Artilleri nr 4 2014

Artilleri & Luftv채rn Artilleri-Tidskrift nr 4 2014

Artilleri & Luftvärn Tidskrift för artilleri och luftvärn Nr 4 | 2014 | årgång 143 Redaktör, ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 Krylbo, tel 0226-121 09 Mobil: 0703-999 708 E-post: stefanbratt@tele2.se Biträdande redaktör: Joakim Lewin Mobil: 070-633 59 18 E-post: joakim.lewin@fmv.se Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Håkan Hörstedt E-post: hakan.horstedt@mil.se

Innehåll Överste Stefan Jönsson Bra kvitton på våra förmågor____________________________________________ 4 Luftvärnet övade i centrala Stockholm____________________________________ 6 John-Arild Bodding Exklusivt: Det norska luftvärnet_________________________________________ 10 Hans Åhman Mr Artilleri minns - 40 år i försvarets tjänst________________________________ 14

Redaktionskommitté: Redaktör, bitr. redaktör, samt representanter för Artilleriregementet, Luftvärnsregementet och företagsmedlemmar.

Viktoria Välilä Övning Höstlöv______________________________________________________ 22

Redaktionsadress: Postadresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Artilleri & Luftvärn c/o Artilleri & Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad Tel: 08-788 78 68

Luftvärnet inför nya robot 70___________________________________________ 25

Medlemmar medaljerade av Kungliga Krigsvetenskapsakademien______________ 24

Kallelse till årsmöte___________________________________________________ 26

Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad.

Omslagsbild: Nasamssystemet använder ett antal olika skjutmetoder för att bekämpa luftmålen.

Omslagsbilden visar en skarpskjutning med flera batterier som skedde på Andöya för några år sedan. Foto: 132. luftving, Luftvernet, Forsvaret.

ISSN 004 – 3788 Artilleri & Luftvärn

Formgivning: Westberg & Höök Design AB, www.whdesign.se Tryck: Strokirk Landströms AB Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktören.

3

Bra kvitton på våra förmågor Så går hösten mot sitt slut och ett nytt år närmar sig med stormsteg. För egen del har tiden sedan det senaste numret av Artilleri & Luftvärn rusat iväg. Förutom en intensiv övningsperiod som för många inom mitt regemente präglades av pågående försvarsmaktsplanering har luftvärnet med 61:a luftvärnsbataljonen visat att vi inom ett dygn kan lämna kasernområdet i Halmstad, gruppera och lösa uppgifter i huvudstaden. Övningen ”Uven” kom till genom de extra övningspengar som Försvarsmakten fick av den tidigare regeringen.

Tyvärr är läsningen generellt nedslående. Prioriteringarna kommer att bli mycket hårda och extra önskemål om fler JAS och ytterligare ubåtar blir nog svåra att infria.

”Uven” gav oss ett bra kvitto på vår förmåga. Artilleriet har genomfört övning ”Höstlöv” tillsammans med I 19 med lika gott resultat, enligt rapporterna jag tagit del av från Boden.

Vi får hoppas att resultatet av avvägningarna trots allt innebär att våra system kan operera på det sätt som det ursprungligen var tänkt. För artilleriets del gäller det att få slutföra Archerinförandet och att alla ingående systemdelar finns med. Artilleriets verksamhet med förseriepjäserna har givit nödvändiga och goda erfarenheter som tas med i det fortsatta arbetet. Vi hoppas också att inriktningen för framtidens stöd till markstridsförbanden inom ramen för indirekt eld blir utstakad.

Svår önskelista Arbetet i högkvarteret med ÖB:s underlag till regeringen inför inriktningsbeslutet är i sitt slutskede. När detta skrivs i slutet av november tar ÖB emot redovisningar för hur långt pengarna kommer att räcka för den långa lista av förmågeförstärkningar som försvarsberedningen önskar sig.

4

En ljuspunkt är att regeringsbildningen är avklarad och att några nya besparingar inom försvarsområdet inte synes vara aktuella. Underrättelseoperationen i Stockholms skärgård visade på förmågebrister som även de kommer att behöva extra anslag för att kunna återtas.

Måste få slutföra Archer

Artilleri & Luftvärn

Artilleri och Luftvärnsklubbens ordförande, överste Stefan Jönsson

För luftvärnets del ser det förhållandevis ljust ut. Det ser ut att avsättas pengar för att inleda omsättningen av våra Hawkförband. Hur mycket som ska ersättas och i vilken takt det ska gå får stor påverkan på luftvärnets verksamhet under många år framöver. Om några år kommer vi att se framtidens luftvärnsförband operativa med en förmåga som vida överstiger den vi har idag.

Juletid närmar sig med glögg, julskinka och firande med släkt och vänner. Jag ber att få önska å min styrelse och redaktionens vägnar alla medlemmar och läsare en skön julledighet och hoppas ni tar tillfället att koppla av, umgås med familj och vänner innan det nya året gör sig påmint.

God Jul och Gott nytt år!

Artilleri & Luftvärn

5

Luftvärnet övade i centrala Stockholm!

Nyttig beredskapsövning för 61:a luftvärn

6

Artilleri & Luftvärn

sbataljonen

Larmet gick på tisdagen i mitten av november. Mindre än två dygn senare var Luftvärnsregementets stående bataljon, 61:a luftvärnsbataljonen, på plats på strategiska platser i centrala Stockholm för att skydda huvudstaden mot fientliga lufthot.

Det är inte ofta de senaste åren som Luftvärnsregementets förband övat i kungliga huvudstaden. Det var också ett fåtal invigda som hade förkunskap om att 61:as larmrutiner och marschberedskap skulle sättas på prov i samband med beredskapsövningen Uven.

– Vi har under Uven visat att vi kan samla förbandet, genomföra systemkontroller samt marschera till grupperingsområdet för att på given tid vara insatsberedda enligt högre chefs order. Bataljonen levererade helt enkelt önskad effekt, konstaterar bataljonschefen, överstelöjtnant Mikael Beck.

De militära inslagen i Stockholmsområdet var under flera höstveckor markant, ett led i Försvarsmaktens utökade övningsverksamhet som initierades av regeringen genom att överföra medel från anslaget för internationella operationer till förbandsverksamhet. Under Uven övades stora delar av luftvärnsbataljonen, med vissa begränsningar.

