Artilleri & Luftvärn nr. 3 2010

Page 1

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Nr 3 • 2010


A Winning combinAtion Mobility, operAtionAl AvAilAbility, superior altitude coverage and all-weather capability are all non-negotiable requirements for Air Defence systems built for rapid deployment units. The ability to track and destroy all Air Targets including small and fast-moving missiles is of paramount importance. At Saab, by incorporating all of these prerequisites and more, we provide the methods and the means to destroy air-to-surface missiles and rotary-wing aircraft, Unmanned Air Vehicle, and cruise missiles.

www.saabgroup.com

The Bamse AD fire units can be operated in stand-alone mode or more effectively linked with GIRAFFE AMB Air Surveillance Radar to form combat ready Air Defence Units. In addition to locating traditional Air Targets, GIRAFFE AMB can track and locate enemy rocket and mortar firings providing impact warning and firing data for Counter Battery Operations. bAMse with GirAffe AMb – A winninG coMbinAtion.

Function operating tiMe arena

Air defence 24/7 worldwide


Artilleri-Tidskrift

Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad.

Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 3 2010

Årgång 139

Redaktör, ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 KRYLBO, tel 0226-121 09, E-post: stefanbratt@tele2.se Biträdande redaktör: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: lengus44@telia.com Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Håkan Hörstedt E-post: hakan.horstedt@mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Artilleriregementet och Luftvärnsregementet. Redaktionsadress:

Innehåll

Redaktören har ordet........................................................................... 2 Gunnar Andersson och Lars Linus Ekqvist Snabbare gruppering och ökad precision för grkförbanden............ 4 Stefan Hansson Dags för renovering av Arthur............................................................. 8 Patria vann återigen........................................................................... 13 Per Berg och Fredrik Skogenäs Svensk Forward Air Controller(FAC) utbildning............................... 15 Anders B Nyström Archers elddop................................................................................... 18 Kjell Forsmark Utdrag ur Kungliga Artilleriets historia.............................................19

Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till

Notiser..................................................................................................23

Överstelöjtnant Lars Mörrby Luftvärnets Stridsskola (LvSS) Luftvärnsregementet

Omslagsbild: Fyr! Elddopet är genomfört för den första förseriepjäsen av Archersystemet. Platsen var Villingsberg i början av juni månad. Foto: Anders B Nyström.

Box 515 301 80 HALMSTAD

Layout: Bert-Olof Lax

Tel 035-266 36 01

Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktören.

ISSN 004 – 3788

Artilleri & Luftvärn

1


Viktiga diskussioner och minglande i Luleå

Redaktör Stefan Bratt har ordet

Som redaktör för Artilleri-Tidskrift har jag bara för några timmar sedan avslutat ett mingel bland den största europeiska samlingen av aktiva artillerister, som beträtt svensk mark på mången god dag.

När detta skrivs, sen kväll den 27 september har den inledande aktiviteten av International Artillerys Symphosium (IAS), genomförts i form av ett ”meet and greet”. IAS med Artilleriregementet och Försvarsmakten som värd är troligen vårt lands största sammankomst för artillerister under innevarande sekel. På plats under de kommande dagarna finns ett flertal ledande företrädare för truppslaget från över 15 länder. Bland annat en handfull generaler samt lika många chefer för nationella artilleriskolor. Svensk artilleriutveckling lockar Att Sverige står värd för ett internationellt symposium, tror jag är ett bevis för att det svenska artilleriets utveckling med framförallt Archersystemet är nog så intressant för kollegor i övriga Europa och även USA att ta del av. Samtidigt är IAS en lika välkommen aktivitet för såväl svensk som annan nordisk försvaridu-

2

stri att få visa sina senaste rön och produkter för ledande artilleriföreträdare. Något som kommer att ske då olika nya materielprojekt förevisas under en av symposiets dagar. Artilleri-Tidskrift kommer, lika självklart som att det blir julafton även detta år, att återkomma med en utförlig redovisning av symposiet i kommande nummer. Då kan du som läsare bland anat se fram emot att läsa om den kanadensiske majoren David Jones arbete som brigadartillerichef i Afghanistan. På hemmafronten har det även varit ett val. Ett rörigt sådant vars konsekvenser för svensk försvarspolitik och industriell samverkan ännu så länge står skrivet i stjärnorna. Frågan är om Sverigedemokraterna (som bland annat vill återinföra någon form av värnplikt) kommer att få något reellt politiskt inflytande i alliansens minoritetsregering? I så fall kommer den politiska röran att bestå med risk för mycket snabba svängningar för Försvarsmaktens vidkommande. Apropå oro. Det känns också oroande med de signaler som når mig från såväl officershåll som medias rapportering om Försvarsmaktens, till synes, mindre professionella hantering av de nya anställningsavtalen. Visst ska det ibland pekas med hela handen, men lite empati för familjesituationer och liknande vore väl inte alltför mycket begärt?

Artilleri & Luftvärn


Unika bilder från Archers elddop Tack vare Artilleriregementets medarbetare, överstelöjtnant Anders B Nyström, kan Artilleri-Tidskrift i detta nummer presentera några unika bilder från dagen då elddopet skedde med den första förseriepjäsen i Archerprojektet.

Skjutningen som genomfördes av Archerprojektet på Villingsbergs skjutfält den 2-3 juni var samtidigt en förövning till demonstrationen i samband med höstens stora omfattande aktivitet för Artilleriregementets del, International Artillery Symphosium (IAS) Skjutningen genomfördes med Uniflex modularladdningar och betecknades som lyckad av överstelöjtnant Anders B Nyström.

