fokuserade på att göra business med varandra och personer med god hög moral. När jag tänker på nätverk för företagare och var de finns så kommer jag genast att tänka på iallafall tre. Nämligen Företagarna i Finlands lokalföreningar och deras medlemmar, regionorganisationerna och personer engagerade i deras verksamhet och de nationella nätverken.

Boye tipsar även om att dessa nätverk inte skall vara för stora. Bra tips, tycker jag, för då kan det bra hända att man inte skapar så starka kontakter utan att den egentliga kontakten blir alldeles för ytlig. När vi känner varandra väl och kan rekom-

mendera varandra, så blir det mera äkta businessmöjligheter.

Varför är då dessa nätverk nyttiga? Hur väljer man vilket nätverk man skall vara med i? När man hittar de rätta personerna att kommunicera och jobba tillsammans med så fungerar det just så att man med hjälp av varandra lyckas nå helt nya nivåer. Boye berättar att hon har fått har föreläsningsuppdrag, nya kunder, nya idéer och koncept via hennes nätverk. Man ska minnas att även själv bidra till de nätverk man är med i. Det går inte att anta att man bara får, får och får. Bäst lyckas man få något ut av dessa när man samtidigt också ger av sig själv. Detta betyder inte att man ska jobba gratis med allt, men att hjälpa någon på vägen bär ofta frukt. Det handlar om att skapa goodwill runt sig själv och då samtidigt ett rykte att man är bra, positiv och pålitlig.

Jag vill absolut dela med mig av Boyes tips på vad man ska fundera på när man vill hitta de rätta nätverken. Först nämner hon att det är viktigt att kolla upp vad det finns för lokala och regionala nätverk på din ort.

Detta håller jag med om, för det är lättast att kolla upp vad som finns geografiskt nära och vilka de är. Efter att man har kollat upp dessa så kan man kanske hamna i en situation där man hittat flera olika nätverksmöjligheter men inte riktigt vet vilka nätverk man ska ansluta sig till. Då behövs en lite djupare analys. Boye skriver att man ska ta reda på hur dessa nätverk fungerar, om deras sätt att jobba inom gruppen och vad syftet med nätverket är. Efter det ska du fundera på hurudana kontakter du just nu behöver. Detta för att få ut den maximala nyttan av nätverket. Kom även ihåg att fundera på hur mycket du själv kan engagera dig. Är det en gång i veckan, varannan vecka eller varannan månad? Kartlägg dina möjligheter först innan du börjar. Börja med

Företagare i Finland 4/2017

att ta kontakt med dem som du hittar som kontaktpersoner. Jag tror inte att det finns någon som skulle säga att de inte vill ha med dig i verksamheten eller nätverket. Mitt konkreta tips är: gå med i din lokala företagarförenings verksamhet. Delta aktivt på de olika tillställningarna som arrangeras och ställ upp i styrelsen. Då lär du definitivt känna människor och är ett steg närmare nya businessmöjligheter!

LYCKA TILL I DITT FÖRETAGANDE OCH NÄTVERKANDE!

Armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Kan du upprätta ett bra avtal? Fem tips för företagare Det lönar sig att använda tillräckligt med tid när man skriver avtal, eftersom ett slarvigt upprättat avtal senare kan visa sig bli dyrt.

Upprättandet av avtal är en väsentlig del av en företagares vardag. Man måste dock vara omsorgsfull, eftersom bristfälliga avtal senare kan leda till otrevliga överraskningar.

Därför lönar det sig att använda tid när man upprättar avtal och vid behov be hjälp av en expert.

En stor del av avtalen består av handels- och servi-

4

cekontrakt som ansluter sig till företagets bransch, men det kan också vara fråga om arbetskontrakt, hyreskontrakt eller delägaravtal.

Med omsorgsfullt upprättade avtal går det att förebygga eventuella tvister i anknytning till avtalen samt förvalta de risker som är förknippade med dem. I synnerhet om avtalen är ekonomiskt betydande lönar det sig att anlita en expert.

Nedan ger Accountors företagsjurist Anton Meriluoto tips om hur ett bra avtal ska upprättas.

1.

2.

3.

4.

5.

Gör alltid avtalen skriftligt

Förstå vad du förbinder dig till

Begränsa ansvaret

Definiera noga avtalsförbrytelsen

Var noga med internationella avtal

Enligt lagen är ett muntligt och skriftligt avtal lika giltiga. Det är dock ofta omöjligt att bevisa innehållet och uppkomsten av ett muntligt avtal. Därför ska avtalen alltid upprättas skriftligen.

Underteckna inte ett avtal vars innehåll du inte fullt förstår. Ur avtalet ska så klart som möjligt framgå bägge parternas rättigheter och skyldigheter. Det är också viktigt att bägge parterna förstår avtalets innehåll på samma sätt.

En viktig del av riskhanteringen i anslutning till avtal är begränsandet av ansvaret. När man undertecknar ett avtal, ska man se till att de risker som en eventuell försummelse av avtalet leder till inte är oproportionerligt stora jämfört med värdet på avtalet.

I ett avtal lönar det sig att klart och tydligt definiera konsekvenserna för en avtalsförbrytelse, till exempel genom att fastställa avtalsvite.

Det är också väsentligt att komma överens om var eventuella tvister gällande avtalet ska avgöras. Skiljemannaförfarande är populärt bland annat eftersom det är snabbt och konfidentiellt jämfört med en offentlig rättsprocess.

I internationella avtal lönar det sig att i synnerhet fästa uppmärksamhet vid punkter som gäller den tillämpliga lagen och rättsinstansen.

Om ett annat lands lagstiftning tillämpas, kan detta leda till svårt förutspådda konsekvenser, och en rättegång utomlands kan bli dyr. Även om det i avtalet överenskoms att till exempel Finlands lag ska iakttas, lönar det sig att komma ihåg att bestämmelserna i den internationella handelslagen (CISG) ofta i praktiken ändå ska tillämpas.

Företagare i Finland 4/2017

5

KOLUMN

Egenföretagare och Företagarna i Finland

O

rdet ”egenföretagare” förknippar man oftast med ensam företagare, och inom FiF: s medlemmar så är över 60 % ensamföretagare. Ensam på företaget, så får man själv lösa det mesta om man inte har bra hjälp av sin bokföringsbyrå eller sitt nätverk.

Nätverket, det viktigaste en ensamföretagare har. Genom ett medlemskap i FiF, så är man medlem i en lokalförening. Inom den lokala föreningen så skapar man sitt nätverk, på landsbygden och i städerna. Ser man till anslutna medlemmar, så inom de minder orterna över landet är medlemskåren mer stabil och där knyter man sina kontakter sinsemellan bättre, kollegialt samarbete. I städerna ser man ofta sin kollega såsom en konkurrent. Undrar varför?

Det är den lokala föreningen som kan påverka lokalt, mindre orter har ofta en direkt kontakt mot de beslutande där, möten tillsammans med dessa, större orter blir kontakten dessvärre lite besvärligare och komplicerad. Varför?

När jag 1983 funderade på att starta mitt företag, så kontaktade jag olika organisationer, bl.a. Företagarna i Sverige, undersökte vad jag hade för förmåner av detta och kom till beslutet att bli medlem där. Medlemskapet gav mig stora förmåner i samhället, billigare bil, telefonanslutning och inköp av dator. På den tiden så kostade en enkel PC, Modell IBM 286 över 3,000€ och mobiltelefon likaså stora belopp. Medlemskapet gav rabatter och investeringarna kunde fördelas på flera år. Dessutom så gav nätverket också förmåner, likasinnade samlades och talade om företagande, avigsidor och fördelar.

När jag 2002 kom till Finland så var det naturligt att jag sökte medlemskap i FiF. Varför? Den främsta or-

saken var deras fria rådgivning av juridiska frågor, men kontaktnätet var också en orsak. Vad de olika medlemsförmånerna gav var av mindre intresse, hade själv redan förhandlat fram bättre priser på både bensinbolag, hotell och restauranger. Van från företagande i Europa, så ställde man exempelvis försäkringbolagen mot varandra i offertförfrågningar, så sjönk deras priser med upp till 50 % från deras första offert. Kan säga att mycket lite jobb och bra resultat. Tyvärr så är många branscher i Finland för monopoliserade, att dessa saknar inhemsk konkurrens. Utländska företag ser den finska marknaden så liten och språkmässigt skiljande från Europa. Dessutom så speglar den politiska mångfalden, regnbågsregeringar, in på deras etableringsbeslut.

Regeringens långsiktighet i besluten saknas oftast.

Vad gör FiF för oss ensamföretagare? Den frågan vill jag ställa. Hur blir det med den svenskspråkiga verksamheten?

Ska den styras från en region, eller centralt? Tidningen som du håller i hand, skärs ner från sex utgåvor till fem i år och åter till fyra nästkommande år.

Den svenskspråkiga informationen får ge vika för den finska, är det beroende på språkkunskapen centralt?

Just nu är det stora omändringar inom FiF och vad som i slutändan blir är vid denna skrivelsetid helt öppet, skall svenskspråkiga verksam-

Företagare i Finland 4/2017

heten bli ett nätverk, inte ett utskott?

Vad har nätverket för påverkan inom FiF? Det är frågor som ingen kan besvara direkt.