Militärregionen samordnar Uppgiften att samordna förband inom Stockholmsområdet och föra dialog med civila aktörer och samverka med andra myndigheter åvilar Militärregion Mitt (MR M).

– Det är en bra utmaning för oss att ta emot förband som vanligen inte förekommer i regionen. Vi stödjer luftvärnet med resurser som gör att de kan verka i regionen, i det här fallet med hjälp av 13. Säkerhetsbataljonen från Livgardet som skyddar och eskorterar luftvärnsförbandens transporter och grupperingsplatser, förklarar MR M:s operationsledare, överstelöjtnant Christian Andersson.

Mer information om övningen kan läsas på Försvarsmaktens webbplats, där du också hittar bataljonens egen blogg vipa61lvbat.

Forts.

Artilleri & Luftvärn

7

– Bataljonen levererade helt enkelt önskad effekt.

Det är roligt på övning! UndE 23-befälen Martin Ingfeldt och Patrik Andersson i samspråk med förste sergeant Jacob Andersson.

Brigadgeneral Stefan Andersson, armétaktisk chef får en kort genomgång av robot 70 av gruppchef Adam Quist.

Med skarpladdade robotar vaktades under några dygn luftrummet 8 centrala Stockholm av 61:a luftvärnsbataljonens eldenheter. över

Delar av ledningsplutonen äter kvällsmål i anslutningen till Artilleri & Luftvärn den nyligen grupperade stabsplatsen i centrala Stockholm.

ODIN

Fire support system ODIN FSS offers advanced Fire Support for guns and mortars in various organizational structures. It is a distributed computer based field artillery fire control system making fire support more effective on battery, battalion, brigade and division levels.

WORLD CLASS - through people, technology and dedication www.kongsberg.com Artilleri & Luftv채rn

9

Foto: Ronny Haraldsen

Framtiden för luftvärnet i Norge Hur ser framtiden ut för luftvärnsförbanden i vårt västra grannland? Vilka frågor är heta i den norska diskussionen om luftförsvarets roll i Norge? Det är några frågor som överstelöjntant John-Arild Bodding berör i sin text om det norska luftvärnet som skrivits exklusivt för Artillleri & Luftvärns läsare:

Luftvernets bidrag i luftmakt er primært luftkontroll og defensive kontraluftoperasjoner. Kontroll i luftdimensjonen er en forutsetning for egne styrkers handlefrihet, manøverevne og overlevelse. På basis i dette spiller Luftvern en viktig rolle i forsvaret av Norge ved å beskytte militære avdelinger og installasjoner, så vel som sivilbefolkning og kritisk viktig infrastruktur mot angrep ført frem gjennom luften.

Luftvern vil også kunne avskrekke en motstander fra å nytte offensive luftmakt mot Norge, og er således en viktig del av tröskelförsvar.

10

Ett vapensystem – Nasams II Forsvarets bakkebaserte luftvern består i dag av ett våpensystem – Norwegian Advanced Surface to Air Missile System (NASAMS) versjon II. NASAMS er et norsk system, og er et resultat av et nært samarbeid mellom Forsvaret, Forsvarets forskningsmiljø og forsvarsindustrien fra begynnelsen av 1980-tallet frem til i dag. Våpensystemutviklingen startet med utgangspunkt i HAWK. Siden den gang har våpensystemet, på grunn av en stadig utvikling av hotbilden og nye operative krav, gått igjennom en kontinuerlig utvikling til det vi i dag kjenner som NASAMS II. Artilleri & Luftvärn

NASAMS II ble tatt i bruk av Luftforsvaret 2007, og fremstår som et moderne luftvernsystem med middels rekkevidde (MSAM). NASAMS II er optimalisert for trusler i lave og midlere høyder, som till exempel kryssermissiler, UAV, fly og helikopter og har all-værs, dag og natt kapasitet. Systemet karakteriseres av strategisk og taktisk mobile enkeltkomponenter som kan utgrupperes over relativt store områder og knyttes sammen i en nettverksløsning.

Stor eldkraft Nettverksløsningen gjør at sensordata fra radarene utveksles slik at alle ildlederne (TCO) i et nettverk sitter med det samme bildet og den samme situasjonsforståelsen. Dette gir mulighet for å optimalisere radardekning og våpendekning ift topografi og hot, samtidig som det gir operativ seighet. Systemet har i tillegg en enorm ildkraft på grunn av aktive «fire and forget» missiler, då antalet mål som kan bekjempes samtidig i hovedsak endast begrenses av antall utskytningsplattformer inkopplade i nettverket. Bemanningsbehovet i NASAMS er lavt og understøtter en av luftvernets hovedfordeler med høy beredskap over lang tid med begrensede ressurser.

Hovedkomponentene i NASAMS II består av en utskytningsplattform med 6 AMRAAM missiler, en radar, og en ildledningssentral hvor informasjonen fra eksterne källor (Link 16, 11B ol) og interne sensorer behandles og integreres for å kunne identifisere og bekjempe trusler ført frem gjennom luften. I tillegg har systemet en elektrooptisk (EO) sensor som gir TV og IR bilde, som blant annet brukes å vurdere engasjementstaktikk og effekten av engasjementene (raid and kill assessment).

NASAMS II styrkeproduksjon foregår ved Luftvernbataljon (LVbn) på Ørland Flystasjon. LVbn skal sikre produksjon av stridsklart luftvernpersonell til de operative leveransene.

Dette innebærer også trening og autorisering av operativt personell samt luftverntaktisk fagutdanning.

Luftvernet vil alltid måtte påregne og levere luftverndekning på flere steder samtidig. Luftvernet løser derfor normalt Artilleri & Luftvärn

Lastning av Nasamsrobotar i samband med skarpskjutning på Andöya.

Så sent som i början av september 2014 genomfördes det första skjuttestet med High Mobility Launcher (HML) som kommer att tillföras norska luftvärnet om något år. Testet genomfördes på FMV:s testområde i Vidsel.

primæroppdrag organisert som luftvernstridsgrupper (LvSG).

Hver LvSG er bestykket med 2 ildledningssentraler, 4 radarer, 2 EO sensorer og 3-6 utskytningsplattformer, og kan beskytte et område på ca 30x45km, opp til en høyde på ca 20000 fot.

