Page 1

LEDARE Solen skiner och vi välkomnar sommaren! 3

3/2017

I FINLAND

KUMMELGRUND – en pärla vid västkusten


INNEHÅLL SOMMARNUMMER LEDARE ARMI MURTO 3

AKTUELLT FIF 4 –7

8

KOLUMN MICAEL BLOMSTER 5

KUMMELGRUND

14

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

16 NYLANDS FÖRETAGARE

20

HELSINGFORS FÖRETAGARE

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

22

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

ISSN

MATERIAL

DISTRIBUTION

ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12–14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR

2 450 st.

Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

OMBRYTNING

FÖRETAGARNA I FINLAND

En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMAN 2017

10

–en pärla vid västkusten

12

18

3/2017

UTKOMMER (vecka) MATERIAL

Internationalisering Kommunikation, Försäljning & Marknadsföring Sommarnummer–Turistnäringen Skatter, Ekonomi & Finansiering Design & Formgivning

6 15 23 44 51

17.1 14.3 9.5 3.10 28.11

UTGIVARE

Företagarna i Finland

Företagare i Finland 3/2017

UPPLAGA

Aste Helsinki Oy TRYCK

KTMP Group Ab Oy


3

LEDARE

Solen skiner och vi välkomnar sommaren!

D

et senaste halvåret har gått så snabbt att man knappt förstår att det snart är midsommar. Hoppas att ni alla kan hålla med om att det var ett positivt och ett framgångsrikt halvår. För vår del kan det konstateras att det varit ett suveränt halvår. Det kan nämligen firas och stolt berättas att vi alldeles snart, hoppeligen under denna sommar, har 2000 svenskspråkiga medlemmar. Under våren växte antalet så det knakade och vi är superglada att se att det fortsätter att växa. Företagarna i Finland värderar den svenskspråkiga verksamheten och de svenskspråkiga medlemmarna väldigt högt. Vi hoppas att det också märks! Årets tredje nummer av Företagare i Finland handlar om temat sommar. För många företagare betyder sommarsäsongen jobb nästan dygnet runt, men även fler möjligheter att utveckla företagsverksamheten. I detta nummer tar vi och kollar på hur det ser ut i de olika regionerna och får en inblick i några företags vardag och verksamhet. Kanske ni även denna gång inspireras och får idéer till er egen verksamhet. En idé som jag vill framföra är att ni under sommaren kunde producera en kort presentationsvideo om er och ert företag. Enligt undersökningar så är 40% av all mediaanvändning i videoformat. Man fäster lättare sin uppmärksamhet på något som är i rörelse än statiskt. På ett evenemang tipsade ett proffs att man inte ska stressa över att det ska vara en stor produktion, utan att man lättare ger en äkta bild av sig själv om man låter videon vara lite som om man skulle ha gjort den hemma för sig själv. Därför är populäriteten hos youtube-stjärnornas videon så stor. Det-

ta proffs sa även att man inte ska producera videon som raka reklamer utan att man ska tänka på innehållet. Det ska lära oss något eller ge något åt dem som ser på den. Det kan exempelvis vara en genomgång över hur företaget blev till eller en intervju med en expert i företaget. Man kan även fundera på tips som man vill ge inför olika säsonger eller högtider, om företagets verksamhet berör något sådant. Tänk alltså på innehållet och sedan är det bara att ta fram telefonen och filma. Lägg upp videona på företagets nätsida eller Facebook-sida. Vem vet, kanske det hjälper dig att hitta nya kunder eller businessmöjligheter. Det är viktigt att vara öppen att använda alla kanaler. Det här med att hjälpa våra medlemmar att skapa nya businesskontakter är alltid något vi i FiF funderar på. Vi ordnar tusentals olika evenemang i vårt nätverk. Lokala och nationella. Förra hösten hade vi en suverän företagartillställning i Vasa, nämligen Riksomfattande Företagardagarna. Enligt den feedback som vi fått var det ett suveränt tillfälle att skapa nya kontakter. Kom ihåg detta om ni är redo att pröva på något nytt, såsom att göra en presentationsvideo och sprida den på de sociala medierna! Nu är det dags att titta framåt. Ja, Företagardagarna är snart här igen. I år sker dagarna i Joensuu och alla är väldigt välkomna att delta! Vi har öppnat anmälningen till de nästa Riksomfattande Företagardagarna och det är inte så många månader kvar. Just nu pågår anmälningen som hetast. Så skriv upp detta i din kalender så träffas vi den 20–21.10 i Joensuu! Då har vi även anledning att fira det hundraåriga Finlands jubi-

Företagare i Finland 3/2017

leumsår och det Riksomfattande företagarpriset som fyller 50 år. Temat för dessa dagar är ”Finlands framåtsträvande företagare, morgondagens smeder.” Nu har du med andra ord två saker att sköta. Producera en video om dig och ditt företag och se till att du anmäler dig till Företagardagarna. Med dessa uppmanande ord är det dags att tacka för första halvan av året. Jag önskar alla en skön sommar så ses vi igen på hösten!

VI SES IGEN PÅ HÖSTEN –SKÖT OM ER TILL DESS!

Armi Murto Chefredaktör


AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Utdelningen av företagsstöd förenklas

B

yråkratin gällande ansökan om företagsstöd har försvårat utnyttjandet av företagsstöd, särskilt i mindre företag. Ett nationellt system för servicesedlar och köptjänster innebär att även företagsstöden kan delas ut elektroniskt och sänker på så sätt tröskeln till utnyttjandet av stöden. Systemet för servicesedlar och köptjänster effektiviserar och automatiserar kommunernas administration gällande servicesedlar och köptjänster, stöder servicemarknadens utveckling och ökar kundernas valfrihet. Inom den här verksamhetsmodellen finns 16 kommunaktörer, en befolkningsgrund på 2,1 miljoner människor och cirka 1300 privata tjänsteproducenter. Systemet ägs och

administreras av kommunaktörerna och har förverkligats av Digia. – Nu kan alla kommunaktörer som använder systemet även mer flexibelt dela ut företagsstöd genom elektroniska företagssedlar, säger verksamhetschef Sari Koljonen från Kuntien Tiera. Kuntien Tiera Oy är ett nationellt utvecklingsbolag som ägs av över 260 kommunaktörer.

Kommunaktörerna delar ut företagssedlar I praktiken kan man ansöka om företagsstöden som färdiga servicehelheter som de tjänsteproducerande företagen informerar om i en elektronisk portal.

Kundföretagen kan söka direkt i portalen efter de tjänster som bäst stöder deras utveckling, t.ex. utbildning eller konsultering, berättar Digia i sitt meddelande. Tjänsterna köps med elektroniska företagssedlar som beviljas av den kommunaktör som administrerar tjänsten. – Kommunaktörerna kan stöda företagen mer effektivt än tidigare. Ur kommunaktörens synvinkel effektiviseras och automatiseras processen. Samtidigt stöder kommunaktören även företagen som producerar stödtjänsterna genom att erbjuda en ny, enkel kanal för att erbjuda tjänster och företagsmöten. Alla vinner, säger enhetschef Sami Rantanen på Digia.

Polisen varnar: Så här luras företag med betalterminaler

P

4

olisen vill nu varna företag för bedrägerier av nytt slag där kunden manipulerar betalterminalen efter att ha fått tag på den. Polisen i Östra Finland meddelade under våren om en serie brott där brottslingarna lurade säljaren med en betalterminal och gjorde inköp värt tiotusentals euro i Södra och Västra

noggrannhet när kunder betalar sina inköp med betalkort och -terminal. Det lönar sig inte att ge betalterminalen till kunden och säljaren ska annars också vara noggrann. Polisen vill inte berätta några detaljer om brotten så att potentiella nya brottslingar inte börjar kopiera brottet. I varje fall har brottslingarna lyckats manipule-

Finland. Sättet att begå brottet har varit likadant i alla de brott som nu utreds. En grupp på fyra män besökte olika affärer. När inköpen ska betalas, ber en av männen att pin-kodsförfrågningen ska passeras. I det här skedet har mannen redan fått betalterminalen av säljaren. I det meddelande som polisen offentliggjorde uppmanas företag iaktta

ra betalningstransaktionen och betalterminalen så att det har sett ut som om inköpen hade betalats. Först följande dag har affären märkt att betalningen inte alls har gjorts. Enligt de uppgifter som FiF fått tvingar bedragarna betalterminalen till ett off-lineläge, och då är det möjligt att till och med göra stora inköp med ett kort utan täckning.

Företagare i Finland 3/2017

Bedragarna lyckades göra inköp för sammanlagt närmare 30 000 euro i Varkaus och Nyslott. Föremålen var en musikaffär och en affär som säljer arbetsmaskiner. Dessutom besökte männen restauranger och ett hotell samt åkte taxi. Serien av bedrägerier började redan mot slutet av 2016 i Södra Finland. De två misstänkta gärningsmän som togs fast under förundersökningen var i 20-årsåldern.


5

KOLUMN

Nu är det sommar igen

S

ommarens ankomst har varit lång, våren bet sig fast ordentligt. Förra våren så spelade jag min första golfrunda i Finland den 15 mars, i år blev det Maj. Våren 2017 har varit innehållsrikt, kommunalval, halvtid för Sipiläs regeringen, nya ministrar. Internationellt har vi Brexit, Trump med mera. Världen är sig inte lik som man minns från barndomen. Det digitala samhället har verkligen tagit stora steg framåt, ett helt nytt informations samhälle har vuxit fram, det som på 70 talet tog flera dagar-månader-år att informera om, sker idag blixtsnabbt via de olika sociala medier som gemene man fogar över, Var slutar detta? Vad annars, vid kommunalvalen i våras så skedde en del förändringar i landets kommuner. Vissa kommuner fick in ett flertal företagare i sin fullmäktige, bra det, nu är det bara att skrida till verket för dessa. Den största frågan för kommunerna är den nya SOTE. Är det nån som verkligen behärskar hela denna fråga? Eller? Undertecknad har under flera år hört ett flertal olika versioner om SOTE och vad det blir för resultat i slutändan blir spännande att se. Kommunernas kassaflöde blir betydligt mindre i framtiden är klart, hur skall kommunens verksamhet balanseras blir de nya invalda fullmäktige ledamöters huvud bekymmer troligen. Nästa val är på gång, de nya landskapsregionerna ska bildas 2018. Vilka kandidater ställer upp där? Jag börjar fundera lite på de folkvalda, riksdagsmän, -kommunpolitiker, blir dessa också landskapspolitiker. Hur kommer eventuella intressekonflikter

att hanteras. Samma person sitter i riksdagen, i kommunen och kanske i de nya landskapsregionerna. Detta är lite tankar som vandrar runt i huvudet, och blir några regioner förfördelade gentemot andra? Kan den eventuella arbetsbelastningen bli för stor för personen i fråga, med tanke på hur dagens regering omdisponeras. Som sagt, året 2017 har innehållit mycket, och det mest positiva hittills är ljusningen för oss företagare. Alla mätare visar positivt, efterfrågan på den inhemska arbetskraften ökar. Inom vissa sektorer så saknas det arbetare och rekryteringen från utlandet har startat. Regionen från Åbo och upp mot Vasa är en av det mest expansiva området i Finland just nu. Sommar igen, och personligen har året varit långt, har varit runt Finland och talat med olika företag om den närmaste exportmarknaden, Sverige. Där har siffrorna visat positivt under flera år, och också framåt. Bara behovet av bostäder ligger på 60 till 70 000 tusen per år, det närmaste 10 åren. Städer flyttas och nya stadsområden byggs, gäller främst Kiruna och Gällivare. Detta är bara en liten krusning på ytan om vad som händer i Sverige just nu. Men nu bör både kroppen och själen få lite vila, personligen så kommer jag att hoppas vädret ger mig möjlighet att spela golf, en avkopplande och rogivande sport som passar hela familjen. Att bara ligga i häng-

Företagare i Finland 3/2017

mattan är ett sätt att koppla av, men vad händer med kroppen då? Hur blir starten efter sommaren. Att verkligen koppla av från jobbet och göra nåt helt annat, ger avkoppling, lite motion för kroppen ger också nya förutsättningar att verkligen komma tillbaks från sommaren, utvilad och full med nya idéer, det skall undertecknad göra. Ingen stress, inte bara stressa på hit och dit, utan verkligen ta dagen som den kommer. När man vaknar och ser vad dagen och vädret är, så bestämma vad denna dag innehåller, det är ledighet med stort L.