Vad skall vi ensamföretagare ställa för krav på FiF, det är frågan som vi alla måste fundera över. En medlemsorganisation där vi alla betalar för, skall för det första vara oss till stöd, i vissa fall så funderar jag om så är saken, när man läser alla officiella uttalanden från centralförbundet. Jag hoppas att de centralt verkligen börjar fundera på detta. Dom är till för oss medlemmar, och skall serva oss i frågor som vi verkligen behöver respons för. Vi är inte till för dem.

Fundera på allt, men kom ihåg att det är bara ni som kan påverka deras synpunkter, via er lokalförening och regionorganisation mot centralförbundet.

Micael Blomster Ordförande för svenska utskottet

AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Under dessa vårdagar fanns utrymme för nätverkande, paneldiskussion, företagsbesök och gästföreläsare. Allt för att fylla på energin i företagandet.

6

Företagare i Finland 4/2017

7

Riksomfattande svenska träffen i Kristinestad 19–20.5.2017 I slutet av maj samlades ett trettiotal företagare i den idylliska trähusstaden Kristinestad inför FIF:s riksomfattande Svenska träffen helg. Under dessa vårdagar fanns utrymme för nätverkande, paneldiskussion, företagsbesök och gästföreläsare.

Allt för att fylla på energin i företagandet.

TEXT SARA BONDEGÅRD BILD ARMI MURTO

P

rogrammet under lunchen som intogs på högsta punkten i Österbotten, Bötombergen på restaurang Lokalgrottan, handlade till en del om generationsväxling. Startar företagaren i tid med växlingen då man kommer så långt? Är företaget tillräckligt sexigt för yngre företagare? Och är företagaren alls villiga att satsa pengar i att få hjälp med värdering och försäljning?

Risken finns att man kämpar med försäljningen själv och hamnar i diket eftersom det finns så många frågeställningar att ta itu med. Hur lyckas man med ägarbyten?

Företagsbesök som inspirerade deltagarna KristinaMedi var ett av företags besöksmålen under dagarna. De handhar förebyggande sjukvård, allmän sjukvård och special sjukvård samt företagshälsovård. Kunderna är både privatpersoner, företag, samfund, kommuner och försäkringsbolag och de har sin verksamhet i tre olika distrikt. Sjukhusverksamheten bedrivs vid Bottenhavets sjukhus i Kristinestad. På dessa 28 000 m2 som Bottenhavets sjukhus består av så finns det 25 aktörer till förutom KristinaMedi så samarbets potentialen är stor.

De är en dagkirurgisk enhet och har tillgång till fyra operationssalar. I uppvakningen finns sex bäddplatser.

Diskussioner om internationalisering

En av samarbetspartnern så är Geritrim som ligger nästan vägg i vägg. Geritrim, stiftelsen för Bottenhavets sjukhem, är ett rehabiliterings/vårdhem. Här finns det 24 platser och samtliga tjänster inom välmående och fysioterapin är tvåspråkigt. Geritrim sysselsätter idag 33 personer. Under den 26 åriga livstiden så har även den digitala utvecklingen fått komma med in bilden. Virtuella hemvårdsbesök görs, läkare finns ibland på distans, musik, andakt och jomppa utbudet kan man ta del av hemifrån via sin egen apparat.

Kone-Ketonen tillverkar skördar för jordbruks- och skogstraktorer och grävmaskiner. KETO-skördarna är lätta i förhållande till effekten och de lämpar sig bra för såväl gallring som krävande kalhyggen. KoneKetonen är ett 35 år gammalt företag, 30 personer anställda och just nu inne i fasen med generationsväxlig. 80 % av maskinförsäljningen är på export och i dags läget är det till 27 olika länder. 50 % till Japan, sedan Ryssland Nord Amerika och Europa.

Efter ett späckat dagsprogram var det dags för middag och gästföreläsaren Henry Backlund, VD på Dermoshop.

Dermosil som brand säljer enbart via web handeln i många länder. Man betonar det äkta nordiska både i bild och marknadsföring. För Dermosil så finns det fyra komponenter som Dermosil står för. Det är Kundbetjäning, man står för en viss expertis/rådgivning. Produktutvecklingen och förtroende skapande åtgärder och Leveranser. Många intressanta tankar kring webhandeln ute i världen dök upp.

Företagare i Finland 4/2017

Lördagen fick deltagarna en större inblick i själva staden Kristinestad, med guidad rundtur. Det är både lärorikt, givande och intressant med inblickar på olika sätt.

Plussar man till det nätverkande som sker samt företagarnas ivrighet att ständigt vilja framåt så är det viktiga träffar FIF ordnar.

Nästa gång träffas vi i Hangö. Alla välkomna hälsar arrangören!

Framtidsutsikterna inom branschen är positiva. Människor vill också i fortsättningen se välproducerad idrottsunderhållning.

8

Företagare i Finland 4/2017

9

Bättre kundservice genom samarbete Grassmark i Lundo är ett företag som du kanske inte har hört om, men många har deltagit i evenemang som företaget har organiserat eller tittat på tv-sändningar som företaget har gjort.

TEXT ELINA ILMANEN BILD ESA AROKKI

G

rassmark är en av de ledande producenterna av idrottsevenemang i Finland och genomför bland annat världsmästerskapen i skidskytte, VM-tävlingarna i Lahtis, friidrottslandskampen mellan Finland och Sverige, ligamatcherna i ishockey och landslagets Karjala-turnering samt konserter med så många som 9 000 personer i publiken. Företaget gör tv-sändningar och streamningar för bland annat Yle, Nelonen, Elisa Viihde och fristående evenemang.

Företaget sysselsätter sammanlagt cirka 70 frilansare på 14 orter och har verksamhet i hela Finland. Verkställande direktören Markus Nurmi är inte så intresserad av idrott, men desto mer av ledarskap, de anställdas utveckling och företagsutveckling.

– Själv följer jag nästan inte alls sport, för att inte tala om att bekänna färg. Jag upplever att jag har nytta av det när vi arbetar med konkurrerande idrottsföreningar. Jag kan vara mer neutral när jag framför utvecklingsidéer för olika produktioner, eftersom inga stora idrottskänslor är inblandade, berättar Markus.

Markus blev ursprungligen involverad i idrottsevenemang via sin arbetsplats. Han fick arbeta i Åbohallen under gymnasiernas läsledighet och sköta reklamen under matcherna. Efter studierna hamnade han på Nokia

som elektronikingenjör, men företagandet drog honom med sig och företaget som började som en firma blev ett aktiebolag år 2013.

Det förekommer också konkurrens inom branschen. Markus upplever att det genom samarbete är möjligt att producera en bättre tjänst för kunden.

– Det har hänt att jag i en konkurrenssituation har sträckt ut handen och föreslagit samarbete. När företagen känner varandra och är medvetna om varandras styrkor, är det möjligt att tillsammans producera en bättre tjänst för kunden. Ibland uppstår situationer när det är smartare att styra kunden till en konkurrent, om konkurrentens kompetensprofil svarar bättre på kundens behov. Inget gott kommer ur att tala illa om en konkurrent och för oss är det självklart att vi håller en god ton när vi talar med våra kunder om andra aktörer inom branschen. På detta sätt förblir också vårt eget rykte positivt, berättar Markus.

Passion för personlig utveckling Utvecklingen av företaget samt de anställdas och frilansnätverkets bästa spelar en avgörande roll för Markus.

– Jag vill se mina anställda växa och utvecklas. Det är viktigt för mig att respektera människors fritid och tidtabeller. För en småbarnsförälder är inte

Företagare i Finland 4/2017

det bästa arbetsuppdraget att vara en vecka borta hemifrån, medan en ung singel kan uppskatta ett veckolångt projekt i Lappland, säger Markus.

Markus har själv tre barn hemma och försöker planera sina arbetsdagar så att han också har tid för familjelivet.

– Jag strävar själv efter att vara borta på arbetsuppdrag så lite som möjligt och ge andra chansen att utföra sådana uppdrag. Det finns visserligen situationer när arbetet bara är ett arbete, men om man har möjlighet att påverka arbetet på ett positivt sätt ska man göra det. När man har behandlat sina anställda väl, är det också lättare att få dem att hoppa in och utföra arbetsuppdrag om det behövs i ett senare skede, säger Markus.

Framtidsutsikterna inom branschen är positiva. Människor vill också i fortsättningen se välproducerad idrottsunderhållning.

– Jag är tacksam för att jag får göra det jag gör och för att mina anställda är nöjda. Jag tycker också att jag har lyckats hitta en balans mellan företagandet och familjelivet. Man får inte glömma bort sin egen utveckling och jag strävar efter att bilda nätverk med andra företagare och sakkunniga.

Jag har själv fått goda möjligheter till detta till exempel via verksamheten i Juniorhandelskammaren och Unga Företagare, berättar Markus.

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Björn Helsing blev på allvar intresserad av matlagning i högstadiet för över 30 år sedan.

10

Företagare i Finland 4/2017

11

BJÖRN HELSING – ensamföretagaren som prioriterar ren mat lagad av lokala råvaror från grunden i sin matstudio Den sista januari i år gjorde Björn Helsing sin sista arbetsdag som Vörås städ- och kosthållschef.

Han sade upp sig för att bli företagare på heltid.

