Artilleri & Luftvärn nr2 2017

Page 1

Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift nr 2 2017



Artilleri & Luftvärn Tidskrift för artilleri och luftvärn Nr 2 | 2017 | årgång 146 Redaktör och ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 Krylbo, tel 0226-121 09 Mobil: 0703-999 708 E-post: stefanbratt@tele2.se

Innehåll Jonas Lotsne Ökat omfång och verksamhet___________________________________________________ 4

Biträdande redaktör: Joakim Lewin Mobil: 070-633 59 18 E-post: joakim.lewin@fmv.se

Sök stöd från Svea Artilleriregementes Minnesfond__________________________________ 9

Redaktionsadress: Postadresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Artilleri & Luftvärn c/o Artilleri & Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad Tel: 08-788 78 68 Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad. Redaktionen tar inget ansvar för insänt men ej beställt och överenskommet material.

Archer deltar i finsk storövning__________________________________________________ 6 Stefan Hansson Fires Conference i USA_________________________________________________________ 8 Att återta totalförsvaret_______________________________________________________ 10 Peter Öhman "Minst 84 pjäser behövs"_____________________________________________________ 12 Bonus uppgraderas till sjömålsgranat?___________________________________________ 18 Danmark köper franskt_______________________________________________________ 20 Flygvapenchefen: "Jag vill öva mer med luftvärnet"_________________________________ 22 Håkan Hörstedt Europeisk luftvärnsförmåga ska återskapas_______________________________________ 24 Sofia Westermark Merparten av rekryterna anställs_______________________________________________ 26 Christina har monterat robot 70 i 40 år___________________________________________ 30 Michael Masur Tyskland satsar på nytt luftvärnssystem__________________________________________ 32 Håkan Hörstedt Det optimala luftvärnssystemet - finns det?_______________________________________ 36 Efterlängtad exportorder för Nammo_____________________________________________ 40 Knäck sommarnöten!________________________________________________________ 41 Jubileum firas under Regementets dag___________________________________________ 41 Vem ska få Artilleriets Honnörsmedalj?___________________________________________ 42

Omslagsbild: En vacker bild, påpassligt fångad av en av Luftvärnsregementets officerare, kapten Kenneth Hagström, får detta nummer symbolisera det starka fokus som försvaret av Gotland har fått såväl inom landet som utomlands. Amerikanske generalen David Perkins nämnde "hangarfartyget" Gotland tre gånger i samband med sitt föredrag under årliga Fires Conferens i Fort Sill.

ISSN 004 – 3788 Artilleri & Luftvärn

Formgivning: Westberg & Höök Design AB, www.whdesign.se Tryck: Strokirk Landströms AB Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktionen.

3


Vice ordförande Jonas Lotsne

Ökat omfång och verksamhet Detta nummer av Artilleri och Luftvärn har utökats med åtta sidor. För mig är det ett kvitto på och symboliserar den omfattande verksamhet och alla intressanta pågående och framtidsinriktade frågor som berör artilleriet och luftvärnet. Samtidigt är det ett kvitto för redaktionen att vår tidskrift är attraktiv för våra skribenter, vilket naturligtvis gläder mig som vice ordförande.

Följ Aurora på webben

Missa inte vårt seminarium

”Försvar av kust”. Deltagarna fick föredrag om arméns utveckling inom det angivna temat, förmåga att möta kustinvasion med Archer, fordonsmonterad granatkastare, ny sjömålsrobot för att nämna några exempel. Vid seminariet deltog ett 60-tal medlemmar från de olika klubbarna. Dessa seminarier är en unik möjlighet för er medlemmar att möta varandra. Det innebär också en möjlighet att diskutera aktuella frågor med representanter från Försvarsmakten, FMV, andra myndigheter, försvarsindustri med flera. Det är angeläget att vi samlas och med gemensam kraft driver utveckling framåt. En extra bonus är att under trevliga former träffa kamrater, kollegor och tidigare medarbetare. Nästa möjlighet, då i lite mindre skala, inträffar i Halmstad och Boden under hösten då föreningen genomför klubbmöten. Kallelse till dessa kommer i kommande nummer. I detta sammanhang vill jag tacka vår sekreterare, Lars Mörrby för att han på ett bra sätt håller ihop planering och genomförande av seminariet.

Den 17 maj genomfördes ett seminarium på Militärsällskapet i Stockholm tillsammans med Pansarvärnsklubben och Granatkastarteknisk förening. Temat för seminariet var

Jag ber att få önska er en trevlig läsning och i anslutning till detta en skön och avkopplande sommar!

Våren har gått i ett rasande tempo och artilleri- och luftvärnsförbanden har bland annat genomfört beredskapsuppgifter, övningar och internationell verksamhet. Nu laddar vi för några veckors svensk sommar för att snart vara i full gång igen. För Artilleriets del innebär det redan i september brigadunderstödsövningen och någon vecka senare genomförs Försvarsmaktsövning 2017 Aurora. Förutom att vara den största övningen på många år är den unik såtillvida att den kommer att inkludera alla stridskrafter och internationellt deltagande. För er som är intresserade att följa övningen så kommer det finnas möjlighet på Försvarsmaktens hemsida och sociala medier. En annan möjlighet är att följa övningen den 24/9 då det genomförs en Försvarsupplysningsdag på Gärdet i Stockholm. Där kan ni möta olika förband, ta del av utställningar och förevisningar.

4

Foto: Mats Engfors

Artilleri & Luftvärn


rheinmetall defence enmission komplett leverantör och Force protection is är our levererar system och kompetens inom områdena: As a top European supplier of army technology, Rheinmetall Defence offers an extensive array of military hardware that enhances the mobility, reconnaissance capabilities, •lethality Indirekta Bärgningsfordon andeldsystem survivability of troops deployed• in harm’s way, and also enables the net• Art och Grk ammunition • Reparations- och underhållsfordon working of national and international systems. Rheinmetall has spent years pioneering • Ledning och samband • Stridsutrustning och ammunition new technologies for protecting friendly forces, systematically expanding its range of • Simulering och träningsutrustning • Stridsvagnar och stridsfordon in this critical field. Rheinmetall Defence is a strong and reliable partner for •products Transportfordon • Logistiklösningar the armed forces in Scandinavia. www.rheinmetall-defence.com För mer information: www.rheinmetall-defence.com Artilleri & Luftvärn

5


Archer deltar i finsk storövning Först var det Norge i samband med Natos storövning Cold Response. I höst kommer svenska Archerpjäser att samöva i ytterligare ett nordiskt land – Finland. – Vi kommer delta med samtliga funktioner inom Artilleribataljonen när våra finska kollegor genomför sin slutövning för årets värnpliktskull, AFEX, berättar A 9:s övningsledare, överstelöjtnant Stefan Hansson.

Vi övar på skarpt sätt och utbyter tankar, metoder och erfarenheter som gör att vår operativa effekt ökar.

Tillsammans med underhåll, ledning och sensorer kommer svenska Archerpjäser att rulla över den finska gränsen i slutet av november månad. När sedan övningen inleds blir det första gången som det nya svenska artillerisystemet Archer avfyras på finskt territorium av svensk pjäsbesättning. – Vi kommer även från Sverige att ha personal i finska Fire Direction Co-ordination Cell (FDCC), vilken troligen upprätta på armékårsnivå, motsvarande den svenska divisionsnivån, förklarar Stefan Hansson. Den finska övningen kommer att ha understöd i fokus och svenska förband är inte det enda utländska inslaget. Även Norge och Danmark deltar med olika typer av förband för indirekt bekämpning.

Allt fastare samarbete

Chefen för A 9, överse Jonas Lotsne tillsammans med sin finske kollega och artilleriinspektör, överste Pasi Pasivirta.

6

Det är bara att konstatera att det svenskt-finska samarbetet, som fastställdes av båda ländernas försvarsministrar för drygt två år sedan, rör sig allt snabbare framåt med målet att öka den operativa förmågan för båda ländernas Försvarsmakter. Ett arbete som nya arméchefen, generalmajor Karl Engelbrektson, nyligen i samband med en övning mellan Livgardet och finska militärpoliser beskrev med orden ”vi övar på skarpt sätt och utbyter tankar, metoder och erfarenheter som gör att vår operativa effekt ökar. Det är det som är vårt fokus. Det är inte samarbete för att saker och ting ska bli billigare, utan för att det ska bli högre operativ effekt”. För respektive lands markstridskrafter är också målet gemensamt – strid i brigads ram. Det är också en brigad som i huvudsak ska övas i samband med att AFEX genomförs i den finska lappmarken med skjutfältet i Rovajärvi som huvudsaklig övningsterräng.

Artilleri & Luftvärn


GLOBAL PATRIOT SOLUTIONS

ENGINEERED TO EVOLVE. PROVEN TO PERFORM. Raytheon’s combat-proven Patriot delivers advanced technology perfectly engineered for today’s and tomorrow’s challenges. As threats evolve, so does Patriot, protecting 13 partner nations, reducing costs and providing the world’s most advanced air and missile defense.

Raytheon.com/patriot @Raytheon Raytheon

© 2017 Raytheon Company. All rights reserved.

Artilleri & Luftvärn

7


Fires Conference i USA:

USA presenterade gammalt doktrinkoncept i ny förpackning

Stefan Hansson

Återigen har officerare från såväl A 9 som Lv 6 deltagit i amerikanska Fires Conference i den amerikanska högborgen för indirekt bekämpning, Fort Sill. Konferensen är viktig för att följa nya trender och träffa andra länders företrädare för indirekt bekämpning och luftvärn. Detta för att kunna upprätthålla förmågeansvaret inom Försvarsmakten som åligger regementena. Chefen för Artilleriets Stridsskola, överstelöjtnant Stefan Hansson var på plats. Konferensen tema detta år var ”Cross Domain Fires” inom ramen för Multi Domain Battle som USA:s nya doktrin kallas. Denna artikel koncentrerar sig till den nya doktrinen, övriga områden som diskuterades var erfarenhetsöverföring, förmågeglapp och korta redovisningar om läget inom amerikanska styrkorna i Sydkorea, Europa och Syrien.

Multi Domains Operations General David Perkins, chef för US Army Training and Doctrine Command (TRADOC), redogjorde för hur USA har uppdaterat sin doktrin från tidigare gällande AIR-LAND till att omfatta flera domäner då två domäner inte längre är tillräckligt för att försätta fienden i multipla dilemman. Doktrinen syftar till att kunna genomföra Multi Domain Operations (MDO) som inte bara rör armén, flygvapnet och marinen utan även omfattar rymd, info, telekrig och tid. Doktrinen är inget nytt och revolutionerande utan ett gammalt koncept i ny förpackning. US Army har varit drivande i processen och nu har doktrinen fått fäste inom alla vapengrenar och framdrivs gemensamt. Den nya doktrinen bygger på chefens förmåga att förstå slagfältet och hur olika domäners förmågor ska användas samt mot vad, men även var de ska agera. Några frågor är ännu obesvarade som till exempel vilka förmågor kommer att behövas i framtiden och vad krävs för att synkronisera dessa förmågor? 8

Hur struktureras de förmågor som armén inte äger eller själva förfogar över och hur ansluter övriga koalitionspartners och allierade in i den nya doktrinen? General Perkins var helt övertygad om att nyckeln ligger i att Cross Domain Fires för alla är interoperabla inom verkansdomänen. Då kommer övriga domäner inte ha några problem. Vidare framgick att Länk 16 utgör grunden och hjärtat i all kommunikation för att kunna utföra MDO. Han tryckte även på att förmågan till samordning måste byggas och styras uppifrån.

