Tidningen Artilleri nr 4-12 + 1-13 by Westberg & Höök Design AB

Artilleri & Luftv채rn Artilleri-Tidskrift nr 4 2012/ nr 1 2013

Artilleri & Luftvärn Tidskrift för artilleri och luftvärn Nr 4/2012 | 1/2013 | årgång 141/142 Innehåll Redaktör, ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 Krylbo, tel 0226-121 09, Mobil: 0703-999 708 E-post: stefanbratt@tele2.se Biträdande redaktör: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 Linköping, tel 013-15 43 12 E-post: lengus44@telia.com Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Håkan Hörstedt E-post: hakan.horstedt@mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Artilleriregementet och Luftvärnsregementet. Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Överstelöjtnant Lars Mörrby Produktion Armé Utrustning Högkvarteret Försvarsmakten 107 85 Stockholm Tel 035-266 36 01 Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad.

ISSN 004 – 3788 Artilleri & Luftvärn

Äntligen luftvärnets tur________________________________________________ 4 Ordföranden öv Anders Callert Aktivare förening_____________________________________________________ 5 Vanäsverken - respekterat och aktat namn ________________________________ 6 Världsledande teknik med IR spårljus____________________________________ 11 Joakim Lewin/Jonas Granberg Vad kommer efter Strix?______________________________________________ 12 Börje Nyquist, Bae Systems Bofors Från idé till produkt på kort tid_________________________________________ 16 Materielplanen med över 300 projekt_____________________________________ 18 Regeringsbeslut fattat om Insatsförmåga Luftvärn__________________________ 20 Micael Gustavsson IRIS T-SLS framtidens lv-robotsystem?___________________________________ 22 Bo Eriksson Bataljonsbygge får ministerberöm______________________________________ 28 Fakta - nytt personalförsörjningssystem__________________________________ 33 Bokrecension Luftvärnet vid millennieskiftet__________________________________________ 34 Hägglunds lanserar granatkastarstridsfordon______________________________ 36 Mats Rostadius Skjutgränsdator uppgraderas__________________________________________ 38 Ulf Gullberg Eldsignalering Sverige-USA____________________________________________ 40 Karlstad får brigadmuseum____________________________________________ 44 Seminarium i Kvarn__________________________________________________ 46 Kallelse till årsmöte__________________________________________________ 47 Ny webbplats_______________________________________________________ 48 Noterat____________________________________________________________ 50 Omslagsbild: Patronhylsa ett och patronhylsa en miljon ska ha exakt samma prestanda. Det är ett ofrånkomligt krav i Vanäsverkens produktionsprocess. Formgivning: Westberg & Höök Design AB Tryck: Rolf Tryckeri AB Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktören.

Redaktör Stefan Bratt

Äntligen dags för luftvärnet! Jag tror det var skådespelaren Thor Modéen som anno dazumal uttalade orden – ”strålande tider, härliga tider!”. Jag vet inte om det är läge att vara riktigt lika entusiastisk men det går verkligen att säga – äntligen! För nu har, efter viss vånda och lång väntan, äntligen luftvärnet också fått sin välbehövliga uppgradering godkänd av såväl riksdag som regering och Insatsförmåga Luftvärn ska bli verklighet! Torsdagen den 20 december fick med andra ord luftvärnet en några dagar för tidig julklapp av Försvarsdepartementet då beslutet om att anskaffa ett nytt korträckviddigt luftvärnssystem, robotsystem 98, fattades av regeringen. Ett beslut som också betyder ett tydligt trendskifte inom luftvärnet då robot 70-systemet som verkat i flera decennier nu får ge vika för den sameuropeiskt utvecklade roboten Iris T SLS. Bevekelsegrunderna till denna anskaffning kan du som nyfiken läsare självfallet ta del av i detta nummer av Artilleri & Luftvärn (A & L). Ett nummer som jag faktiskt själv anser är ett av de bästa som utgivits i Artilleri- och Luftvärnsklubbens historia. Kanske inte direkt någon ”kioskvältare” men som chefredaktör är jag mycket förtjust i den tilltalande layout som Pernilla Höök bidrar med för att ge A & L den fräschör som tidskriften förtjänar. För, även om vi idag har nästan 1 000 personer i prenumerantregistret, borde vi kunna bli fler som tar del av tidningen och vår klubbs verksamhet. 4

Det finns en stor kader av personal inom Försvarsmakten idag som inte har någon tydlig kunskap om vår klubbs verksamhet; GSS K och GSS T. Hos dessa grupper har Artilleri- och Luftvärnsklubben en stor möjlighet att hitta en ny stomme med medlemmar som också kan trygga klubbens verksamhet långsiktigt. Du som redan är medlem och läsare av denna skrift, borde med andra ord kunna bjuda på ett litet nyårslöfte till klubben – ”jag ska värva minst en ny medlem under 2013”. Berätta för de som inte gjort slag i saken än om vilka möjligheter som står till buds. Att klubben kan erbjuda kompetensutveckling och kunskap av yttersta kvalitet inom våra truppslag. Dessutom kommer vi från årsskiftet att ha en ny, modern och levande hemsida där debattens vågor, förhoppningsvis kommer att vara höga allt eftersom medlemmarna hittar till webbplatsen. Glöm inte att tipsa redaktionen om intressanta artikelämnen! Redaktionen ber att få önska er alla ett gott nytt 2013! Artilleri & Luftvärn

Ordförande överste Anders Callert

Aktivare förening Då är det dags att avsluta år 2012 och samtidigt välkomna 2013. Det gångna året har för Artilleri- och Luftvärnsklubben inneburit en hel del förändringar. Bland annat har klubben genom en namnändring fått en tydligare prägel att omfatta både artilleri och luftvärn. Detta har även avspeglat sig genom att också tidskriften har bytt namn samtidigt som fler artiklar omfattande luftvärn har publicerats. Under 2012 har Försvarsmakten tagit ett stort steg i införandet av ett nytt personalförsörjningssystem. Lagrummet för tidvis anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS-T) infördes i somras och både Luftvärnsregementet och Artilleriregementet har legat långt fram inom Försvarsmakten i rekryteringen av dessa kategorier. Det är därför också naturligt att Artilleri- och Luftvärnsklubben breddar sig och numera riktar sig till kontinuerligt och tidvis tjänstgörande soldater, officerare och specialistofficerare samt övriga artillerioch luftvärnsvänner innanför och utanför Försvarsmakten. Ett större fokus på brigadförmågan har under året inneburit en tydligare roll för artilleriet samtidigt som pågående försvarsplanering påvisar vikten av ett fungerande och avancerat luftvärn. Båda dessa funktioner har nu att se fram emot en nödvändig modernisering där vi ännu inte ser omfattningen av de nya förmågorna som ny teknik och nya metoder ger. Jag förväntar mig att inom några år efter att de nya systemen Artilleri & Luftvärn

införts så kommer Sverige ligga bland de främsta nationerna inom både luftvärns- och artilleriområdet. Under 2013 har jag och styrelsen som målsättning att Artilleri- och Luftvärnsklubben ska bli en mer aktiv förening. En ny hemsida är under införande där vi strävar efter att få till en levande debatt med bland annat nyttjandet av bloggar. Vi hoppas att vi därigenom bättre kan nå ut med föreningens budskap och värna om artilleriet och luftvärnet gentemot beslutsfattare och allmänheten. 2013 kommer att bli ett händelserikt år med en fördjupad försvarsdebatt i spåren av den försvarsberedning som har tillsatts. Med gemensamma ansträngningar ska vi visa att både Artilleri och Luftvärn har en naturlig del i den framtida försvarsmaktsstrukturen.

Jag vill å Artilleri- och Luftvärnsklubbens vägnar önska er alla en god fortsättning på 2013! 5

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

Anno 1887

Vanäsverken – respekterat och aktat namn bland finkaliberproducenter I västgötska Karlsborg, ett par mil öster om Skövde, ligger fabriken och utvecklingscentrat som gång efter annan slår branschens stora jättar rejält på fingrarna, trots sin litenhet med mindre än 300 anställda. Längst ute på Vanäsudden med Vättern som fond har det tillverkats finkalibrig ammunition och vapen sedan 1870. Idag är Vanäsverken AB en del av norska Nammo och kan stoltsera med utveckling av världsledande ammunition som används av många Natoländer, inte minst USA. Det är få, om ens några tecken, som avslöjar att inne i tegelstensbyggnaderna råder en febril aktivitet, när Vanäsverkens VD och marknadschef, Peter Ambjörnsson hämtar mig i entrén. Det skulle i så fall vara den något invecklade säkerhetsproceduren för att komma in på området. Det råder däremot ingen tvekan om att byggnaderna huserar en produktion som har långa historiska anor, vilket den ena efter det andra inramade intyget från anno dazumal vittnar om.

Firar 125 år – Faktum är att vår verksamhet firar 125 års jubileum då dåvarande kunglig majestät beslutade att starta tillverkning av finkaliber och gevär i liten skala 1870 i Karlsborgs fästning. Vanäsverken bildades som en del av Krigsmakten 17 år senare, 1887. Sedan dess har produktionen rullat på med toppar och dalar, förklarar Peter Ambjörnsson. 6

Dalkullorna hade enligt ett dekret från kungligt majestät företräde till statliga tjänster. Enligt sägnen var det ett sätt för Gustaf Wasa att tacka Dalarna och dess befolkning för stödet i samband med hans flykt från danskarna. Artilleri & Luftvärn

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING Drygt femtio procent av Vanäsverkens anställda är kvinnor. Många av dessa arbetar med att emballera ammunition. Under de senaste åren har också en rejäl föryngring skett på Vanäsverken.

Som mest har anläggningen haft 1 800 anställda (under andra världskriget) och lägst personalnumerär är 78 anställda. Idag arbetar 260 personer med tillverkning av världsledande finkaliberammunition, varav 95 procent av patronen är återvinningsbar efter att den destruerats. Under rundvandringen i de olika produktionslokalerna är inslaget av kvinnor ibland dominerande: – Vi har haft många kvinnor i produktion sedan lång tid tillbaka. Idag skulle jag tippa att hälften är kvinnor och detta har faktiskt historiska anknytning då Gustaf Wasa på sin tid utfärdade ett dekret att dalkullor hade företräde till statliga tjänster. Många kvinnor från Dalarna utnyttjade denna möjlighet, vilket är en anledning till att det fortfarande finns en hel del bland de anställda som har sina rötter i Dalarna, förklarar Ambjörnsson under tiden som vi studerar en av anläggningens senaste investeringar – en patronhylspress. Det är svårt att med blotta ögat se när metallegeringsbiten åker in i ena ändan av maskinen och några sekunder senare spottas ut som en patronhylsa. Artilleri & Luftvärn

– Vi måste styra vår produktionsprocess så bra att vi är säkra på att inte någon enda patron är felaktig. Kunden har liksom inte samma möjlighet att göra en reklamation när behovet uppstår – det vill säga i fält, säger Vanäsverkens VD, Peter Ambjörnsson.