TEXT HIPPI HOVI BILD KEN KACKUR

– Jag kom till ett vägskäl där jag kände

treprenör i regionen som ofta anlitas då

arbetsschema och jobba när det pas-

att det var dags att välja vad jag vill sat-

det gäller att utveckla recept och nya

sar dig bäst. Det gäller att kunna orga-

sa på. I grunden är jag en företagare,

koncept för storkök, restauranger samt

nisera vardagen, resonerar Björn.

sade Björn i tidningsintervjuer då han

livsmedelsföretag. Han är också känd

Han känner väl till de typiska pro-

motiverade sitt beslut.

för sin catering och sina matlagnings-

blemen som många ensamföretagare

Björn är en mångsysslare inom

kurser. Björn anlitas ofta även som fö-

tampas med som ensamhet, tidsbrist

restaurangbranschen och erbjuder

reläsare och examensmästare både av

och ansvar.

sina tjänster genom sitt företag Björns

den offentliga och privata sektorn.

– Ensamheten tacklar jag genom

Matstudio AB, som han grundade år

– Ren mat lagad från grunden på

att samarbeta med andra företagare.

2011. Företaget finns i Vörå, men job-

lokala råvaror är mitt ledord. Det behö-

Jag köper till exempel produkter och

bet sker oftast hos beställaren.

ver inte gå långsamt fast man undviker

tjänster av andra småföretagare. Jag

– Jag arbetar som konsult och pro-

färdigmaten. Det handlar om plane-

har även alltid förstått vikten av fung-

dukt- och konceptutvecklare. Kundbe-

ring och framförallt träning. När man en

erande nätverk både inom och utanför

tjäningen är A och O om du skall lyckas

gång vant sig att laga mat så går gan-

branschen, intygar Björn.

som företagare. Det är enormt viktigt

ska snabbt. Lite kreativitet skadar hel-

att du är ärlig mot kunden, annars

ler aldrig, säger Björn skrattande.

överlever du inte i min bransch, hävdar Björn.

Intresset för matlagning föddes i högstadiet Björn Helsing blev på allvar intresserad av matlagning i högstadiet för över 30 år sedan.

Han framhåller också att den offentliga maten, det vill säga det som serveras på allt från dagis till äldrebo-

Aktiv inom lokalföreningen i Vörå och regionen

enden, skall vara så ren och god som

Trots att Björn har många järn i elden

möjligt.

är han aktiv både i styrelsen för Vörå

Trivs som ensamföretagare

Företagare och utskottet för ensamföretagare inom Kust-Österbottens Företagare.

– Min lärare i huslig ekonomi var

Björn trivs som fisken i vattnet som

– På företagarföreningens evene-

väldigt inspirerande och hon sporrade

ensamföretagare. Han upplever att

mang och tillställningar har jag kom-

mig även att delta i klubbverksamheten

han har en frihet som är få förunnad i

mit i kontakt med sådana företagare

efter skoldagarna för att lära mig mera

och med att han kan ta alla beslut själv.

som jag aldrig annars skulle ha träffat.

om matlagning. Under dessa år mog-

– Att driva ett företag helt på egen

Varje kontakt är givetvis inte en möjlig-

nade mitt beslut att söka till kockutbild-

hand är definitivt en utmaning, men

het för Matstudion men många är det.

ningen efter högstadiet, ett beslut som

det har också uppenbara fördelar. Du

Jag upplever även att vi lokala företa-

jag aldrig behövt ångra, berättar Björn.

kan fatta beslut snabbt och flexibelt.

gare via föreningen får vår röst hörd,

Björn är i dag en väletablerad en-

Dessutom kan du själv lägga upp ditt

säger Björn.

Företagare i Finland 4/2017

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

När tradition ger upphov till något nytt Mirkka Leino från Salo skottade snö på sin gård en vinterdag 2009, när hon lade märke till en rostig lykta i dåligt skick. ”Någon borde göra det här bättre”, tänkte hon. I det skede visste hon inte hur det skulle genomföras, men det lönade sig att berätta om idén för maken Jussi Leino, eftersom en av svärfars studerande vid polisskolan snabbt byggde en prototyp av en lykta tillverkad av rostfritt stål.

Så fick Leino Design sin början.

TEXT ELINA ILMANEN BILD ELINA ILMANEN

H

istorien börjar redan flera år tidigare, när Mirkka arbetade som produktutvecklingsassistent vid Nokia och Mirkas man Jussi sommararbetade vid svärfars företag Massi Kuljettimet i Vaskio. Arbetet vid företaget som tillverkar bandtransportörer gjorde småningom Jussi till en kunnig metallman.

Paret Leino grundade en firma för bisysslorna för att kunna sköta underleverantörsarbetet.

– I något skede föddes idén om att bli företagare. Min far uppmuntrade oss och hoppades att vi skulle ta över hans företag, men den tanken kändes alltid avlägsen. Idén begravdes i bakgrunden av underleverantörsarbetet, tills den där vinterdagen, kommer Mirkka ihåg.

När de första lyktmodellerna hade blivit klara tryckte paret gasen i botten med sitt företag.

– Vi gjorde ett aktivt produktuvecklingsarbete utifrån kundresponsen. Min arbetsgemenskap fungerade som stöd och bollplank, vilket var oersättligt. Jag testade nya idéer på dem och fick utvecklingsförslag som genast kunde förverkligas, tackar Mirkka. År 2011 blev Mirkka moderskaps-

12

ledig och när familjen växte blev företagandet en bisyssla vid sidan av föräldraledigheten. Samarbetet med tv-produktionen Huvila & Huussi gav draghjälp när det gällde att ge lyktorna synlighet. Nya produkter skapades för marknaden och kundunderlaget växte.

Vid sidan av Leino Design grodde fortfarande tanken på att ta över Massi Kuljettimet och flera diskussioner fördes med Mirkkas far. Det slutgiltiga beslutet fattades emellertid av livet självt. År 2015 insjuknade Mirkkas far i cancer och gick bort endast fyra månader efter diagnosen.

– Beslutet blev överraskande nog väldigt enkelt. Jag förstod att jag ville fortsätta min fars livsverk. Det kändes som ett hedersuppdrag. Det kändes inte heller som en skyldighet att fortsätta företagsverksamheten, utan rätt på alla sätt, säger Mirkka.

Företaget flyttades från Vaskio till de övriga företagen i Salo. Ett aktivt nätverksbildande inleddes. Företagets image förnyades och man satsade på att skaffa nya kunder.

– Förändringen var stor när vi övergick till det lokala företagsnätverket. Att sammanföra två olika företag

Företagare i Finland 4/2017

krävde mycket, men småningom har vi lyckats får dem att fungera parallellt på ett naturligt sätt. Min far hade nästan i smyg överfört kunskapen om företagets olika funktioner till Jussi, berättar Mirkka.

Nya vindar och tillväxt Framtidsplanerna är ambitiösa och ljusa. Mirkka blev företagare på heltid i början av år 2017 och Jussi sade upp sig från sin polistjänst för en månad sedan. Paret håller som bäst på att inleda ett stort lokalinvesteringsprojekt och avsikten är att Massi Kuljettimet ska få en ny hall och Leino Design en ny fabriksbutik under våren 2018.

- Fabriksbutiken behövs, eftersom kunderna vill komma och shoppa hos oss även från andra ställen i Finland.

Butiken kommer att ligga invid vägen som leder till nationalparken i Teijo, vilket förhoppningsvis gör att kunderna också hittar till oss.

– För vår del utgår företagandet från vår passion och vår tro på det vi gör. Vi hoppas att vi i framtiden också kan sysselsätta nya förmågor. Min far är med oss som mentor i livets olika skeden och mig mod att förverkliga mina drömmar, säger Mirkka.

13 Företagarparet Mirkka och Jussi Leino väntar på att de nya verksamhetslokalerna ska bli klara.

Företagare i Finland 4/2017

NYLANDS FÖRETAGARE

Trenden går mot bokföring i realtid ”Det kan vara extra utmanande för små företag att få synlighet; att folk känner till vilka tjänster man erbjuder.

Få söker upp en och knackar på dörren”.

TEXT MIA BERG-LUNDQVIST BILD MIA BERG-LUNDQVIST

D

å bokförare Ilkka Mettomäki blev företagare för dryga tre år sedan fick han ta sig en ordentlig funderare över hur han skulle vidga sitt sociala nätverk.

Han är uppvuxen i Vasa och som inflyttad till Karis, Raseborg, hade han inte de lokala kontaktytorna från tidigare.

– För egen del har den lokala företagarföreningen varit en viktig kanal, berättar Mettomäki.

Han rekommenderar att alla företagare skulle gå på åtminstone ett möte. Företagarträffarna beskriver han som inofficiella, lågtröskel mötesplatser. I dag sitter han med i styrelsen som kassör, men tillägger att var och en engagerar sig efter den tid de har att ge.

– En annan bra mötesplats är de tillställningar som nyföretagarcentralen Novago arrangerar, säger han.

För den riktigt insatte finns också organisationer som specialiserat sig på nätverkande. Mettomäki har själv bland annat deltagit i BNI-möten (Business Network International) i Lojo.

Kedjekonceptet ger trygghet Mettomäki arbetade som elektronikmontör innan han omskolade sig och började studera redovisning och bokföring. Han ser sitt tidigare yrke som ett trumfkort, inte minst då en stor del av ekonomiförvaltningen numera sker i elektroniskt format.

