Artilleritidskrift nr1 2016

Page 1

Artilleri & Luftv채rn Artilleri-Tidskrift nr 1 2016



Artilleri & Luftvärn Tidskrift för artilleri och luftvärn Nr 1 | 2016 | årgång 145 Redaktör och ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 Krylbo, tel 0226-121 09 Mobil: 0703-999 708 E-post: stefanbratt@tele2.se Biträdande redaktör: Joakim Lewin Mobil: 070-633 59 18 E-post: joakim.lewin@fmv.se Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Håkan Hörstedt E-post: hakan.horstedt@mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr. redaktör, samt representanter för Artilleriregementet, Luftvärnsregementet och företagsmedlemmar. Redaktionsadress: Postadresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Artilleri & Luftvärn c/o Artilleri & Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad Tel: 08-788 78 68 Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad.

Innehåll Johan Pekkari Hjälp oss föra debatten________________________________________________________ 4 Tommy Åkesson Så skapas ett försvarsbeslut____________________________________________________ 6 Stefan Pettersson 18:e stridsgruppen organiseras__________________________________________________ 8 Magnus Ström Nya krav på målflyget efter 2020________________________________________________ 10 Archersystemet överlämnat till Försvarsmakten____________________________________ 12 Intensivt arbete med nytt uniformssystem________________________________________ 14 Luftvärnet ska öva mer på Gotland______________________________________________ 17 Artilleriregementet inför ny organisation__________________________________________ 18 Till minne av Gösta Gärdin_____________________________________________________ 19 A9 deltog i norsk storövning___________________________________________________ 20 Sankta Barbara firades sedvanligt i Boden________________________________________ 22 Ted Långstedt Ny stridsanläggning invigd på LvSS i Halmstad____________________________________ 26 Artilleri- & Luftvärnsklubbens årsmöte___________________________________________ 29 Thomas Wessman Luftvärnsregementets personal krigsorganiseras___________________________________ 30 Joakim Lewin Full fart på grannländernas upphandlingar av artillerisystem__________________________ 32 Lave Malmgren skriver om eldledarens våndor_____________________________________ 35 Bo Söderling Målflyget - Modernt och kvalificerat_____________________________________________ 36 Joakim Bragd - stabsläkaren som är van vid tuffa tag_______________________________ 42 Ulf Gullberg Vad hände med förmågan att bekämpa fiendens artilleri?____________________________ 44 Olli Harju och Jaakko Oivanen Nammo utvecklar nya drivladdningar____________________________________________ 48 Kallelse till medlemsmöte_____________________________________________________ 50

ISSN 004 – 3788 Artilleri & Luftvärn

Omslagsbild: Booom! Krevaden från artilleriets förbekämpning hörs milsvida på Bodens södra skjutfält. Artilleriet var en del av brigadens förmågor som förevisades i samband med Markstridsdagarna. Formgivning: Westberg & Höök Design AB, www.whdesign.se Tryck: Strokirk Landströms AB Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktionen.

3


Ordförande Johan Pekkari

Hjälp oss föra debatten I samband med årsmötet den 17 februari fick jag det stora förtroendet att överta ordförandeskapet i Artilleri- och Luftvärnsklubben. Väl medveten om klubbens anrika historia tillträder jag posten med stor ödmjukhet och jag ska göra mitt bästa för att förvalta förtroendet. Som väl är ska jag inte leda klubben ensam utan göra det tillsammans med en sedan många år väl fungerande styrelse. Innan jag fortsätter vill jag framföra mitt och klubbens varmaste tack till min företrädare Stefan Jönsson. Under Stefans ordförandetid har vi sett en mycket positiv utveckling, inte bara ekonomiskt utan framförallt i tydliga steg mot att verkligen vara en förening för både artilleri och luftvärn. Det är min ambition att nu fortsätta klubbens utveckling i samma positiva riktning som Stefan ansatt. Det är en spännande tid som väntar Försvarsmakten, och därmed även oss, i och med det nu gällande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. För första gången på många år har politiken sett behov av att höja Försvarsmaktens ambition, såväl ekonomiskt som verksamhets- och förmågemässigt. Jag delar ÖB med fleras uppfattning, det är ett trendbrott. 4

Vad det nya försvarsbeslutet till syvende och sist resulterar i är mycket upp till oss inom organisationen, det är vi som ska leverera och optimera utfallet. Artilleri- och Luftvärnsklubbens roll ser jag framförallt i att följa verksamheten och bidra till våra respektive funktioners fortsatta utveckling. Därmed utgör klubben också ett viktigt forum för våra två regementen. Det blir extra tydligt i och med att det inte finns några andra artilleri- eller luftvärnsförband att jämföra med, det är lätt att bli hemmablind och tycka att allt är bra. Av flera anledningar välkomnar jag därför en kritiskt granskande, konstruktiv och framåtriktad debatt i all klubbens verksamhet på hemsidan, i sociala medier, vid klubbmöten och, inte minst, i vår förnämliga tidskrift. Vi har en spännande tid framför oss där vi som förening definitivt kan vara med och påverka, det är en möjlighet som vi ska utnyttja.

Artilleri & Luftvärn


rheinmetall defence enmission komplett leverantör och Force protection is är our levererar system och kompetens inom områdena: As a top European supplier of army technology, Rheinmetall Defence offers an extensive array of military hardware that enhances the mobility, reconnaissance capabilities, •lethality Indirekta Bärgningsfordon andeldsystem survivability of troops deployed• in harm’s way, and also enables the net• Art och Grk ammunition • Reparations- och underhållsfordon working of national and international systems. Rheinmetall has spent years pioneering • Ledning och samband • Stridsutrustning och ammunition new technologies for protecting friendly forces, systematically expanding its range of • Simulering och träningsutrustning • Stridsvagnar och stridsfordon in this critical field. Rheinmetall Defence is a strong and reliable partner for •products Transportfordon • Logistiklösningar the armed forces in Scandinavia. www.rheinmetall-defence.com För mer information: www.rheinmetall-defence.com Artilleri & Luftvärn

5


Intensiv debatt

Så skapas ett försvarsbeslut Till slut är det klubbat. Men vägen till ett nytt försvarsbeslut kan både vara lång och krokig. En som vet hur ett försvarsbeslut föds och sedan även verkställs är Tommy Åkesson, ämnesråd på Försvarsdepartementet och dessutom huvudsekreterare i den senaste parlamentariska försvarsberedningen 2012-2014. ”Från januari 2016 gäller en ny försvarsinriktning. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Det innebär förändrade krav på det svenska försvaret. Ytterst ska försvaret kunna möta ett väpnat angrepp. Genom ett tydligare fokus och genom ekonomiska tillskott ska krigsförbandens krigsduglighet öka. Planeringen för totalförsvaret ska återupptas, en aktiv cyberförmåga skapas, det psykologiska försvaret och försvarsunderrättelsefunktionen ska stärkas. Därmed stärks den samlade förmågan i militära försvaret att lösa sin grundläggande uppgift - att verka krigsavhållande.

Trendbrott Försvarsbeslutet är ett trendbrott. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella dimensionen. Höjd beredskap, krigsförband, krigsduglighet, krigsplacering, mobilisering och försvarsplanering är åter nyckelbegrepp. Den så kallade strategiska timeouten är definitivt slut och med den försvinner insatsförbanden och insatsförsvaret. Försvarsbeslutet som nu är beslutat har ett brett stöd i riksdagen genom en överenskommelse mellan socialdemokra6

Liberalerna och partiets främste försvarspolitiske företrädare, Allan Widman valde att hoppa av den försvarspolitiska uppgörelsen.

terna, miljöpartiet, moderaterna, centerpartiet samt kristdemokraterna. Det enskilt viktigaste under perioden 2016 -2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

Flera års arbete Försvarsbeslutet har föregåtts av flera års arbete. Grunden utgjordes av Försvarsberedningens säkerhetspolitiska och försvarspolitiska rapporter från 2013 och 2014. Beredningen bestod av representanter för de åtta riksdagspartierna. De tog del av information, synpunkter, rapporter m.m. från ett brett urval av svenska och internationella politiker, tjänstemän, forskare, experter och myndigheter. Till sitt stöd hade de ett sekretariat samt sakkunniga och experter från berörda departement, Försvarsmakten och MSB. Försvarsmakten genomförde ett antal föredragningar i Försvarsberedningen bland annat rörande stridskrafterna, rysk förmåga, personalförsörjning och cyberförsvar. Utgående från försvarberedningens rapporter gav regeringen i uppdrag till Försvarsmakten och MSB att redovisa underlag. I uppdraget gavs en något utökad ekonomisk ram. Artilleri & Luftvärn


Tommy Åkesson Tommy Åkesson är ämnesråd och biträdande enhetschef på Försvarsdepartementet och Enheten för militär förmåga och Insatser (MFI). Efter ett antal år som yrkesmilitär bland annat vid Dalregementet i Falun började Åkesson sitt arbete inom departementet 2006. Han var huvudsekreterare i Försvarsberedningen 2012-2014. Tommy Åkesson är reservofficer vid Norrbottens regemente och placerad vid tredje brigadens stab.

Försvarsmaktens underlag skulle vara en planering i balans inom denna ekonomiska ram. Utöver det skulle Försvarsmakten redovisa tilläggspaket för den händelse det skulle tillföras ytterligare medel. Underlagen lämnades till regeringen i december 2014.

Vissa paket som Försvarsmakten föreslagit togs med men med en lägre ekonomisk ambition. En del i uppgörelsen var att de fem partierna bildade en gemensam så kallad Försvarsgrupp med uppgift att vårda försvarsuppgörelsen.

Ny inriktning

För Försvarsmakten utgör det i december 2014 inlämnade balanserade underlaget samt det i uppgörelsen identifierade tillskottet de innehållsmässiga och ekonomiska ramarna för beslutsperioden 2016-2020. I juni 2015 behandlade riksdagen regeringens försvarspolitiska inriktningsproposition. Regeringen beslutade därefter om inriktningar för Försvarsmaktens och FMV:s verksamhet 2016-2020. Inriktningsbesluten är regeringens styrning av myndigheterna. Dessa beslut följdes under senhösten av anvisningar för försvarsplaneringen, för det civila försvaret och rörande beredskap och tillgänglighet samt ett uppdrag till Försvarsmakten och MSB att utarbeta en gemensam grundsyn för totalförsvaret. Nu vidtar ett grannlaga arbete på myndigheterna och i regeringskansliet att fullfölja besluten. Uppföljningen sker bland annat i ordinarie process med budgetpropositioner. Allt under överinseende av de fem partierna i Försvarsgruppen.

Parallellt med propositionsarbetet inledde den nytillträdda regeringen samtal med de fyra borgerliga partierna. Samtalen kom i mycket att handla om en ytterligare förstärkning av försvarsanslagen. Utgångspunkten för diskussionen utgjorde de tilläggspaket som Försvarsmakten redovisat. I april 2015 kunde fem partier enas om en förstärkning på 10,2 miljarder kronor för perioden 2016-2020. Folkpartiet lämnade samtalen i ett sent skede. Själva uppgörelsen skrevs ordagrant in i den försvarspolitiska inriktningspropositionen som kapitlet Politikens inriktning. Under samtalen redovisade Försvarsmakten kompletterande underlag och i överenskommelsen gjordes vissa andra prioriteringar än vad Försvarsmakten förordat i sina ursprungliga tilläggspaket. Den tydligaste skillnaden var en stridsgrupp på Gotland, granatkastare till hemvärnet, en lätt skyttebataljon i Karlsborg samt en förstärkning av ubåtsjaktförmågan. Artilleri & Luftvärn

Beslut i juni

7


Överstelöjtnant Stefan Pettersson diskuterar Gotlands försvar med sin namne, brigadgeneral Stefan Andersson, armétaktisk chef (längst t.h)

18:e stridsgruppen organiseras

Stefan leder Gotlands nya stridsgrupp Ett av de mest tydliga besluten i det nya försvarsbeslutet är etableringen av en ny stridsgrupp på Gotland, 18:e stridsgruppen. Artilleri & Luftvärn har träffat den gänglige pansarofficeren som tilldelats uppdraget att leda den största militära nyetableringen på flera decennier – överstelöjtnant Stefan Pettersson. Det har bara gått två dagar sedan det formella utnämningsbeslutet fattades att utse Stefan Pettersson som chef för 18:e stridsgruppen på Gotland när stridsgruppschefen kliver in i 61:a luftvärnsbataljons order- och mässtält. Det är utan tvekan en stolt och något upprymd Stefan Pettersson som berättar om uppdraget. Ett uppdrag som också har åtskilliga utmaningar, inte minst när det gäller miljötillstånd och rekryteringsarbetet, har redan militära bloggare och politiska kommentatorer konstaterat: 8

– Ja, nog finns det en och annan utmaning att ta tag i. Det komplexa uppdraget som omfattar pusselbitar som nybyggnationer, miljöarbete, rekryteringar och information, var en av de faktorer som gjorde att jag sökte tjänsten efter att ha varit civil i nästan nio år, förklarar Stefan Pettersson. Arbetet med att rekrytera personal till det första pansarkompaniet inleddes i höstas. Inledningsvis sker all utbildning och övning i Skövde samtidigt som tidvis anställda soldater bemannar den stridsvagnspluton som är placerad på Gotland idag. Artilleri & Luftvärn


FAKTA Namn: Stefan Pettersson  Ålder: 49  Familj: Gift och två barn, 23 och 19 år gamla.  Intressen: Ishockey och golf. Det bästa med Gotland: Ljuset, fina sommardagar och närheten till havet.  Detta visste du inte om Stefan: Är extremt otålig och kanske världens sämsta förlorare…

– Det första kompaniet med heltidsanställda soldater och befäl ska vara utbildat och klart vid årsskiftet 2018. Dessa soldater ska bo, övas och vidareutbildas på Gotland. Glädjande nog har jag redan idag en lista över officerare som kommer från Gotland och som gärna återvänder till sin hembygd. Idag arbetar dessa på förband på fastlandet, förklarar Stefan Pettersson.

