Artilleri & Luftvärn nr. 1 2007

Page 1

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Nr 1 • 2007


Protecting your assets ...

... the choice is easy Saab Bofors Dynamics develops and produces short to medium range, ground-based air defence systems for protection of military assets and vital infrastructure. The systems include man-portable as well as vehicle-mounted versions that are characterised by unique features such as non-jammable guidance, all-target capability and maintenance-free missiles. These high performance systems can be used in complex terrain such as urban environments for defeating aerial threats from high altitude down to ground level.

SAAB BOFORS DYNAMICS

www.saabgroup.com

Saab Bofors Dynamics AB • SE-691 80 Karlskoga, Sweden • Tel +46 (0)586 810 00 • Fax +46 (0)586 857 00 • www.saabgroup.com


Artilleri-Tidskrift

Tidskrift för artilleriet och luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben

Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad. Redaktör, ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 KRYLBO, tel 0226-121 09, E-post: stefanbratt@tele2.se Biträdande redaktör: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: lengus44@telia.com Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN, tel/fax: 0550–141 71. E-post: bo.i.arvidsson@telia.com Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Artilleriregementet och Luftvärnsregementet. Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Häfte 1 • 2007

Årgång 136

Innehåll Stefan Bratt Redaktören ............................................................................................. 2 Torbjörn Larsson Ordföranden ........................................................................................... 3 Kenneth Tapper Splitterskyddad enhetsplattform.......................................................... 4 Magnus Ingesson Viktigt enas om en strategiskt plan för svensk försvarsindustri ............................................................ 8 R Larsson, S Bokvist Archer blir internationell filmstjärna ................................................. 11 Leif Mårtensson Nationella artillerisamlingarna i Kristianstad – värda en omväg ................................................................................. 14 Staffan Antonsson Tre karriärer möjliga för officerselever ............................................. 18 Ulf Ivarsson Vi sålde Foa med esotiska vapen ........................................................ 22 Finland artonde landet att köpa robot 70 ......................................... 24 Ny försvarsberedning ........................................................................... 25 Tävling ................................................................................................... 26 Årsmöte ................................................................................................ 27

ISSN 004 – 3788

Artilleri & Luftvärn

Omslagsbild: Eldenhet Robot 70. Foto: Saab Bofors Dynamics

1


Redaktören har ordet:

Tack för er insats! Kanske är det en överdrift men jag tycker ändå att det nns tillräckliga skäl för att rikta mitt och övriga styrelsen tack till er som varit på hugget och xat nya medlemmar till Artilleriklubben och därmed nya läsare av Artilleri-Tidskrift. Det förra numrets rekryteringskampanj har fram till denna spalt plitas ned i slutet av februari resulterat i knappa 20 nya medlemmar, vilket jag tycker är ett bra resultat. Detta innebär naturligtvis inte att vi ska vara nöjda utan fortsätt att jaga er medlemmar så att Artilleriklubben får den tillväxt och föryngring som klubben behöver. Det känns skönt att komma in i en mer normala arbetsrytm med utgivningen av tidskriften. Detta nummer publiceras enligt liggande planering och således är vi alltså tillbaka till normal verksamhet efter 2006 års något, sagt med underdrift, svajiga verksamhet. Under det kommande året kommer denna tidning bland annat att ta pulsen på ett antal välkända och kanske till viss del även mer okända artillerister vardag. I nästa nummer kommer en av artilleriets generaler, generalmajoren Christer Lidström att intervjuas.

2

Andra områden som kommer att beskrivas i kommande nummer är Artilleriregementets nya bekämpningssimulator som möjliggör utbildning i eldsignalering i olika kunskapsnivåer, Bekämpningsdemonstratorprojektets slutförande, intelligenta projektilprojektet Abraham, luftvärnsregementets stora internationella övning Elite på tysk mark och inte minst Artilleriregementets planering och genomförande av en ny mission i Afghanistan. Det nns alltså en hel del ”godis” att se fram emot för er, kära läsare, i kommande nummer. Ett bekymmer med tidskriftens utgivning hoppas vi kunna omvända under innevarande år. Det stavas a n n o n s e r. Denna tidskrift borde ha er annonser. Kanske känner du någon som skulle kunna tänkas vilja satsa på att annonsera i Artilleri-Tidskrift. Hör då genast av dig till mig eller klubbens sekreterare, Lars Mörrby (mailadress nns i slutet av tidskriften). Återkommer också till sist med en uppmaning om debattartiklar och inlägg från er medlemmar. Jag väntar fortfarande på att få en riktigt dundrande ”salva” i min e-postbrevlåda… Trevlig läsning av detta nummer!

Artilleri & Luftvärn


Ta chansen att publicera dina tankar Artilleri-Tidskrift har bytt skepnad. Detta är det andra numret med nytt format och annan formgivning. En modern layout för att möta framtidens krav. Uppfylls framtidens krav bara genom att byta skepnad eller krävs det mer?

lleri i t r A

&

tvä f u L

rn

Innehållet i tidskriften måste också utvecklas och locka till läsning och debatt. Den bör vara

t

r if idsk6 T i ller 200

ArtiNr 3-4 •

Artilleri & Luftvärn

informativ och aktuell samt belysa frågeställningar från olika håll och perspektiv. Antingen innehållet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet eller eget funderande, upplevelser och erfarenhet bör alla ges ett utrymme för att ge bredd och nya infallsvinklar. Här kan ni alla bidra genom egna alster, uppmuntra andra till att ge bidrag eller komma med förslag till artiklar till vår redaktör, Stefan Bratt, som med stort engagemang driver Artilleri-Tidskrift. Ett aktuellt ämne, anser jag, är ”Lesson Learn”. D.v.s att på ett systematiskt sätt samla in och bearbeta erfarenheter. Dokumentera dessa så att fortsatt bearbetning och analys kan ske. Jag ser det aktuellt utifrån era aspekter. Den första är att jag anser att ”Lesson Learn” är en viktig del i allt utvecklingsarbete. För det andra att någon egentlig funktion för detta inte nns eller är tillgänglig för en större krets. Kan Artilleri-Tidskrift vara ett forum där vunna erfarenheter delges och diskuteras? Ta chansen att publicera dina tankar i denna fråga eller presentera erfarenheter som du fått ta del av till en större läsekrets.

Överste Torbjörn Larsson är chef för Artilleriregementet och ordförande i Artilleriklubben.

3


Splitterskyddad enhetsplattform Överstelöjtnant Kenneth Tapper är materielsystemansvarig för SEP.

Fordonet de flesta inom Försvarsmakten hört talas om men få har sett! Lite märkligt förhållande med tanke på att det är ett fordon som behovsätts av alla funktioner i arbeten med framtida organisation. Sannolikt ett tecken på att väldigt många har bildat sig en egen uppfattning om vad SEP är.