14

Att han halkade in på banan som företagare har att göra med friheten att få sätta sin egen prägel på saker. Men det är ett stort steg att gå direkt från skolbänken till att bli företagare. Bokföringsbranschen kräver kunskap om många delområden. Han kände därför att det fanns en trygghet i att gå med i en kedja som franchiseföretagare, och lotten föll på Paritilit.

– Det fanns ett färdigt grundkoncept samtidigt som jag har möjlighet att vara med och utveckla verksamheten, säger Mettomäki.

Tillsvidare är han ensam i sitt företag, men hans förhoppning är att verksamheten ska växa och därmed också personalstyrkan.

– Eftersom jag när som helst kan lyfta luren till en Paritilit-kollega upplever jag inte att jag är ett enmansföretag, utan snarare ett 1,2 personers företag, ler Mettomäki.

Han har tidvis också haft sällskap på kontoret av praktikanter från Axxells merkonomutbildning, som också finns i Karis.

Att veta sina siffror Vilka är hans bästa råd till en ny företagare?

– Att hitta en bra bokförare och att veta sina siffror, skrattar Mettomäki.

Enligt hans erfarenhet är företagarna en brokig grupp där en del är väldigt insatta i sin ekonomiska situa-

Företagare i Finland 4/2017

tion, medan andra knappt ögnar igenom sina månadsrapporter. I det första fallet blir kundmötena mera av konsulterande karaktär, där man kan fokusera på hur man finslipar verksamheten.

I det senare fallet får bokföraren ofta i uppgift att påminna och uppmärksamma om när ett läge börjar se akut ut.

Det är inte ovanligt att man missar förfallodagen för mervärdesskatten eller för den lagstadgade pensionsförsäkringen (FöPl).

– Jag brukar ge råd om att hålla ett boägg för just skatter och pensioner som man vet att kommer till betalning, säger Mettomäki.

Han tror att tidsbrist är en av de främsta orsakerna till att man inte aktivt följer sitt företags ekonomiska situation. I vissa fall kan det också handla om okunskap, att man inte förstår vad som gömmer sig bakom sifforna. Mettomäki tycker att man inte ska skämmas för att be om hjälp att avkoda rapporterna.

– Man ska heller inte rygga för att använda de elektroniska lösningar som kan snabba upp mycket av det pappersarbetet som kommer med företagandet, hälsar han.

Uppgifter i realtid I framtiden kommer bokföringsbranschen att präglas av större automatisering och robotisering. Allt kommer att ske i snabbare cykler. Hittills

15

har bokföringen varit på eftersläp; månaden är förbi då bokföraren bänkar sig med räkenskaperna.

– Det kommer att ändra, vårt jobb kommer att fokusera på situationen just nu. Hur ser kassaflödet ut i denna stund, och hur kan vi bättra på det innan månaden är slut?

Karakteristiskt för den här branschen är också att tekniska lösningar som kan snabba upp processer kommer långt före lagstiftningen som möjliggör ibruktagandet av dito. Som exempel nämner han att det först nyligen

kom bestämmelser om hur material ska lagras elektroniskt. Detta trots att visionen om ett papperslöst kontor funnits i decennier.

– Det var också först nyligen som elektroniska underskrifterna godkändes. Det här är saker som drar ned på utvecklingstakten i branschen, konstaterar Mettomäki.

”Allt kommer att ske i snabbare cykler.”

Företagare i Finland 4/2017

Raaseporin Paritilit • Ilkka Mettomäki började som franchiseföretagare inom Paritilitkedjan år 2014.

• Bokföringsbyrån Raaseporin Paritilit finns i Karis, Raseborg.

• Genomsnittskunden är små och medelstora företag.

MELLERSTA-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Kortutbytesevenemang i Mellersta Österbotten Speed Meeting, Mellersta Österbottens Företagares och Fennias gemensamma populära kortutbytesevenemang, som nu ordnats 4 år i rad i både Karleby och Ylivieska.

Meningen med evenemanget är att bjuda på nya idéer och ge nya kundkontakter åt företagarna. Företagarna tar med sig en knippe visitkort och börjar knyta nya nätverk.

TEXT JENNY FINHOLM BILD JENNY FINHOLM

Evenemangen har varit mycket populära bland företagare.

Meningen med speed meeting, är att företagarna bekantar sig med varandra under 5 minuters snabbträffar och på det här sättet skaffar sig nya kontakter.

16

Företagare i Finland 4/2017

17

Speed Meeting kallas Mellersta Österbottens Företagares och Fennias gemensamma populära kortutbytesevenemang, som ordnats fyra år i rad i både Karleby och Ylivieska. Meningen med evenemanget är att bjuda på nya idéer och ge nya kundkontakter åt företagarna. Evenemangen, där företagarna tar med sig en knippe visitkort och börjar knyta nya nätverk, har visat sig vara mycket populära. Tillställningarna är kostnadsfria och i Karleby även tvåspråkiga.

Tanken med ett speed meeting är att företagarna bekantar sig med varandra under fem minuters snabbträffar och på det här sättet skaffar sig nya kontakter. Det här har visat sig vara en mycket effektiv metod att hitta nya kontakter. En betydelsefull del av detta är också att deltagarna gärna vill dela med sig av sina egna nätverk. Ofta är det inte en affär som är det intressanta, utan ett tips eller en idé om viktiga kontakter.

AnnHelen Furubacka-Kinnunen, försäljningschef på Seritec Oy i Karleby har deltagit två år i rad och har tyckt väldigt mycket om evenemanget.

– Det är ett fantastiskt sätt att knyta nya nätverk och samtidigt upprätthålla de kontakter som redan har bildats, säger Furubacka-Kinnunen.

Hon har fått nya bra och värdefulla kontakter från båda evenemangen, varav en del även har lett till ett önskvärt slutresultat, alltså en ny affär. Hon kommer definitivt att delta igen om evenemanget ordnas, och det kommer det.

Tommi Hietaharju, VD för företaget Hiutale Aerials Oy i Karleby, har deltagit i tre speed meetings och han säger att det som gör evenemanget så bra är att programmet är väldigt kompakt och konsekvent.

Företagare i Finland 4/2017

– Man behöver inte slösa sin tid i onödan. Lunch i samband med evenemanget underlättar dagsrutinen och ger en chans att bekanta sig mer informellt med andra företagare, säger Hietaharju. Han berättar även att nya företagskontakter har uppstått med hjälp av speed meetings.

Det senaste speed meeting evenemanget ordnades i Kalajoki den 7.9.2017 och även den här gången var många företagare på plats. Riitta Ojala-Fors, försäljningschef på Topi-Keittiöt Oy berättade en intressant historia om företaget och Riittas föredrag om meningen med nätverksverksamhet var strålande!

Vi siktar på att ordna flera evenemang i framtiden på olika orter i Mellersta Österbotten!

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Jenny Nummelin – en ung ensamföretagare i servicebranschen När vi läser tidningar och jaa, också regeringsprogrammet, får vi lätt den uppfattningen att det som Finland framför allt behöver är innovativa start-ups som strävar efter internationalisering och snabb tillväxt. Och det må vara så, men det som ofta glöms bort är att de flesta av oss företagare, cirka 65 procent, är ensamföretagare, som jobbar på hemmamarknaden, i olika servicebranscher. Det är kanske litet anspråkslöst, kan många tycka, men vad skulle vårt land göra utan dessa småföretagare som sysselsätter sig själva?

De bidrar till nationalekonomins tillväxt lika väl som tillväxtföretagen.

TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILD MARIANNE SUNDBLAD OCH TEEMU OKSANEN

18

Företagare i Finland 4/2017

19 Viljan att starta eget Jenny Nummelin är bara 23 år gammal, men har trots detta varit företagare i två års tid. Redan som ung visste hon att hon ville arbeta i skönhetsbranschen. Hon utbildade sig till frisör vid Yrkesinstitutet Practicum och blev färdig 2013.

Hon började med att arbeta två år inom en större frisörskedja, men viljan att starta eget var stark. För två år sedan grundade hon eget firmanamn och hyrde en ”stol” på Flamingo Hair Spa. Jenny säger att hon till en början inte visste mycket om företagandet.

Hon sökte dock aldrig någon utomstående hjälp eftersom både hennes mamma och syster kunde hjälpa henne med de praktiska sakerna. Nu anlitar hon en utomstående bokförare.

Jag frågade Jenny, om det inte var svårt att bli företagare efter en trygg arbetsplats, men med ungdomens säkerhet svarar hon att alla saker är svåra i början, men gör man dem några gånger, lär man sig.

Enligt Jenny var det absolut det rätta beslutet att starta eget. Och att hyra stol hos en annan företagare är ett

bra sätt att börja företagandet i hennes bransch. Att börja helt själv innebär enligt henne ett stort ansvar. Nu betalar hon bara hyra, och det är huvudhyresgästen som sköter det mesta.

Flamingo Hair Spa Flamingo i Vanda är en stor inrättning med hotell, badanstalt och direkt förbindelse till affärscentret Jumbo. Det har funnits en frissa vid badanstalten från början, men för två år sedan förnyades verksamheten, och nu jobbar tre skönhetsexperter tillsammans för att betjäna kunderna.

Salongen har helt byggts om och ser väldigt fräsch och tilltalande ut.