Micael Blomster Ordförande svenska utskottet


AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Undersökning: Närmare fyra av tio skulle anställa om uppsägningen underlättades Bland sme-företagen skulle 37 procent vara beredda att anställa nya arbetstagare om uppsägning av personliga skäl skulle underlättas. Företagarna i Finland kartlade sme-företagarnas åsikter gällande flera metoder som underlättar anställning. TEXT RIIKKA KOSKENRANTA BILD ALEX GÜNSBERG/BRAND PHOTO

N

är man ser till företag som sysselsätter minst tio personer skulle upp till 60 procent anställa minst en arbetstagare till om uppsägningar av personliga skäl skulle underlättas. Av personerna som intervjuades frågade man hur många arbetstagare de skulle anställa om uppsägning av personliga skäl skulle underlättas. Undersökningsresultatet svarar inte i sig på anställningsbarheten eftersom många andra faktorer också inverkar på den. Hit hör till exempel det faktiska rekryteringsbehovet och företagets situation gällande efterfrågan. Undersökningen genomfördes av Kantar TNS i början på april. På undersökningen svarade totalt 1030 företagsrepresentanter. Under regeringens halvtidsöverläggning nästa vecka är förbättringen av sysselsättningen ett av tyngdpunktsområdena. Regeringens mål är att höja sysselsättningsprocenten till 72 vid utgången av regeringsperioden. – Enligt Företagarna i Finlands beräkningar skulle en underlättning av uppsägning av personliga skäl öka

6

sysselsättningen med i medeltal 10 000 individer. Sysselsättningspåverkan genom lokala avtal når upp till 30–65 000 sysselsatta. 65 000 är den långsiktiga effekten, säger Företagarna i Finlands chefsekonom Mika Kuismanen. Enligt Kuismanen skulle en underlättning av uppsägning av personliga skäl vara en väldigt viktig förändring med tanke på både nationalekonomin och arbetsplatsflödets dynamik. Tröskeln för uppsägning av personliga skäl är lägre i till exempel Sverige, Danmark och Tyskland. Dessa länder har även en klart högre sysselsättningsgrad än Finland. Bland sme-företagen skulle 42 procent anställa minst en arbetstagare på frågan om hur många nya arbetstagare de skulle anställa om de kunde förhandla om arbetsvillkoren på arbetsplatsen - även med avvikelse från kollektivavtalen.

Lågt antal förtroendemän i företag Företagarna undersökte även hur många företag som har en förtroendeman som tillhör ett fackförbund. En

Företagare i Finland 3/2017

facklig förtroendeman finns endast i tre procent av alla sme-företag och i vart femte av de organiserade smeföretagen. Majoriteten av sme-företagen hör inte till arbetsgivareförbundet. Chefsekonom Kuismanen påminner att oorganiserade arbetsgivarföretag som dock omfattas av de allmänt bindande kollektivavtalen måste följa kollektivavtalen vare sig man har en förtroendeman eller ej. – Resultatet påvisar att antalet förtroendemän som hör till fackförbund är väldigt lågt i finländska arbetsgivarföretag. – Huvudpoängen är att fackförbundets förtroendemansmodell inte får vara den enda modellen i lokala avtal.

"Sysselsättningsprocenten torde stiga till 70 procent" Enligt företagarna är en snabbare ökning av tillväxten i nationalekonomin den viktigaste enskilda förbättrande faktorn i dagens läge. – Tillväxttakten förutsätter strukturreformer, vi kan inte vänta att tillväxten faller ner från himlen.


7

Även enligt finansministeriets undersökning i februari är regeringens målsättning om en sysselsättning på 72 procent osannolik att uppnå utan effektiva politiska åtgärder som stärker efterfrågan och utbudet på arbete. Kuismanens prognos för sysselsättningsprocenten i april 2019 är cirka 70 procent om regeringen inte gör nya politiska åtgärder och nationalekonomin besparas från negativa chocker. För tillfället är sysselsättningsgraden 68,9 procent. Regeringens målsättning är 72 procent. – Det skulle inte ens räcka med att underlätta uppsägningar av personliga skäl och att öka lokala avtal för att uppnå målsättningen. Förutom dessa åtgärder behövs även en märkbart snabbare ekonomisk tillväxt. Det som regeringen redan gjort för att öka sysselsättningen är bland annat att förkorta det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa med 100 dagar till 400 dagar från och med årets början och konkurrenskraftsavtalet.

Företagare i Finland 3/2017


Sjöbevakningsstationen från 1950 talet tog ett steg in i hotell och restaurangbranschen i och med att Annel och Erkki Jyllilä blev de nya ägarna år 2007.

8

Företagare i Finland 3/2017


9

Kummelgrund –en pärla vid västkusten År 2006 beslöts det att man flyttar sjöbevakningsverksamheten från Skaftung i Kristinestad till Kaskö och senatsfastigheten som var ägare av området lade ut hela den natursköna udden till försäljning. TEXT OCH BILD SARA BONDEGÅRD/STUDIOSARA

P

å bekvämt asfalterad väg slingrar sig vägen fram till udden där Kummelgrund ligger vackert beläget. Bakom portarna ser man den ståtligt renoverade sjöbevakningsstationen med tornet som högsta punkt. Området är ca 2,7 ha med vattnet ett stenkast från huvudbyggnaden från nästan alla håll. Själva sjöbevakningsstationen, huvudbyggnaden, har idag 7 lyxiga hotellrum med 15 bäddplatser, samt 8 soffbäddplatser. I restaurangen finns det 30 kundplatser och i glasterassen rymmer det 16 platser. Tornet med utsikt över Skaftung arkipelag är möblerat för såväl 12 personers mötesrum eller som samlingsrum för ett tjugotal personer. Här har varit allt från vigslar till konferenser och rekreationsdagar. Annel och Erkki Jyllilä kommer båda från företagsamma familjer i grund och botten och de har gemensamt drivit företag sedan 1973 då de grundade Serres i Kauhajoki. Serres är ett familjeföretag som är specialiserat på plastproduktion. De är en föregångare inom utveckling och tillverkning av golvbrunnar och sugsystem för sjukhus. Golvbrunnarna går till Skandinavien och sjukhusprodukterna internationellt till ca 40 länder. – Vi har villan några kilometer härifrån Kummelgrund och jag har alltid sett potential i det här stället. Så

när det blev till salu så slog vi till, säger Erkki Jyllilä. Kummelgrund har under årens lopp satsat hårt på att erbjuda en högklassig upplevelse med en unik personlig service. Eftersom man har naturen runt knuten och exklusiva utrymmen så får kunden även en upplevelse i en genuin miljö. Att sitta på ett sammanträde uppe i sjöbevakningstornet med den magnifika utsikten gör att man storligen trivs. Miljön gör skillnad. – Här kan man ha sina möten, äta gott, bada bastu eller varför inte gå ut och vandra i den orörda skogen eller fara ut och fiska på det öppna havet. Skräddarsydda paketlösningar kan vi ordna för alla, säger Annel. Under det första året hade Kummelgrund 3 000 besökare. En tredjedel var företag, en annan tredjedel var föreningar och den sista tredjedelen var familjer. Främst så satsar man idag på företag. Kunderna kommer mest från närregionen, men vi ligger bra till i triangeln Björneborg, Vasa och Seinäjoki. Fyra timmar med bil från Helsingfors är inte heller hela välden. Något som paret Jyllilä inte hade förutsatt i sin kartläggning av riskfaktorer var att det kunde bli svårt att hitta rätt personal. Arbetsdagarna är långa och ibland otympliga eftersom vi tar emot så små grupper och vi inte

Företagare i Finland 3/2017

har ekonomiska möjligheter till att ha arbetet uppdelat i flera skiften. Däremot så finns det lediga dagar mellan bokningar som gör att man hinner få ut sin lediga tid. – För tillfället förlitar vi oss på en cateringfirma med tillfälliga arbetskrafter och detta är inte en lösning vi vill ha i längden, säger paret. – Vi tror att det finns ett par med erfarenhet, flexibilitet, motivation och vilja att få arbeta på ett sådant här unikt ställe, nära naturen och med mängder av utvecklingsmöjligheter. Att få vara med och skapa en samlingsplats med hög kvalitet för sina kunder. Hoppas paret anmäler sig till oss, skrattar Annel. Bland alla intressanta projekt man haft kring sjöbevakningsstationen har byråkratin varit stundvis tungrodd, eftersom man varit ovan med restaurangvärldens alla tillstånd. Lyckligtvis är allt nu under kontroll och man kan satsa framåt. Marknadsföringen sker idag mestadels genom djungeltelegrafen och bokningar kommer i strid ström. Klart är det ju att då man hittar ett par som är villiga att satsa på Kummelgrund som sitt arbete och sin livsstil så kommer även marknadsföringen att kunna ökas markant. Det ser paret fram emot!


NYLANDS FÖRETAGAREFÖRETAGARE KUST-ÖSTERBOTTENS

Berny’s – från kiosk till mångsidigt servicehus Intill Finlands längsta bro, Replotbron, vid porten till Finlands enda världsnaturarv ligger Berny’s Café & Restaurant. TEXT OCH BILD NINA FREDRIKSSON

V

10

erksamheten startade år 1973 med en liten kioskbyggnad och idag har företaget utvecklats till en mångsidig service- och mötesplats. Den första april i år tog företagarparet Tommy Pellas och Patricia Nedergård över verksamheten och de ser båda fram emot att fortsätta förbättra konceptet. – Det finns stor potential här, säger Tommy. Helheten ska utvecklas ytterligare och fokus kommer att ligga på mat, dryck och bättre service. Paret har lång erfarenhet av restaurangbranschen. Tommy och Patricia, som båda är utbildade kockar,

sålda luncher ökar hela tiden. Utöver lunchservering kan man beställa à la carte och menyn har de utformat tillsammans. – Vi är mycket nöjda med den här menyn, säger Tommy. Vi får positiv feedback av kunderna och nöjda kunder är vad vi vill ha. Den här menyn är ganska fiskbetonad och till hösten blir det mera vilt. Trots att Berny’s har verksamhet året runt så är sommarmånaderna deras högsäsong. Läget intill havet är perfekt och planerna inför den kommande terrassäsongen är i full gång. En lite lättare bistromeny och

rasser och njuta av god mat och fin havsutsikt. Berny’s är verkligen ”havsnära”. Restaurangen rymmer 140 personer och har en fantastisk havsutsikt. Utrymmet kan även bokas för privata tillställningar. Här finns också en bastu och konferensavdelning för större grupper. I anslutning till bastuavdelningen finns en skyddad terrass med två uppvärmda badtunnor. Vill man svalka sig tar man ett dopp i den friska havsvattenbassängen. Möjligheterna är många och trivselfaktorn är hög. Personalen är tillmötesgående, trevlig och flexibel.

träffades när de jobbade ombord på Birka Cruises. Det var även här som de insåg att de jobbar bra sida vid sida och att de delade intresset att någon gång driva en egen restaurang. Beslutet var alltså inte svårt när de fick möjligheten att ta över Berny’s. – Detta är något som vi kan, skrattar Patricia. Vi har ju aldrig jobbat med annat så erfarenhet och kunskap finns. Att de är duktiga märker även kunderna. Berny’s har redan fått många nya stamgäster och antalet

en spännande drinklista är också på gång. Tanken är att skapa ett trevligt loungeliknande uterum med bordsservering där det även kommer att ordnas olika tema- och trubadurkvällar. Förväntningarna inför högsäsongen är höga. Öppethållningstiderna förlängs och paret hoppas på full ruljangs. – Vädret spelar ju helt klart stor roll så vi hoppas på bra väder, säger Patricia. Men om det regnar kan man lika väl sitta inne i restaurangen eller på någon av våra inglasade ter-

Tommy och Patricia sköter per automatik det mesta själva och att delegera arbetsuppgifter kan kännas som en utmaning. – Efter många år i branschen vet man hurudan personal man vill ha och vi har ett bra gäng här som trivs tillsammans, förklarar de två nöjda restaurangägarna.

Företagare i Finland 3/2017


11

Med utsikt över Finlands längsta bro bjuder Tommy Pellas och Patricia Nedergård sina kunder på god mat och dryck.