Organiseringen gir en operasjonell fleksibilitet hvor en kan forsvare flere separate punkter/objekter samtidig, samtidig 11

som man kan operere med forskjellige beredskapstider på hver enkelt LvSG avhengig av behov. I tillegg kan man, basert på trussel, oppdrag og scenario, tilpasse sammensetningen av en LvSG både med hensyn til materiell og personell. For eksempel kan man forsterke eller redusere både med sensorer og våpen, samt med teknisk-/forsyningsmessig støtte.

Luftvern utvikling NASAMS arkitekturen forventes å være grunnlaget for utviklingen av landbasert luftvern i Norge, med en oppgradering og/eller utskifting av komponentene i våpensystemet ved behov. Forsvaret har i dag pågående prosjekt for å innføre lette utskytningsplattformer, eller High Mobility Launcher (HML), for ytterligere å øke vår strategiske og taktiske mobilitet. Vi vil erstatte kommunikasjonsløsningen i NASAMS for å kunne ta i bruk IP-basert datanettverk. Forsvaret er også i ferd med å etablere et prosjekt for å anskaffe luftvern til beskyttelse av Hæren ved å bruke NASAMS sammen med en IRIS/T basert SHORAD plattform i en felles C3 løsning basert på NASAMS konsept og ide.

Gemensam luftvärnsstudie For å analysere den videre nasjonale utviklingen av luftvern, startet Forsvarssjefen (FSJ) i juni en helhetlig luftvernstudie hvor fokus er håndtering av fremtidens trusler. Med en trusselutvikling som utfordrer dagens radarer og missiler på flere måter, vil dette være områder som blir viktige å se på i dette arbeidet. FSJ strukturutredning forventes å være ferdig i mars 2015.

Samarbeid med svensk luftvern har foregått over en lang periode under NORDEFCO paraplyen. I 2012 ble dette formalisert ved å etablere Nordic GBAD Cooperation Initiative (NoGCI) som møtes årlig. Fokuset på disse møtene er å identifisere mulige samarbeidsområder i nåtid og også i forbindelse med luftvern utvikling. Gjennom NoGCI vil vi blant annet gi avtapning på resultatene fra FSJ luftvernutredning for å se om dette kan gi grunnlag for konkrete samarbeidsområder.

I Norge genomförs luftvärnsinsatser med luftvärnsgrupper (GBAD Task Force.

Illustrationen visar hur en standardorganisation av en insatsgrupper ser ut.

Övlt. John-Arild Bodding Chef för luftvernsseksjonen vid luftoperativt inspektorat med placering vid Rygge Flystasjon.

Hans militära bana inleddes inom armén (Haeren) men flyttade över till luftförsvaret efter att ha genomfört Luftkrigsskole 1.

Bodding är norska luftförsvarets fasta representant i NATO:s Panel of Air and Missile Defence (PAMD), undergrupp till NATO Air Defence Comitee (NADC) samt Joint Capability Group (JCG) GBAD, undergrupp till NATO Army Armaments Group.

I nuvarande befattningen har Bodding det operativa ansvaret inom Luftvernet för markbaserat luftvärn för att säkra en enhetlig förbandsproduktion och utveckling av markbaserat luftvärn.

12

Artilleri & Luftvärn

rheinmetall defence enmission komplett leverantör och Force protection is är our levererar system och kompetens inom områdena: As a top European supplier of army technology, Rheinmetall Defence offers an extensive array of military hardware that enhances the mobility, reconnaissance capabilities, •lethality Indirekta Bärgningsfordon andeldsystem survivability of troops deployed• in harm’s way, and also enables the net• Art och Grk ammunition • Reparations- och underhållsfordon working of national and international systems. Rheinmetall has spent years pioneering • Ledning och samband • Stridsutrustning och ammunition new technologies for protecting friendly forces, systematically expanding its range of • Simulering och träningsutrustning • Stridsvagnar och stridsfordon in this critical field. Rheinmetall Defence is a strong and reliable partner for •products Transportfordon • Logistiklösningar the armed forces in Scandinavia. www.rheinmetall-defence.com För mer information: www.rheinmetall-defence.com Artilleri & Luftvärn

13

Mr V0 – Hans Åhman

40 år i artilleriets tjänst Hans Åhman är för många inom artilleriets skrå – ”Mr V0”. Otaliga är de artillerister som har haft Hans som lärare i olika kurser.

Samtidigt har han själv oförtrutet arbetat för att utveckla och påtala brister i såväl metoder som teknik inom vapengrenen. Men, nu är det slut. Efter 41 år i försvarets tjänst tackade Hans för sig och gick i pension tidigare i år. Exklusivt för Artilleri & Luftvärn skriver nu Hans om spridda minnen och episoder han upplevt under sin tid som artillerist och en av landets aktiva skidskyttar med bland annat deltagande i OS i Lake Placid 1980.

Jag är nu 61 år och har lagt min militära karriär bakom mig.

Jag ser med glädje tillbaka vad det yrket gett mig. Det mesta är mycket positivt men det finns givetvis det som inte varit så bra. Idag är jag reservofficer med de möjligheter det kan ge i en oviss framtid. Mitt intresse för militärteknik har format mitt yrkesval. Jag vill berätta om min militära karriär och det som jag fått så mycket mer glädje av, mitt idrottande på elitnivå! Jag berättar också några historier som berikat mig genom åren. Det är roliga, dråpliga och klantiga insatser men ska ses som utvecklande och lärande! Ledordet för historierna är att man måste förbereda sig väl - inför det som komma skall.

Ingen aning om artilleri Min livsresa tog sin början i Arvidsjaur. Innan jag började på A 8 hade jag blivit uttagen som jägarsoldat på Jägarskolan i Kiruna med början i juni 1972. Jag hade samtidigt sökt till idrottsplutonen på K 4 i Umeå och antogs även till den hösten 1973. Men, det blev till slut A 8 där jag gjorde min värnplikt då jag våren -73 erbjöds en plats på idrottsplutonen av idrottsansvarige kapten Lennart Lidman. Jag klev in genom kasernvakten för första gången den 4 juni samma år och hade ärligt talat ingen aning om vad artilleri var!

Värnpliktsåret var en mycket lärorik tid för mig och mina ”lumparkompisar”. Några finns fortfarande kvar i yrket. Kapten Dan Bexelius från A 9 var en radarkamrat under många år 14

då vi gick samma skolor fram till 1980. Den som rekryterade mig var ingen annan är kaptenen Arne Thorén. Jag ville inte bli militär men då framgångarna blev allt större inom mitt andra liv som idrottsman, främst orientering, skidåkning och skidskytte sade Thorén: ”att det vore en bra karriär för dig att bli militär då det finns goda möjligheter till träning”.