Detta är ett utmärkt exempel på nätverksbildande. När tre skönhetsexperter kombinerar sina kunskaper, kan kunderna erbjudas ett brett urval frisörs- och kosmetologtjänster.

Problem med bluffsamtal När jag talade med Katja Teräs på Vanda Företagare, berättade hon att brottslingar av olika slag håller koll på nya företag som grundas och inleder genast sina attacker. Också Jenny blev

Jenny Nummelin började med att arbeta två år inom en större frisörskedja, men viljan att starta eget var stark. För två år sedan grundade hon eget firmanamn och hyrde en ”stol” på Flamingo Hair Spa.

Företagare i Finland 4/2017

offer för dem. Hon säger att det i början kunde komma fem samtal per dag av bluffare som sålde synlighet i kataloger, webbplatser osv. Svarar man ”ja” till en fråga, kan man plötsligt få ogrundade räkningar och krav som är helt orimliga.

Det här var största orsaken till att Jenny blev medlem i Företagarna i Finland. Hennes mamma hade hört att FiF erbjuder hjälp, juridisk och annan, i just sådana här situationer.

”En viss sorts person” Idag erbjuder samhället ofta företagande som en lösning till arbetslösheten. Enligt Jenny måste man dock vara ”en viss sorts person” för att det ska lyckas. Alla människor kan och behöver inte bli företagare. Man måste själv ha viljan, en affärsidé och självdisciplin. Och i servicebranschen även empati och förmåga att betjäna, skulle jag tillägga.

Innovationer och internationalisering till all ära, men vårt land behöver också människor som Jenny. Unga, modiga, serviceorienterade och fördomsfria.

HELSINGFORS FÖRETAGARE

HYMY arbetar för företagarens holistiska välbefinnande En god arbetsförmåga hos företagaren utgör grunden för företagsverksamheten och framgången. I ett litet företag är sambandet tydligt: då företagaren mår bra mår företaget bra och då företaget mår bra mår företagaren bra. Helsingfors Företagare stöder det här viktiga sambandet med hjälp av HYMY-projektet (Hyvinvoiva yksin- ja mikroyrittäjä, fritt översatt Välmående ensam- och mikroföretagare).

TEXT HELSINGFORS FÖRETAGARE BILD ANTON SUCKSDORFF

D

et talas mycket om välbefinnande just nu. Nya välbefinnandeföretag föds inom alla olika sektorer för välbefinnande. Det finns näringsterapeuter, livscoachar, mjukvävnadsmobilisering, små fitness-företag och många andra tjänster för människor som både psykiskt och fysiskt vill få ordning på sitt liv. Det finns även en växande efterfrågan på dessa tjänster eftersom människorna nuförtiden har tid, pengar och vilja att även satsa på sig själva och det egna välbefinnandet.

– Välbefinnande är något som man förstår betydelsen av först då man riskerar förlora det. För ensamoch mikroföretagarna har välbefinnande eller ohälsa särskilda effekter på förmågan att skaffa en egen inkomst och för en företagare med anställda påverkas även personalen, berättar Ritva Rajander-Juusti, Helsingfors Företagares projektansvarige för det nya HYMY-projektet.

Stöd för ensam- och mikroföretagare Helsingfors Företagare ville erbjuda stöd för det kontinuerligt ökande antalet ensam- och mikroföretagare och

20

göra informationen som stöder välbefinnandet mer lättillgänglig för företagarna. I augusti 2017 konkretiserades dessa målsättningar i och med HYMY-projektet som utvecklar företagarnas välbefinnande holistiskt och på så sätt stöder en hållbar företagsverksamhet och företagstillväxt. Under två års tid satsar föreningen på att de allra minsta företagen och deras företagare ska må bättre såväl fysiskt, psykiskt, socialt som ekonomiskt.

– Vi ser välbefinnandet som en helhet där alla dessa fyra delområden borde ingå. De inverkar även på varandra då det är känt att motion förbättrar det psykiska välbefinnandet eller att stödgrupper hjälper många som gått på grund i företagandet. Välbefinnande är ett väldigt omfattande begrepp men vi vill fokusera på de viktigaste ämnesområdena, säger Rajander-Juusti.

– I beslut gällande välbefinnandet har många av oss erfarenhet av att endast goda intentioner inte räcker långt utan att det behövs vilja och långsiktighet för att hålla goda beslut levande de kommande månaderna eller åren, förklarar Rajander-Juusti om faktorerna som försvårar välbefinnandet.

Företagare i Finland 4/2017

Tips om välbefinnande Projektets verksamhet siktar in sig på två saker. Målsättningen är att sammanföra aktörer som värnar om utvecklingen av företagarnas välbefinnande och som ser till att deras mångsidiga tjänster är mer lättillgängliga för företagarna. Företagarna erbjuds dessutom information och tips om välbefinnandets delområden genom olika evenemang och nätverkande. Verksamheten omfattar även kartläggning av företagarnas välbefinnandebehov, uppstartning av stödnätverks- och välbefinnandefadderverksamhet samt lämplighetstestning och utvärdering av olika välbefinnandetjänster och -produkter.

– I ljuset av forskningen framgår det klart att åtgärder som strävar efter välbefinnande har en inverkan eftersom dessa satsningar kan återbetala sig i upp till sex gånger bättre produktivitet för företagen. Välbefinnande i arbetet har ett betydande positivt samband även med företagens övriga resultatindikatorer såsom vinst, kundnöjdhet, mindre personalomsättning, sjukfrånvaron och olycksfall, berättar Ritva Rajander-Juusti.

21

Kort om HYMY-välbefinnandeprojektet: • Evenemang och skolningar i huvudstadsregionen som är öppna och avgiftsfria för alla företagare • En kontinuerligt växande databank med teman och instanser i anknytning till företagarens välbefinnande på adressen www.yrittajat.fi/hymy • Projektet sträcker sig från augusti 2017 till juli 2019.

Projektet finansieras av Europeiska socialfonden ESR samt Helsingfors Företagare.

TILLÄGGSUPPGIFTER: Ritva Rajander-Juusti, projektansvarig tel. 044 305 1067, ritva.rajander-juusti@yrittajat.fi Susanna Ypyä, projektkoordinator tel. 050 557 4200, susanna.ypya@yrittajat.fi Asta Kouri, kommunikationsexpert tel. 050 322 6200, asta.kouri@yrittajat.fi

Företagare i Finland 4/2017

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Nu drar Morgonpasset igång Som företagare är det viktigt att ha ett starkt nätverk - en ”databas” av individer och/eller organisationer att vända sig till för att få tips och hjälp med att lösa olika slags utmaningar som man kan stöta på då man driver en verksamhet.

Det behöver i alla lägen inte ens handla om att lösa utmaningar tillsammans utan man kan även skapa en plattform av samarbeten eller kundkontakter sinsemellan.

TEXT SARA BONDEGÅRD BILD SARA BONDEGÅRD/STUDIOSARA

F

å ny input, ladda om och skapa nätverk är ledorden för Kristinestads näringslivscentral då de startar sin nya nätverks plattform Morgonpasset för nejdens företagare! Lite nytta med nöje behöver alla.

– Under en timme direkt från morgonen kan man komma på våra infotillfällen samt komma för att nätverka, säger Timo Vauhkonen projektledare på Kristinestads näringslivscentral.

–Det kommer att vara temalagda träffar med inbjudna externa gästföreläsare. Tanken är att man ska kunna få igång intressanta diskussioner som företagarna har nytta av. Lite vädrande behöver alla, fortsätter han.

Under det första tillfället, som ordnas i ABC´s konferensutrymmen, kommer första temat att handla om ägarskiften. Timo Vauhkonen och gästföreläsaren Kjell Nydahl kommer att hålla i tråden en tjugo trettio minuter av morgonpasset medan förhoppningarna på att företagarna själva sedan får

22

igång många intressanta diskussioner under den resterande tiden.

Trots idoga försök att vara ute och träffa företagare i nejden så hinner man på långa vägar inte med alla konstaterar Vauhkonen. Näringslivscentralen har under de senaste åren sett behovet av mötesplatser för företagaren.

Tiden är nu kommen för att gå vidare från plan till handling. Därför satsar man nu på att starta upp nätverksträffarna en gång per månad och på olika platser runt om i kommunen. Kristinestads kommun är vidsträckt och tanken är att göra dessa träffar tillgängliga för alla.

– Meningen är att det inte ska ta så mycket utav dagen. Det bara handlar om en timme per månad, mellan kl. 8–kl. 9. Med olika teman så har man även en tydlig agenda vad man diskuterar och frågor man vill komma vidare med, berättar Vauhkonen.

–Vi tar gärna emot temaförslag, fortsätter han med glimten i ögat.

Under morgonpasset är en viktig

Företagare i Finland 4/2017

tanke den att olika företagare från olika branscher/grenar får träffas, byta tankar, hjälpa varandra eller hitta samarbetspartners i varandra. Också att aktivera företagarkåren på ett nytt sätt.

Tex. tjänstesektorn träffar industrisektorn eller träförädlingsföretag träffar metallföretag. Det är hälsosamt att vädra sina tankar, diskutera och komma vidare.

– Gränsöverskridande nätverkande visar bara att många har vi liknande problem, men vi kan ha olika lösningsmodeller. Och via praxis så kan vi lära av varandra, säger Vauhkonen avslutandevis.

