Artilleri & Luftvärn nr 3 2020

Page 1

Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift nr 3 2020



Artilleri & Luftvärn Tidskrift för artilleri och luftvärn Nr 3 | 2020 | årgång 149 Redaktör och ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 Krylbo, tel 0226-121 09 Mobil: 0703-999 708 E-post: stefanbratt@tele2.se Biträdande redaktör: Joakim Lewin Mobil: 070-633 59 18 E-post: joakim.lewin@fmv.se

Innehåll Anders Svensson Individen i centrum när värnpliktsutbildning blir vardag_______________________ 4 Nammo i Karlskoga redovisar rekordproduktion_____________________________ 6 Artilleriutbildning återupptas i Värmland?_________________________________ 10 Lyckade skjutningar med eldenhet 98____________________________________ 12 Torbjörn - Luftvärnets första sommarpratare______________________________ 14

Pernilla Höök Grafisk form Mobil: 0768-41 57 22 E-post: pernilla@whdesign.se

Anders Skyttebol AESA-teknik tar Arthur in i den digitala världen____________________________ 16 Inbjudan till klubbmöten______________________________________________ 20 Sommarnötens lösning_______________________________________________ 20

Redaktionsadress: Postadresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Artilleri & Luftvärn c/o Artilleri & Luftvärnsklubben Jan Ohlson Villagatan 73 253 54 Mörarp Tel: 070-633 59 18 Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad.

Lars Mörrby Sverige köper nya versionen av robot 70__________________________________ 22 Debattartikel: Viktor Åberg Utöka den korträckviddiga luftvärnsförmågan _____________________________ 24 Toppmodern hinderbana invigd i Halmstad________________________________ 28 Lars Mörrby Hur skall luftvärnet se ut 2035?_________________________________________ 28 Anders Svensson lämnar Luftvärnsregementet_____________________________ 30

Redaktionen tar inget ansvar för insänt men ej beställt och överenskommet material.

Omslagsbild: Troppen på bilden är utrustad med den senaste versionen av robot 70 - New Generation. Nyligen stod det klart efter en längre tids diskussioner att Sverige kommer att anskaffa ett mindre antal av den nya versionen. Läs mer om detta i Lars Mörrbys artikel på sidan 22. Foto: Saab.

ISSN 004 – 3788

Formgivning: Pernilla Höök, Westberg & Höök Design, www.whdesign.se Tryck: Exakta Print AB. Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktionen.

Artilleri & Luftvärn

3


Vice ordföranden, överste Anders Svensson har ordet:

Individen i centrum när värnpliktsutbildning blir vardag Hösten är här och med den det som nu allt mer blir vardag för Försvarsmaktens förband, värnpliktsutbildningen (rekryter). Som tidigare sagts är det kring denna verksamhet som allt just nu snurrar. Jag vill nog påstå att detta har blivit tyngdpunkten i förbandsverksamheten. Vi har lätt för att fastna i utmaningar, olika vapensystem och tekniska framsteg. Men i slutändan är det ändå individen som vi ska se till att få ut maximal effekt av våra vapensystem för att uppnå en stridsteknisk-, taktisk- och i slutänden operativ effekt. Det är människan som fattar besluten och tillser att systemen och materielen är optimerade för att lösa uppgiften. Det är därför värnpliktsutbildningen är navet och kärnan i den dagliga förbandsverksamheten. Det är ur denna utbildning vi vaskar fram framtidens chefer och specialister både de kontinuerligt anställda men även de tidvis tjänstgörande. De senaste som tidigare kallade reservofficerare.

Viktiga ambassadörer De värnpliktiga fyller även en annan viktig funktion. De visar och beskriver för världen utanför Försvarsmakten vilken bra utbildning de får för att lösa det svåraste av uppdrag – försvar av vårt land vid väpnat angrepp. Det är kanske detta som är den viktigaste delen, ambassadörskapet. Genom att vi genomför en utbildning med hög kvalitet, mot en tydlig målsättning och med en värdegrund som lever och efterlevs så kommer ambassadörskapet byggas och med det bidra till en positiv samhällssyn på Försvarsmakten och därmed och också en växande försvarsvilja. I detta måste alla hjälpa till.

4

En ledare i denna tidskrift kan ju inte undgå att lyfta frågan om materiel och teknik. Kanske inte nödvändigtvis i detalj. Det jag vill lyfta i denna ledare är vikten av att vi tillsammans; industrin, FMV och Försvarsmakten arbetar fokuserat mot en gemensam målbild för att optimera de ingående förbandsklossarna i kommande uppbyggande av arméns brigader och planerade division. Då tänker jag naturligtvis på de bekämpningssystem med tillhörande stödsystem som nu skall byggas upp för att möjliggöra brigadernas strid inom divisions ram.

Hur optimerar vi brigadens förband? Detta är ett arbete som pågått en längre tid men som nu kommer accelerera i samband med Försvarsmaktens tillväxt och krav på leveranser av efterfrågad förmåga. Häri ligger frågan på hur framtida division- och artilleriförmåga skall formas och ledas. Hur vi materiellt omsätter äldre materiel i de nu skapade brigadluftvärnkompanierna samt naturligtvis hur de leds och vilka sensorer som möjliggör bekämpning. Allt detta för att optimera förbandsklossarna i brigaderna och divisionen. Det är vårt ansvar. Jag vill också passa på att påminna er alla medlemmar om att delta i kommande klubbmöten. På annan plats i denna tidskrift hittar ni tidpunkter och mer information om ämne och platser för kommande träffar i Halmstad, Stockholm och Boden. Nu önskar jag att ni fortsätter att ge energi i debatter och diskussioner som gör våra funktioner starka och uthålliga på riktigt!

Artilleri & Luftvärn


PROTECTING SWEDEN

IRIS-T SLS Ground Based Air Defence

www.diehl.com

Artilleri & Luftvärn

5


Nammo i Karlskoga:

Nordens enda ammunitionsgjuteri redovisar rekordproduktion för 2020 I takt med att de nordiska länderna ökar sina försvarsanslag och därmed ökar materielinköpen är norska försvarskoncernen Nammos svenska verksamhet i Karlskoga en klar vinnare. Nordens enda kvarvarande ammunitionsgjuteri är på väg mot samma produktionsnivåer som när Bofors stora Indienorder levererades i mitten av 80-talet.

6

Artilleri & Luftvärn


– Även den amerikanska marknaden är av väsentlig betydelse för vårt affärsområde.

Thomas Danbolt, chef för Nammo i Karlskoga.

-Vi kör för fullt och orderstocken fortsätter att öka. Våra kunder måste tyvärr tåla en viss leveranstid och det är samma höga efterfrågan på krutsidan, konstaterar Thomas Danbolt, chef för Nammo i Karlskoga och även biträdande affärsområdeschef för Nammos affärsområde Large Caliber Ammunition.