Företagare i Finland 3/2017


EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Skärgårdslandskap och en mångsidig servicehelhet ger turismföretagare trumf på hand I Finby finns ett turismföretag som har flera trumf på hand i och med att man satsat på långsiktig utveckling av servicehelheten, riktad marknadsföring och det finska skärgårdslandskapet. TEXT OCH BILD ELINA ILMANEN

12

Företagare i Finland 3/2017


13

Ä

ntligen är den varma vårsolen här, och det passar Anu Saarelainen fint. Hon driver företaget Ylöstalon Matkailutila och förbereder sig nu inför sin andra sommarsäsong i den nya skärgårdsrestaurangen Nixor i Finby. Restaurangen är en del av den företagshelhet som Saarelainen äger tillsammans med sin man Juha Karimo. I helheten ingår förutom restaurangen åtta hyresstugor och dessutom Villa Meri, byggd 2008, som hyrs ut för fester och konferenser. Företagarparet har målmedvetet utvecklat sina tjänster för att de ska möta dagens behov. Företagets historia sträcker sig 300 år bakåt i tiden till Karimos släktgård, som på 1990-talet trendenligt började användas för gårdsbruksturism. Efter ägarskiftet 1998 har företaget drivits framåt genom nya landvinningar. Stugor vid havsstranden, semestrande i egen regi och fisketurism är i dag hörnstenar i verksamheten på gården Ylöstalo.

– Gårdens läge i skärgården vid havet gör att fiske har blivit en viktig del av turismen för oss. Ett dragplåster i Finby är nämligen fiskevattnen, som hör till de bästa i hela Finland. Vår mest hektiska stugsäsong är nuförtiden våren och hösten, då mängder av fiskare kommer till Finby, berättar Saarelainen. Skärgårdslandskapet attraherar också festkunder; bland annat väljer många att fira sitt sommarbröllop på Villa Meri. Omgivningen kring festplatsen med dess stugor och havslandskap har varit ett trumfkort i marknadsföringen. – Många vill fira sitt bröllop i den finska skärgården. Det att vi kan erbjuda inte bara en fin festplats men också stugor och inkvartering gör det lätt att bjuda in även långväga gäster för ett helt veckoslut, berättar Saarelainen.

Samarbete mellan turismföretagarna gynnar hela skärgården Den mångsidiga helheten har också krävt en hel del marknadsföring. Även om verksamheten är säsongbetonad måste den marknadsföras året om. Man har satsat på stor synlighet i sociala medier och på webben och dessutom utnyttjat olika möjligheter till gemensam marknadsföring både via andra turismföretag i Finby och genom samarbete med Salo och Kimitoön. – Vi har samarbetat bland annat på resemässor. Tillsammans med de övriga företagen på orten har vi ock-

så tagit fram en broschyr som sammanställer de olika tjänsterna som erbjuds i Finby. Det är till fördel för hela regionen att företagen med gemensamma krafter marknadsför de mångsidiga möjligheter som finns i skärgården. Samarbetet ger effektivare synlighet och möjliggör också nya idéer, och dessutom är det uppmuntrande att få stöd av andra företagare, säger Saarelainen tacksamt.

Allt fler turister vill åka någonstans där de får vara i fred och njuta av naturens stillhet Dagens turister uppskattar enkelhet och god tillgång till tjänster. Fritidsresor förväntas inte alltid längre vara fullspäckade med aktiviteter på samma sätt som förut. I dagens hektiska värld uppskattar många en chans att få uppleva tystnad och stillhet. I Finland har man äntligen börjat utnyttja denna moderna turismtrend. – Vi märker allt oftare att både inhemska och utländska turister kommer till oss för att få njuta av stillheten i skärgården. Till de viktigaste kriterierna för ett lyckat besök hör enligt våra kunder möjligheten att få vara för sig själv och fly den stresssiga vardagen. Det är bra att man i Finland äntligen har börjat erkänna turismens betydelse som näringsverksamhet och att Finlands trumfkort när det gäller trenden att njuta av tystnad och stillhet har identifierats och redan börjat marknadsföras, säger Saarelainen.

Anu Saarelainen njuter av att få betjäna kunder igen då skärgårdsrestaurangen öppnat efter vintersäsongen. Företagarparet såg potentialen i den nya skärgårdsrestaurangen redan före utvidgningen. Vart man än vänder blicken i restaurangen ser man det vackra havslandskapet.

Företagare i Finland 3/2017


NYLANDS FÖRETAGARE

Från odlare till konsument utan mellanhänder Det är de fritidsboende som håller i gång kommersen på Tallbacka Trädgård. Den fasta bosättningen i Bromarv uppgår till cirka femhundra personer, men på sommaren ökar befolkningen nära på tiofalt. TEXT OCH FOTOGRAFI MIA BERG-LUNDQVIST

M

orgonsysslorna på gården är avklarade, fyra månader gamla flickebarnet Sidonia sover fridfullt i vagnen invid husknuten och inne i stugköket sprider sig en lovande doft av nybryggt kaffe. För Runa-Linn och John Silander har året börjat med flera nya roller att växa in i, både som första gångs föräldrar och som nyblivna företagare. I januari övertog paret Tallbacka Trädgård efter Runa-Linns föräldrar Katarina och Göran Karlsson. Att just Runa-Linn var den i syskonskaran som skulle överta verksamheten var litet av en slump. Men en katalysator i sammanhanget var nog det avträdelsstöd som finns för jord-

14

bruksföretagare och som eventuellt kommer att upphöra 2018. Avträdelsestödet, som berättigar till tryggad utkomst för avträdaren fram till det att hen uppnått pensionsålder, har i syfte att uppmuntra till tidigare generationsväxlingar. –Odlarkåren har en genomsnittsålder på plus femtio i Finland. En tanke bakom avträdelsestödet har varit att få till stånd en föryngring i branschen, förklarar John.

Direktförsäljning utan lagring Tomater är den gröda som Tallbacka Trädgård är mest känd för. De driver själva upp alla plantor från frö.

Företagare i Finland 3/2017

–Eftersom det är en liten gård är det inte möjligt att producera något som bulkvara. Det finns ingen lönsamhet i det, förklarar Katarina, som startade upp verksamheten med sin man år 1986. Man har i stället satsat på bredd i sortimentet. Den här säsongen har Runa-Linn och John sått hela trettiofem olika tomatsorter. På Tallbacka skördas endast mogna tomater, vilket förhindrar lagring och långa transportsträckor. –Vi säljer utan mellanhänder och kan på så sätt få ett högre pris för vår produkt, berättar Runa-Linn. Försäljningen sker primärt som direkt gårdsförsäljning, via den lo-


15

Utöver tomater odlar man också exempelvis färska örter av olika slag. På bilden syns Runa-Linn och John Silander.

kala REKO-ringen och vid ett försäljningsstånd ute vid Vättlaxvägen. Att nätverka och upprätthålla ett fungerande samarbete är kanske av extra vikt då man befinner sig på landsbygden. Ett konkret uttryck för detta samarbete är försäljningsståndet vid vägavtaget. –Vi är flera som samlar våra produkter där. Vi har bland annat en som bakar, en som gör sylter, en som hämtar jordgubbar. De blir litet av en supermarket-effekt, säger John.

Efterfrågan på närodlat Runa-Linn och John berättar att de vill fortsätta driva företaget småskaligt och familjebaserat, om än med en egen särprägel. De första åren kommer att handla om att lära sig verksamheten från grunden. Ett flisverk finns med i framtidsplanerna, liksom tankar om en förädlingshall. –Jag tror att det kunde finnas en nisch för det med tanke på efter-

frågan på lokalproducerade varor, säger John. Runa-Linn intygar att de känner av närmatstrenden. –Folk uppskattar att vi inte använder kemiska bekämpningsmedel och gillar möjligheten att få se växthusen där tomaterna odlas, berättar Runa-Linn. Den klart största kundgruppen är fritidsboende som strömmar till under sommaren. Det är långt de som håller verksamheten rullande. Runa-Linn, John och Katarina är eniga om att samhället har en viktig uppgift i att se till att sommargästerna trivs på landet. –Man får exempelvis inte höja fastighetsskatterna till en sådan nivå att det blir orimligt att ha ett fritidsboende, inflikar Katarina. Hon är också missnöjd över att politiker och tjänstemän ofta förbiser den stora mängd människor de åretruntboende betjänar under sommaren. Kommunal servicen erbjuds en-

Företagare i Finland 3/2017

dast utifrån mängden fast bosatta. –Då det gäller allt från skolor till åldringsvård får man nästan känslan att vi är till besvär. Jag förstår inte hur de tänkt med all centralisering. Vem ska producera närmaten, när man tagit bort all service från landsbygden? frågar Katarina.

Jag förstår inte hur de tänkt med all centralisering

• Tallbacka Trädgård finns i Bromarv, Raseborg. • Företaget grundades 1986 av Katarina och Göran Karlsson. • Utöver tomater, odlas grönsaker som gurka, sallad, majs och lök. Man kommer också att så havre på cirka sju hektar.


MELLERSTA-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

SAIJA SAARNISTO, som arbetade på Mellersta Österbottens Företagare,

VANN The Voice of Finland 2017.

Karlebybon som drog hem segern TEXT JENNY FINHOLM OCH BILDERNA JONI MÄKI-PETÄJÄ OCH NUMI NUMMELIN

25

-åriga Saija Saarnisto från Karleby hade i flera år funderat på att söka till sångtävlingen The Voice of Filnand, men eftersom hon lidit av rampfeber så har det hindrat henne från att uppträda. –Jag blev erbjuden att uppträda på Rockskolans 30-års fest i Karleby och om jag klarar av detta, så söker jag till The Voice of Finland, säger Saarnisto. Och det gjorde hon! Tidigare hade hon endast framträtt ett par gånger inför en större publik. Saija spenderar gärna sin fritid med familjen och sina nära och kära ute på landet. Musiken har alltid varit en del av hennes liv, men att framträda kräver ännu träning. Saarnistos version av Eva Cassidys låt ”Autumn Leaves” blev en succé då ”Ääni ratkaisee”-avsnittet visades i januari. Alla fyra stolar vändes och Saija beslöt sig för att välja Redramas team. – Redrama var det mest naturliga alternativet direkt från början, berättar Saija.

16

Saija har tidigare berättat att hon är väldigt nervös inför framträdanden, men har under tävlingens gång lärt sig att ta itu med känslan. ”Battle”- skedet, där hon tillsammans med Viola Pöyhönen, sjöng Nirvanas ”Smells Like Teen Spirit” kändes betydligt lättare eftersom hon där inte sjöng ensam. – I finalen var jag minst nervös, för då visste jag att det var sista kvällen hur det än går, ler Saija. Saija tog hem segern med 38,5 procent av publikens röster när årets The Voice of Finland avgjordes på långfredagan den 14.4.2017. Hon beskriver situationen som overklig, men hon är mycket tacksam. Saarnisto återvände normalt till sitt jobb som kontorssekreterare efter segerhelgen. Hon började sitt nya jobb på Fiksukatsastus Oy i Karleby i mars 2017. Tidigare jobbade hon som kommunikationssekreterare på Mellersta Österbottens Företagare. – Det som överraskade mest under tävlingen var att hur nära jag och dom andra deltagarna kom varan-

Företagare i Finland 3/2017

dra. Det kändes inte som att vi tävlade mot varandra, utan vi stöttade och kämpade varandra, berättar Saija. Deltagarnas kontakt har även fortsatt efter tävlingen. Saija har fått en massa lyckönskingar och folk har varit väldigt positiva. Då det kommer negativ feedback går hon igenom dem och söker efter konstruktiv kritik. – Man kan aldrig glädja alla, men konstruktiv kritk är alltid välkommet, säger Saija. I framtiden vill Saija spela in en skiva och uppträda. Låtar med själ ligger nära hjärtat och favorit genrer när det gäller musik är Soul, Blues, Jazz och Rnb. I sommar vill Saija helst vara med familjen och njuta av god mat och dryck! Några framträdanden skulle inte heller vara så illa.

”Man kan aldrig glädja alla, men konstruktiv kritk är alltid välkommet.”


17

The Voice of Finland The Voice of Finland är den finska versionen av ett holländskt format som John de Molin har utvecklat, The Voice of Holland. I formatet söker man sångarbegåvningar och både domare och publiken har möjlighet att påverka vem som kommer vidare i programmet. Vinnaren väljs av publiken med röstning. Den första säsong började 30.12.2011.

De fyra domarna och tävlarnas coachar var Michael Monroe, Redrama, Anna Puu och Olli Lindholm.

KONTORET ÄR STÄNGT 3.7–31.7.2017 UNDER DENNA TID ÄR KREDITUPPLYSNINGSTJÄNSTEN INTE I BRUK.

OBS! Företagarna i Finland betjänar er under sommaren på numret 09 229 221.

Trevlig sommar!

Företagare i Finland 3/2017

Pixhill

Den nationella rådgivningen betjänar på numret 09 229 222.


HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

ger alldeles vid Café Mellsten lig

havet.