Automatiserad produktion Dagens produktion är i stort sett helt automatiserad, vilket också innebär att den kvalitetsgranskning som sker kontinuerligt också är automatiserad. – Det skulle vare sig fungera praktiskt eller ekonomiskt om vi hade någon manuell granskning av den fortlöpande produktionen då vi tillverkar serie i minsta omfattning på en miljon skott. Via olika sensorer och mätutrustningar kontrolleras alltid vikt, form, mått och dimensioner. Så fort minsta avvikelse påträffas skickas patronen ut ur produktionslinan. Idag löper produktionen i femskift och vissa helger måste också tas i anspråk då orderböckerna är välfyllda. All produktion sker utifrån lagda order. Någon lagertillverkning sker inte. I ett av husen intill Vätterns strand hörs avlägsna knallar. Här, i skotthuset, huserar några av landets mesta skyttar, med uppgift att testa nya typer av ammunition eller leveranstesta utförd produktion. Det är ingen ovanlighet att det avfyras över tusentals skott varje dag. Som mest har Jimmy Kristoffersson och hans kol7

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

legor fått kröka fingret runt avtryckaren över 10 000 gånger. – Gissa om läkaren blev förvånad när jag sa att jag var tvungen att sjukskriva mig då jag hade stukat långfingret. Han trodde jag skämtade men långfingret är ett av mina arbetsredskap, säger och skrattar.

– Vi lyssnar mycket på våra kunder som oftast är mycket bra på att tala om vilka behov de har av ny ammunition. Sedan funderar vi internt och oftast hittar vi en väg framåt som innebär att vi kan fylla det behov som kunderna har. Jag vill särskilt poängtera att all vår utveckling sker via egen finansiering. VI får alltså inga direkt uppdrag av någon statlig organisation eller försvarsmakt, säger Peter Ambjörnsson.

Å andra sidan är kostnaden väsentligt lägre när det gäller utveckling av finkaliberammunition kontra andra materielsystem som är mycket mer kapitalkrävande. – Vi kan skjuta tusentals skott under vår utvecklingscykel innan kostnaden börjar bli för stor. Våra ledtider är också helt annorlunda och kortare än i övriga branschen, konstaterar Fredrik Erninge. Fredrik är en av ”hjärnorna” inom Vanäsverken med titeln utvecklingschef. Det är han tillsammans med fem utvecklingsingenjörer och en konstruktör som tar fram de nya produkterna. En enhet som liksom övriga Vanäsverken föryngrats markant de senaste åren då många trotjänare gått i pension. Ett komplicerat utvecklingsuppdrag kan ta maximalt fyra år vilket innebär halva den tid som normala försvarsmaterielprojekt tar att utveckla och serieproducera. – Vi har vare sig ekonomiska resurser eller tid att hitta på egna produkter som vi sedan försöker få någon kund att nappa på. Vi utvecklar bara produkter som kunden redan sagt vara intresserad av att anskaffa, deklarerar Fredrik Erninge. Med tanke på att varje beställning omfattar minst en miljon skott är också anpassningen av nya produkter till serieproduktion ett viktigt steg i utvecklingsarbetet. Patron nummer ett och den miljonte patronen ska ha samma prestanda.

Utvecklingschefen Fredrik Erninge, är en av ”hjärnorna” inom Vanäsverken, studerar en av otaliga testrapporter från en pågående certifieringsprocess.

Under Markstridsdagarna på Ravlunda skjutfält fick såväl svenska som utländska besökare prova att skjuta nya typer av ammunition som Vanäsverken marknadsför.

Internationellt lovordad Det är ingen hemlighet att Vanäsverken tagit fram ett antal, internationellt mycket uppmärksammade produkter det senaste decenniet. Just nu hårdlanseras en ny typ av ammunition med reducerat riskavstånd och för något år sedan presenterades en ammunition med IR-spårljus för mörkerstrid (se separat artikel).

– Hur kommer ni fram till nya produkter?

Artilleri & Luftvärn

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING Patronbandet med orange markerade spårljuspatroner monteras numera automatiskt.

Patronhylsan är över hundra grader varm när den kommer ut ur ugnen.

Det är svårt att med blotta ögat se när hylspressen stansar ut patronhylsa efter patronhylsa.

Jimmy Kristofersson är förmodligen av landets mest aktiva skyttar. Som mest har det blivit över flera tusen skott per dag! Snacka om aktivt avtryckarfinger!

Artilleri & Luftvärn

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

Blyfritt sedan 1998

Skjuta runt hörn

Ett annat område som Vanäsverken är marknadsledande och initiativtagare till är produktion av blyfri ammunition. I Karlsborg har blyfri ammunition producerats sedan 1998. Bara tre år tidigare inleddes arbetet med att ta fram den miljövänliga ammunitionen med samma prestandakrav som för konventionell ammunition. Miljövinsterna är flera samtidigt som Vanäsverken följer de EU-direktiv som finns om att minska samhällets totala användning av bly. Några positiva effekter för miljö är inte bara minskade utsläpp och föroreningar av mark utan även en förbättrad arbetsmiljö i produktionen och inte minst för användarna i samband med övningar och skarpa insatser. – När du skjuter patroner med bly frigörs blygaser som kan vara cancerogena. Med tanke på att våra kunder i många fall har yrkesarméer innebär det också att blyammunition är en arbetsmiljöfråga. Det säger sig självt att unga killar och kanske framförallt tjejer i fertil ålder inte vill handskas med dessa ämnen. Med tanke på att deras handeldvapen är deras egen livförsäkring vill naturligtvis de öva så mycket som möjligt utan att riskera sin hälsa, konstaterar Ambjörnsson. Inom den amerikanska armén är fokus just nu stort på att minska användningen av blyad ammunition och införa blyfria ammunitionstyper. Något som Vanäsverken gärna är med att bidrar till då dessa beställningar har omfattande volym. – Vi vet att vi ligger några steg före våra främsta konkurrenter när det gäller blyfri ammunition och våra produkter är också certifierade enligt gällande Nato-standarder, förklarar Peter Ambjörnsson.

Vad bär då framtiden i sitt sköte när det gäller finkalibriga ammunitionen. Frågan går till Fredrik Erninge: – Kan vi få patronen att få skjuta runt hörn vore det inte dumt. Realistiskt tror jag det kommer att ta lång tid innan vi kommer dithän, med tanke på den kvalitet och säkerhet som krävs, för att producera en sådan typ av patron till ett rimligt pris, säger Fredrik Erninge. Att tillverka några få enstaka skott med sådan typ av intelligent skulle vara möjligt men kostnaden skulle raka i höjden. IR-teknologin är dock ett steg i riktningen att utveckla någon form av intelligent ammunition för finkalibriga vapensystem, konstaterar Erninge och Peter Ambjörnsson nickar instämmande. Än har vi inte sett slutet på ny, kostnadseffektiv och högpresterande ammunition som tagits fram av ett fåtal utvecklingsingenjörer till förtret för konkurrenter med hundratals anställda på respektive utvecklingsavdelningen. Vanäsverken i Karlsborg är ett fruktat namn bland världens övriga producenter av finkalibrig ammunition!

–Kan vi få patronen att skjuta runt hörn vore det inte dumt. Realistiskt tror jag det kommer att ta lång tid innan vi kommer dithän, säger Fredrik Erninge.

Artilleri & Luftvärn

Inom loppet av en handfull år har Vanäsverken lanserat två världsunika ammunitionstyper som väckt stor uppmärksamhet runt om i världen. Först ut var patronen som endast syns med hjälp av bildförstärkare. För bara någon månad sedan var det dags för nästa nyhet – en projektil med reducerat riskavstånd. – Vi har stora förväntningar på den nya ammunitionen och vi vet att våra trogna kunder också har stora förväntningar på den nya prestandan. Inte minst i fredstid kan projektilen minska kostnaderna och öka övningskvaliteten avsevärt, säger Vanäsverkens marknadschef och verkställande direktör, Peter Ambjörnsson. Hemligheten lyder bibehållen prestanda men kraftigt reducerat riskavstånd då projektilen blir ostabil efter att ha flugit en viss given sträcka. Instabiliteten innebär ett ökat luftmotstånd då kulan börjar att wobbla innan den faller ned till marken. – Detta innebär att vi kan minska riskavståndet för en konventionell 5,56-patron med flera hundra meter. För grövre kalibrar, till exempel 12,7 mm blir effekten än större. Nuvarande riskavstånd är ungefär 12 000 meter för 12,7 och med vår projektil blir avståndet knappt 4 300 meter, samma som för vanlig skarp 7,62 mm ammunition, förklarar Ambjörnsson. Ur ett övningstekniskt perspektiv innebär detta att mindre skjutfält nu kan användas för skarp skjutning i ökad omfattning, framförallt i södra Sverige då dessa har begränsade riskområden. Tekniskt innebär detta att projektilens rotation på cirka Artilleri & Luftvärn

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

Världsledande teknik med infrarött spårljus

25 000 varv per minut måste stoppas efter en viss tid då kulan lämnat pipan. – Vår utvecklingsavdelning har konstruerat en form av automatisk ”handbroms” genom att förse manteln med små spår på utsidan. Denna projektil har tagit ungefär tre år för oss att utveckla och kvalificera fullt ut, säger Peter Ambjörnsson stolt.

Ökat antal mörkerstrider DIM Tracer-projektilen som försett med infrarött spårljus har nu några år på nacken. Behovet av projektilen har blivit allt mer tydligt i takt med att mörkerstrider eskalerat och konventionell spårljusammunition inte har fungerat att använda för bländningsrisk. – Det säger sig själv att en helikopterpilot med night visiongoggles eller en inbrytningsstyrka inte vill bli bländad av traditionellt spårljus. Dessutom blir träffbilden diffus, för att inte säga svårtolkad för skytten, konstaterar Ambjörnsson. Fienden som inte har mörkerförmåga har också svårare att spåra tillbaka skottens utgångspunkt. – Dim Tracer tror jag vi hade lyckan och känslan med att komma ut med på marknaden i rätt tid. Efterfrågan har varit mycket stor och produkten har tagits väl emot på världsmarknaden, förklarar Peter Ambjörnsson stolt. 11

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING 12

Ammunition för indirekt eld:

Vad kommer efter Strix? Ammunitionen är en avgörande del av bekämpningssystemen och det som slutligen leder till den verkan som eftersträvats. Ammunitionen är också det dyraste av alla delsystemen i ett indirekt eld-förband – i alla fall om det anskaffas i tillräcklig omfattning. Joakim Lewin och hans kollega, Jonas Granberg från FMV:s enhet för indirekt eld presenterar nuvarande ammunitionssystem inom indirekt eld. ”Under 2012 har Försvarsmakten fått leverans av 81 mm rökvinggranater till granatkastare. Granaterna nyttjar röd fosfor (RP) som rökämne vilket ger momentan rökutveckling med viss multispektral förmåga. Röd fosfor är inte lika brandstiftande som vit fosfor och inte fullt lika farligt att inandas som en del av våra gamla rök. Under 2012 har också en första delleverans av Excalibur M982 genomförts till Försvarsmakten.

naterna till ARCHER-systemet har drabbats av stora förseningar. Trots att det tändrör som valts är kvalificerat i andra länder till såväl 105 mm samt såväl 39- som 52-kalibriga 155 mm pjäser visade den kvalificering som gjordes i ARCHER en så hög aerodynamisk uppvärmning vid skjutning med hög utgångshastighet och låg elevation att tändrörets noshuv upphettades så mycket att funktionen inte blev tillförlitlig. Lösningen är enkel (en plast med högre smältpunkt). Det som är utmärkande för ammunition är att nästan all provning är förstörande och orsaken till fel kan vara svår att hitta. Det är också dyrt eftersom hårdvaran förbrukas vid provningstillfället. Ett annat pågående projekt är genomförandet av det byte av ammunition som ska göras med Norge. Vi kommer att lämna över BONUS-granater till Norge och ta emot framförallt modularladdningar DM72 för vårt behov i ARCHER.

Pågående anskaffning

Efter Strix?