”Du är en idiot!” ”Jag är inte intresserad” blev mitt svar. Då utbrast han, eller röt är nog en bättre beskrivning - ”Åhman, du är en idiot”.

Det tyckte inte jag!

Fredagen då jag ”muckade” ändrade jag mig och skrev på ansökan till gruppchefsskolan andra kurs (GS 2). Men, idiotstämpeln blev jag tyvärr inte av med! Förvåningen var stor då jag anmälde mig på GS 2. Ingen trodde jag skulle fortsätta inom det militära. Jag blev kvar i hela mitt yrkesverksamma liv. Under GS 2 fick vi lära oss rollen som instruktörer samt pjäs-, batteriplats-, sambands- och eldledningstjänst. Vi tog också C-körkort. Många bra pass i varje ämne. Fanjunkaren Folke Pettersson visade oss också hur många och stora rödingar som kunde fångas på en lunchrast! Efter GS 2 fick vi graden överfurir. En bra grad då kompanibenämningen försvann från namnbrickan och du fick köpa officersskinnhandskar!

Våren 1977 fortsatte jag med Plutonsofficersskolan på A 9 i Kristinehamn. Vi lärde oss en hel del om arbetet inom plutons ram. Vi hade batteriplats-, eldlednings-, sambands- och Artilleri & Luftvärn

- Tiden på Artilleriets Stridsskola i Kristinehamn är den bästa tiden under min yrkeskarriär. I åtta år veckopendlade jag till Värmland, berättar Hans Åhman när han nu lämnat Försvarsmakten efter 41 års tjänstgöring.

pjästjänst samt strid – tillsammans med elever från A 1, Linköping, A 4, Östersund, A 8, Boden och A 9 Kristinehamn.

Batteriplatskung var allas vår kapten K-G Lindgren från A 9.

Batteriplatskungen Med K-G:s lugn fick vi stor förståelse på hur lika och olika vi var och vad vi kunde och inte. I slutet av kursen hade vi någorlunda likställts. Det är fördelen med att ge varandra erfarenhet.

Utbildningarna fortsatte och under 1977-1979 gick jag Försvarets Gymnasieskola i Uppsala. Vi fick gå den gamla ”fackskolan” som även var en vanlig 2-årig kurs för de som gick vidare från högstadiet. Det var inte ovanligt att de som blev plutons- och kompaniofficerare inte hade gått denna utbildning. Själv tenterade jag av matematiken direkt på hösten Artilleri & Luftvärn

1977 och fick på så sätt tre håltimmar i veckan som ägnades åt idrottsträning båda åren. Jag läste även franska, dock med måttlig framgång.

Nya utbildningar väntade för min del i form av Arméns kompaniofficersskola (KK) 1979-1980. Kurserna som hölls vid AKS gjorde att man fick ett mycket bra förhållande till andra förbandskulturer och framförallt deras syn på sina uppgifter i krig. Det skilde sig väldigt mycket åt. Det var allt från stridisar till de som egentligen inte ville strida överhuvudtaget. Mycket intressant aspekt. Vi var lite drygt 110 elever på KK. Efter den kursen blev vi fänrikar. Jag räknade ut att jag var frånvarande ungefär sex veckor på grund av olika idrottstävlingar och träningsläger men blev ändå godkänd ändå!

15

Fel hål En delkurs var i vapenteknik där verkan av en projektil från ett eldhandvapen förevisades. Det var tjugotalet overheadbilder där projektiler skjutits genom en vaxkropp. Tio ingångshål och tio utgångshål. Det som hände var att läraren beskrev ingångshål där det var utgångshål och tvärtom. Vi var djupt imponerade! Efter hälften av bilderna upptäcktes fadäsen av läraren själv. Ingen elev hade sagt något. ”Aj fasen – vi tar om et!” utbrast läraren på ren östgötska.

Då fick vi se om alla bilder igen fast med rätt förklaring.

Dock kunde nog eleven själv konstatera vad som var ingångshål och utgångshål. Alla var glada efteråt – även läraren. Ursäkta Lennart!

1982-83 genomförde jag truppslagsskola för kompaniofficerare med major Ulf Weinsjö från A 3, som kurschef. Efter TSK blev vi löjtnanter och två år senare med automatik kaptener.

Jag tänkte också berätta en liten rolig episod under fältövning Syd 1982.

Vi bodde i ett hotell nära Ystad. En kväll klev en elev in på sitt hotellrum för att gå och lägga sig. Eleven upptäcker till sin fasa att en av lärarna klätt av sig och lagt sig i hans dubbelsäng läsandes kvällstidning med glasögonen nedskjutna på nästippen.

Snöplig sorti Läraren undrar ”varför kommer denna elev in i mitt rum, klär av sig och bäddar ner sig som inget har hänt”. Eleven undrar varför läraren inte förklarar sig? Efter att tag (under total tystnad) märker eleven att hans saker är utplockade från rummet – varför är de utslängda? En stund senare konstaterar eleven att rummet inte är hans. Han klär på sig, går ut och meddelar kort ”God Natt”. Eleven hade varit på fel våning!

Artilleri och Ingenjörsskolans Högre kurs (AIHS) är den utbildning som gett mig mest artilleriutbildning av alla skolor.

Vi fick fördjupande kurser i inner-, ytter och slutballistik och hade en professor i matematik som lärare. Dessa kurser borde rimligtvis funnits kvar som obligatorium för artillerister nu och i framtiden då utbildningen skapar en mycket stor förståelse för tillverkning av artillerigranater, pjäser, korrektionssystem, korrektioner för V0 mm.

Dessutom förklaras den ”förflyttning av målet” som uppstår då jorden roterar. Här hjälper oss kunskapen om Coriolis kraft eller som vi tidigare främst lärt oss, Coriolis acceleration. Ni äldre läsare känner säkert igen Lomholt-, Sarrausoch Heydenreichs formler. Tji-två-fördelning, allmänna och standardiserade normalfördelningen, binomialfördelning med mera. ”Ett streck är den vinkel vars båge beskriver en tusendel av radien (avståndet)”. Jag blir glad då jag tänker tillbaka på dessa lektioner.