Café Mellsten – ett strandcafé med hemtrevlig atmosfär Mellstens badstrand är säkert en bekant plats för alla som bott i Esbo en litet längre tid. Alldeles invid stranden finns en byggnad från 1963, där det finns omklädningsrum och ett café. TEXT OCH BILDER MARIANNE SUNDBLAD

N

är Nina Backberg-Kinnunen 1994 hyrde lokalen från Esbo stad och började driva caféet, var verksamheten och lokalen mycket mer anspråkslösa än nu. Hon serverade glass, kaffe samt söta och salta bakverk. Från det har Nina stegvis utvidgat verksamheten och också fått använda en större del av lokalen. Nu är caféet öppet nästan året runt, och förutom lunch på dagen serveras det pizza på kvällen. Caféet har också A-rättigheter. Innan Nina för 23 år sedan började sin karriär som företagare hade hon arbetat i restaurangbranschen. När jag frågar henne om hon sökte hjälp med företagandet när hon började, ler hon och konstaterar att hennes mamma hade ett torgkafé i Hagalund i Esbo i 20 års tid. Det var säkert en tillräcklig ”företagarkurs” och allt annat har hon själv lärt sig småningom. Men också tiderna har

18

ändrats: då behövdes det inte alls så mycket pappersarbete som idag.

Från café till lunchrestaurang Ganska snabbt började Nina laga dagens soppa, som snart fick sällskap av dagens pasta och sallad. Lunchen serveras varje dag från början av januari till slutet av oktober. Café Mellsten är dock ett typiskt säsongföretag. Året om har Nina bara några fast anställda, men på sommaren anställer hon cirka 30 sommararbetare, för det mesta studerande och skolelever. Caféet är öppet sju dagar i veckan med två turer, och i sommar har Nina också öppnat ett litet café i Björnviken i Esbo.

Ett typiskt säsongföretag Nina säger att när sommarsäsongen början, är det som om hon varje

Företagare i Finland 3/2017

år fick börja om från noll. Vid sidan av sitt eget jobb på caféet ska hon planera sommarens verksamhet, ta hand om beställningarna, sköta pappersarbetet och till råga på allt anställa ett trettiotal ungdomar, inskola dem, övervaka och ansvara. När vi sitter på caféet för intervjun i den värsta lunchrusningen en vacker vårdag i början av maj, är caféet helt fullt. Medan vi pratar håller Nina hela tiden ett öga på det som sker, kollar lunchbordet, ropar instruktioner till köket, svarar på telefon.

Nina tycker om att arbeta med unga människor. En typisk arbetsdag för Nina kan börja klockan sex med pappersarbete och sluta sent på kvällen. Caféet har öppet varje dag till nio. Hur orkar hon? Ibland är det nog tungt,


19

Nina Backb erg-Kinnun en jobbar gärna med unga män niskor. Vad får det vara?

medger hon. ”Om jag för 23 år sedan hade vetat hur mycket arbete det här kräver, vet jag inte om jag någonsin hade börjat”, konstaterar hon fundersamt. Men det har också funnits positiva sidor. Eftersom det är lugnare på vintern, har hon kunnat planera sina egna arbetsturer så att hon har skött barnen hemma när de var små och varit hemma när de kommer hem från skolan. Det har varit viktigt för henne. Och för länge sedan bestämde hon att ha caféet helt stängt i november och december. Då kan hon ha ledigt och njuta av vintern – visserligen säger hon att det nuförtiden krävs så mycket pappersarbete, såsom egenkontrollplaner och andra myndighetsrapporter, att hon gör dem på vintern. Nina säger att hon är mycket noga med att allt ska göras och gö-

ras rätt. Kanske typiskt för en kvinnlig företagare?

Sommar och värme – glass och pizza Men på våren och sommaren finns ingen tid att vila. Café Mellstens pizzor är populära, och när pizzaugnen varje dag klockan tre blir varm, kan det en varm sommardag ta mer än en timme att få en pizza. Mellstens strand är mycket populär på sommaren, och köerna till glasskiosken blir också långa. Därför har Nina sommartid på terrassen en ”box bar”, som betjänar kunderna och gör köerna litet kortare. Såklart är det roligt med massor med nöjda kunder. Och fast det kan vara arbetsamt med en stor skara sommararbetare, säger Nina att det också håller henne själv ung att få arbeta med unga människor. Och ivern

Företagare i Finland 3/2017

har inte försvunnit någonstans. Nina har ständigt nya idéer och planer och är ivrig att förverkliga dem. Verksamheten har också ständigt utvecklats och utvidgats, det senaste exemplet är det nya caféet i Björnviken. När jag ser på lunchvimlet i det fullsatta caféet och Nina småpratande med sina stamkunder bakom serveringsdisken, tror jag att hon ändå hade valt Café Mellsten för 23 år sedan, hade hon fått välja på nytt.

Ett säsongföretag får i praktiken börja varje år från noll.


HELSINGFORS FÖRETAGARE

Nordsjö och Östra Helsingfors erbjuder möjligheter för affärsverksamhet Med tanke på huvudstadsregionens tillväxt och utveckling är Östra Helsingfors ett av de mest intressanta områdena. I Östra Helsingfors finns bland annat stadens vackraste stränder, omfattande skogsområden, det mycket populära femstjärniga lägerområdet TEXT JAANA TIHTONEN BILD JAANA TIHTONEN OCH ALEXANDERPHOTO/SHUTTERSTOCK.COM

F

ör företagaren Pekka Pirkkala (Brutoff & Co) är Nordsjö en hjärtesak. Pirkkala som har bott i över 36 år i regionen har varit med och grundat Visit Vuosaari-projektet och folkrörelsen för bevarandet av Rastböle camping. Pirkkala ser en stor potential i regionen trots det dåliga ryktet som Östra Helsingfors bär med sig. – Ungdomens och barndomens minnen om den grönskande och havsnära ön motsvarar inte riktigt bilden som har lyfts fram i media över tiden. Visit Vuosaari-projektets målsättning är att lyfta fram regionens verkliga sida till allmänhetens kännedom. Vi vill få fler nationella och utländska besökare till Nordsjö och Östra Helsingfors och erbjuda nya tjänster för regionens invånare. Med tanke på tillgängligheten är

20

denna målsättning fullt möjlig: med metro tar man sig in till centrum på 20 minuter, lika snabbt tar du dig till flygfältet och båda ringlederna går från Nordsjö. – Vi gör Nordsjö till ett varumärke för aktiv stadsturism, berättar Pirkkala och fortsätter – Nordsjö är stadens grönaste och mest havsnära område, här finns mest strandlinje, parker och skog och båtförbindelse till centrum. Området är perfekt för motionsturism. Vi har redan nu en egen golfbana, Europas modernaste vinterträningscenter för golf, Planmeca Golf Areena. I samma motionspark finns Aimo Mäkinen Areena och FC Viikings har även ett eget hallprojekt på gång i området, räknar Pirkkala upp.

Företagare i Finland 3/2017

Rastböles öde ventilerades ifjol I Rastböle finns Helsingfors enda lägerområde, Rastböle Camping, som upprätthålls av staden. Ett av Finlands livligaste lägerområden får besök av turister från hela världen. I den nya generalplanen för Helsingfors stad ville man utveckla området som reserverats för campingen till ett kompakt bostadsområde men diskussionen med områdets aktörer sköt upp planen. Finlands viktigaste lägerområde får tillsvidare fortsätta på plats tills ett fullständigt motsvarande område som lämpar sig för verksamheten hittas. Den ekonomiska nyttan som turismen medför kunde inte motstridas. – Stadens och Finlands turisminstanser stödde bibehållandet


21

Rastböle och snart även Kvarnbäckens pulserande campusområde. Förändringarna medför nya möjligheter för företagare – och företagsamhet, arbetsplatser samt ny verksamhet behövs på området vars tyngdpunkt ligger på boendet.

av Rastböle campingområde, likaså Helsingfors Företagare. Rastböle är en smidig och viktig rastplats för fordonsresenärer från övriga Finland och Europa. Resefordonet kan man lämna vid stranden i Rastböle och sedan fortsätta färden med metro in till centrum. Det här är ett ganska unikt sätt att resa. För att inte tala om de 10 miljoner euro i turismintäkter som Rastböle drar in, påminner Pirkkala.

Östra Helsingfors växer Pekka Pirkkala har lång erfarenhet av utveckling och marknadsföring av regionen: under sin karriär har han konsulterat bland annat KUUMA-kommuner. Nu vill han vara med och påverka sitt barndomslandskap i Nordsjö. – Med tanke på Helsingfors inter-

nationella konkurrens finns det ingen mening i att utveckla de östra stadsdelarna av Helsingfors till sovstäder utan istället mångsidigt sysselsätta dessa tillsammans med områdets företagare och invånare. Det nuvarande invånarantalet ger redan regionen en betydelsefull köpkraft. En stor del av tillväxten i Helsingfors riktas även i fortsättningen mot Östra Helsingfors. Yrkeshögskolan Metropolias nya campus färdigställs åren 2018–2019 i Kvarnbäcken vilket medför cirka 6 000 studerande och 600 nya arbetsplatser. Pirkkala uppmuntrar alla att skaka av sig sina fördomar och istället se Östra Helsingfors hela företagsamhetspotential.

Företagare i Finland 3/2017

Visit Vuosaari • Fick sin början via lokala företagare s iver att skapa och fö rverkliga tjänster tillsamm ans i Nordsjö. • Målsättningen var att bl.a. att synliggö ra Nordsjö som en attraktiv och utmärkande stadsdel med hjälp av en aktiv gemensam markn adsföring och evenem ang. • www.visitvuosa ari.fi


FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

I och med städningen så kommer onekligen ett avfall i större eller i mindre skala att uppstå. Det är här Retex kan komma in, om du får problem med avfallet. Om du bor i Södra Österbotten vill säga.

22

Företagare i Finland 3/2017


23

Ditt problem – vårt jobb! Sommaren anländer och det börjar klia i städfingrarna. Man vill ju piffa upp allt det man gått och tänkt på under vinterhalvåret. Sommarstugan ska fixas, garaget ska tömmas och ordnas upp och den gamla lekstugan ska rivas och fönstren på huset ska målas. TEXT OCH BILD SARA BONDEGÅRD/STUDIOSARA

R

etex är alltså ett avfallshanterings företag som ligger strategiskt beläget exakt i mitten av de tre städerna, Kristinestad, Kaskö och Närpes. År 2007 köpte bröderna Andreas och Rasmus och Sigg upp två stycken sopservice bolag i nejden. Den ena med starka rötter i Kristinestad och det andra bolaget med kundkretsen i Närpes. Ett år gick och år 2008 grundade de det gemensamma bolaget Retex. – Vi ville ha ett namn som inte hade en koppling till något med tanke på att vi skulle serva en hel region och inte endast en ort. Vi ville heller inte ha varken finskt eller svenskt namn. Så det blev Retex, som inte har nån betydelse i sig. Det kommunala beslutet som togs 2012, att det inte skulle bli kommunaliserad avfallshantering, var ett av de bästa besluten för företagarna Sigg. Detta betydde att de verkligen kunde satsa stenhårt på sitt företag och bara blicka framåt. De riktlinjer och planer de fokuserat på stärkte de och idag är de en av livskraftig aktör inom avfallshanteringen i nejden. Verksamheten har tre ben att stå. 1. Avfallshantering 2.Uthyrning av allt inom byggnads 3. Energisidan som innefattar skogsenergin. Den del man

fokuserat hårt på just efter beslutet år 2012, är avfallshanteringen och den kundanpassade återvinningen. – Vi har under åren försökt visa vad vi har, vad vi kan och vara stolt över det. Vi brinner för att utveckla bolaget och få det bättre, säger Sigg. I de av EU fastställda direktiv så är detta med materialåtervinning ett stort steg i kedjan. Retex har med stor omsorg skapat sig ett brett och kunnigt kontakt- och samarbetsnätverk. Där är bl.a. återvinnings samarbetspartnern en markant och betydelsefull aktör för dem i om just satsningen på återvinning. – Då vi får in avfall grovsorteras det, sedan sänder man det till samarbetspartnern som ännu optiskt sorterar materialet, berättar Rasmus Sigg. Det är viktigt att ha samarbetspartners, man kan inte vara stark på allt fortsätter han. – Sedan handhar vi även sekretessmaterial. Detta är en skild värld och grymt viktigt att den sköts korrekt, berättar Rasmus. Här kommer ännu en samarbetspartner in och sköter om att det går enligt alla normer och regler. Retex är ett företag som idag har 13 anställda plus företagarna själva. År 2016 blev de valda till årets före-

Företagare i Finland 3/2017

tagare i Kaskö företagarförening. De har 13 bilar som rullar på i nejden och satsar på ett genomgående miljötänk för företaget. I och med att området är stort och bosättningen är utspridd behöver man tänka till lite inför körningar. – När vi hämtar material från punkt A till punkt B så lastar vi på nytt eller utför någon annan tjänst på samma gång på punkt B. – Nu är sommaren dessutom vid dörren och det innebär en dubblering av tömningar för oss. Villor behöver flakar att slänga skräp i, evenemang och läger behöver bajamajor och på uthyrningssidan så kommer man för att hyra de verktyg man inte har. ”Ditt avfallsproblem är vårt jobb” är slogan för deras bolag och som scouterna; De är alltid redo för alla slags sommarstädningar.