Ett projekt pågår för att ersätta alla tändrör till 81 mm sprängvinggranat 80. Det nya tändröret har anslags- och fördröjningsfunktion och ska medge att personalen kan befinna sig vid pjäsen vid skjutning i fredstida övningar. Samtliga granater har redan röntgats och förpackningen har modifierats för att tåla längre transportsträckor utan vibrationsskador för drivladdningarna. Detta är ett bra exempel på hur Försvarsmaktens materielförsörjningsstrategi omsätts i praktiken och en förmåga bibehålls genom modifiering av äldre materiel. Men, att köpa ”från hyllan” är inte alltid så lätt. Anskaffningen av ett beprövat multifunktionständrör för spränggra-

Den ammunition som vi har idag kommer efterhand att falla för åldersstrecket. Detta avgörs genom periodvisa kontroller, ammunitionsövervakning, som syftar till att framförallt värdera att säkerheten inte minskat. Den grundläggande förmågan med spräng-, rök- och lysammunition finns att anskaffa på marknaden. Utmaningen ligger främst i att kunna harmonisera våra krav med andra länder och samordna anskaffningarna så att det kan ske en rationell produktion och kvalificeringskostnaderna kan delas mellan flera. Bankorrigerande tändrör är något som behövs för att nyttja ARCHERs långa skottvidd utan alltför stor spridning. Artilleri & Luftvärn

Jonas Graneberg

Anställd på FMV som chef för enhen Indirekt Eld inom Anskaffningskontor Mark (AK Mark).

Jonas Granberg är civilingenjör och jobbar på FMV som ansvarig för indirekt eld ammunition.

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

Joakim Lewin

STRIX levererades 1994–96 och fungerar fortfarande bättre än vad som kravställdes. Teknologin och elektroniken är från 1980-talet.

FMV har uppgiften att studera olika lösningar och arbete pågår inom tre områden: ✓ Kan det amerikanska PGK-röret anpassas till våra skottvidder och modifieras så det fungerar i ARCHER ammunitionshantering? ✓ Hur bra kan ett bankorrigerande rör som bara korrigerar i längd (1D) bli när det används i systemet ARCHER? ✓ Går det att inom EDA ram få flera länder att enas om ett gemensamt krav för bankorrigerande tändrör. Bankorrigerande tändrör står på många länders anskaffningslista och en del av FMV arbete är att identifiera och möjliggöra samarbete kring anskaffning med dessa länder. Det som är mer bekymrande är vår pansarvärnsförmåga. Detta var en av Försvarsmaktens starka sidor för inte så länge Artilleri & Luftvärn

Tro’t eller ej, men Bonusgranaten har nu varit i bruk i drygt 15 år, men hittills inte använts i någon skarp insats.

sedan med utvecklingen av BILL, STRIX, BONUS och flera generationer av pansarskott. Många av dessa system har redan eller kommer snart att falla för åldersstrecket och tillräckliga investeringar har inte skett för återanskaffning. För indirekt eld är det första problemet STRIX. STRIX levererades 1994 – 96 och fungerar fortfarande bättre än vad som kravställdes. Teknologin och elektroniken är från 1980-talet. Det finns inga liknande produkter på marknaden och en nyutveckling tar sannolikt minst 7 – 10 år att genomföra. Här behöver Försvarsmakten snabbt ta ställning till om detta är en förmåga som behöver bevaras eller om den ska ersättas, eller kompletteras, med spränggranater med högre precision. 13

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

Arbetet med lågkänslig ammunition Utvecklingen mot allt mer lågkänslig ammunition (IM) fortsätter. Nya sprängmedel och produktionsmetoder utvecklas och ny ammunition medför betydligt lägre risk för katastrofala vådahändelser. Effekten av sprängammunitionen förbättras genom förfragmentering, materialval och tillverkningsmetoder. Att alla splitter blir jämnstora betyder att verkansradien blir mer förutsägbar vilket i kombination med högre precision ger mer förutsägbar verkan. Vid många operationer de senaste åren har förbrukningen av lysammunition med såväl synligt ljus som IR-ljus varit hög. Här sker tekniska förbättringar hela tiden. Nyttan av IR-ljus kan diskuteras om motståndaren också förfogar över nästan lika bra, eller bättre, mörkerhjälpmedel. Många har diskuterat behovet av icke-dödande ammunition även för indirekt eld. Detta är sannolikt inte en trend i närtid. För att över lång tid ha artilleri och granatkastare som är effektiva och stödjer de operationer Försvarsmakten ska genomföra krävs ett kontinuerligt arbete med vidmakthållande, anskaffning och avveckling av ammunition. Det är trots allt här konungarnas yttersta argument möter fienden!

Ultima Ratio Regum – ”Konungars yttersta argument” är också A9:s motto.

FAKTA European Defense Agency arbetsgrupper European Defense Agency (EDA) har, baserat huvuduppgifterna att samordna och harmonisera medlemsländernas förmågor samt stärka den europeiska försvarsindustribasen, jobbat hårt med ammunitionsfrågor de senaste åren. Arbetet bedrivs i tre arbetsgrupper. FMV har representanter i samtliga tre.

Ammunition Experts Working Group: EDA samordnar krav och beställningstillfälle för samma ammunitionstyp i flera länder. Studier sker av vilka luckor och svagheter det finns inom försvarsindustrin i EU när det gäller ammunition i hela dess livscykel i framtiden. Önskan är att säkerställa att det finns ammunitionstillverkning inom EU. Svensk representant är Jonas Granberg.

Smart Munitions Working Group: En grupp med uppgift att samordna ländernas insatser när det gäller styrd (intelligent) ammunition. Även här har en studie genomförts avseende industrins förmåga inom EU. I denna arbetsgrupp genomförs kravharmonisering av bankorrigerande tändrör i syfte att se om det går att få till ett samarbete. Svensk representant är Joakim Lewin.

European Network of National Safety Authorities on Ammunition (ENNSA): Arbetsgrupp som ska samordna hur medlemsländerna genomför sin ammunitionskvalificering och därigenom undvika dubbelarbete och reducera kostnaderna. Initialt ska man säkerställa att länderna skriver sina testrapporter så de kan användas av andra som köper samma ammunitionstyp. Svenska representanter är Svante Wåhlin och Annette Karlsson.

Vill du veta mer om EDA-projektens arbete? Ammunition i tillräcklig omfattning är det dyraste delsystemet för ett indirekt eld-förband. 14

På EDA:s webbplats finns mer information, www.eda.europa.eu/projects/projects-search/ammunition

Artilleri & Luftvärn

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

ODIN

Fire support system ODIN FSS offers advanced Fire Support for guns and mortars in various organizational structures. It is a distributed computer based field artillery fire control system making fire support more effective on battery, battalion, brigade and division levels.

WORLD CLASS - through people, technology and dedication www.kongsberg.com Artilleri & Luftvärn

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

Från ide till produkt på kort tid om behovsanpassade leveranser En militär produkt tas fram efter att man har identifierat ett behov. Det här behovet kan vara traditionellt, som t.ex. att man vill förse ett artilleri- eller ett luftvärnsförband med sprängammunition. Vanligen definieras den här typen av produkter av ett ganska omfattande standardiserat regelverk.

Standardisering Standardiseringsarbete är ett omfattande arbete och dessutom mycket tidskrävande eftersom det kräver att flera aktörer skall komma överens, oftast över nationsgränser. Som kuriosa kan nämnas att det gamla anrika och inte helt obekanta bolaget Bofors faktiskt hade sitt eget standardiseringsverk. I detta kunde man finna krav på det mesta som behövdes för att tillverka olika produkter. Standarder är alltså ett stabilt underlag som tar lång tid att fastställa och som därför också

borde kunna utnyttjas över lång tid. Så har det varit och så kommer det nog också att förbli, men tyvärr förändras omvärldsbilden och nya krav kommer. Dessa passar ofta inte in i det tänkande som låg till grund för existerande standard eller är för komplexa att standardisera. En tydlig trend är, att när man förr utvecklade effekter som lagerhölls under lång tid och som användes under stabila och kontrollerade förhållanden, är idag variationerna i både lagringsmiljöer och användningsområden betydligt mer krävande. Förband som förr uppehöll sig enbart i Nordeuropa kan idag plötsligt behöva genomföra operationer i ökenområden. De grundkrav som styrde tillverkningen av ammunitionen i början på dess livslängd kan visa sig vara otillräckliga när ammunitionen skall användas efter kanske 20 års lagring i förråd. Ett bra exempel är gammal rökammunition som idag betraktas som klart hälsofarlig.

Tids- och kvalificeringsaspekter Börje Nyquist Arbetar som Future Product Manager på BAE Systems, ledamot i Artilleri- och luftvärnsklubbens styrelse.

Omloppstiden från ide till produkt är lång. Ett nytt identifierat behov kan oftast inte mötas förrän efter lång tids utveckling med påföljande kvalificering och tillverkning. Kvalificeringsbehoven omfattar naturligtvis i första hand säkerhet men också funktion. Kvalificering sker som vi tidigare förstått mot standarder. En standard bestämmer både ”vad och hur”, d.v.s. vad som skall visas och hur det skall provas. Standarder borde i sak göra att kostnaderna för produktutveckling kunde hållas på en relativt låg, eller åtminstone stabil nivå, men tyvärr driver nationella särkrav kostnadsbilden uppåt. I vissa fall tvingas förband genomföra insatser med utrustning

Artilleri & Luftvärn

Förhållande användare – leverantör – kravbild Senare tids konflikter har tvingat nationer till att följa s.k. ”Urgent Operational Need processer”. Målsättningen är att ta fram och anpassa produkter på betydligt kortare tid än normalt, därför att det finns ett omedelbart behov under pågående operation. Två bra exempel är att tilläggsskydda befintliga fordon eller att anpassa lysammunition från vitt ljus till att verka i NIR området (Black Light). Det dimensionerande kravet är att förbättra befintlig kapacitet i operationsområdet. I båda fallen krävs en betydligt mer integrerad process än vad som tidigare beskrivits. Leverantören måste kunna förstå användarens problem för att Artilleri & Luftvärn

hitta en hållbar lösning. Materieladministrationen måste förstå vilka kvalificeringskrav som är möjliga att välja bort och ändå behålla acceptabla säkerhetsnivåer och tillräcklig funktion. Användaren måste förstå eventuella hanteringsrestriktioner. I de allra flesta fall har användaren fått den kapacitet som efterfrågats på betydligt kortare tid än i en normal process. De restriktioner som varit nödvändiga av säkerhetsskäl har gått att hantera. För ammunition har främst livslängden förkortats och den mycket tidskrävande livslängdskvalificeringen har valts bort. Utvecklingen har skett iterativt ihop med användaren och utvecklingstiden har förkortats dramatiskt.

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

som inte är anpassad till aktuell hotbild och övrig utrustning. Ett bra exempel är konventionell lysammunition som inte är anpassad mot mörkerutrustningar för soldater och fordonsförare. Problemet kan enkelt rättas till genom en anpassning av existerande granater vilka byggs om och förses med nya lyskroppar. Tyvärr måste man nog ändå sätta citationstecken runt begreppet enkelt. Metodiken kräver en rad åtgärder som ägs både av användare, materieladministration samt leverantör. För det första måste hela processen från ide till leverans snabbas upp betydligt om man skall kunna möta kraven på leveranser när behovet uppkommer. Tider och processer för att kravställning är i normalfall också mycket långa. Detta beror förstås på att man vill säkerställa att man köper ”rätt produkt” från början. Processen har hittills varit sekventiell. Den börjar med användarkrav (både rent militära och materieladministrativa), byggs på med juridiska och ekonomiska krav och avslutas med att leverantörer får offerera tänkbara lösningar som fyller kraven. Till detta skall läggas att ”köp från hyllan” i allt högre grad är ett politiskt krav. Vad blir då resultatet? Det beror förstås på från vilken synvinkel man betraktar det hela. Från användarens synvinkel vet man ju med säkerhet vad produkten kan och inte kan. Från materieladministrationens sida kan givetvis i någon mån kostnader pressas genom att flera leverantörer får tävla mot en fast kravbild. Som leverantör förenklas verksamheten genom att regelverket är känt.