Crossfunctionals Teams USA har utifrån doktrinen definierat vad Cross Domain Fires (CDF) innebär och definitionen lyder: ”The employment of lethal and unleathal fires across all domains to achieve overmatch, create multiple dilemmas for enemies and ensure freedom of action for joint fires”. För att lösa ut CDF har man upprättat Crossfunctional Teams från kompaninivå upp till divisionsnivå. Dessa team innehåller inte alla delar som rymd och telekrig på de lägre nivåerna men väl på de högre. Luftrumssamordning återfinns först på brigadnivå medan Targeting ligger på divisionsnivå vilket kan jämföras med hur Försvarsmakten arbetar. Perkins fortsatte med att det inte går att ha övertaget över tiden mot en likvärdig motståndare som varit fallet under Artilleri & Luftvärn


senast krigen i Irak och Afghanistan men att det måste skapas ”Windows of superiority”. Perkins tryckte på att det är viktigt att kunna ligga 2-3 steg före och därvid behovet av att utsätta fienden för multipla dilemman men även att hela tiden förnya dessa dilemman då fienden annars snabbt anpassar sig och parera de nya hoten.

Lv 6-officerare utbildas i USA Han avslutade med att prata om hur doktrinen ska implementeras och det ska ske genom utbildning på alla nivåer och genom övningar. Han nämnde att den nya doktrinen bl.a. kommer implementeras på Captains Career Course och att den kursen kommer att se annorlunda ut i framtiden. Till skillnad från Lv 6 har A 9 inte elever vid Captains Career Course eller kurser för specialistofficerare för tillfället men det kommer sändas personal från A 9 i framtiden.

Fyrstjärnige generalen David Perkins besökte Gotland bara några veckor före Fires Conference genomfördes i Fort Sill, Oklahoma. Artilleri & Luftvärn

SÖK STÖD från Svea Artilleriregementes Minnesfond Har du som artillerist vid A 9 råkat ut för en skada eller sjukdom? I så fall har du möjlighet att söka ekonomiskt stöd från Svea Artilleriregementes Minnesfond. Fondens ändamål är att dela ut understöd till behövande yrkesofficerare med tillsvidareplacering vid ett artilleriförband (i dag Artilleriregementet i Boden) samt deras makor, makar, barn, änkor och änkemän. Fonden delar också årligen ut ett stipendium till bäste idrottare i specialistofficersutbildningen. – Även yrkesofficerare och före detta yrkesofficerare som på Luciadagen 1996 (dagen då riksdagen fattade beslut att lägga ned A 1) hade tillsvidareplacering vid Svea Artilleriregemente, samt deras makor, makar, barn, änkor och änkemän är behöriga att ansöka om understöd, berättar fondens styrelse-ordförande, Lennart Gustafsson. Gustafsson förklarar att vid dispositionen av minnesfondens medel ska hänsyn tas till föreskrifter i urkunderna för de i minnesfonden ingående donationerna, varav de flesta skedde under 1700- och 1800-tal. – Det är därför inte möjligt att utdela understöd för materiella skador, till exempel krockade bilar, vattenskador i bostad utan understödet ges för personskador, sjukdom samt omständigheter som påverkar den sökandes livssituation negativt. Styrelsen som fattar beslut, enligt fondens stadgar, om ansökningar om stöd ska beviljas har sitt säte i Linköping. Minnesfonden står under tillsyn av Länsstyrelsen i Östergötland. Ansökan om understöd sänds till: Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 Linköping. Telefon: 013-15 43 12 alt 073 84 06 480. E-post: lengus44@telia.com 9


Mats leder Försvarsmaktens arbete med att återta totalförsvaret Artilleriöversten Mats Klintäng och hans medarbetare kommer de närmaste åren att tillhöra en liten grupp nyckelaktörer i Försvarsmakten. Deras uppdrag? Leda Försvarsmaktens projekt med att återupprätta det svenska totalförsvaret. Ett mycket omfattande projekt som kommer att genomsyra hela Försvarsmakten, konstaterar Klintäng. I slutet av 2015 kom regeringsbeslutet som många väntat på – det svenska totalförsvaret ska återtas. Om kvastarna farit fram som virvelvindar med nedläggningar inom Försvarsmakten har det civila försvaret drabbats nästan än värre. Men - nu ska det bli ändring, säger Mats Klintäng som sedan oktober i fjol är projektledare för Försvarsmaktens arbete med att återupprätta totalförsvaret. Ett uppdrag han fått efter att ha avslutit sin tjänst som chef för dåvarande Försvarsmaktens Telenät- och Markteleförband (FMTM) i Örebro.

Stort behov av utbildning Den lagstiftning som finns är fortfarande användbar men eftersom både planeringsarbetet och beredskap inte upprätthållits under ett antal år finns också stora behov av att bygga upp både ny kompetens och resurser för totalförsvarsplaneringen. Resursmässigt är nedmonteringen kraftig då bland annat kommunala och regionala berganläggningar lagts ned samtidigt som kommuner och även vissa länsstyrelser avvecklat sina beredskapshandläggare. Alla avtal gällande förnödenhetsförsörjning måste också göras om, vilket innebär att en viktig målgrupp för det nya totalförsvaret är det privata näringslivet som sitter på resurser och kompetens som är viktiga för att stötta Försvarsmaktens behov. 10

Totalförsvaret angår alla och vi måste göra arbetet tillsammans. – Min projektgrupp och övriga inom Försvarsmakten står inför ett omfattande arbete med många uppgifter att ta tag i, både internt och utanför Försvarsmakten. Totalförsvaret angår alla och vi måste göra arbetet tillsammans, konstaterar Mats Klintäng.

Gemensam grundsyn Den förändrade hotbilden har fått den sittande regeringen att inse det bekymmersamma läget och gav under 2015 i uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) att lämna ett förslag till gemensam grundsyn för fortsatt sammanhängande planering av totalförsvaret. Förslaget lämnades till regeringen i somras. I början av oktober förra året tillsatte Försvarsmakten projektgruppen som nu leds av Mats Klintäng. Samtidigt har ett antal myndigheter i uppdrag att redovisa sina möjligheter att lämna stöd till Försvarsmakten. Ett arbete som ska redovisas till regeringen i juni i år. Artilleri & Luftvärn


– Det är många områden som berörs av ert arbete, allt från drivmedelsförsörjning, sjukvård och livsmedel. Ingår det även i ditt uppdrag att stötta återtagande av folkförankringen för Försvarsmakten? – Ja, det är en av uppgifterna som jag också har vidarebefordrat till kommunikationsavdelningen och jag har även medarbetare som arbetar specifikt med kommunikationsfrågor i projektet. Vi måste från Försvarsmakten kommunicera med en ensad syn tillsammans med MSB för att vi ska kunna nå målet med att öka den folkliga förankringen. Jag anser också att en outnyttjad resurs som vi bättre ska ta vara på är frivilligrörelsen och inte minst reservofficerskåren.

Överste Mats Klintäng.

– Vän av ordning förstår naturligtvis att det vi genomför inom Försvarsmakten bara är en liten del av arbetet med att återta totalförsvarsförmågan, säger Mats Klintäng och blickar ut över Östermalm. Därute finns det civila samhället som nu ska rustas för att kunna agera effektivt i en kris, ett skymningsläge och ända upp till höjd beredskap. Arbetet som nu sker ska också kunna vägleda kommuner och landsting samt organisationer och näringslivet.

Formellt direktiv – Min uppgift har utvecklats till ett formellt direktiv inom Försvarsmakten men det formella ansvaret att lösa uppgifter ligger i den ordinarie linjen i de staber som lyder under ÖB. Från och med år 2020 ska totalförsvarsplaneringen utgöra en del av Försvarsmaktens ordinarie verksamhet. Artilleri & Luftvärn

– På vilket sätt? – Ja, så som det har varit tidigare har vi även idag en stor skara människor som har aktuell kunskap om Försvarsmakten och våra uppgifter som kan hjälpa oss att sprida ett budskap om hur civila samhället och Försvarsmakten tillsammans kan utveckla ett robust totalförsvar.

”Viktig att få igång dialogen” Under 2017 är de viktigaste åtgärderna att starta ett antal dialoger samt få igång metodutveckling, övningar och utbildning så att MSB och FM med respektive myndigheter har en gemensam plattform att arbeta vidare med. – Under innevarande år ska vi klara ut hur Försvarsmaktens behov av stöd från totalförsvaret ska utformas. Inte i detalj men som helhet och därefter börjar vi att arbeta med att ta fram ett mer detaljerat innehåll. Det som jag ser som synnerligen viktigt är att vi etablerar en gemensam planeringsprocess mellan oss och MSB. Det är en viktig framgångsfaktor, säger artilleriöversten vars arbete kommer att vara i fokus under ett antal år framåt. 11


Foto: Mats Carlsson, Försvarsmakten

Debatt om kapacitet för indirekt eld

”Minst 84 pjäser behövs” Vad ska vi ha vårt artilleri till och hur många eldrör behövs för att kunna understödja brigadernas strid enligt gällande reglementen? Frågorna ställer sig och besvarar kapten Peter Öhman, taktiklärare vid Markstridsskolan i Skövde. Frågan är också – håller du med? Redaktionen tar gärna emot din syn på Öhmans slutsatser. ”Försvarsmakten har köpt tolv av de 24 Archerpjäser som var tänkta för Norge. Kanske köps också de 12 kvarstående pjäserna. Det diskuteras en hel del om detta inom armén. Några av frågeställningarna är: Vilken förmåga tillför dessa pjäser? Hur mycket artilleri behöver vi och vad ska det användas till? Hur mycket bättre är en Archer än gamla pjäser som haubits 77?