INBJUDAN TILL EXPORTSEMINARIUM :

Välkommen till Närpes - staden med sting NÄRPES DEN 15 SEPTEMBER 2017

S

PROGRAM

verige är den viktigaste exportmarknaden för många företag i Närpes och

Öppning Micaela Björklund, Ordförande i stadsfullmäktige, Närpes

övriga Österbotten. För flera av dem

är Sverige också inkörsporten till den globala marknaden. Närpes hör till de mest framgångsrika städerna i Finland, framför allt när det gäller sysselsättning och företagsamhet. Det som är ännu mer unikt är att invandrarna har integrerats i samhället och bidrar till den gemensamma framgången. Med starka företag är förutsättningarna för att ytterligare öka exporten till Sverige ypperliga. Kom och lyssna på experternas bästa tips för hur du drar nytta av Sverige som exportmarknad!

Dag: Fredag den 15 september 2017 Tid: kl 09.00 - 13.00 inklusive lunch Plats: Frank Mangs Center, Kristinestadsvägen 884, Böle Anmälan: Senast den 8 september 2017 på www.finsve.com/exportnarpes

Finlands väg ut på den globala marknaden går via Sverige Kjell Skoglund, VD, Finsk-svenska handelskammaren Cleantech – exportindustrins räddning? Rune Westergård, Grundare, CITEC Teknologi, kvalitet och fokus på kunden Pauli Ojala, VD, Nordautomation Vad krävs för att slå igenom på en hårt konkurrerad exportmarknad? Henry Backlund, VD, Dermoshop Framgångsrecept för företagande i Sverige Anna-Bella Packwood, VD Hanna Rexhammar, aukt. revisor Deskjockeys Seminariet avslutas med lunch

HUVUDSPONSORER:

PRODUKTSPONSORER:

Anmäl dig till seminariet här:

www.finsve.com/exportnarpes


Digiskolan hjälper i affärsverksamheten

Importerade kemikalier ska registreras

Skatteplock ur halvtidsöversynen

3

2017

Så här sköter du ärenden med redovisningsbyrån Enkelt och lättfattligt om dataskyddsförordningen


Medlemskap ger många värdefulla förmåner. 100 sakkunniga står till ditt förfogande på ett telefonsamtals avstånd. Det lönar sig att vara medlem i Företagarna i Finland. Företagarnas kostnadsfria telefonrådgivning ger dig mångsidig handledning och råd i frågor som rör ditt företagande. Genom ett enda samtal till en av Företagarna i Finlands jurister sparar du lätt in medlemsavgiften för hela året! Du sparar varje år tusentals euro i reda pengar. www.yrittajat.fi/neuvontapalvelut


Innehåll 4

Infodisken Digiskolan hjälper i affärsverksamheten Tid att ansöka om företagshälsovårdens ersättningar! SME-företag ut i världen-fältrunda 2017 Använder ditt industriföretag elström med lägre skattesats?

6 8 10

Ärendehantering med bokföringsbyrån handlar om överenskommelser Bokförings- och redovisningsbyråerna har rätt till materialet som de producerar Importerar du eller tillverkar du 1—100 ton kemikalier per år?

12

Företagarens arbetsolycksfallsförsäkring har anslutits till FöPL-försäkringen

13

Regleringen av planläggning och byggande luckras upp

14

Skatteplock ur halvtidsöversynen

15

Inkomstregister i bruk 2019

16

Enkelt och lättfattligt om dataskyddsförordningen

18

Arbetsgivare kan nu söka ny familjeledighetsersättning

FÖRETAGARINFO 3/2017 UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år. ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Eeva ketvel, kommunikationschef tfn 09 2292 2952, eeva,ketvel@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER • Petri Holopainen • Anna Lundén • Tiina Toivonen • Eeva Lyytinen, Taloushallintoliitto • Sanna Sinkkilä, Olycksfallsförsäkringscentralen

7 1 20 UTGIVNINGSDATUM

1 . . . . . . . . . . . 20.1

ET PÅ NÄT O F N I R INFO R ETAGA R A Ö G F A S LÄ FORET MSNUMMER! / I F . T A J LE YRITTAIN MED DITT MED LOGGA

2 . . . . . . . . . . . 17.3 3 . . . . . . . . . . . 12.5 4 . . . . . . . . . . . 11.8 5 . . . . . . . . . . . 6.10 6 . . . . . . . . . . . 1.12


I

N F O D

S K E N

I

Digiskolan hjälper i affärsverksamheten Företagarens digiskola är avsedd för små och medelstora företag och tar Finland till den digitala tidsåldern under våren och kommande höst. Företagarens digiskola tar digitaliseringen till företagaren på ett praktiskt och uppmuntrande sätt med belysande exempel. Detta möjliggörs av projektet Reeboot Finland och Finlands Företagare. Tankesmedjan och startup-nätverket Innokampus för unga arrangerar skolorna på olika orter.

Stor chans för företag och för Finland Genom digitaliseringen kan man skapa nytt arbete och nya arbetsplatser. Nya arbetsplatser har under de senaste åren uttryckligen skapats hos små och medelstora företag. Det är just dessa företag som bör vara uppdaterade när det gäller digitaliseringen och dess möjligheter. Digiskolor ordnas runt om i Finland, och de är avgiftsfria för företagarna. Företagarens digiskola inleds med ett allmänt avsnitt och därefter följer en verkstad som tar itu med de grundläggande frågorna. Av deltagarna förutsätts inga tidigare kunskaper om digitalisering. Förutom skolan besöker Innokampus unga digiambassadörer företagen som har anmält sig till digiskolan. Företagarna och företagen kan berätta för digiambassadören vilka teman företaget intresserar sig för och vilka frågor som sysselsätter företaget mest. Mer information: www.yrittajat.fi/digikoulu

Tid att ansöka om företagshälsovårdens ersättningar! Efter att redovisningsperioden har avslutats har arbetsgivare sex månader på sig att ansöka om ersättningar för kostnaderna för företagshälsovård. Om redovisningsperioden upphörde 31.12.2016 ska ansökan om ersättning lämnas till FPA före utgången av juni.

Ansök på nätet

De tre stora för företag, som varit med i Kasvu Open, har varit de nya nätverken och kontakterna, uppdateringen av strategin och ökad synlighet (Kasvajat-rapporten). 95 procent av de som varit med skulle rekommendera Kasvu Open till andra företagare.

Ansökningarna om ersättning lämnas i första hand på nätet. Om du trots allt lämnar din ansökan på pappersblanketten ska du fylla i den omsorgsfullt. Kom också ihåg att komplettera uppgifter som saknas på blanketten som tjänsteproducenten har fyllt i på förhand. Utan tillräckliga uppgifter kan FPA inte behandla din ansökan. Arbetsgivare loggar in i webbtjänsten med sina så kallade starka Katso-koder. Mer information om ansökningarna: www.kela.fi/asiointi-tyoterveyshuolto

Satu Haka Coach i Kasvu Roihu och facilitator i Kasvu Open

LÄS FLERA BLOGGAR PÅ ADRESSEN YRITTAJAT.FI

4

Företagarinfo 3/2017


SME-företag ut i världen-fältrunda 2017 I Finland har vi många företag med goda förutsättningar till framgångar på den internationella marknaden. Finlands Företagares mål är att fördubbla antalet exportföretag. Det finns många bra verktyg för internationalisering och finansieringsinstrument för företag, men de är tämligen obekanta. År 2018 är en stor ändring dessutom på kommande, när Finpro och Tekes går samman i BusinessFinland. I syfte att hjälpa företagen ordnar Finlands Företagares regionala nätverk och Handelskamrarna SME-företagen ut i världen-seminarier på tio orter under 2017. Evenemangens tyngdpunkt ligger i företagens egna erfarenheter av internationalisering. Du får mera information om evenemangen i kalendern i webbtjänsten www.yrittajat.fi och på den regionala organisations webbplats som ordnar evenemanget. Evenemangen är avgiftsfria. Materialet som samlas in under rundan läggs ut på webbplatsen #tiimitavattavissa.fi.

Seminarieserien SME-företagen ut i världen • Kuopio 1.6.2017 • Björneborg: 22.8.2017 • Tammerfors 6.9.2017 • Uleåborg 11.9.2017 • Villmanstrand 19.9.2017 • Åbo 20.9.2017 • Karleby 2.10.2017 Mer information: Thomas Palmgren thomas.palmgren@yrittajat.fi, 050 500 3384 www.tiimitavattavissa.fi

Använder ditt industriföretag elström med lägre skattesats? Enligt punktskattelagen måste industriföretag som använder elström enligt skatteklass II registrera sig i systemet för offentliggörande och uppföljning av statliga stöd inom punktbeskattning och anmäla behövliga uppgifter till stödmyndigheten, det vill säga Skatteförvaltningen. Nedsatt elskatt för industrin beviljas via elnätsbolagen. Elnätsbolaget är skatteskyldigt för elström som överlåts enligt den lägre skatteklassen. Slutanvändare av elström som köper elström enligt den lägre skatteklassen av elnätsbolag och använder den i industriell verksamhet är emellertid skyldig att registrera sig. Slutanvändare är den som får statsstödet. Uppgifterna ska lämnas efter att kalenderåret har tagit slut inom januari månad. Uppgifterna om leveranser under perioden 1.7.2016–31.12.2016 ska emellertid lämnas senast den 15 maj 2017.

Mer information: www.vero.fi > www.vero.fi/sv-FI/Skatteforvaltningen/Nyheter/ Foretags_och_samfundskunder/Mottagare_av_ statliga_stod_maste_registr(42681) www.vero.fi > www.vero.fi/sv-FI/Detaljerade_skatteanvisningar/ Punktskatter/Oppenhetsskyldighet_gallande_ statliga_st(4134)

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 3/2017

5


Taloushallintoliitto, Eeva Lyytinen, sakkunning, tfn. 09 6850 5735, eeva.lyytinen@taloushallintoliitto.fi

Ärendehantering med bokföringsbyrån handlar om överenskommelser Företagaren ansvarar för sin bokföring, det ansvaret kan han eller hon inte utlokalisera. En bokföringsbyrå som arbetar yrkesmässigt är en partner för företagaren som han eller hon kan utlokalisera bokföringen till, liksom också andra myndighetsförpliktelser, och som ger handledning när det gäller skötseln av lagstadgade förpliktelser. Företagaren kan köpa mindre delar som tjänster eller helt utlokalisera skötseln av förpliktelser. Det är klokt att följa upp den egna ekonomin och lönsamheten, och bokföringsbyråerna erbjuder gärna tjänster för ändamålet.

Ekonomiadministrationsförbundet auktoriserar sina medlemmar I Finland får vem som helst grunda en bokföringsbyrå, på vilken kompetensnivå som helst. Ekonomiadministrationsförbundet är en branschorganisation grundad av bokföringsbyråer, vars självregleringssystem med auktorisering av bokföringsbyråer är det enda tecknet på att bokföringsbyråns handlingssätt och kompetens granskas regelbundet i Finland. Bokföringsbyråerna, som är stolta över sin auktorisering, ser till personalens kompetens och sina processer så att de kan erbjuda sina kunder tillförlitliga och högklassiga tjänster.

Prissättning av bokföringstjänster och tjänster Bokföringstjänsterna prissätts i enlighet med vilka tjänster som köps. Avgiften stiger ofta när kundföretagets verksamhet ökar. Det billigaste helhetspaketet innehåller vanligtvis de grundläggande tjänsterna: bokföring, beräkning av mervärdesskatt, bokslut och skattedeklaration. I de här billigaste paketen ingår ofta

6

inte handledning för företagaren eller konsultering. Om du önskar få handledning av bokföringsbyrån lönar det sig att begära en offert. Elektroniska metoder påskyndar beräkningen och preciserar de tillgängliga uppgifterna. Detta lönar det sig att utnyttja, eftersom bokföringsbyrån kan erbjuda t.ex. skatteplanering och lönsamhetsuppföljning. Bokföringsbyrån kan också hjälpa till med att försätta företaget i skick för försäljning, när det om några år börjar bli aktuellt med ägarbyte.