Historik De esta som köpte sig en ny Volvo Amazon eller PV i mitten av 60-talet har gjort ett och annat bilbyte intill dags dato. Anledningen till detta är inte enbart att bilarna blivit matta i lacken utan det nns även en rad andra, mer rationella skäl. Kanske inte en helt relevant jämf örelse med Försvarsmaktens nuvarande behov av att förnya sin for don s pa rk men i de rationella skälen  nns det trots

4

allt en hel del likheter och med detta i bakhuvudet kan det ge en bild och viss förståelse för var i behovet består. I början av 90-talet identierades behov av att i framtiden ersätta pansarbandvagn 302, terrängbilserien, bandvagnar med era fordon. Vid ett möte i Högkvarteret i december 1993 kläcktes idén om att ta fram ett billigt enhetsfordon med utbytbar modul där funktion eller nyttolast skulle kunna bäras. Idén omsattes till ett antal studieuppdrag, bl a konceptstudier till industrin som presenterade resultat omfattande 24 olika koncept. 1998 valdes ett av dessa koncept för fortsatta studier vilket intill i dag har lett till ett vedertaget begrepp som stavas SEP (Splitterskyddad EnhetsPlattform). Inte särkilt säljande namn, men nu mycket svårt att ändra m h t att det även blivit internationellt vedertaget. Koncept B 13 framtaget av Hägglunds i Örnsköldsvik var det som valdes och har sedan 1998 varit föremål för studier och under årens lopp genererat tre stycken funktionsriggar. Den första en bandrigg som levererades år 2000, den andra en hjulrigg som levererades 2003 och den tredje ytterligare en bandrigg som påbörjade provning under 2006.

Artilleri & Luftvärn


Försvarsmaktens behov och krav

Nytänkandet och nyttjandet av ny teknik har varit alldeles nödvändigt för att motsvara de höga krav som ställts av Förvarsmakten. De övergripande kraven för SEP som är och har varit ledstjärna i projektet är följande: - Flexibelt med utvecklingspotential för anpassning mot nya krav för behovssammansatta insatsförband samt goda uppgraderingsmöjligheter. - En hög mobilitet vid transport på järnväg, fartyg och i ygplan (C 130 Hercules). Detta i kombination med en acceptabel skyddsnivå. - En kostnadseffektiv helhetslösning med multirollförmåga som förenklar utbildning, underhåll, underlättar ombyggnad och ger låga livscykelkostnader. - En hög överlevnadsförmåga i aktuella och framtida hotmiljöer. - En hög mobilitet på stridsfältet. - Ett effektivt underhåll genom god driftsäkerhet i olika delsystem och komponenter. - Ett försvarsmaktsgemensamt system av funktionsfordon för insatsorganisationens behov som medger interoperabilitet.

Konceptet Konceptet omfattar nyttjande av många nya tekniker bl a hybridelektrisk transmission, gummiband, digitaliserad fordonselektronik, elektrooptiska utblickar (indirekt seende), avvibrerat chassi, signaturanpassning mm. De nya teknikerna är en förutsättning för den unika konstruktionen som leder till låg totalvikt och mycket stort utrymme för nytto-

Koncept B 13

Modularitet

Kan tyckas vara högtravande krav som av oinvigda ibland betraktas som utopier eller oförenliga oskler. Fullt förståeligt, men så är icke fallet för de övergripande kraven är nu nedbrutna i ett antal steg och utgör på lägsta nivå kravspecikation för beställd utveckling.

Artilleri & Luftvärn

5


Framtidens Markussoldater rycker fram med understöd f rån en av SEP-prototyperna. Foto: Markstridsskolan Kvarn

Planerat införande.

6

last. Dieselmotorerna som är av personbilstyp är placerade i bandhyllorna längst fram i fordonet, vilket medger att besättningen kan placeras mellan motorerna. I en traditionell konstruktion återfinns en stor dieselmotor längst fram och bakom denna sitter besättning oftast i tandem, vilket inkräktar på utrymmet där bak. Med SEP konceptets konstruktion vinner man helt enkelt ett stort utrymme för nytto- eller funktionslast i jämförelse med den traditionella lösningen. För att tillgodose det breda spektrumet av krav innehåller konceptet både band- och hjulplattform samt utbytbara rollmoduler. Under studiefasen har mer än 24 olika roller identierats och i dagsläget är sex av dem prioriterade och kommer med mindre tidsförskjutning att ingå i den inledande

utvecklingen. De prioriterade rollerna är trupptransport, lastväxlare, ledning, reparation, bärgare, ambulans och med stor sannolikhet kommer beställningar att läggas relativt tidigt även på rollerna radiolänk och artillerilokaliseringsradar. Förutom artillerilokaliseringsradar utgör de övriga fordonsvarianter i en mekaniserad insatsbataljon och nuvarande inriktning är att en sådan SEP-bataljon skall kunna ingå i EU stridsgrupp från år 2014. Andra roller som har hög prioritet är spaning, granatkastare och pansarvärnsrobot som i en internationell insats skall kunna understödja alternativt ingå i nämnd insatsbataljon. Utöver insatsbataljoner med SEP som huvudfordon skall SEP dessutom ingå som funktionsfordon i övriga mekaniserade bataljoner (MekBat 08) med tyngre fordonssystem som stridsvagn 122 och stridsfordon 90. Efter, eller parallellt med detta nns möjlighet att gå vidare med utveckling av ytterligare roller för att tillgodose övriga funktioners och insatsförbands behov. Med hänsyn till dagens snabba teknikutveckling, förändringarna i hotbild, nyttjande i nationella och internationella insatser med högst varierande miljöer och klimatförhållanden ställs höga krav på exibilitet. Det krävs att det på rationellt och kostnadseffektivt sätt går att göra uppgraderingar, renoveringar och modieringar samt integrering av nya funktioner och delsystem. Ja, det är en del av motiven varför SEP har sin plats i framtidens försvar. Pbv 302 och andra arbetshästar i all ära men som alla förstår det är dags att byta ut Amazonen. Den får vi ta fram vid jubileum och framföra i lugna och värdiga trakförhållanden.

Artilleri & Luftvärn


Internationellt samarbete Den svenska inriktningen är numera att alla större utvecklingsprojekt skall ske i internationellt samarbete. SEP hör denitivt dit och har därför sedan sent 90-tal varit föremål för samarbetsdiskussioner. Från slutet av 90-talet fram till år 2001 genomfördes kravharmonisering med våra nordiska grannar, vilket ledde till en gemensam målsättning, men tyvärr förelåg föga intresse av att dela kostnaderna i en gemensam utveckling. I samband med detta startade samarbetsdiskussioner med Storbritannien och sedan 2003 har vi i en gemensam ”riskelimineringsfas” gjort parallella beställningar där vi utbytt information och personal. Vidare har samarbetet inriktats på att harmonisera krav och projekt, i syfte att bädda för en gemensam utveckling. Strävan att uppnå en gemensam utveckling med britterna har prioritet ett. En gemensam fordonsmålsättning baserad på SEP har även harmoniserats inom ramen för sexnationers avtalet (LOI) mellan Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige och

Storbritannien. Här deltog dock inte Storbritannien, med motivet att de förde bilaterala samarbetsdiskussioner med Sverige. Vi valde däremot att delta i fall att Storbritannien skulle hoppa av den bilaterala inriktningen, alltså som vanligt från svensk sida, både hängslen och svångrem. Nu är denna målsättning föremål för harmonisering inom ramen för EDA (European Defence Agency) d v s 25 nationer. Det svenska deltagandet i dessa forum hindrade oss inte från att gå till beställning av inledande utveckling av SEP, en beställning som FMV lade på BAE Hägglunds 2006-07-17. Den inledande utvecklingen innehåller bl a två hjulgående och två bandgående försöksfordon samt rollmodulerna trupptransport och lastväxlare. För att sedan gå vidare och fullfölja utvecklingen krävs som sagt någon form av internationellt samarbete men m h t det mycket stora internationella intresse som föreligger och det stora behovet av fordon motsvarande SEP så vore det minst sagt märkligt om inte projektet går en ljus framtid till mötes.