Foto: Anders B Nström

Artilleri & Luftvärn

3


Lars Linus Ekqvist är projektledare för ”Övergång Mils 6400” inom FMV. Gunnar Andersson tillhörde tidigare A 7, men arbetar idag inom norska Vinghög som marknads- ansvarig för Norden

Gunnar Andersson och Lars Linus Ekqvist

Snabbare gruppering och ökad precision för grk-förbanden I tider då snabbhet och precision är i fokus för materielutveckling testar och analyserar Försvarets Materielverk just nu ett system för att förbättra såväl precision samt minska inriktnings- och grupperingstider för granatkastarförband. Systemet, som kallas Vingpos, tillverkas av norska Vinghög och försöken har så här långt varit positiva.

signal från upp till 24 satelliter i både GPS och Glonass- systemen ger hög noggrannhet i bäringsuttag. Den ena antennen placeras ovan befintligt riktmedel och den andra på cirka 10 meters avstånd från pjäsen. Själva sensorboxen monteras på lavettaget för registrering och mätning av förflyttning av eldrör (sid och höjdriktning).

I februari tog FMV emot två demonstratorer – rikt- och positioneringssystem till 8 cm Grk m/84. Vingpos-systemet bygger på en kombination av sensorer för att både få noggrann position och bäring samt att kunna mäta eldrörets förflyttning i sida och höjd. Systemet betjänas av en operatör/riktare som via en persondator kalibrerar (att jämföra med att parallellställa), anger riktelement samt får en grafisk bild visande hur han/hon skall rikta pjäsen. av de två GPS-antennerna som ingår i sy Systemets GPS med dubbla antenner En stemet. De kan ta emot signaler från upptill 24 för mätning av fasskillnad i inkommande satelliter.

4

Artilleri & Luftvärn


De båda författarna Gunnar Andersson t.h. och Lars Linus Ekqvist under ett samtal.

– Det norska systemet tillför en avsevärd prestandaförbättring avseende grupperingstid och noggrannhet i förbandets förmåga till läges- och bäringsbestämning. Tack vare möjligheten att på ett noggrant sätt registrera eldrörets förflyttning i kombination med ett användarvänligt gränssnitt reduceras tiden samt även den personal som krävs för att rikta pjäsen, säger Lars-Linus Ekqvist, projektledare vid FMV. Praktiska förbandsprov har genomförts vid bland annat Amfibieregementet med mycket gott resultat.

Artilleri & Luftvärn

Positiva resultat – Proven har visat att vi reducerar inriktningstiden till mellan 50-75 procent av nuvarande tidsåtgång. Att pjäsen sedan är möjlig att rikta med enbart en person ger flexibilitet till pjäsgruppen, menar Lars-Linus. Systemet har utöver detta möjligheter att förbättra och underlätta granatkastarnas verksamhet, såsom bättre förmåga till inriktning i mörker. – I nuläget är systemet enbart en demonstrator och det måste bearbetas och utvärderas ytterligare innan vi kan säga att detta är den

5


Här pågår kalibrering av granatkastaren. Operatörer är Lars Hörnqvist, längst bort och Jörgen Axelsson i mitten.

nya lösningen, men det ser i nuläget onekligen lovande ut, säger Ekqvist. – Vingpos-systemet har tidigare sålts till Norges M109-system och har nu utvecklats vidare för att passa även för grk-system, förklarar Gunnar Andersson, försäljningsansvarig i Norden för Vinghög.

Renässans för 81 mm? Materielproven på 81 mm granatkastare har genomförts inom ramen för FMV-projektet ”Övergång 6 400 mils”. Projektets huvudmål är att omhänderta (modifiera, utveckla eller nyanskaffa) indirekt eldmateriel som påverkas av övergången från 6 300 streck till 6 400

6

mils inom Försvarsmakten. Som en ingående uppgift har bland annat varit att studera och redovisa ett förslag på ny systemlösning för 81 mm granatkastare. Under våren 2009 lades beställning på att leverera två konceptdemonstratorer i syfte att utröna om det är möjligt att tillföra avancerad tekniskt utrustning för att prestandaförbättra systemet, men ändå behålla systemets nuvarande fördelar (bärbart och relativt okomplicerat system). Årligen genomförs ett antal symposier som avhandlar granatkastarsystem och dess nyttjande och utveckling. De senaste åren har ett stort uppsving skett när det gäller

Artilleri & Luftvärn


utnyttjande av 81 och 60 mm system i internationell tjänst. Inte minst brittiska styrkor medför idag regelmässigt minst ett 81 mm system vid varje patrullering. – Erfarenheter från dessa patruller visar att 81 mm grk är det system som prioriteras vid stridskontakt under patrullering. Detta ställer stora krav på rörlighet, snabbhet och precision för att kunna nyttja granatkastare som ett paraply för hela insatskompaniet, berättar Gunnar Andersson.

Utvecklingspotential 8 cm Grk m/84 har genom åren varit föremål för diskussioner avseende vilket system som skall utgöra kärnan i manöverbataljonernas

understöd, 12 cm eller 8 cm. På både system och ammunition har 12 cm haft en utveckling som följt behov (exempelvis Strix och Amos), men 8 cm har i princip använts med ursprunglig ammunitionsportfölj och teknik. Ett behov av ökad rörlighet, snabbhet och precision leder snabbt till ett system med någon form av positionering/riktningsautomatik liknande de system som används inom artilleri (POS/NAV). Dessa system var tidigare förbehållet eldrörsartilleriet eftersom de var både stora och tunga. – Med vårt system blir nu granatkastarförbanden ett bataljonsartilleri värt namnet, hävdar Gunnar Andersson!