Ökad rekrytering Den tilltagande växtvärken försöker Nammo lösa med att rekrytera fler anställda och införa fler skift i gjuteriet. Redan idag har produktionen gått från produktion under dagtid till att köra på två- och treskift och vissa perioder även fyrskift. – Vi har ökat medarbetarantalet med fem personer under innevarande år och räknar med att öka med lika många under 2021. Problemet är att vår verksamhet dels har en tid av inskolning då vi arbetar med explosiva ämnen, dels söker

Artilleri & Luftvärn

vi efter kompetenser som processingenjörer och kemiingenjörer som det råder brist på och dessa måste ha en speciell inriktning, säger produktionschefen Christer Gordon. För egen del tillhör han kategorin relativt nyanställda då han lämnade sin förra arbetsgivare för bara några månader sedan. – Det finns också ett jäkla go bland mina kollegor idag. Det var inte så värst många år sedan det diskuterades på allvar om att lägga ned hela verksamheten som gick på riktig sparlåga. Idag börjar vi närma oss volymer som vi bara upplevt i samband med att den stora ordern till Indien levererades, konstaterar Christer. För närvarande arbetar ett 50-tal personer på Nammo i Karlskoga. En majoritet av produktionen består i att fylla granater i olika kaliber med explosivämnen av typen PBX som är förkortning för plastic bonded explosives, vilket innebär att explosivämnet har en mindre andel, mellan 5-10 procent, syntetiska polymerer.

Granatkonvertering -Vi genomför också konvertering av spränggranater då vi smälter ut gamla laddningar och omvandlar dessa granater till barlastade övningsgranater utan explosivämnen. Detta kan vara en bra affär för kunder som har stora lager av ammunition som närmar sig den tekniska livslängden, säger Christer Gordon. Att bygga ytterligare en fabrik är inte att tänka på. En alldeles för stor investering för Nammo samtidigt som det inte är helt säkert att denna stora volymökning skulle kunna mötas av ökade volymer, det vill säga fler beställningar. – Vi kan inte producera för lager då den ekonomiska risken är för stor. Samtidigt kostar ett nytt gjuteri flera hundra miljoner kronor att bygga och det är en för stor investering att mäkta med, säger Thomas Danbolt.

7


Bild till vänster: Nammos ammunitionsgjuteri är det enda i sitt slag i Norden. Mitten: Granater på väg in i avsvalningsanläggningen efter att de har fyllts med sprängämne. Bild till höger: Produktionschefen Christer Gordon är en av flera nyanställda.

Behov av specialkompetenser Att en stor kund är företagsgrannen Saab och dess affärsområde Dynamics är visserligen inget som Nammo officiellt bekräftar när Artilleri & Luftvärn besöker anläggningen. Men med tanke på Saabs fortsatta framgångar med lanseringen av ny ammunition till båda understödsvapnen CarlGustaf och AT4 och inte minst lanseringen av den nya versionen av Carl-Gustaf M4, är inte slutsatsen särskilt svår att dra att Saab tillhör en av storkunderna. Inte minst med tanke på det geografiska läget. – Vi förväntar oss även för den närmaste framtiden en fortsatt ökning av våra tjänster samtidigt som vi måste rekrytera specialister som process- och kemiingenjörer. Den ekvationen kan bli lite knepig att få ihop, men vi måste lyckas rekrytera rätt kompetenser, konstaterar Thomas Danbolt. En del av marknaden som Danbolt är säker på kommer att växa är konventionell artilleriammunition. Tyskland har redan aviserat ett behov av att köpa omfattande mängder av 155 millimeters granater, Litauen och Estland är också i anskaffningstagen liksom Norge.

40 procent av leveranser till USA, då Nammo bland annat är valda som huvudleverantör av basflödesammunition för US Army. USA satsar också just nu stora resurser på att ta fram ny ammunition med ökad räckvidd, vilket också är en framtida möjlighet för oss. Samtidigt är det en utmaning för producenter av ammunition att utveckla nya produkter då leveranstiden på krut- och explosivämnen kan uppgå till ett år, säger Thomas Danbolt.

Omfattande kvalitetskontroll Under ett skift görs ett antal kvalitetskontroller av gjuteriprocessen. Äldre ammunition som ska konverteras röntgas och minst en fylld granat per skrift sågas sönder för att kontrollera hur väl explosivämnet har häftat fast i granatkroppen. Framtiden ser alltså mycket ljus ut för en verksamhet som under en lång rad år gått på sparlåga. Men siffror som talar om en tillväxt från 20 000 till 100 000 granater under loppet att ett par talar sitt tydliga språk.

Norge gör miljardanskaffning – Förra året aviserade norska anskaffningsorganisationen Forsvarets Logistikk (FLO) att Norge ska köpa artilleriammunition för 1,5 miljarder norska kronor. Vi vet att denna anskaffning kommer att påverka vårt gjuteri i positiv bemärkelse och behöver öka skiftgången mer stadigvarande från två- till treskift, säger Christer Gordon. – Även den amerikanska marknaden är av väsentlig betydelse för vårt affärsområde. Av vår totala omsättning består ungefär 8

Artilleri & Luftvärn


One Partner for all Missions

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena: Transportfordon ■ Bärgningsfordon ■ Reparations- och underhållsfordon ■ Stridsutrustning ■ Artilleri- och granatkastarammunition ■ Stridsvagnsammunition ■

Specialammunition ■ Stridsvagnar och stridsfordon ■ Indirekta eldsystem ■ Ledning och samband ■ Simulering och träningsutrustning ■ Logistiklösningar ■

För mer information: www.rheinmetall-defence.com Artilleri & Luftvärn

9


Värmland

Artilleriutbildning återupptas? Den sittande regeringen med socialdemokraterna i spetsen är tydlig med sin uppfattning – artilleriutbildning ska återupptas i Villingsberg och möjligtvis även i Kristinehamn. Oppositionens budskap är ”kanske” medan ÖB inte alls är lika förtjust i att etablera en ny organisationsenhet i Värmland med allt vad det innebär. I detta nu är det, inför kommande försvarsbeslut, många olika uppfattningar som torgförs inom den politiska sfären om hur framtidens försvarsmakt ska organiseras och förstärkas. Konsensus råder definitivt bland de politiska partierna om att Försvarsmakten och även det civila försvaret måste ges ökade resurser, läs anslag. Som de flesta av Artilleri & Luftvärns läsare vid detta laget vet är det emellertid ganska stor skillnad mellan hur stort tillskott som FM ska få bland de olika politiska blocken.

Majoritet finns Klart är att just nu föreslår en majoritet i riksdagen att artilleriutbildning av bataljons storlek ska återupptas i Villingsberg med trolig förbandslokalisering till Kristinehamn. Men hur ska detta ske praktiskt? Försvarsdepartementet anser att det fortfarande finns ett antal frågor som inte är tillräckligt analyserade när det gäller förutsättningarna för att skapa en ny organisationsenhet med prioriterad placering till Kristinehamn. Det framgår av den kompletterande begäran om konsekvensanalys avseende etablering av artilleriverksamhet i Villingsberg som departementet nyligen skickat till Försvarsmakten.

10

Artilleri & Luftvärn


Politiskt ser det ut att inte råda någon tvekan om att Kristinehamn som ort vad gäller geografiskt läge är perfekt med tanke på närheten till Villingsberg skjutfält och även Älvdalen. Kristinehamn har också ett tämligen nytt närövningsfält vars miljötillstånd fortfarande är giltigt. Däremot råder det osäkerhet inom departementet om möjligheten att rimligt snabbt få till stånd en fungerande infrastruktur då ett antal anläggningar som behövs för militär verksamhet inte finns kvar. Risken är att för socialdemokraterna kan det komma att kosta ”mer än det smakar” med en etablering i Värmland. Inte minst vad gäller tidsaspekten för att före 2025 få igång en fungerande förbandsproduktion. Samma farhåga har Försvarsmakten och även företrädare för arméstaben torgfört i olika sammanhang.