Tillsammans med brittiska armén har BAE Systems Hägglunds tagit fram ett åttahjuligt testfordon som nu ska testas i en rad olika miljöer runt om i världen.

Artilleri & Luftvärn

7


”Viktigt enas om samordnad industristrategi” Magnus Ingesson – VD för svenska vapenhuset BAE Systems AB.

Text & foto: Stefan Bratt.

8

Julfirandet är överstökat sedan några månader tillbaka och vi har gått in i nådens år 2007. Men, önskelistan som Magnus Ingesson,VD för den nya stora försvarsmaterielleverantören BAE Systems AB med anrika företag som Bofors och Hägglunds i ägarportföljen, gav till tomten är fortfarande inte riktigt infriad. Bland annat väntar Ingesson på att politiker och Försvarsmaktens ledning ska enas om samordnad strategi för svensk försvarsindustri.

– Det är ett önskemål som jag delar med er ledande företrädare för svensk försvarsindustri. Försvarsindustri har alltid varit extremt politiskt förknippat och så kommer det att förbli. Därför är det viktigt att vi får en samordning av industrin i vårt land istället för att vänta på en europeisk försvarsindustripolitik. Då får vi vänta i många, många år och det kommer vi som verkar inom svensk försvarsindustri inte att ha vare sig tid eller råd med, säger Magnus Ingesson, som också efterlyser en forsknings- och utvecklingsstrategi: – I takt med att resurserna minskar när det gäller forskning och utveckling inom vårt område är vi betjänta av att få veta vilka områden som politikerna prioriterar och är villiga att satsa

på. Det nns en materielförsörjningsstrategi men den hänger inte ihop med en försvarsindustristrategi.

Försvarsindustrijätte Magnus Ingesson har idag bliv it verkställande direktör i ett dotterbolag till en av försvarsindustrivärldens rejäla bjässar – BA E Sy stems med säte i E ngla nd. BAE Systems köpte dåvarande Bofors ägare United Defense för drygt ett år sedan och bildade Bae Systems Inc. BAE Systems har idag över 100 000 anställda och köpte Bofors förra ägare, amerikanska United Defense med sina 10 000 anställda för att bli en komplett systemleverantör till amerikanska armén. BAE Systems ägde sedan tidigare Hägglunds som i många år varit en konkurrent till Bofors när det gäller utvecklingsuppdrag och serieanskaffningsbeställningar för det svenska försvaret. – Ska vi dra nytta av denna samordning, som innebär att BAE Systems blir helt dominerade leverantör på ar mésidan, måste vi lyckas med att kitta samma

Artilleri & Luftvärn


de två kulturer som nns inom respektive Hägglunds och Bofors till en fungerande och konkurrenskraftig enhet. Svårare än så är det inte! Ett gemensamt svenskt holdingbolag, BAE Systems AB, äger sedan första november förra året både Bofors och Hägglunds. VD är Magnus Ingesson och styrelseordförande är Hägglunds mångårige VD, Sven Kågevall. Ny VD inom BAE Systems Hägglunds AB är Jan Söderström som värvats från ABB. – Visst nns det stora skillnader i våra företagskulturer, men det är vare sig överlappande kulturer eller produktsortiment, vilket är en stor fördel i detta fall, säger Magnus Ingesson. De tre senaste större order som kommit från FMV avseende ny materiel till arméförbanden har samtliga erhållits av BAE Systems två verksamheter. Det handlar om utveckling av artillerisystemet Archer, utveckling av enhetsplattformen SEP samt serieanskaffning av det stridsfordonsburna granatkastarsystemet AMOS. – Just beställningarna av Archer och Amos måste vi dra nytta av och samordna, inte minst när det gäller produktionsresurser, konstaterar Ingesson.

stort sett utlokaliserad till externa företag. Magnus Ingesson påpekar att företrädare för svensk försvarsindustri via Försvarsindustriföreningen vid ertalet tillfällen uppvaktat berörda politiker och talat om att företagen är redo att ta över mer ansvar för till exempel underhåll, men intresset har varit njuggt från politiskt håll. – Vi har för vår del tagit kontakt med era tänkbara aktörer som är villig att driva vissa av Försvarsmaktens verkstäder i privat regi. Ett möjligt alternativ är också att Försvarsmaktens verkstäder kan bidra med produktionsresurser till oss, förklarar Ingesson. Mycket har den senaste tiden gått BAE Systems Bofors väg. Archerprojektet har full fart

Magnus Ingesson fortsätter att försvara anrika Boforsnamnet. Idag är BAE Systems svenska bolag de enda inom försvarsindustrijätten som har kvar sina gamla traditionsfyllda namn,

Gemensam strategi BAE Systems bygger nu upp den nya gemensamma strategin utifrån den starka position som BAE Systems har på den svenska marknaden. I början av det nya seklet bestämde sig dåvarande Bofors Weapon Systems för att ändra kurs och bli ett svenskt vapenhus med fokus på utveckling. Sakta men säkert såldes de omfattande produktionsresurser som fanns inom bolaget och produktionen är idag i

Artilleri & Luftvärn

9


vi mycket bra till och den ordern kan blir riktigt stor, hävdar Magnus Ingesson.

Magnus Ingesson bläddrar i det senaste numret av Artiller-Tidskrift.

Utländska utvecklingsuppdrag nyckeln

framåt och jakten på en utländsk intressent i projektet är högprioriterat för Boforsbolagets ledning.

Viktigt hitta utländsk partner – För BAE Systems Bofors är det viktigt att hitta en utländsk partner när det gäller vidareutvecklingen av Archer-systemet. Norge är ett land som vi tror oss kunna hitta en bra lösning med. När det gäller Danmark vet vi att de inte är intresserade av att delta i produktutvecklingsfasen men dörren är inte stängd för en serieanskaffning. Utanför Europa är det Australien som har visat ett tydligt intresse för Archer. – Australien har ännu inte satt ned foten när det gäller band- eller hjulgående system men blir det en beställning på hjulgående system ligger

10

Nyckeln till fortsatt framgång, inte bara för BAE Systems Bofors och BAE Systems Hägglunds utan övrig svenska försvarsmaterielindustri, är Magnus Ingesson övertygad om är er utvecklingsuppdrag från utländska kunder. – Excalibur är ett bra exempel där vi började utveckla för den amerikanska arméns räkning och sedan hoppade även vår Försvarsmakt på tåget. I och med att vi har en utländsk ägare med goda kontakter inom Nato är det inte alls omöjligt att vi kan ta åt oss uppdrag från till exempel Storbritannien. USA är en annan högintressant marknad där vi med vår omfattande kunskap om verkan i mål och intelligent ammunition har en bra position att hävda oss. Trots era namnbyten under det senaste decenniet är det fortfarande varumärket Bofors som gäller ute på världsmarknaden. Ett varumärke som är viktigt att vårda, anser Ingesson. – I Sverige har nog Bofors varumärke fått mindre och mindre betydelse men utomlands och i de länder där Bofors varit aktivt i många, många decennier är det oerhört viktigt att vårda Bofors som varumärke. Vi och Hägglunds är dessutom de enda företagen som BAE Systems ledning har tillåtit behålla våra namn i företagsnamnet. United Defense heter till exempel BAE Systems Land and Armaments Inc. Vi känner ett tryck på oss att ta bort namnen men i denna fråga håller vi emot så gott det går.