Morgonpassen under hösten är dessa: Onsdag 25.10 kl. 8–9, Ägarskifte, ABC Lålby Onsdag 29.11 kl. 8–9, Upphandling med staden, Plats info senare.

23

Meningen är att det inte ska ta så mycket utav dagen. Det bara handlar om en timme per månad, mellan kl. 8 – kl. 9. Med olika teman så har man även en tydlig agenda vad man diskuterar och frågor man vill komma vidare med, berättar Vauhkonen.

Företagare i Finland 4/2017

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennia

Bättre lösningar för företagare genom samarbete Fennia är redan för femte året i rad det försäkringsbolag som företagskunder mest rekommenderar (EPSI Rating 2016). Vår partner för arbetspensionsförsäkringar är Elo, Finlands populäraste arbetspensionsförsäkrare.

Som medlem i Företagarna i Finland ger vi omfattande försäkringsförmåner för ditt företag och din familj.

Pröva du också vår service och kontakta oss.

Ring 010 503 8818, mån–fre kl. 8–17.

Ta även del av www.fennia.fi/fif.

Yrkes­ utbildningen förnyas

Kom ihåg att ansöka om LEI-nummer i tid

Återbäring av moms från EU-länder

4

2017

Glöm inte dataskyddsförordningen när du utkontrakterar tjänster Nya dokumentmallar för medlemmarna

HUR SKULLE DET GÅ TILL, OM DET INTE FANNS ETT ENDA FÖRETAG?

Gå med i Företagarna i Finland: yrittajat.fi/liity

Innehåll

FÖRETAGARINFO 4/2017 UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år.

4

Infodisken

Dokumenten i handelsregistret är offentliga

ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE)

Inkomstregistret innebär ändringar i anmälan om löneuppgifter

5

Dokumentbank för FiF:s medlemsföretag

REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi

6

Glöm inte dataskyddsförordningen när du utkontrakterar tjänster

8

Yrkesutbildningen förnyas – arbetslivets snabba förändring innebär en utmaning

10

Kom ihåg att ansöka om LEI-nummer i tid!

11

Återbäring av moms kan även ansökas om från andra EU-lände

Eeva ketvel, kommunikationschef tfn. 09 2292 2952, eeva,ketvel@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER • Veli-Matti Lamppu • Atte Rytkönen • Louna Kiuru, Patent- och registerstyrelsen • Mikko-Pekka Partanen, Castrén & Snellman • Lauri Leppänen, Castrén & Snellman

7 1 20 UTGIVNINGSDATUM

1 . . . . . . . . . . . 20.1

ET PÅ NÄT O F N I R INFO R ETAGA R A Ö G F A S LÄ FORET MSNUMMER! / I F .

T A J LE YRITTAIN MED DITT MED LOGGA

2 . . . . . . . . . . . 17.3 3 . . . . . . . . . . . 12.5 4 . . . . . . . . . . . 11.8 5 . . . . . . . . . . . 6.10 6 . . . . . . . . . . . 1.12

I

N F O D

S K E N

I

Inkomstregistret innebär ändringar i anmälan om löneuppgifter

Dokumenten i handelsregistret är offentliga

Inkomstregistret ersätter de årsanmälningar som för närvarande ska lämnas till bland annat Skatteförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och arbetslöshetsförsäkringsfonden samt de anmälningar som behövs för olycksfallsförsäkring.

Det är även möjligt för arbetsgivaren att i samband med de obligatoriska uppgifterna lämna mer information om lönebetalningen, vilket minskar behovet av ytterligare förfrågningar.

Införandet av inkomstregistret påverkar tidpunkten för rapportering av löneuppgifter. I fortsättningen ska man lämna uppgifter om varje lönebetalning genast efter betalningstransaktionen.

Mer information: www.inkomstregistret.fi

Kom ihåg att de dokument som du skickar till handelsregistret är offentliga. Olika anmälningsdokument, såsom protokoll från bolagsstämmor och styrelsemöten, finns tillgängliga för alla. Dokumenten kan sökas efter och köpas till exempel i Patent- och registerstyrelsens (PRS) informationstjänst Virre.

Det är bra att hålla i minnet att de dokument som lämnas in till handelsregistret är offentliga.

Man behöver inte bifoga protokollet i sin helhet till ansökan, utan det är även möjligt att skicka ett protokollsutdrag med de viktigaste uppgifterna med tanke på anmälan. Detta rekommenderas speciellt om protokollet innehåller uppgifter som man inte vill offentliggöra.

Var även noggrann när du anmäler till exempel personbeteckningar för de ansvariga på företaget till handelsregistret. Om du gör anmälan på Y-blanketten, kom ihåg att endast ange personbeteckningarna på den bifogade personuppgiftsblanketten.

Mer information: Handelsregistrets offentlighet: www.prh.fi/sv/kaupparekisteri/yleista/ kaupparekisterin_julkisuus.html Personbeteckningar och hemadresser: www.prh.fi/sv/kaupparekisteri/yleista/ personbeteckningar_och_hemadresser.html Informationstjänsten Virre: www.virre.fi

Ledningens uppgift är att förena företagets mål och nyckelpersonernas kunskaper och motivation.

Mirjami Kirjonen psykolog, specialist i pedagogisk psykologi, PeM, arbetshandledare och organisationscoach

LÄS FLERA BLOGGAR PÅ ADRESSEN YRITTAJAT.FI Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

4

Företagarinfo 4/2017

Företagarna i Finland, Atte Rytkönen, sakkunnig, tfn. 09 2292 2871, atte.rytkonen@yrittajat.fi

Dokumentbank för FiF:s medlemsföretag I juli lanserade vi en dokumentbank med ett brett sortiment olika dokumentmallar för våra medlemmar. På banken finns cirka 70 mallar för olika situationer.

På dokumentbanken hittar du mallar för bland annat arbetsavtal, köpe- och hyreskontrakt samt dokument med anknytning till bolagsförvaltning, skuldförhållanden och indrivning. Medlemmarna i FiF kan ladda ned mallar avgiftsfritt via vår webbplats på adressen www. yrittajat.fi/asiakirjapankki.

Vi har strävat efter att göra dokument- och avtalsmallarna så enkla som möjligt. Dokumentmallarna utgör en bra utgångspunkt för utarbetande av olika dokument, men det är värt att komma ihåg att en och samma mall inte lämpar sig för alla situationer.

Mallarna kan redigeras efter egna behov. Om du inte är säker på om mallen lämpar sig för ditt ändamål kan du kontakta Företagarna i Finlands rådgivningsservice.

För tillfället finns dokumenten endast tillgängliga på finska, men under hösten kommer vi även att lägga till svenska och engelska versioner av mallarna i tjänsten.

Syftet med dokumentbanken är att underlätta i synnerhet små företags verksamhet och dokumenteringen av det som händer på arbetsplatsen. Det är ytterst viktigt ur både arbetsgivarens och arbetstagarens perspektiv att frågor som gäller till exempel anställningsförhållandet har dokumenterats på rätt sätt.

Rådgivningsservicen ger mer information Företagarna i Finlands avgiftsfria juridiska rådgivning hjälper medlemmarna i alla frågor som rör företagsverksamhet. Utöver Företagarna i Finlands egna experter deltar nästan hundra framstående, finländska experter i rådgivningen.

Rådgivningsservicen hjälper till på vardagar kl. 8–20 på numret 09 229 222.

Tjänsten är avgiftsfri för medlemmarna.

Tips för ingående av avtal och utarbetande av dokument 1. Ingå alltid ett skriftligt avtal.

4. Anlita en expert vid behov.

2. En bra mall fungerar som minneslista.

Den berättar vad som åtminstone bör inkluderas i dokumentet.

5. Skriv aldrig under att avtal eller ett annat dokument vars innehåll du inte förstår.

3. Om du använder en mall för upprättande av ett dokument, säkerställ att mallen lämpar sig för ändamålet i fråga.

6. Om du gör ändringar i ett existerande avtal, kom ihåg att alltid dokumentera ändringarna så att det inte uppstår oklarheter om vad som ändrats.

Bekanta dig med dokumentbanken på adressen www.yrittajat.fi/asiakirjapankki Företagarinfo 4/2017

5

Lauri Leppänen och Mikko-Pekka Partanen, Advokatbyrå Castrén & Snellman

Glöm inte dataskydds­ förordningen när du utkontrakterar tjänster Nästan alla företag hanterar personuppgifter. Det kan vara fråga om till exempel kundernas, de anställdas eller samarbetspartnernas personuppgifter, såsom namn, adress, telefonnummer eller en annan uppgift med hjälp av vilken personen i fråga kan identifieras.

Företag som behandlar personuppgifter kallas för personuppgiftsansvariga, och de ska följa dataskyddslagstiftningen.

Den personuppgiftsansvarige kan själv sköta all behandling av personuppgifter, men ofta utkontrakterar man behandlingen. Det är fråga om utkontraktering då företaget till exempel börjar använda en molntjänst där det upprätthåller sin kunddatabas, beviljar utomstående IT-support tillgång till sitt personalsystem eller överför uppgifter om de anställda till en tjänsteproducent som ansvarar för lönebetalningen. I sådana fall anses personuppgifterna överföras till ett så kallat personuppgiftsbiträde, dvs. den tjänsteproducent som behandlar personuppgifterna för den personuppgiftsansvariges räkning. Även om behandlingen av personuppgifter har utkontrakterats, har den personuppgiftsansvarige ansvaret för behandlingen. Den personuppgiftsansvariges lagstadgade ansvar kan alltså inte utkontrakteras.