Den främsta kritiken har varit höga initialkostnader och att man av ekonomiska skäl kommer att tvingas leva med inte fullt utvecklade produkter under lång tid. Men det är ändå ingen tvekan om att sättet att leverera nya kapaciteterer ger en betydligt bättre anpassad design mot aktuell kravbild. Det ger också en bild av att det finns generella krav som måste ifrågasättas om de alltid skall vara giltiga. T.ex. varför alltid kvalificera för ökentemperaturer om produkten ändå aldrig skall användas i sådan miljö? Avslutningsvis måste den övergripande och enda rimliga kravbilden vara att våra soldater får materiel som är anpassade till dagens krav och inte gårdagens. Detta är allas vår gemensamma uppgift, användarens, materieladministrationens och leverantörens!

Gammal rökammunition betraktas idag som klart hälsofarlig. 17

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

Anskaffning av nytt handeldvapen tung post i Försvarsmaktens materielplan Anskaffning av nytt handeldvapen, införande av ett nytt, markbaserat korträckviddigt luftvärnssystem, renovering av stridsvagnar och stridsfordon, införande av pansarterrängbilar och självfallet modernisering av Jas 39 Gripen-systemet. Där har ni några av de mest omfattande punkterna i Försvarsmaktens materielplan för åren 2014-2020. Ett omfattande projekt för arméns del av materialplanen fram till år 2020 är moderniseringen av luftvärnet. Närmast väntar ett planerat införande av nytt, korträckviddigt system (robot 98) som ska komplettera eller ersätta nuvarande robot 70-systemet (se separat artikel i denna tidskrift), renovering av sensorer samt införande av en ledningsplattform, Ground Based Air Defence Operation Center (GBADOC). För artilleriets del fortsätter anskaffningen av Acherpjäser, som enligt nuvarande planering avslutas 2014. Dock är införandet försenat så leveranserna kommer att förskjutas framåt i tiden. Samtidigt inleds också en renovering tillsammans med Norge av artilleriradarstationerna Arthur (artikel om reno Arthur publiceras i kommande nr, red:s anm). En mycket stor post som förbrukar en stor del av arméns materielbudget de kommande åren är re-

Övlt Rasmus Lindstedt 18

En mycket stor post som förbrukar en stor del av arméns materielbudget de kommande åren är renoveringen av stridsfordon 90-familjen.

–Armén förfogar idag över 10 000 hjulfordon i 1500 olika versioner, säger Rasmus Lindstedt

noveringen av stridsfordon 90-familjen och stridsvagn 122. Ungefär 500 vagnar ska moderniseras och livstidsförlängas fram till 2030. Moderniseringen inleds med start under 2013. – Det största förmågelyftet för stridsfordon 90 samt stridsvagn 122 är att ledningssystem, Stridsledning Bataljon (SLB) samt nytt sambandssystem införs. Vi tittar också på hur skyddsnivå kan ökas och om den befintliga sekundärbeväpningen kan bytas ut när det gäller stridsfordon 90, berättar överstelöjtnant Rasmus Lindstedt, chef för Utrustningssektionen vid Produktionsledningens Arméavdelning (Prod A Utr). När det gäller pansarterrängbil 360 inleds leveranserna i

Artilleri & Luftvärn

Modifierad version

– Vi förfogar bara över två typer av broar idag, krigsbro 5 och däcksbro 200 samtidigt som behovet av en mekaniserad, taktisk broläggare är stort från förbanden. Något som Arméinspektören själv också deklarerat, konstaterar Rasmus Lindstedt. Men, ska något nytt projekt in i planen måste något annat bort. Svårare än så är inte ekvationen. – Dialogen om vilka eventuella förändringar som ska göras pågår. Mer kan jag inte kommentera detta i dagsläget.

Faller för åldersstrecket Ytterligare ett volymmässigt omfattande materielsystem faller snart för ålderstrecket någon gång runt 2020 – automatkarbin 5 (AK 5). Därför har studier redan inletts inom FMV, Markstridsskolan samt FOI om vilken prestanda och utseende ett nytt eldhandvapen ska ha. – Det bästa vore om Försvarsmakten kunde enas om en gemensam familj av vapen från samma tillverkare med olika kalibrar och ammunitionsval, anser Lindstedt. För att också kunna öva effektivt och provskjuta vapen säkert kommer en mobil skjutbana att anskaffas.

TEMA – AMMUNITIONSUTVECKLING

närtid från finska Patria. I första hand levereras drygt 110 fordon till den lätta, mekaniserade bataljonen försedda med den fjärrmanövrerade vapenstationen Protector. Samtidigt väntar ytterligare en omfattande del av arméns fordonsflotta på att ersättas eller livstidsförlängas: – Armén förfogar idag över 10 000 hjulfordon i 1 500 olika versioner. Det säger sig själv att en sådan flotta tar både tid och kostar en hel del att omsätta. För att minska kostnaderna för vidmakthållande och dessutom hantera denna omsättning på ett kostnadseffektivt sätt samarbetar vi idag med norska försvarsmakten i två olika program. Ett för lätta patrullbilar och ett för lastbilar med syftet att skapa ett ramavtal med en leverantör för dessa leveranser, förklarar Rasmus Lindstedt. I och med detta är det alltså slutligen dags för trotjänare som terrängbil 11,13 och 20 samt på sikt även terränglastbil 30 och 40 att gå i definitiv pension. – Att hålla dessa fordon rullande för operativt bruk kostar oss idag stora pengar och är inte en bra lösning, säger Lindstedt.

Samtidigt som arbetet sker med att förverkliga gällande materialplan arbetar Prod Armé tillsammans med den armétaktiska staben med ett antal förändringsförslag där bland annat en ny broläggare samt mekaniserat brigadartilleri (granatkastare) finns med bland de nya behoven.

Broläggningsvagn Artilleri & Luftvärn

Pansarfordon Galten

Tryckhandgranater. Foto: FMV 19

Torsdagen den 20 december fattade regeringen beslut om att genomföra Insatsförmåga Luftvärn (IfLv). Detta sedan riksdagen den 11 december fattade beslutet som öppnade för att anskaffa ett nytt korträckviddigt luftvärnssystem. Det ingick när riksdagen röstade ja till regeringens förslag om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap för budgetåret 2013. Av riksdagens beslut framgår att ”i regeringens proposition Ett användbart försvar (prop. 2008/09:140) anges att den korträckviddiga luftvärnsförmågan ska upprätthållas genom att vidmakthålla robot 70. Det nuvarande robot 70-systemet närmar sig slutet på sin livslängd och att livstidsförlänga det bedöms inte som kostnadseffektivt. Regeringen avser därför att analysera alternativa, mer kostnadseffektiva lösningar för så kallad insatsförmåga luftvärn, något som kan innebära att det nuvarande robot 70-systemet avvecklas.” Socialdemokraterna, Vänsterpartiet samt Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet. Delar av oppositionen har en i motion bland annat framfört: ”Vi konstaterar att luftvärnsförbanden utgör en viktig komponent i insatsorganisationen. De nuvarande luftvärnssystemen är ålderstigna och behöver moderniseras. Försvarsmakten har för utskottet framhållit luftvärnets betydelse i luftförsvaret. Inför ett beslut om detta behöver dock en bred värdering ske av luftvärnets framtid. Detta kan lämpligen ske i den nyligen tillsatta Luftförsvarsutredningen. Det underlag som regeringen presenterar i budgetpropositionen är i likhet med andra underlag om materielprojekt helt otillräckligt. Vi ställer oss helt frågande till de resonemang som 20

Foto: Melker Dahlstrand

Regeringsbeslut fattat om Insatsförmåga Luftvärn

Västra riksdagshuset speglas i Strömmen med vy från väster.

förs om robot 70. Detta var ett system som Försvarsmakten tidigare velat vidmakthålla. I Försvarsmaktens budgetunderlag finns heller inga förslag om avveckling av robot 70. Detta visar att ärendet inte är ordentligt berett. Regeringen bör därför återkomma med ett berett förslag om luftvärnets modernisering.”

Dragit ut på tiden Försvarsmakten skickade våren 2011 in en hemställan till regeringen att få genomföra anskaffning av insatsförmåga luftvärn. Beslutet har dragit ut på tiden. Huvudanledningen till det är sannolikt att det, av de beslut som riksdagen tidigare har fattat om försvarets inriktning, framgår att RBS 70 skall vidmakthållas. Det har gjort att det inte ansetts möjligt för regeringen att fatta ett beslut om anskaffning av ett nytt system som skulle kunna innebära att RBS 70 avvecklas. Formuleringen i budgetpropositionen som godkändes 11 december gjorde det möjligt för regeringen att fatta ett positivt beslut. När besluten nu är fattade kan luftvärnet se fram mot uppgradering av några av dagens befintliga system samt inte minst, anskaffning av ett nytt korträckviddigt luftvärnssystem. Artilleri & Luftvärn

sandbeck.no

Reliable and Accurate Technology S e c u r i n g t h e

With Nammo ammunition your soldiers are prepared when training suddenly becomes reality.

F u t u r e

www.nammo.com

Artilleri & Luftv채rn

”Fire and forget-missil”

IRIS T-SLS - ett nytt luftvärnssystem Ett nytt, markbaserat och korträckviddigt luftvärnssystem har sett dagens ljus. Det går under namnet IRIS-T SLS och är ett modulärt, effektivt och resurssnålt luftvärnssystem baserat på roboten IRIS-T. En vertikalstartande missil, som Försvarsmakten vill ska ersätta eller komplettera nuvarande robot 70-system. Systemet presenteras i denna artikel av major Micael Gustavsson från Luftvärnets Stridsskola, en av medlemmarna i den arbetsgrupp som tagit fram den svenska versionen av systemet. IRIS-T är en så kallad ”fire and forget”-missil vilket innebär att när den väl är avfyrad sköter den sig själv och går inte att påverka mer av avsändaren. Införs systemet i Försvarsmakten i enlighet med de intentioner som Försvarsmakten och Luftvärnsregementet presenterar i studien “Insatsför-

Major Micael Gustavsson Major Micael Gustavsson tjänstgör på Luftvärnsregementets Utvecklingsavdelning. Han har varit regementets projektkledare för att ta fram målsättningarna för EldEnhet 98, som är en del av det nya missilsystemet.

måga Luftvärn” (IfLv) är det första gången Luftvärnet och Flygvapnet kan använda sig av samma robotar för luftmålsbekämpning och därmed skapa ett kostnadseffektivt system med möjlighet att prioritera robotar till de uppgifter de för stunden behövs bäst till. Inom Flygvapnet benämns missilen robot 98 och avsikten är att inom luftvärnet ska systemet ges namnet system 98. Roboten kan utan åtgärder, direkt användas för luftvärnsbruk. Luftvärnsystemet har tagits fram under tidspress för att ingå i en större beställning avseende uppgradering av luftvärnet.

