Systemet som samordnar

Advanced Field Artillery Tactical Data System – Systemet som samordnar alla typer av bekämpning

Synpunkter från pågående amerikanska militäroperationer i Sydvästasien påvisar hur viktigt det är med ett väl fungerande eld- och stridsledningssystem. Advanced Field Artillery Tactical Data System (AFATDS) är konstruerat för att presentera positioner för egna förband och styra tillgängliga artilleri- och luftplattformer mot fientliga styrkor. Tillämpningen utgör en viktig komponent i kommande program såsom den amerikanska arméns framtida stridssystemprogram FCS (Future Combat Systems).

AFATDS är ett automatiserat eld- och stridsledningsverktyg som samordnar mark-, luft- och sjöbaserade indirekta eldsystem för att ge understöd till manöverenheter, förklarar överstelöjtnant James Chapman, amerikanska arméns AFATDS-programchef vid Fort Monmouth i delstaten New Jersey. Den låter befälhavare planera, samordna, styra och utföra eldkommando från ett mängd olika vapenplattformar, från granatkastare till sjö- och luftangrepp.

Det programvarubaserade systemet ligger på en dedikerad server och fungerar tvärsöver arméns alla nivåer, från pluton till armékår. AFATDS används också av andra försvarsgrenar. Systemet härstammar från ett utvecklingsprogram i början av 80-talet, men blev inte driftsatt förrän 1996, då det först implementerades med 1st Cavalry Division vid Fort Hood i delstaten Texas, berättar Steve M Lutz, programchef Verkan, Raytheon Network Control Systems.

Raytheon utvecklade AFATDS och den senaste programvaruversionen (version 6.4), motsvarar många år av kontinuerlig vidareutveckling. Systemet är rollbaserat och ger befälhavare ett automatiserat sätt att styra krigszonen. Det erbjuder gemensam lägesbild, målanalyser och automatiserade rekommendationer för målbekämpning.

AFATDS används i Irak

Färska erfarenheter från stridsoperationer i Afghanistan och Irak har lett till den snabba utvecklingen av nya förmågor i systemet. AFATDS användes för eld- och stridsledning av amerikanska och koalitionsstyrkor under invasionen av Irak. Önskemål på funktionalite-

ter från enheter baserade i operationsområden sammanställdes till 107 kommentarer eller rekommendationer. Femton av dessa kommentarer behandlades i ett uppgraderingspaket för en version som skickades till styrkor i Irak innan juli 2003. Förbättringar som har och kommer att införas i systemet inkluderar möjligheten att kopplas till kortvågsradio och satellitkommunikationslänkar, fjärrklientlänkar, förbättrad presentation av lägesbilden, förbättrad människa/maskingränssnitt och länkar till system för spårning av egna styrkor (Blue Force Tracking). – Uppgraderingspaketet visar en förändring i arbetsprinciper, förklarar Steven Bohan, AFATDS-programchef för Raytheon Network Centric Systems vid Fort Wayne, Indiana.

Bohan är snabb med att poängtera att dessa förändringar inte är på grund av bristfälligheter i AFATDS–programvaran utan är ett svar på önskemål för ytterligare tekniska förmågor. Uppgraderingarna skickades till enheterna på cd-skiva och kan installeras av soldater i fält. Till exempel; trupper i fält ville överföra AFATDS-data över PRC- 150 kortvågsradionät. Ett uppgraderingspaket skapades och skickades till Irak inom två veckor, säger han.

Målföljning av UAV

Överste Chapman tillägger att en betydande drivkraft bakom uppgraderingspaketen var behovet av respons från fältenheterna. – Jag visste att vi hade teknisk förmåga att snabbt införa förbättringar i programvaran och att utnyttja den närvaro vid fronten som programmet hade med detta system, särskild för vår stödpersonal i fält, säger han.

Den senaste uppgraderingspaket ger befälhavare mer omfattande syn över slagfältet, som t.ex. indata från Blue Force Tracking-system som möjliggör snabbare säkerhetskontroller för att förhindra attacker mot egna styrkor.

Ytterliggare förbättringar kommer att ingå i programvaruversion 6.4. Gränssnittet kommer att ge AFATDS-användare tillgång till automatiserade gemensamma målövervaknings- och attackradarsystem, data angående rörligt mål och obemannad luftfarkost (UAV). – Gränssnittsförbättringarna underlättar för oss när vi utvidgar vår eld på djupet då vi utnyttjar sensordata och fokuserar verkan på mål av högt värde, säger översten.

Det nya gränssnittet är Java-baserat, vilket möjliggör snabba förändringar och införande av

nya funktioner – något som var omöjligt under systemets gamla arkitektur, förklarar Bohan.

Samtliga försvarsgrenar

På grund av dess eld- och stridsledningsfunktioner, samverkar AFATDS med flera system som utnyttjas av samtliga försvarsgrenar. Chapman påpekar att användningsrutiner för systemet förändras på högre nivåer. Pluton och artilleribatteri använder AFATDS för samordning och eldledning, men vid bataljonsnivå och högre används systemet mest som stridsledning och för att tillhandahålla gemensam lägesbild. Den gemensamma lägesbilden är viktig för beslutstagare då den ger koordinater för samtliga kända egna och fientliga styrkor. Programvaran listar även tillgängliga plattformar som kan anfalla specifika fientliga enheter och framhäver områden där användandet av vissa vapen är begränsad.

Den senaste version av AFATDS inkluderar förbättrad Blue Force Tracking-förmåga och förmåga att mata in data till en klient(i en PC). Steven Bohan påpekar att klienten möjliggör för chefer och andra användare att lätt få tillgång till AFATDS data om de egna styrkorna. En publicera- och abonnerafunktion möjliggör för användare att publicera eldledningsinformation på ett taktiskt internet liksom att ladda ner lägesbildsinformation från en rad olika sensorer.