Vad används artilleri till? För att kunna få en realistisk uppfattning om hur mycket artilleri som behövs måste man ha en uppfattning om vilka uppgifter som ska lösas. Artilleriets två huvuduppgifter är förenklat uttryckt: 12

Understödja de stridande förbanden med eld. Bekämpa mål på ”djupet”. Mellan dessa två finns ingen inbördes prioritering. Båda uppgifterna ska kunna lösas, helst samtidigt och prioritering av dem ser olika ut i olika situationer. Nuvarande organisa-tion med endast 36 pjäser ställer oss dock ofta inför ett oönskat ställningstagande, där endast en av uppgifterna kan lösas åt gången. Jag upplever också att vi till viss del undviker frågan och försöker öva som att båda uppgifterna kan lösas samtidigt. Många, däribland jag, anser att i vårt valda taktiska koncept är den viktigaste och i många fall dimensionerande uppgiften, att understödja de stridande förbanden med eld. Artilleri & Luftvärn


Peter Öhman genomförde värnplikt vid I19/P5 1993. Efter värnplikten utbildade han sig till yrkesofficer med placering på dåvarande A 8. Inom artilleriet arbetade han främst vid pjäskompani, bland annat som batterichef för bandkanonbatteri. 1998 återvände han till I19, där han huvudsakligen jobbat med eldledning, pansarskyttetjänst och ledning av bataljonsartilleri. Sedan knappt tre år tillbaka arbetar Peter Öhman på Markstridsskolan i Skövde som taktiklärare. Fritiden ägnar han sig gärna åt att läsa militärhistoria och är en inbiten rullskidåkare. Peter Öhman har varit en av deltagarna i Försvarsmaktens ammunitionsstudie och nu även den pågående studien som ska belysa framtida artilleri.

Det är också min utgångspunkt i detta inlägg. Det finns också de som hellre prioriterar användande av artilleri för bekämpning av mål på djupet. Som det ser ut just nu bromsar olika strävanden utveckling av teknik, stridsteknik, reglementen och organisation.

Stridens grunder – eld och rörelse Anledningen till att understödjande eld är viktigast är att eld tillsammans med rörelse helt enkelt är grundläggande för all strid. Eld och rörelse kallas till och med för stridens grunder. Ett annat sätt att uttrycka detta är att vi strider med kombinerade vapen. Det vill säga verkan av flera kombinerade vapensystem blir mer än summan av de enskilda vapensystemens verkan. Kombinationen av artilleriets eld och manöverförbandens strid ger alltså högre effekt än att strida i ett område och skjuta i ett annat område med artilleriet. Att ge sig på fiendens förband på djupet gör vi effektivast genom att med hjälp av understödjande indirekt eld nå genombrott och låta våra anfallsförband bekämpa dem. Direktriktad eld är jämfört med indirekt eld kirurgisk i sin precision. En enda 40 mm granat kan ge samma effekt på målet som en eldstöt 15,5 cm spränggranater. Artilleri & Luftvärn

Några av dem som hellre prioriterar att t.ex. bekämpa fiendens artilleri anser att detta faktiskt är att understödja manöverförbanden. I en filosofisk mening eller på ett indirekt sätt kan ett sådant resonemang stämma. Skillnaden är att det förfarandet innebär ett indirekt understöd som ger effekt främst på längre sikt. Den typen av bekämpning, som faktiskt är lika med definitionen av bekämpning på djupet kommer dock att ge lägre stridseffekt totalt sett då det innebär att vi måste ge avkall på ett mer direkt understöd till de stridande förbanden. Dessa nöts då snabbt ned av fiendens direktriktade eld, vilken alltid kommer utgöra ett mer direkt och farligt hot mot våra manöverförband, jämfört med indirekt eld.

I strid med handboken På övningar har ofta fokus mot bekämpning på djupet inneburit att artilleriet står tyst i väntan på att fiendens artilleri ska lokaliseras, samtidigt som bataljoner med anfallsuppgifter strider utan understöd. Detta är helt i strid med vad våra taktiska handböcker föreskriver. Finns kapacitet att tillfredsställa behov av understöd blir nästa steg att tillgodose behovet av att bekämpa fienden på djupet, för att kunna skapa flaskhalsar inom dennes olika 13


funktioner. För att få bästa effekt på fienden behöver både bekämpning på djupet och understöd av strid kunna ske samtidigt. Generell prioritering av understöd framför bekämpning på djupet gäller bara så länge inte båda kan utföras samtidigt.

Granatkastarnas roll Bristen på artilleri och viljan hos vissa att uteslutande använda artilleribataljonerna för bekämpning på djupet innebär att vi då får ett tomrum som behöver fyllas med brigadartilleri. Då och då görs därför försök att merutnyttja granatkastarna i bataljonsartilleriet. En mekaniserad batalj-on kan få order att ”vara beredd att 30 min efter order understödja grannbataljonen” eller i skedet XX underställa sitt batal-

jonsartilleri till grannbataljonen”. På papperet kan det verka som att man effektiviserar användandet av granatkastare. Men verkligheten sätter tyvärr käppar i hjulen för det. Jag har själv stått och kliat mig i huvudet flera gånger när min bataljon fått beredduppgift att inom viss tid kunna avge understöd i ett visst område. Analysen ger alltid vid handen att vi inte kan gruppera granatkastarna där vi behöver gruppera dem i vår egen strid, för då hinner vi inte lösa beredduppgiften brigaden gett oss. Vi har heller aldrig hunnit fram för att verka i tid där brigaden vill att vi ska verka. Avstånden är för långa och fienden ger oss inte tiden vi behöver. Att köra fram granatkastarna från bakre bataljon till en främre, då vi bara planerar att strida med den främre verkar rimligt. Men vad händer då fienden struntar i vår plan och den bakre bataljonen hamnar i strid utan sitt bataljonsartilleri? Vad händer då brigaden vill sätta in den bakre bataljonen som utgjort reserv? De saknar bataljonsartilleri, eller får kanske efter fördröjning tillbaka sitt bataljonsartilleri med tomma tankar, slut ammunition och slitna soldater. Fienden hamnar innanför vår beslutscykel för att vi står och väntar på bataljonsartilleri som ilar mellan bataljonerna. Problemet här är att kriget till sin natur är oförutsägbart och för att bataljonsartilleriet ska vara vid rätt manöverbataljon krävs att vi förutsäger det oförutsägbara.

Ingen skillnad

Granatkastarna bör enligt, Peter Öhman vara öronmärkta för bataljonernas strid.

14

Blir det någon skillnad med den nya granatkastarpansar-bandvagnen? Nej, det blir det definitivt inte. Vi byter endast ut hopplöst omoderna pjäser mot moderna pjäser - i övrigt är det samma bataljonsartilleri, vilket bör ha samma roll som tidigare. Det är helt enkelt så att om granatkastare vore en bra lösning som brigadartilleri skulle alla ha det, då granatkastarsystem är relativt enkla och billiga. Granatkastarna bör vara öron-märkta för bataljonerna. I 99 fall av 100 är det, påstår jag, micromanagement för brigaden att bestämma hur bataljonerna ska använda bataljonsartilleriet. Precis på samma sätt som det vore märkligt om en bataljonchef beslöt att flytta alla granatgevär mellan kompanierna.

Artilleri & Luftvärn


Momentant kontra elduthållighet Understöd av manöverstrid blir alltså dimensionerande, för att komma fram till hur stort behovet av understödjande förband är. Vad gäller detta spelar förhållandet mellan momentan verkan och elduthållighet en viktig roll, varför det blir utgångspunkt för det resonemanget. I Sverige betonar vi ofta och helt korrekt vikten av att av att ha momentan eld i målet för att uppnå verkan. Vi strävar efter att nya pjäser ska kunna avge samma momentana verkan som flera äldre pjäser till exempel genom hög eldhastighet eller förmåga att skjuta flera granater med olika bana som når målet samtidigt. I andra länder verkar man inte alls resonera så. Där skjuter man istället med fler pjäser för att få momentan verkan och ser inte hög eldhastighet som lika nödvändigt. Då vi inte har råd att ha många pjäser kan man till del förstå strävan mot få pjäser som löser många pjäsers uppgift. Tyvärr förs inte resonemanget i botten, då hade vi sett baksidan av det. Pjäser som skjuter fort gör av med mer ammunition och elduthålligheten för pjäsen minskar. Ska de stridande förbanden då kunna ha fortsatt understöd krävs andra pjäser som tar över lösandet av uppgiften, när de första måste fylla på ny ammunition. Ska de få pjäser vi har dessutom behöva arbeta växelvis på det sättet, måste teoretiskt eldhastigheten dubblas för att kunna upprätthålla samma momentana verkan. Följden blir ännu tätare omladdningar, mer växelvis i en ohållbar karusell. Ekvationen går inte ihop. Pjäser med hög tekniknivå blir också mer komplexa och dyra, med följden att vi har råd med färre av dem. Hur ser det ut om vi tittar på Archer avseende detta? Den har faktiskt en något lägre eldhastighet än våra äldre pjäser och kan därför momentant bara göra ungefär det jobb som en äldre pjäs gjorde. Archer har med sig 21 skott, vilket är klart mindre än de äldre pjäserna. Medförd ammunition räcker ofta inte ens till att understödja anfall över ett större terrängavsnitt eller för att ta ett djupare anfallsmål. Tvingas man att stanna mitt i ett anfall, för att pjäserna behöver fyllas med ammunition, går initiativet förlorat.

Artilleri & Luftvärn

Elduthålligheten blir en flaskhals och lösningen på problemet är ofta att skjuta växelvis, med några pjäser åt gången. Verkan i målen blir då otillräcklig. Den enda lösningen på problemet är att skjuta med fler pjäser. Archer har många andra fördelar jämfört med pjäser som haubits 77. Den grupperar väldigt snabbt, har god rörlighet och fyller på ammunition snabbt. Den har längre räckvidd och ett mångfalt bättre skydd. De egenskaperna gör den lämplig för att bekämpa mål på djupet och överleva artilleridueller. Men vid understöd av markstrid är ofta en kombination av elduthållighet och momentan eld det som är gränssättande och där medför Archer ingen effekthöjning jämfört med äldre system. För det ändamålet hade faktiskt en enklare pjäs varit lika bra.

Hur mycket artilleri behövs då? Anfallsstrid är dimensionerande för mängden understöd och bataljons anfall understöds enligt handböckerna med två till fyra artilleribataljoner (24 – 48 pjäser), beroende på till exempel fienden och i vilken terräng striden förs. Kan vi verkligen säga att det behövs understöd av fyra bataljoner då vi inte har fler än tre, är en vanlig fråga. Ja, det kan vi. En taktisk realitet förändras inte av att Försvarsmakten bara har 36 artilleripjäser. Ett synsätt, som leder till att vi strider utan hänsyn till taktiska realiteter skulle bli farligt. Som synes av resonemanget om den enskilda pjäsens verkan, kan vi inte heller räkna med mer verkan från varje pjäs, 24 – 48 pjäser behövs. Läggs dessutom ett artilleribekämpningshot på, som gör att artilleriet måste omgruppera under själva anfallet för att undgå bekämpning, ökar självfallet behovet av skjutande förband. För att ha någorlunda kontinuerligt understöd med fyra bataljoner kommer det då krävas att man har tillgång till minst sex bataljoner. Sex bataljoner innebär i sämsta fall att bara en manöver-bataljon får bra förutsättningar för anfall. Om övriga bataljoner anfaller samtidigt sker det med mycket hög risk, om inte ytterligare understöd finns att tillgå.