Vingpossystemet betjänas av en operatör/ riktare som via en persondator t.v. kalibrerar (att jämföra med att parallellställa), anger riktelement samt får en grafisk bild som visar hur pjäsen ska riktas.

Artilleri & Luftvärn

7


Stefan Hansson

Dags för renovering av Arthur

Major Stefan Hansson Materialsystemansvarig inom Försvarsmakten för funktionen Indirekt eld. Major Hansson gjorde värnplikten på A 4 och tillhör A 9 som grundförband.

8

Renovering av ARTHUR-systemet har nu startat efter flera års diskussioner och utvecklingsarbete. Även om mycket jobb återstår innan Försvarsmaktens nya system rullar in på kaserngården på A 9 i Boden innebär det att man även framgent kommer att ha en mycket god förmåga att lokalisera artilleri, granatkastare och raketer. – Utan att skämmas skulle jag vilja påstå att vi troligen får världens bäst presterande sensor inom sitt område, säger major Stefan Hansson, materielsystemansvarig för Arthur inom Försvarsmakten som i denna text utförligt ger en beskrivning av kommande renoveringsarbete. Artillerilokaliseringsradarstationen ARTHUR (ARTtillery Hunting Radar) har börjat nå slutet av sin tekniska livslängd både vad gäller radarsystem och bandvagn och behovet av en renovering har blivit allt mer påtaglig och nödvändig. Hur kommer det då sig att ett system som levererades så sent som mellan 1999-2001 redan kan vara uttjänt och i behov av en ersättare och vad gör vi för att åtgärda det?

Levererades under kalla kriget ARTHUR utvecklades och levererades till Försvarsmakten i skuggan av kalla kriget med syfte att användas för artilleribekämpning (abek) för landets försvar. 14 kompletta system köptes och skulle fördelas på befintliga artilleriregementen. Den driftprofil som systemet dimensionerades för innebar varken att ingå i beredskap för internationella insatser eller att leasas ut till andra länder för insatser i internationella operationer världen över. Men ARTHUR´s prestanda i kombination med att systemet är litet och kompakt i jämförelse med konkurrenterna, samt omgiven av en förhållandevis liten organisation har inneburit att det internationella ekot inte låtit vänta på sig. Artillerilokalisering är en efterfrågad förmåga på de moderna konfliktarenorna inte bara för lokalisering av artilleri, granatkastare och raketer utan även för lokalisering av skjutande rebell- och terroristenheter, varning till egna förband för inkommande indirekt bekämpning och underrättelseinhämntning (ISTAR1) 1 Intelligence, Surveillance, Target Acquisition and Reconnaissance

Artilleri & Luftvärn


ARTHURS profil dimensionerades inte för att ingå i beredskap för internationella insatser eller att leasas ut till andra länder för insatser i internationella operationer.

att byta ut bäraren och på så sätt livstidsförlänga systemet. Många av de skador som uppstår beror till stor del på vibrationer från bandvagnen. Exempel på detta är att vibrationsskador upptäckts vid grundtillsyn på den flexibla vågledaren vilket inneburit risk för mikrovågsläckage i personalutrymmet med påföljande användarförbud som följd. Rutinmässiga underhållsåtgärder och avhjälpande punktinsatser blir på sikt inte ekonomiskt försvarbara och vi tvingas hålla ett högre antal radarvagnar i drift för att säkerställa taktisk och teknisk tillgänglighet och därmed är vi inne i en negativ spiral som vi inte kommer ur utan att renovera våra system.

Nytt system med ny bärare Ökat slitage Självklart innebär både ny tillämpning av systemen och det frekventa nyttjandet utomlands ett högre slitage. Detta tillsammans med att vi själva utbildat och övat i högre utsträckning än planerat har medfört att reservdelar och utbytesenheter helt enkelt börjar ta slut. Vi tvingas till att välja mellan dyra återanskaffningar eller felkoncentrering vilket i sin tur leder till att vi i slutändan har färre system att omsätta. Vissa komponenter kan dessutom inte längre anskaffas utan nyutveckling. Då radarsystemet är hårt integrerat med bandvagnen är det heller inte tekniskt möjligt

Artilleri & Luftvärn

Vad görs då åt denna negativa trend? Med tanke på den hårda integreringen med bandvagnen och att renovering, modifiering och nyutveckling av gammal teknik inte är kostnadseffektiv anskaffas helt enkelt en ny systemlösning på en ny bärare. Du kan jämföra detta med en gammal PC; din dator går sönder och du lämnar in den på lagning. Prislappen för reparation blir dyrare än att köpa en ny dator med ny teknik, högre prestanda och ny funktionalitet även om du bara avser använda den för samma ändamål som tidigare. Av de pengar som leasingekontrakt inbringat har allt, plus lite till, återinvesterats på

9


utveckling av radarsystemet. Leverantören Saab Microwave Systems, numera Saab Electronic Defence, har kontinuerligt förbättrat konceptet inte bara för att behålla sin konkurrenskraft internationellt utan framför allt kopplat mot att kunna erbjuda Försvarsmakten möjlighet att vid kommande renovering/modifiering anskaffa en modern artilleriradarförmåga med utökad kapacitet. Den senaste version av Arthur kallas Modell C och har redan exporterats till flera länder. Detta innebär att vi nu har en färdigutvecklad produkt till en mycket ringa utvecklingskostnad för Försvarsmakten. Att köpa befintliga lösningar på marknaden eller ”över disk” som det populärt heter är också i linje med Försvarsmaktens strategi för materielanskaffning som implementerades 2007. Den innebär att i första hand se om det finns system inom Försvarsmakten som kan anpassas för att lösa insatsförbandens behov, i andra hand att köpa färdigutvecklade och gärna beprövade produkter på marknaden, och i tredje hand utveckla tillsammans med andra länder för att dela på utvecklingskostnaderna. Endast som sista utväg skall vi utveckla själva i egen regi. Tankar på renovering av ARTHUR har vad jag känner till funnits sedan 2005 och då skulle systemet integreras på Splitterskyddad Enhetsplattform (SEP) men med avbrutet SEP-projekt och ständig omplanering har renoveringsarbetet haltat och stundtals näs-