Artilleri & Luftvärn


Archer blir internationell filmstjärna Artilleriets hetaste produkt, försökspjäsen Archer, har blivit filmstjärna. Och detta för en internationell TV-kanal. Det är den faktabaserade kanalen Discovery som valt att följa Archerprojektet.

– Vi var ute efter ett stort och modernt vapensystem, och efter en hel del efterforskning kom vi fram till att Archern skulle passa bra i den nya programserie som vi nu spelar in, berättar producenten Paula Rezzillin. Klarblå himmel, 22 minusgrader och solen strax ovanför horisonten mötte lmteamet för Discovery Channel när teamet den 15 januari anlänt till Bodens Södra skjutfält för att börja arbetet med lmningen av Archern. – Vilket fantastiskt ljus, jag har aldrig sett något liknade, deklarerade en hänförd Paula Rezzillin. Under två dagar var Archern bokstavligen i blickpunkten. Pjäsen sköt, omgrupperade och körde snabbt efter snöklädda vägar. Allt för att den ska kunna passa in i den nya TV-serien som Discovery startat. – Den första omgången på sex avsnitt har sänts i USA och blev en total succé. Nyligen

Artilleri & Luftvärn

visades också första programmet i Europa, berättar Paula Rezzillin.

Roger Larsson, informationschef Artilleriregementet i Boden.

Visas till våren

Meningen är att Archern ska vara med i programserie två och förhoppningsvis ska de svenska tittarna kunna se programmen, men först ska den visas under våren i USA. Den första programserien handlade bland annat om

11


12

Artilleri & Luftvärn


ytterligare en svensk exportsuccé, Excalibur. Det var via den kunskapen och arbetet med Excaliburprojektilen som Discoverys medarbetare ck vetskap om Archern. Efter att första gången fått nej av Förvarets materialverk, FMV, blev det positivt besked i mitten av förra året. – Vi har jobbat med planerna för den här produktionen sedan i augusti.

Artilleri & Luftvärn

Att spela in en del av programmet i norra Sverige, tycker Paula Rezzillin är roligt och en kontrast till miljön under första programserien. – Då höll vi till i ökenlandskap i USA, så det har vi sett nog av. Nu ville vi ha snö och det har vi fått, säger hon samtidigt som stora ingor dalar ner från himlen.

Teamet från Discovery Channel gör sig redo för att filma Archer på Bodens Södra skjutfält.

13


Nationella artillerisamlingar värda en omväg Överste Leif Mårtensson har varit chef för Wendes Artilleriregemente och är ordförande i Wendes Militärhistoriska Förening.

Efter att besökt Finska artillerimuseet på 1980-talet stod det klart för mig att något måste göras även i vårt land. Inte på något ställe fanns en systematisk samling rörande artillerisystemet. Mitt intresse för att rädda ”historiska” föremål tillhörande artillerisystemet hade väckts. Genom finska kontakter kunde en 21 cm haubits med unik eldrörsvagn återbördas till Boden från Finland.

På Wendes Artilleriregemente fanns många intresserade och en insamling påbörjades. Något regementsmuseum fanns inte, ovanligt nog, kanske sågs hela gamla Kristianstad som ett minnesmärke över A 3. En del föremål hade dock sparats i en källarlokal. Några pjäser fanns som prydnader. Föreningen Wendes Militärhistoriska Förening (WMF) bildades 1993 beroende på Wendes ytt till Hässleholm och att det där inte erbjöds något utrymme för museisamlingar. Några äldre byggnader i Norra Åsum kunde tas över. Fler intresserade anslöt och idag är den aktiva arbetsstyrkan på ca 25 personer med stort kunnande och dessutom nns en stark stödorganisation, inte

14

minst kvinnor, som ställer upp vid evenemang, samt många stödmedlemmar. Det är denna uppslutning som gjort det möjligt att ta hand om samlingarna. Inledningsvis fanns tankar att samla enbart på det som funnits på regementet men det blev svårt att dra gränser. Vi studerade de andra artilleriregementenas samlingar, vilka till stor del bestod av precis samma pjäser samt med samlingar kring den egna regementshistorien. WMF beslut blev artillerisystemet i sin helhet från slutet av 1700-talet, och inte kalla det för museum utan för visningsbara samlingar. Ordet museum ansåg vi ställa krav som vi inte utan vidare skulle kunna leva upp till. Alltför många avskräckande exempel fanns på militärmuseer med sina staplade samlingar. Med nya Armémuseum som vägledare har dock museer av en ny modern typ växt fram t ex i Eksjö och Boden. Gamla kontakter blev värdefulla på, FMV, FM-LOG, HKV etc, Regionmuseet Kristianstad och inte minst Statens Försvarshistoriska Museer, SFHM med Armémuseum. Vi började samla in pjäser och föremål. WMF ansågs vara seriöst och tilldelades materiel, landets största

Artilleri & Luftvärn


samling växte upp och inte bara av artilleripjäser. Fortfarande tillförs kontinuerligt föremål av de mest skilda slag. Vid en ”inspektion” av de ansvariga i arbetet med den statliga utredningen ”Försvar i förvar”, fann dessa att samlingarna borde klassas som nationellt viktiga och så blev också budet till regeringen den 1 oktober 2005. WMF blev en form av annex till Armémuseum. Med anledning av yttningen av Artilleriregementet till Boden beslöts, till vår glädje, att delar av samlingarna i Kristinehamn, främst Traditionsavdelningens gamla fordon, men även annat, skulle överföras till WMF. Samlingarna växte och 1998 gavs det ut en första WMF-katalog på 80 sidor över de tyngre föremålen, följd av en ny i färg 2004 på 148 sidor och denna följdes våren 2006 av ett tillägg på 32 sidor. I dessa har de esta fordons- och pjästyper tilldelats var sin sida. En unik utgivning!

Samlingarnas omfattning – januari 2007 Pjäser I samlingarna nns över 80 olika pjästyper, även inkluderande några pansarvärnskanoner och granatkastare. Därutöver nns pjäser för saluter, uppvisningar och prydnad. Samlingen visar den tekniska utvecklingen från slutet av 1700-talet till och med haubits 77A. Senast har till exempel tillförts salvkanon, värnkanon m/1881, 15,5 cm bandkanon och raketartillerivagn m/1833 m .

Artilleri & Luftvärn

Fordon Samlingen av cirka 35 körklara fordon visar utvecklingen från omkring 1940 till omkring 1970 av motorfordon utnyttjade för artilleriet. Nämnas kan halvbandtraktor, TVC, Klöckner, stormartillerivagn, bandkanon, eldledningspansarbandvagnar 301 och 3022, bandvagn 203B, 3- och 5-tons bandtraktor, era ”surplusfordon” från 1940-talet etc. En Ltgb 957 har nyss kommit och en terrängbil 40 är beställd. Dessutom nns bortåt 20 hästdragna vagnar, föreställare m.m.

10,5 centimeters haubits m/1940 med originaleldrör från 40talet.