Magnuseffekten Pokalskjutningsfinalen i Trängslet 1988. Hans Åhman slutade på andra plats efte en intensiv final.

16

Magnuseffekten, Poissoneffekten, avdrift, snedställningskraften, gyroeffekten för att nämna några sakfakta. Kommer ni ihåg att mynningsbromsen på haub 77 B hade en verkningsgrad på 54 %? På vad? Vilken pjästyp av våra pjäser Artilleri & Luftvärn

Bandkanonsystemet är ett av de artillerisystem, vars metodik Hans Åhman ägnat stor kraft åt att vidareutveckla. Bilden är från ceremonien för de sista skotten med pjässystemet (typen 1 C) den sista mars 2003 i Boden. Hans Åhman blir dock upprörd när han ser att V0 -mätutrustning saknar på eldrören.

sedan 1950-talet hade det största mynningstrycket? Jo, 15,5 Haub F. Mycket högre än Haub 77 B. Det var ofta så att i teknikämnena, var förklaringar och uträkningar ganska omfattande varför läraren ofta hade ett ganska stort och innehållsrikt PM. Då tavlan blev överfull suddade läraren snabbt tavlan för att kunna fortsätta. Känns det igen? Då frågade en elev om något kring det utsuddade.

Läraren svarade. ”Det är ju lätt att ...”. Då rann sinnet till hos eleven! Han reste sig upp började skälla på läraren och hytte med knytnäven: ”Du ska fan inte säga att detta är lätt för det är det inte”. Därpå slog eleven näven i bordet så en del av böckerna och hans anteckningspapper åkte ner på golvet. Bordsskivan höll dock. Jag kan säga att det blev knäpp tyst i lokalen en mycket lång stund.

Läraren var så skärrad att han höll ut tungan ur munnen i någon minut efteråt. En lärare bör tänka till innan…

Artilleri & Luftvärn

Bästa tiden i Kristinehamn Tiden på Artilleriets Stridsskola i Kristinehamn är den bästa tiden under min yrkeskarriär! Under åtta år veckopendlade jag (1997-2005) till Värmland innan A 9 flyttades till Boden.

Jag jobbade på ArtSS på KHS HK/Art senare TaP/Art (Taktiska programmet Artilleri) och hade ansvar för militärteknik med samma ämnen som AIHS hade. Dessutom förvaltade jag de som idag inte längre existerar nämligen TTÖ – teknisk tillämpningsövning Art. Här har överstelöjtnanterna Anders Nyström och Joakim Lewin en avgörande roll för dess tillkomst. Försöksskjutningarna utfördes av elever som skulle bli kaptener. Jag vill gärna ge er några axplock från genomförda TTÖ:er: Övergradsskjutningar med 15,5 haub F, Haub 77B. Korrektionstabeller för att kunna skjuta över 60 graders elevation framtogs. Korrektionstabeller framtogs för V0-radar till Haub 17

Fler frågor än svar

Hans Åhman tycker det är synd att de tekniska tillämpningsövningar (TTÖ) idag är ett minne blott. Skjutning som gjordes för att testa en mängd olika variabler och metoder.

77B. Spridningsskjutningar med H 77 B med laddning 9 och sgr m/77B Bfl – skjuttabellerna stämde med TTÖ-resultatet.

Skjutning för att fastställa fenomen som kallt, varmt, strävt och glatt eldrör. TTÖ där omskrivning av ett kapitel i Slutballistik upplevts som svårt. När TTÖ var klar konstaterade eleven att allt som stod var bra och att kapitlet inte behövde skrivas om!

En skjutelementräknare, kallad BANAN, (Projektilbanan) för att grafiskt visa hur en projektilbana ser ut på en dataskärm eller i utskrift. Denna bana kunde visas i alla projektioner som brukaren ville se. Uppifrån, från o-plats mot pjäs osv, ja även underifrån. Denna, BANAN finna nu som undervisningsmateriel på FHS. Ansvariga för denna var kaptenerna Helge Nilsson A 9 Boden (numera resoff) och Per-Anders Bodin, I 5 i Östersund.

En TTÖ där krevadgropsanalys genomfördes. Vid utvärdering av ett nedslag kom en björn fram och åt upp maten som TTÖ-eleverna haft med sig!

TTÖ med byte av laddningar, från låga till höga laddningar tillbaka till låga laddningar, visade på avsevärt korta skottvidder i båda fallen. Detta måste kunna korrigeras. Exempelvis från byte från laddning (lng) 1 till lng 6 gick första granaten ungefär 10 meter/sekund saktare än de senare skjutna. Vid övergång sedan från lng 6 till lng 1 gick också första skottet för långsamt än de kommande, ca 8 m/s. Varför det?

18

Alla dessa TTÖ bildar bra underlag för framtida försök vid framtagande av nya pjässystem. Frågorna blev ibland besvarade men många gånger gav en TTÖ fler frågor än svar?

En TTÖ som var förtjänstfull, var ett program som räknade ut när förbanden skulle uppmäta ett nytt höjdvärde, beslutsstöd Meteorologi Indirekt Eld, (BMIE). Utgångspunkt var från beställda höjdprognoser till aktuell skjutdag. Programmet visade sedan vilka tider vädersonderingarna skulle vara klara. Stigtiden beräknades till Y-topp. Förslag gavs på var vädersonderingsgruppen skulle gruppera och mäta. Tidpunkten för mätningen bestämdes av att när en UP förflyttats 50 meter med hänsyn till väderförändring från bokföring.

Då skulle nytt väder vara uppmätt och kunna delges förbanden. Peter Wikström och Johan Karlman båda från dåvarande I 19/Artilleribataljon ansvarade för detta fina program.

Hastigheten på vinden var m/h – då väderändringen oftast inte är i m/s utan lufthavets förändring sker över timmar då är m/h lämpligare att använda vid beräkningarna. Klockan i detta program gjordes av undertecknad, vilken finns att beställas på ArtSS. Grunden för klockan är s = v·t.