Kontroversiell överklagan Han berättar också om den långvariga miljöprövningen som pågår av Tofta skjutfält där Försvarsmakten ansökt om utökat tillstånd för skarpskjutningar, men Region Gotland, som kommunen heter på ön, har överklagat beslutet i tron att det inte skulle bli någon utökad militär verksamhet. Överklagandet gjordes för några år sedan då några politiska diskussioner överhuvudtaget inte fördes om etablering av reguljära förband på ”hangarfartyget” Gotland. Idag är denna överklagan inte är helt okontroversiell då den lokala politiska ledningen uttrycker sin glädje över nyetableringen som självfallet medför ökade skatteintäkter och inte minst drygt 130 välkomna arbetstillfällen till ön. Överklagan hanteras nu av regeringen som hittills sagt vare sig bu eller bä om det känsliga ämnet. Enligt vad AoL erfar pågår dock underhandskontakter om att regionen ska dra tillbaka sin överklagan: – Jag hoppas och tror att vi ska kunna hitta en lösning på problematiken som både parter kan acceptera, säger Stefan Pettersson och betonar att Försvarsmakten varken kan eller vill lägga sig i den fortsatta juridiska processen. Själv har han en bakgrund som pansarofficer vid P 18 i Visby men har också jobbat på såväl MSS som befattningar vid Högkvarteret. När pendlandet från Gotland där han bott Artilleri & Luftvärn

sedan slutet av 80-talet blev för mycket för familjen återstod att hitta ett civilt jobb eller flytta från Gotland. – Beslutet var inte svårt att fatta då familjen inte ville lämna tillvaron på Gotland. Visst har jag saknat det militära livet, men samtidigt har jag haft tur och fått arbeta i två andra statliga myndigheter. Bland annat har jag varit med om att leda förändringen av utbetalningsrutiner för ålderspensionen inom Pensionsmyndigheten. Ett uppdrag som handlar om att hantera åtskilliga miljarder kronor årligen, berättar Stefan Pettersson. Idag konstaterar han dock att militära övningar på Gotland väcker väsentligt större mediauppmärksamhet än förändringar av pensionssystemet som påverkar miljoner svenska medborgare: – Medierna är på plats i stort sett mangrant när vi övar med såväl de fjorton stridsvagnar som redan finns utplacerade på ön eller andra förband. Det känns verkligen som om Försvarsmaktens verksamhet har framtiden för sig här på ön.

Luftvärnet och 61:a luftvärnsbataljonen blev ett av första besöken som Stefan Pettersson gjorde efter utnämningen av honom som stridsgruppschef. På bilden informerar bataljonschef Mikael Beck om stabens arbete. 9


Skjutledaren Johan Palmén kommunicerar med målflygplanets befälhavare om skjutning med robot 70 kan inledas.

Nya krav på målflyget efter 2020 FMV bedriver just nu en förstudie som syftar till att ur flera perspektiv se över hur man kan bedriva målflygsverksamheten efter 2020. Två perspektiv ligger till grund för förstudien, dels möta ny hotbild och de krav som nytt luftvärn kräver för att kunna öva på ett realistiskt sätt, dels hur kan man lösa Försvarsmaktens behov, till ett mer kostnadseffektivt sätt. Förstudien utgår också ifrån att det faktum att flygplan och viss utrustning som idag ingår i målflygsverksamheten helt eller till delar faller för åldersstrecket 2020 och måste fasas ut. Idag sköts målflyget av SAAB Flight Operations i Nyköping, som FMV har tecknat avtal med beträffande flygning och underhåll av systemet. Försvarsmakten äger flygplanen och tillhörande utrustning (se särskild artikel). Verksamheten syftar till att tillhandahålla en resurs för utbildning av försvarsmaktens luftförsvarsenheter. Målflyg omfattar målgång (flygning med rent målflygplan mot luftförsvarsenheter), målbogsering (bogsering av luftmål för skjutning från luftförsvarsenheter) samt övningsstörning (störning av radarsensorer). Försvarsmaktens målflygplan består idag av två Learjet LR35 (tvåmotorigt jetflygplan) samt sex MU-2 (tvåmotorigt turbopropflygplan).

Nya krav efter ombeväpning Förstudien tittar på hur man skall kunna möta försvarsgrenarnas varierande behov av målflygsverksamhet. Marinens fartygsbaserade eldrörsluftvärn och Flygvapnet har sina behov. Arméns behov av att kunna öva med framtidens kort- och medellångräckviddigt luftvärn behöver analyseras eftersom ombeväpningen från Rbs 70 till IRIS-T innebär helt olika träningsbehov. Och med ett medellångräckviddigt system, är det då ens rimligt att särskilda målflygplan kan utgöra en del av träningsverksamheten? Några av utmaningarna studiens medarbetare tittar på är lösningar på hur kostnadseffektivt behovet kan mötas av att vid några tillfällen per år kunna ha många plan i luften samtidigt. Vidare studeras behovet av allt snabbare och mindre mål för att bättre och mer realistiskt kunna öva med system och förband. Förstudien kommer att lämna rapport under andra kvartalet i år. Resultatet kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet med hur målflyget skall se ut efter 2020. Text: Magnus Ström, FMV

10

Artilleri & Luftvärn


NASAMS Extended Range Supersedes HAWK performance with active missile NASAMS Baseline - Full interoperability with other NASAMS user nations NASAMS Open Network Centric Architecture - Plug and Fight - Legacy sensors and weapons can be fully integrated - Distributed deployment - survivability AMRAAM-ER (Extended Range) - Production delivery in 2019 New Air Defence Console - Revolutionizing operator interface and information management

www.kongsberg.com Artilleri & Luftv채rn

11


Decenniers väntan över:

Archersystemet överlämnat till Försvarsmakten Klockan var tio minuter över två måndagen den första februari då arméchefen, generalmajor Anders Brännström, från FMV:s brigadgeneral Anders Carell tog emot artillerisystemet Archer inför ett 40-tal inbjudna gäster och stora delar av A 9:s personal. De första studierna inleddes i slutet av 90-talet. Knappt två decennier senare inföll den historiska dagen då det svenska artilleriet formellt fick ett nytt artillerisystem. Därmed var också en av de stora uppgifterna i försvarsbeslutet 2015 genomfört. – Idag gratulerar jag i min egenskap av arméchef oss alla, inte minst ni artillerister, att vi nu har tillgång till ett av världens mest kompetenta artillerisystem. Nu är det upp till er att få systemet att leverera den förmåga och effekt som Försvarsmakten och våra brigader behöver, deklarerade general Brännström. 12

En knapp timme tidigare hade generalen och andra gäster från bland annat leverantören BAE Systems Bofors samt redaktören sett hur en pluton Archer (två pjäser) grupperat och avfyrat fyra skott i snabb takt för att sedan omgruppera. En förevisning som gladde en annan general och en man som följt utvecklingsarbetet av Archer på nära håll under många år, brigadgeneral Anders Carell. – Nu är vi äntligen här då jag får överlämna ett av världens mest kompententa artillerisystem till Försvarsmakten. Artilleri & Luftvärn


Om du visste vilken bra dag detta är för en artillerist, inte minst för mig som aktivt deltagit i processen med sina toppar och stundtals djupa dalar, förklarade Carell.

”Aldrig sviktande tro” I sitt tal före själva överlämningsceremonin konstaterade den forne A9-chefen att det funnits stunder då han tänkt tanken på att helt sonika ge upp hela Archerprojektet: – Det kapitel i mina memoarer som kommer att handla om Archer kommer att vara tjockt och innehållsrikt. Här finns inslag av kulturkrockar, kommunikationsproblem, grusade förhoppningar, brutna löften och till och med rent svek, men samtidigt också teknisk innovationskraft, oöverträffad prestanda och en i vårt land aldrig sviktande tro. ­- De utmaningar som har funnits i projektet, och tro mig de har inte varit få, har hanterats på ett ypperligt sätt. Motsättningar har överbryggats och idag finns ett gott, positivt, samarbetsinriktat arbetsklimat mellan FMV, leverantören och er artillerister, vilket behövs för det fortsatta utvecklingsarbetet för att Archer ska nå sin fulla potential genom bland annat fortsatt utveckling av ledningssystemet. Anders Carell passade också på att tacka ett antal av Archerprojektets eldsjälar och nämnde särskilt major Björn Isaksson, Försvarsmaktens projektledare, FMV:s projektledare Jan Nee samt leverantören Bae Systems projektledare Mikael Take. Leveranserna kommer nu ske fortlöpande till Artilleriregementet under 2016 och 2107.

Två glada mottagare och en glad leverantör poserar framför en av Archerpjäserna, fr.v arméchef Anders Brännström, Lena Gillström, VD för Bae Systems Bofors samt Anders Carell, FMV.

Archertårtan hade strykande åtgång och åts med välbehag av Artilleriregementets personal efter den formella överlämningsceremonin. Artilleri & Luftvärn

13


Intensivt arbete på MSS med utveckling av nytt uniformssystem För mer än ett decennium sedan var Markus (Markstridsutrustad soldat) hett stoff inom Försvarsmakten. Projektet skulle ta fram specifikationen för framtidens soldatförmågor. Idag är Markus historia men arbetet med att ta fram nya uniformssystem och personlig utrustning går på högvarv. Artilleri & Luftvärn har besökt Markstridsskolans (MSS) utvecklingsenhet i Kvarn. För tillfället råder febrilt arbete med att ta fram underlag och kravspecifikation för arbetet med den så kallade ”basplattan”. Ett populärt politiskt begrepp som omfattar allt från nya lastbilar till enskild soldats uniformssystem. Ett begrepp som finns med som en central del av det senaste försvarsbeslutet.

Jag anser att Försvarsmakten och våra medarbetare ibland sätter för stor tilltro till enskilda, tekniska plagg och bland annat har tappat lite av lager på lager-tanken. Den vill vi återinföra, säger Magnus Hallberg.

Teknik kontra vikt Utvecklingsenheten i Kvarn är i full färd med att hitta den optimala integrationen för soldaten när det gäller teknik kontra vikt. Major Magnus Hallberg deltar i MSS arbete med att studera och utveckla förmågorna för den enskilde soldaten. Ett arbete som stundtals gått trögt då fokus inte legat på att ta fram förmågorna för strid i svensk miljö. – Denna problematik är inte svenska försvaret ensamma om. Många Natoländer och länder i PfP-familjen brottas med samma dilemma då fokus legat på att lösa uppgifter i länder som Irak och Afghanistan och energin har koncentrerats på det som kallas ”urgent operational requirement” (UOR), ungefär brådskande operationella materielbehov, säger Magnus Hallberg. Men som framgår av andra artiklar i detta nummer av Artilleri & Luftvärn har nu fokus flyttats till det nationella försvarets behov med bland annat en stor ekonomisk satsning på ”basplattan”. – Vår ambition med arbetet med basplattan som nu sker är att ta fram ett mer homogent system av uniformspersedlar och buren utrustning. Den senaste revideringen av uniformssystemet skedde 1989 så det är hög tid att se över det. 14

Major Magnus Hallberg, expert vid MSS på personlig utrustning visar den allra senaste typen av stridsväst. Artilleri & Luftvärn


Ett exempel på vad en soldat inom luftvärnet bär och använder som personlig utrustning; hjälm, liggunderlag, stridssäck, stridsväst och gasmaskväska.

Enhetlig struktur Han betonar att det inte handlar om att ta fram helt likformiga system för de olika funktioner som finns i en skyttegrupp: – Kraven på funktioner och förmågor inom gruppen varierar naturligtvis och det måste vi rätta oss efter. En chef har inte samma profil som en sjukvårdare. Däremot vill vi att strukturen ska vara enhetlig när nya system införs. Vi har också idag krav på en införandeutbildning för samtliga förband och även servicepersonal. För att lösa detta måste dagens situation tydligt definieras. Vilka förmågor har respektive befattning och grupp idag? – Ett sådant definieringsarbete kan kanske vän av ordning tycka vara en självklarhet, men efter flertalet omorganisationer och med införande av materielsystem för ett mindre antal användare med tydligt fokus på att lösa specifika situationer, bland annat i Afghanistan, har vi ingen tydlig definition av startpunkten. Artilleri & Luftvärn

Sedan flera decennier tillbaka finns program i många länder för att studera och utveckla soldatsystemet, från enskild individ till grupp. – Markus var vårt sätt att hänga med den internationella trend som inleddes i slutet av 90-talet då en rad länder startade olika program inom funktionen ”Soldier modernization programme”, förklarar Magnus Hallberg. England startade Future Integrated Soldier Technology Programme (FIST), Tyskland IDZ, USA Land Warrior för att nämna några exempel. En gemensam nämnare för dessa program är förhållandet vikt kontra förmåga och funktion. En trend bland dagens soldater oavsett land är att vikten per soldat tenderar till att vara för hög. – Flera amerikanska kollegor konstaterar att stora framsteg skett med viktreducering samtidigt som de å andra sidan tydligt deklarerat att ”för 15 år sedan bar soldaten utrustning som vägde 60 kilo, idag bär hen modern lättviksutrustning som väger lika mycket”. Den samlade uppfattningen bland mina utländska kollegor är att viktproblematiken inte kommer att lösas av fortsatt teknikutveckling och måste lösas med hjälp av förändringar av metoder och organisation.