Europeiskt samarbete Från början utvecklades roboten i ett samarbetsprojekt mellan sex länder: Tyskland, Italien, Spanien, Grekland, Norge och Sverige. Det är en styrka att flera länder deltar i projektet eftersom det skapar förutsättningar för en framtida utveckling av roboten där alla är med och bär kostnaden. Utvecklingskostnaden kan annars lätt bli för stor för ett litet land som Sverige. Robotsystemet består av lavett (MLS), eldledningsterminal (FUT), målutpekare (TD) och robotar. Själva lavetten är uppbyggd på en tio fots standard containerram som skapar möjlighet att placera lavetten på valfritt fordon för containerlösningar, exempelvis olika typer av bandvagnar, lastbilar och släp. På lavetten integreras elverk, kylkompressor för kylning av robotar, vapendator för lågnivåkommunikation med robotarna, stödben för stabilisering och en ramp med fästen för fyra robotar. Avfyringen sker från eldledningsterminalen som i princip är en ruggad laptop med inbyggd programvara för grupperingsanalys, enklare hotutvärdering och insatsplanering (TEWA). Artilleri & Luftvärn

Införande av IRIS-T i luftvärnet kommer att ge ett betydligt vassare luftvärn inom det korträckviddiga området. Framförallt ökar möjligheterna till bekämpning inom en större volym då roboten är vertikalstartande, anser artikelförfattaren major Micael Gustavsson. Foto: Diehl BGT Defence

Vertikalstartande

Svårupptäckt gruppering

Robotsystemet är vertikalstartande och har en räckvidd på ungefär 10 kilometer i längd och 5 kilometer i höjd beroende på måltyp, beteende och väder. Måltyper som roboten klarar av är till exempel olika flygplanstyper, helikoptrar och kryssningsmissiler. Roboten innehåller en bildalstrande IR-målsökare som är mycket svår att lura med facklor och möjliggör dessutom för roboten att träffa på optimalt ställe i målet. Målsökarprincipen medför också att systemet kan verka dygnet runt. Styrsystemet med ”thrust vector control” (TVC) ger mycket bra svängprestanda för att möta manövrerande mål. Fyra robotar från samma lavett kan i princip samtidigt avfyras mot olika mål eller samma mål. Två lavetter kan anslutas till samma FUT och ger då som mest, en kapacitet på åtta robotar per eldenhet. Vid insats kan eldledaren välja att låta roboten låsa på målet innan avfyring, för att säkerställa att roboten kan bekämpa målet. Grupperingsplatsen måste då väljas så att ingen mask blockerar sikten för robotens målsökare.

I det andra fallet låter eldledaren roboten låsa på målet efter avfyring och har då stora möjligheter att välja en skyddad och svårupptäckt grupperingsplats, t.ex. kan man välja att gruppera i skog eller i bebyggelse. Denna metod innebär en något ökad risk för att roboten går förlorad, eftersom man inte med säkerhet vet att roboten lyckas låsa på målet innan. Det kan vara fallet när vädret är sämre ur IR synpunkt med till exempel låg molnbas. För att hantera detta har en modifierad robotmjukvara tagits fram som eldledaren har möjlighet att välja in i roboten vid eldförberedelserna. Om robotarna sedan laddas av, kan man välja att återställa robotens mjukvara till ursprungsversionen. Den nya luftvärnsversionen av mjukvara medger att eldledaren kan välja in en ”låg molnbas” funktion. Roboten svänger då av kraftigt i uppskjutningsögonblicket för att försöka komma under molnbasen, samtidigt aktiveras en extra sökfunktion som gör att målsökaren söker av ett större område om inte målet hittas direkt på invisad position.

Artilleri & Luftvärn

Målutpekare Till eldenheten finns även en målutpekare som ansluts till FUT:en. Målutpekaren sköts av en soldat (målobservatör) och möjliggör för eldenheten att verka mot uppdykande mål som undgått radarnätverket. Eldenheten kan verka autonomt utan måldata från luftstridsnätverket, men med begränsade prestanda. Målets position mäts in i tre dimensioner; azimut, elevation och avstånd, vilket renderar i en 3D koordinat för roboten att hitta målet inom.

IRIS T vässar luftvärnet Om regeringsbeslut fattas enligt gällande planering kan man tänka sig en eldenhet organiserad med en till två pansarterrängbil 203 och en lavett monterad på ett släp. Släp kan verka vara en tafflig lösning men ger även en del fördelar som kostnadseffektivitet, valfrihet av dragfordon och flygtransporterbarhet med Tp84. Lavetten kan kopplas loss och grupperas ut på upp till en kilometers avstånd från FUT:en

och fordonet. Ett av fordonen är specialanpassat för luftvärnsstrid med två operatörsplatser varav den ena är en eldledarplats med FUT. Den andra platsen är till assistenten och kan vara utrustad med det armégemensamma ledningssystemet SLB. Fordonet innehåller även nödvändig utrustning för att kunna kommunicera i luftvärnets måldatanät (med LvM). Eldenheten kan troligen klara sig med endast ett fordon men då blir det problem med utrymmet för personal och materiel. Eventuellt måste kanonen på fordonet offras eller gruppens materiel reduceras vilket får konsekvenser för lösandet av uppgifter och uthållighet. Införande av IRIS-T i luftvärnet kommer att ge ett betydligt vassare luftvärn inom det korträckviddiga området. Framför allt ökar möjligheterna till bekämpning inom en större volym eftersom roboten är vertikalstartande och roboten kan verka mot ett stort antal måltyper. Tillsammans ger detta en behövlig modernisering av SHORAD-funktionen i Sverige och borgar gott för framtiden.

IRIS-T SLS – Infra Red Image Seeker Thrustvector controlled Surface Launched SHORAD-system Arbetsgruppen har bestått av sex representanter från Utvecklingsavd, Lv6 (övlt Torbjörn Andersson, mj Micael Gustavsson, mj Joakim Persson, kn Anne Saari, kn Peter Leo, kn Per Fauli), Utbildningsavd, Lv 6 (mj Per Gerdle), MSA HKV (övlt Håkan Hörstedt), FMV (Arne Sjöström) och representanter från DIEHL BGT Defence. MLS – Missile Launcher System FUT – Fire Unit Terminal TD – Target Designator TEWA – Threat Evaluation and Weapon Allocation LvM – Luftvärnets Måldataformat

Artilleri & Luftvärn

BVS 10 med avfyringsramp.

Artilleri & Luftv채rn

Foto: Fanjunkare Johan Lundahl/Combat Camera/Fรถrsvarsmakten

Klart du ska vara medlem! Just nu händer det mycket inom artillerioch luftvärnsfunktionerna. Nya materielsystem är under utveckling och införande samtidigt som fundamentala förändringar genomförs på personalfronten. Som medlem i Artilleri- och Luftvärnsklubben får du per automatik varje år fyra välmatade nummer av tidskriften Artilleri & Luftvärn. En tidskrift med uppgiften att försöka täcka det mesta som händer inom våra funktioner och beskriva dessa nyheter och förändringar. Tidningen och webbplatsen (www.artlvklubben.se) med fortlöpande information och blogginlägg hjälper dig att hålla dig uppdaterad om vad som sker just nu inom din funktion. Oavsett om du är kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande inom Försvarsmakten kan du bli medlem i Artillerioch Luftvärnsklubben och få en initierad bild av funktionernas verksamhet och utveckling. Tidningen Artilleri & Luftvärn behandlar såväl aktuell materielutveckling som personal- och organisationsfrågor. Du kan läsa om allt från historiska skildringar och vardaglig verksamhet vid våra regementen till mer visionära framtidsstudier. Artikelförfattare är ofta de som verkligen jobbar med frågorna; exempelvis utvecklingsofficerare vid våra stridsskolor, industrirepresentanter eller personal vid luftvärns-/artilleribataljonerna. Alla som är intresserade av dessa frågor är hjärtligt välkomna i klubben. För dig som är soldat eller officer vid Luftvärns- eller Artilleriregementet erbjuder klubben en unik möjlighet att följa med i de just nu mest aktuella frågorna. Medlemmar bjuds också in till årliga sammankomster där artillerioch luftvärnsfrågor står på agendan. Gör slag i saken och bli medlem för en kostnad mindre än två dagens lunch – 125 kronor per år! Välkommen!

Scanna nedanstående QR-kod så kommer du direkt till sidan för registrering av medlemskap eller besök www.artlvklubben.se och fyll i dina personuppgifter så tar vi hand om resten.

ftvärn

Artilleri & Lu

nummer Artilleri-Tidskrift

dd 1

tilleri_K3.in

120129_Ar

1 2012

2012-04-03

15.36

Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift nummer 2 2012

Artilleri & Luftvärn Artilleri & Luftvärn

120975_Artilleri_K1.indd 1

2012-06-18 11.38

Artilleri-Tidskrift nummer 3 2012

Artilleri-Tidskrift nummer 1 2012

122162_Artilleri_nr3_12.indd 1

11 1 2012-10-17 15:10 2012-04-03 15.36

120129_Artilleri_K3.indd

61. Luftvärnsbataljonen i fokus:

Bataljonsuppbyggnad uppmärksammas av försvarsministern I tider då media rapporterar om Försvarsmaktens svårigheter att anställda tidvis tjänstgörande soldater och chefer skriver här en av de tidvis anställda vid Luftvärnsregementets 62. luftvärnsbataljon, Bo Eriksson, om hur uppbyggnaden av bataljonen utförts. För två år sedan fanns ingenting, nu består 62. luftvärnsbataljonen av två stridsgrupper. Bataljonen har varit med från allra första början med att personalförsörjas av tidvis tjänstgörande soldater. Långt mer än planerat och resultatet har uppmärksammats av många, senast av försvarsministern Karin Engström när hon i november 2012 besökte Halmstad garnison. Uppbyggnaden av bataljonen har skett under den

Bo Eriksson (text & foto) Anställd som GSS-T (tidvis tjänstgörande personal), 62. luftvärnsbataljonen. Han arbetar som civilanställd på Försvarsmaktens Högkvarter med personalförsörjningsfrågor och har tidigare varit med i missionen KS 20 i Kosovo som PAO, Public Affairs Officer.

tidigare bataljonschefens för 62. luftvärnsbataljonen, Torkel Nordwall, ledning, parallellt som regelverk och lagstöd för tidvis tjänstgörande soldater har skapats. Idéer, initiativ och utveckling av systemet med tidvis tjänstgörande soldater har ofta kommit från Halmstad och Lv 6.

Får positiv återkoppling Många som nu tar anställning på Luftvärnsregementet som tidvis tjänstgörande soldat bekräftar att de gillar Lv 6, befälen, verksamheten, sin tjänst eller det militära livet i allmänhet. – Jag blir glad när jag hör att de gillar oss och vill komma tillbaka, det är ett väldigt fint betyg, säger Henrik Hasselström, tidigare plutonchef på Luftvärnsregementet. Bataljonens första stridsgrupp är redan utrustad, samövad och kan lösa uppgifter med kort insatstid. Den andra stridsgruppen är mycket nära att vara fullbemannad och kommer att vara samövad och klar till halvårsskiftet 2013. Allt börjar med en krigsförbandskurs där de nya soldaterna nyoch kompletteringsutbildas samt provas i olika moment för att inse sina egna styrkor och svagheter. Bit för bit under krigsförbandskursen byggs stridspar, grupper och plutoner som skall bilda en stridsgrupp som kan lösa uppgifter och leverera effekt. Plutoncheferna jobbar tätt tillsammans med sina soldater för att stödja enskilda, bygga ett team och även se vilka utbildningsbehov som finns hos person och på plutonen. Artilleri & Luftvärn

En patrulltävling är ett mycket bra verktyg som ger soldaten självinsikt och chefen en kunskap om hur gruppen fungerar.