För dyrt med raketartilleri? Utbildningsfrågan är alltså en vital del av artilleriets utveckling. Även införandet av en divisionsartillerifunktion är ytterligare ett förslag som den sittande regeringen lagt fram. Till och med så detaljerat förslag som att ytterligare 12 eldrörspjäser ska anskaffas. Men att döma av reaktionerna från både Högkvarteret och FMV är det inte allom givet att eldrör kommer att vara lösningen då det finns en tydlig falang inom Försvarsmakten som förordar raketartilleri. En trovärdig källa inom FM med god insyn i materialfrågor konstaterar till AoL att raketartilleri skulle bli en alldeles för dyr lösning, då visserligen motsvarigheten till anskaffningen av vapenplattformen för eldrör (läs pjäser), raketartilleripjäsen i stort sett ligger på samma kostnadsnivå: – Problemet uppstår när det gäller ammunition. Ska Sverige anskaffa raketartilleri måste vi också köpa en ansenlig mängd ammunition då vi inte har någon ammunition överhuvudtaget för raketartilleri. När det gäller eldrörsammunition har vi stora lager och fyller på dessa efterhand, hävdar Försvarsmaktens sagesman.

Artilleri & Luftvärn

Om bara några år är tanken att A 9 :s gamla kaserner i Kristinehamn ska stå redo för att ta emot värnpliktiga när artilleriutbildning återstartar i Värmland.

Måste köpa fler pjäser Ska det bli tal om ett nytt divisionsartilleri måste fler pjäser anskaffas då de 48 pjäser som idag finns tillgängliga redan är intecknade till olika förband. Tolv pjäser vardera har de två nuvarande artilleribataljonerna och ytterligare 12 av de pjäser som var avsedda för Norge kommer att allokeras till den nya brigaden i syd. Resterande tolv Norgepjäser fördelas lika mellan de två stridsgrupperna i Mälardalen respektive Gotland. Frågan är dock om det blir fler eldrörspjäser eller om det blir raketartilleri? Försvarsmakten har i sitt underlag till Försvarsdepartementet poängterat vikten av att anskaffa ”långskjutande” pjäser, vilket skulle kunna tolkas som raketartilleri. Enligt vad Artilleri & Luftvärn erfar pågår dock intensiv dialog och studier internt inom Försvarsmakten och armén om vilken typ av pjäser som är mest lämpade som divisionsartilleri. En funktion som kommer att ha Boden som utbildningsplattform. Klart är att den sista månadens politiska förhandlingar när den nya försvarspropositionen ska mejslas fram kommer att bli en nagelbitare. Blir artilleriet en vinnare när talmannen klubbat försvarsbeslutet?

11


Lyckade skjutningar med eldenhet 98 Arbetet med att tekniskt verifiera prestanda och krav för den nya luftvärnsrobot 98 fortsätter. Under våren har nya, lyckade skjutningar genomförts på FMV:s provplats i Vidsel. – Den andra omgången av verifieringsskjutningen av robot 98 och Eldenhet 98 som systemet kallas, har gått helt enligt plan och var lyckad, säger Luftvärnets stridsskolas projektledare för införande av Eldenhet 98, major Joakim Olsson. En efter en levereras de eldenheter med tillhörande fordon som FMV beställt av leverantörerna, tyska Diehl, BAE Hägglunds samt Saab. Leveranser sker av såväl lavett som stridsledningsenheter och kommer att vara slutförda vid årsskiftet 2021. – Fortfarande sker ett antal modifieringar av materielen som leverantörerna ska göra innan slutleverans sker till FMV.

12

Mjukvaran till systemenheterna kommer fortsätta att uppgraderas efter projektets slut men detta sker då i form av vidmakthållandeåtgärder, säger Joakim Olsson.

IOC rapporterat till HKV Efter skolavslutningen ryckte också delar av kommande värnpliktskull in, vilka utbildas på eldenhet 98 med tillhörande sensorsystem. Slutövning för dessa sker under maj 2021. Regementschefen, överste Anders Svensson ser nu hur ett av hans nya lv-system blir allt mer komplett och ser fram emot

Artilleri & Luftvärn


Foto: Anders Åberg, Försvarets Materielverk.

när nästa system, lv-system 103 Patriot, kommer att rulla in på kaserngården någon gång under 2021. – Skjutning i våras blev mycket lyckad och det innebär att vi nu har rapporterat till Högkvarteret om att Eldenhet 98 har så kallade ”Initial Operative Capability” (IOC). Samtidigt har vi genom att genomföra införandeprocessen för EldE 98 och Insatsförmåga Luftvärn (IfLv) dragit ett antal nyttiga erfarenheter och lärdomar som vi tar med oss när vi står inför dörren att införa luftvärnssystem 103, säger Anders Svensson.

Artilleri & Luftvärn

13


Torbjörn Johannesson

Luftvärnets första sommarpratare Hallå där, major Torbjörn Johannesson på Luftvärnsregementet. Du utsågs tidigare i våras till lyssnarnas sommarvärd bland 750 sökande och fick göra ditt eget program i anrika ”Sommar i P 1”. Du har i år gjort sällskap som sommarpratare med profiler som Laleh, Miss Li, Anders Tegnell, Greta Thunberg, vår ÖB Micael Bydén för att nämna några. Den 15 juli sändes ditt program – hur har reaktionerna varit? – Jag har fått otroligt många positiva reaktioner från människor över hela landet! Många civila har sagt att det var en inblick i en värld de inte hade en aning om. – Hur gick det till när du fick idén till ditt sommarprat? – Jag hörde ett inslag i våras om att man på en telefonsvarare kunde tala in de första minuterna av hur ett eget sommarprogram skulle kunna låta. Jag tyckte det var en kul grej att försöka få till några minuter som kunde väcka intresse. Det var oväntat att just jag skulle bli utvald! – En stor del av ditt program handlade om hur det är att vara militär på en utlandsmission och komma hem enstaka gånger under missionstiden till familjen. Varför var det viktigt för dig att berätta om hur det är före, under och efter ett utlandsuppdrag? – Folk i allmänhet har väldigt lite kunskap om hur det är att göra utlandstjänst och att den kan se så olika ut. Många tror att vi åker och ”krigar” och vet inte att vi till exempel kan vara obeväpnade med helt andra uppgifter. Ett syfte med programmet var att väcka intresse för att ta reda på mer om hur det är att vara iväg. Mitt program gav bara en liten inblick. Hela familjen gör utlandstjänst – på reaktioner märker jag att många inte funderat på att vi som åker kan ha familj och barn därhemma. 14

– Vem är Torbjörn Johannesson? – En luftvärnare från Lv 6 i Göteborg. Efter många år som utvecklingsofficer och arbete med luftvärnsstudier har jag tjänstgjort på Högkvarteret som krigsförbandsansvarig (KFA) luftvärn och ingått i införandeledning för medelräckviddigt luftvärn (MRLv). Sedan förra sommaren är jag ställföreträdande planeringschef på regementsstaben. – Grattis till ett bra och intressant sommarprat! – Tack! Artilleri & Luftvärn


Artilleri & Luftvärn

15


Storbritannien först att livstidsförlänga:

AESA-teknik tar Arthur in i den digitala världen För en tid sedan blev det klart att Storbritannien kommer att modernisera och livstidsförlänga Mamba, den brittiska versionen av Saab artillerilokaliseringsradarn Arthur. Därmed tar Arthur också steget in i den digitala världen genom införandet av AESAteknik, aktiv elektrisk styrd antenn. Saab:s produktledare, Anders Skyttebol beskriver mer om Arthurs förbättrade prestanda. ”En av artilleriets huvuduppgifter är att lokalisera och bekämpa prioriterade mål, till exempel fiendens artilleri, vilket beskrevs i årets första nummet av Artilleri & Luftvärn. För att kunna lösa uppgiften artilleribekämpning mot en likvärdig motståndare krävs ett sensorsystem som snabbt kan upptäcka och lägesbestämma fiendens artilleri samt, helst automatiskt, skicka måldata, i den så kallade sensor-till-verkansdel kedjan (sensor to shooter). Därefter byta gruppering innan den själv blir bekämpad.

sensor eller en bi-statisk förmåga hos radar, då man skiljer sändare och mottagare fysiskt åt, så att mottagaren kan agera passiv sensor och därmed blir avsevärt svårare att hitta. Det finns flera passiva sensorer som kan användas för vapenlokalisering eller ännu hellre för att kunna trigga användandet av de aktiva sensorerna, till exempel akustiska sensorer, elektrooptiska/IR sensorer som kan upptäcka mynningsflammor och möjligen också seismiska sensorer.