15


Det svenska artilleriet bör bestå av minst 84 pjäser om gällande reglementen och taktik ska följas, enligt kapten Peter Öhman på Markstridsskolan.

Möjligheten för artilleribataljonerna att understödja strid vid flera man-överbataljoner, eller bekämpa på djupet simultant, faller på elduthållighet, samordning och till viss del räckvidd. Vill man utöver understöd av strid kunna bekämpa på djupet krävs då ytterligare minst en artilleribataljon. För att bekämpa mål på djupet kan raketartilleri vara aktuellt, vilket det inte är vad gäller understöd av manöverförband.

Minsta antal 84 pjäser Genom ovanstående förenklade resonemang landar jag alltså i att ett minsta antal pjäser är 84 stycken. Då kan en eller som bäst två bataljoners strid understödjas även vid hot av 16

artilleribekämpning, samtidigt som bekämpning på djupet sker i en riktning. Det är ett minimum, men alla inser att det inte är möjligt att ha så mycket artilleri i Försvarsmakten som det ser ut nu. Det skulle ske på bekostnad av andra förband och förmågor. Det är inte det som är min poäng. Man ska mer se det som ett sätt att förmedla att nedrustning av försvarsmakten har medfört att många funktioner gått under ”kritisk massa” i volym, för när det faktiskt är möjligt att lösa tilldelade uppgifter på ett bra sätt. För att möta problem inom funktioner krävs att ett helhetsgrepp tas, för att taktik och metoder anpassas efter förmågan här och nu. Det krävs också att förmågan utvecklas så att vi på sikt kan lösa uppgifter på det sätt vi vill istället för på det sätt resurserna medger. Artilleri & Luftvärn


Skulle det hjälpa dig om du hade en gemensam lägesbild redan idag? CQ: 4,3 KM

MEK INF KOMP: 6,2 KM

FB: 20 M

För mera information se www.systematic.com/redanidag Artilleri & Luftvärn

17


Foto: FMV Test & Evaluation

Föreningsgemensamt seminarium:

Bonus uppgraderas till sjömålsgranat? Förmågan att med indirekt eld, läs befintliga artilleripjäser, bekämpa sjömål är begränsad inom Försvarsmakten. Men, nu finns krafter som arbetar för att den intelligenta artilleriammunitionen Bonus ska kunna bekämpa sjömål.

Denna nyhet var en av de intressanta uppgifter som framkom i samband med årets föreningsgemensamma seminarium den 17 maj på Militärsällskapet i Stockholm. Ett seminarium som lockade en fullsatt föreläsningssal. Under föredragen som i år genomfördes på temat ”försvar av kust” presenterade Saab arbetet med att utveckla nästa generations sjö- och markmålsrobot utifrån dagens robot 15 mark 3, med förmåga att bekämpa stationära markmål. Mark 3 är en version som Sverige inte har anskaffat, vilket en rad exportkunder har. I Försvarsmakten finns idag versionerna Mark 2 (marinens korvetter) samt 15 F (Flygvapnet). 18

Lägre vikt och ökad räckvidd – Nästa generation robot 15 kommer att få lägre vikt och därmed plats för mer bränsle, vilket i sig innebär större räckvidd, över 25 mil jämfört med dagens cirka 20 mil för Mark 3 och tio mil för Mark 2, förklarade Saab Dynamics marknadsansvarige för robot 15-systemet, Björn Bengtsson. Bengtsson konstaterade också att det arbetet som skett under hög sekretess med att återskapa förmåga att skjuta robot 15 Mk 2 från en lastbilslavett är ett bra bevis på när försvarsindustrin och Försvarsmakten ser till att åstadkomma stor effekt med begränsade resurser inom en kort tidsrymd. Artilleri & Luftvärn


En stol fanns ledig när Artilleri- och Luftvärnsklubben var värd för årets föreningsgemensamma seminarium med temat "försvar av kust".

– Jag vill dock poängtera att den återtagna förmågan för tung kustrobot innebär inte att förbandet tungt kustrobotbatteri har återuppstått. Just möjligheten att använda en lastbil som lavettfordon förklarade Bengtsson är en viktig del av vidareutvecklingen av robot 15-systemet då det nu finns konkreta planer på att ta fram en konfiguration baserad på container. – En sådan lösning medger en ökad modularitet samt att systemet blir svårare för en motståndare att lokalisera och bekämpa om det inte krävs dedikerade robotfordon.

Systemet är inte kravställt för, eller direkt framtaget för bekämpning av sjömål men har ärvt flera förmågor för rörlig KA-pjäs 12/80 Karin och är i princip klar att användas i denna roll. Med små medel kan förmågan höjas ytterligare, förklarade Bae Systems Bofors talare, Henrik Knape. – På något längre sikt kan man tänka sig ett antal alternativa utvecklingsvägar för att öka sjömålsbekämpningsförmågan. Pjäsen i sig behöver inte modifieras, utan det handlar mer och sensor- och eldledningsförmågan i ett system av system, förklarade Henrik Knape.

Kustartilleriet på väg tillbaka?

Artilleripjäser snart på Gotland

Är kustartilleriet också på väg att liksom tung kustrobot återskapas? Svaret är väl inte givet än men får ledningen för marinen som de vill är svaret ja. Det framkom när företrädare från BAE Systems Bofors redogjorde för de utvecklingsalternativ som Archerleverantören presenterade för vilka förmågor Archer med befintlig ammunition mot såväl markmål i kustnära terräng samt sjömål (rörligt) kan bidra med i en kustförsvarsroll i dag.

Även överste Håkan Hedlund, chef för arméledningens produktionsavdelning, förklarade att han tror att Gotland på något sätt kommer att tillföras artilleriförband. – När det sker vill jag låta vara osagt men att det kommer att ske är jag övertygad om, förklarade Hedlund, som avslutade ett välbesökt och mycket givande seminarium. Ett seminarium som fler av föreningens medlemmar borde besöka när nästa möjlighet ges!

Artilleri & Luftvärn

19


Full fart på den nordiska marknaden för indirekt eld:

Danmark köper franskt artillerisystem Det är inte bara i Sverige som det är full fart på anskaffning av nya materielsystem till det nationella försvaret. För någon månad sedan beslutade danska försvaret att köpa den senaste versionen av franska artillerisystemet Caesar. Norge å sin sida har beslutat att förse sina brigader med ett egenutvecklat luftvärnssystem. Den danska artilleriupphandlingen har dragit ut på tiden men nu är beslutet fattat. I början av året meddelade danska försvarsdepartementet att det ålderstigna M109-systemet nu ska ersättas av det franska Caesarsystemet. Order till tillverkaren Nexter Group gäller 15 pjäser med en option på ytterligare 6 pjäser. Danska artilleriet valde versionen med ett åttahjuligt fordon som vapenbärare och automatladdningssystem. Därmed är danskarna första exportkunden som bestämt sig för att köpa denna version. Bäraren är ett lastfordon av märket Tatra med kapacitet att föra med sig en last på 30 ton inklusive 30 granater och laddningar. Besättningen består av fem personer samt fordonschef.

Armén får brigadluftvärn I Norge kommer nu den norska Haeren, arméns brigader att få ett tillskott i form av fordonsburet lv-system med Nasamsmissiler. De två norska brigaderna har varit utan lvförband sedan början av 2000-talet då Norge valde att sälja sina återstående robot 70-enheter till baltiska stater. Det system som nu ska införas består av en eldenhet i form av en Humveejeep med lavett för fyra missiler. Leverantören av systemet är Kongsberg och order är värd knappt en miljard norska kronor. Leverans av systemen inleds från och med 2018.

Första containerlösningen På den östra sidan gränsen har finska Patria premiärvisat världens första 120 millimeter granatkastarsystem integrerat i en containerlösning. Containern har ett åttahjuligt fordon som bärare. I containern finns vapensystem, plats för besättning samt tillhörande ammunition och elförsörjning med dieselaggregat samt air condition-enhet. Som tillval finns också möjlighet att skydda containern mot NBCstridsmedel. Vikt uppges vara tre ton och containern har förvaringsplats för hundra granater. Besättningen består av tre personer; två laddare och en skytt, som också är chef. Containerlösningen bygger på Patrias Nemosystem. Finessen med systemet är att det lätt kan lyftas ombord på ett fartyg och transporteras ut till öar, för att som exempel bemannas av kustjägarförband med uppgift att anfalla eller skydda ett marint basområde. 20

Norska armébrigader kommer att förses med ett nytt luftvärnssystem baserat på den norska vidareutvecklingen av amerikanska radarjaktroboten Amraam, Nasraam. Artilleri & Luftvärn


SAMP/T

det europeiska luftfšrsvarssystemet • Hanterar multipla inkommande mål med 360° täckning

• Marknadsledande mobilitet med unikt låg bemanning

• Industriellt partnerskap

www.eurosam.com

Artilleri & Luftvärn

21


Flygvapenchef Mats Helgessons önskemål:

”Jag vill ha luftvärn grupperat på baserna” I tidigare nummer av Artilleri & Luftvärn har chefen för andra brigaden, överste Stefan Sandborg, förklarat hur viktigt det är att luftvärnsförband skyddar brigadens framryckning. Nu ger flygvapenchefen, generalmajor Mats Helgesson, sin syn på hur luftvärnets få resurser bör prioriteras – skydda flygbaserna med gruppering redan i fredstid på eller i nära anslutning baserna. – Vid ett anfall är det min fulla övertygelse att luftförsvarets resurser och infrastruktur är den del av Försvarsmakten som motståndarna i första hand kommer att rikta in sina attacker mot. Därför är det nödvändigt att vi kan skydda våra baser och sidobaser från dessa anfall och då är det inte en optimal lösning att ha luftvärnsresurserna på långt avstånd från våra baser, säger Mats Helgesson.