Underrättelseutrustning och utrustning för skjutning med artilleri Några få exempel: Radarstationerna PE/07R, PE49 och PV 880/R, Ljudmätutrustning 4 och 6, Positionsbestämningsutrustning 1 och 2. Ut-

15


rustningar nns för underrättelse-, eldlednings-, fältmät- och batteriplatstjänst. Bland föremålen kan nämnas Olinjekorrektör, de första kompassvinkelmätarna, centralinstrument, avståndsinstrument ända från 1800-talet m.m. Sambandstjänst Stora samlingar nns av utrustning för telefoni, telegra, trådutrustning m.m. En omfattande samling av telefoner från 1905 och framåt och radioapparater från ½- till 75-wattare nns också. Åskådningsammunition Hela utvecklingen av artilleriets ammunition från 1700-talet till 2000 kan belysas, från den minsta till största kalibern (den största granaten har kaliber 30,5 cm och väger 386 kg). Dessutom nns pansarbrytande ammunition. Övrigt Till ovanstående tyngre föremål nns samlingar av tillbehör, reservdelssatser och verktyg samt tusentals andra föremål täckande diverse verksamheter inom artilleriet som fredsutbildning (ex laddövningsapparat), underhållstjänst, fältarbeten, sjukvårdstjänst samt uniformer, för att nämna de viktigaste. Handvapen nns inte mycket av beroende på de hårda förvaringsbestämmelserna. Vi har också en stor donerad specialsamling på 3 000 olika föremål av försvarets uniformsknappar, gradbeteckningar, märken etc. Självklart nns också en samling tillhörande A 3 regementshistoria. Inom WMF nns också seldon för ”Wendes Ridande Batteri”, en uppvisningsavdelning

16

ingående i RSMF (Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska Föreningar) på ca 25 aktiva med hästägare ur de egna leden, som visar på de gamla hästtraditionerna inom artilleriet och kör med sexspann och na vagnar. Klädsel och utrustning består av m/Ä eller alternativt m/1939. Senast visades upp hur en lastning m/1939 på järnväg går till. Föreningen har utrustning för en vagn och samarbetar med Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar (mfÖSJ). WMF:s Salutavdelning skjuter salut till exempel vid Doktorspromotioner i Lund (sedan år 1820).

Öppethållande 2007 Samlingarna visas under ”Öppet hus” den 12 maj kl 10.00-15.00 med arrangemang som körning med sexspann, musikkår, uppvisningar, servering m.m. samt, liksom under era år, tisdagar kl 12.00- 14.00, 2007 från den 10 april till och med den 19 juni samt från den 7 augusti till och med den 30 oktober. Grupper kan, mot viss avgift, beställa tid. Entrén är fri men guidning får betalas. Se även hemsidan: www.wendisten. org till vilken vi är länkade. Stödmedlem betalar minst 50 kronor per år (många betydligt mer). Det är bara att anmäla sig. Har ni intressanta föremål, böcker, handlingar etc, eller vet om sådant, som kan passa samlingarna meddela oss! Kanske nns dubbletter i de gamla regementsvisa samlingarna eller föremål som aldrig visas. Alla artilleriintresserade måste hjälpas åt att rädda föremål som utnyttjats inom artilleriet. En skylt ”WMF” nns ca 500 meter söder om N Åsums kyrka , längs vägen mot Gärds-Kö-

Artilleri & Luftvärn


pinge. Katalogen kan beställas, eller lämpligast köpas vid ett besök. (Katalog + Tillägg kostar 100 kronor + porto.)

Stort arkiv Vi har ett stort arkiv av militärteknisk/-historisk litteratur från 1700-talet till våra dagar inkluderande periodica, böcker, instruktioner, läroböcker, reglementen etc, främst för artilleri men även mycket för infanteri och pansar. En stor del är av truppslagsoberoende. Arkivet kommer att göras tillgängligt för forskning. Vi planerar också studiedagar med symposier med utbildning i särskilda ämnen för att visa hur föremål/utrustningar fungerade, och så långt det

Artilleri & Luftvärn

är möjligt, att få dessa i funktion och samtidigt för att samla in och dokumentera kunnande innan det blir för sent. Vi hoppas få hjälp med information om denna verksamhet. Utbildning avseende vård och hantering av föremål hoppas vi skall kunna genomföras på WMF under ledning från Armémuseum. Planerna är att göra samlingarna mer tillgängliga. Lokalerna räcker idag knappt till för att få in allt under tak och det är trångt. En byggnad skall tillkomma inom något år. Ett pågående arbete för att få upp er skyltar och informationsmateriel äger rum och redan våren 2007 kommer detta avsevärt ha förbättrats. Vi önskar alla artilleriintresserade välkomna!

Bandkanon (15,5 centimeters) vid ankomsten till museet i oktober 2006. Ett ekipage som hade en nätt liten vikt på 85 ton!

17


Staffan Antonsson

Tre karriärvägar möjliga för officerselever Överstelöjtnant Staffan Antonsson är chef för skolavdelningen vid ArtSS.

Skolavdelningen leder kompetensförsörjning för framtidens Indirekta Bekämpningsfunktion

Organisation Artilleriets skolutbildning och kursverksamhet har organiserats i Boden från 2005-09-01 som skolavdelning ingående i Artilleriets Stridsskola (ArtSS). I ArtSS ingår även Sensoravdelning, Ledningsavdelning och Artilleriavdelning. F d ArtUtvEnheten och ArtSS i Kristinehamn är efter lokaliseringen i Boden därmed organiserade som fyra avdelningar under chefen ArtSS, övlt Anders Callert.

Uppgifter Skolavdelningen är en avdelning som arbetar med utbildning av studerande och personal. Utbildningen omfattar: • Ofcersprogrammet (YOP 06/09) termin 1-2 och 5-6 för artillerister, • Ofcersprogrammet (OP 07/10) termin 4-5 för artillerister, • Taktisk utbildning (TU) av ofcerare till nivå 5, • Taktiska kurser för reservofcerare (ROK 4 och ROK 5), • Icke nivåhöjande utbildningar för Försvarsmakten i form av fristående kurser inom ra-

Skolavdelningen ska ha en grundbemanning på 9 officerare och en civilanställd Chef skolavd Övlt Staffan Antonsson Stf C skolavd Mj Henrik Nordberg programchef YOP 06/09 Skolkommendant Lt Rolf Frohm Programchef/Kurschef Huvudlärare Ledarskap Huvudlärare Krigsvetenskap Huvudlärare Militärteknik Ämneslärare Etjänst/Understödsledn Ämneslärare Batteritjänst Ämneslärare Språk/Informationsteknik

18

Lt Olof Granath Mj Lars-Göran Huhta Övlt Hans Åhman chef Taktisk Utbildning Lt Emil Åsberg Kn Johan Karlman Gustav Walan tillika bibliotekarie

Artilleri & Luftvärn


men för Artilleriregementets funktionsansvar Indirekt Bekämpning, Close Air Support (CAS) och vädertjänst inom Armén samt • intern personalutbildning. För att kunna verka som funktionsskola och genomföra delar av Försvarshögskolans programutbildning, har skolavdelningen ett eget bibliotek med volymer inom de områden som anknyter till ArtSS utbildning och utvecklingsverksamhet.