”Tyst” så länge som möjligt

Vi tror att vi under den förutsägbara framtiden kommer att förlita oss på aktiva system såsom radar för att upptäcka eldrörs- och raketartilleri. Det bästa sättet att öka noggrannheten på inmätningen är att fånga granaten eller raketen så tidigt som möjligt i banan och det görs bäst genom att vara så nära målet som möjligt. Detta i sin tur kräver att man har tillräcklig terrängframkomlighet, signaturanpassning och skydd. Men ju längre fram man ligger på stridsfältet desto snabbare måste man kunna omgruppera, då flygtiden på fiendens granater också blir kortare och därmed tiden från upptäckt till bekämpning. I ett högt anfallstempo behöver vapenlokaliseringssensorerna ha samma eller bättre mobilitet som förbandet de understödjer för att snabbt kunna flytta. Hög terrängframkomlighet gör också att man kan nyttja fler och bättre grupperingsplatser och därmed göra det svårare för fienden att förutsäga var nästa grupperingsplats kommer att vara.

De flesta länder har börjat återinföra denna förmåga och på många håll pågår just nu ett tänkande kring hur artilleribekämpningsförmågan skall se ut i en framtid. En modern vapenlokaliseringsradar täcker en stor yta, ger en hög noggrannhet och kräver endast en liten besättning. Då denna är en aktiv sensor sänder den ut en signal med hög effekt och blir därför snabbt ett mål för fiendens telekrigsförband. Erfarenheter från Ukraina visar att sändningstiden i en gruppering kan vara så låg som 3-5 minuter för att undvika att bli bekämpad. För att leverera en uthållig och långräckviddig vapenlokaliseringsförmåga som har förutsättningar att överleva långt fram på stridsfältet är det en fördel att kunna vara ”tyst” så länge som möjligt utan att bli upptäckt för att sedan utnyttja sin aktiva förmåga vid rätt tillfälle, med andra ord en integrerad passiv förmåga. Denna kan vara i form av en annan 16

Krav på snabb omgruppering

Artilleri & Luftvärn


Den nya mindre tekniken medger att man får plats med flera olika sensorer på samma fordon. Här ett exempel på en integration i KMW Boxer med flera sensorer som samverkar: Arthur, ljudmätsensorer i hörnen på fordonet samt radarn Giraffe 1X och en EOR/IR-kamera på den höj- och sänkbara masten.

Den låga volymen och vikten på den nya Arthur-sensorn gör att man kan integrera den i många fler typer av fordon. Här ett exempel på en integration i Oshkosh JLTV med plats för sensor och fyra soldater.

Foto och grafik: Saab Surveillance

Den nya lättare Arthur kan integreras i ett bandfordon för att uppnå maximal terrängframkomlighet antingen i en container som på bilden eller direkt integrerat i fordonet.

Artilleri & Luftvärn

17


Att använda flera sensorer på olika organisatoriska nivåer som samverkar är ett effektivt sätt att stödja en operation, men kräver ett ledningssystem som klarar att fusionera data från flera sensorer. Ett framtida vapenlokaliseringssystem kan mycket väl innehålla alla typer sensorer och med säkerhet ett system för att fusionera data. Att integrera flera sensorer på samma plattform eller i samma organisatoriska enhet skapar möjlighet att välja sensor efter läge, trigga de aktiva sensorerna med hjälp av de passiva samt använda flera sensorer samtidigt för att öka noggrannhet och minska risken för falska mål. Att använda flera olika frekvensband kan också göra det svårare för fienden att identifiera vilket förband det är, samtidigt som några band är mer lämpade för vissa typer av mål.

Avancerad signal- och databehandling Om några år är det troligt att plattformarna kommer innehålla avancerad signal- och databehandling med större inslag av lärande och autonomi samt möjligen aktiva skyddssystem för fordonet kopplade till sensorn. Beslutsstöd med artificiell intelligensen i form av stöd för grupperingsanalys, målklassificering och prioritering av mål är andra saker som ett ledningssystem för vapenlokalisering kommer att innehålla. Systemet Arthur har sålts till tretton länder och flera av dessa länder har nu haft den så länge att det börjar bli dags för en livstidsförlängning. Samtidigt ges då en möjlighet att modernisera systemet för att möta en förnyad hotbild med längre räckvidder och anpassning till deras nya organisationer. Arthursystemet designas med focus på vad en radar specialgjord för artilleribekämpning skall klara. Den skall, som nämns i förra stycket, kunna vara långt fram på stridsfältet oavsett terräng, ha samma höga mobilitet som de manöverförband den stödjer, kunna nå de bästa grupperingsplatserna, ha så låg egen signatur som möjligt och även om fienden har sensorer som kan finna den, vara borta långt innan verkaselden når dit.

18

AESA-teknik medger successiv uppdatering Vad är då viktigt i en sådan design? Vikten och volymen på sensorn måste vara låg så att den får plats i det stridsfordon som är bäst lämpat och som finns i organisationen. Sidlober skall vara låga och sändarelementen skall kunna ge en uteffekt som matchar hotbilden. Gemensamma gränssnitt för alla radar i familjen, så lång det är möjligt, görs för att utnyttja fördelarna med att snabbt kunna förändra systemet när hotbilden ändras eller utvecklingen tar ett steg framåt. I denna senaste konfiguration tar Arthur steget in i den digitala världen, genom att introducera en AESA-teknik (aktiv elektronisk styrd antenn). Tack var AESA har tillgänglighet ökat och kostnad minskat samtidigt som tekniken medger att bygga hårdvara som kan behållas längre medan mjukvaran succesivt uppdateras. Genom att genom att tillföra nya halvledarbaserade sändaroch mottagarmoduler baserade på högeffekts GaN transistorer, flytta sändare och mottagare upp i antennen och återanvända Arthurs antennteknik med slitsade vågledare längst ut i antennen kan man producera en modern AESA-radar med 100 kilometers räckvidd. En radar som också har den slitsade antennens signaturfördelar men som också behåller den låga vikten.