Gräns på 30 kilo Det finns ingen direkt fastställd viktgräns, förklarar Magnus Hallberg eftersom det beror på varje individs egen förmåga att bära och tiden soldaten belastas med utrustningen. Generellt gäller att Försvarsmakten arbetar med att minska vikten, eller i varje fall inte öka vikten på den utrustning som soldaten bär. – Vi har i alla fall en inofficiell viktgräns på cirka 30 kilo för en stridsutrustad soldat. Högre vikt, anser vi, gagnar inte soldatens förmåga att lösa uppgiften. I dag finns det lite forskning om hur belastningsskador uppstår på grund av långvariga marscher eller långvarigt uppträdande med hög vikt, men det är sådan information som vi gärna vill få fram. Magnus Hallberg har också god insyn andra Natoländers arbete med utveckling av soldatförmågor då han är vice ordförande i Nato:s arbetsgrupp ”Land capability group on dismounted Soldiersystem”. 15


”för 15 år sedan bar soldaten utrustning som vägde 60 kilo, idag bär hen modern lättviksutrustning som väger lika mycket” – Ett intressant projekt som vi funderar på att hitta en svensk variant av är Storbritanniens projekt Payne. Det är döpt efter en legendar inom den brittiska armén, sergeant Payne, och går ut på att ta fram en matris i benfickeformat över vilken form av skydd och utrustning soldaten ska ha i vissa givna situationer. Är hotet låg och klimatet varmt säger till exempel matrisen att hjälm ska vara avtagen och jackan tunn. Vi har idag en liknande matris för att läsa av olika typer av CBRN-miljöer, förklarar Magnus Hallberg.

För många ”julgranslösningar” Ett konkret resultat av studiearbetet som bedrevs med bland annat stöd av forskare från FOI i samband med Markusprojektet är det nya interngruppradiosystemet. Överförd kommunikation per tidsenhet ökade med femhundra procent och exaktheten i överförd fakta ökade från 70 till 98 procent. Sammantaget ger detta snabbare kommunikationsvägar och dessutom mer korrekt information. Samtidigt har också nya anropssignaler införts för att hela gruppen ska ha individuella anropssignaler. – Markusstudien liksom flera av de övriga internationella projekten resulterade tyvärr i lite för mycket ”julgranslösningar” då pyntet hängdes på granen allt eftersom utan att det fanns en klar strategi och ritning över hur granen skulle se ut när den var färdigpyntad. Det fanns många goda idéer med Markus men när så mycket teknik skulle tillföras räckte till exempel inte bandbredden för att föra över all information som soldaten kunde generera. Studien visade dock att det är av yttersta vikt att det finns någon på Högkvarteret och FMV som samordnar arbetet med att utveckla soldatsystemet. Sådana befattningar har vi idag och de kan se till att vara en brygga mellan alla viljor i de olika stuprören, säger Magnus Hallberg. Efter att Markusstudien avslutats genomförde MSS en övergripande systemmålsättning med olika scenariobeskrivningar som slutfördes 2010: 16

– Vi ville definiera vad ett begrepp som ”anfall” eller ”omfattning” innebär för soldaten. Vad innebär det att ta på sig en stridspackning eller kroppsskydd, förklarar Magnus Hallberg?

”Kommit för långt bort” – Vad är din förklaring över att kunskapen om soldatsystemet har försämrats de senaste åren? – En förklaring tror jag är att de mer erfarna truppbefälen har tagits i anspråk för andra befattningar och därmed kommit för långt bort från truppverksamheten. Jag tycker också att erfarenheterna från Afghanistan-insatserna har påverkat för mycket av vår verksamhet på hemmaplan. Det är klart som korvspad att vi utrustar oss annorlunda för en internationell insats jämfört med vårt behov för det nationella försvaret. – En annan lärdom är, som jag tidigare poängterat, att definitionsarbetet för befattningar och grupp måste slutföras för att vi ska veta vad som krävs av den enskilde soldaten 2030. Vilken nivå av förmåga ska soldatsystemet ha? Jag är övertygad om att en gemensamt uppfattad målbild inom hela Försvarsmakten är en förutsättning för framgång!

Mer än 30 kilo bör inte en enskild soldat bära under längre tid för att kunna lösa sin uppgift på ett bra sätt. Artilleri & Luftvärn


Försvarsminister Peter Hultqvist:

”Luftvärnet ska öva mer på Gotland” – För mitt vidkommande finns det bara en tydlig prioritering till Försvarsmakten – se till att genomför den försvarspolitiska inriktning som regeringen fattat beslut om! Dalkarlen Peter Hultqvist som nu håller på att få sitt första försvarsbeslut genomfört i egenskap av försvarsminister tvekar inte en sekund på min fråga om viktigaste prioritering för hans fögderi de närmaste åren: - Naturligtvis är det många olika delar i försvarsbeslutet som tar olika lång tid att genomföra för Försvarsmakten. Ska jag precisera något ytterligare anser jag också det är av synnerlig vikt att övningsverksamheten ökas. Vi ser tydligt att vårt stora östra grannland ökar sin övningsverksamhet och då ska vi också markera att vår försvarsförmåga stärks genom fler och mer övade förband, säger Peter Hultqvist.

Rekryteringsutmaning Som en del av de politiska markeringarna pekar ministern på etablering av 18:e stridsgruppen på Gotland. – Jag inser att det är en rekryteringsutmaning för Försvarsmakten att på en tid som knappt ett år rekrytera och utbilda ett stående förband med kvalificerad material på Gotland. Men, Gotland är viktigt och vi ska också öva mer på gotländsk mark. Jag noterar också med tillfredsställelse att övningsverksamheten i höstas då flera olika förband övade samtidigt, bland annat luftvärnet, fungerade mycket bra. En annan politisk markering som Hultqvist är tydligt stolt över är etableringen av granatkastförband inom Hemvärnet. – Det är naturligtvis en viktig förmågeökning för Hemvärnet då vi nu kan etablera en understödsfunktion som kan Artilleri & Luftvärn

stötta bataljonernas slagkraft. Jag kommer med stort intresse att fortsätta följa Hemvärnets arbete med att utbilda nya plutoner. Själv har jag besökt försöket med den första plutonen och konstaterat att projektet hittills varit mycket lyckat. Fjolåret konstaterar försvarsministern var mycket intensivt. Först problematiken med Archersamarbete med Norge och sedan arbetet med att baxa försvarsbeslutet i hamn med många och långa förhandlingar. – Naturligtvis hade jag önskat att fler partier ställt sig bakom beslutet men jag konstaterar att det idag finns en bred parlamentarisk samling bakom den inriktningsproposition som nu gäller.

Möts med respekt Försvarsministern poängterar också att när det gäller övningsverksamhet på strategiskt viktiga Gotland kommer luftvärnet att ha en framskjuten roll: – Luftvärnsdelarna ska ha en framskjuten roll i övningsverksamheten på Gotland i framtiden. Vi måste ha ett stadigt grepp om Gotland, så är det bara, konstaterar Peter Hultqvist. En försvarsminister som många politiska bedömare ansåg vara ett osäkert kort när hans namn presenterades av statsminister Stefan Löfvén. Idag är det få som kritiserar utnämningen av det forna Borlängekommunalrådet. Inte minst inom Försvarsmakten är Hultqvist ett namn som nämns med respekt och stundtals även beundran. 17


A 9 inför ny organisation Från och med årsskiftet har A 9 i Boden intagit en ny grundorganisation, en organisation som skapats som en konsekvens av fjolårets försvarsbeslut. År 2016 utgör det första året inom det försvarspolitiska inriktningsbeslutet som sträcker sig till 2020. En konsekvens av inriktningsbeslutet är den organisation som Försvarsmakten fastställt från årsskiftet, vilket för A 9 innebär en viss reducering av antalet heltidsanställda soldater och officerare relativt tidigare organisation. Med start sommaren 2016 införs också en ny militär grundutbildning om 9-11 månader. Samtidigt med dessa förändringar ska uppbyggnad av artilleribataljonerna respektive utveckling av brigadernas indirekta bekämpningsförmåga fortsätta och Archersystemet införas.

Kraftsamling Dessa förutsättningar tillsammans med de senaste årens vunna erfarenheter utgör grunden till A 9:s nya grundorganisation, ”A 9 2016”. Syftet med denna är att optimera förutsättningarna för lösandet av regementets uppgifter, 2016 och framåt, genom att frigöra resurser och kraftsamla till prioriterad verksamhet. Sedan årsskiftet består A 9:s organisation av enheterna Regementsstab, Artilleriets Stridsskola (ArtSS) samt Artilleribataljonen (Artbat). Organisationsförändringarna finns framförallt i övergången till en bataljon med uppgift att utveckla både 91:a och 92:a, respektive i en reducering av antalet sektioner och kompanier. Alltså har C A 9 DUC gått från fyra till tre samtidigt som DUC-DUC, antalet sektioner och kompanier, reducerats från sexton (11+5) till tio (7+3). 18

Regementes nya organisation från och med årsskiftet.

91:a klar först I syfte att snabbast möjligt erhålla bataljonsförmåga har det även beslutats att helt färdigställa 91:a innan utvecklingen av 92:a fortsätter. Med andra ord har huvuddelen av de enheter som utbildats inom 92:a överförts till 91:a. Förändringsarbetet är inte begränsat till organisation utan omfattar även en revidering av regementets ledningsmetoder med allt från utökad målstyrning och funktionsledning till reducering av antalet möten. Även regementets verksamhetsidé, vision och målsättningar görs om för att bland annat harmonisera med Försvarsmaktens dito och för att optimeras mot de nya förutsättningarna. ”A 9 2016 är alltså inte ”bara” en omorganisation utan ett led i ett större förändringsarbete som gäller hur vi ska leda och agera i vardagen för att få ut maximal effekt av våra resurser. Vi är bara i början av förändringsarbetet. Nu kvarstår ett ihärdigt och långsiktigt arbete för att optimera förutsättningarna för lösandet av regementets uppgifter”, säger regementschefen, överste Johan Pekkari till AoL. Artilleri & Luftvärn


In memoriam: Gösta Gärdin Tidigare artilleri- och arméflyginspektören och ständige medlemmen i Artilleri- och Luftvärnsklubben, Gösta Gärdin har avlidit i en ålder av 92 år. Översten av först graden, Gösta Gärdin var bland annat chef för Kungliga Smålands Artilleriregemente (A 6) och fram till pensioneringen artilleri- och arméflyginspektör. Under hela sin aktiva officerskarriär som inleddes 1944 och långt fram i livet var också Gösta Gärdin en framgångsrik profil inom den svenska idrottsrörelsen. Som aktiv tillhörde han världseliten i modern femkamp med en bronsmedalj i London-OS 1948. Under flera decennier var han också ledare och en förgrundsfigur för den svenska moderna femkampen. Efter sin pensionering 1983 ägnade sig Gärdin helhjärtat åt sitt intresse för idrott. Han efterträdde då en annan idrottslegendar inom den militära idrottsrörelsen, Sven Thofeldt, som generalsekreterare i Sveriges militära idrottsförbund (SMI). En uppgift SMI har på uppdrag av Försvarsmakten är att administrera det militära idrottsutbytet. Gösta Gärdin var också under åren 1984-1996 en av ledamöterna i Sveriges Olympiska kommitté och fick för sina insatser inom den olympiska rörelsen Olympiska orden i silver 2002. Gösta Gärdin närmaste anhöriga är döttrarna Elisabeth, Margareta och Cecilia med familjer.

Artilleri & Luftvärn

19


Archerpjäser laddas om i samband med övningen Vintersol som inledde flera veckors intensivt övande för Artilleriregementet. Foto: Viktoria Välilä, Artilleriregementet.

A 9 deltog i norsk storövning

Mer bilder på webbe n!