10

tan helt avbrutits. Den kommande renoveringen är att vidmakthålla artillerilokaliseringsförmågan intill minst 2025. Även om själva innebörden av ordet renovera endast betyder att återställa och inte utöka förmågan så kommer vi få en ökad prestanda i och med de nya systemen. Tillförsel av ballistiskt skydd för personal samt minskydd ökar skyddsförmågan. Systemet skall kunna integreras med Försvarsmaktens ledningsstödsystem, Stridsledning Bataljon (SLB). Systemet skall vara modulärt uppbyggt för att kunna hantera de olika komponenternas tekniska livslängd och skall inte vara beroende av bäraren i samma utsträckning som sin föregångare. Förutom en min- och splitterskyddad bä-

Artilleri & Luftvärn


rare med luftkonditionering och fjärrmanövrerad vapenplattform för självskydd så är det främst följande funktioner som förbättras: • Längre teknisk räckvidd upp till 60 km mot tidigare 40 km. • Högre precision i måluttag och eldledning. • Strömförsörjning, kylsystem och oberoende av bärare.

Sex till åtta system köps Insatsorganisationen (IO14) är ännu inte fastställd men siktet är inställt på att köpa sex till åtta system till två artilleribataljoner. Arthur ingår som sensorplattform i artillerilokaliseringsradarplutonen. Plutonen kommer att vara modulärt uppbyggd och modulariteten innebär att plutonen är skalbar och inte alltid löser ställda uppgifter med hel pluton utan endast med de delar som erfordras för tilldelad uppgift. Plutonen kommer organisatoriskt att ingå i sensorkompaniet i varje artilleribataljon och skall ha förmågan att lösa sina uppgifter både nationellt och internationellt. Ingen personal kommer att finnas i själva radarmodulen utan placeras i framvagnen på bäraren. Radarmodulen kommer ha ISOgränsytor för bl a strömförsörjning och för att kunna fästas på andra bärare. Besättningen kommer att bestå av fyra personer, en gruppchef, två operatörer och en förare/skytt. Projektet är indelat i tre faser med en

Artilleri & Luftvärn

inledande konceptstudiefas, en integrationsfas på vald bärare med anskaffning av prototyper och slutligen en anskaffningsfas med serieleverans. Fas ett sträcker sig 2010 ut, fas två pågår 2011-2013 . Den sista fasen inleds 2013 med slutleverans och driftsättning under 2014-2015. Anskaffning av bärare ingår inte i uppdraget att renovera ARTHURsystemen. Flera tänkbara alternativ till bärare av

Flera alternativ till bärare av radarsystemet finns. Där terrängframkomlighet är dimensionerande kan detta vara en lösning.

11


radarsystemet finns, där terrängframkomlighet är ett dimensionerande krav då kravet på hög taktisk rörlighet i oländig terräng är avgörande. För självskydd är tanken att utrusta systemet med den norska fjärrstyrda vapenplattformen Protector.

Nordiskt samarbete Arthur-systemen anskaffades tillsammans med Norge och även de norska vagnarna är i behov av renovering. Norge och Sverige har använt systemen väldigt olika och vi köpte inte heller likadana reservdelar i samma numerär. Försvarsmakten har förhoppningar om att kunna anskaffa Arthur Mod C i samarbete med Norge vilket medför stora vinster i att kunna ha gemensamma underhållslösningar, samutnyttja både gamla och nya reservdelar, genomföra gemensamma utbildningar och övningar samt gemensamt kunna delta vid internationella operationer. Inom ramen för memorandum of understanding (MOU) Indirekt Eld som undertecknades mellan Sverige och Norge 2007 så pågår arbetet med att upprätta Technical Agreement (TA) rörande Arthur. Devisen för Norgesamarbetet är ”Två länder – ett artillerisystem” och det gäller givetvis även för Arthur. Det är inom TA Arthur som vi ser att formerna för samanskaffning sker och för övrig metod- och kravharmonisering så ser vi att TA utbildning/utveckling har huvudansvaret.

12

Gemensamma krav Sverige och Norge har redan gemensamt utarbetat ett gemensamt kravdokument som ligger till grund för nuvarande beställning. Även Danmark var med och anskaffade Arthur men överväger nu att inte renovera systemen och i stället avveckla denna förmåga. Finland däremot har sedan länge haft intresse av att skaffa Arthur. Finland är också det land som varit mest involverad i övningar, skjutningar samt prov och försök med systemet utan att själv äga det.

Artilleri & Luftvärn


Patria vann återigen överklagad upphandling Försvarets Materielverks överklagade upphandling av nya stridsfordon är nu avgjord. Återigen blev det finska Patria som vann upphandlingen med sitt fordon AMV då både svenska Hägglunds med sin Alligator och schweiziska Mowag med Piranha inte uppfyllde de så kallade skallkraven, enligt FMV:s utvärdering.