Samma framgångsrika upplägg – Vi har använt oss av samma framgångsrika upplägg vid alla inryckningar, det vill säga, högt tempo hela tiden, snabb pårustning och sen direkt på utbildningspassen, säger stridsgruppchefen Oskar Hullegård. Nästa gång soldaterna rycker in är det på krigsförbandsövningen (KFÖ) som är 14-21 dagar lång. Den genomförs i tre steg där varje steg innehåller utbildning, övning och utvärdering av enhetens kompetensnivå. Efterföljande steg inleds med kompletteringsutbildning för att därefter bjuda på fler och komplexare moment med snävare ramar och högre krav. Efter krigsförbandsövningen är stridsgruppen klar att leverera effekt med hög och verifierad kompetensnivå. Steg tre är en krigsförbandskurs som innehåller utbildningsoch övningsmoment för att vidmakthålla och att höja stridsgruppens förmåga. Övningen är fyra dagar lång och det är här det starkaste beviset kommer på att man rekryterat rätt personer samt att soldaterna känner att de har valt rätt förband och har rätt uppgift. Artilleri & Luftvärn

– Pansarterrängbilen Patria är mitt framtida favoritfordon säger lastbilsföraren Cecilia.

Ahmet är en skicklig informatör och rekryterare som har varit utlånad till Högkvarteret. 29

Vill hålla kontakten Skälen till att man söker en tjänst som tidvis tjänstgörande soldat är olika, men några motiv återkommer ofta. De återkommande svaren är att de vill ha möjligheten att åka på internationell insats, hålla kontakten med Försvarsmakten, chefer och vänner från tidigare tjänstgöringar. Här är bakgrund och motiv från några av GSS/T-soldaterna på Lv6. Lina, 24 år, bor i Göteborg, studerar design och arbetar som projektledare –Jag är med för att jag vill hålla kontakt med Försvarsmakten och åka på en eller flera internationella insatser. Lina har gjort värnplikten på Lv6 och två insatser i Kosovo som skyttesoldat, men vill inte bli yrkesofficer. –Som GSS/T kan jag kombinera min civila utbildning och arbete med ett militärt jobb och trivs man i Försvarsmakten så är detta toppen, för GSS/T ger det bästa av två världar. Tommy är fordonsförare, 28 år, bor i Uppsala och har varit med på alla tre övningarna det senaste året. – För att klara detta har jag tagit semester och tjänstledigt från mitt jobb som timmerbilsförare. Jag har en bra chef som förstår värdet av att jag tjänstgör som GSS/T. Tommy har varit i Kosovo och väljer GSS/T för att ha möjlighet att komma på flera internationella insatser. Han tycker att det har varit högt tempo på övningarna, mycket jobb men också tid för vila. Det har sina fördelar att vara tidvis tjänstgörande soldat på Luftvärnsregementet, Lv 6. Regementet är det enda i sitt slag och är med sin utrustning och kompetens en attraktiv deltagare i internationella övningar. – En luftvärnsbataljon med tidvis tjänstgörande soldater har en mycket bred kunskaps- och erfarenhetsmängd av både militär och civil karaktär, det gör att vi kan leverera soldater till många olika aktiviteter, säger Torkel Nordwall. 30

Tommy Sahlén har övat i Skottland och rekryterat i Halmstad för Luftvärnsregementet.

–Jag blir glad när jag hör att de gillar oss och vill komma tillbaka, det är ett väldigt fint betyg, säger Henrik Hasselström

Ny bataljonschef Ett flertal soldater har verkat i Afghanistanstyrkorna FS 23 och FS 24. Sex soldater har börjat på en reservofficersutbildning och några soldater har varit med på internationella övningar som Joint Warrior i Skottland och Lion Effort i Blekinge. Andra soldater har jobbat på den stora Flygvapenövning 2012 och soldater från 97-plutonen har stöttat vid Försvarets Materielverks verifieringsskjutning med skarp robot 97. Artilleri & Luftvärn

Petronella har valt GSS/T att behålla sin militära kompetens, kontaktnät och för att fortsätta att åka på insats eller hitta jobb inom Försvarsmakten.

Det som lockar är bra, meningsfulla övningar där soldaterna lär sig nya saker, får öva på sina uppgifter med rätt materiel. Artilleri & Luftvärn

Högt tempo, bra kamratskap och att vara en del av Försvarsmakten är generella motivatorer för att ta en anställning. 31

Bataljonen har sedan 27 augusti 2012 en ny bataljonschef, Håkan Hörstedt. Håkan är väl förtrogen med luftvärnsverksamhet och särskilt luftvärnsmateriel då senaste jobbet var på Högkvarterets produktionsledning som materielsystemansvarig för luftvärnets materielsystem. – Nu skall vi gå vidare, fortsätta att bygga klart ett insats-

förband genom att rekrytera, utbilda och vidmakthålla ny och befintlig personal säger, Håkan Hörstedt. Bataljonen har ledartröjan på, är på väg mot halvtid men mycket arbete återstår och nya utmaningar kommer att uppstå. Nya materielsystem och metoder skall implementeras och nya förbandsuppgifter skall lösas.

Den 27 augusti var det chefsbyte på 62:a Luftvärnsbataljonen. Här lämnar överstelöjtnant Torkel Nordwall över chefskapet till överstelöjtnant Håkan Hörstedt.

Artilleri & Luftvärn

Mekaniserat skytteförband övar strid på Ravlunda skjutfält i Skåne. Förbandet hemmahörande på P4 i Skövde. Foto denna sida: Niklas Ehlén/Combat Camera/Försvarsmakten

Nytt personalförsörjningssystem Sveriges riksdag fattade 2009 beslutet om att avskaffa den allmänna värnplikten och införa ett nytt personalförsörjningssystem inom Försvarsmakten. Fakta: Försvarsmaktens HR-center och webbplats. Framgent ska Försvarsmakten bestå av följande kategorier personal: Yrkesofficerare

3 300

Specialistofficerare 5 900 Kontraktsanställda soldater, gruppbefäl, sjömän (GSS-K)

6 600

Tidvis tjänstgörande soldater, gruppbefäl och sjömän (GSS-T)

9 500

Reservofficerare 2 450 Civilanställda Hemvärnssoldater och befäl

Artilleri & Luftvärn

6 300 17 000

Luftvärnet vid millennieskiftet En resumé av åren 1980 – 2012 1980 utgavs boken ”Luftvärnets historia” redigerad av öv 1 Carl Herlitz, f.d. luftvärnsinspektör. Under 2010 planerades en fortsättning på denna bok med utgivning 2012 då luftvärnet firar 70 år som självständigt truppslag. År 1921 startades försök med luftvärn inom A 9 (Positionsartilleriregementet i Stockholm, 1901-1927). År 1928 organiserades det första luftvärnsartilleriregementet (A 9 i Karlsborg, sedermera Lv 1 till 1961). År 1937 fick luftvärnet en självständig ställning inom artilleriet och 1942 blev luftvärnet ett eget truppslag. 34

Öv 1 Stig Schyldt, luftvärnets siste inspektör, har varit projektledare och redaktör för ”Luftvärnet vid millennieskiftet” vilken har utarbetats i samarbete med luftvärnsregementenas kamratföreningar, ett flertal kvalificerade författare samt med stöd av Luftvärnsregementet. Boken skildrar, vilket framgår av undertiteln, luftvärnets utveckling från 1980 till 2012, en i sanning mycket turbulent tid med avvecklingar, nedläggningar, men också uppbyggnad av ett högkvalitativt luft värn. Artilleri & Luftvärn

Redaktören Stig Schyldt. Foto: Göran Hellström.

Inledningsvis beskrivs luftvärnsfunktionens utveckling, dess krigs- och fredsorganisation, utbildning samt olika vapensystem och underrättelsesystem. Därefter följer en exposé över samtliga luftvärnsregementen, från Lv 1 - Lv 7 till det nuvarande Luftvärnsregementet. Naturligtvis presenteras också LvC och LvSS inklusive LvOHS och LvTS. De särskilda redovisningarna omfattar, bland annat, samordning i luftrummet, utbildningshjälpmedel och simulatorer. I en särskild bilaga presenteras luftvärnsmateriel (pjäser, lyssnarapparater, strålkastare, eldledningsutrustning, robotar, fordon med mera) allt sedan starten 1942. I boken ingår också en CD-skiva med förbandens marscher m.m. Text: Lennart Gustafsson Artilleri & Luftvärn

RÄTTELSE Fel om Femörefortets pjäser Ibland skadar det inte med lite djupare faktagranskning. Något redaktören nu erfarit då uppmärksamma läsare, bland annat Jaak Kallak och Bertil Andersson, påpekat att Femörefortets pjäser inte alls flyttats från någon närbeläget flygfält där de verkat som värnpjäser. Detta framkom i förra numret. Korrekt är att de tre 7,5 centimeters tornpjäserna m/57 tillverkades av Bofors för att utgöra beväpning till åtta nya batterier i en serie om totalt 30 lätta trepjäsbatterier runt om i landet. Pjäserna skulle i första hand ersätta ett större antal äldre system som i första hand bestod av 57 millimeters pjäser av varierande årsmodell. Pjäser som byggs under tidsnöd under andra världskriget och vars batterier inte hade ett skydd mot vare sig kärnvapen eller kemisk krigsföring. Rätt ska vara rätt! 35

En möjlig leverantör

Hägglunds lanserar nya versioner av svenska granatkastarstridsfordon Antingen skydd mot finkalibereld tack vare en huv eller en öppen lösning med stridsluckor. Dessa två varianter på nytt, bandgående bataljonsartilleri lanserar nu brittiskägda BAE Systems Hägglunds i den pågående kampen om förnyelsen av det svenska bataljonsartilleriet. Till norska försvaret har BAE Systems Hägglunds fått order om leverans av ett fordon med 81 millimeters granatkastare. Trots att den planerade förnyelsen av det svenska bataljonsartilleriet inte är finansierat i sin helhet i nuvarande materielplan, arbetas det för fullt inom såväl Försvarsmakten som FMV med att studera tänkbara lösningar. I samband med Granatkastarteknisk Förenings höstseminarium på Tre Vapen presenterade en möjlig leverantör, BAE System Hägglunds företagets tankar om tekniska lösningar avseende vapenbärare och vapen. Norge å andra sidan har redan fattat beslut om att byta ut sina stridsfordon 90 (CV 90) som beställdes 1994 mot nya CV 90 Mk III- vagnar. En vagn, som till skillnad mot den äldre norska vagnen, är helt digitaliserad och kan bära ett betydligt bättre skydd. Den har även bättre sensorer och ger ett helt annat stöd till besättningen genom ett nytt användargränssnitt. I programmet som kallas MEP (Middelstung Enhets Plattform) byggs även ett antal av de gamla chassierna om till stormingenjörsvagnar och vagnar med fler roller, Multicvogn. En av rollerna för Multic är att bära en 81 millimeters granatkastare i stridrummet under två stridsluckor. 36

Huv ger fullgott skydd Enligt Hägglunds marknads och försäljningschef, Björn Andersson medger ett huvmonterat vapen en större medförd ammunitionsmängd och en högre eldhastighet, jämfört med en stridsrumslösning. –Skyddsnivån är också likvärdig den som dagens stridsfordon 90 A-C-modeller har och några skjutbegränsningar avseende buller och ljudtryck finns inte, förklarade Björn Andersson. Huvlösningen som har en rekylerande pjäs med två eldrör har arbetsnamnet MTA. Den baseras på en förenklad variant av det finska AMOS-tornet men utan stabilisering, släpringsdon, tornkorg och med manuellt laddad pjäs. Pansarhuven är vridbar plus minus 200 grader. Tanken från Hägglunds är att bygga fordonet på Försvarsmaktens befintliga SSG 120-chassier som köptes till det svenska AMOS-projektet. Chassierna är klara för tornintegrering utan att någon förändring av skrovet behöver vidtas. Fordonet tillförs tre ammunitionsställ i bakvagnen samt en arbetsplats i stridsrummet där vagnchefen leder vagnen under skjutning. Laddarna står vid skjutning på vagnens golv på varsin sida av vapnet. Under framryckning åker vagnchefen i en takhängd stol i pansarhuven med observationshuv med sikt hela varvet runt. Artilleri & Luftvärn

Stridsfordon 90 försedd med ett manuellt laddad rekylerande pjäs monterad i en pansarhuv.