Ny korrektionsmetod Jag hade ett eget projekt där jag tog fram en helt ny korrektionsmetod. Istället för att göra en geografisk förflyttning av UP, kunde man med hjälp av att ändra på uppmätt gällande höjdvärde göra detta flytt. Det fanns givetvis vissa krav som skulle uppfyllas. Säker mållägesbestämning samt att ändringskommandot skulle vara exakt, V0 rätt uppmätt. Då skulle denna metod fungera utmärkt. Förslaget har inte vunnit gehör annat än hos industrin. Nuvarande chefen för ArtSS, Henrik Knape har genomfört skjutningar med gott resultat och genomfört en eldöverflyttning på ca 1000 m som fungerade ganska bra.

Tillbaka på ArtSS i Boden blev jag chef för Skolsektionen med ansvar för TapArt, Officersprogrammet och Specialistofficersutbildningen (SOU). Det blev en ganska ansvarsfull tid men helt olikt det jag utbildat mig till. Arbetet gjorde att jag inte fick så mycket tid att ägna åt utveckling av det nya artilleriet - tyvärr.

Artilleri & Luftvärn

Redo att åka till Lake Placid.

Antagna namn gick snett Jag kan inte heller undgå att återge en liten sedelärande historia som jag hörde från en av mina elever.

Eleverna skulle på helgresa till en större stad utanför landets gränser för att festa. Den gemensamma kassan gicks igenom och skulle räcka till ditresa, hotellrum samt festandet. Returresa köptes inte för det löser sig, var tanken.

Väl framkommen till hotellet fattades det kanske lite obetänksamma beslutet att skriva in sig under antagna namn.

Sagt och gjort. Sedan utgång och festande till småtimmaren. Väl tillbaka på hotell var minnesfunktionen starkt begränsad. Några rumsnummer koms inte ihåg! Inte heller de antagna namnen. Den ene frågar då den andre, inför den kvinnliga portieren – ”kommer Du ihåg vad du heter? Nej – inte du heller?” Till slut tar duon sig in i rummet i alla fall men problemen var långt ifrån över! Pengarna var slut och ingen returbiljett inköpt! De kunde inte låna pengar av någon, så de fick snällt gå till den svenska ambassaden, där pengar utlånades för återresan med tydligen anmaning om återbetalningsskyldighet till fosterlandet.

Jag berättade inledningsvis att min militära karriär har varvats med min idrottsliga och jag vill ge er lite mer kunskap om min idrottskarriär, såväl militärt som civilt.

Artilleri & Luftvärn

Under värnplikten fick vi, idrottsuttagna, träna väldigt mycket både orientering, löpning, skidåkning och skidskytte.

Det jag utvecklades mest i var skidskytte. Bland många bra resultat detta år var att Bertil Sehlberg, Sören Bertilsson och jag vann Lag-SM i olympiskt skidskytte för A 8.

Över 300 medaljer För en tid sedan när jag rensade bland mina medaljer tvingades jag att kasta cirka 200 medaljer av olika slag som förtjänats under en 45-årig idrottskarriär. Idag har jag 100 medaljer av olika valörer sparade.

Jag har fått delta i tre Militära VM i triathlon. Det är svårt som svensk militär hävda sig mot den civila världseliten i triathlon där många är anställda av sina försvarsmakter. Ett exempel är skidåkaresset Dario Cologna som deltar i militär-VM! Själv har jag blivit uttagen att delta ibland annat flera världscuptävlingar i skidskytte och vunnit en stafett i italienska Auronzo. Tre gånger har jag varit med på VM med placeringar 25:a (distans), 13:e (sprint) samt femma i stafett.

Dessutom har jag genomfört sju Vasalopp/Öppet spår, tre Lidingölopp, sju Vansbrosim samt tre Vätternrundor.

19

Magproblem

En av Hans Åhmans trogna träningskompisar från artilleriet, Roland Lundberg, pustar tillsammans med artikelförfattaren ut efter ett träningspass.

Ett träningspass med skidskyttelandslaget som jag har svårt att glömma gjordes på vintern i Sälen. På förmiddagen åktes 51 km klassisk skidåkning utan bössa. På eftermiddagen hade vi backträning med skidskytte som tema. Vi åkte fem gånger uppför Lindvallens slalombacke (3 km/varv) och blindavfyrade på krönet av backen. Det var lite svårt i början att göra bra avfyringar. Hur tror ni det stod till med träffbilden på femte varvet? Dagen avslutades på kvällen med en 12 kilometer elljustävling. Den kvällen var de flesta ganska möra. En stor chokladkaka gick ned med lätthet!

OS - ett stort minne OS i Lake Placid 1980 är för mig ett stort minne. Jag blev uttagen efter ett antal bra resultat, inte minst från världscuptävlingen i Italien. Några dagar efter ankomst blev jag tråkigt nog sjuk. Jag bodde tillsammans med Alfred Joki från Hedenäset i en fängelsecell med plats för två, nåja... OS-byn skulle efteråt omvandlas till fängelse i delstaten New York.

Alfred hade fått snuva på vägen till OS och någon dag senare insjuknade även jag. När jag frisknat till något var jag ute på skidstadion och hejade fram Thomas Wassberg när han vann OS-guld på 15 km. Det var en fantastisk stämning i skidstadion och svensklägret denna dag.

20

Men, det är inte alltid en dans på rosor att vara elitidrottsman.

När vi genomförde militär-VM i triathlon i indiska Mumbai (Bombay) fick många problem med magen. Det kanske inte var så underligt eftersom vår startplats för simmomentet låg alldeles i närheten av platsen där avloppsvattnet rann ut i havsbukten. Under en guidad tur sa vår guide utan att rynka på näsan att ”på den här stranden finns inga uteliggare eller badgäster på grund av att avloppsvattnet rinner ut i bukten”.

Lite längre bort i strandkanten såg vi skylten "CISM World Championship 2007, Triathlon 2007, Mumbai, India".

Kändes fint! Vi hade träning två dagar innan tävlingsdagen på tävlingsbanan. Det är inte svårt att förstå att INGEN ville provsimma tävlingsbanan. Ett land tvingade sina triathleter att simma åtminstone 100 meter! Lagledadaren använde svordomar och hytte med knytnävarna så de skulle hoppa i vattnet och simma. De två som hoppade i blundade, höll för näsan och hade huvudet väldigt högt över vattenytan. Jag kan säga att det luktade ren skit vid startplatsen. Fruktansvärt! Vattnet var dock kontrollerat och tjänligt, enligt tävlingsledningen…

Under tävlingen blev löpningen, i en del fall, underliga syner.