Officersprogrammet Ofcersprogrammet har omarbetats i ny form. Utbildningen genomförs med tre karriärinriktningar. Den taktisk/operativa (TO) inriktningen är en 3-årig programbunden högskoleutbildning om 120 veckor/180 högskolepoäng. Programansvaret för utbildningen har Försvarshögskolan men utbildningen genomförs vid Militärhögskolor, Stridsskolor och Funktionsskolor (bl. a ArtSS). Utbildningen ska ge en gedigen teoretisk bas med metodverktyg för eget fortsatt lärande efter utbildningen upp till och med nivå 4. I programmet ingår studier i ämnena krigsvetenskap, militärteknik, ledarskap under påfrestande förhållanden och fysiskt stridsvärde. Den teoretiska utbildningen är varvad med praktisk träning främst under utbildningen vid ArtSS. Målet för dessa studerande är att bli chefer på plutonsnivå i insatsorganisationen för att sedan utvecklas till chefer på högre nivåer. Inriktningen och karriärutvecklingen lägger grunden till att senare studera vid Försvarshögskolans högre militära

Artilleri & Luftvärn

utbildning (HMU) som ger en karriärutveckling mot nivå 3 och högre. Specialistofcersinriktningen (SO) är en 1-årig utbildning (40 veckor) som genomförs vid Markstridsskolan för Arméns studerande. Den efterföljande specialistutbildningen inom funktionen (ca 15-20 veckor) genomförs för artilleristerna vid ArtSS efter påbörjad anställning. Artilleriregementet utbildar specialistofcerare inom fyra inriktningar: pjäs, eldledning, artilleriradar och väder. Regementets behov av specialistofcerare inom övriga inriktningar t ex ledning, samband, logistik, CBRN, måste få sin specialistutbildning genom kurser vid annan funktionsskola som t ex LedS, LogS, SkyddC. Som specialistofcer vid artilleriregementet rekryteras man till en av inriktningarna pjäs eller eldledning för att efter den grundläggande 1-åriga utbildningen fortsätta sin utveckling i den inriktningen eller tidigt påbörja utveckling i en av de övriga inriktningarna. Regementets behov av specialistofficerare i de olika inriktningarna kommer att presenteras i den rekryteringsinformation som årligen utges inför ansökan. Målet för en specialistofcer är att man efter genomgången utbildning om cirka 1 ½ år ska kunna placeras i insatsorganisation på befattningar i nivå 7, för att efter fortsatt kompetensutveckling kunna göra karriär och placeras i befattningar upp t o m nivå 5 och med det kunna befordras till kapten. Den tredje inriktningen, reservofficer (RO), genomförs som en tvåårig utbildning där år 1 genomförs i likhet med specialistofcersinriktningen (40 veckor) och år 2 genomförs som praktikår hemma på regementet.

19


Vi kommer då att från sommaren 2007 ha ett trekarriärsystem inom Försvarsmakten. Avsikten är att ArtSS ansvarar för utbildningen av den taktisk/operativa inriktningens fjärde och femte termin.

Taktiska utbildningen Taktiska Utbildningen (TU) som tidigare var ett Taktiskt Program (TaP) genomförs under hösten för artilleriets studerande 10 veckor vid MHS Karlberg och 10 veckor vid Markstridsskolan i Skövde, för att från januari fram till midsommar genomföras vid ArtSS i Boden. Utbildningen genomförs preliminärt till och med våren 2009 sammanhängande, men kommer att på sikt kunna genomföras i form av ett ertal valbara kurser utspridda under en längre tidsperiod. Delar av utbildningen kommer att inarbetas i Ofcersprogrammet och den taktisk/operativa inriktningen. Den enskilde genomför då de kurser som krävs för att kunna befordras till kapten och tjänstgöra i befattningsnivå 5. Sammanhållande ansvar för den taktiska utbildningen har MHS Karlberg och den nyorganiserade Försvarsmaktens utbildningsenhet (FMUE). Försvarsmaktens och artilleriets behov av reservofcerare i nivå 4 och 5 är inte klarlagt varför reservofcerskurserna inom artilleriet inte genomförs under 2007.

Stabsutbildningen Stabsutbildningen (SU) som tidigare var ett Stabsprogram (SP) kommer även fortsättningsvis att genomföras med Försvarshögskolan

20

som utbildningsansvarig och tills vidare som sammanhållen utbildning under ett studieår. Utbildningen kommer på sikt att övergå till ett ertal valbara kurser utspridda under en längre tidsperiod där den enskilde genomför de kurser som krävs för att kunna befordras till major och tjänstgöra i befattningsnivå 4. Delar av utbildningen kommer att inarbetas i ofcersprogrammet (OP) och delar kommer på sikt att inarbetas i den högre militära utbildningen (HMU).

Chefsprogrammet Chefsprogrammet (ChP) är den enda delen i ofcersutbildningen som inte berörs av några större förändringar just nu, utan genomförs som tidigare som programbunden utbildning under två studieår med Försvarshögskolan som ansvarig. Utbildningen kommer på sikt att ingå i den högre militära utbildningen (HMU)

Kursverksamhet Skolavdelningen genomför ett ertal kurser under året inom ramen för det funktionsansvar som Chefen för Artilleriregementet har för Indirekt eld, Close Air Support (CAS) och Vädertjänst (inom armén). Under hösten 2005 och vintern 2006 har ca 50 ofcerare och några civila, som tillkom till regementet från bl. a signaltrupperna och luftvärnet vid senaste försvarsbeslutet, genomfört bekämpningskursen, en omfattande kompetensutveckling till artillerist. Skolavdelningen har under mj Henrik Nordbergs ledning planerat och genomfört kursen. Grundkurs CAS Markdel genomförs med

Artilleri & Luftvärn


elever från mekaniserade, jägar-, ambie- och ygförband förutom från artilleriregementet. Instruktörskurs på nytt Eldlednings- och Observationsinstrument (EOI) genomförs med elever från mekaniserade, jägar- och ambieförband. Utbildning på internationella metoder har genomförts för samtliga förband under 2006, med biträde av lärare ur Sensoravdelningen. I den interna utbildningen hade vi stöd av lärare även från Norge. Kurs för skjutledare indirekt eld genomförs med elever från mekaniserade, jägar- och ambieförband. Kurs för Bataljonsartillerichefer genomförs med elever från mekaniserade, jägar- och ambieförband. Även norska elever deltar i kursen. Grundkurs Vädersondering och sensorkurs Artilleriradarpluton genomförs främst med elever från regementet. Även externa deltagare förekommer i dessa kurser.

kommer att bli en stor utmaning för regementet att kompetensförsörja skolan med högskolekompetenta lärare. Vi är i alla fall på god väg med nuvarande lärarkader. Nya uppgifter och annorlunda uppgifter är stimulerande, i lokaler som är färdigställda i Västra Stallet på gamla A 5 och S 3-området och som är väl anpassade för skolavdelningens kommande verksamhet.

Övrigt Verksamheten är i full gång inom skolutbildningen och kursverksamheten samtidigt som kompetensuppbyggnad pågår bland lärarkadern för att vi ska vara behöriga att medverka i utbildning och examination på högskolenivå. För huvudlärarna krävs det då 10 veckors utbildning i högskolepedagogik, 10 veckors ämneslärarutbildning, 5 veckors kurs i vetenskapsteori och ett självständigt arbete på Cnivå. För övriga ämneslärare krävs 10 veckors utbildning i högskolepedagogik och för alla att man har god erfarenhet från praxisfältet. Det

Artilleri & Luftvärn

21


Foa skulle räddas från nedskärningar. En av dem som engagerades var journalisten Ulf Ivarsson som numera är chefredaktör för tidskriften Hemvärnet. Här är några av hans personliga minnen.