Under två veckor i månadsskiftet februari-mars i år övade Artilleriregementets personal i en av norska försvarets största övningar - Cold Response 2016 (CR 16). Övningen inleddes med förövningen Vintersol i Bodenområdet där 3:e brigaden samlats för att vässa tänderna inför Norgeveckorna. Cold Response genomfördes i år för arméförband i regionen Nord Tröndelag, mellan Trondheim i söder och Namsos i norr. Även sjö- och luftstridskrafter deltog, såväl kopplat till markoperationernas verksamhet som i rena sjöoperationer i anslutande farvatten, respektive i luftoperationer i svenskt och norskt luftrum mellan Oslo och Bodö. Totalt ingick 15000 deltagare från 15 nationer varav Sveriges bidrag var totalt cirka 2000 soldater och officerare. För markarenan var CR 16 en til�lämpad dubbelsidig övning med en multinationell brigad på respektive sida. De svenska enheterna leddes av tredje brigadstaben med brigadchefen överste Lars Carlsson, tätt ackompanjerad av brigadartillerichefen, överstelöjtnant Stefan Hansson, även en av Artilleri- och Luftvärnsklubbens styrelseledamöter. 20

Reducerad bataljon A 9:s bidrag denna gång var ungefär 175 soldater och officerare, som utgjorde en reducerad artilleribataljon, medlemmar i brigadstaben, övningsledning samt förbands- och specialinstruktörer. Samtliga kompanier och funktioner ur artilleribataljonen fanns representerade, men för att få en rättvisande bild av systemet fanns även en spelgrupp som spelade ett pjäskompani. – Hittills är jag nöjd. Förbandet är mycket följsamt och hanterar uppkomna situationer snabbt och med en positiv attityd. Det finns mycket initiativkraft hos enskilda individer men även inom förbandsdelarna. Vi löser uppgifter, har roligt och utvecklas, förklarar bataljonschefen, överstelöjtnant Thomas Bjerregaard, halvvägs in i övningen när AoL får en snabb kontakt under en paus i strider, nordöst om Trondheim på eftermiddagen den 3 mars. Artilleri & Luftvärn


Ovan t.v. Bataljonschef, överstelöjtnant Thomas Bjerregaard fångad i en stridspaus norr om Trondheim. Ovan T.h: Artilleribataljonens ställföreträdande chef, Kenneth Nygren stöttar speakern Olle Malmgren under Markstridsdagarnas förevisning. T.h. Överste Håkan Hedlund (längst t.v) var en av de nyfikna besökarna av Saab monter där den nya versionen av robot 70, modell D kunde simulatorskjutas. Nedan t.h. Norske kung Harald V var en av VIP-gästerna som besökte Artilleriregementet under Cold Response. På bilden informeras han av A 9:s ställföreträdande chef, översteöjtnant Stefan Fredriksson.

Han poängterar att en av de viktigaste erfarenheterna med en övning av den här storleken är att få öva tillsammans med andra och att få verka under ledning av en skarp brigadstab. Inte minst får chefer på olika nivåer öva samverkan med andra förband för att därigenom möjliggöra systemens olika verkan. Även regementschef Johan Pekkari, som följde övningen under några dagar var nöjd med bataljonens sätt att lösa tilldelade uppgifter: – Jag delar bataljonschefens uppfattning. Vi måste fortsätta öva tillsammans med andra, inte minst inom brigads ram, så att vi successivt utvecklas och får våra system och förmågor att ”spela i takt.” Då kan vi med en samordning av eld och rörelse, respektive med kombinerade vapen, uppnå högre effekt än vad de ingående delarna kan leverera var för sig, säger överste Pekkari. Artilleri & Luftvärn

21


Artilleristerna vallfärdar till Boden för att fira Sankta Barbara Första fredagen i december vallfärdar varje år artillerister från hela Norden till Boden för att fira helgonet Sankta Barbara. En tradition som nu passerat 30 år och blir allt populärare. Men, det gäller att klara riktprovet för att få delta… Artilleristerna vallfärdar till Boden för att fira Sankta Barbara Första fredagen i december vallfärdar varje år artillerister från hela Norden till Boden för att fira helgonet Sankta Barbara. En tradition som nu passerat 30 år och blir allt populärare. Men, det gäller att klara riktprovet för att få delta… Helgonet Sankta Barbara har firats av bland annat artillerister världen över i flera århundranden. Dåvarande A 8, idag A 9 i Boden har firat och vördat helgonet första fredagen i december i drygt tre decennier. Sankta Barbara har vördats som helgon inom romersk-katolska kyrkan sedan 600-talet. 22

Helgonets historiska existens har emellertid vid flera tillfällen ifrågasatts, eftersom omnämnanden av hennes levnad saknas i tidiga dokument. Enligt legenden blev i alla fall Barbara, som var kristen, dömd till döden på grund av sin tro. Dödsdomen verkställdes av hennes egen far, som högg huvudet av henne. Efter begravningen började mirakler att ske vid hennes grav. Hennes far och bödel straffades via ett dödligt blixtnedslag. Sankta Barbara är beskyddare för personer som plötsligt avlider, artillerister och även gruvarbetare. Artilleri & Luftvärn


Bild t.v: Överstelöjtnant Rasmus Lindstedt och löjtnant Alicia Alkert fångade i vimlet. Bild t.h: Gul rote, det vill säga regementet A 8, idag A 9 och Sankta Barbarafirandets veteraner uppställda inför firandets inledande.

Firandet av Sankta Barbara i vårt land startade på 20-talet då Norrlands Artilleriregemente (A 4) i Östersund firande Barbara med högtidstal och salutskjutning. Ursprunget till dagens firande i Boden kommer från Norge där firandet av skyddshelgonet varit en viktig högtid sedan slutet av andra världskriget då Norge skickade ockupationsstyrkor till den brittiska zonen i Berlin (Tysklandsbrigaden). När första inbjudan i början av 80-talet kom till A 8 att besöka det norska Barbara-firandet föddes också tanken att i lite mindre skala starta ett svenskt Barbara-firande. Ett firande som idag vuxit och blivit en av de mest besökta och omtalade aktiviteterna för dagens artillerister, ung som gammal. Pensionerade översten Leif Mårtensson, numera chef för Artillerimuseet i Kristianstad, var den som initierade ett svenskt firande när han var chef för utbildningsregementet A 8: – Vi hade till A 8 fått en inbjuden till Norge för att delta i Brigade Nords Sankta Barbara-firande. Samtidigt hade vi ett speciellt läge inom regementet då tre gamla officerskårer slagits ihop till en kår. Med ljus och lykta letade vi efter ett firande som inte kunde kopplas samman med någon av de tre kårerna. På grund av osäkerheten som rådde kallade jag till ett möte och föreslog högtidligt firande av Sankta Barbara, berättar Leif Mårtensson. Artilleri & Luftvärn

Befälskårens representanter lyssnade på vad översten upplevt i Norge på Brigade Nords firande året innan. Efter visst funderade startade sedan en grupp officerare det som nu blivit en mångårig tradition med stor uppskattning från deltagarna.

Första firandet 1983 Första firandet skedde 30 november 1983 då Barbaradagen 4 december låg mitt i veckan. Gäster från andra artilleriregementen samt Norge bjöds in. Firandet är i många stycken något som ska vara förbehållet för endast deltagarna. Bland annat råder strikt fotoförbud under middagen. Så mycket kan avslöjas som att gäster och personal delas in i sex olika ”rotar”. Gul rote består av idel ädel veteraner och har en hedersplats i firandet. Idag har firande utvecklats till en angelägenhet för hela regementet då ett antal inbjudna gäster får ta del av aktuella seminarier under dagtid medan regementets personal genomför ett antal, icke offentliga uppdrag i respektive rote samt kämpar om vandringspokalen i innebandy, ”Babsan Cup”. – Jag kan inte säga annat än att jag idag är mycket stolt över den tradition som jag varit med och startat. Jag har varit med i Boden som gäst vid jämna år och fått se den utveckling som skett med firande och andra kringaktiviteter som sker före själva högtidsmiddagen, säger Leif Mårtensson. 23


Redaktören för Artilleri & Luftvärn i full koncentration för att klara riktprov. Utan godkänt riktprov blir det inget deltagande i Sankta Barbaramiddagen senare på kvällen. Nedan: Redaktören tillsammans följeofficeren, kapten Peter Larsson samt en av rotecheferna, kapten Daniel Johansson.

24

Artilleri & Luftvärn


Höga rådet Firandet sker enligt ett strikt protokoll och leds efter norsk förebild av ett råd, Sankta Barbaras Höga Råd (SBHR) med Fyrmästaren som rådets ordförande. I Norge heter motsvarigheten ”de Braendene Bombes Orden”. En som varit med i många år och deltagit ett antal år i Höga rådets verksamhet är pensionerade majoren Roland Lundberg. Hittills har Roland bara missat tre firanden med högst giltiga skäl – utlandsmissioner och sjukhusvistelse: – För mig är Sankta Barbara-firandet en av årets stora höjdpunkter. Dessutom är det också ett alldeles ypperligt sätt att få hålla kontakten med förbandet. Jag har verkligen varit mån om att inte låta något komma emellan mitt deltagande och firandet. För mig är Barbara-dagen ”helig” i min kalender, förklarar Lundberg.

”Heligt firande” En annan välkänd artillerist som Barbarafirandet är heligt för är brigadgeneral Anders Carell: – Firandet av Sankta Barbara något som förenar artillerister över hela världen. Kamraterna i Boden har utvecklat ett värdigt, trevligt och roligt sätt att fira Barbara - det ska mycket till innan jag missar detta tillfälle, förklarar Carell, som själv när han var regementschef i Kristinehamn initierade ett Barbara-firande på A 9. Ett firande som av förklarliga skäl avslutades då regementet flyttade till Boden. Sankta Barbara firas också enligt uppgift till Artilleri & Luftvärn på fler platser i landet. På dåvarande A 3 i Hässleholm infördes firande 1987 och firandet pågår fortfarande genom en middag på gamla mässen. Även Bofors, idag BAE System Bofors, firar Barbara via Bofors Test Centers försorg. Ett antal gruvföretag och företag med tunnelarbete i sin portfölj firar också Sankta Barbara. Det skulle kunna gå att skriva mycket mer detaljer om vad som sker under Barbaradagen men Artilleri & Luftvärns redaktör som fått uppleva två firanden vill inte sabotera den mystik som finns runt firandet. Varför inte själv försöka att besöka firandet? Det som krävs är en formell inbjudan från Högsta rådet och klarat riktprov. Sedan är du som rådets gäst alltid välkommen… Artilleri & Luftvärn

Även utländska gäster deltar på Sankta Barbarafirandet. Översten Torbjörn Larsson, tidigare regementschef fäster en Sankta Barbaranål på sin irländske gäst.

För de första årens deltagande delas en nål ut. Efter fem år omvandlas nålarna till en medalj och sedan blir det bara fler medaljer...

Högtidligt ed till Sankta Barbaras ära, införd i Boden 1983: Vi, Sankta Barbaras underlydande, vi artillerister står för: • Att i gemensam trohet till vårt land vidmakt hålla vår militära pliktkänsla genom att oavlåt- ligt förkovra oss i vårt yrke. • Att bedriva utbildning med bästa möjliga utnyttjande av tid och krafter och så att de underlydande förstår utbildningens ändamål. • Att vårda regementets traditioner. • Att stärka de kamratliga banden mellan artillerister. För oss skall Sankta Barbara ses som ett samlande tecken för att fira artilleriets och vår yrkeskårs långa och ärofyllda historia.

25


Ny stridsträningsanläggning invigd på Luftvärnsregementet Efter många turer hit och dit är luftvärnets nya stridsträningsanläggning (STA Lv) i bruk vid Luftvärnsregementet i Halmstad. En efterlängtad resurs, konstaterar kapten Ted Långstedt som är chef för träning och simuleringsfunktionen vid Luftvärnets Stridsskola, LvSS.

Brigadgeneral Anders Carell ber regementschef Stefan Jönsson att klippa bandet och därmed inviga Luftvärnsregementets nya stridsträningsanläggning. Foto: Carl Sjöstrand, Lv 6.

”Inom luftvärnet har vi varit utan en fungerande träningsanläggning en längre tid i väntan på att FMV ska leverera den nya anläggningen.” Den 19 november kunde så FMV via brigadgeneral Anders Carell överlämna en driftfärdig anläggning från leverantören Kongsberg Defence till regementet. 26

Denna dag har vi väntat på. STA LV är en mycket välkommen resurs för oss luftvärnare med kapacitet att träna enskilda operatörer i strid mot luftmål (SML) upp till bataljons storlek. STA kan öva eleverna på tre system: rbs 70, rbs 97 Hawk samt UndE 23. Dessa benämns moduler. Utöver dessa har vi en modul där vi kan simulera högre chef och Artilleri & Luftvärn


Ted Långstedt Ted Långstedt inledde sin militära karriär på Lv3 i Norrtälje 1996. Efter nedläggningen av förbandet flyttade han till Halmstad. Efter befordran till kapten har Långstedt verkat inom luftvärnsbataljonens stridsledningsfunktion, genomfört två utlandsmissioner samt utbildat kadetter vid MSS Kvarn. Sedan början av 2016 är Ted Långstedt chef för Tränings- och simuleringsavdelningen på LvSS.

även bemanna upptill sex DUC exempelvis pluton- eller kompanichefer. Anläggningen har också en övningsledaremodul där systemet övervakas avseende aktuell status för hård- och mjukvara, samt ledning av större övningar där flera enheter övar gemensamt.

Utvärdering I den stora lokalen som finns i anläggningen finns möjlighet att bedriva utvärdering då nästan alla åtgärder som sker under träningar eller spel loggas och sparas. Varenda knapptryckning, allt som sägs på sambandsnäten sparas och kan efter genomfört moment presenteras grafiskt fördelat på text, tider, antal skjutna robotar, sändningstid för radarstationer. Detta verktyg kommer att ge stor effekt på hur operatörernas förmåga utvecklas. Rbs 70-modulen består av tre eldenheter med 3D-bild presenterad på storskärm där främst skytt och stridsledare tränas. Rbs 97-modulen består av två fullt modulära Stridledningsenheter (StriE). Det innebär att det finns möjlighet att bara träna skyttar, eldledare eller också träna besättningen i en fullt bemannad StriE. UndE 23-modulen har fyra ”stationer”, även de fullt modulära för att kunna träna antingen enskilda befattningar eller fullt bemannat. Anläggningen kan nyttjas helt isolerat i de olika systemmodulerna (70, 97, UndE) eller i ett gemensamt sammanhang. Artilleri & Luftvärn

Detta innebär till exempel att 97-personal kan träna helt egna scenarier eller spel samtidigt som UndE övar på ett annat scenario. Eftersom anläggningen inte har moduler motsvarande full luftvärnsbataljon kan vi med simulatorn simulera de enheter som inte bemannas av personal. Dessa benämns botar. Det är fullt möjligt att få nästintill full bataljon med bemannade enheter och fylla upp resterande med fingerade enheter i form av botar. I respektive modul finns plats för en övningsledare med full access till simulatorns kontrollenhet. Där kan övningsledaren skapa nya spel, scenarion samt starta och stoppa träningar eller spel som skall köras.