– Denna gång känner vi oss förvissade om att upphandlingen genomförts på ett korrekt sätt. Mowag har valt att överklaga även denna upphandling men vi anser att fordonet inte uppfyller skall-kraven, som Försvarsmakten ställer och FMV har begärt att Förvaltningsrätten skall avvisa den nya överklagan och ge myndigheten möjlighet att snarast fullfölja upphandlingen med Patria.

AMV kommer att beväpnas med den norska fjärrstyrda vapenplattformen Protector med en 12,7 mm kulspruta.

Artilleri & Luftvärn

13


Fordonet har åtta hjul, med drivning på alla hjulen, väger 27 ton och har en maxhastighet på cirka 100 kilometer i timmen.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) som FMV är skyldiga att följa, är mycket tydlig i detta avseende. Ett anbud som inte uppfyller samtliga skallkrav skall diskvalificeras, säger brigadgeneral Anders Carell, chef för AK Mark inom FMV. Att en upphandling överklagas innebär inte med nödvändighet att FMV gjort fel. Mycket står på spel för de som lämnat in anbud och just denna order är värd mycket då beställningen till Patria från FMV omfattar 113 AMV:er; fördelat på 79 för trupptransport, 16 ledningsvagnar samt vardera elva reparationsfordon och ambulanstransport. – Till skillnad från Hägglunds Alligator så finns Patrias fordon i produktion, och har prövats i strid. I Afghanistan har det här fordonet utsatts för attacker från granatgevär, minor och IED (Improvised Explosive Device) och i samtliga fall klarat attacken och kunnat försvara sig,

samt återvända till basen utan skadade soldater, säger överste Anders Carell.

Beställts i 1 400 exemplar. Patria AMV är beställd i över 1 400 exemplar och har i sin grundkonfiguration varit i produktion sedan 2004. Fordonet har 8 hjul, med drivning på alla åtta hjulen, väger 27 ton och har en maxhastighet på cirka 100 kilometer i timmen. Besättningen består av tre personer samt nio soldater i trupptransportversionen. AMV kommer att beväpnas med den norska fjärrstyrda vapenplattformen Protector med en 12,7 mm kulspruta som beskrivits utförligt i tidigare AT. – Inom FMV är vi övertygade om att Patria AMV kommer att utgöra ett mycket välkommet förmågetillskott till våra förband och som ett komplement till stridsfordon 90 att bidra till att säkerheten för våra soldater ökar, säger Anders Carell till AT.

Foto: Patria

14

Artilleri & Luftvärn


Per Berg och Fredric Skogenäs

Svensk utbildning av Forward Air Controllers Från första januari i år har Sverige fått en egen, permanent skola för Forward Air Controllers (FAC) – Forward Air Controller Training and Evaluation Cell (FACTEC). Detta innebär att den infrastruktur som behövs för att genomföra utbildning finns inom rikets gränser. Huvudfokus för närvarande, skriver Per Berg och Fredric Skogenäs, är att återigen kvalitetssäkra allt

utbildningsunderlag, bestående av ca 100 timmar teoriutbildning och 7 veckor praktik. Utöver detta läggs sista handen vid den utbildningsorder som skall styra all utbildnings- och vidmakthållandeverksamhet för svenska FAC och som fastställs av Högkvarteret. Forward Air Controller (FAC) är, fritt översatt från NATO-styrdokumentet, en särskilt utbildad individ som från en framskjuten

En av eleverna vid FAC - kursen under ett flygpass. Foto: Combat Camera

Artilleri & Luftvärn

15


Två av eleverna under ett övningspass ute i terrängen. Foto: Combat Camera

position, på marken eller i luften, leder insats med attackflyg för att direkt understödja markförband. Med andra ord är en FAC en eldledare som förutom att leda indirekt eld också kan planera och leda insats med attackflyg, stötta förbandschefen med systemets förmågor och begränsningar samt på lägre förbandsnivå genomföra luftrumssamordning, dvs. på ett säkert sätt integrera flera verksamheter såsom flyg och artilleri i samma område. Sverige har haft utbildade FAC sedan första missionen i Kosovo. Dessa, och de som följde därefter, utbildades i Storbritannien på deras Joint Forward Air Control Training and Standards Unit (JFACTSU). Från början var FAC-verksamheten något som egentligen bara förekom i utlandsstyrkan, men i och med att

16

FAC infördes även i insatsorganisationen i övrigt växte behovet av att nationellt kunna genomföra utbildningen. Sverige har genomfört egen utbildning sedan 2007.

Svensk FAC-utbildning Den första kursen genomfördes under våren 2007. Instruktörerna var de mest rutinerade FAC som kunde uppbringas i riket under eminent ledning av major Jerry Tauberman, som vid tiden var STANEVAL, vilket är det samma som ansvarig för svensk utbildningsstandard gällande FAC. Utbildningsunderlaget var framförallt hämtat från JFACTSU, och kursen följdes informellt upp av JFACTSU chefsinstruktör, som tyckte att utbildningen höll en nivå som klart motsvarade deras krav. Styr-

Artilleri & Luftvärn


dokumentet för utbildningen var STANAG 3797, NATO-standarden för utbildning av FAC och laserbelysaroperatörer. I förbifarten kan nämnas att en NATOstandard inte är något Sverige förbundits sig att följa, eller kan valideras enligt, utan något vi frivilligt följer för att säkerställa kraven på interoperabilitet vid insats. Detta verkar vi ha lyckats med eftersom svenska FAC efter insatser och övningar fått gott rykte om sig att hålla hög standard och göra saker enligt reglementet. Ytterligare en kurs genomfördes enligt ungefär samma koncept under 2008.