Ambitionssänkning För drygt 1,5 år sedan tillträdde Mats Helgesson befattningen som högste företrädare för en vapengren som under många år fått en tämligen stor andel av försvarsbudgeten. En utveckling som kommer att fortsätta då regering och riksdag för några år sedan klubbade beslutet att uppgradera sextio Jas 39 Gripen från versionen D till E till en kostnad på drygt 40 miljarder kronor och med de första leveranserna år 2018. – Det är naturligtvis mycket pengar men samtidigt är det också en klar numerär ambitionssänkning från vår uppdragsgivare då antalet plan volymmässigt de facto blir avsevärt mindre än dagens antal. Det är viktigt att notera, säger Mats Helgesson. Samtidigt är flygvapenchefen noga med att poängtera att det inte råder någon ”fight” mellan de tre vapenslagens chefer om de budgetmedel som riksdagen har anslagit kommande år. – Vi har en stor samsyn mellan mig, arméchefen och marinchefen om hur vi på bästa sätt ska arbeta för att öka Försvarsmaktens totala förmåga. Det behövs förstärkningar inom många områden för samtliga stridskrafter. 22

– Jag ser med stor spänning och förväntan fram emot Försvarsmaktsövning Aurora senare i höst. Då får vi ett kvitto på hur väl vi har förmåga att operera och samverka mellan vapengrenarna. Mats Helgesson uttrycker sitt stora gillande över att luftvärnsförband återigen övar i nära anslutning till flyg-baserna samt har börjat att få en allt bättre kontakt med Flygvapnets företrädare: – Vi glömde tyvärr bort att fortsätta hålla kontaktytorna öppna mellan varandra i samband med att fokus låg på internationella insatser. Den samarbetsvilja och entusiasm som jag i dag möter hos luftvärnet är mycket viktig för att vi ska få till stånd ett kompetent och slagkraftigt luftförsvar. Jag får många positiva rapporter från flottiljerna om hur väl samarbetet utvecklas, säger Mats Helgesson. Ombeväpningen av luftvärnet lägger han sig inte i så länge som de krav på insatstider och prestanda följs som Flygvapnet har i sin katalog över taktiskt uppträdande.

Fler övningar tillsammans – Det som däremot blir möjligt om jag tolkat utvecklingen rätt är att våra flygförare kan fortsätta att utveckla sin taktik då motståndarens agerande också förändras i takt med att vapenlaster nu levereras från långa fjärravstånd. Detta måste vi också anpassa oss till för att motverka eller agera då vi också kommer att skaffa oss förmåga att verka på längre avstånd, säger Mats Helgesson. Att öka andelen samövningar är viktigt fortsättningsvis, anser general Helgesson. Artilleri & Luftvärn


Den samarbetsvilja och entusiasm som jag i dag möter hos luftvärnet är mycket viktig för att vi ska få till stånd ett kompetent och slagkraftigt luftförsvar.

Jodå, även nuvarande flygvapenchefen kan konsten att spaka ett Gripenplan. På bilden är han i egenskap av divisionschef vid F 7 tillsammans med sina flygförare och övrig personal.

Flygvapenchefen, generalmajor Mats Helgesson vill att luftvärnet och flygvapnet ska öva mer tillsammans.

Artilleri & Luftvärn

– Inom Flygvapnet har vi, liksom luftvärnet, en tydlig övningsstege som nu siktar vidare mot Försvarsmaktsövning 2020. Däremellan bedriver vi även internt inom Flygvapnet stora övningar där jag hoppas att inslaget av luftvärn kan bli ännu mer omfattande. Jag ser till exempel möjlighet att vi får in luftvärnskompetens när vi genomför internationella övningar som ACE i norra Sverige. Mats Helgesson har ett gediget förflutet inom flygvapnet. Göteborgaren har bland annat varit chef för Blekinge Flygflottilj samt divisionschef på F 7 och har spakat såväl Viggen som Gripen. Före posten som flygvapenchef arbetade han som chef för FMV:s test och evalueringsavdelning. – Att vara chef för flygvapnet är ett hedersuppdrag som jag är mycket stolt över att fått möjlighet att inneha.

23


Sverige leder europeiskt arbetsgrupp:

Europeisk luftvärnsförmåga ska återskapas Sverige kan och bör engagera sig i arbetet med att återskapa en gemensam europeisk luftvärnsförmåga. Det anser överstelöjtnant Håkan Hörstedt, chef för Luftvärnets Stridsskola i Halmstad och en av Artilleri- och Luftvärnsklubbens styrelseledamöter. Hörstedt konstaterar att Sverige har både kunnande och professionalism inom flera områden som berör luftvärnsarenan, som efterfrågas av andra länder i Europa. Ett utvecklat samarbete kommer också att stödja det omfattande ombeväpning som det svenska luftvärnet står inför, hävdar Hörstedt.

Många av Europas länder har under de senaste decennierna avvecklat huvuddelen av sina luftvärnsförband och endast behållit några få förband, kanske främst som kompetensbärare in i framtiden. Motsvarande utveckling har skett i USA och även här har man fokuserat sin förmåga på att skydda sig mot ballistiska missiler. Luftvärn för att understödja markoperationer existerar knappt mer, varken i USA eller i Europa. Dessutom har avvecklingen av det Europeiska luftvärnet även fått till följd att de förband bestående av HAWK- och NIKE-bataljoner som var grupperade längs den forna järnridån avvecklats. Tyskland som tillsammans med Nederländerna var de nationer som till huvudsak svarade för förbanden i NATOs luftvärnslinjer, har också tagit initiativ till att driva ett europeiskt samarbete inom luftvärn med benämningen European GroundBased Air Defense Workshop (EUR GBAD WS). Genom samarbetet vill initiativtagande länder att de eu24

ropeiska nationerna tillsammans och på sikt skapar en verktygslåda av förband som kan möta framtida behov av luftvärnsförmågor. En verktygslåda ur vilken man kan sätta samman förband och skapa förmågor utifrån behoven. Arbetet sker inom ramen för NATO och PfP-samarbetet. I arbetet ligger också att diskutera framtida hot och hotbilder och resonera om möjliga lösningar, sedan är det upp till varje nation att implementera de lösningar som de anser vara bäst. På så sätt ger multinationellt samarbete synergier i respektive lands satsningar.

Tre tyska projekt För Tyskland är EUR GBAD WS en del av tre i ett större sammanhang. I den första delen har man tillsammans med Nederländerna startat ett projekt, Apollo, som bland annat går ut på att sätta samman och träna ett gemensamt Patriot-förband till vilket på sikt även andra Patriot-nationer kan ansluta sig. Den andra delen, Frame Work Nation Concept (FNC), är mer politisk och drivs på departementsnivå främst mot NATO. Detta innebär att man ser över befintArtilleri & Luftvärn


liga avtal och samarbeten för att möjliggöra de övergripande målen. Den sista delen, EUR GBAD WS, innebär att man har startat ett forum för samarbete där man vill ta tillbaka initiativ och bygga upp europeisk luftvärnsförmåga både kompetensmässigt och fysiskt. Arbetet i EUR GBAD WS kommer att genomföras i fyra faser, analysera behov och möjligheter, utveckla interoperabilitet, utveckla multinationell träning och övning respektive skapa gemensam förmåga. Det som erbjuds är att betrakta som ett smörgåsbord från vilket nationerna kan välja vad man vill gå vidare med. Alla samarbetena behöver inte vara multilaterala. De kan även vara bilaterala beroende på behov och önskemål. Arbetet bedrivs i sin tur inom tre olika arbetsgrupper. Den första av arbetsgrupperna är interoperabilitet, den tjänar till att diskutera och verka för tekniska, metodmässiga och organisatoriska likheter. Interoperabilitetsarbetet bedrivs även i andra forum och testas på interoperabilitetsövningar så som JPOW och BoldQuest. Denna arbetsgrupp får här ses som något informellare och möjliggör diskussion och att ensa uppfattningar.

Sverige leder arbetsgrupp Den andra arbetsgruppen behandlar träning och utbildning och syftar till att se över behoven av utbildningar både till innehåll och till kvalitet. Vidare diskuterar man om några utbildningar kan och bör vara gemensamma. Det långsiktiga målet är att bilda en Europeisk Multinationell Air Missile Defence Academy (M AMDA) där det redan nu pågående tysk - nederländska arbetet med Ballistic Air Missile Defence Academy får ses som en språngbräda in i detta. Artilleri & Luftvärn

För vår del handlar det om att värdera vilka kurser LvSS kan genomföra på engelska och erbjuda till våra samarbetspartners men också att se över våra behov av att delta i andras utbildningar med både lärare och elever. Den tredje och sista arbetsgruppen är övningar, denna arbetsgrupp har Sverige tagit på sig att leda. Detta handlar egentligen inte så mycket om att skapa och leda nya övningar, utan snarare att synliggöra för alla inom samarbetet vilka övningar som finns tillgängliga för andra och vad övningarna syftar till. Vidare finns det på sikt en vinst i att lära av varandra hur man lägger upp och genomför internationella övningar. Sverige och svenskt luftvärnskunnande har ett gott anseende bland andra Europeiska länder. Övriga nationer vill gärna att vi drar vårt strå till stacken och bidrar till detta samarbete. Vi kan och bör engagera oss i detta då vi besitter både kunnande och professionalism inom flera områden inte minst inom taktik, teknik och operativt tänkande. Samarbetet kommer också att stödja oss inom den ombeväpning som vi är på väg att genomföra. Detta är, enligt min mening, en av få vägar framåt för svensk luftvärnsutveckling. Europa behöver oss och vi behöver Europa. Detta får bli det svenska luftvärnets bidrag inom ramen för Försvarsmaktens begrepp - "Tillsammans". Text: Överstelöjtnant Håkan Hörstedt, chef för Luftvärnets Stridsskola

25


Examensdags för 35 rekryter vid Luftvärnsregementet

Merparten av rekryterna anställs För bara några veckor sedan var det ”examensdags” för 35 rekryter vid Luftvärnsregementet. ”Examen” utgjordes av övning ”Grundläggande Krigsförbandsövning (GKÖ)” och genomfördes på Gotland. Men mycket har skett för rekryterna innan GKÖ:n. Livkompaniets chef, major Sofia Westermark ger en inblick i dagens utbildning av rekryter. ”Den nya grundutbildningen för Luftvärnsregementets rekryter startade sommaren 2016 och 35 personer har till dags datum genomfört utbildningen på Lv6. Den stora lejonparten har också erbjudits och accepterat anställning vid regementet. Rekryterna som nu fullgjort sin grundutbildning ryckte in vecka 30 förra året om hen var uttagen till gruppchef och vecka 38 om hen var uttagen som soldat. Utöver dessa två inryckningar hade Lv 6 ytterligare en inryckning första veckan i februari 2016 där rekryterna redan avslutat sin utbildning.

Hemvärnet först De första att rycka in var rekryter tillhörande Hemvärnet och med särskild inriktning (GU-SI – se ordlista om vad förkortningar står för). GU-HV genomfördes med 15 personer under perioden vecka 5-22 under 2016. Dessa rekryter genomförde GMU samt en påföljande FSU-HV, en FSU som är kopplad till hemvärnets speciella behov. GU-HV är den kortaste utbildningen som sker i Försvarsmakten, 120 dagar. 120 dagar är också den tid som krävs för att en rekryt skall kunna bli krigsplacerad. Samtliga valde att fortsätta i FM på olika sätt, med hemvärnsavtal eller som GSS. GU-SI genomfördes i perioden vecka 05-32. De rekryter som gör GU-SI är predestinerade att läsa på Officersprogrammet eller på en av Försvarsmaktens Speciallistofficersutbildningar (SOU) direkt efter genomförd GU-SI. Det är ett slags snabbspår för att få fram fler officerare för de rekryter som vet att de vill bli officerare. Dessa tillhör inte något förband från början utan ses som en Försvarsmaktsresurs där Lv6 alltså får uppgift att utbilda dem oavsett vilket förband de erbjuds anställning på efter sina respektive utbildningar. 26

Merparten av de 35 rekryter som utbildats på Luftvärnsregementet har erbjudits anställning och till bataljonsledningens glädje accepterat anställningserbjudandet.