Grupperas på någon minut Grupperingstiden för ett digitalt system är i huvudsak beroende av tiden det tar att höja och sänka antennen vilket är nere på ungefär en minut. Digitalisering ger en förenklad sändar-mottagardesign, gör att radarn blir mer mjukvarukonfigurerad, skalbar, får lägre vikt och skapar möjligheter för introducera avancerade funktioner som till exempel elektroniska motmedel och bi-statisk sändning-mottagning. En digital Arthur medger att man med samma hårdvara kan uppgradera mjukvaran årligen, eller när det behöver tillföras ny funktionalitet. Ett exempel är att när halvledartekniken medger kraftigare förstärkare kan endast sändar-mottagarkassetten bytas med en ökning av uteffekten som följd. Artilleri & Luftvärn


Anders Skyttebol

Mamba först ut Den första radar som levereras och kommer att få ta del av den nya tekniken är brittiska MAMBA (Mobile Artillery Monitoring Battlefield Asset). Saab har fått kontrakt på att livstidsförlänga fem Mamba-enheter som anskaffades 2003, genom att byta ut de delar som har nått sin livslängd. Flera av dessa komponenter byts nu mot den senaste teknik som tillverkas på Saab. MAMBA Mid Life Extension kommer att levereras kring årsskiftet 2022/23.”

Artilleri & Luftvärn

arbetar som senior produktledare på Saab Surveillance i Göteborg med ansvar för radarsystem inom artilleriområdet, där systemet Arthur ingår. Anders började på Saab 2012 men har innan dess jobbat i mer än 15 år i försvarsindustrin med rymd- och flygmotorer. I rollen som reservofficer har han inledningsvis varit verksam inom indirekt eld men tjänstgör nu inom högre stab och ingenjörtrupperna som förste funktionsföreträdare för väg- och vattenbyggnadskompetens.

19


TRE KLUBBMÖTEN UNDER HÖSTEN Stockholm 25 november. Klubbmötet kommer att omfatta ett fördrag från Claes Trulsson, SAAB Surveillance, på temat sensorer idag och morgon. Det kommer även att bli en kort uppdatering om läget inom luftvärnet och artilleriet. Klubbmötet genomförs onsdag 25 nov 16.30-20.00 på Tre Vapen, Banérgatan 62. Klubbmötet inleds med en gemensam middag på Restaurang Vingen. Efter samling 16.30 i baren på Vingen går vi till bords 17.00. Efter middagen (preliminärt 18.30) samlas vi i möteslokalen Drottningholm för att ta del av föredragen. De som önskar delta i middagen samlas i receptionen Tre Vapen på Banergatan 62 mellan 16.00 och 16.15. Den som enbart önskar delta vid föredragen samlas i receptionen mellan 18.00 och 18.15. Kostnad för middagen 150 kr exklusive dryck. Anmälan till: Lars Mörrby, lars.morrby@fmv.se eller telefon 070-217 0216, senast 13 november. Av anmälan skall framgå personnummer för inpassering samt om middag önskas eller om man enbart önskar delta vid föredragen och därmed anländer sent. Mer information kommer på www.artlvklubben.se och ArtLv-klubbens facebooksida i början under oktober.

Många rätta svar på Sommarnöten Att arrangera enklare tipsfrågetävlingar verkar vara populärt bland läsarna av Artilleri & Luftvärn. Förra numrets tävling ”Sommarnöten” fick stort gehör då redaktionen har tagit emot över 60 inskickade svar. Många också med alla rätt. Därför vill redaktionen tacka alla er som deltog och särskilt gratulera Björn och Sven Eriksson, Nils Johansson, Kristian Holmgren, Johan Gunnarsson, Per Pommer, Sture Ström, Torbjörn Öhlin samt ytterligare några vinnare. Vinster har skickats ut till de lyckliga vinnarna.

20

Kusthaubits m/16 Den fråga som vållade mest huvudbry bland deltagarna var frågan om vilken kaliber försvarets, faktiskt dåtidens Krigsmakts, grövsta, markbaserade artilleripjäs hade. Svaren varierade från 21 till 33,5 centimeter. Rätt svar är 30,5 centimeter vilket var kalibern för kusthaubits m/16. Artilleri & Luftvärn


Boden 12 november

Halmstad 2 december

Årets medlemsmöte i Boden kommer att genomföras torsdag den 12 november. I fokus för mötet står framtidens indirekta bekämpning avseende metoder och förmågekrav. Flera framträdande föreläsare är kontaktade men ännu inte fastställda. Uppdatering av vilka som kommer att föreläsa sker på klubbens webbplats samt facebooksida.

Kl. 09.00-16.00, Luftvärnsregementet

PRELIMINÄRT PROGRAM: 14.30 – 15.30 Föreläsning motståndaren med fokus på Indirekt bekämpning, Artillerihallen 15.30 – 16.00 Sveriges förmåga, Artillerihallen 16.00 – 17.00 Seminarium kopplat mot ett antal frågeställningar, Artillerihallen 17.00 – 19.00 Enklare förtäring, A 9 mäss Anmälan till: Daniel Hellberg 070-269 05 91 eller daniel.hellberg@mil.se före den 6 november. Ange personnummer vid anmälan.

En Boforstillverkad pjäs som konstruerades i tio exemplar varav åtta levererades till Sverige. Två grupperingsplatser för dessa var Karlskronaområdet samt Vaxholms fästningsområde. Resterande två pjäser var initialt ämnade för Hemsö fästning norr om Härnösand men tilläggsbeställningen annullerades. Istället sålde Bofors de båda haubitsarna till vårt västra grannland, Norge. Kusthaubits m/16 hade en skottvidd på nästan två mil och varje projektil vägde hela 386 kilo. Pjäsen i sig vägde 110 ton. Eldhastigheten uppgavs till ett skott varannan minut. Batterierna utgick ur krigsorganisationen 1950 och samtliga Artilleri & Luftvärn

ÅRETS TEMA: TRÖSKELEFFEKT -Vad är det? -Vad innebär det? -Innebörd för Lv-förband? -Krav på Lv-förband? Samtliga anställda välkomna och i år genomförs det i aulan för att säkerställa Corona-avstånd. Ingen föranmälan för den som har mil-id, övriga skickar sin anmälan till nicholas.madison@mil.se senast 25/11. Av anmälan skall framgå personnummer för inpassering och om middag önskas. Mer information kommer på www.artlvklubben.se och klubbens facebooksida i mitten av oktober. Varmt välkommen!

pjäser skrotades enligt uppgifter i boken ”Svenska försvarets grövsta kanoner, Jan von Konow, Svenskt Militärhistoriskt bibliotek”, tio år senare. Övriga rätta svar är: Operation Weserübung (tyska invasionen av Norge och Danmark), Phased Array Tracking Radar to Intercept of Target (förkortningen av Patriot), K 9 Vidar (Versatile InDirect ARtillery System, nya norska bandgående artilleripjäsen) samt det svenska artillerisystemet heter Artillerisystem 08. Antal medlemmar var per den sista maj 864. Redaktionen kommer att återkomma med nya frågetävlingar under 2021. 21


Sverige köper nya versionen av robot 70

FMV beställer översyn av Eldenhet 23 och uppgradering av robotsystem 70 Stärkt luftvärnsförmåga är en prioriterad uppgift för Försvarsmakten. En del av detta arbete innebär också att FMV på uppdrag av Försvarsmakten nu beställt översyn av eldenhet 23, BAMSE, samt även uppgradering av robotsystem 70 till den nya versionen New Generation (70NG). Det har tagit tid att reda ut alla detaljer men nu är allt på plats. Under 1999 och år 2000 debatterades intensivt robotsystem 23:s framtid. Skulle det ske en samordning med luftvärn till kustkorvett av typen Göteborg, motsvarade prestanda hos systemet i dagens hotbild eller skulle ett annat system anskaffas i stället? 22

Beslutet blev att serieanskaffning av eldenheter skulle ske för en så kallad förbandsdemonstrator vilken skulle bestå av sex eldenheter, robotar, träningsanläggningar samt övrig robotspecifik materiel. Serieanskaffning av Underrättelseenhet 23 (UndE23) skulle ske till robotsystem 97 Hawk. UndE 23 skulle också kunna


användas i Robotsystem 23. Seriebeställningarna lades i juli 2000. Serieleveranser av UndE 23 inleddes under 2002 och av eldenheter 2005.