Stor övningsbredd Vad kan man då egentligen göra med denna anläggning? Möjligheterna är i alla fall stora då vi nu kan öva och träna hela spektrat med grundläggande operatörsövningarna till komplicerade spel på bataljons nivå där flera förband övas momentant. Modulerna är uppbyggda för att vara verklighetstrogna den materiel som nyttjas i skarpa situationer, vilket samtidigt innebär möjlighet att träna på respektive system utan att behöva använda skarp utrustning med ett mindre slitage på den skarpa materielen som en positiv effekt. Då allt som operatören utför sparas är det möjligt att på ett kvalitativt sätt utvärdera deras prestation. En annan klar fördel är att vi nu kan öva utan att behöva utnyttja målflyg 27


Redan från start är det full fart i modulerna för robot 70, robot 97 samt UndE 23. Foto: Carl Sjöstrand, Lv 6

i luften. Detta gör anläggningen till ett väldigt kostnadseffektivt tillskott i utbildningen av våra soldater och chefer. I simulatorn kan vi skapa en väldigt stor bredd på övningar. Alltifrån enkla scenarion med få flygande företag i en ostörd miljö, upptill en massiv insats från en tänkt kvalificerad motståndare med omfattande störning. Självfallet kan kommunikation via FM Broadcast och/eller Link 16 simuleras. Kartdata över hela Sverige finns tillgänglig och scenarier i hela landet kan med andra ord övas. Grunden till simulatorn som Kongsberg utvecklat består av en kvalificerad flygsimulator. Det gör att varje enskild flygfarkost har sina specifika regler för hur den kan flyga vad avser fart, kurvtagning, stigning med mera. Detta leder till att flyguppträdandet blir relativt realistiskt. Som övningsledare kan jag välja hur jag vill påverka de som övar. Vi kan skjuta mot våra enheter från både luften och marken. Vi kan skicka in kryssningsrobotar, signalsökande attackrobotar, indirekt eld, direktriktad eld.

28

Vi kan simulera vilken tid på dygnet vi vill, med rådande ljus/mörker förhållanden. Det går att skapa regn, snöfall, olika molnbas. Parametrarna är mycket stora för att skapa varierade träningar.

Full fart från början Nu är vi mitt i processen att skapa rutiner och bestämmelser för hur anläggningen skall användas. Personal från Lv6 är i full gång och övar och skapar övningar och spel för att utbilda sin personal. Vi jobbar alltjämt gentemot leverantören för att hitta och identifiera buggar och brister som behöver åtgärdas med stöd av det garantiavtal vi har. I skrivande stund är med andra ord anläggningen i drift men drifttagandeprocessen är inte helt klar. Det råder dock inget tvivel om att luftvärnets personal nu kan öva på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Den framtida utmaningen är att hitta formerna för att komplettera den träning vi genomför på ett så effektivt sätt som anläggningen möjliggör. Artilleri & Luftvärn


Johan Pekkari tar över klubban Efter tre år som ordförande för Artilleri- och Luftvärnsklubben har nu Stefan Jönsson lämnat över styrelseklubban till överstekollegan Johan Pekkari, Artilleriregementet. Därmed blir Johan Pekkari med sina fyllda 44 år en av klubbens yngsta ordförande någonsin. Om inte den yngste men detta kan inte skrivas i sten då redaktionen inte har haft möjlighet att djupdyka ned i klubbens snart 150-åriga arkiv. Däremot råder det inget tvivel om att Pekkari är den yngste i modern tid. Avgående ordförande, Stefan Jönsson riktade ett tack till styrelse och medlemmar för förtroendet att ha lett klubbens verksamhet under två år: – Ordförandeuppdraget i Artilleri- och Luftvärnsklubben har varit både intressant och stimulerande men också väldigt trevligt. Föreningens långa historia och på det sätt som verksamheten genomförs, där både tidskrift och seminarier är uppskattade, skapar ett stort förtroende i vår omgivning och ger oss en röst som hörs när våra funktioner diskuteras både i Försvarsmakten och i den allmänna debatten, förklarade Jönsson inför de drygt 30 deltagande årsmötesdeltagarna i Tre Vapens lokaler den 17 februari. Efter ordförande inledning och parentationen av avlidna medlemmar klubbades i raskt takt punkt efter på punkt på dagordning fram till punkten ”inriktning av klubbens fonder”.

Fonder avvecklas Klubbens sekreterare Lars Mörrby presenterade förslag på ny inriktning för klubbens fonder. Ständiga medlemmars fond avvecklas (beslut redan fattat), S:ta Barbaras fond avvecklas Artilleri & Luftvärn

och för John Lidnérs donationsfond får en ny och vidare tolkning. Vilket innebär att den/de som för utvecklingen av materiel, metoder för artilleriet och luftvärnet framåt kan ges en utmärkelse och uppmärksammas under förutsättning att det delges på lämpligt media och artikel i tidskriften. Utmärkelse kan utgöras av medalj och premie. Styrelsen föreslog även att kapitalet för John Lidnérs donationsfond skall återställas på sikt och att först steget för detta tas under 2016 genom att medel från bland annat ständiga medlemmars fond tillförs. Årsmötet gav sitt gillande för denna inriktning.

”Utvecklat det redaktionella innehållet” Därefter uppmärksammades årets mottagare av John Lidnérs donationsfonds utmärkelse, överstelöjtnant Roger Åhfeldt, Luftvärnsregementet samt major Ulf Gullberg, Andra brigadstaben. Mottagare har bidragit till att utveckla kvaliteten på Artilleri & Luftvärns redaktionella innehåll med artiklar om luftvärnets respektive artilleriets taktiska utveckling. Båda har också visat stor välvilja till att återkommande medverka som skribenter i tidskriften, vilket redaktionen uppskattar mycket. Då ingen av mottagarna var närvarande kommer utdelningen av medaljerna att genomföras vid lämpligt tillfälle senare under året.

29


Ny organisation

Luftvärnsregementets personal krigsorganiseras Under 2015 har Lv 6 och övriga förband inom Försvarsmakten arbetat med att utveckla organisationen vid respektive organisationsenhet. Sedan första januari har nu regementet infört en krigsorganisation och en utbildningsorganisation. Syftena med detta arbete har varit flera. Det första syftet är att all personal inom FM ska krigsplaceras, vilket inte varit fallet de senaste åren. Ett annat syfte är att skapa en organisation som medför att FM blir mer utbildningsrationell. De senaste åren har endast personal som tillhör insatsorganisationen (bataljonerna) varit krigsplacerade och övrig personal som har tillhört den så kallade basorganisationen har inte varit krigsplacerade. För Lv 6 del har det inneburit att personal vid Regementsstab, LvSS och Utbildningsenheten inte varit krigsplacerade. Från och med årsskiftet är personal från basorganisationen krigsplacerade i Halmstad garnison depå. Där är de placerade tillsammans med personal ur Försvarsmaktens Tekniska skola (FMTS) och MHS Halmstad basorganisation. Utveckling av organisationen och uppgifter kommer att påbörjas under 2016.

Mer rationell organisation Införandet av stödsystem PRIO innebar i grunden att personal placerades på befattningar i insatsorganisationen eller basorganisationen och där skulle medarbetaren tjänstgöra. PRIO medger däremot inte att befattningar flyttas mellan 30

olika enheter. Detta har medfört administrativa problem för chefer i organisationen när medarbetaren har tjänstgjort vid andra enheter under kortare eller längre tid utan att byta befattning i botten. För att möjliggöra en organisation som kan verka mer utbildningsrationell och där kraftsamling av personal kan ske till de delar av organisationen som kräver större bemanning under en kortare eller längre tid, så har det i PRIO åstadkommits möjlighet att skapa en utbildningsorganisation utöver den grundläggande krigsorganisationen. För Luftvärnsregementet innebär detta att två organisationer skapas, Lv 6 krigsorganisation och Lv 6 utbildningsorganisation. I botten finns alltid krigsorganisationen och utgående från den kan utbildningsorganisationen skapas. Det har även inneburit att två nya enheter har skapats, Luftvärnsbataljonen och Krigsförbandsstödenheten (KFSE). För regementet har det inneburit att organisationsklossar har skapats vid regementsstaben och LvSS och dessa två enheter kommer att utökas med ett antal befattningar, dels för att öka ledning och samordning inom regementet, dels för att hantera införandet av två nya luftvärnssystem i de två luftvärnsbataljonerna. Artilleri & Luftvärn


6 Krigsorganisation Lv 6Lv krigsorganisation

6 Utbildningsorganisation Lv 6Lvproduktionsorganisation

Ledn

Ledn

Stab

Stab 61.

62.

LvSS UtbE Lvbat KFSE LvSS UtbE

Den vänstra bilden visar Lv 6 krigsorganisation och den befattning man innehar där, oavsett vilken enhet, är den krigsbefattning individen bestrider. 61. och 62. luftvärnsbataljonerna utgör fortfarande var sitt krigsförband. Övriga enheter ingår i krigsförbandet Halmstad garnison depå. I dagligt tal kallas detta även för den röda vyn. Den högra bilden utvisar Lv 6 utbildningsorganisation. I dagligt tal kallat för den blå vyn. Denna organisation har skapats för att kunna kraftsamla personal till olika enheter utan att krigsorganisationen påverkas.

Luftvärnsbataljonen kommer att ansvara för all utbildning av soldater och krigsförband vid regementet, vilket även inkluderar den nya grundutbildningen, GU NY. KFSE ansvarar för all krigsförbandsverksamhet gemensamt för de bägge bataljonerna, såsom planläggning, krigsförbandsvärdering. Enheten kommer även att ansvara för all regementsgemensamma övningar, såsom Armé- och Flygvapenövning för att nämna några. Artilleri & Luftvärn

Viktigt är att slutligen poängtera, att den blå vyn har skapats för att hantera regementets och Försvarsmaktens uppgifter på ett utbildningsrationellt vis, utan att krigsorganisationen som finns som grund, skall förändras. Text: Överstelöjtnant Thomas Wessman

31


Full fart på grannländernas upphandlingar av artillerisystem I våra tre nordiska grannländer pågår upphandling av nya artillerisystem för fullt. Konkurrenterna är ungefär de samma i länderna men man har valt lite olika sätt att genomföra sina upphandlingar. Redaktionen har tittat närmare på hur grannländerna genomför sitt arbete med att införa nya artillerisystem. På världsmarknaden idag erbjuds ett stort antal potentiella system. De skiljer sig på olika punkter och hålls kraven öppna finns stor möjlighet att nyttja leverantörernas konkurrens om marknaden. Men små saker, som till exempel att ett system är byggt och testat för klimatet i de nordliga delarna av Norden, framgår sällan av öppna källor och kan snabbt minska utbudet. Även andra krav som personalen i skydd under skjutning eller en begränsning i hur stor besättning som accepteras reducerar snabbt urvalet. Generellt medger de hjulgående systemen större möjligheter till nationella anpassningar. I den förra upphandlingen önskade Danmark till exempel att systemet skulle vara monterat på MAN-lastbil vilket den tilltänkta israeliska leverantören Elbit fixade på bara ett par månader. Detta ger både möjligheter men ökar också riskerna.

Finland Finlands långsiktiga mål är att gå över till 155 millimeter som enda kaliber i artilleriet. Man har sedan lång tid till exempel även 122 och 152 mm, alltså gamla sovjetiska system som 2S1, 2S5 och D-30. Finska försvaret behöver i sin upphandling ta ställning till om man ser framför sig ett eller flera olika 155 mm-system. Omsättningstiden kommer att bli lång. System som nu söks är ett system med hög rörlighet, långt skjutavstånd, snabb reaktionstid och skydd för personalen. Leveranser av cirka 24 system ligger under åren 2019 – 2020, men man önskar också optioner för kommande delserier med leveranser efter 2027. Utmaningen för alla leverantörer är att kunna erbjuda systemlikhet under flera årtionden. Anskaffningen är planerad som en konkurrensupphandling med offertförfrågan under 2016, vintertest med utvalda system i Rovajärvi i januari 2017 och beställning senare samma år. Finnarna önskar att viss produktion sker i landet och ställer krav på att Millog ska sköta underhållet. Företaget Millog är en strategisk partner till det finska försvaret och ansvarar för underhåll och livscykelåtgärder av all armémateriel. BAE Systems Bofors Archersystem uppfyller så här långt alla kända finska krav. Norska försvaret har inlett en ny omgång för artilleriupphandling. Denna gång ska normännen efter Archerdebaclet utvärdera fyra system från Tyskland, Schweiz, Sydkorea samt Frankrike.