Vi sålde Foa med exotiska vapen Vännen och kollegan Stefan Bratt ringde. Han hade nyss blivit redaktör för denna tidning. – Vill du skriva något i Artilleri-Tidskrift? – Ja, men det blir ovetenskapligt och personligt. – Kör till. Alltså: 1989 kom jag till Försvarets forskningsanstalt som presschef. Min uppgift var att marknadsför Foa. Det var bra drag i forskningen, men statssekretare Björn von Sydow, senare försvarsminister, ville lägga ned anstalten och istället låta universitet och högskolor få uppdragen. Just artilleri har satt min fantasi i rörelse alltsedan pappa arméingenjören tog med oss pojkar till uppvisningsskjutningar på Villingsberg. Jag började därför min pr-kampanj på Grindsjön, ett litet skjutfält på Södertörn, cirka fyra mil söder om Stockholm.

Motmassa

Bom! Tryckvågen snärtar till i ansiktet, fast vi står på en kulle 100 meter bort. Överingenjör S provar en ny konguration av så kallad motmassa i ett gammalt 57 millimeters lvakaneldrör. Höghastighetsfotograf O:s kamera viner och senare betraktar vi tillsammans resultatet på video. Skivor av motmassa lämnar eldröret ungefär som när en bilkö börjar röra sig på grönt ljus. Poängen? Lägre tryck runt vapnet, som därför i en pv-tillämpning kan användas i slutna rum. Vinsten är uppenbar för alla som vet något om strid i bebyggelse. Till avslutningen på projektet lyckas jag fylla en hel buss med journalister. Där nns TT:s Margareta

22

B, Rapports Christer Å, Aktuellts Hans R, Vetenskapsradions Roger B och många andra. Den här gången skjuter teknikerna istället med ”Big Bo”, döpt efter generaldirektör Bo Rybeck. Kalibern har jag glömt, men det var säkert minst 20 centimeter och smällen därefter. Kring sammansättningen av själva motmassan rådde mycket hysch-hysch. Konstruktören B sänkte rösten när vi pratade om saken. Men idén apades efter av industrin och idag har vi pv-vapen som går att använda i ”conned spaces”, AT 4 CS. Överingenjör S talade drömmande om att en hel familj av pv-vapen nu skulle bli möjlig. I taket på en av institutionerna på Ursvik hängde redan en övertäckt modell av en pansarvärnsvagn med en skräckinjagande motmassekanon.

Skivade pilar

I en avsides belägen byggnad på Grindsjön hade man just installerat en höghastighetskanon för forskning om duellen mellan pansarskydd och pv-vapen. Här kan man driva upp små projektiler till mer än 10 000 meter per sekund och studera hur de tränger in i olika material. Mest fascinerad blev jag av försöken med att segmentera, skiva upp, hårdmetallpilar. Segmenten tar sig igenom tjockare pansarplåt än hela pilar, därför att nya skivor som slår in arbetar i kratern av den föregående. Men frågorna hur man får pilen att dela upp sig i banan och om skivorna snällt stannar på sin plats i ykten måste besvaras. Ingenjör L valde en typisk forskarlösning. Han började helt sonika med att skjuta målet mot pilen. Om Foa lyckats skulle svenska stridsvagnar antag-

Artilleri & Luftvärn


ligen ha haft världens vassaste underkalibrerade pilammunition.

Raketdriven granat

På Grindsjön kom jag också i kontakt med laborator G och hans grupp av unga ingenjörer. De höll på med det spännande uppslaget att öka banlängden för artillerigranater med hjälp av en inbyggd raketmotor. En del av innanmätet i granaten bestod helt enkelt av ett fast bränsle runt en luftkanal. När granaten lämnat eldröret skulle friktionen mot luften tända bränslet. I ett skede prövades pvc-plast och hela gänget åkte till Torhamn i Blekinge för att testa. Före provskjutningen beslöt jag mig för att göra reklam för Foa i Blekinge Läns Tidning. Till frukosten andra dagen kunde därför mina häpna arbetskamrater läsa om Foas mystiska försök med hemliga granater. Skjutningarna genomfördes nattetid med en 40 millimeters lvakan, en klassiker som min morbror Arne Bergling en gång förbättrade eldhastigheten på, vilket jag är mycket stolt över. Men skott efter skott avlossades utan att raketmotorn brann och till sist tröttnade jag och fotografen. Försöksledaren tyckte att vi saknade tålamod och det hade han ju rätt i. Det tar sin tid att få alla parametrar att stämma, men vi ville ha resultat och bilder genast.

Flytande krut

Nu hade jag fått upp farten i propagandan för forskning om svenska vapen och läste i en engelsk tidning om ytande krut. Idén har en del fördelar, framförallt högre V0 utan att eldrören slits mer, men på köpet får man en krångligare logistik och tätningsproblem. På detta område gjorde inte Foas forskare mycket mer än läste samma tidningar. Det tog vi inte någon hänsyn till. Laborator F på Grindsjön vidtalades att posera framför en pv-kanon och sen skrev jag artiklar i fackpressen om den svenska forskningen om ytande krut.

Artilleri & Luftvärn

Steget var därefter inte långt till ännu mer exotiska applikationer. En av de stora teoretikerna på anstalten, docent W, studerade elektromagnetiska kanoner. I jakten på ständigt högre utgångshastigheter hade amerikanarna gjort försök att accelerera projektiler i kraftiga magnetfält. I ett fall användes tusentals bilbatterier. President Reagan hade släppt till miljontals dollar på metoden i sitt ”Stjärnornas krig”, men W ansåg inte att tekniken var framkomlig. Tillfrågad om varför svarade han med att skriva upp några ekvationer som väl ytterst få begrep.

Virvelkanon

Jag beundrade emellertid W mycket. Han hävdar fortfarande att fusionsreaktorer är fysikaliskt omöjliga på grund av ”irregulariteter i plasmats ytterkanter”. Faktiskt har han fått rätt hittills, trots snart ett halvt århundrade av forskning. Det var W som berättade för mig om Foas virvelkanoner. En virvelkanon är en sprängladdning i ett rör som skapar en kraftig turbulens i luften. Målet var att montera sådana kanoner i aktern på våra stridsygplan. När kanonen avfyrades skulle en förföljande moståndare tappa kontrollen över sin farkost. På Foas mark i Ursvik fanns då fortfarande spår efter brunnar i marken som använts i försök på 1950-talet. Nu hade jag material till en helkväll om exotiska vapen och bjöd in massmedia. Temat var ”Från virvelkanon till Stjärnornas krig”. Salen fylldes med journalister. Men den gode W blev lite för teoretisk och publiciteten uteblev nästan helt. Samtidigt började jag intressera mig mer för kemisk krigföring och radar. Men det är en annan historia. Åren går. I korridoren stötte jag häromdagen ihop med general Ekenberg som är artillerist och en gång chef för Artilleriets Stridsskola. – Vet du vad som hände med de här projekten? – Ja, frånsett motmassan inget direkt. Men sådan är forskningen. Jag hade roligt och Foa levde vidare.

23


Finland artonde landet att köpa robot 70 Nästan 30 år efter att systemet blev – Det system som vi idag erbjuder är operativt inom den svenska armén Saab Bofors Dynamics naturligtvis långt ifrån samma sysrobotsystem 70 verkar, har nu vårt grannlands armé i Fintem som blev operativt 1977. En av land beslutat att köpa systemet till liksom katten, ha nio liv . orsakerna till våra mångåriga framett värde av 600 miljoner kronor. gångar är att vi har uppgraderat sysKontraktet omfattar kompletta system, inklu- tem delsystem för delsystem, säger försäljningssive robotar och underhållsutrustning. chefen Richard Svensson, Saab Bofors Dynamics. Första leverans sker i slutet av 2008 och or- Fram till dags dato har över 16 000 missiler tilldern säkrar produktionen av RBS 70 för Saab verkats och 18 länder har idag systemet operativt Bofors Dynamics fram till 2010. inom en eller era olika försvarsgrenar.