Stridsfordon 90 försedd med ett manuellt laddad 12 cm rekylerande pjäs i golvmontage. Grafik: Bae Systems Hägglunds AB

Manöverbara luckor När det gäller stridsrumslösningen är tanken att fordonet ska ha hydrauliskt manövrerade stridsluckor. Vapnet, en 120 millimeter pjäs, monteras på golvet som förstärks för att tåla rekylkrafterna. Chassierna höjs mellan 150-250 millimeter för att få plats med pjäsen under stridsluckorna. Där tornet tidigare satt skärs den gamla motorrumsväggen bort och nya platser för vagnschef och skytt byggs upp. Att byta från 81 millimeter enligt den norska varianten till 120 millimeters pjäs för stridsrumslösningen är inte provat

och osäkerheter finns vad gäller buller och mynningstryck. – Det finns också en ergonomisk utmaning med stridsrumslösningen då eldrörsmynningen är två meter i höjd och ammunitionen ligger lagrad på en meters nivå i stridsrummet som dessutom har begränsat med plats, konstaterar Björn Andersson. En sådan lösning kommer att medföra en begränsning i eldhastighet över tiden jämfört med lösningen i pansarhuv där ammunitionen lagras i brösthöjd på laddarna.konstaterar Björn Andersson.

Produktjämförelse – huv kontra stridsrumsvariant (uppgifter från BAE Systems Hägglunds)

HUV

Eldhastighet: Ammunitionskapacitet: Skottid för sex granater: MRSI-förmåga Första skott från gruppering:

18 granater/ minut 200 granater 14 sek 6 skott mindre än 30 sek

Artilleri & Luftvärn

STRIDSRUM 8 granater per min 40 granater lagrade i vagnen 40 sek 2 skott mer än 60 sek

Förenklad hantering

Skjutgränsdator uppgraderas Att beräkna riskområden vid skjutning med skarp ammunition har länge varit en självklarhet för att hålla en hög säkerhet vid övningar. Från början fick dessa riskområden beräknas manuellt men sedan i mitten på 90-talet har Saabs Skjutgränsdator (SGD) förenklat hanteringen. SGD togs inledningsvis fram som en funktionsmodell (FUM) för att underlätta den komplicerade manuella beräkningen av skjutgränser för indirekt eld, vilket inte minst revolutionerade all övningsplanering. FUM:en som inkluderade även enstaka eldhandvapen blev en succé i Försvarsmakten och den första serieleveransen av SGD skedde sedan 2001. Innehållet i SGD har sedan efter hand utökats med bland annat fler finkalibriga och pansarbrytande vapen (ej robot) och fler funktioner. Inför 2013 års uppdatering av SäkI har Saab av FMV erhållit ytterligare en beställning avseende en uppgradering av SGD. Beställningen innebär en rensning av programvaran från inaktuella vapensystem, vilka har avvecklats från insatsförbanden, samt införande av nya vapensystem och ny funktionalitet.

Nya vapensystem/funktioner Under menyn Indirekta vapen/Grupperingsplatser ändras benämningen Haubits 77B till ARCHER. Den nya artilleripjäsen skall i SGD 2013 kunna riskområdesberäknas med följande kombinationer: spränggranat 77, spränggranat 77B basflöde, ÖFZONAR 75B MK, ÖFZONAR 94 MK, Laddning 20-65 där varje laddningssteg skalas upp med 5. För pansarbrytande vapensystem införs nu möjligheter att beräkna riskområden för Pv-robotsystemen 55M, 56 och 57. För direktriktade vapensystem införs Vapenstation 01 (PROTECTOR) som plattform för kulsprutorna 58 och tung kulspruta m/88. De kanske största förändringarna i SGD 2013 består i införandet av radiestyrda riskområden samt möjligheterna att beräkna riskområden för minor med riktad verkan: Försvarsladdning 21 och 22 Fordonsmina 13 och 13R Fordonsmina 14.

Artilleri & Luftvärn

Mats Rostadius Projektledare för uppgraderingen av SGD 2013 inom Saab Support Services. Han är före detta yrkesofficer inom artilleriet och har bland annat stor erfarenhet av artilleriets sensorsystem, till exempel Arthur.

Anpassning av SGD 2013 SGD 2013 kommer att vara anpassad mot följande mjukvaror: PC-Dart version 6.1.3, ESRI:s kartmotor version 9.3.1 (ArcGIS Engine), Windows XP, Windows 7, Ny standardiserat format för geodata (kart- samt höjddata). FMV har aviserat ny uppdatering av Skjutgränsdatorn redan under 2014 som en konsekvens av en uppdatering av SäkI med bland annat förändrad metod för skjutgränsberäkningar Art/Grk, fler ammunitionstyper till ARCHER och införande av skjutgränsberäkning för Close Air Support.

Bild utvisande riskområde och skjutgräns för Rbs56.

Artilleri & Luftvärn

Bild utvisande riskområde och skjutriktning för Fordonsmina 13R och 14. 39

Internationell samverkan

Svenskar ledde amerikansk artilleribekämpning från Enköping Internationell samverkan in om ramen för en koalition brukar innebära införskaffande av ny materiel, metodanpassning och förändring av procedurer samt utökad utbildningstid. Måste det verkligen vara så? Kanske är det inte alltid ett måste att köpa (låna) samma kommunikationsutrustning som den ledande nationen har för att kunna kommunicera? Kanske behöver vi inte heller införa nya format/formulär i stället för de som vi använder nationellt. Vilken koppling kan detta ha till artilleri och indirekt be-

kämpning? Skulle det inte förenkla avsevärt för exempelvis en svensk eldledare om han kunde sända sin eldsignalering genom att fylla i ett DART-format 612 samt sända det med hjälp av sin radio 180 (motsvarande) oavsett om mottagaren är en artilleribataljon Archer på Älvdalens skjutfält eller ett amerikanskt 777-batteri i Afghanistan? Om eldledaren också kunde använda motsvarande radio till att tala med alla koalitionspartner, oberoende av vilken radiotyp eller telefon de har, skulle det underlätta avsevärt.

Testades under amerikansk övning Major Ulf Gullberg verkar inom artilleriet och har i många år arbetat med metodutveckling inom ledningsområdet, främst bekämpningsledning från bataljon till Försvarsmaktsgemensam nivå. Han har bland annat deltagit i ATLE Indirekt Eld samt varit delprojektledare inom artillerioch bekämpningsdemonstratorprojekten. Från och med årsskiftet är Gullberg stationerad vid den nyupprättade 2:a brigadstaben i Skövde.

Vi fick möjlighet att testa detta under Coalition-Interoperability Communications Exercise (C-ICE) som genomfördes 1829 juni 2012 med ”bas” på Aberdeen Proving Ground (APG) i Maryland USA samt ytterligare ett 20-tal olika platser i USA. Försöket var ett led i att Försvarsmakten för andra året i följd blivit inbjuden av USA till att delta i C-ICE, vilken ingår som en del i den större amerikanska övningen Joint Users Interoperability Communications Exercise (JUICE), årlig övning som i år genomfördes för 19:e gången. Artikelförfattaren utsågs till Officer Primary Responsibilities (OPR) til�lika kontingentschef för den svenska delen som verkade från en ”koalitionssite” vid Utvecklingscentrum på Ledningsregementet i Enköping. Artilleri & Luftvärn

Schematisk problemställning avseende info för eldsignalering.

Använda nationell materiel Det övergripande syftet var att demonstrera och utöka användningen av interoperabilitets-standarder, i syfte att höja förmågan till informationsutbyte och gemensam lägesuppfattning inom en CJTF bestående av koalitionspartners i en gemensam mission. Målsättningen var att detta skulle ske genom användande av idag tillgänglig nationell operativ materiel utan att förändra den. Samtidigt som tekniken testades och verifierades skulle även operativa metoder övas och förslaget var att det skulle ske genom informationsutbyte avseende Joint Fire Support och Medevac.

Artilleri & Luftvärn

Svenska scenarioöversikten.

TACOMS FMV har, inom projekt TACOMS, bl.a. tagit fram en interoperabilitets-gateway (IOP GW) som bl.a. skulle kunna lösa ut en del av problemet med materiel och procedurer. TACOMS (STANAG 4637) standardiserar kommunikation i syfte att främja interoperabilitet vid insats och övning samt skapar förutsättning för informationsutbyte. Standarden hanterar också internetprotokoll, telefoni och videokonferens (standardiserar L1-L3 + telefoni) och är sedan juni 2010 fastställd NATO standard.

Ulf Gullberg var kontingentchef för de svenska befälen som arbetade med C-ICE från en plats på Ledningscentrum i Enköping.

Under en VIP-dag förevisades några olika moment (bland annat indirekt bekämpning, ”artvarning” och artbek) med ”skarp” utrustning i en demonstrationsmiljö. Foto: Elin Göthe-Nord, Informationsavdelningen, Ledningsregementet

Artilleri & Luftvärn

Simulerad eldledning

Framgångsrikt försök

Med hjälp av FMV/Projekt TACOMS utvecklades inför C-ICE en basal översättare mellan det svenska dataformatet DART och NATO:s ASCA för att möjliggöra eldtillståndsbegäran/eldsignalering från svenska PC-DART till amerikanska Advanced Field Artillery Tactical Data System (AFATDS). AFATDS är konstruerad för att presentera positioner för egna förband och styra tillgängliga artillerioch luftplattformer mot fientliga styrkor. Även en basal översättare för att ta emot NBC-larm från amerikanska JWARN och översätta valda delar av meddelandet till DART-format utvecklades. Ledningsregementet stöttade med en simulerad pluton/eldledare utrustad med Ra180 och DM7/8 för PC-DART, simulerad ARTHUR med Ra180 och DM7/8 för PC-DART, ledningsplats med telefon och Ra180 samt DM7/8 för PCDART samt sändarplats med tillförd mtrl (IOP GW inkl. DMZ från FMV).

Under en VIP-dag förevisades några olika moment (bland annat indirekt bekämpning, ”artvarning” och artbek) med ”skarp” utrustning i en demonstrationsmiljö. Den inledande föredragningen genomfördes med fälttelefon i ett ”artilleritält” på Aberdeen Proving Grounds/USA, till en Svensk Ra 180 med tillkopplad högtalare, vilket inte tidigare genomförts på detta sätt. Med tanke på att vi inte fick möjlighet att testa funktionaliteten förrän dagen innan demonstrationsdagen, måste det ses som en stor framgång att vi kunde kommunicera ”maskin till maskin” med enbart några smärre tolkningsfel. FMT 612 sändes, ”översattes” via ASCA till AFATDS-format och vice versa.