En av de mer framgångsrika deltagarna hade synliga tecken baktill att magen var i klart olag. En annan tävlande sprang så fint men tvärstannade mitt i steget och stod alldeles blixtstilla, som en grekisk gud. Han väntade 5-6 sekunder innan han fortsatte. Jag undrade om han fått kramp? Nej, blev svaret – magens tillstånd!

Artillerist i själ och hjärta!

Helt klart var det inte särskilt lyckat att genomföra tävlingen på denna plats där deltagarnas hälsa äventyrades. Själv var jag sjuk i nästan tio veckor och gick ner ungefär fem kilo i vikt. I en vecka hade jag 39,6 graders feber – huva!

Måhända kan det finnas någon fel beskrivning i denna text och det ber jag om överseende för. Men, allt det jag skrivit om, är för mig det som berikat mitt liv och gjort många händelser till det som jag minns bäst. Jag är mycket stolt och glad över att vara artillerist i själ och hjärta!”

Artilleri & Luftvärn

Vänster: En av otaliga träningspass på skjutvallen för hans Åhman.

Höger: Os-laget i skidskytte under OS i Lake Placid 1980 samlat för en lagbild. Nedan: Medaljskåpet hemma i bostaden i Vittjärv är nu rensat men fortfarande innehåller det drygt hundra olika medaljer och pokaler. En av de medaljer som Hans Åhman värderar högt är SM-guldet i skidskytte.

FÖRKORTNINGAR: GS1 = Gruppchefsskola 1, A 8 Boden.

GS2 = Gruppchefsskola 2, A 8 Boden.

FGS = Försvarets gymnasieskola. Gymnasie- och fackskola i Uppsala AKS/KK = Arméns kompaniofficersskola Uppsala, kompaniofficerskurs, (KK).

TSK/Art = Truppslagsskola för Artillerister. Frösundavik i Solna kommun, på gamla Ing 1 och ArtSS vinterarbetsplats (I stället för Trängslet).

AIHS = Artilleriets- och Ingenjörshögskolan med kursen KHS HK/Art. Stockholm på Fredrikshofs slott.

MHS/AK = Militärhögskolans allmänna kurs. Valhallavägen Stockholm.

MHS/TCKA = Militärhögskolans högre tekniska kurs för Armén.

Artilleri & Luftvärn

21

Övning Höstlöv:

Halverade skjuttider med Archer under bataljonsövning När Artilleriregementet genomförde höstens bataljonsövning och samövade med andra förband fanns en aktör med för första gången – 911:e pjäskompaniet med Archerpjäser. En premiär som blev lyckad: – Det har gått riktigt bra, skjuttiderna har halverats från första bataljonsövningen för bara några veckor sedan jämfört med de tider som presterades under Höstlöv, konstaterar Försvarsmaktens projektledare för Archersystemet, major Björn Isaksson.

Under Höstlöv samövades 91:a artilleribataljonen med enheter från Norrbottens regemente (I 19) och första helikopterskvadronen. I mitten på oktober genomfördes bataljonsövning 1 där 911:e pjäskompaniet fick möjlighet att testa sina nya kunskaper inom artillerisystemet. Detta för att senare, under övning Höstlöv, testas mer skarpt.

– Under första bataljonsövningen i oktober fick kompaniet visa prov på sina kunskaper, under övning Höstlöv hade de lärt sig tillräckligt mycket för att göra fler saker på egen hand.

Vi ser också att utbildningsnivån höjs för varje tillfälle, trots att vi använder oss av manuella metoder, säger Isaksson.

22

De manuella metoderna används exempelvis vid kompanistaben där man hanterar det eldtekniska underlaget, men även siktespunktfördelningen manuellt. En metod som gör det rent av omöjligt att komma ner i skjuttider under fem minuter. I skrivandets stund går arbetet vidare med ta fram ett nytt system som inte bara kommer underlätta för medarbetarna, utan förhoppningsvis även kortar ner skjuttiderna ytterligare.

– Vi hoppas att vi har ett substitut till detta i början av 2016 när serieleveranserna av Archer kommer till förbandet.

Men trots ett generellt bra betyg finns det lärdomar att dra.

Artilleri & Luftvärn

Övningen Höstlöv var den första övningen då Archerpjäserna samövade med andra förband från bland annat I 19 och Helikopterflottiljen.

- Utbildningsnivån höjs för varje, tillfälle trots att vi använder oss av manuella metoder.

– Vi måste få upp utbildningsståndpunkten på de nyanställda soldaterna. Tillgången till andra typer av tändrör innebär att vi slipper helt riskområde som sträcker sig hela vägen från skjutande pjäs till målområdet. Detta kommer i fortsättningen att underlätta övningsplanering och genomförande samtidigt som hävandet av vissa restriktioner på pjässystemen hjälper till att höja tempo och förmåga, förklarar Björn Isaksson.

Under 2015 kommer största fokus för 91:a artilleribataljonen att ligga på Arméövning 15. För 92:a genomförs två krigsförbandskurser.

Text och foto: Viktoria Välilä, informatör vid Artilleriregementet.

Artilleri & Luftvärn

Under 2015 kommer stort fokus för 91:a artilleribataljonen att ligga på deltagandet i arméövning 2015 i slutet av sommaren.

23

Fler medlemmar medaljerade av Kungliga Krigsvetenskapsakademien Att erhålla en medalj samt en nätt liten summa pengar är tämligen få förunnat under sitt yrkesliv. I samband med Kungliga Krigsvetenskapsakademien senaste högtid i november fick två av Artilleri-och Luftvärnsklubbens medlemmar varsin medalj.

Glädjande nog är en av de medaljerade tidskriftens biträdande redaktör, Joakim Lewin som tillsammans med ingenjör Lennart Steen, verksam vid Saab Electronic Defense i Mölndal tilldelas Akademiens belöningsmedalj i silver, 8:e storleken samt 25 000 kronor ur Lars och Astrid Albergers stiftelse.

Joakim Lewin får medaljen för att han enligt akademiens motivering ”utanför sin ordinarie verksamhet som yrkesofficer, stabsmedlem och chef drivit och vidareutvecklat artillerigranaten Excalibur i en komplicerad internationell projektmiljö som medfört ett antal mervärden för Försvarsmakten. Hans verksamhet med vidareutvecklade materielobjekt måste betecknas som nyskapande, särskilt i en internationell kontext och med ett stort personligt engagemang.”