Omfattande revidering Inför 2009 skedde en stor revidering av utbildningen. Under det senaste året hade en ny NATO-standard givits ut. Dessutom hade Försvarsmakten erbjudits att skriva på den amerikanska utbildningsstandarden Joint Close Air Support Action Plan Memorandum Of Agreement Joint Terminal Attack Controller (Ground), som vi i dagligt tal brukar förkorta till JTAC MOA. Denna är en utbildningsstandard som omfattar USA:s försvarsmakt, samt de så kallade ”Partner Nations”. Detta innebär att vi kan ackrediteras som godkänd skola för att utbilda enligt denna standard. Kursen 2009 följdes upp av en Staff Assisted Visit från USA:s Joint Forces Command i syfte att kontrollera att Sverige var moget att genomgå ackreditering.

Artilleri & Luftvärn

Paradnummer Det årliga paradnumret är FAC Basic Course, som syftar till att utbilda svenska FAC. Varje år antas maximalt sex elever som får cirka 12 veckors utbildning. Utbildningen sker blockindelat under en period om cirka nio månader, med praktik på hemförbanden inlagt under övrig tid. Förutom denna genomförs CAS Introduction Course (en vecka), som syftar till att ge stabspersonal grundläggande kunskaper om Close Air Support (CAS) och FAC Selection Course (två veckor), som syftar till att ta ut lämpliga elever till FAC Basic Course. Dessutom ansvarar vi för missionsutbildningar för internationella insatser inklusive att hålla kontakt med personalen under och efter insats för att kunna arbeta in deras erfarenheter i våra utbildningar. Vissa kurser genomförs mer än en gång under året och övrig tid ägnas åt att genomföra CAS-övningar, upprätthålla egen förmåga och hålla oss uppdaterade på internationella standards, publikationer och metoder. Årets basic-kurs som inleddes i augusti följs upp av ett team sammansatt från flera nationer som kontrollerar kursens ingående delar samt de styrdokument och rutiner som lägger grunden för det svenska utbildningssystemet. Om kursen godkänns kommer denna ackreditering genomföras även nästa år, för att därefter övergå till vartannat år.

17


A Global Military Supplier

Aim and hit

Situational awareness

Reduce collateral damage

Protect own troops

Complete supplier - Full system flexibility - Combines new with old - CLS Vinghøg AS - a part of Simrad Optronics group is today the largest defence company in Norway without government ownership. We have more than 60 years of experience, and exports to more than 40 countries world wide. Through a combination of an innovative R&D department and diversification into new areas, Vinghøg has developed a range of new products that are world leading in their areas. Vinghøg will use this opportunity to thank the Swedish Army for trusting us with the delivery of two Mortar Vingpos concept systems for evaluation, the FOI2000 Forward Observer Instrument and the future delivery of TYR - The Man Portable Laser Designator.

www.vinghog.com 18

Vinghøg.indd 1

Artilleri & Luftvärn

02.03.2010 09:39:23


Boken om Kungliga Artilleriet är klar att tryckas ”Kungliga artilleriet - svenska artilleriets utveckling under 1800-och 1900-talen” är den sista i serien om det svenska artilleriet, som ges ut av Artilleriets historiekommitté. Boken omfattar cirtka 200 sidor och innehåller bland annat texter av Stig A Fransson, Eric Granefelt (krigsorganisationerna under 1800- och 1900-talen), Sven R Holmberg (taktiska och stridstekniska uppträdanden under 1800- och 1900-talen). Boken avslutas av ett kapitel som Artilleri-Tidskrift fått möjligheten att publicera ett utdrag av, nämligen utvecklingen av det svenska artilleriet från slutet av 1900-talet. Skribenten är förre chefen för A 9, Kjell Forssmark.

s

e

År 1990 blev ett ödesår för vårt artilleri konstaterar den pensionerade översten Kjell Forssmark som skrivit det avslutande kapitlet i artilleriets historiekommittés avslutande bok om artilleriets utveckling fram till år 2010. Artilleri-Tidskrift har fått förmånen att publicera ett utdrag. Kapitlet i sin helhet kan du ta del av på Artilleriklubbens hemsida med start den första november. Från att artilleriet som truppslag under 1970- och 80 talen upplevt en renässans kom under 1990-talet politiska avvecklingsbeslut

Artilleri & Luftvärn

09:39:23

slag i slag. Bakgrunden var Berlinmurens fall i november 1989 som en inledning på Warszawapaktens sammanbrott och Sovjetunionensupplösning 1990. En ny säkerhetsordning skapades därmed i Europa. Kalla krigets invasionsscenario blev inte längre trovärdigt. Händelseutvecklingen 1990 var så snabb och så dramatisk att osäkerhet kom att prägla omvärlden både politiskt och militärt. I Sverige blev den politiska viljan att behålla ett invasionsförsvar allt svagare och nya direktiv gavs till Försvarsmakten: ”begränsa resurserna till beredskapskraven, men säkerställ möjligheterna till återtagning”. Utifrån dessa direktiv genomfördes projektet ”islossning”, som i sin förlängning blev en näst intill total avveckling av vårt artilleri. Materiel såldes, skänktes bort eller skrotades. Alla artilleriets pjäser, utom haub 77 B, drabbades. Materielavvecklingen följdes av förbandsindragningar

Överste Kjell Forsmark har skrivit kapitlet om 1900-talet. AT publicerar här ett utdrag.

RMA-konceptet föds Den politiska inriktningen blev att skapa en försvarsmakt med målsättningen att medverka under ”FN-flagg” i internationella konflikter. Det nationella försvaret skulle utformas för att möta ett ”inre hot”.