Väl förberedda De flesta av de som genomförde GU-SI mot SOU läser idag på Tolkskolan på LSS i Uppsala. De som genomförde GUSI mot Officers Programmet (OP) läser idag på Karlberg. GU-SI börjar även den med tolv veckors GMU, för att därefter övergå i en BU riktad mot att kunna vara gruppchef i väpnad strid, snarlik den GBU som 11-månadersrekryterna genomför. Författaren har talat med flera av våra tidigare GU-SI-rekryter som nu är kadetter på Karlberg och de säger att de sex månaderna GU-SI är väl anpassade och de känner att de var tillräckligt förberedda för att påbörja sina studier vid Karlbergs officersprogram. Artilleri & Luftvärn


Den GU som startade vecka 30 sommaren 2016, och som nyligen avslutades, innehåller de elva-månaders rekryter som var uttagna att bli gruppchefer. De genomför ett klassiskt ”gruppbefälsförsteg” då nio månader GU inte räcker för att utbilda gruppchefer. De startade, likt alla GU i Sverige, med tolv veckors GMU. I vecka 38 ryckte deras soldater in, niomånadersrekryterna – och även de startade med tolv veckors GMU.

”Aldrig ge upp” I vecka 48 förra året genomförde våra gruppbefälsuttagna sin ”slutövning” som vi på GU-språk kallar ”AGU”, vilket står för ”Aldrig Ge Upp”. Vädret var dock på rekrytens sida så de fick en tämligen behaglig AGU. Övningen syftar till att de ytterligare en gång skall bli utsatta för alla de moment och mål de lärt sig under sin GMU, samt att få testa sina gränser och att ”Aldrig ge upp”. AGU innehåller ett ensamdygn i bivack, samt ett gruppdygn - även det i bivack. Niomånadersrekryterna genomförde sin AGU i vecka 48 och då blev det som vi hoppades på - lite kärvare väderlek. De gruppbefäl som under sin AGU tyckte att det var lite för enkelt fick en andra utmaning i vecka 48 då de gick som gruppchefer på AGU för niomånadersrekryterna. Gruppcheferna hade då genomfört sin GBU samt FSU så det blev ett bra slutprov för dem genom att de fick gå som chefer under lite kärvare omständigheter.

Under vecka 48 förra året genomförde gruppbefälsuttagna rekryter sin ”slutövning” som fått namnet ”AGU”, förkortning för ”Aldrig Ge Upp”. Foto: Kenneth Hagström.

Bra resultat Samtliga elva- och niomånadersrekryter utbildas till en 97-pluton. I vecka 50 hade våra GB gjort färdigt GMU, FSU och GBU och soldaterna sin GMU. Vi slog då ihop de två plutonerna till en pluton och gruppcheferna började föra befäl över sina soldater. I januari drog fordonsutbildningen igång, och parallellt med den en vapen- och FSU-tät för de som inte skulle ta förarbevis. Efter förarbevisutbildning och vapen- och FSU-täten fokuserade vi på utbildning inom RBS 97, vilket vi varvade med plutons- och kompaniövningar. Det stora slutprovet, GKÖ:n, genomfördes på Gotland tillsammans med övriga bataljonens soldater och officerare Artilleri & Luftvärn

Det stora slutprovet för rekryterna, den Grundläggande Krigsförbandsövningen (GKÖ) genomfördes på Gotland tillsammans med övriga bataljonens soldater och officerare. Foto: Kenneth Hagström

27


med ett bra resultat för rekrytplutonen. Den 16 juni var det examensdags och regementets strävan är att samtliga kommer ta anställning som antingen tidvis eller kontinuerligt anställda soldater alternativt söka in till någon av FM skolor. Det blir ett bra tillskott till våra krigsförband och vi hälsar alla rekryter välkomna som anställda. Parallellt med att årets rekryter utbildats under våren, har Livkompaniet även fokuserat på att planera årets inryck av rekryter. Vecka 30 och 38 är det återigen inryckning och utbildningsåret 2017-18 planerar vi för att utbilda rekryter till logistik- och ledningskompanierna på Luftvärnsbataljonerna.

Gruppbefälsuttagna rekryter genomför sin befattningsutbildning under fem veckor, oftast direkt efter den fortsatta soldatutbildningen.

Liten ordlista om rekrytutbildningarna: Grundutbildning (GU) genomförs från fyra till elva månader. GU för hemvärnssoldater pågår under fyra månader (GU-HV). GU med särskild inriktning pågår under sex månader för de som är predestinerade att direkt efter sin GU läsa vidare till yrkesofficer. GU för de som är uttagna gruppchefer eller med specialistbefattningar genomförs i 11 månader. GU för soldatuttagna sker under nio månader. GMU= Grundläggande Militär Utbildning (12 veckor). FSU= Fortsatt soldatutbildning, 4 veckors grupps strid, planeras ofta direkt efter GMU. FSU-HV= FSU-Hemvärn. Gruppbefälsutbildning (BGU) sker under fem veckor, planeras ofta direkt efter FSU. Befattningsutbildning är specifik utbildning för respektive befattning. Gruppchef Soldat och Sjöman (GSS) är lika med anställda soldater.

En vacker solnedgång får illustrera det fina vädret som präglade GKÖ. Tack Roger Nilsson, LvSS för bilden! 28

Artilleri & Luftvärn


Defending the high North

IRIS-T SLM Ground Based Air Defence

www.diehl.com

Artilleri & Luftvärn


Följ med bakom låsta portar och dörrar:

Minutiösa instruktioner måste följas när robot 70 produceras – Bara en instruktion för hur ett lödarbete ska göras kan vara flera sidor lång. De mest omfattande instruktionerna är över 40 sidor långa och tar bort emot en vecka att genomföra. Christina Renner är en av Saab Dynamics verkliga veteraner när det gäller konsten att tillverka Saabs mångåriga exportsuccé – robot 70. Artilleri & Luftvärn har fått en unik möjlighet att besöka den strängt bevakade produktionen av robot 70. Bakom flera stängda dörrar pågår arbetet med montage och slutkontroll av robot 70-systemet, såväl sikte och markstativ som själva roboten. Denna dag då AoL:s redaktör gör sitt besök står renovering av ett antal stativ och sikten i fokus för Christina Renner och hennes kollegor.

41 år på samma arbetsplats Det hon inte vet om produktion av robotsystemet är inte heller värt att veta då hon varit samma arbetsplats trogen i hela 41 år. – Jag började som tjugoåring 1976 med att montera kablage i Brickegårdsverkstaden och sedan dess har jag varit robot 70-systemet troget, säger Christina. Hon förklarar att det tar tid att lära sig alla moment som ingår i produktionsflödet. Det tar flera år innan en produktionstekniker anses vara fullt utbildad och kan genomföra alla moment på egen hand. – Vi har en lång upplärningstid och vi sätter alltid säkerheten främst vilket innebär att det hellre får ta längre tid att genomföra ett moment än att vi gör något slarvigt. Slarv är inte acceptabelt, säger sektionschefen Annelie Dahlqvist som med sina ett år inom produktionen är rena barnet jämfört med sina kollegor varav merparten arbetat mer än tio år inom produktionen.

30

Viktig länk En viktig länk mellan kunderna och produktionspersonalen utgör Bill Forsberg, som arbetar med tekniskt säljstöd. Det är Bill som möter kunderna ute i världen och diskuterar olika tekniska anpassningar som kunden vill ha utförd. – Oftast är det tämligen enkla saker som skyltning på ett speciellt språk eller någon anpassning av sitsinställning. Handlar det om större åtgärder blir detta en diskussion mellan kunden och utvecklingsavdelningen, förklarar Bill Forsberg. Just nu går det bra för Saab affärsområde Dynamics. Verksam-

Ett arbetsmoment med till exempel lödning kan vara detaljerat beskrivet på en flera sidor lång instruktion som ska följas till punkt och pricka. Artilleri & Luftvärn


heten som bara för några år sedan fortfarande led av nedskärningar skalas i dag upp. Enbart inom produktionen för olika produkter har under det senaste året ett 50-tal personer anställts. – Totalt sett har vi inom Dynamics under 2016 nyanställt närmare 200 personer och vi kommer att fortsätta anställa under hela 2017, förklarar kommunikationschef Magnus Palmér.

Noggrann kontroll Efter att ett arbetsmoment slutförts testas och granskas momentets utförande av en särskild kontrollfunktion. Något enda fel släpps inte igenom. – De högsta testkraven har vi på optiken och vi genomför ett antal olika mätningar för att se att optiken fungerar som det är föreskrivet, säger kontrollanten Hans Lindblom. Teamledaren för missilproduktion heter Mikael Andersson och han betonar vikten av flexibilitet hos personalen, vilket bland annat gör det möjligt för medarbetarna som har sin huvudsakliga uppgift att lösa robotmonteringen lika gärna kan hoppa in i produktionen av sikte och stativ. – Vi försöker se till så att så många som möjligt av produktionsteknikerna har kompetens att utföra ett stort antal arbetsuppgifter. Men det tar tid att lära sig ett arbetsmoment samtidigt som vi måste kunna skala upp produktionen om efterfrågan ökar. – Vad är svårast att utföra? – Det är belysningsdelen med laser. Det är många långa arbetsmoment i denna del av produktionen och kvalitetskraven är mycket hög, bland annat renrumskrav, svarar Mikael Andersson. För närvarande pågår förberedelserna för serieproduktion av den nya versionen av robot 70, New Generation. En version som även det svenska luftvärnet förklarat ska anskaffas men i mindre omfattning. – Naturligtvis blir vi glada när företaget vinner exportorder på NG-systemet. Det kommer säkert flera och då ska vi också vara beredda för att kunna producera större volymer. Det är en utmaning i sig, konstaterar enhetschefen Annelie Dahlqvist. Artilleri & Luftvärn

Enhetschef Annelie Dahlqvist och teamledaren för robotproduktionen Mikael Andersson.

Christina Renner har arbetat med att montera robot 70-system i över 40 år.