Lennart Steen anser akademien har varit lika framgångsrik när det gäller de tekniska lösningarna för en av landets stora exportframgångar inom försvarsmaterielområdet det senaste decenniet – Underrättelseenhet 23 (UndE 23).

”Lennart Steens framtagande av UndE 23 innebär en väsentlig höjning av luftförsvarets förmåga att prioritera mål, larma och välja åtgärder. Att enheten getts denna förmåga beror till stor del på det arbete och engagemang som Steen visat, långt utöver vad tjänsten vid SAAB och tjänsten som reservofficer kunnat kräva.

Klubbordförande blev medlem De tekniska lösningar som Steen inspirerat till visar på en djup förståelse av problemställningar och ett närmast konstnärligt sätt att utnyttja modern teknik i problemlösningen”, skriver akademien i sin motivering.

Samtidigt som två av klubbens medlemmar fick sin medalj valdes också nuvarande ordförande, överste Stefan Jönsson in som ledamot inom avdelningen för luftkrigsvetenskap (Avd III) med motivering att ”akademien idag inte har aktuell kompetens inom luftvärnsområdet. Senast en luftvärnsofficer valdes in var 2008.

Bilden t.v: Artilleri & Luftvärns biträdande redaktör, Joakim Lewin och Saab Electronic Defense Systems ingenjör, Lennart Steen fick ta emot Kungliga Krigsvetenskapsakademien belöningsmedalj i silver samt 25 000 kronor. Bild t.h: Klubbens ordförande, chefen för Luftvärnsregementet, överste Stefan Jönsson är numera medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademien avd III (luftkrigsvetenskap).

24

Artilleri & Luftvärn

Luftvärnet inför nya robot 70 Moderniseringen och förnyelsen av det svenska luftvärnet fortsätter. Med start 2017 införs robotsystem 98 men redan från och med nästa år kommer Luftvärnsregementet att få tillgång den allra senaste versionen av robot 70, erfar Artilleri & Luftvärn.

Bland annat skriver regementschefen för Luftvärnsregementet, överste Stefan Jönsson i senaste numret av luftvärnets kamratförenings tidskrift att en pluton robot 70 D (även kallad NG, New generation) kommer att tillföras förbandet 2015-2016. Det är främst den förbättrade mörkerförmågan som gör att robot 70 D anskaffas. Robot 70 har varit i drift inom det svenska luftvärnet sedan slutet av 1970-talet.

Nu är avsikten att den senaste versionen av robot 70 skall tillföras luftvärnet. Den kommer att benämnas robot 70 D. Internationellt benämns systemet RBS 70 NG där NG står för ”new generation”.

Den främsta anledningen till att systemet anskaffas är att det svenska luftvärnet skall få förstärkt mörkerförmåga på det korträckviddiga systemet så fort som möjligt. När eldenhet 98 tillförs kommer luftvärnet att ha den mörkerförmågan men det är några år dit, men i och med att robot 70 D tillförs kommer mörkerförmågan att förbättras redan under Artilleri & Luftvärn

2015. Det finns i dag ett mindre antal mörkersikten till robot 70 vid luftvärnet men de har vissa begränsningar.

De stora skillnaderna mellan dagens robot 70-version och 70 D finns i siktena. För att ge en bild av vad det innebär skulle man kunna säga att det är robot 90 mörkerförmåga i ett robot 70-sikte. Mörkersiktet är inbyggt i siktet och hängs inte utanpå som tidigare. Dagkanalen i siktet är borttagen och det är alltid mörkerkanalen som används. Dessutom är siktet utrustat med automatisk målföljare vilket gör att det är betydligt enklare att följa mål än med tidigare versioner av robot 70.

Räckvidden på systemet är beroende på vilket robot som används. Några nyanskaffningar av robotar är inte planerade.

– Även om det är frågan om ett begränsat antal enheter så kommer 70 D utgöra ett viktigt tillskott till luftvärnets förmåga och ge bra erfarenheter inför införandet av eldenhet 98, säger överste Stefan Jönsson.

25

Artilleri- och luftvärnsklubben

Kallelse till årsmöte Årsmötet genomförs tisdag 10 februari på Tre Vapen konferensrum Drottningholm (B-porten)

Adress

Ordförande

Artilleri- och Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad

Öv Stefan Jönsson Luftvärnsregementet Box 515 301 80 Halmstad Tel: 035-266 20 00

Kontaktperson: Överstelöjtnant Lars Mörrby, Högkvarteret i Stockholm.

Tel: 08-788 78 68

Artilleri-Tidskrift Bankgiro 833-4278

Program

Prenumerationspriser

15.30-16.45 Årsmöte

Inom Europa Utom Europa

16.45- 18.15

Föredrag om utvecklingen och aktuella frågor inom Artilleri och Luftvärn

18:30

Middag på restaurang Vingen

Anmälan Anmälan sker via e-post till Lars Mörrby, lars.morrby@mil.se eller telefon 070-217 02 16, senast 2 februari.

Kom ihåg att ange personnummer för inpassering och om du deltar på middagen.

300 kr per år 350 kr per år

Lösnummerpriser Enkelnummer Dubbel-/Temanummer

100 kr 150 kr

© 2014 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

Scanna QR-koden så kommer du till webbsidan där tidigare nummer av Artilleri-Tidskrift finns publicerade i pdf-format.

Eller besök www.artlvklubben.se

Kostnaden för middag 50 kronor och betalas på plats.

Innehållet i föredragen är inte fastställt och kommer att annonseras på hemsidan www.artlvklubben.se från och med mitten av januari. Årsmöteshandlingar finns tillgängliga på hemsidan två veckor innan årsmötet.

26

STEFAN BRATT Redaktör stefanbratt@tele2.se

JOAKIM LEWIN Bitr. redaktör joakim.lewin@fmv.se

PERNILLA HÖÖK Grafisk form pernilla@whdesign.se

Artilleri & Luftvärn

Artilleri & Luftv채rn

27

Posttidning B B Posttidning

Artilleri-Tidskrift, c/oc/o Stefan Artilleri-Tidskrift, StefanBratt Bratt Lokförargränd 12 775 51 , Lokförargränd 12, 775 51KRYLBO KRYLBO

ARCHER – MoRE tHAn A gun ARCHER – MoRE tHAn A gun

With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.

With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.