19


Ett bantat, men effektivare, hemvärn skull utgöra grunden. Försvarsledningen ”sjösatte” projektet RMA (Revolution in Military Affairs) efter amerikansk modell. Det blev konceptet som skulle utforma vår framtida försvarsmakt. Projekthorisonten fastställdes till år 2010. Manövertänkande och uppdragstaktik skulle utgöra grunden för militär verksamhet. Framtidsarbetet skulle präglas av visionen att skapa ett nätverksbaserat försvar (NBF) där verkanssystem sammankopplas med beslutsfunktionen och sensorer oavsett organisationstillhörighet eller hierarkisk nivå. ÖB angav 1999 hur ominriktning till ”Försvarsmakt ny” skulle ske. Det innebar bl a att skapa ett försvarsgemensamt artillerisystem. Systemet skulle ha förmåga att med autonom pjäs utföra precisionsbekämpning på avstånd upp till 80 km, insatser skulle även kunna ske mot rörliga mål såväl till lands som till sjöss. Mot den bakgrunden avvecklades kustartilleriet år 2000 och ersattes samma år av amfibiekåren.

1893) avvecklades 1998. Wendes Artilleriregemente A 3 (bildat 1794), Gotlands Artilleriregemente A 7 (bildat som Gotlands Artillerikår 1887) och Norrlands Artilleriregemente A 8 (med sina rötter i Bodens-Karlborgs Artilleriregemente bildat 1902) avvecklades år 2000. Truppslagets yngsta regemente, Bergslagens Artilleriregemente A9 överlevde stålbadet. 1997 avvecklades ArtC i Kristinehamn och ArtSS organiserades från 1998 åter som en självständig enhet. Genom försvarsbeslut blev ArtSS år 2000 en del av A 9 som numera benämnes ”Artilleriregementet”. År 2005 omlokaliserades regementet från Kristinehamn till Boden. Regementet innefattar, förutom ArtSS, fyra fältbataljoner haub 77 B. 2010 påbörjar Artilleriregementet att sätta upp ”91. artilleribataljonen”. Denskall innefatta ca 300 soldater och bestå av fem kompanier, ett stabskompani, ett sensorkompani och tre pjäskompanier. Bataljonen kommer att tillföras det nya artillerisystemet ARCHER och specialiseras på bekämpning med artilleri, granatkastare och flyg (Close Air Support).

33 bataljoner bantade till fyra

Kortare insatstider kräver datorisering

Med försvarsbeslutet 1992 påbörjades avvecklingen av artilleriet. Alla kaderorganiserade fältregementen drogs in. Av 33 fältbataljoner återstår 2010 endast fyra bataljoner. Fem av sex utbildningsregementen avvecklades. Svea Artilleriregemente A 1 (bildat 1794) och Norrlands Artilleriregemente A 4 (bildat

20

Krav på kortare insatstider och större precision i beräkningsprocedurer kom att medföra en utveckling av artillericentralinstrumentet (Ci) 720. Instrumentet är i historisk mening artilleriets första datorstöd. Det anskaffades under 1960-talet till bandkanonsystemet.

Artilleri & Luftvärn


Bandkanon 1 tillverkades endast i 26 exemplar som alla användes inom artilleribataljonernai Norrland, vid Bodens Artilleriregemente och senare vid Norrbottens Regemente. Dessa organiserades i två bataljoner om tolv kanoner vardera till slutet av 1980-talet. Beräkningsmetodiken byggde på analog teknik. Digitalteknik fanns i USA, men var för dyr i sin tillämpning. Ci 720 följdes upp under 1970-talet med Ci 723 och Ci 729 för systemen haub F, resp haub 77 A. Ci 729 kapacitet kom att bli stilbildande i arbetet med SkjutRArt och Grk under 1980-talet. Systemen med 10,5 cm haub och 12 cm granatkastare använde fortfarande grafisk beräkningsmateriel vilket motiverade en utveckling av en skjutelementräknare, SKER. Under utvecklingsarbetets gång tillfördes krav efter krav, vilket försenade slutprodukten men SKER blev i sin slutversion

Artilleri & Luftvärn

ett universalcentralinstrument. Det infördes under 1980- och 90-talen med tråd- och radioansluten pjäspresentationsenhet (PPE). Under 1980- och 90 talen infördes bland annat (för förbättrad geodetisk inmätning) snabbgyrokompass 735, positionsinstrument POS 1 och POS 2 (även som riktinstrument) samt eldledningslaser. För att snabba upp hanteringen av information infördes datarapporteringscentral DART till nya truppradion Ra 180/480 och för att utföra artilleribekämpning, artillerilokaliseringsradarn ARTHUR, ett samprojekt med Norge.

21


Ammunitionsutveckling Artillerihistorikern och initiativtagaren till ”Artilleriets historiekommitté”, Jonas Hedberg, en genuin artillerist sade: – Nu är förutsättningarna uppenbara ge artilleriet chansen. Han citerade ett år före sin bortgång kung Gustav Wasa: ”Låt artilleriet göra jobbet, det är bäst för oss och värst för fienden”!