EU:s allmänna dataskyddsförordning Dataskyddslagstiftningen ställer uttryckliga krav på utkontrakteringen av

6

behandling av personuppgifter. I och med att EU:s allmänna dataskyddsförordning träder i kraft den 25 maj 2018 börjar man reglera utkontrakteringarna noggrannare. Försummelse av skyldigheterna kan leda till kännbara påföljder.

Böterna kan uppgå till fyra procent av den personuppgiftsansvariges årliga omsättning.

Den personuppgiftsansvarige ska ge den tjänsteproducent som behandlar uppgifterna detaljerade, skriftliga instruktioner. Instruktionerna utgör ofta en del av ett så kallat personuppgiftsbiträdesavtal, som definierar den personuppgiftsansvariges och personuppgiftsbiträdets rättigheter och skyldigheter i förhållande till de personuppgifter som ska behandlas.

Avtal om behandling av uppgifter Avtalet om behandling av personuppgifter ska ingås skriftligen. I dataskyddsförordningen anges de frågor som man åtminstone bör avtala om i avtalet. I vidstående ruta finns en lista över de frågor som man ska avtala om.

Kraven i dataskyddsförordningen kan uppfyllas i praktiken antingen genom att inkludera ett särskilt stycke eller avsnitt i det egentliga tjänsteavtalet mellan den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet eller genom att utarbeta en separat bilaga om behandling av personuppgifter. En separat bilaga kan enkelt läggas till i ett

Företagarinfo 4/2017

existerande avtal, och användningen av separata bilagor har visat sig vara en fungerande avtalsteknik.

Det rekommenderas att man även avtalar om en maximitid under vilken personuppgiftsbiträdet ska meddela den personuppgiftsansvarige om personuppgifterna läcker ut. Även om förordningen inte förutsätter att man avtalar om en konkret tidsgräns, är det bra att göra detta och på det sättet följa lagens anda och minska den personuppgiftsansvariges renommérisker.

I samband med dataskyddsavtal lyfts parternas skadeståndsskyldighet och eventuella ansvarsbegränsningar ofta fram. Det lönar sig att reservera tillräckligt med tid för behandling av dessa frågor, i synnerhet om man ska lägga till en separat dataskyddsbilaga till ett existerande avtal.

Andra villkor som ofta tas upp vid förhandlingar är till exempel personuppgiftsbiträdets rätt att vid behandling av uppgifterna anlita underleverantörer, eventuellt översändande av uppgifter utanför EU samt ersättning för kostnaderna för personuppgiftsbiträdet.

Val av tjänsteproducent Den personuppgiftsansvarige ska beakta dataskyddet redan vid val av tjänsteproducent. Enligt dataskyddsförordningen ska den personuppgiftsansvarige bland annat bedöma tjänsteproducentens sakkunskap och endast anlita sådana tjänsteproducenter som kan ge tillräck-

Exempel på utkontraktering • Företaget börjar upprätthålla sin kunddatabas i en molntjänst.

• Företaget beviljar utomstående ITsupport tillgång till sitt personalsystem.

• Företaget överför upp­gifter om de anställda till en tjänsteproducent som ansvarar för löne­betalningen.

liga garantier för ett lämpligt skydd för personuppgifterna. Detta bör beaktas redan vid kartläggning av tjänsteproducenter, till exempel vid anbudsbegäran.

Ju fler risker behandlingen av personuppgifter innebär ur individens perspektiv, desto viktigare är det att den personuppgiftsansvarige ser till att tjänsteproducenten har tillräckliga förutsättningar att behandla uppgifterna på ett lämpligt sätt. Om det är fråga om till exempel behandling av uppgifter om hälsa eller andra känsliga uppgifter, bör detta beaktas vid bedömning av tjänsteproducentens lämplighet.

Nästa steg På grund av de nya kraven i dataskyddsförordningen samt den betydande sanktionsrisken är det viktigt att de företag som fungerar som personuppgiftsansvariga kartlägger de situationer där de överför personuppgifter till tjänsteproducenter. Detta gäller både nuvarande och kommande underleverantörsförhållanden. På detta sätt kan man säkerställa att avtalsvillkoren uppfyller de nya kraven i dataskyddsförordningen.

De gällande avtalen uppfyller förmodligen inte alla nya krav. Det är bra att förbereda sig för att förnya avtalen så snart som möjligt eftersom förordningen träder i kraft om mindre än ett år. Kraven i dataskyddsfördordningen bör naturligtvis redan nu beaktas vid ingående av nya avtal.

Kom ihåg åtminstone dessa när du ingår ett avtal: • Specificering av behandling av uppgifterna – I avtalet ska specificeras vilken behandling av uppgifterna som ska utkontrakteras (t.ex. lönebetalning), inklusive vilka personer (t.ex. de anställda) och vilka typer av uppgifter (t.ex. de anställdas kontaktuppgifter) utkontrakteringen gäller. Dessutom ska man avtala om behandlingens varaktighet, dvs. när personuppgiftsbiträdets rätt att behandla uppgifterna inleds och upphör.

• Den personuppgiftsansvariges instruktioner – Personuppgiftsbiträdet ska förbinda sig till att endast behandla personuppgifterna enligt den personuppgiftsansvariges instruktioner och avtalsvillkoren.

• Sekretess – I avtalet ska säkerställas att de personer som har rätt att behandla uppgifterna, såsom personuppgiftsbiträdets anställda, behandlar uppgifterna konfidentiellt.

• Dataskydd – Personuppgiftsbiträdet ska i avtalet förbinda sig till att vidta tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda personuppgifterna. Detta kan innebära tekniska åtgärder, såsom antivirusprogram och brandväggar eller passerkontroll i lokalerna, eller organisatoriska åtgärder, såsom tillräckliga och kompetenta resurser.

• Personuppgiftsbiträdets egna underleverantörer – I avtalet ska fastställas huruvida personuppgiftsbiträdet behöver tillstånd från den personuppgiftsansvarige för att anlita en annan behandlare, dvs. en egen underleverantör, vid behandling av uppgifterna eller om ett meddelande i efterhand och den personuppgiftsansvariges möjlighet att göra invändningar räcker.

• Biståndsskyldighet – I avtalet ska anges att personuppgiftsbiträdet ska hjälpa den personuppgiftsansvarige att fullgöra dennes skyldigheter i fråga om enskilda personers rättigheter. Med stöd av för­ ordningen har enskilda personer åtskilliga rättigheter, såsom rätten att få tillgång till personuppgifter som berör personen själv och rätten att få felaktiga uppgifter rättade.

• Upplysningsplikt – Personuppgiftsbiträdet ska ge den personuppgiftsansvarige tillgång till all information som krävs för att visa att den personuppgifts­ ansvarige har fullgjort sina skyldigheter.

• Granskningsrätt – Personuppgiftsbiträdet ska möjliggöra och bidra till granskningar som genomförs av den personuppgiftsansvarige eller av en annan revisor som bemyndigats av denne.

• Radering av uppgifter – När tillhandahållandet av behandlingstjänsterna har avslutats ska personuppgiftsbiträdet radera eller återlämna alla personuppgifter till den personuppgiftsansvarige, såvida personuppgiftsbiträdet inte har en lagstadgad skyldighet att lagra personuppgifterna.

Företagarinfo 4/2017

7

Företagarna i Finland, Veli-Matti Lamppu, direktör, tfn. 09 2292 2868, veli-matti.lamppu@yrittajat.fi

Yrkesutbildningen förnyas – arbetslivets snabba förändring innebär en utmaning Lagreformen gör yrkesutbildningen allt mer företagsorienterad och flexibel. Samtidigt införs ett nytt sätt att avlägga examen, det så kallade utbildningsavtalet, som Företagarna i Finland redan länge har arbetat för.

I slutet av juni antog riksdagen lagen om yrkesutbildning, som gör yrkesutbildningen mer flexibel och företagsorienterad. Yrkesutbildningen behöver en reform för att kunna svara mot arbetslivets snabba förändring.

I lagen ingår bland annat utbildningsavtal, som hjälper företag att utbilda och sysselsätta ungdomar. Reformen träder i kraft i början av 2018. Ökad flexibilitet och valfrihet Reformen samlar hela yrkesutbildningen i en och samma lagstiftning.

Den minskar antalet yrkesinriktade examina, men ökar samtidigt valfriheten, som grundar sig på den studerandes och arbetslivets behov.

Vid ordnande av utbildningen övergås till likvärdiga sätt att förvärva kunskaper och avlägga examen eller delar av den: genom studier vid en läroanstalt, ett utbildningsavtal, läroavtalsutbildning eller självständiga studier vid sidan av arbetet. De olika sätten kombineras efter den studerandes och arbetsgivarens behov. Företagarna i Finland har arbetat länge för utbildningsavtalet.