Sammantaget ger översyn av eldenhet 23 och uppgradering av eldenhet 70 en ytterligare förstärkning av luftvärnsförmågan, vilket idag är en efterfrågad förmåga.

Aldrig i krigsorganisation Vid Lv 6 genomfördes utbildning av en pluton eldenhet 23 (EldE 23)med värnpliktiga 2008. Efter utbildningen har EldE 23 och tillhörande materiel varit förrådsställd. Delar av tiden har Saab haft delar av materielen i lån för att kunna marknadsföra robotsystem på exportmarknaden. Eftersom EldE 23 anskaffades som förbandsdemonstrator har den aldrig ingått i krigsförband. Det förändrade omvärldsläget och ökat behov av luftvärn har gjort att det har ställts frågor vad som är möjligt att göra med förrådsställd, befintlig materiel. I ett samarbete mellan industrin, FMV och FM gjorde en undersökning och kontroll om vad som skulle vara möjligt, vilket har lett till att EldE 23 kommer att genomgå en översyn i Saabs regi och sedan tas i bruk i krigsförband.

Text: Lars Mörrby, produktledare luftvärn, Försvarets Materielverk

Efter nästan ett decennium i malpåse och flera decenniers diskussioner kommer nu robotsystem 23 Bamse att ingå i den svenska krigsorganisationen med placering på Gotland. Foto: Saab

Förbättrad mörkerförmåga Eldenhet 70 (EldE 70) eller i dagligt tal robot 70 har varit i bruk i Försvarsmakten sedan slutet av 70-talet. Den ursprungliga varianten av EldE 70 hade endast förmåga att verka i dager och vackert väder. Till Nordic Battlegroup 2008 anskaffades ett fåtal mörkersikten av typen Borc till EldE 70. Med 70 NG eller 70 D som det uppgraderade systemet kommer att benämnas i Sverige tas nästa steg. På uppdrag från FM anskaffas nu ett antal EldE 70 D. Det innebär bland annat förbättrad mörkerförmåga och en betydligt enklare hantering för skyttarna vid riktning. De robotar som idag används till EldE 70 kommer även att kunna användas till EldE 70 D. FM är i färd med att upprätta brigadluftvärnskompanier. Dessa kommer att innehålla EldE 70 och EldE 90. Hur EldE 70 D skall utnyttjas är ett beslut som fattas av FM men ett alternativ är inom ramen för brigadluftvärn. Artilleri & Luftvärn

23


Debattartikel:

Utöka den korträckviddiga luftvärnsförmågan Ett luftvärnskompani per mekaniserad brigad är inte tillräckligt för att skydda en brigads förband under strid eller förband som rör sig utanför brigadens tilldelade operationsområde. Det anser i denna debattartikel fänrik Viktor Åberg som nyligen examinerades från Försvarshögskolans yrkesofficersprogram. ”Idag finns ett luftvärnsregemente och två luftvärnsbataljoner i Sverige. I januari 2019 meddelade Försvarsmakten att luftvärnsförmågan utökas genom att Robotsystem 70 och 90 ska bilda ett nygammalt brigadluftvärn där brigadluftvärnskompanier kommer stärka den korträckviddiga luftvärnsförmåga som finns på brigaderna. Detta ses som en interimslösning till dess att modernare system kan ersätta vapensystemen.

Inte tillräckligt skydd Trots att denna lösning är ett steg i rätt riktning, då luftvärnsbataljonerna kan antas ha begränsad förmåga att understödja brigaderna när uppgifter som skydd av flygbas eller annan strategiskt viktig punkt ska lösas, kommer inte ett luftvärnskompani per brigad att vara tillräckligt för att utgöra ett helt pålitligt skydd för brigaderna. Detta kommer bli särskilt påtagligt när brigaderna är utspridda över stora områden. Handbok Armé-Brigad anger att en brigad ska kunna bedriva fördröjningsstrid i ett område som är tre mil brett och fem mil djupt. Ett luftvärnskompani med åtta eldenheter robot 70 eller 90 har inte förmåga att skydda ett så stort område. Utöver brigadluftvärnskompanierna finns även Luftvärnskanonvagn 90 på brigaden, där de ingår i manöverbataljonerna, men inte heller dessa kan ihop med ett brigadluftvärnskompani skydda ett så stort område. 24

Sett till hur Sverige ser ut och de stora ytor förband kan behöva röra sig inom är det rimligt att anta att förband inte kan räkna med att ständigt vara skyddade av de svenska luftvärnsförbanden, vilket är ett problem. Behov för ytterligare luftvärnsförmåga finns alltså i dagsläget.

Två fördelar Att utöka den korträckviddiga förmågan hade medfört främst två viktiga fördelar. För det första hade egenskyddet stärkts, även för enheter som befinner sig utanför det område där luftvärnsbataljoner eller brigadluftvärnskompanier verkar. För det andra hade vår förmåga att nedkämpa fientliga flygfarkoster ökat. Av detta följer två huvudsakliga konsekvenser. Dels hade motståndarens förluster kunnat ökas, dels hade motståndaren behövt anpassa sitt uppträdande i luften med hänsyn till ett luftvärnshot som varit mer omfattande än i dagsläget. Inom marinen används uttrycket ”fleet in being” vilket kortfattat kan beskrivas innebära att en flottas bara existens får motståndaren att tveka inför att anfalla ett visst havsområde, eller åtminstone få motståndaren att ändra sitt uppträdande i området. Att ge fler förband korträckviddig luftvärnsförmåga kan potentiellt skapa en typ av ”luftvärn in being”. Under Operation Allied Force på 1990-talet lyckades det serbiska luftvärnet inte Artilleri & Luftvärn


Enklare system krävs

Kommer denna syn också bli verklighet i Sverige? En tysk robotgrupp beväpnad med det bärbara robotsystem Stinger fångad under övningen Elite.

nedkämpa en enorm mängd flygfarkoster på NATO-sidan, men de lyckades undvika att själva bli bekämpade. Detta ledde till att de NATO-allierade flygstyrkorna ständigt var tvungna att anpassa sitt uppträdande med hänsyn till det potentiella luftvärnshot som fanns, främst på lägre höjder. Även om denna effekt enbart påverkar motståndaren delvis så är det en effekt som gör det svårare för kanske främst attackhelikoptrar och lågt flygande attackflyg att bekämpa våra enheter på kortare avstånd. Dessutom hade ett ständigt hot om luftvärn på låg höjd kunnat leda till att motståndaren undviker att flyga lågt. Genom att få motståndaren att flyga högt med sina flygfarkoster ökar vi flygvapnets och luftvärnsförbandens möjligheter att upptäcka och lokalisera flygföretag med hjälp av sensorer, eftersom lågt flygande flygplan kan gömma sig under terräng eller få skydd av radarhorisonten. Alltså kan även dessa förbands effektivitet ökas. Artilleri & Luftvärn