T.v. Arbete pågår med att ta fram en ny version av utbildningssystem för robot 70, bland annat en simulator. T.h Bill Forsberg är teknisk marknadsförare för robot 70. 31


Taktisches Luftverteidigungs System:

Tyskland satsar på nytt luftvärnssystem De tyska luftvärnssystemen Roland, Hawk och Gepard avvecklades under början av 2000-talet. Sedan dess har det tyska luftvärnet bestått av Stinger och Patriot-förband. Sedan ett par år tillbaka sker nu en upprustning med efterföljaren Taktisches Luftverteidigungs System(TLVS)-MEADS. TLVS är planerat att införas som ersättare till det åldrande Patriotsystemet. I de tidiga faserna av arbetet med TLVS fattades beslut om att komplettera förmågan till försvar mot ballistiska missiler med en allmålsrobot. Roboten är planerad att bli en kostnadseffektiv "arbetshäst" i luftförsvarssystemet och utvecklas för att kunna verka mot helikoptrar, stridsflygplan och missiler upp till Taktik Ballistisk Missilklass (till exempel Scud och Iskander), och inte minst viktigt - en överlägsen förmåga mot kryssningsrobotar.

32

Kontrakt skrevs 2007 Under tiden denna utveckling pågick påbörjades en sofistikerad process för att definiera systemkrav och genomföra produktutvärderingar, vilka leddes av oberoende institut. Efter en konkurrensutsatt utvärdering av robotsystem, omfattande de flesta tillgängliga systemen på marknaden, valde anskaffningsmyndigheten Bundesamt für Ausrustung, Informationstechnik under Nutzung der Bundeswehr (BAAINBw) att satsa på Iris-T SL-konceptet tillverkad av Diehl Defence.

Artilleri & Luftvärn


Följaktligen kom ett nytt luftvärnsmissilsystem med medellång räckvidd, omfattande missiler och lavetter, att utvecklas för att möte det tyska flygvapnets nuvarande och framtida krav. Kontraktet undertecknades 2007. Senare, efter verifierings- och kvalificeringstester, med inte mindre än tolv skarpskjutningar fördelat på sju skjuttillfällen, avslutades och godkändes utvecklingen av Iris-T SL. Hela utvecklingsarbetet av Iris-T SL har bekostats av den tyska kunden och ett potentiellt samarbete med Sverige kring Iris T välkomnas och understödjs av tyska försvarsdepartementet i syfte att skapa ett långsiktigt partnerskap inom luftvärnsdomänen. Parallellt med utvecklingsprogrammet för Iris-T SL, har Diehl Defence undersökt utnyttjade av Iris-T i en applikation som luftvärnsmissil. Denna luftvärnsversion utnyttjar flera av vapensystemets nyckelkomponenter från Iris-T SL, som till exempel vapenkontrolldatorn, navigationssystemet och gränssnittet till stridsledningsapplikationen. Redan ett år efter det att Diehl Defence fick kontrakt för utvecklingen av Iris-T SL bevisades möjligheten av att använda jaktroboten som luftvärnsrobot genom en demonstrationsskjutning mot ett luftmål. Skjutningen genomfördes med understöd av försvarsmaterielkoncernen Saab. Radarn Giraffe AMB (UndE 23) utsågs till att förse måldata till missilen laddad på en Iris-T SL lavett som i sin tur var monterad på en bärare av typen Unimog 5000.

Skjutning under gång Radarn var integrerad med lavetten via ett enkelt gränssnitt och inställt på målengagemang enligt "lock-on-beforelaunch"-metoden. I kölvattnet av flertalet genomförbarhetsstudier och simuleringar för att få fram systemprestanda mot utmanande mål, fick luftvärnssystemet Iris-T SLS (Surface Launched Short Range) ett genombrott i och med en order från FMV år 2013. I ytterligare steg för att möta kraven på ett luftvärnssystem med hög mobilitet för understöd av markförband, vidareutvecklar Diehl Defence nu eldenheten Iris-T SLS

Artilleri & Luftvärn

33


Michael Masur Arbetar som marknadsansvarig för markbundna luftvärnssystem vid tyska Diehl Defence. Fyrtioettårige Masur har en bakgrund inom det tyska luftvärnet där han, som yrkesofficer arbetat med system som Patriot. I tolv år var han yrkesofficer innan han började sin civila karriär inom Diehl. Michael Masur är gift och har en son. Hans största hobby är jakt, jakt och åter jakt. Iris-T SL utgör en del av Tysklands nya luftvärnssystem, Taktisches Luftverteidungs System (TLVS).

med en förmåga till skjutning under gång. Målet med att tillhandahålla noggrann måldata uppnås genom att integrera en lokal sensor, helst radar, på eldenhetsfordonet tillsammans med en lokal fordonsmonterad stridsledningsplats. Under tiden har användningen av Iris-T SL som robot och lavett i luftvärnssystemet Iris-T SLM vuxit fram. Eftersom det tyska kravet är att integrera Iris-T SL i TLVS-MEADS arkitektur, återfinns all funktionalitet för att kontrollera och styra roboten vid lavetten. Detta inkluderar även den implementerade och så kallade "Plug and Fight"-förmågan. Styrning av roboten sker genom att den förses med måldata från markgrupperade radarstationer eller från ett sensornätverk, via en länk monterad på varje lavett. I den avslutande målsökningsfasen används robotens egen bildalstrande IRmålsökare tillsammans med den externa måldatan.

34

Tillsammans med kraftfulla S- och C-bands radar i kombination med robotens IR-målsökare erhålls ett system som är störresistent med allväders- och dygnet runt-kapacitet. Dessutom hanteras hela hotspektrat på mycket korta avstånd upp till 40 kilometer och med höjdtäckning upp till 20 kilometer. Detta, i kombination med möjligheten att sprida ut lavetterna med upp till två mil från stridsledningsplatsen, gör Iris-T SLM till ett av de mest avancerade medellångräckviddiga luftvärnssystemen som i dag är tillgängligt på marknaden.

Mer om TLVS i nr 3 I kommande nummer av Artilleri & Luftvärn kommer systemkonceptet TLVS att presenteras mer detaljerat av företrädare för tyska Luftwaffe.

Artilleri & Luftvärn


Hello archer. welcome to Heaven.

What are the capabilities of a modern weapon system? To find out you have to take it to the very edge. No matter how challenging the task is, we can reach that edge.

BOFORS TEST CENTER Artilleri & Luftvärn

www.testcenter.se

35


Vad är bäst – kvalitet kontra kvantitet:

Optimalt luftvärnssystem – finns det? I vissa kretsar går just nu debattens vågor om hur luftvärnets fortsatta ombeväpning ska genomföras. Är kvalitet att föredra före kvantitet. Chefen för Luftvärnets Stridsskola (LvSS), överstelöjtnant Håkan Hörstedt ställer frågan om det optimala luftvärnssystemet finns? ”Luftvärnsförbanden finns till för att skydda något, kan till exempel vara infrastruktur, flygbaser eller markförband. Dessutom har luftvärnet en viktig roll i luftförsvaret, för att i samverkan med stridsflyget, ge fienden ett så komplext motstånd som möjligt. 36

Hotspektrat för luftvärnet och andra förband är brett och sträcker sig från små obemannade farkoster till ballistiska robotar via kryssningsrobotar och mer traditionella hot som attackflyg och helikoptrar.

Artilleri & Luftvärn


Två besvärliga typer av mål Studeras luftangrepp i några mer omfattande konflikter de senaste decennierna så framträder egentligen för luftvärnet två signifikanta och extra besvärliga måltyper. Det ena är taktiska ballistiska missiler (TBM) och den andra är kryssningsrobotar. TBM:er är ganska förutsägbara om man har rätt varningssystem och det går att uppskatta utskjutningsplatser och därmed också inflygnings-riktning och möjliga nedslagsplatser. Problemet med TBM:er är att de kommer med en mycket hög hastighet ner mot målet och att man måste vara grupperad på rätt plats för att kunna verka och ha ett system som levererar tillräckligt hög kinetisk energi mot roboten. Kryssningsroboten har en ganska liten signatur som i kombination med dess förmåga att följa terrängen, gör dem svåra att upptäcka. De brukar dessutom uppträda i flock varför flera samtidiga mål måste kunna bekämpas. Båda måltyperna kan med stor noggrannhet träffa sina mål och har en tillräckligt stor verkansdel för att åstadkomma omfattande skador i målet. Artilleri & Luftvärn

Studeras även luftrummet som ska skyddas ur ett luftvärnsoch hotperspektiv kan man göra några grova indelningar. Längst bort och högst upp hittar vi mål som är komplexa för ett luftvärnssystem. Här återfinner exempelvis TBM:er, och bombflygplan som släpper glidbomber mot våra skyddsobjekt. Dessa måste mötas i luftrummet bortanför cirka 50 kilometer och på höjder över 15 kilometer. Innanför de komplexa målen återfinns de mer traditionella målen som attackflygplan, helikoptrar, obemannade flygfarkoster. Här uppträder också kryssningsrobotar. Dessa mål är mål som uppträder i stor mängd och genomför så kallade massiva mättnadsanfall. Närmast skyddsobjektet förekommer det uppdykande mål. Även med finmaskiga luftvärnssystem kan mål slinka igenom varför det måste finnas målvaktssystem. Dessa system har ganska kort räckvidd men hög momentan eldkraft. Ett annat användningsområde för system med kort räckvidd är att understödja markförband. 37


Balansen viktig

38

När ett luftvärnssystem skapas eller sätts samman är det viktigt att det råder balans. En balans både i ekonomiska termer men även i förmåga. Balans måste råda mellan ledning, sensorer och verkanskomponenter. Sensorerna måste vara av olika typer, aktiva och passiva. Passiva för att säkerställa bland annat förvarning och överlevnad. Aktiva sensorer kan dels vara små och lättrörliga med god terrängframkomlighet men även högkvalificerade sensorer som vid exakt rätt tidpunkt kan ge en noggrann och precis målinvisning i närverket. Vidare bör det vara en mix av sensorer som är aktiva på olika våglängder. Själva roboten är det som är det dyra i systemet och brukar utgöra ungefär 70-80 procent av systemets kostnad. Satsar man för mycket på någon av delarna i systemet kommer obalans att uppstå och önskad effekt för investerade medel uppnås inte.

Vad ska prioriteras; förmåga att bekämpa mättnadsanfall eller komplexa mål som taktiska ballistiska robotar eller avancerade stridsflygplan. Det är en frågeställning som författaren Håkan Hörstedt funderar över.

Behövs olika system?

Ett högre syfte

Varför behövs då olika system, eller gör det de? Det bästa vore väl om ett luftvärnssystem hanterade alla mål. Det är inte bara kostnaden som styr utan även robot- och systemkonstruktionen har betydelse. En robot och ett system som är konstruerat för att bekämpa mål på hög höjd och långt bort gör sig knappast besvär med att bekämpa små mål på nära håll. Detta eftersom robotens konstruktion styr dess svängprestanda så som motorns brinntid och brinnprofil och andra aerodynamiska faktorer. För bekämpningar på längre avstånd så måste också hela systemet vara byggt för detta och inte bara roboten. Efter ungefär 50 kilometers räckvidd börjar även jordens krökning att få betydelse. För att se mål på lägre höjder längre bort måste man helt enkelt höja upp sensorerna vilket medför ökade kostnader. Enkelt uttryckt kan man säga att ju längre och högre man vill skjuta desto dyrare blir det. Granskar man marknaden och genomförda affärer kan man konstatera att de system som verkar bortom 50 kilometer och upp till 100 kilometer stiger kostnader för systemen med mellan 2-8 gånger, för att egentligen bekämpa samma måltyper som kan bekämpas på kortare avstånd.