Varför lönar det sig att satsa tid på avtalen? När man köper en tjänst har man ofta bråttom att ta den i bruk. Avtal känns då onödigt byråkratiska. Men avtal är ändå en väsentlig del av att du idkar affärsverksamhet och inte utför allt själv. Avtal är det bästa sättet att försöka undvika missförstånd. I ett bra avtal har bägge parters rättigheter och skyldigheter beaktats klart och tydligt. De yrkesmässiga bokföringsbyråerna använder sig av Ekonomiadministra-

Vad borde jag veta om bokföringsbyrån innan jag köper tjänster? Våga ställa de frågor som du funderar över. Lyckad kommunikation är en av hörnstenarna för ett lyckat tjänsteförhållande. Fråga åtminstone om:

Kompetens Fråga vilken kompetens de som sköter dina ärenden har och hur de upprätthåller sina kunskaper. Har den som sköter dina ärenden en ersättare till exempel vid sjukdomsfall?

Förmögenhetsansvarsförsäkring och skriftliga avtal Försäkringsskydd för verksamheten och skriftliga avtal med alla kunder visar att bokföringsbyrån är stolt över sin yrkeskunskap och är ansvarsfull gentemot sig själv och sina kunder.

Iakttagande av god bokföringsbyråsed Branschstandarden för god bokföringsbyråsed TAL-STA finns på Ekonomiadministrationsförbundets webbplats. Det är en beskrivning av handlingssätten som bokföringsbyrån tillämpar för att producera högklassiga tjänster och korrekt information. Auktoriserade bokföringsbyråer har förbundit sig att följa denna standard.

Företagarinfo 3/2017


Så här arbetar du tillsammans med en bokföringsbyrå 1. Klarlägg bokföringsbyråns bakgrund, t.ex. om den hör till förskottsuppbördregistret och Ekonomiadministrationsförbundet. 2. Utred vilken kompetens bokföringsbyrån har och fråga hur personalbyte och semestertider och annan frånvaro har ordnats. 3. Fråga om förmögenhetsansvarsförsäkringen för verksamheten och kom skriftligt överens om tjänsterna som du köper. 4. Följ överenskomna tidtabeller och följ för egen del avtalet även i övrigt. 5. Om du vill ha mer än du får ska du diskutera saken med bokföringsbyrån. Kom överens om vilken annan nytta du kan få för din affärsverksamhet.

tionsförbundets avtalsmodell KL2004, så att avtalen tekniskt sätt inte är ansträngande för parterna. Det är viktigt att föra ett samtal om vilka omständigheter som är betydelsefulla i samarbetet och villkoren i anslutning till detta. Det bidrar till att bokföringsbyrån kan producera en så effektiv och korrekt tjänst som möjligt och ökar förståelsen för ansvarsfördelningen. Du kan förbereda dig på att ingå ett avtal genom att fundera på vad för sorts och hurdan service du förväntar dig av bokföringsbyrån. På Ekonomiadministrationsförbundets webbplats finns anvisningar för hur du arbetar tillsammans med en bokföringsbyrå.

När bokföringsbyrån inte längre tillgodoser behoven Bokföringsbyrån kanske inte växer i takt med med din verksamhet, eller så kanske du vill köpa en tjänst som din bokföringsbyrå inte erbjuder. Då kan du säga upp avtalet med beaktande av uppsägningstiden. Tydligast ter sig situationen då när du redan i början ingick ett skriftligt avtal. Annars måste du komma överens om villkoren i samband med uppsägningen. KL2004 I de allmänna avtalsvillkoren har tjänsterna när avtalet avslutas fastställts. De iakttas, om de har tagits in i avtalet som en del av det. Dessutom kan du förhandla om överlåtelse av olika elektroniska material när tjänsteförhållandet upphör. Enligt

de allmänna avtalsvillkoren tillhör rättigheterna till det elektroniska material bokföringsbyrån. Bokföringsbyrån debiterar för dem enligt sin praxis och kan också begära förhandsbetalning. I övrigt arbetar man som vanligt under uppsägningstiden och levererar den service som man har avtalat om i avtalet.

Rätten till kundens material och material som bokföringsbyrån har producerat För arbete som utförts i enlighet med avtalet ska avtalad ersättning betalas. Om man har avtalat om tjänsterna t.ex. genom att uppta KL2004 som en del av avtalet, har bokföringsbyrån rätt att innehålla den bokföring som bokföringsbyrån har producerat utifrån material som kunden har levererat eller material som tagits fram för kundens räkning tills kunden har betalat alla fordringar. Till exempel konkurslagen kan emellertid ålägga bokföringsbyrån att överlåta material som den har producerat. Kunden har alltid rätt till eget material bestående av verifikat och annat bokföringsmaterial som kunden har överlåtit till bokföringsbyrån. Dessa kan bokföringsbyrån inte innehålla som säkerhet för sina fordringar. Mer information: www.taloushallintoliitto.fi https://taloushallintoliitto.fi/ laatu-tyokalut/hyva-tilitoimistotapa/ branschstandard-tal-sta

För arbete som utförts i enlighet med avtalet ska avtalad ersättning betalas. Pixhill

Företagarinfo 3/2017

7


Företagarna i Finland Petri Holopainen, juridisk ombudsman, tfn.044 304 8724 , petri.holopainen@yrittajat.fi

Bokförings- och redovisningsbyråerna har rätt till materialet som de producerar När ett småföretag får betalningssvårigheter kan även räkningarna från den bokföringsbyrå som har hand om bokföringen bli obetalade. Den bokföringsskyldige småföretagaren kan då kräva att få bokföringsmaterialet till sitt förfogande så att han eller hon kan fortsätta bokföringen och undvika eventuella straffrättsliga påföljder på grund av försummad bokföring. I sådana situationer kan det uppstå meningsskiljaktigheter angående överlåtelsen av bokföringsmaterial. Småföretagaren vill i sin nöd ha bokföringen själv, men bokföraren kan vägra överlåta den förrän räkningarna till följd av bokföringen har betalats.

Rättigheterna till bokföringsbyråns material Vanligtvis kommer företagaren och bokföringsbyrån eller bokföraren överens om uppdraget sinsemellan. Om Ekonomiadministrationsförbundets allmänna avtalsvillkor för branschen (AAV KL2004) har upptagits i avtalet bestäms rätten till material i enlighet med dem. I de allmänna avtalsvillkoren fastställs att rättigheterna till material och databaser som bokföringsbyrån har producerat hör till bokföringsbyrån. Detta villkor påverkar inte rättigheterna som kunden har till materialet som kunden har överlåtit till bokföringsbyrån. Bokföringsbyrån har rätt att innehålla den bokföring som bokföringsbyrån har producerat utifrån material som kunden har levererat eller material som tagits fram för kundens räkning tills kunden har betalat alla fordringar. Efter att ha

fått betalningen ska bokföringsbyrån utan dröjsmål överlåta materialet till kunden. Allt material ska emellertid överlåtas när konkurslagen eller en annan lag förutsätter det.

Bokföringsmaterial och resultatet av bokförarens arbete Bokföringsbyrån eller bokföraren ska emellertid överlåta bokföringsmaterialet. Bokföringsmaterialet omfattar pappersmaterialet, dvs. fakturor, kvitton, verifikat etc. Resultat av bokförarens arbete innebär bokslut, mellanbokslut, månadskörningar och andra material som kräver särskilda arbetsinsatser. När bokföraren överlåter materialet har företagaren möjlighet att själv sköta bokföringen och undvika eventuellt straffrättsligt ansvar. Om företagaren blir tillfälligt betalningsoförmögen är det bra att försöka förhandla med bokföringsbyrån eller bokföraren t.ex. om en betalningsplan. Mer information: www.taloushallintoliitto.fi

Rättigheterna till material och databaser som bokföringsbyrån har producerat tillhör bokföringsbyrån. Pixhill

8

Företagarinfo 3/2017


Jag ska bli verkställande direktör. Företagsbörsen för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett.

Varför köper du inte ett redan existerande företag eller säljer ditt eget? Som köpare får du en färdig kundkrets, varumärkeskännedom och ett verksamhetskoncept. Som säljare hittar du köpare och förmedlare via en gemensam tjänst. Handelsplatsen på nätet för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett. www.yritysporssi.fi


Importerar du eller tillverkar du 1–100 ton kemikalier per år? Företag som årligen tillverkar eller importerar mer än 1 000 kilo kemikalier till det europeiska ekonomiska området ska registrerar kemikalierna hos Europeiska kemikalieverket senast den 31 maj 2018. Efter att tidsfristen löpt ut är det inte tillåtet att tillverka eller importera oregistrerade ämnen. Registreringen är förutsättning för att man ska kunna bedriva en laglig verksamhet på marknaden. Kravet anknyter till verkställandet av Europeiska unionens kemikalieförordning REACH (förordning om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen).

Dess syfte är att före 2018 registrera alla ämnen i REACH-systemets databas som upprätthålls av Europeiska unionens kemikalieverk och som det årligen tillverkas eller importeras mera än ett ton av. Ungefär 30 000 sådana kemikalier används i Europa.

Import från länder utanför EU Registreringsskyldigheten gäller tillverkare och importörer av kemikalier. Med importör avses sådana företag om importerar ämnen till EU-området från länder utanför EU. Införsel av kemikalier från Ryssland till Finland är

Det är inte tillåtet att tillverka eller importera oregistrerade ämnen.

till exempel import. Även inköp för det egna företagets bruk från länder utanför EU-området är import. Med tillverkare avses fysiska eller juridiska personer inom EU som tillverkar ämnet inom EU-området. Det är inte tillåtet att tillverka eller importera oregistrerade ämnen.

Nedströmsanvändare, kontrollera att ditt ämne är registrerat Så kallade nedströmsanvändare, som använder ämnet antingen som sådant eller som preparat i sin egen industriella eller yrkesmässiga verksamhet, är inte tillverkare av ämnet. Nedströmsanvändare behöver inte registrera kemikalier som används. Nedströmsanvändare bör emellertid kontrollera av den som levererar kemikalierna att de ämnen som företaget använder är registrerade. Så kan du förvissa sig om att leveranser fortsätter när registreringen av kemikalierna har inletts. Dessutom ska företaget se till att den egna kemikaliens användningsändamål beaktas i säkerhetsbedömningen som görs i samband med registreringen. Mer information: Kemikalierådgivning: www.kemikaalineuvonta.fi/fi/ Saadosalue/REACH/Menettelyt/ Rekisterointi/REACH-2018/ Reach-rådgivning: www.reachneuvonta.fi

Pixhill

10

Företagarinfo 3/2017


Kalkylen är ett exempel. Medlemsförmånerna varierar från fall till fall. Den partner som erbjuder medlemsförmåner svarar för innehållet. FiF förbehåller sig rätten till eventuella ändringar.

Utnyttja FIF:s medlemsförmåner!

2017

Genomsnittliga rabatter i euro Rabatt på företagets sjukkostnadsförsäkring rabatt på priset på dagersättning

700 €

Fennia

Rabatt på kasko

400 €

Fennia

Företagsskydd för företag med 1–9 personer

400 €

Fennia

70 €

Fennia

Tilläggsdel till företagarens olycksfallsförsäkring

300 €

Fennia

t.ex. rabatt på en halv dags utbildning

100 € Företagarna i Finland

Förmån för hemmets försäkringar

Tidskriften Talouselämä via Summa-tjänsten (12 mån)

68 €

Alma Talent

010 Företagsnummer för två år 0 € Elisa Puheratkaisu med Vakio-servicen

408 €

Elisa

Mobilbredbandsanslutning – Elisa 4G Supreme 150 M –30 % på månadsavgiften 24 mån

179 €

Elisa

Elisa Netti Lite och Elisa Netti Lite 4 G, öppnings- och installationsavgift 0 €

150 €

Elisa

114,90 €

Elisa

1 000 €

JuriNet

Elisa Maksupäätepalvelu, öppningsavgift 0 € + användaravgifterna de två första månaderna –50 % Rabatt på juridiska tjänster Avgiftsfri inledande förhandling och rådgivning Webb+tidningsannons i Företagsbörsen

+

Utöver detta får du Företagarna i Finlands juridiska telefonrådgivning t.ex. 1–2 gånger, värde 200 €.

+

Du får även tidningen Yrittäjäsanomat 8 gånger per år, värde cirka 90 €.