Färdigheterna ska visas i verkliga arbetssituationer Målet är att öka yrkesutbildningens flexibilitet och effektivitet. För varje stu-

8

derande utarbetas en individuell studieplan. Studenten avlägger examen i delar, på det sätt som passar honom eller henne. Tidigare kunnande tillgodoräknas i examen. Examen eller dess delar avläggs alltid med hjälp av yrkesprov.

Vid yrkesprovet påvisar personen sina kunskaper i en så autentisk arbetssituation och arbetsmiljö som möjligt.

Yrkesproven organiseras och betygen beviljas av utbildningsanordnarna. Även en representant för arbetslivet ska alltid delta i yrkesprovet. Utbildningsanordnarna behöver ett nätverk av tusentals företagsrepresentanter som vill vara med om att utveckla yrkesutbildningen och säkerställa kvaliteten.

Lärandet på arbetsplatsen förnyas Utbildningsavtal och läroavtal är de viktigaste formerna av lärande på arbetsplatsen. Vid utbildningsavtal ingås inget arbetsavtal, utan utbildningsavtalet upprättas för en examensdel åt gången. Utbildningsavtalet lämpar sig för studerande som ännu inte har särskilt starka kunskaper, som behöver mycket handledning och vars arbetsinsats ännu inte är produktiv.

Läroavtalet grundar sig i sin tur på ett arbetsavtal. Det lämpar sig bra för

Företagarinfo 4/2017

studerande som redan är anställda hos ett företag. Läroavtalet är ett bra alternativ även när personen som ska rekryteras måste komplettera sina kunskaper. Utbildningsavtal och läroavtal kan kombineras efter behov.

Läroavtalsutbildningen för företagare kommer även i fortsättningen att finnas med i lagstiftningen. Företagaren kan avlägga till exempel en företagarexamen vid sidan av sin företagsverksamhet. Det är även möjligt att utse en annan företagare till hans eller hennes tutor. Utbildningsanordnaren kan betala ut en liten ersättning till tutorn.

Arbetsplatshandledaren stöder den studerande Vid utbildningsavtal och läroavtal utser man en arbetsplatshandledare vars uppgift är att stödja den studerande i arbetsuppgifterna och inlärningen.

Det är frivilligt för företagaren att ta en studerande i företaget, och företagaren kan själv välja den studerande.

Utbildningsanordnaren ansvarar för studiegången och studiehandledningen. Företaget betalas inte utbildningsersättning för utbildningsavtalsstuderande. Vid läroavtal betalas däremot utbildningsersättning.

Det är även möjligt att självständigt

Även en representant för arbetslivet ska alltid delta i yrkesprovet.

Lärande på arbetsplatsen Utbildningsavtal • inget arbetsavtal ingås

skaffa sig nya kunskaper vid sidan av arbetet, till exempel genom att studera på kvällarna eller under veckosluten.

Dessutom kan man få vuxenutbildningsstöd för sina studier (företagarna kan få vuxenutbildningsstöd för företagare). Detta förutsätter att arbetet eller företagsverksamheten avbryts eller minskas väsentligt och att personen studerar i heltid.

Läroanstalterna betalas för resultat Vid finansiering av utbildningen övergås till en resultatinriktad finansieringsmodell. Hälften av pengarna betalas utifrån antalet studerande. Den andra hälften grundar sig i huvudsak på antalet avlagda examina och examensdelar, sysselsättningen och övergången till fortsatta studier. Företagarna i Finland förespråkade denna modell eftersom den ökar utbildningsanordnarnas ansvar för att ordna utbildning inom de områden där det finns arbetstillfällen.

Genomförandet av reformen förbereds under hösten 2018. Då utarbetas bland annat enhetliga avtalsmallar för

utbildningsavtal och läroavtal.

Företagarna i Finland informerar närmare om genomförandet av reformen under hösten. Vi samarbetar med utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsorganisationerna bland annat genom att ordna tillställningar med anknytning till reformen på olika håll i Finland.

Mer information: direktör Veli-Matti Lamppu, Företagarna i Finland, tfn 050 344 2554, veli-matti.lamppu@yrittajat.fi Undervisnings- och kulturministeriet: http://minedu.fi/sv/yrkesskolereformen

• den studerande än inskriven vid läroanstalten och får studiestöd • ingås för en examensdel åt gången • den studerande har endast begränsade kunskaper • den studerande behöver mycket handledning • den studerandes arbetsinsats är ännu inte produktiv

Läroavtal • grundar sig på ett arbetsavtal • den studerande är redan anställd hos företaget • personen som ska rekryteras behöver kompletterande utbildning • den studerande får lön • företaget får utbildningsersättning

Företagarinfo 4/2017

9

Louna Kiuru, asiakaspalveluesimies, Patentti- ja rekisterihallitus

Kom ihåg att ansöka om LEI-nummer i tid!

Från och med november förutsätter det europeiska regelverket att alla företag med FO-nummer som äger finansiella instrument har Legal Entity Identifier, dvs. ett LEI-nummer.

Med finansiella instrument avses bland annat börsnoterade företags aktier, masskuldebrev och placeringsfondsandelar samt olika derivat. LEI-nummer är en global identifieringskod som är avsedd för identifiering av de företag och organisationer som använder derivatavtal.

Företaget ska ansöka om ett LEI-nummer om det vill handla med eller ge uppdrag som gäller olika värdepapper

eller finansiella instrument. Många finländska företag äger även derivatprodukter, som de använder bland annat för att skydda sig mot olika risker på marknaden.

EU:s regelverk ålägger bankerna och värdepappersföretagen att kontrollera att företaget har ett LEI-nummer innan de tar emot uppdrag som gäller finansiella instrument. Utan LEI-nummer kan uppdragen inte utföras. Syftet med LEI-numret är att öka transparensen på finansmarknaden. Det kan jämföras med det inhemska FO-numret.

I Finland beviljar Patent- och registerstyrelsen (PRS) LEI-nummer. LEI-num-

Företaget ska ansöka om ett LEI-nummer om det handlar med värdepapper eller finansiella instrument.

10

Företagarinfo 4/2017

ret registreras för ett år åt gången. PRS skickar en faktura för nästa år i god tid innan registreringstiden går ut. Registreringen förnyas när företaget har betalat avgiften.

På PRS webbplats finns instruktioner och en blankett för ansökan om LEI-nummer.

Mer information: www.finanssiala.fi/uutismajakka/Sivut/ Muista-hakea-LEI-tunnus-ajoissa.aspx (på finska) www.prh.fi/sv/lei-nummer.html

Återbäring av moms kan även ansökas om från andra EU-länder Finländska företagare och företag kan ansöka om återbäring av den moms som ingår i priset på varor och tjänster som de köpt från andra EU-länder för sin affärsverksamhet. Man kan också få tillbaka moms som betalats i samband med varuimport.

Det sammanlagda beloppet av den moms som företagen inte ansöker om återbäring för uppgår till flera miljoner euro, och omfattar bland annat rese- och seminariekostnader. Du kan själv ansöka om återbäring eller låta en tjänsteproducent göra ansökan.

Det finns även tjänsteproducenter som mot betalning tar hand om hanteringen av kvitton.

Man ska göra en elektronisk ansökan inom nio månader efter slutet av det kalenderår som ansökan gäller. Ansökningsblanketten finns inte i

pappersform. Företaget ska lämna in ansökan om återbäring av moms från ett annat EU-land via webbtjänsten ALVEU, som underhålls av Skatteförvaltningen i Finland. Du kan kommunicera med den utländska skattemyndigheten på det lokala språket eller till exempel på engelska, även om själva ansökan skickas via den finländska webbtjänsten. Återbäringen förutsätter bland annat detaljerade uppgifter om den faktura för vilken man ansöker om återbäring.

Uppgifterna krävs för att skatteförvaltningarna ska kunna säkerställa att den sökande har rätt till återbäring. Förfarandet för återbäring av moms är i huvudsak likadant i alla EU-länder, men vissa detaljer kan skilja sig.

Exempel på skillnader: • kommunikationsspråk och valuta • koder för anmälan av varornas och

tjänsternas art • eventuella begränsningar av antalet ansökningar per år • ombudens befogenheter • praxis för bilagor till ansökan, t.ex. om skannade fakturor bifogas ansökan.

Det är bra att kontrollera dessa i EU-kommissionens handbok eller på de nationella skattemyndigheternas webbplatser. I vidstående ruta hittar du nyttiga länkar.

Mer information: www.vero.fi/sv/Detaljerade_skatteanvisningar/anvisningar/48309/aterbaring_av_moms_till_finlandsk_narin2/ https://veroblogit.com/2017/06/06/ rahaa-tarjolla (på finska)

Mer information på Europeiska unionens webbtjänster De nationella skatteförvaltningarnas webbplatser i EU-länderna har närmare information om förfarandet och kraven. En lista över EU-ländernas skatteförvaltningar, National tax websites http://ec.europa.eu/taxation_customs/national-tax-websites_en LMer information finns även på EU-kommissionens webbplats och i EU-kommissionens handbok EU country specific information on VAT: http://ec.europa.eu/taxation_customs/ business/vat/eu-country-specific-information-vat_en På EU-kommissionens webbplats finns en databank med samlad information om faktureringsregler, skattesatser och villkor för elektroniskt återbäringsförfarande i olika EU-länder.

Taxation information and communication: http://ec.europa.eu/taxation_customs/tic/public/index.html

Företagarinfo 4/2017

11

Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi/sv