Det finns naturligtvis ett högre syfte med att tvinga ut motståndaren till att släppa sina vapen på längre avstånd, utanför luftvärnets porté. Därmed tvingas han att använda sina mer avancerade och dyra vapen. Denna förmåga kommer tyvärr också med en ganska dyr prislapp. De flesta mål, för luftvärnet, i ett modernt krig är ointelligenta mål som uppträder självständigt och från flera olika håll. Under kriget i Libyen avfyrade koalitionen mellan 100120 kryssningsrobotar första natten och vid USAs angrepp på en flygbas i Syrien våren 2017 avfyrades mellan 50- 60 kryssningsrobotar. Mål som dyker upp plötsligt, på många platser och i stora mängder samtidigt oavsett förmågan att bekämpa långt bort och på hög höjd. Det dimensionerande hotet för ett luftvärnsförband borde därför vara det som benämns massiva mättnadsanfall ovan. Viktigt här är att kunna uppträda med luftvärnet på många platser och med hög momentan eldkraft för att lyckas bekämpa motståndaren innan de når sitt förprogrammerade mål. Viktigare än räckvidd blir därmed precision. Träff ska Artilleri & Luftvärn


Överstelöjtnant Håkan Hörstedt inledde sin militära karriär med värnplikt vid Lv 4 i Ystad. Sedan 1996 är hans hemmaförband Lv 6 i Halmstad. Håkan Hörstedt har gedigen erfarenhet av robotluftvärn främst från robot 70- och 90-systemen. Efter att ha slutfört Försvarshögskolans tekniska chefsprogram arbetade han i drygt tre år på Högkvarteter som materielansvarig för luftvärnssystem. Därefter utsågs han till chef för 62:a luftvärnsbataljonen och tjänstgör nu sedan två år tillbaka som chef för Luftvärnets Stridsskola. Håkan är en hängiven cyklist och tränar så snart tid medges landsvägscykling.

ske när ett mål bekämpas och krav ska finnas på en hög träffsannolikhet i systemet, vilket de flesta moderna luftvärnssystem i dag uppfyller. Hanteras hotbilden med mängdanfall hanterar man samtidigt de intelligenta mål som uppträder inom systemets räckvidd. Även de komplexa målen (i skissen) blir mål för luftvärnssystemen på kortare håll. Det vill säga, mycket lång räckvidd är inte väsentligt om vi väljer vad vi vill skydda, vilket vi ju gör.

Luftvärnets utveckling för att hantera ovanstående, beskrivs i Luftvärnets systemutvecklingsplan, vilken vi återkommer till i senare nummer av AT . Och nej. Det optimala luftvärnssystemet existerar inte!

Tillräckligt många platser Diskussionen ovan fråntar inte behovet av att kunna hantera alla typer av hot. Det som är relevant är med vilka medel och med vilken metod dessa hot hanteras. Vad som kan hanteras med stridflyg, med andra förband eller genom stöd från annan nationen är inte upp till mig att avgöra. För att lyckas med luftvärnsstriden måste luftvärnet och stridsflyget tillsammans skjuta ner tillräckligt många mål i tillräcklig god tid för att de inte ska nå fram. Detta innebär att det måste finnas en substantiell volym av eldenheter och luftvärnsrobotar på tillräckligt många platser. Vilket i sin tur ger en tillräcklig hög uthållighet med en god stridsekonomi. Artilleri & Luftvärn

Den första prototypvagnen av Luftvärnets nya robotsystem, robot 98. Foto: Lars Mörrby 39


Efterlängtad exportorder för Nammo:

Finland köper ny huvudammunition Finska försvarsmakten har valt Nammos nya artilleriammunition som huvudammunition för sitt nya, bandgående artillerisystem. En viktig exportorder för norska Ammo som sedan 2014 arbetat med att utveckla en ny familj 155 millimeter ammunition, som AoL tidigare beskrivit. Det är spränggranaten High Explosive – Extended Range (HE-ER) som finska armén valt ut att utgöra huvudammunition för det artillerisystem som just nu anskaffas. Finlands val av Nammo-ammunitionen innebär produktion i Sverige, Norge och Finland.

Milstolpe på Ravlunda En ammunition som i maj 2016 sköts på 42 kilometer skjutavstånd när Nammo tillsammans med FMV genomförde skjutprov på Ravlunda skjutfält i Skåne. Granaten som testades var då och försedd med basflödesladdning. För Nammo var skjutprovet en milstolpe som visade att granatens optimerade design ger ökad taktisk flexibilitet i nordiskt klimat. Förlängd räckvidd i samband med hög precision bidrar till ökad taktisk flexibilitet, genom att indirekt eld kan ges i ett utvidgat operationsområde. Den bidrar också till ökad egen säkerhet eftersom kontrabeskjutningar kan undvikas i större utsträckning. Dessa operativa fördelar är viktig i nordisk terräng där operationer oftast sker över stora ytor, oftast med relativt sett små taktiska och operationella förband. 40

Efter att i stort sett slutfört arbetet med att utveckla och kvalificera den nya spränggranaten tar nu Nammo sikte på att utveckla en lys- och rökgranat i den nya familjen för 155 millimeters artilleriammunition.

Den tillverkningsmetod som Nammo använder tillsammans med skärpta tillverkningstoleranser ger en minimal viktspridning, vilket gör att granaten har mycket låg nedslagsspridning. Genomförda skjutprov visar att granaten på 20 kilometers avstånd har en nedslagsspridning på cirka 30 meter (CEP 50 - Cirkular Error Probable 50 procent), vilket betyder att spridningen är mer än halverad jämfört med den välkända granaten M107.

Går vidare med lys och rök Nammo fortsätter nu utveckling av ny lys och rökammunition. Granaterna kommer att ha samma utvändiga design som dom andra granaterna för lång räckvidd och låg nedslagsspridning. Rökgranaten är anpassad för att fungera på mjuka markförhållanden såsom snö och myrmark. Detta åstadkoms genom att rökburkarna i granaten är utformade med bromsvingar som bromsar upp fallhastigheten och dels centrerar den med dysan uppåt. Röksatsen består av röd fosfor. Artilleri & Luftvärn


Kan du knäcka ”Sommarnöten”?

Från och till har Artilleri & Luftvärn haft enklare tävlingar för våra läsare. Nu tycker vi det är dags igen då föreningen har fått ett mindre antal gåvor från försvarsföretag, verksamma inom föreningens intresseområden. Vet du vad detta är? En ledtråd är att det har med artilleri att göra. Vet du svaret och kan ge en lite mer preciserad beskrivning om vilken typ av verksamhet vi söker så kan du bli en av vinnarna. Skicka ditt svar till redaktören (stefanbratt@tele2.se) senast den 15 augusti. Vinnarna meddelas per mejl. Lycka till och trevlig sommar önskar redaktionen!

Under Regementets dag kommer luftvärnsbataljonens soldater att genomföra enklare stridsförevisningar.

Luftvärnet fyller 75 år:

Jubileum firas i samband med Regementets Dag I år fyller det svenska luftvärnet 75 år. Ett jubileum som kommer att firas när Luftvärnsregementet lördagen den 26 augusti arrangerar Regementets Dag. Då öppnas kasernvaktens grindar för allmänheten och du som medlem i Artilleri- och Luftvärnsklubben är naturligtvis välkommen att besöka regementet.

Artilleri & Luftvärn

Dagen inleds med en ceremoni på kaserngården och följs av stridsförevisningar samt materielutställning. Under dagen finns möjlighet att studera alla operativa system och du får även möjlighet att titta lite närmare på prototypen för kommande materielsystem, robot 98. Dagen avslutas med flyguppvisning med Jas 39 Gripen.

41


Artilleriets Honnörsmedalj är cirkelrund med en diameter på 60 millimeter och präglad i en valör - brons.

Adress

Ordförande

Artilleri- och Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad

Öv Anders Svensson Luftvärnsregementet Halmstad 035-266 20 00

Kontaktperson: Överstelöjtnant Lars Mörrby, Försvarets Materielverk, Stockholm.

Vem ska få Artilleriets Honnörsmedalj?

Tel: 08-782 54 11, 070-217 0216

Har du förslag på någon framträdande artillerist som skulle kunna vara mottagare av Artilleriets Honnörsmedalj (AHM)? I så fall vill gärna A 9:s regementsförvaltare, Peter Hemphälä, gärna ta del av ditt förslag.

Bankgiro 833-4278

I början av 1980-talet lät dåvarande artilleriinspektören, översten av första graden Gösta Gärdin, ta fram Artilleriets Honnörsmedalj (AHM) efter förslag från bland annat välkända artillerister som överstelöjtnant Jonas Hedberg. Tidigare artilleriinspektörer hade under lång tid konstaterat ett behov av en unik och erkänt eftertraktad utmärkelse att utdelas dels till vissa honoratiores, dels till särskilt förtjänta artillerister. Förutom väl förtjänta artillerister kan medaljen delas ut till svensk eller utländsk person, institution, militär enhet, myndighet eller företag som gjort mycket framstående insatser till det svenska artilleriets fromma. Den första medaljen tilldelades Hans Majestät Konungen Carl XVI Gustaf. Fram till i dag har AHM tilldelats 62 personer. Senaste medaljerad är överste Johan Pekkari (nr 61) samt översten av första graden Thure Östberg (nr 62). Förslag på lämpliga mottagare med motivering lämnas till A 9:s medaljkommittés ordförande, regementsförvaltare Peter Hemphälä, peter.hemphala@mil.se 42

Artilleri- och luftvärnsklubben

lars.morrby@fmv.se

Artilleri-Tidskrift Prenumerationspriser Inom Europa Utom Europa

300 kr per år 350 kr per år

Lösnummerpriser Enkelnummer Dubbel-/Temanummer

100 kr 150 kr

© 2017 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa. Scanna QR-koden så kommer du till webbsidan där tidigare nummer av Artilleri-Tidskrift finns publicerade i pdf-format. Eller besök www.artlvklubben.se

STEFAN BRATT Redaktör stefanbratt@tele2.se

JOAKIM LEWIN Bitr. redaktör joakim.lewin@fmv.se

PERNILLA HÖÖK Grafisk form pernilla@whdesign.se

Artilleri & Luftvärn


Artilleri & Luftvärn

43


Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO

ARCHER – MORE THAN A GUN

Mobility, Survivability, Effect and Endurance, Archer brings the indirect fire capability to an entirely new level.