+

Därtill får du 10 –20 % rabatt på kryssnings- och turpriser på Tallinks och Silja Lines båtar.

+

Du får även 10 –30 % rabatt på kryssnings- och turpriser på Viking Lines båtar.

+

Företagarens facklitteratur till medlemspris från FiFs bokhandel, www.yrittajat.fi/kirjallisuus

www.yrittajat.fi/medlemsformaner

Se alla värderfulla förmåner www.yrittajat.fi/ medlemsformaner

Jurinet 100 € Företagarna i Finland

+

Med kampanjkoden Företagarna får medlemmar en extra månad (13 månader) på köpet när de köper Museikortet eller registrerar sig som användare.

+

+

+

Du får också 15 % rabatt på dagspriset på Holiday Clubs spahotell och semesterbostäder.

+

Du får 5 procent rabatt på varor till normalpris i Metro-pikatukkubutikerna. Rabatten gäller inte tobaks-, alkohol- och bryggerivaror, panter eller tjänstedebiteringar.

Restel Hotel Group erbjuder medlemmarna en rabatt på 20 % på dagspriset av rum och i Ravintolamaailma är desserten avgiftsfri i samband med en huvudrätt till normalpris. Du får medlemsrabatt på bränsle från Teboil och Neste Oil.

+

Medlemmarna får 20 procent rabatt på normalprissatta biltvättar på HelmiSimpukka-stationer.

Kontrollera din egen regionorganisations förmåner

www.yrittajat.fi/aluejarjestot


Olycksfallsförsäkringscentralen, Sanna Sinkkilä, kommunikationchef, tfn. 040 450 4261, sanna.sinkkila@tvk.fi

Företagarens arbetsolycksfallsförsäkring har anslutits till FöPL-försäkringen Företagare bör avsluta sin FöPL-försäkring tidigast den dag då arbetsolycksfallet inträffar, inte tidigare. Det samma gäller yrkessjukdomar. Det lönar sig att avsluta FöPL-försäkringen så att den har varit i kraft den dag då yrkessjukdomen yppade sig.

Arbetstidsförsäkring förutsätter FöPL-försäkring Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL) är företagares frivilliga arbetstidsförsäkring starkt bunden till FöPL-försäkringen. FöPL-försäkringen påverkar såväl tecknandet av försäkring som ersättandet av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Företagare har rätt att teckna en arbetstidsförsäkring i enlighet med OlyL, när han eller hon har en FöPL-försäkring. FöPL-försäkringen ska vara i kraft vid den tidpunkt från och med vilken företagarens arbetstidsförsäkring beviljas. Om det i efterhand framgår att FöPL-försäkringen inte var i kraft vid den aktuella tidpunkten, avslutas företagarens försäkring retroaktivt.

att gälla från och med samma tidpunkt då företagarens FöPL-försäkring upphör att gälla. Företagarens arbetstidsförsäkring kan även i dessa fall upphöra att gälla retroaktivt. Om en företagare alltså under våren avslutar sin FöPL-försäkring från och med den 1 januari 2017, avslutas även hans eller hennes arbetsolycksfallsförsäkring retroaktivt från och med nämnda datum. För avslutande av en företagares arbetstidsförsäkring är det inte relevant av vilken orsak FöPL-försäkringen avslutas. Om en företagare med företagarens försäkring i kraft har råkat ut för en olycka i arbetet, lönar det sig att särskilt

Mer information: www.tvk.fi

Ersättning av ett olycksfall i arbetet förutsätter att företagarens arbetstidsförsäkring var i kraft då olycksfallet inträffade.

Försäkring i kraft när en olycka inträffar Om en företagare råkar ut för en olycka i arbetet i sin företagarverksamhet är förutsättningen för ersättning att företagarens arbetstidsförsäkring var i kraft när olyckan i arbetet inträffade. Ersättningarna för inkomstförlust som betalas till följd av en olycka i arbetet och familjepensionen bestäms i enlighet med FöPL-arbetsinkomsten som var i kraft den dag då olycksfallet inträffade. En frivillig arbetstidsförsäkring för företagare i enlighet med OlyL upphör

12

beakta från och med när FöPL-försäkringen retroaktivt avslutas. Om FöPL-försäkringen och därmed företagarens arbetstidsförsäkring avslutas så att de inte var i kraft den dag då olycksfallet inträffade, avlägsnas beslutet om ersättning av olycksfallet och de betalda ersättningarna återkrävs. Av den här orsaken lönar det sig för företagare inte att avsluta sin FöPLförsäkring vid en tidpunkt före olycksfallet inträffar, utan tidigast den dag då olycksfallet sker.

Företagarinfo 3/2017


Företagarna i Finland, Tiina Toivonen, chef för lagstiftningsärenden, tfn. 09 229 2917, tiina.toivonen@yrittajat.fi

Regleringen av planläggning och byggande luckras upp

Ändringen av markanvändnings- och bygglagen som trädde i kraft den 1 maj gör det avsevärt lättare att få planläggnings- och byggtillstånd. De viktigaste förnyelserna gäller regleringen av stora detaljhandelsenheter, byggande utanför detaljplaneområden, detaljplanering och närings-, trafik- och miljöcentralens roll.

Den övre gränsen för handelns storenheter fördubblas Den övre gränsen för detaljhandelns storenheter ökar från 2 000 till 4 000 kvadratmeter per våning. I en landskapsplan ska maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter i fortsättningen anvisas endast till områden utanför centrum. Även i fortsättningen ska detaljhandelns storenheter i första hand förläggas till ett centrumområde. Om det är möjligt att garantera tjänsternas tillgänglighet kan storenheter även förläggas på annat håll. Om en storenhet förläggs utanför ett centrumområde behöver handelns art inte längre beaktas i detaljplaneringen.

vilket behövs inom jord- och skogbruket. En sådan byggnad kan till exempel vara en produktions- och lagerbyggnad eller skydd för djur. Fritidsbostäder kan omändras för fast boende enklare än tidigare. Kommunen kan i sin byggnadsordning anvisa sådana oplanerade områden där ändringarna kan göras utan att det behövs undantagslov eller avgörande om planeringsbehov. Det behövs endast byggtillstånd av kommunen.

Fart på utvecklingen av kommunerna NTMcentralernas roll förändras Detaljplaneringen blir smidigare när det blir möjligt att ändra detaljplanen stegvis. Tidigare var detta möjligt endast

i fråga om landskaps- och generalplaner. Om generalplanen är uppenbart föråldrad kan detaljplanen av motiverad anledning även utarbetas eller ändras i strid med generalplanen. NTM-centralernas roll blir konsulterande. De kommer i fortsättningen inte att styra kommunernas markanvändning eller ordnandet av byggväsendet. Samtidigt begränsas NTM-centralernas tillsynsuppgifter och besvärsrätt. Dessa gäller i fortsättningen endast avgöranden med nationellt eller landskapsmässigt betydande effekter. Mer information: Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen www.finlex.fi > 230/2017

Den övre gränsen för detaljhandelns storenheter ökar till 4 000 kvadratmeter per våning.

Pixhill

Lättare bybyggande Möjligheten att styra byggandet direkt genom detaljplanen utvidgas till att även omfatta byar med hög press på byggande. Detsamma gäller spridda bostadsområden utanför byområdena. Det blir också lättare att bygga tätare på strandområden i byarna. I fortsättningen blir det också lättare att uppföra tillbyggnader i anslutning till lantgårdar. Det behövs inte längre ett avgörande om planeringsbehov för en byggnad i anslutning till en lantgård,

Företagarinfo 3/2017

13


Företagarna i Finland, Anna Lunden, direktör, tfn.09 2292 2937, anna.lunden@yrittajat.fi

Skatteplock ur halvtidsöversynen I regeringens halvtidsöversyn fattades beslut om att satsa på många områdeshelheter som hör till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde. Regeringens beslut omfattade också några skatteavgöranden, trots att största delen av dessa överfördes till höstens budgetförhandlingar. Här följer plock ur skatteriktlinjerna.

Skattefriheten i anslutning till utbildning som arbetsgivaren erbjuder utvidgas och förtydligas

enligt förslaget så att det blir möjligt att överföra upphovsrättigheter och inkomst som uppkommer till följd av dessa till ett företag.

Regeringen har bestämt att främja arbetstagarnas utbildningsmöjligheter. Skattefriheten i anslutning till utbildning som arbetsgivaren erbjuder förtydligas och utvidgas i beskattning av arbetstagare. Inkomstskattelagen ska enligt förslaget tillfogas en bestämmelse enligt vilken utbildning som arbetsgivaren bekostar är skattefri för arbetstagarna. Samtidigt ska skattefriheten utvidgas så att den brett också omfattar utbildning som leder till en examen som kommer arbetsgivaren till godo. Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft från och med 2018.

Bekämpning av grå ekonomi och förhindrande av kringgående av skatt

Inkomster av upphovsrätt blir näringsinkomst

Ett inkomstregister tas i bruk 2019. I samband med att inkomstregistret tas i bruk fästs uppmärksamhet vid bekämpningen av kringgående av skatt. Skattenumret, som är bekant från byggnadsbranschen, tas i bruk även inom andra branscher, t.ex. på varv och inom restaurang- och städbranschen. Reformerna genomförs i enlighet med rekommendationerna i en särskild utredning. Internationellt skattekringgående bekämpas genom utbyte av skatteuppgifter. Inom EU och OECD bedrivs samarbete för att begränsa aggressiv skatteplanering. Finland understöder

Skatteförvaltningen förtydligar kriterierna för att inkomst från upphovsrätt ska kunna betraktas som näringsinkomst. Beskattningen i anknytning till överlåtelse av upphovsrätten och värderingen av dessa ska förenhetligas

Skattenumret tas i bruk även inom andra branscher. 14

Företagarinfo 3/2017

den ändring av redovisningsdirektivet som föreslås enligt vilken en landsspecifik rapportering av vissa inkomstoch skatteuppgifter ska gälla de stora koncernerna.

Förbättrad regional rörelse Arbetsgivaren kan betala skattefri dagpenning för arbetsresor som en arbetstagare har gjort till en särskild arbetsplats för att utföra arbetsuppgifter som ingår i arbetet. Dagpenningen kan också betalas till så kallade kommenderade arbetstagare på bestämda villkor. Rörelse främjas genom ökad information om dagpenningen. Tidsgränsen på två år som tillämpats vid betalningen av skattefri dagpenning till kommenderade arbetstagare förlängs till tre år. Utnyttjande av avdraget för arbetsbostad och dess ändamålsenlighet bedöms också.


Inkomstregister i bruk 2019 Inkomstregistret förändrar anmälningsförfarandet i samband med betalning av löner. Från och med 1.1.2019 anmäls löneuppgifterna till inkomstregistret direkt vid betalningstransaktionen. Inkomstregistret ersätter de årsanmälningar som för närvarande ska lämnas till bland annat Skatteförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och arbetslöshetsförsäkringsfonden. För närvarande ska arbetsgivarna lämna uppgifter om betalade löner till flera olika parter i olika tekniska format och efter olika tidsplaner. I framtiden anmäler de uppgifterna till det centrala inkomstregistret endast en gång i samband med löneutbetalningen.

Elektronisk databas över inkomstuppgifter Inkomstregistret innehåller omfattande löne-, pensions- och förmånsuppgifter.

Dataproducenterna – exempelvis arbetsgivare och bokföringsbyråer – anmäler uppgifter om förvärvsinkomster till inkomstregistret i samband med varje enskild betalning i realtid. Inkomstregistret införs stegvis: 1.1.2019 löneuppgifter och 1.1.2020 förmåns- och pensionsuppgifter. Alla som betalar ut löner och förmåner ska börja anmäla uppgifter till inkomstregistret enligt denna tidsplan, utan övergångsperioder.

som ekonomiförvaltningsuppgifter har utkontrakterats till. Från 2020 växer antalet dataproducenter när inkomstregistret utvidgas till att gälla producenterna av pensions- och förmånsuppgifter såsom arbetspensionsförsäkringsbolagen, arbetslöshetskassorna och skadeförsäkringsbolagen. Mer information: www.vero.fi > Meddelande 30.3.2017 www.tulorekisteri.fi

Vem producerar data till registret? Alla arbetsgivare och andra aktörer som är skyldiga att anmäla löneuppgifter i Finland blir producenter av löneuppgifter från 2019. Löneuppgifter kan anmälas till inkomstregistret även av en därtill befullmäktigad part, exempelvis en bokföringsbyrå eller annan partner

Skatteförvaltningen publicerar våren 2017 webbplatsen tulorekisteri.fi med mer information om inkomstregistret.