32

Artilleri & Luftvärn


Danmark Den 15 december 2015 påbörjade danska Defence Acquisition and Logistics Organization (DALO) första fasen av en förnyad upphandling av ett nytt artillerisystem till Danmark. DALO genomförde en upphandling under våren 2015, därefter test med hårdvara och förhandlingar med leverantörer. Till slut valdes israeliska ATMOS-systemet från Elbit. Det verkar dock som de danska politikerna fick kalla fötter och pengarna för artilleri omfördelades bland annat till att anskaffa nya helikoptrar. De danska kraven är väldigt öppna så här långt. Det ska vara ett självgående system. Det ska vara kompatibelt med

Artilleri & Luftvärn

det danska arvet av ammunition inklusive traditionella krutpåsar. Med ny basflödesammunition ska man kunna skjuta 40 kilometer, vilket innebär ett indirekt krav på ett 52-kalibersystem. Systemet ska ha en rimlig nivå på splitter- och minskydd (NATO level 2). Besättningen får uppgå till högst 5 personer och det ska finnas ett CBRN-skydd. Danmark ska köpa 15 system, med option för ytterligare sex. Danskarna vill också direkt avtala om de första decenniets underhåll och se till att dansk industri på något viss är med i bilden. Archer uppfyller så här långt alla kända krav i Danmark.

33


Norge Norge har, trots att de ännu inte reglerat sin beställning av Archer, påbörjat en ny upphandling, ett projekt som döpts till VIDAR. I januari – februari 2016 bjöds fyra system in till vad som populärt kallas ”vinterduellen i Rena”. Deltagande system var RUAG:s M109, franska Caesar, tyska Krauss Maffei:s Panzerhaubitze 2000 samt sydkoreanska K 9. Det är svårt att se vilka krav just dessa fyra system gemensamt uppfyller förutom att de är driftsatta och beprövade system. Under testerna opererades pjäserna av besättningar från industrin och skjutning skedde med tillverkarnas egen ammunition. Proven omfattade skjutning, rörelse in och ut ur eldställning samt körning. Skjutfältet i Rena medger inga långa skjutavstånd. Norge verkar ha haft tur med vädret med såväl perioder med -20 grader och kallare och blidväder med ett par plusgrader.

Norge, som inte är medlem i EU, har en lite annorlunda upphandlingslagstiftning. Med den metod Norge valt får de tillgång till mycket data och det är alltid bra vid en upphandling. För att komma vidare i sin upphandling måste de nu värdera all data och sedan jämföra prestanda mot systemets anskaffningspris och underhållskostnader. Gissningsvis kommer förhandlingar att påbörjas med de leverantörer vars system lyckats väl i Rena. Ett viktigt krav från norsk sida är att alltid få till hundra procentigt motköp vilket också kan påverka slutligt val. Norge försöker också få med såväl Danmark som Finland i sin upphandling, vilket skulle kunna försvåra Archers exportmöjligheter. Text: Joakim Lewin  Foto: Henrik Knape och Stefan Hansson på Rena, Norge.

TABELL ÖVER AKTUELLA OCH INTERNATIONELLA ARTILLERISYSTEM Företag

Produkt

Hjul- och bandkaliber

BAE Bofors

ARCHER

Hjul 52

BAE US

M109 A6

Band 39

Laddautomatik

Sidriktning (grader)

Ja

100+ 360

BAE US

M109 A7

Band 39

360

RUAG, Schweiz

M109 47 cal

Band 47

360

Elbit, Israel

ATMOS

Hjul 52

KMW/Nexter, Tyskland

PzH2000

Band 52

KMW/Nexter, Frankrike

Caesar

Hjul 52

Hanwha, Sydkorea

K9

Band 52

Ja

360

MKEK, Turkiet

Firtina (K9 version)

Band 52

Ja

360

Denel, Sydafrika

G-6

Hjul 46 & 52

Military Technical Institute Belgrade

NORA B52

Hjul 52

50 Ja

360 34

80 Ja -

60

Mer om den danska artilleriupphandlingen som avbröts kan du hitta via: http://www.artilleriet.dk/artikel/5378-SKH-Selvkoerende-Haubits--israel-vandt---forsvaret-tabte.htm Mer om den nya norska upphandlingen och ”duellen i Rena” hittar du via: https://forsvaret.no/forsvarsmateriell/i-rettferdighetens-navn 34

Artilleri & Luftvärn


Vi satt vid ån och såg på vattnet som långsamt flöt förbi. I solskenet på andra sidan kunde man se att träden redan började skifta i gult. "Ge mig en sten!" sade Ingvar. Han tog den i sin friska högerhand och kastade den utåt vattnet. Ringarna följde med strömmen neråt fallet som brusade en bit bort. "Det var ett helvete" sade han oförmedlat. "Varje gång var det ett helvete fast litet olika varje gång." Sedan berättade han.

Lave Malmgren skriver om eldledarens våndor Pensionerade överstelöjtnanten Lave Malmgren med många års erfarenhet som bland annat lärare vid ArtSS och Artilleri- och Ingenjörhögskolan (AIHS) och inte minst redaktör för dåvarande Artilleri-Tidskrift, har återigen fattat pennan. Denna gång inte bara för att sprida kunskap om artilleriets metoder utan också för att ge perspektiv på hur det hade kunnat vara om de skulle behöva tillämpas i strid. – Jag blev yrkesofficer 1958. 1989 föll Berlin-muren och 1991 upplöstes Sovjetunionen. 1996 gick jag i pension. Hela min yrkesverksamma tid utom några år på slutet sammanföll alltså med det kalla kriget då vi hyllade doktrinen "alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig". Detta var en realitet för oss och det kom också att påverka vår inställning till hantverket. Den materiel och de metoder vi utvecklade skulle aldrig utnyttjas och tillämpas i strid; de var bara ägnade att avskräcka en potentiell angripare, säger Lave Malmgren. I ljuset av vad vi nu ser i vår omvärld och som några också upplever under fredsbevarande och fredsframkallande missioner har fått honom att tänka på att den utbildning han medverkade i, i långa stycken var både aningslös och naiv. Med några tänkvärda undantag: – Jag minns bland annat en passus i SoldF (1953 års upplaga). Där står det om soldatens reaktioner när han utsätts för fienArtilleri & Luftvärn

Fotograf: Försvarsmakten ©

dens stormeld före ett anfall. Alla fysiologiska reaktioner på skräck och fasa. Men när stormelden tystnar, då, då måste han upp och fram till sin eldställning. Lave Malmgrens novell om en eldledarens agerande och våndor i stridens hetta under ett fingerat krig är dels en illustration till hur inövade metoder kan förvanskas i strid, dels en litania över den som tvingas utföra vad vi har lärt oss för att försvara vår frihet. – Texten är tillkommen under två skeden: dels under slutet av 1980-talet då väl tyngdpunkten låg på metodernas til�lämpning, dels nu på senare år då det mesta av de moraliska funderingarna har tillkommit, berättar Lave. Texten som inte tidigare har publicerats, kan du som medlem av Artilleri- och Luftvärnsklubben läsa i sin helhet på föreningens hemsida (www.artlvklubben.se). Klicka på länken så öppnar sig en bläddringsbar PDF-version. 35


Målflyget – verksamhet med höga sekretesskrav Modernt och kvalificerat målflyg är idag långt ifrån bara ett flygplan som kör fram och tillbaka i en särskild bana eller gör avancerade svängar. Sedan många år tillbaka har Sverige en av världens mest kompetenta målflygsverksamhet, numera ägd av försvarskoncernen Saab. Bo Söderling har varit djupt engagerad i målflygets utveckling i flera decennier och blickar både framåt och bakåt i en exklusiv text för Artilleri och Luftvärns läsare. ”Kopplat till den expansion som skedde inom Försvarsmakten efter andra världskrigets slut måste behovet av att öva säkerställas. Flygvapnet skapade tidigt en egen målflygsorganisation för sina förband. Luftvärnet organiserades i Sverige inom armén. Armén tillsammans med Marinen valde tidigt att säkerställa en hög tillgänglighet av målflyg för övning av luftvärnssystem genom en civil leverantör (Svensk Flygtjänst och sedermera Swedair). Sedan 1986 har målflyget för armén och marinen kontrakterats till nuvarande Saab AB (tidigare Nyge Aero AB/Saab Nyge Aero AB) då med huvudbas i Nyköping samt utebaser i Luleå, Gävle, Visby och Malmö. 36

Dramatisk förändring Under 1990-talet skedde en dramatisk förändring där merparten av eldrörsluftvärnet inom armén lades ner och ersattes av bland annat robot 70 och 90-systemen. Även marinen påverkades i hög grad då ett stort antal eldrörsenheter inom kustartilleriet avvecklades och till viss del ersattes med robot 70, samt att flottans minskning av antalet fartyg resulterade i minskat behov av målflyg. Naturligtvis har också slopandet av värnplikt samt övergång till nuvarande organisation inom Försvarsmakten påverkat grundvolymer för utbildning i luftförsvar och därmed även minskning av målflyg. Artilleri & Luftvärn


Behovet av färre målflygsuppdrag inom armén och marinen resulterade i ett allt högre krav på komplexitet av målflygsförmågan samt dramatiskt ökat krav att öva i telestörd miljö (Electronic Warfare – EW). Kravet på EW fokuserade framför allt på spaningsradar och eldledningssystem. Under 1990-talet och 2000-talet har ett antal radarstörningsapparater utvecklats för att testa/verifiera nya stridslednings- och eldledningssystem. Störapparaterna har sedan vidareutvecklats till mycket kompetenta övningsstörutrustningar för test/övning. Möjlighet att kombinera gamla störsystem och tillföra ny teknik har gjort att målflyget kontinuerligt kunnat möta nya krav och ta sig an rollen som kompetent målflygleverantör för Försvarsmakten. Gjorda investeringar i befintliga målflyg av typen Mitsubishi (MU 2) och Learjet 35 (LR 35) har på ett mycket kostnadseffektivt sätt kunna nyttjas för de nya kravbilder som ställts. Efter att förband alltmer kritiserat målflygets förmåga att flyga

exakt togs under 90-talet GPS-systemet till hjälp för att öka precisionsflygningen och därmed skapa exakta presentationer av målbanor och tidhållning.

GPS Map-systemet Nyutvecklade GPS Map-systemet för precisionsflygning, loggning, lägespresentation (egna och andra enheter med AIS-transponder), kartbildspresentation och planering av flygbanor, installerades i alla målflygplan. Systemet används i dag inte bara av piloter för precisionsflygning utan även av säkerhetschefer och förbandsövningsfunktioner vid skjutande och övande förband för planering, övervakning och uppföljning av övningsparametrar och underlag för slutgenomgångar. Systemets transpondersystem (AIS) säkerställer att då flera flygplan uppträder i samma områden skapas en situationsbild som därmed ger underlag för bättre och säkrare uppträdande.

Att vara målflygsoperatör är idag ett mycket kvalificerat uppdrag då operatören ska ha full koll på ett antal olika system samt kunna genomföra kvalificerade störningsinsatser. Bilderna visar övningsplanering samt en telekrigsoperatörs arbetsmiljö i flygplanet.

Artilleri & Luftvärn

37


Saab AB har i nära samarbete med FMV, försvarsmakten och internationella kunder kunnat utveckla målbogseringsfunktionen för att kunna möta behov av flermålspresentationer, låghöjdsmål och mål för olika luftvärnsrobotsystem (rbs 70/90 och Mistral är två exempel). Utöver den utökade tekniska komplexitetsnivån har tillgången till kunniga målflygoperatörer visat sig vara ett måste. Saab med sin internationella verksamhet konstaterar att svenskt målflyg inom både målbogsering och EW står sig mycket bra. Ett exempel på den höga kompetensen är att ett antal NATO-länder efterfrågat svensk förmåga i stället för att nyttja de resurser som står till förfogande inom NATO.

Dagens målflyg Principen för målflygverksamheten är att som civil leverantör ha verktyg för att kunna öva hela kedjan i ett stridsscenario från ESM – radarspaning – motmedelsinsatser – eldledning – vapeninsats. I kedjan skall även optiska och IR system kunna övas. Målflygverksamheten för övning i luftförsvar delas upp i två huvudgrupper: • Målbogsering • Telekrig (EW)/målgång Huvudgrupperna kombineras alltmera för att skapa komplexa och utmanande luftförsvarsövningar för kunder. Dessa typer av kombinerade övningar ställer stora krav på säkerhetsarbete och dialog med deltagande enheter för att få ut full effekt av övningarna under säkra förhållanden. De under 1970-talet tillförda turbopropflygplanen MU-2 har utöver målbogsering i dag utvecklats till kompetenta störflygplan och kan bland annat medföra kapslar för olika radarband, remsfällare och simulator för robotsimulering samt utföra kommunikationsstörning. 1989 ersattes de två Learjet 24 (kort tid i övningsområdet samt endast en störkapsel eller korvmålsmöjlighet) med två nya flygplan av typen Learjet 35 med väsentligt ökad förmåga att leverera nya och bättre tjänster med längre tid i 38

Saab har idag uppdrag för ett antal olika länder i Europa.

luften, ökat antal lastpositioner under vingarna för vinschar och störkapslar samt störsändare/mottagare i vingtipparna. Införandet av LR 35 och nytt vinschsystem har tillfört nya möjligheter för uppdrag som till exempel bogsering med 5000 meters vajer av höjdhållande mål i 150 meter per sekund ner till sex meter över havsytan för att öva mot lågt flygande sjömålsrobotar, bogsering av mål upp till 10 km (målrobot mm) vajer eller roteflygning med dubbelmål med fungerande individuell träffregistrering på samtliga fyra mål. Den klassiska radarmålskorven används i dag även som mål för Flygvapnets JAS-plan och dess skjutningar med akan.