Om det beslutats att den korträckviddiga luftvärnsförmågan ska stärkas uppstår frågan vilket system som skulle göra detta. Ett par rimliga alternativ finns. Ett vore att köpa in en typ av manpads (man portable air-defense system), exempelvis amerikanska Stinger. Ett sådant system har fördelen att det är ett förhållandevis lätt vapen som kan transporteras av enskild soldat. Ytterligare ett alternativ är ett system likt rbs 70. Detta kan transporteras kortare sträckor av soldater och är även detta ett system där en enskild skytt kan verka mot flygfarkoster utan invisning från en radar. Att införa något mer avancerat system som dessutom kräver invisning från radar för att kunna verka hade motverkat enkelheten och därmed inneburit att utbildningstiden blivit längre, vilket lett till att spridningen på förband utan luftvärnsförmåga i dagsläget troligtvis blivit mindre. För att säkerställa utbredningen och möjligheten att många förband ska kunna nyttja denna typ av system bör systemet vara enkelt att använda med förhållandevis kort utbildningstid. I och med detta bör en radar inte ingå i förmågan som sprids. Detta innebär dock att möjligheten att upptäcka och identifiera flygfarkoster går ner markant. Faktumet att det är så får inte ignoreras, men syftet med denna spridning av luftvärnsförmåga bör inte vara att det ska betraktas som nya luftvärnsförband, utan enbart att möjligheten till självskydd samt förmåga att vid uppstådd möjlighet kunna verka mot en fientlig flygfarkost ökar. Sådana scenarion skulle kunna vara då egen enhet utsätts för anfall från attackflyg eller attackhelikopter, men kan även vara situationer då motståndaren luftlandsätter styrkor eller spanar mot våra förband med UAV. Även ekonomi är en faktor som behövt tas i beaktande. Därför är ett lätt, enkelt och förhållandevis billigt system att föredra framför ett som kräver invisning från radar eller där robotar är dyra. Argumentet om ett billigt system kan anses vara extra starkt eftersom förmågan bör spridas till många förband vilket innebär en stor mängd system. 25


Gynnsamt för autonoma förband Det finns också en historik av både handburna luftvärnssystem och luftvärnsförmåga på förband som inte är luftvärnsförband. Det kan användas som ett argument till att denna förmåga bör återtas. En relevant fråga att ställa i och med detta blir vilka förband som skulle få denna förmåga. Autonoma förband, såsom jägarförband skulle framförallt gynnas av att ha denna typ av förmåga ur ett offensivt perspektiv. Där kan motståndaren antas uppträda mindre försiktigt med egna flygfarkoster. Det kan i och med detta antas uppstå möjligheter för jägarförband att kunna påverka eventuellt flyg i dess område. Andra förband som kan gynnas av det är amfibiebataljon som längs kusten har goda siktförhållanden över havet. I deras fall kan denna typ av förmåga ge båda positiva effekter som tidigare beskrivits, ökad förmåga till självskydd samt ökad offensiv förmåga då motståndaren kan åsamkas förluster även i luften längs kusten. Om förmågan skulle bestå av ett förhållandevis enkelt och billigt system kan även en del hemvärnsförband tillföras förmågan, kanske främst på platser där luftvärnsförbanden inte förväntas uppträda. Kritik kan riktas mot att detta vore orimligt, men liknande kritik riktades mot att hemvärnet skulle få granatkastarförmåga, vilket de idag har.

vinsten i att motståndaren ständigt måste räkna med att det finns ett luftvärnshot är stor och förmågan att skydda sig själv även utanför brigadluftvärnets räckvidd bör anses vara viktig. Därför borde Försvarsmakten anskaffa ett nytt system eller utöka och sprida kompetens på ett befintligt system, kanske främst rbs 70 om detta alternativ väljs. Görs detta kommer inte bara den svenska tröskeleffekten att höjas, utan vi har även ökat våra egna möjligheter till överlevnad oavsett var våra förband befinner sig i förhållande till brigaden. Militärstrategisk doktrin – MSD 16 säger att ”tröskel skapas genom att kostnaderna för angrepp är orimliga för angriparen”. Att öka luftvärnsförmågan hade naturligtvis inte ensamt lett till att uppnå detta, men det kan vara ett av många små steg för att göra ytterligare stärka den tröskeleffekt som vårt lands militära försvar ska ha.”

Mer komplex luftrumssamordning Strid mot luftmål är en komplex företeelse och i och med detta kan frågor kring samordning i luftrummet samt möjlighet att identifiera fientliga flygfarkoster ställas. Detta är ett problem som behöver adresseras, men en potentiell lösning på problemet kan vara att denna typ av vapen inte alls används i luftrum där eget flyg verkar, alternativt att skyttar som ska nyttja systemet genomgår en utbildning i att identifiera farkoster samt i hur samordning i luftrummet fungerar. Sammantaget kan fördelarna med att utöka den svenska korträckviddiga luftvärnsförmågan anses överväga eventuella nackdelar. Om utbildning sker ordnat på en plats, till exempel Luftvärnsregementet kan expertis om strid mot luftmål spridas och riskerna för vådabekämpning minskas. Den potentiella 26

Viktor Åberg

Artilleri & Luftvärn


MilDef Bidrar till ökad operativ effekt

Foto: Försvarsmakten

MilDef bygger en säker och digital framtid tillsammans med våra soldater och sjömän. Trygg försörjning och svensk ingenjörskonst. Besök oss på www.mildef.com och snart också i vår nya anläggning/HQ i Helsingborg.

Kontaktpersoner:

Artilleri & Luftvärn Björn Karlsson Berndt Grundevik Johan Pakarinen Michael Bengtsson

27


Äntligen invigd:

Europas modernaste hinderbana Nu är de klara. I utkanten av Luftvärnsregementets kasernområde i Halmstad står nu två toppmoderna idrottsanläggningar och väntar på nästa sommars tävlingsdeltagare i VM i militär femkamp – hinderbanan och handgranatsbanan. Major Joachim Bergqvist, planeringschef för kommande VM, visar stolt upp den nya hinderbanan som invigdes så sent som för ett par veckor sedan av arméchefen, generalmajor Karl Engelbrektson. -Jag kan inte säga med säkerhet men jag är tämligen övertygad om att detta är en av världens mest moderna hinderbaneanläggningar som vi nu har byggt i Halmstad. Jag är ganska säker på att denna bana inte har någon motsvarighet i Europa, säger Joachim Bergqvist.

VM i världsklass Som minnesgoda läsare av Artilleri & Luftvärn kanske kommer ihåg var tanken att Luftvärnsregementet och Halmstad

Garnison skulle vara värd för VM redan i år. Men, som allt annat satte den pågående Covid 19-pandemin käppar i hjulet för dessa planer och VM sköts ett år framåt i tiden. Nu är det nya datumet för VM-veckorna den 11-19 augusti. Tävlingarna inleds den 13 augusti. -Vi kommer att kunna erbjuda ett VM i absolut världsklass. Inte minst med tanke på att vi har en nybyggd hinderbana som är byggd efter alla specialkrav som ställts på en ny bana från den internationella militära sportorganisationen CISM samt en helt ny handgranatsbana. Vi kommer också att erbjuda en intressant lösning på den avslutande terränglöpningen då publiken kommer ha möjlighet att kunna följa löparna i ganska stor utsträckning, säger Joachim Bergqvist.

Hur skall luftvärnet se ut 2035? Hur ska det svenska luftvärnet utformas efter år 2035? Det är den stora frågan som ställs i en studie som just nu genomförs av LvSS med chefen LvSS som ordförande. Studien inleddes i början på sommaren förra året och ska vara klar vid halvårsskiftet 2021. ”Luftvärn 2035” är en bred studie som tar ett helhetsgrepp kring luftvärnsfunktionen, allt ytbaserat luftvärn, för flera förbandstyper i tidsperspektivet 2035 och därefter.