En viktig ny funktion kommer att vara förmågan att spåra/följa egna och fientliga enheter. Bohan medger att AFATDS alltid haft förmågan att spåra/följa fientliga enheter, men spårning av egna enheter var begränsad. Tidigare var egna enheter tvungen att ha data eller system som direkt bidrog till att visas på eldledningskartan. Detta är inte längre nödvändig då den nya programvaran automatiskt ger koordinater för egna enheter och identifierar dem, inklusive deras färdriktning. – För att AFATDS ska arbeta som eldledningssystem, hämtar det nulägesdata från eldledningssamordnare och eldledare; men den uppdaterade versionen ger en mer detaljerad bild av slagfältet, förklarar överste Chapman. – Tidigare gavs en bild av slagfältet bara genom information från eldunderstödsenheter. Nu kan vi börja visa manöverenheter i samband med eldunderstödsoperationer för att bygga en mer omfattande bild, säger han.

Användargränssnittet är samma för vilken som helst av försvarsgrenarna, påpekar Lutz. En operatör tittar på en datorbildskärm med en artillerikarta. Genom att klicka på menyn väljer denne tillgängliga vapenplattformar. Beroende på försvarsgren och tillämpning kan vapenplattformar vara allt från granatkastare och raketbaserad artilleri till marinartilleri och kryssningsrobotar.

Spelar en central roll

På grund av dess betydelse för försvarsgrenarna, liksom dess flexibilitet, spelar AFATDS en central roll i ett framtida nätverksbaserat försvarssystem. Överste Chapman påpekar att programmet kommer att migrera till arméns ”Joint Battle Management Command and Control System”. – Denna insats har sju prioriteringar och AFATDS passar in i fyra av dessa, till exempel

”joint time-sensitive targeting” (gemensam flygburet närunderstöd), gemensam samordnad eldgivning och automatiserade koppling av mål till vapen, förklarar översten. I framtiden ser han att AFATDS-arkitekturen erbjuder användare fjärråtkomst till plattformar varsomhelst i världen genom ett världsomfattande informationsnät (Global Information Grid).

Till exempel, en befälhavare i Pentagon skulle kunna ges krypterad åtkomst till AFATDS i Korea eller Sydvästasien för att sedan flytta över till Afghanistan eller Irak för där att hitta en särskild nod och enhet inom en viss försvarsgren.

AFATDS utvecklas kontinuerligt. Steven Bohan förklarar att det långsiktiga målet är att

Ett exempel på huvudarbetsytan för AFATDS.

koppla programvaran till andra tillämpningar och verktyg inom en enda överordnande nätverksbaserat arkitektur för att skapa en virtuell tillämpning. – En person med operativt ansvar skulle kunna säga, ”vad kan jag få för förslag på lösning? Vilken effektor kan jag få tillgång till för att bekämpa detta mål’? Är det säkert att bekämpa detta mål? Finns det risk för vådabeskjtning av egna styrkor?

Precisionsverkan är en annan viktig förmåga för AFATDS och andra system. Denna förmåga är tillgänglig nu genom GPS-styrda (Global Positioning System) bomber, robotar och artillerigranater. Även GPS-styrd ammunition, som Excalibur artillerisystem, är driftsatt i AFATDS och i tjänst. Bohan förklarar att ledning och undvikande av konflikt kommer att vara viktiga frågor för samordning av precisionsverkanssystem.

Gränssnittet kommer också att vidareutvecklas för AFATDS. – Målet är att migrera programvaran helt till Java för att öka flexibiliteten. Det kommer också att möjliggör att några av programmets fönster kan visas på klienter som inte ingår i AFATDS, säger Bohan.

För Sveriges jägare sedan 1975. Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten.

www.aimpoint.com • info@aimpoint.se

Teknisk analys av möjlighet till alarmering

Force Protection, alarmering, Counter Rocket Artillery Mortar (C-Ram), Defence Against Mortar Attack (DAMA), skydd av camp - Kärt barn har många namn. Begreppen är många och ämnet är minst sagt fortfarande högaktuellt, framförallt i Irak och Afghanistan. I Sverige började vi intressera oss för ämnet i större omfattning i samband med planeringen av NBG 08.

Jag jobbade vid den tidpunkten som utvecklingsofficer på Sensoravdelningen på ArtSS/A9 och fick under senhösten 2005 i uppdrag, av min dåvarande chef Claes Silfwerplatz, att genomföra en teknisk analys av möjligheterna till alarmering mot inkommande ballistiska projektiler. Alarmering var tänkt som en av huvuduppgifterna för den artillerilokaliseringsradarenhet som ingick i NBG 08, med ARTHUR som ”huvudbeväpning”. Vi hade fått information från både USA och Storbritannien att de hade stora problem med attacker mot sina camper från enstaka lätta granatkastare och hemmagjorda raketer. Således hade de startat upp utvecklingsprojekt i syfte att ta fram system som skyddar dem mot den ”nya” hotbilden. Jag delade upp mitt arbete i tre områden; analys av hotbilden, stridsteknik/taktik för sensorn, samt metod för informationsöverföring. Vidare analyserades även möjligheterna till offensiv och defensiv bekämpning av hotet. Jag kommer i denna artikel återge del av resultatet. Av sekretesskäl kan inte hela resultatet återges.

Analys av hotbilden

Vid den typen av attacker som det är frågan om här består hotbilden i huvudsak av lätta granatkastare, raketgevär och mindre enkla hemmagjorda raketer, som kan vara fjärrutlösta/tidsutlösta. Hotbilden analyserades utifrån följande frågeställningar:

Kapten Johan Magnusson