24

Artilleri & Luftvärn


Ny försvarsberedning analyserar omvärldens strategiska trender satt ”vägledning för utvecklingen av det exibla insatsförsvaret”, enligt Mikael Odenberg. Övriga ledamöter i den nya beredningen är: Staffan Danielsson, riksdagsledamot (c), Håkan Juholt, riksdagsledamot och tidigare ordförande i Försvarsberedningen (s), Else-Marie Lindgren, riksdagsledamot (kd), Annika Nordgren Christensen, före detta riksdagsledamot (mp), Gunilla Wahlén, riksdagsledamot (v) samt folkpartisten Allan Widman. Jan Hyllander förordnas som beredningens huvudsekreterare.

M00342

En analys av strategiska trender i omvärlden; det blir den första tunga uppgiften för den nya Försvarsberedningen som den nye försvarsministern Mikael Odenberg har tillsatt. Beredningens ordförande blir den moderate riksdagsmannen och ordförande i utrikesutskott, Göran Lennmarker. Närmast skall Försvarsberedningen, med utgångspunkt i en samlad syn på säkerhet, analysera viktigare förändringar i den internationella utvecklingen såväl globalt som för relevanta regioner. Ett arbete som ska ge fort-

För Sveriges jägare sedan 1975. Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten. www.aimpoint.com • info@aimpoint.se

Artilleri & Luftvärn

25


VINNARE – VINNARE – VINNARE Nu är tävlingen, som hade premiär i nr 2, 2006 och ck en ny chans i nummer 3-4, avgjord. Att döma av de relativt få inkomna svaren var uppgiften nog så knepig. Vinnare av olika, av industrin skänkta priser, kommer att skickas till följande personer Första pris Helge Olsson, Boden Andra pris Magnus Widström, Boden Tredje pris Johan Ohlsson, Göteborg Ytterligare några personer kommer att få tröstpris.

Svar på tävlingsuppgift i Artilleri-Tidskrift nr 3-4 2006 Det verkliga skjutavståndet blir cirka 17 880 m dvs. en minskning med c:a 60%. Avståndet har beräknats med ett 2-dimensionellt banberäkningsprogram. Det verkliga skjutfallet är beräknat i FNL-lufthav, dvs. ”svenskt normallufthav” enligt följande:

- Luftdensitet vid markytan: 1,225 kg/m3. - Lufttemperatur vid markytan: + 5ºC - Temperaturgradient med höjden: - 6 º /km upp till 10 km höjd. Därefter 0 grader /km. Projektilvikt: 43 kg Projektildiameter: 155 mm

TÄVLING – TÄVLING – TÄVLING Så till nästa tävlingsomgång, vars frågor har utformats av en av Artilleriklubbens mångåriga styrelsemedlemmar, Bo Arvidsson. Klura nu ut de rätta svaren och skicka in ditt förslag senast den 25 maj 2007 till 1, 07 vling AT redaktören. Adressen hittar du längst fram i tidskriften. ä T : d e m uvertet Märkt k Fråga 1: Den 9. oktober 1793 fattade Konungen beslutet att organisera en artilleribrigad. Den skulle innehålla: A: 6 pjäser B: 18 pjäser C: 24 pjäser

26

Fråga 2: Styrprincipen för luftvärnsrobotsystem 23 är: A: Kollimationstyrning B: Hundkurvestyrning C: Syftbäringsstyrning

Fråga 3: En person utsätter sig vid 1000 oberoende tillfällen för en olycksrisk på 1/1000. Risken att en olycka inträffar vid något av dessa tillfällen är: A: En promille B: 20 procent C: Mer än 50 procent

Artilleri & Luftvärn


Kallelse till

Artilleriklubbens årsmöte 2007 den 3 maj kl 17.00 på Försvarshögskolan (Sverigesalen) Chefen Arméavd Öv Anders Carell håller föredrag om arméns utveckling. Efter årsmötet serveras en enklare måltid

Anmälan senast den 26 april till Lars Mörrby HKV, Lidingöv 24, 107 85 Stockholm E-post lars.morrrby@mil.se eller tel 0702-17 02 16

Artilleri & Luftvärn

27


Artilleriklubben

Artilleri-Tidskrift

Adress

Bankgiro 883-4278

c/o Överstelöjtnant Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7 681 33 KRISTINEHAMN Ordförande

Överste Torbjörn Larsson Bodens garnison Artilleriregementet Box 9113 961 19 BODEN Tel 0921-34 80 00

Prenumerationspriser

Inom Europa Utom Europa

200 kr per år 260 kr per år

Lösnummerpriser

Enkelnummer

85 kr

Dubbel-/Temanummer

110 kr

Sekreterare

Överstelöjtnant Lars Mörrby Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel 08-788 75 00 Medlemsavgifter

Årsavgift Ständigt medlemskap

125 kr 1 250 kr

Medlemsavgifter betalas till

Artillerklubbens postgiro 5 47 31-5 © 2007 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

ROLF TRYCKERI AB, SKÖVDE 2007

28

Artilleri & Luftvärn


MÖRKERKAPACITET FÖR RBS 70 MED 3:E GENERATIONS IR

NBG

Nordic Battle Group kommer att få mörkerkapacitet i RBS 70 genom det nya mörkersiktet, BORC. BORC är baserad på samma svenska IR-detektor som IR-sikte BIRC till RBS 56 BILL och IR-kamera FTI till eldledningsinstrumentet EOI. BORC hängs på det befintliga dagsiktet och ger skytten en IR-bild i det ordinarie okularet, därmed möjliggörande att RBS 70 även kan användas nattetid med bibehållna prestanda. För mer information, kontakta oss på nedanstående adress FLIR Systems AB är ett företag med rötter i Saab och Agema med mångårig erfarenhet av IR-kameror för militära och civila tillämpningar. Vi är en del av FLIR Systems Inc. som är ett världsledande företag inom IR-området med verksamhet inom termografi, övervakning, helikoptermonterad spaningsutrustning och nu även militära IR-sikten.

FLIR Systems AB, Government Systems Sweden Box 3 / Rinkebyvägen 19 SE-182 11 DANDERYD Tfn: +46 (0)8 753 25 00 Fax: +46 (0)8 731 05 30 e-mail: anders.gm.dahlberg@flir.se www.flir.com/imaging


Posttidning B

Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

The Archer Artillery System 08

The Archer Artillery System 08 is a 155 mm artillery system, which is designed to support the modern NATO and European Union’s Battle Groups. The system is currently undergoing field testing and evaluation by both the Swedish and Danish Armies. The system consists of: The 155 mm FH 77 BW L52 self-propelled howitzer, a conventional IM family of ammunition, an intelligent family of ammunition, a C4I-system and an ILS package.

MINDS UNITED - MILES AHEAD

www.baesystems.se

The range with today’s ballistic ammunition is 40 km and 60 km with the high precision ammunition M982 Excalibur. The system holds 40 complete rounds on board, of which 20 are in fully automated magazines and can be launched in 2½ minutes. The gun computer includes ballistic computations which makes the gun fully autonomous. The 3-4 men crew is deployed in an armoured crew cabin in all combat modes.The gun travels on road up to 70 km/h and can be air transported. By using a standard commercial hauler chassis as the carrier for the weapon system a very low life cycle cost is achieved.