Även det marina luftvärnet Att studien omfattar allt ytbaserat luftvärn gör denna studie speciell. Förutom det markbaserade ingår det marina luftvärnet (fartyg och amfibieförband). Även uppgiften att se på behovet av luftvärn till andra förbandstyper inom markstridskrafterna än luftvärnsförbanden ingår i studiens uppdrag. 28

Utgångspunkten är de tämligen omfattande behov av luftvärnsförmåga som identifierats och beskrivs i Perspektivstudien 2016 – 2018. Studien ska lämna förslag, inklusive förmågekrav, på hur luftvärnsfunktionen ska vara uppbyggd 2035. Uppgiften är bred men kräver också ett visst djup för att kunna anses vara genomarbetad. Fokus ligger på tekniska faktorer då dessa är avgörande för utvecklingen av förmågor och samtidigt lättare att bedöma än andra faktorer i tidsperioden 2035–2040. Det är väsentligt att i sammanhanget sätta in i rätt underlag, bland annat Försvarsmaktens Artilleri & Luftvärn


Men det är inte bara hinderbanan och handgranatsgrenen som fått sig ett rejält ansiktslyft. Även skjutbanorna och framförallt skjutvallen har uppgraderats då ett mjukare underlag lagts ut på vallen för att skyttarna ska få mer komfortabel skjutställning: -Alla förbättringar som skett kommer naturligtvis också vår vardagliga verksamhet till godo, konstaterar Bergqvist som till vardags är chef för den garnisonsgemensamma garnisonsenheten. Planeringen är nu i full gång för att genomföra VM-tävlingarna 2021. Arrangörsstaben räknar med drygt 200-250 tävlande och ungefär 100 ledare och tränare från ett 30-tal länder, som anländer Halmstad den nionde och lämnar Halland den 19:e augusti.

Fakta Militär femkamp Grenar som ingår i militär femkamp är hindersimning, handgranatkastning, skytte, hinderbana samt terränglöpning. Distanser och genomförande är olika beroende på om det är herrar eller damer som tävlar. Herrarna skjuter till exempel på 300 meters avstånd medan damerna skjuter på 200 meter.

Perspektivstudie, Försvarsberedningens rapporter som finns framtaget inför försvarsbeslutet, men inte i alla avseenden samstämmiga.

Förslag på förmågekoncept Studien ska redovisa förslag på förmågekoncept hur det ytbaserade luftvärnet skall se ut 2035. Förmågekoncepten bygger på idag fattade beslut och tar höjd för en framtida möjlig teknikutveckling. Genom kartspel, deduktiva diskussioner och simuleringar värderas dessa förmågekoncept utifrån operativa scenarion och mot en förväntad hotbild för 2035 – 2040. Syftet är att värdera förmågebehoven och därigenom koncepten. Övriga inflytelser, påverkansfaktorer, hanteras genom att experter eller sakkunniga föredrar ett ämne som sedan diskuteras eller Artilleri & Luftvärn

VM:s planeringsansvarige. major Joachim Bergqvist pustar ut och konstaterar att den nya hinderbanan och handgranatsbanan är redo att ta emot nästa års VM-deltagare.

seminariebehandlas. Exempel på sådana inflytelser kan vara målsökarteknologier, datalänkar och interoperabilitet. Deltagarna i studien besitter en omfattande erfarenhet och representerar bred luftvärnskompetens ur FM, FMV och FOI. Inom FM är det främst representanter ur LvSS, Markstridsskolan, Sjöstridsskolan och Luftstridsskolan som deltar. Luftvärnet är idag i stark omvandling och det införs flera nya system och förmågor, men det löser inte alla problem och behov. ”Luftvärn 2035” är därför ett viktigt ingångsvärde för att peka ut i vilken riktning luftvärnet ska gå efter att den pågående ombeväpningen är klar och det ska vara riktningen för allt ytbaserat luftvärn. Text: Lars Mörrby, produktledare vid Försvarets Materielverk

29


Hastigt chefsbyte på Luftvärnsregementet:

Mikael Beck tar över efter Anders Svensson Ibland går det fort. Som för Luftvärnsregementet chef, överste Anders Svensson. Bara kort innan denna tidskrifts pressläggning kom beskedet att Anders Svensson blir ny avdelningschef för Produktionsledning Förbandsproduktionsenheten Genomförande (Prod FPE Gen). Ny chef för regementet blir överstelöjtnant Mikael Beck. Anders Svensson hade ett drygt halvår kvar på sin kommendering som regements- och garnisonschef i Halmstad men får nu byta tjänsteort några år. -Jag visste att det låg i luften med en ny befattning så jag blev inte så överraskad när det ringde från Högkvarteret och det nya uppdraget presenterades. Jag har haft oerhört fina år på regementet och fått varit med och drivit den omfattande ombeväpning och vidareutveckling som regementet och dess personal nu inlett. Jag kommer naturligtvis som den luftvärnsofficer som jag är att följa den fortsatta utvecklingen och ser verkligen fram emot dagen då min efterträdare får rapportera IOC, initial Operational Capability till Högkvarterets och chefen Insats, säger Anders Svensson. Det nya uppdraget innebär att han leder den avdelningen som stödjer och utvärderar de olika förbandets verksamhetsplaner: -Snacka om att jag kommer att få en mycket aktiv roll i den fortsatta utveckling och förmågehöjningen av vår Försvarsmakt, säger Anders Svensson och fortsätter att förbereda flytten till det nya kontoret i Stockholm. Hans efterträdare heter överstelöjtnant Mikael Beck som nu lämnar sin befattning som ställföreträdande stabschef för Arméstaben i Enköping. Mikael Beck kommer också att utnämnas till överste. Artilleri & Luftvärn återkommer med en utförligare presentation av Mikael Beck i kommande nummer. 30

Artilleri- och luftvärnsklubben Adress

Ordförande

Artilleri- och Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad

Överste Magnus Ståhl Artilleriregementet Boden 0921-34 80 00

Kontaktperson: Överstelöjtnant Lars Mörrby, Försvarets Materielverk, Stockholm.

lars.morrby@fmv.se Tel: 08-782 54 11, 070-217 0216

Artilleri-Tidskrift Bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser Inom Europa Utom Europa

300 kr per år 350 kr per år

Lösnummerpriser Enkelnummer Dubbel-/Temanummer

100 kr 150 kr

© 2020 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa. Scanna QR-koden så kommer du till webbsidan där tidigare nummer av Artilleri-Tidskrift finns publicerade i pdf-format. Eller besök www.artlvklubben.se

Har du flyttat eller har ny adress? Du vet väl om att som medlem är det din skyldighet att anmäla ny adress om du vill fortsätta att få tidskriften och vara medlem i föreningen. Mejla eller ta kontakt med antingen sekreteraren (se kontaktuppgifter ovan) alternativt redaktören. Artilleri & Luftvärn


Artilleri & Luftvärn

31


Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO

Eldkraft i alla lägen

ARCHER – MORE THAN A GUN

ARCHER utgör nästa generations mobila artillerisystem, Mobility, Survivability, Effect and Endurance, utvecklad för konfl ikter med komplex hotbild. Systemets Archer brings the indirect fire to an eldkraft och mobilitet är optimeratcapability för att understödja entirelymarkförband new level. snabbrörliga – i alla lägen. BAE Systems Bofors i Karlskoga utvecklar och tillverkar högteknologiska produkter och system och bidrar till en stärkt nationell säkerhet och försvarsförmåga. www.baesystems.com

Liljedal Com munication 2020

ARCHER