Utmaning att direktkommunicera Det var inte bara rena tekniska ”översättningar” som måste lösas ut utan även procedurmässiga (hur och i vilken ordning informationen måste överföras mm) och inte minst metoder (”mandat” att leda eld mm). För att jämka lite mellan amerikanska och svenska metoder fick vi fylla i ”lite extra” i våra FMT 612 som användes, detta för att AFATDS kräver viss målbeskrivning). Den största utmaningen var nog att få säkerhetsmässigt tillstånd att ”direktkommunicera” med AFATDS utan någon mänsklig mellanhand. Detta löste sig och för första gången kunde vi skicka ero med AFATDS i andra ändan i stället för SKER.

Artilleri & Luftvärn

Vad gör IOP GW? ✓ Löser FM-extern kommunikation (med andra myndigheter/nationer). ✓ Ger interoperabiltet för transport av IP samt telefoni. ✓ Skapar kommunikation åt andra funktioner (platshållare för mail- och chatgateways).

Brigadmuseet – inget traditionellt militärhistoriskt museum

Karlstad får Brigadmuseum Först ett artillerimuseum i Kristianstad, sedan ett fordonsinriktat museum, Arsenalen i Strängnäs, och nu ett museum lokaliserat till Karlstad med fokus på brigadfunktionen. Utbyggnaden av militärmuseer i Sverige har onekligen fått ett kraftigt uppsving de senaste åren. I juni invigs Brigadmuseet. Det första spadtaget till Sveriges Infanteribrigadmuseum, som det formella namnet lyder, togs i december 2011 på gammal militärhistorisk mark centralt i Karlstad. Museet är beläget ett par stenkast från Kasernhöjden, där Värmlands Regemente (I 2) huserade för något decennium sedan. – Brigadmuseet är inget traditionellt sett vanligt militärhistoriskt museum utan har två parallella röda trådar som löper genom basutställningen. Dels kommer den svenska infanteribrigadens utveckling under Kalla kriget att presentera men även kommer vi att åskådliggöra hur det svenska samhället utvecklades från krigsslutet och hur det påverkades av diverse säkerhetspolitiska händelser, berättar Berndt Gustafsson. Han är välkänd artillerist med många år som framgångsrik marknadsförare av Bofors produkter i Karlskoga. Under sex av sina år som krigsplacerad hade han också befattningen som Värmlandsbrigadens artillerichef. Nu har Berndt fått ansvaret för att gestalta museets del om indirekt eld-funktionen. Bakom museet står en ideell förening, där bland andra resterna av A 9:s kamratförening, Kristinehamns Artilleriförening, är en av medlemmarna. Initiativet till att förverkliga 44

i Karlstad öppnar för allmänheten i juni 2013. Muséet är till delar inrymt i ett gammalt cykelförråd och har dessutom fått en helt ny byggnad vid Klarälvens strand nära Kasernhöjden där Värmlands Regemente, I 2 tidigare var lokaliserat.

museet togs av en trio passionerade militärer med Värmlands som hemvist, pensionerade överstarna Björn Tomtlund och Ingvar Klang samt överstelöjtnanten Lars Ramström (museiintendent). – Den övergripande idé med museet är att göra en tidsresa med den svenske infanterisoldaten med utgångspunkt i det invasionsförsvar som utvecklades under andra världskriget till dagens insatsförsvar, präglat av internationella insatser. Parallellt med denna utveckling ska vi visa brigadens materiella och personella utveckling kopplat till de brigadorganisationer som har fastställts och införts, förklarar Lars Ramström. Artilleri & Luftvärn

För Berndt Gustafsson och hans medhjälpare, artilleristen Torsten Bergstedt samt granatkastarspecialisten Lars ”Vargen” Larsson från Värmlands Regemente är det nu intensiva tider. Utrustningen som samlats in och bevarats från bland annat nedlagda A 9 garnisonsmuseum och Armémuseum ska presenteras på ett pedagogiskt sätt. – Utmaningen är onekligen pedagogiken då många av museets tilltänkta besökare, dagens skolelever haft liten eller inte ens någon kontakt alls med försvaret, vilket naturligtvis innebär att kunskapen om brigaden och dess förmågor är liten eller kanske obefintlig, konstaterar Gustafsson. Inom det artilleristiska skrået ska en haubits 77 A-pjäs finnas på plats, liksom en 10,5 cm haubits m/40 B, som utgjorde stommen i brigadens eget artilleri under flera decennier. En grk-pjäs från Tampella kommer också att visas tillsammans med sin servis.

En haubits 77 A-pjäs kommer att vara en del av utställningen som berör indirekt eld-funktionen i den svenska infanteribrigaden.

– Vi ska också visa en eldledningsgrupps gruppering samt en batteriplatsgrupp. Det är mycket som ska få plats på de cirka 100 kvadratmeter som funktionen indirekt eld disponerar, säger Berndt Gustafsson.

– Hur presenteras luftvärnet? – Luftvärnet är tyvärr mindre väl representerat. Det finns en robot 69-attrapp och vår förhoppning är att någon från industrin ska kunna bidra med en robot 70-enhet, som ingick i brigaden under de sista decennierna. Men, ännu är vi inte i hamn med detta. Brigadmuseet ingår som en del i det nationella nätverket Sveriges Militärhistoriska Arv (SMHA). Den officiella invigningen sker den första juni i år och museet öppnar för allmänheten följande dag. Artilleri & Luftvärn

Just nu pågår arbetet intensivt med att bygga utställningsrummen. På bilden är snickarna i full färd med att montera väggar till ett sönderbombad hus någonstans i Tyskland. 45

Foto: Nicklas Gustafsson/Combat Camera

SEMINARIUM

Bekämpning i urban miljö Direkta och indirekta bekämpningssystem i urban miljö Seminarium på markstridsskolan i Kvarn, start 11 april kl.10.00 – avslutning 12 april kl.12.00. Gemensam middag den 11 april. Mingel och nätverkande. – – – – – – –

Förevisning av skolans unika anläggning för strid i bebyggelse Medverkan av granatkastare, pansarvärn och sensorsystem Demonstration av stödsystem för direkt och indirekt bekämpning Seminarium med återmatning från internationella insatser Information om behov inom Försvarsmakten i Sverige Information om den tekniska utvecklingen inom området Diskussion och debatt

Arrangörer: Granatkastarteknisk Föreningen Artilleriklubben Pansarvärnsklubben

Kontakt och information Fredric Hörnstein, FMV Mail: fredric.hornstein@fmv.se Lars Mörrby, HKV Mail: lars.morrby@artlvklubben.se.

Alla medlemmar i Artilleri- och luftvärnsklubben är välkomna att delta i seminariet. Mer information kommer på hemsidan www.artlvklubben.se i början på februari. Gemensam transport ordnas från Stockholm. 46

Artilleri & Luftvärn

Kallelse till

Artilleri- och Luftvärnsklubbens årsmöte 2013 Tisdag 12 februari 2013 På Tre Vapen Banèrgatan 62 (konferensrum Drottningholm Ingång B) 14.45

Samling vakten Tre Vapen

15.00 Årsmötesförhandlingar 16.00 Föredrag: - Luftvärnets utveckling och anskaffning av nytt korträckviddigt lv - Lv 6 verksamhet under OS 2012 - Funktionsförbandets erfarenheter av tidvis tjänstgörande - (uppbyggnad av förband, rekrytering, KFÖ). - Ev anförande av försvarspolitiker (inte klart vid pressläggning) 18.30 ca

Enklare middag.

Mer information kommer att läggas ut på Artlvklubbens hemsida www.artlvklubben.se under vecka 3. Anmälan till årsmötet och middagen (med personnummer för inpassering) senast måndag 7 februari till överstelöjtnant Lars Mörrby. Kostnaden för middagen är 50 kr. E-post: lars.morrby@artlvklubben.se Telefon: 070-217 0216 Artilleri & Luftvärn

FÖRENINGENS NYA WEBBPLATS Modern och dialogiserande Sedan slutet av 2012 har Artilleri- och Luftvärnsklubben tagit en ny webbplats i bruk. Bakom utvecklingsarbetet står Martin Stegmark, som förutom skicklig webbmakare även är officer vid Luftvärnsregementet. Tanken är att den nya webbplatsen ska blir mer dialogiserande mellan medlemmarna med en ökad grad av interaktivitet. Ett bloggforum har skapats och det är fritt för föreningens medlemmar att tycka till om frågor som har beröring till klubbens verksamhet. Spana du också in, den nya webbplatsen och skriv gärna ett inlägg om dina tankar om föreningens framtid.

En liten produktionsbyrå baserad i Skövde. Kontakta oss gärna så diskuterar vi hur din nuvarande grafiska kommunikation ska transformeras till smidiga appar för SmartPhones eller för att ta nästa steg i din trycksaksproduktion. whdesign.se

Artilleri & Luftvärn

Force protection is our mission As a top European supplier of army technology, Rheinmetall Defence offers an extensive array of military hardware that enhances the mobility, reconnaissance capabilities, lethality and survivability of troops deployed in harmâ&#x20AC;&#x2122;s way, and also enables the networking of national and international systems. Rheinmetall has spent years pioneering new technologies for protecting friendly forces, systematically expanding its range of products in this critical field. Rheinmetall Defence is a strong and reliable partner for the armed forces in Scandinavia. www.rheinmetall-defence.com Artilleri & LuftvĂ¤rn

NOTERAT

Ny film om luftvärnets insatsförmåga Sedan en tid tillbaka finns nu en ny film om luftvärnets förmågor upplagd på Försvarsmaktens You Tube-kanal. Det är Combat Camera, Försvarsmaktens strategiska resurs för film- och fotodokumentation, som på uppdrag av Luftvärnsregementet dokumenterat verksamhet under övningar och vid robotskjutningar. – Vår vapengren har ett behov av att kunna visa på ett enkelt och tilltalande sätt vad luftvärnet egentligen har för roll i försvaret, säger regementets informationschef Selma Sedelius. Den fyra minuter långa filmen innehåller material från skarpa robotskjutningar med både robot 70 och 97, och dessutom från en förbandsövning med 61:a luftvärnsbataljonen, liksom en del material från bland annat flygvapnet. – Vi hoppas att filmen också ska kunna vara ett redskap för att intressera ungdomar att utbilda sig till soldater och officerare inom luftvärnet, förklarar Sedelius. (källa: Lv 6 hemsida)

Artilleri- och luftvärnsklubben Adress

Ordförande

c/o Övlt Lars Mörrby Produktion Armé Utrustning Högkvarteret Försvarsmakten 107 85 Stockholm

Öv Anders Callert Bodens garnison Artilleriregementet Box 9113, 961 19 BODEN Tel 0921-34 80 00

Artilleri-Tidskrift Bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser

Luftvärnet och artilleriet planerar för gemensam Battlegroup-insats För första gången under den tid som EU:s stridsgrupper, Battle Group verkat, kommer nu svenska förband att ingå i en Battle Group som leds av ett annat land. Det är sensordelar från både Luftvärnsregementet och Artilleriregementet som nu planerar och övar för fullt för att delta i Battle Group 13 (BG 13) under ledning av Storbritannien. En pluton bestående av flera Und E 23-enheter från Luftvärnsregementet samt en Arthurgrupp från Artilleriregementet har fått frågan och accepterat medverkan i stridsgruppen. Artilleri & Luftvärn återkommer i kommande nummer med en utförligare presentation av förberedelsearbetet inför BG 13. 50

Inom Europa Utom Europa

300 kr per år 350 kr per år

Lösnummerpriser Enkelnummer Dubbel-/Temanummer

100 kr 150 kr

Scanna QR-koden så kommer du till webbsidan där tidigare nummer av Artilleri-Tidskrift finns publicerade i pdf-format. Eller besök www.artlvklubben.se Artilleri & Luftvärn

Posttidning B

Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO

ARCHER – MoRE tHAn A gun

With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.

Artilleri & Luftvärn