Telekrig MU 2 och LR 35 har successivt modifierats till avancerade plattformar för telekrigsutbildning. Kravställare på målflygverksamheten styrs primärt av de system som används av Försvarsmakten och representeras av signal-, spaningsradar- och eldledningssystem för samtliga försvarsgrenar. De störsystem vilka i dag används är en kombination av äldre beprövade störapparater kompletterade med helt nya system. Några exempel på störapparater/system som används i dag Artilleri & Luftvärn


är BOX 3 (remsfällare), ASTOR I, II och III (Ku-, X-, C-, och S-band), TARAX I (kommunikationsstörare) samt robotsimulator DARTS och GMS (LR 35). Det av armén under 90-talet framtagna trailermonterade markstörarsystemet ASTOR för grundutbildning av operatörer togs under 2000-talet över av Saab. Dessa markstörsystem har vidareutvecklats och används i dag för test/prov och som aktiv störare vid övningar (nationellt och internationellt). GPS Map möjliggör agerande med hög precision från olika geografiska lägen under övningar med armén och marinen. Komplettering har även skett med robotsimulator (DARTS).

Internationell verksamhet Sedan 1990-talet har Saab verkat internationellt med ett antal kunder i Europa. Några exempel på uppdrag som Saab utfört är målbogsering för lv-robot MISTRAL med hårt IRmål, deltagande i NATO:s största telekrigsövning ELITE i Tyskland samt verifiering och leveranskontroll av införskaffade radarsystem i ett antal olika europeiska länder. De internationella uppdragen har bidragit till att verifiera den svenska förmågan men även att vidareutveckla våra system och procedurer mot andra kravbilder samt ge besättningar träningsmöjligheter när den svenska efterfrågan minskat.

Saabs tekniker hänger med hjälp av en vinsch upp ett hårt lv-mål på en av företagets två Learjet-flygplan.

Artilleri & Luftvärn

39


Bo Söderling Verksamheten som Saab i dag bedriver ställer mycket höga krav på sekretess. Kunden äger informationen om genomförda övningar och resultat. Detta gäller träffresultat vid skjutning och verksamheten inom EW. Aktuella regelverk för genomförande av luftförsvarsskjutningar med målflyg hanteras med respektive kund där Saab avgör om behov av justeringar krävs för att ge acceptabel säkerhet för flygplan och besättningar. Saab är i dag remissinstans för de militära regelverk vilka berör luftförsvarsövningar och där det civila målflyget är en naturlig del i verksamheten inom Försvarsmakten.

Morgondagens målflyg Framtidens behov av målflyg styrs av vilka vapensystem (spaning, eldledning, och vapen) som skall övas/testas. Test av nya system med mycket höga krav på dokumentation kommer sannolikt att fortsättningsvis ske vid FMV:s avdelning Test & Evalution där tillgång på mycket avancerade målrobotar och inmätningssystem finns, men till förhållandevis höga kostnader. Saab ambition är att vid behov kunna tillföra ett kostnadseffektivt alternativ av målrobotar för verifieringsskjutningar och mera komplexa förbandsövningar. Där krav ställs på höga farter och uppträdande med avancerade manöverförmågor (höga G-krafter) kommer militära flygplan/robotar att användas.

40

Pensionerade Bo Söderling var i drygt två decennier chef för Nyge Aero, sedermera Saab:s målflygsverksamhet i Nyköping (19892015). Han inledde yrkeskarriären inom marinen med officersbefattningar ombord på ett antal ytattackfartyg med artilleriinriktning (bland annat jagare, patrullbåt och torpedbåt). I knappt tio år var Söderling fartygschef på patrullbåt innan han lämnade han sin aktiva tjänst i kustflottan med örlogskaptens grad 1989 och började arbeta inom Nyge Aero.

EW-verksamheten har inte alltid krav på höga farter vilket medför att LR 35 fortsättningsvis kommer att fylla mycket av det behov som finns. Målbogseringsfunktionen med multipla mål och kombinationen med EW kommer att genomföras av LR 35 och samarbetet med FV och deltagande i flygvapenövningar fortsätter att utvecklas. Simulatorer har tagit över mycket av övningstiden men verkliga övningar under verkliga väderförutsättningar kommer att behövas även framgent!” Foto: Stefan Kalm, Mikael Johansson, Jonny Johansson, Saab AB.

Två Learjet utrustade med telekrigsutrustning på flygvapnets bas i Visby under en av Flygvapenövningarna. Artilleri & Luftvärn


En Learjet lägger ut två mål (ett hårt och ett mjukt) under en av Marinens luftmålsövningar.

Artilleri & Luftvärn

41


Stabsläkaren som är van vid tuffa tag Försvarsmakten har behov av deras specialistkompetenser men de verkar ofta i det undanskymda. På en rad poster i försvarets krigsförband finns de på centrala funktioner – reservofficerarna. En av dessa som stortrivs när han får ta på sig M/90-uniformen är luftvärnsbataljonens stabsläkare, kapten Joakim Bragd. En herre van vid tuffa tag även i det vardagliga. – Absolut. Det låter kanske lite märkligt men jag njuter av varje sekund som jag är med och övar med bataljonsstaben. Inte minst är det skönt att komma ifrån den tuffa miljö som jag till vardags arbetar i som överläkare vid akutmottagningen och medicinkliniken på Danderyds sjukhus. På akuten kan det ibland gå hett till då vi får patienter som agerar våldsamt på grund av intoxikation eller har psykiska problem, säger Joakim Bragd. Danderyds sjukhus har en av Sveriges hårdaste belastade akutmottagningar med ungefär 85 000 patienter per år. Antalet patienter kommer att öka den närmaste tiden: – Stockholm läns landsting har med tanke på den ekonomiska situationen beslutat att genomföra en omorganisation som bland annat innebär vi ska öka vårt upptagningsområde med cirka 25 000 personer. I gengäld kommer vi att tillföras ett nytt hus för samtliga akutmottagningar. Det ser jag verkligen fram emot, säger Joakim Bragd.

Först polis, sedan läkare Idag är hans huvudsakliga befattning på sjukhuset processledare för endokrinenheten (hormonsjukdomar som bland annat diabetes) men hans yrkeskarriär började i det militära. Först som värnpliktig kustjägare (e-patrullchef ). Därefter polisutbildning och överflyttning som reservofficer till Kustartilleriets enda militärpolispluton, baserad på norra Gotland. 42

– Det jag uppskattar inom vårt förband är den raka dialog som finns. Är det något problem så tas det upp och sopas inte under mattan! – Min yrkeskarriär har inte varit helt utstakad. Efter ett antal år inom Stockholmspolisen, vid bland annat piketstyrkan, hade jag tröttnat och ville göra något helt annat där jag kände att jag gjorde bättre nytta. Läkarutbildning kändes helt rätt så när mina kollegor gjorde en utryckning kunde jag sitta längst bak i piketbussen och nöta in latinska medicintermer, minns Joakim och skrattar. Vi sitter i bilen och åker söderut på E 22 med destination Kalmar länssjukhus. Det är september månad 2015 och årets Flygvapenövning pågår för fullt. Joakim Bragd är en av de inkallade reservarna. När han tjänstgör försöker han så ofta det är görligt besöka de sjukvårdsinrättningar som bataljonen skulle kunna utnyttja, såväl i fred som i ofred. – Jag måste bilda mig en uppfattning och kontrollera vilka möjligheter och resurser sjukhusen förfogar över i det aktuella operationsområdet som bataljonen verkar i. Just nu är Kalmar närmaste större sjukhus. Artilleri & Luftvärn


FAKTA Namn: Joakim Bragd  Ålder: 55  Familj: Hustru, en 13-årig son samt hund och två katter.  Intressen: Familjen, träning i alla dess former, jakt, hästar och lite militärhistoria.  Det bästa med att vara läkare: Du gör konkret nytta och hjälper människor att få ett bättre liv.  Detta visste du inte om Joakim: Under tiden som Joakim arbetade inom Stockholmspiketen tog han 148 kilo i bänkpress.

”Nästan så jag blir avundsjuk” Efter en timmas rundvandring och samtal med tjänstgörande ledningsansvarig sjuksköterska, Andrea Berg, konstaterar Joakim lite smått avundsjuk att akutmottagningen har moderna och ändamålsenliga lokaler: – Se bara på entrén. Den är välplanerad. Det finns en separat ingång till akuten men samtidigt finns gott om utrymme i direkt anslutning till akuten där ett större antal skadade kan ligga i avvaktan på en första medicinsk bedömning. Samtidigt går det en vägslinga runt hela sjukhuset så det är lätt för ambulanser i en krissituation att lasta av och sedan försvinna snabbt från platsen. Sådant tänk gillar jag, säger kapten Bragd. Andrea Berg förklarar också att Kalmar länssjukhus sommartid nästan fördubblar sin potentiella patientvolym. Orsak Öland och sommarturismen. – Under turistsäsongen tar vi emot nästan 40 000 besök vilket är mycket för ett sjukhus av vår storlek. Öland mer än dubblar sin befolkning under sommarmånaderna, förklarar Andrea Berg. Hon säger utan att tveka att sjukhuset inte har någon rutin för att samöva med militära förband men är försett med både saneringsrum för kemolycksfall samt radiakkompentens. Efter besöket säger Joakim Bragd: – Det är nästan att jag blir lite avundsjuk. Akutmottagningen har mer välplanerade och modern utrustning än vad Danderyd har. Samtidigt är det skönt att meddela min stab att bataljonens soldater kommer att få en bra och kompetent vård om olyckan och i allra värsta fall, kriget skulle bli aktuellt. Artilleri & Luftvärn

Till vardag arbetar Joakim Bragd som överläkare och processledare på Danderyds sjukhus.

Tackar för bra bemötande Apropå trygghet och bra mottagande riktar Joakim Bragd ett tack till bataljonsstabens medlemmar för ett bra bemötande av honom. – Jag upplever faktiskt att det är tuffare att vara läkare än att vara polis med tanke på de höga krav som är i vården och den hierarki som finns inom läkarkollegiet. Det har blivit bättre men fortfarande är det en väldigt tuff miljö. Mycket tuffare än när jag jobbade inom polispiketen i Stockholm, som många nog tror är ett gäng tuffa och kaxiga grabbar och tjejer. Det jag uppskattar inom vårt förband är den raka dialog som finns. Är det något problem så tas det upp och sopas inte under mattan! 43


Vad hände med förmågan – ”bekämpa fiendens artilleri”? I den andra artikeln om det svenska artilleriets framtida utveckling ställer sig major Ulf Gullberg frågan om hur artilleriet optimalt kan utnyttjas inom brigadsystemet. Han har många års artillerierfarenhet med deltagande i ett antal studie- och försöksprojekt som exempelvis Artilleri- demonstratorprojektet. Håller du med eller inte – skriv gärna ett svar för publicering i kommande nummer av Artilleri & Luftvärn. ”Förband för indirekt bekämpning har två huvuduppgifter1; understöd till markförband (manöver) samt bekämpning av prioriterade mål. Artilleribataljonens uppgifter2 är att understödja ett förbands strid med indirekt bekämpning samt lokalisera, leda, invisa och bekämpa mål inom egen och/eller understödda förbands strid. Vad innebär då detta? Finns det någon klar gräns mellan dem? Är det bara manöverbataljonen som manövrerar eller gäller det även brigaden? Använder vi vårt artilleri optimalt? I denna artikel vill jag belysa ”bekämpning av prioriterade mål” och då främst artilleribekämpning.

Artillerinyttjandet till början av 2000-talet Manöverbataljon är organiserad med bataljonsartilleri som tillgodoser bataljonens förstahandsbehov för att lösa uppgift med ”rimlig” ambitionsnivå och på motsvarande vis finns brigadartilleri inom brigaden. Fram till 2000-talets början fanns det också artilleri som ingick i divisionen/fördelningen. Dessa artilleriförband organiserades i artilleriregementen som innehöll artilleriregementsstab samt ett antal artillerbataljoner och sensorenheter (artillerijägar-, artillerilokaliseringsradar-, ljudmät-, och flyg/helikopterplutoner mm). Artilleriförbanden hade två huvudsakliga uppgifter: ”Understöd och förstärk”. Man understödde chefen för det förband man ingick i och kunde få uppgift att förstärka annan

chefs artilleri. Manöverbataljon som exempelvis anföll, understöddes av bataljonsartilleriet vilket i sin tur förstärktes av brigadartilleriet och/eller en eller flera fördelningsartilleribataljoner. Brigadartilleriet var en naturlig del av det totala indirekta eldsystemet och fick ofta beredduppgiften att förstärka sidobrigads artilleri. En viktig uppgift för artilleriförband på högre taktisk nivå var ”bekämpa fiendens artilleri”, vilket var en underrättelseuppgift som innebar lokalisering, med mera, av fiendens artillerisystem. Förutom sensorenheter i artregstabskomp ingick tre eldledningsplutoner (e-plut) i varje fördelningsartilleribataljon (fördartbat). Dessa var specialiserade på att lokalisera eldgivande artilleri med hjälp av till exempel långbas.

Vad möter i ett nationellt scenario? Om vi ska få en uppfattning om hur en eventuell avvägning mellan uppgifterna ”understöd till markförband/manöver” och ”bekämpning av priomål” ska kunna göras måste vi titta närmare på vad en möjlig fiende har för förmågor och svagheter. Ett annat ingångsvärde är vår egen organisation och dess förmågor. Om vi antar att en svensk brigad är dimensionerad för att slå en normalförstärkt fientlig mekaniserad bataljon måste vi ta hänsyn till det system som denna bataljon ingår i.