22

Artilleriets ammunitionsportfölj är en värdemätare på kapaciteten. Den första operativa ammunitionen, avsedd för indirekt eld, för verkan mot pansrade mål blev STRIX till 12 cm granatkastare med en maximal räckvidd på ca 7 km. Granaten har en avancerad IR-målsökare och korrigeras i slutfasen för direktträff i målet. Verkan är tillräcklig för att slå ut en modern stridsvagn. STRIX har levererats till svenska och schweiziska försvaret och var ett samprojekt mellan dåvarande Bofors Weapons och SAAB Bofors Dynamics. Granaten BONUS (15,5 cm), som utvecklades av dåvarande AB Bofors i samarbete med franska företaget GIAT, blev artilleriets första ammunition verksam mot pansar. BONUS innehåller två substridsdelar (projektilbildande RSVladding ) som söker av målområdet. Vid måldetektering initieras ”RSV-projektilen” på ca 150 meters höjd. Projektilen går med en hastighet av ca 2000 m /sek mot målet och penetrerar taket på stridsvagnar eller andra pansrade fordon. Det senaste utvecklingsprojektet inom området intelligent artilleriammunition är granaten EXCALIBUR. Dåvarande AB Bofors startade 1992 upp ett revolutionerande framtidsprojekt TCM (Trajectory Correctable Munition). USA-företaget Raytheon Missiles Systems blev 1999

samarbetspartner i projektet. Slutprodukten är granaten EXCALIBUR med kaliber 15,5 cm. Granaten, som i huvusak har utvecklats av Bofors fick amerikanska arméns pris ”Top 10 Inventions of 2007”. Motiveringen var de framgångar som uppnåtts vid artilleriinsatser med Excalibur i Irak och Afghanistan. En enda EXCALIBUR krävs för att på någon meter när träffa ett punktmål. Med konventionell ammunition krävs flera hundra ostyrda granater för att nå samma effekt. EXCALIBUR är historisk. Den är den internationellt första artillerigranaten som efter avfyring styrs till målet som en robot.

Artilleridemonstratorprojektet Överbefälhavarens ominriktningsdirektiv 1999 medförde att demonstratorprogrammet ”Artdemo” kom att genomföras under åren 1999 – 2003. Projektet syftade till att öka kunskapen om skjutning med långa skottvidder och att utveckla en ny stridsteknik för det framtida stridsfältet. Parallellt med Artdemo fortsatte BAE Systems Bofors att, som ett samprojekt med Norge, utveckla det blivande artillerisystemet 08. ARCHER. De sex första systemen (pjäs och ammunitionshanteringsutrustning) är inplanerade att levereras till Sverige under hösten 2011. Optionen för Sverige av 24 pjässystem ARCHER med upp till sex gånger högre kapacitet än ”förfäderna” leder, mot bakgrund av vad som hänt vårt artilleri, till skrönan om fågeln Fenix.

Artilleri & Luftvärn


Saab säljer flygande luftövervakningssystem

FMV köper 3D-kartor från Saab Dynamics

Saab har fått en beställning på flygande övervakningssystem, vilken är värd drygt 4,5 miljarder kronor. En hemlig kund har beslutat att köpa Saab 2000 AEW & C (Airborne Early Warning & Control). Det handlar om flygplan av typen Saab 2000 som utrustats med det avancerade radarsystemet Erieye samt markutrustning, logistik och supporttjänster. – Denna beställning kan ses som ännu en bekräftelse på vår starka ställning i världen, inte bara vad gäller luftburen övervakning, utan också inom systemintegrering och datafusion, säger Saabs nye verkställande direktör, Håkan Buskhe.

Under sommaren kom beskedet från Saab Dynamics att ett avtal slutits med FMV beträffande generering och leverans av tredimensionella (3D) kartor till Försvarsmakten för användning i både nationella och internationella insatser. – Det här är en viktig milstolpe som återigen visar att vår nya produkt Rapid 3D Mapping uppfyller dagens och framtidens operativa kartbehov för försvarsmakter världen över, säger Tomas Samuelsson som är chef för affärsområde ”Dynamics”. Grundbeställningen är värd knappt 50 miljoner kronor och avtalet inbegriper dessutom en option med liknande värde. Bland annat ska områden i Boden med omnejd karteras. I samband med nyligen genomförda International Artillery Symphosium förevisade också representanter för Saab den helt nya artilleriapplikationen för flera intresserade delegater från utomnordiska länder. Rapid 3D Mapping genererar detaljerade och realistiska 3D-modeller utifrån flygfoton. Alla 3D-modeller innehåller i varje pixel korrekt geografisk information i longitud, latitud och höjd. 3D-modellerna lagras sedan i en geografisk databas, som är enkel att läsa och använda.

Artilleri & Luftvärn

23


Artilleriklubben Adress

c/o Överstelöjtnant Lars Mörrby Luftvärnsregementet Box 515 301 80 HALMSTAD Tel 035-266 36 01

Artilleritidskrift Bankgiro 883-4278 Prenumerationspriser

Inom Europa Utom Europa

250 kr per år 300 kr per år

Lösnummerpriser

Enkelnummer

85 kr

Ordförande

Överste Torbjörn Larsson Bodens garnison Artilleriregementet Box 9113 961 19 BODEN Tel 0921-34 80 00

Dubbel-/Temanummer

110 kr

© 2010 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

Har du glömt att betala årsavgiften? Då är det verkligen dags att göra det nu! Vi behöver Din avgift för att Du skall kunna få Din tidning. Varför inte bli ständig medlem och därmed slippa alla årliga betalningar? Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 547 31-5 Årsavgift 125 kr. Ständigt medlemskap 1 250 kr Om du betalar via nätet: Ange namn och adress samt ”medlemsavgift 2010”.

24

Artilleri & Luftvärn


sandbeck.no

Reliable and Accurate Technology Securing the

With Nammo ammunition your soldiers are prepared when training suddenly becomes reality.

Future

www.nammo.com


Posttidning B

Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO

ARCHER – MoRE tHAn A gun

With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.