Företagarinfo 3/2017 Pixhill

15


Pixhill

Enkelt och lättfattligt om dataskyddsförordningen Tillämpningen av EU:s förordning om dataskydd börjar i maj 2018. Förordningen om dataskydd gäller all hantering av personuppgifter. Nästan alla företag hanterar personuppgifter. Syftet med personuppgiftslagen är att ge människor bättre förutsättningar att kontrollera sina egna personuppgifter och säkerställa att personuppgifterna är skyddade oberoende av var de hanteras, förvaras eller överförs. För missbruk av uppgifterna kan böter påföras, som i värsta fall kan utgöra fyra procent av företagets omsättning.

Vad är personuppgifter? Med personuppgifter avses alla uppgifter om en fysisk person genom vilken personen kan identifieras. Personuppgifter kan t.ex. ingå i uppgifter som samlas in om kunder, arbetstagare och samarbetspartner. I praktiken är sådana uppgifter t.ex. identifieringsinformation på internet, personbeteckningar och lokaliseringsuppgifter. Personuppgifter kan finnas i företags kund- och marknadsföringsregister och i register över egna arbetstagare. Personuppgifter kan samlas hos ett företag till och med utan att företaget känner till det. Uppgifter kan förrädisk nog t.ex. förvaras på olika nivåer i datasystem, t.ex. i datasystemens cacheminnen, backup-system, arbetstagarnas datorer, loggfiler eller externa servrar. Sådana system ska kunna hämtas och tömmas vid behov.

Hur ska jag börja? Företagaren bör ta fram en helhetsbild över hanteringen av personuppgifter, dvs. vilka personuppgifter företaget förfogar över, hur man har sett till dataskyddet, hur riskhanteringen har genomförts och vem som hanterar uppgifterna.

16

Kartläggningen kan t.ex. göras med hjälp av ett databokslut, dvs. en självutarbetad rapport över centrala frågor i anslutning till datahanteringen. Innehållet i databokslutet kan variera enligt organisations bransch och verksamhet. Det lönar sig att ta i bruk databokslut i den omfattning som man bedömer att det inverkar positivt på företagets verksamhet. Anvisningar för hur du gör upp ett databokslut finns i guiden Gör upp ett databokslut på adressen www.tietosuoja.fi.

Utnämning av en dataskyddsansvarig person Ett företag ska utse en dataskyddsansvarig, om behandlingen av personuppgifter förutsätter regelbunden och systematisk uppföljning av personer eller omfattande behandling av personuppgifter i anslutning till en persons ras eller etniska ursprung eller religiösa övertygelse. Den dataskyddsansvarige har som uppgift att vägleda i samband med behandlingen av personuppgifter och säkerställa att kraven i dataskyddsför-

Principer för dataskydd I dataskyddsförordningen framhävs ett nytt sätt att tänka som baserar sig på principerna för dataskydd. Syftet med principerna är att styra behandlingen av personuppgifter i en laglig riktning som respekterar de registrerade personernas rättigheter. De viktigaste principerna för dataskydd är: • Uppgifterna ska behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade (laglighet, korrekthet och öppenhet) • Ändamålsbundenhet (samlar in och behandlar endast på förhand bestämda uppgifter för ett lagligt ändamål) • Minimering (samlar in uppgifter endast i den utsträckning som det är nödvändigt med tanke på användningsändamålet) • Exakthet (uppgifterna ska vara korrekta och uppdaterade, felaktiga uppgifter ska raderas) • Lagringsminimering (bevara uppgifterna endast så länge som det är nödvändigt med tanke på ändamålet med behandlingen) • Personuppgifternas integritet och konfidentialitet (se till ett uppgifterna skyddas tillräckligt) • Ansvarsskyldighet (Vid behov ska man kunna bevisa att de ovan angivna principerna har iakttagits Tillräcklig dokumentering är viktigt.)

Företagarinfo 3/2017


Var ska jag börja? 1.

Gå igenom insamlingen, registreringen och behandlingen av personuppgifter i företaget och motiveringar och rutiner i anslutning till dem. Vilka personuppgifter samlas in i företaget, och omfattar de också personuppgifter? På vilka grunder samlas personuppgifter in och behandlas?

2.

Bedöm nödvändigheten av behandlingen av personuppgifter och därmed förbundna risker och hur riskerna kan reduceras. Behövs alla de uppgifter som för tillfället samlas in? Hur länge är det med tanke på affärsverksamheten nödvändigt att lagra uppgifterna?

3.

Överförs personuppgifter som företaget samlar in eller behandlar till exempelvis partnerföretag, uppdragsgivare, underleverantörer osv.? Har man hämtat in de registrerades samtycke till överföringen av uppgifter, och har man ingått ett skriftligt avtal om överföringen? Överförs personuppgifter till övriga EU-länder eller länder utanför EU?

4.

Utövar företaget profilering?

5.

Hur har man sett till att personuppgifter och andra viktiga uppgifter skyddas? Finns det behov av att förbättra skyddsrutinerna?

6.

Hur har man i företaget för tillfället förberett sig på eventuella kränkningar av informationssäkerheten? Hur kan man minska dessa risker? Hur går man till väga i företaget om det inträffar kränkningar av informationssäkerheten?

7.

Hur skulle man i företaget reagera på en persons begäran att hans eller hennes uppgifter ska kontrolleras, raderas eller överföras ur företagets register? Kan dessa åtgärder genomföras enkelt i företagets system?

8.

Har man i företaget planerat att anskaffa nya kundregister eller motsvarande program inom en snar framtid? Har man utrett med försäljaren hur man i planeringen av program har beaktat bestämmelserna i dataskyddsförordningen eller kan programmen omvandlas för att beakta bestämmelserna?

9.

Ge uttryckligen någon i uppdrag att ansvara för dataskyddsärenden och förberedelserna inför dataskyddsreformen! Detta underlättar förberedelserna avsevärt. Lämpliga kan vara företagaren själv, en arbetstagare vid företaget, ett visst team eller en utomstående tjänsteproducent.

Personuppgifter kan samlas i ett företags datasystem utan att man märker det. ordningen följs i företaget. Den dataskyddsansvarige rapporterar om sin verksamhet direkt till företagets ledning. Dataskyddsansvarig kan vara en konsult eller företagets egen arbetstagare.

Förhandsberedskap Företagen bör redan på förhand analysera eventuella riskfaktorer i anslutning till personuppgifterna och se till att personuppgifterna behandlas rätt. Metoderna kan t.ex. bestå av utbildning av personalen, anvisningar, utarbetande av avtal om sekretess, ordnande av övervakning av lokaler, ordnande av dataskydd, anonymisering av uppgifter eller anskaffande av certifikat om dataskydd. Åtgärderna ska också uppdateras vid behov. Som en del av förhandsberedskapen framhävs även betydelsen av dokumentering, eftersom man vid behov också ska kunna bevisa förhandsberedskapen inför olika risker. Som certifikat som beskriver nivån på företagets dataskydd kan t.ex.

FINCSC:s cybersäkerhetscertifikat användas. Användningen av certifikatet visar att företaget har förmåga att se till dataskyddet och kan garantera sina partner och kunder fungerande och pålitliga tjänster. Certifikatet finns på webbplatsen www.fincsc.fi.

Skyldighet att anmäla kränkningar av informationssäkerheten I dataskyddsförordningen ingår en bestämmelse om skyldigheten att anmäla omfattande kränkningar av informationssäkerheten till tillsynsmyndigheten och den som blivit utsatt för kränkningen. Tidsfristen som anges i förordningen är tämligen kort: anmälan ska göras till tillsynsmyndigheten och den registrerade utan obefogat dröjsmål och i princip inom 72 timmar efter att dataintrånget har konstaterats. Registerinnehavaren ska dessutom dokumentera alla kränkningar av informationssäkerheten för personuppgifter. Företagen behöver inte anmäla alla Företagarinfo 3/2017

kränkningar av informationssäkerheten till privatpersoner, om dataintrånget inte innebär stor fara för dessa personers rättigheter.

Ändringar i avtalsrutinerna och överföring av personuppgifter Förordningen kan också inverka på företagets avtalsrutiner. Den nya regleringen ålägger företagen att mera detaljerat än tidigare avtala om t.ex. utlokaliseringen av behandlingen av personuppgifter. Personuppgifter kan överföras från ett företag till ett annat i mycket olikartade situationer, t.ex. i samband med underleverans, marknadsföringskampanjer eller beslut om utlokalisering. Därför är det bra att gå igenom företagets olika avtal i tid och göra de uppdateringar som krävs före maj 2018. Mer information: FINCSC–cybersäkerhetscertifikat: www.fincsc.fi Guide om databokslut: www.tietosuoja.fi.

17


Arbetsgivare kan nu söka ny familjeledighetsersättning Arbetsgivare kan från och med maj ansöka om en engångsersättning på 2 500 euro för en kvinnlig anställd som varit mammaledig med lön. Familjeledighetsersättningen är en ny förmån till arbetsgivare som betalar heltidslön för sin moderskapslediga anställda i en månad. Även adoptivmödrar kan få familjeledighetsersättning om arbetsgivaren betalar lön för föräldraledigheten. Andra villkor för att få ersättningen är att anställningen har pågått minst 3 månader innan moderskaps- eller föräldraledigheten börjar och att anställningen pågår minst ett år. Till en början kan du endast ansöka om familjeledighetsersättning på pappersblankett (SV 18r). Med samma blankett kan du ansöka om semesterkostnadsersättning. Familjeledighetsersättningen kan sökas via e-tjänsten för arbetsgivare från och med 20.5. Syftet med familjeledighetsersättningen är att minska de arbetsgivarkostnader som tynger särskild kvinnodominerade branscher i samband med familjeledigheter. Ersättningen ska också främja sysselsättningen av kvinnor och öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Det är ingen brådska att ansöka om familjeledighetsersättning ännu i maj eftersom ansökningstiden fortsätter i 6 månader efter föräldradagpenningperiodens slut.

Kom också ihåg semesterkostnadsersättningen Arbetsgivare, som är skyldiga att betala semesterlön eller -ersättning för den tid som arbetstagaren fått föräldradagpenning, kan ansöka om semesterkostnadsersättning hos FPA för den föräldradagpenningsperiod som arbetstagaren inte varit i arbete. Till föräldradagpenningarna räknas moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen. Arbetsgivare kan också söka ersättning för en eventuell särskild moderskapspenningperiod. Ansökningstiden för semesterkostnadsersättning fortgår i 6 månader efter att föräldradagpenningperioden för ett barn har tagit slut. Ersättningarna för semesterkostnader som betalas ut till arbetsgivare ändras i och med ändringar i sjukförsäkringslagen och semesterlagen. Ändringarna gäller moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheter som inletts 1.4.2016 eller senare. De ändringar som behöver göras i FPA:s e-tjänst och i ansökningsblanketterna genomförs i oktober. Mer information: www.kela.fi/web/sv/forandringar-1.4.2016

Familjeledighetsersättningen kan sökas via e-tjänsten för arbetsgivare från och med 20.5.

Mer information: fpa.fi/familjeledighetsersattning fpa.fi/ersattning-for-semesterkostnader Arbetsgivarlinjen betjänar vardagar kl. 9–16 på numret 020 692 239

Pixhill

18

Företagarinfo 3/2017


”OM MAN FÖRSÖKER FÖR MYCKET BLIR MAN SVETTIG OCH PÅ DÅLIGT HUMÖR.” - Keijo Jaatinen, tränare

HUR SKULLE DET GÅ TILL, OM DET INTE FANNS ETT ENDA FÖRETAG? Företagare skapar nytt och håller Finlands hjul i rörelse. Det kräver hårt arbete – företagsamhet. Företagarna sysselsätter och betalar en stor del av skatterna. Om det blir kvar något åt företagaren själv, är det helt rätt. Företagarna är vana att klara sig med egna medel. Men alla behöver hjälp, stöd och nätverk någon gång. Därför lönar det sig att gå med i Företagarna i Finland: yrittajat.fi/liity


Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennia

Finlands mest rekommenderade för femte gången! Fennia är redan för femte året i rad det försäkringsbolag som företagskunder mest rekommenderar (EPSI Rating 2016). Vår partner för arbetspensionsförsäkringar är Elo, Finlands populäraste arbetspensionsförsäkrare. Som medlem i Företagarna i Finland ger vi omfattande försäkringsförmåner för ditt företag och din familj. Pröva du också vår service och kontakta oss. Ring 010 503 8818, mån–fre kl. 8–17. Ta även del av www.fennia.fi/fif. Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi/sv

Företagare 3/2017  

Företagare 3/2017

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you