1. FU R Ledn Ibek 2. Spelkort Ibek

44

Artilleri & Luftvärn


Rysk brigadstruktur

Bekämpning av prioriterade mål.

Som exempel kan vi använda Ryssland som har övergått till brigadstruktur med förmåga att strida med kombinerade vapensystem. Exempel på en motoriserad skyttebrigad: 1 x stridsvagnsbataljon med fyra kompanier och totalt 41 stridsvagnar. 3 x skyttebataljon med 3 x 30 stridsfordon (strf ) BMP samt ytterligare ett 30-tal strf samt 3x6 grk 2B11 (18 pjäser). 2 x bandhaubitsbataljon med 2x3x6 bandhaubits 2S3 eller 2S19 (36 pjäser). 1 x Raketartilleribataljon med 1x3x6 raketartilleripjäs BM21 eller BM-22 (720/288 eldrör). 1 x Pansarvärnsbataljon 2 x Luftvärnsbataljon

Mål måste i detta sammanhang ses ur ett vidare perspektiv där det kan vara ett geografiskt område, objekt, förmåga, kapacitet, förband, system, person, grupp eller organisation. Högvärdiga mål är en produkt från underrättelsefunktionen och kan definieras som de mål vilka fienden måste kunna disponera för att genomföra sitt uppdrag. Prioriterade mål är resultat av operativ planering och kan definieras som de högvärdiga mål vilkas påverkan (förlust för fienden) bidrar till framgång för oss att lösa aktuell uppgift. Uppdrag till förband att påverka prioriterade mål ges som uppgifter/stridsuppgifter i order. Exempel på prioriterade mål kan vara ”brigadledningsförmåga”, ”förbindelseförmåga”, ”långräckviddiga bekämpningssystem”, ”kvalificerade luftvärnssystem” och ”förnödenhetsförsörjning”.

INSATS MOT ARTILLERIBATALJON 2S19

Målval exempel: Stabschef 1V16 Battch 1V13 Battch 1V15 Radar PRP 4M Kompch 1V14 Batteri am Batteri 2S19

Exempel på målval vid insats mot artilleribataljon 2S19

Artilleri & Luftvärn

45


ANFALL I SYFTE ATT SLÅ FIENTLIG BATALJON (+) Vi har länge bekänt oss till metoden att undvika fiendens ”hårda” täter och slå mot de bakre ”mjuka” delarna. Tyvärr tenderar vi att öva på ett annat sätt genom att ta oss an fiendens tätförband och då samtidigt utsätta oss för dennes kraftsamlade indirekta bekämpning. Kortsiktigt kan det verka som om vi stoppar fienden men så länge han har förmåga att leda, förnödenhetsförsörja och bekämpa oss med indirekta eldsystem kommer han att fortsätta mot sitt mål och våra möjligheter att påverka honom degraderas efter hand. Genom att påverka ”bärande” delar av de prioriterade målen kan vi åstadkomma långsiktig kollaps i fiendens strid genom att slå ut ledningsenheter, förbindelseresurser, drivmedel och ammunition samt möjlighet att leda indirekt eld.

Artilleribekämpning För att hindra fienden att nyttja sina artilleriförband kan man slå ut alla pjäser men det kräver stora insatser av våra ändliga resurser. De skjutande enheter som lokaliserats av våra artillerilokaliseringsradarenheter kan givetvis bli föremål för insats men då är vi faktiskt redan i efterhand. Kan vi göra pjäserna ”blinda” har vi också tagit bort förmågan att verka. Utan eldledning och förmåga att eldsamla nedgår fiendens anfallsförmåga radikalt. Om fienden öppnar eld med sitt artilleri mot oss vet vi ju att han har sina eldlednings- och eldsamlingsenheter någonstans i närheten av oss respektive vid de skjutande enheterna. Om inte förr så innebär det att vi skulle kunna börja lokalisera och påverka de delar som ger oss fördelar på sikt. Har vi förmåga att bekämpa tidskritiska mål? Vissa måltyper måste kunna påverkas i nära realtid på grund av att deras exponeringstid är kort eller de uppnår verkan inom kort tid. Detta ställer krav på vår förmåga att agera och reagera. Vi måste kunna identifiera vilka mål som är tidskritiska samt i möjligaste mån planera för hur vi ska påverka dem, alltså förmåga till närtidsbekämpning (NÄBEK). 46

Vad gör fiendens artilleri?

Vilka uppgifter löser brigadartilleribataljonen? Bilden baseras på MSR 7 ”Exempel på brigad som slår en bataljon”

0) Fastställ fiendens gruppering 1) Hindra styrketillväxt 2) Hindra urdragning 3) Nedkämpa

Hur återfå förmågan för artilleribekämpning? Inom pågående brigadutveckling borde vi kunna ta hänsyn till en del av det som beskrivs under främst styckena Målval, Artilleribekämpning och Tidskritisk bekämpning. Mycket av förmågan att ”bekämpa fiendens artilleri” och genomföra ”artilleribekämpning” arbetas in inom den pågående utvecklingen av artilleribataljon Ny. Fienden kommer inte att ”respektera” våra taktiska gränser när han grupperar och använder sina bekämpningsförband. Det innebär att vi måste utveckla metoder för att planera och leda bekämpning av priomål inom armén utanför och innanför brigadernas gränser. Förmågan att genomföra tidskritisk bekämpning med artilleriförband kräver därmed ett yttäckande eldlednings- och eldsamlingssystem som kan fungera med datarapportering över aktuellt ”mängdradiosystem”. Artilleri & Luftvärn


Major Ulf Gullberg verkar inom artilleriet och har i många år arbetat med metodutveckling inom ledningsområdet, främst bekämpningsledning från bataljon till Försvarsmaktsgemensam nivå. Han har bland annat deltagit i ATLE Indirekt Eld samt varit delprojektledare inom artilleri- och bekämpningsdemonstratorprojekten.

VERKANSFÖNSTER (TIDSKRITISKT MÅL)

Näbek = närtidsbekämpning (beslut om insats fattat på förhand)

Artilleri & Luftvärn

47


Nammo utvecklar

Nya drivladdningar för granatkastare Under tio års tid har Nammo Lapuas anläggning i finska Vihtavuori utvecklat ett stort antal nya drivladdningssystem för ammunition till 8,1 och 12 centimeters granatkastare. Nammo Lapuas produktchef för granatkastarammunition, Olli Harju och försäljningschef Jaakko Oivanen, skriver om ammunitionsfamiljen. ”När Nammo grundades 1998 fördes ammunitionstillverkning i Finland, Sverige och Norge samman under ett gemensamt paraply. Sedan dess, med sjutton år av, förvärv och kompetensutveckling inom ammunitionstillverkning har Nammo expanderat. Idag har koncernen någon form av ammunitionstillverkning på 22 olika orter samt närvaro i elva länder världen över. Nammos huvudsakliga vision är att säkra framtiden genom att tillhandahålla högpresterande specialammunition för Natoländer och dess allierade. Finska Tampella inledde utveckling och produktion av granatkastare och ammunition redan 1930. Sex decennier senare, 1990, blev Tampella en del av flyg- och försvarskoncernen Patria. Patrias verksamheter inom grovkalibrig ammunition köptes i början av 2015 upp av Nammo med produktionsenheter i Vihtavouri och Sastamala. I Vihtavuori tillverkas drivämnen och drivladdningar medan enheten i Sastamala tillverkar metallkomponenter för granatkastarammunition. Krut och explosivämnen tillverkas i Karlskoga, vilket innebär att Nammokoncernen nu har kapacitet att tillhandahålla granater till granatkastare för militära styrkor världen över.

48

Fem typer av granater Nammos ammunitionsportfölj till 12 cm granatkastare innehåller fem granattyper. Dessa kan avfyras från traditionella mynningsladdade vapen eller från Patrias system för tornmonterade granatkastare med vapensystemspecifika komponenter. Spränggranaten (HE) finns med två olika typer av tändrör, HE-A1 (zonrör) och HE-A2 (anslagsrör). Granatens gjutjärnskropp med trotylladdning(TNT) ger hög naturlig splittermängd mot mjuka och halvhårda mål med verkansradie inom 25 meter. Granaten kan även användas för direktriktad eld med Patrias tornmonterade granatkastarsystem AMOS och Nemo. Maximal räckvidd är upp till 8,3 kilometer beroende av använt vapensystem. MILL 120 mm lysgranat används för att lysa upp områden under nattliga uppdrag eller vid dåliga siktförhållanden. Granatens tidsinställda tändrör kan utlösas på höjder mellan 500-700 meter. Vid brisad delas främre och bakre granatkropp som innehåller fallskärm och lyssats. Lyssatsen lyser med en luminositet på 1 000 000 Cd över ett stort område i minst 50 sekunder. Granatens maximala räckvidd är upp till 8,3 km beroende av vapensystem.

Artilleri & Luftvärn


I finska Vihtavuori tillverkas drivämnen och drivladdningar för granatkastarammunition medan enheten i Sastamala tillverkar metallkomponenter. Krut och explosivämnen tillverkas i Karlskoga, vilket innebär att Nammokoncernen nu har kapacitet att tillhandahålla granater till granatkastare för militära styrkor världen över.

Olli Harju

Siktreducering IR-SMK-rökgranat 120 mm med infrarött ljus används för att möjliggöra visuell och infraröd siktreducering i åtskilliga minuter över ett stort område för att underlätta taktisk utplacering av trupperna. Granaten opererar med ett tidsinställt tändrör på en höjd mellan 400-500 meter. Även för denna granat delas främre och bakre kropp och löser ut två stora och en mindre brinnande rökgranat med röd fosfor. Granatens maximala räckvidd är upp till 8,3 km beroende av vapensystem. 120 mm spränggranat med förlängd räckvidd (MERHE) utvecklades ursprungligen för system för tornmonterade granatkastare, men den kan även avfyras från konventionella granatkastare med reducerade laddningar. Standardgranaten är försedd med zonrör. Granatens strömlinjeformade stålkropp ger hög naturlig splitterverkan mot mjuka och halvhårda mål med verkansradie inom 25 meter. Granaten kan även användas för direktriktad eld med AMOS och Nemo-systemen. Granatens maximala räckvidd är upp till 10 kilometer beroende av vapensystem. Artilleri & Luftvärn

arbetar som produktionsansvarig för Nammo Vihtavouri tillverkning av granatkastarammunition. Han är också ansvarig för utvecklingsarbetet inom Nammo Vihtavouris när det gäller granatkastar-, handgranater, mellankaliber- samt artilleriammunition.

Jaakko Oivanen är försäljningschef för Nammo Vihtavouri med ansvar för att marknadsföra Vihtavouris produkter inom granatkastarområdet. Han arbetar också med försälning och marknadsföring av artillerigranatkomponenter.

49


Artilleri- och luftvärnsklubben Kallelse till medlemsmöte

Vad tror och tycker general Neretniks? Artilleri- och luftvärnsklubben hälsar välkommen till medlemsmöte den 21 april i Stockholm. På mötet kommer information presenteras om pågående och kommande verksamet inom luftvärnet och artilleriet med hänsyn till riksdagens inriktningsproposition. Information ges av företrädare såväl från Försvarsmakten som FMV. Generalmajor Karlis Neretniks kommer att ge sin syn avseende behovet av och kraven på morgondagens artilleri- och luftvärnssystem. Presentationerna följs av en diskussion/debatt om vilka krav som ställs på morgondagens artilleri- och luftvärnssystem ur ett nationellt perspektiv. Efter mötet erbjuds enklare förtäring i form av kaffe och smörgås.

Plats: FMV, Tre Vapen Filmsal C Tid: Klockan 16:00 – ca 19:30 Kostnad: 50 kr (betalas på plats för de som önskar förtäring) Anmälan: (inklusive personnummer och om förtäring, smörgås

Adress

Ordförande

Artilleri- och Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad

Öv Johan Pekkari Artilleriregementet Box 9113 961 19 Boden 0921-34 80 00

Kontaktperson: Överstelöjtnant Lars Mörrby, Högkvarteret i Stockholm. Tel: 08-788 78 68

Artilleri-Tidskrift Bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser Inom Europa Utom Europa

300 kr per år 350 kr per år

Lösnummerpriser Enkelnummer Dubbel-/Temanummer

100 kr 150 kr

© 2016 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa. Scanna QR-koden så kommer du till webbsidan där tidigare nummer av Artilleri-Tidskrift finns publicerade i pdf-format. Eller besök www.artlvklubben.se

önskas) görs till Lars Göran Rutgersson senast 15 april på; mail lars-goran.rutgersson@fmv.se alt telefon 070-982 62 45 Mer information kommer att publiceras på klubbens hemsida www.artlvklubben.se och facebook. STEFAN BRATT Redaktör stefanbratt@tele2.se

50

JOAKIM LEWIN Bitr. redaktör joakim.lewin@fmv.se

PERNILLA HÖÖK Grafisk form pernilla@whdesign.se

Artilleri & Luftvärn


Artilleri & Luftv채rn

51


Posttidning B B Posttidning

Artilleri-Tidskrift, c/oc/o Stefan Artilleri-Tidskrift, StefanBratt Bratt Lokförargränd 12,12 775 5151KRYLBO Lokförargränd KRYLBO , 775

ARCHER – MoRE tHAn A gun ARCHER – MoRE tHAn A gun

With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.

With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.