Artilleri & Luftvärn nr 1 2004

Page 1

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Nr 1 • 2004



Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 1 • 2004

Årgång 133

Lennart Gustafsson 2004 – ett gott nytt år!(?) ................................................................................... 2 Lave Malmgren Kongl. Artilleriet – dess kompetensuppbyggnad ................................................. 5 Lars Mörrby Målbild Luftvärn efter 2014 .............................................................................. 7 Göran Mårtensson Artilleriet – en viktig del i Försvarsmaktens bekämpningsförmåga ................... 12 Rasmus Lindstedt Remo Haubits 77 B ......................................................................................... 17 Helge Nilsson och P-A Bodin Teknisk tillämpningsövning (TTÖ), utbildningshjälpmedel för banberäkning .......................................................... 22

Form och layout: Marie Thelander

Henrik Carlén och Fredrik Sandström Teknisk tillämpningsövning (TTÖ), målbild för utbildning av Eldledningsgrupp 90 ................................................ 26 Årsmöte ............................................................................................................ 29

Omslagsbild: Scen ur målbildsfilmen avsedd för utbildning av eldledningsgrupper med E 90. Filmen är framtagen av TaP Art-elever 2002/2003, se artikel sid 26.

ISSN 004 – 3788

1


Redaktören

Lennart Gustafsson

Överstelöjtnant Lennart Gustafsson är från 2004-01-01 tidskriftens redaktör.

2004 – ett gott nytt år ! (?) Som ny redaktör … och nybliven ålderspensionär känns det som en utmaning att efterträda den mångkunnige Lave Malmgren som under många år lagt ner ett omfattande högkvalitativt arbete med tidskriften. Eftersom jag är så pass oerfaren i sådana här sammanhang kommer Lave, tack och lov, att kvarstå som biträdande redaktör. Själv är jag ursprungligen Sveaartillerist som avslutade banan på A 1 som stabschef vid nedläggningen 1997 och sedan fram till pensionen arbetat på ArtSS, med avbrott för ett års tjänstgöring vid Armétaktiska kommandot

Ett gott nytt år för armén? – Några personliga funderingar 2004, ett nytt och omvälvande år för Försvarsmakten, vad kommer egentligen att hända i försvarsbeslutet? Att det blir reduceringar torde väl ingen vara omedveten om. Men hur mycket, vilka drabbas och hur ska Försvarsmaktens fortsatta utveck2

ling mot ett nätbaserat försvar gå till? Återigen utreds hur det framtida försvaret ska se ut, vilka förmågor och vilka kompetenser som ska finnas. Olika alternativ granskas, sängplatser räknas återigen, förbanden utarbetar underlag åt Högkvarteret och förmodligen har det lyst dygnet runt på Lidingövägen, alla övertidsstopp till trots. Det är inte så lite déja-vu över det hela! Sett ur militärt perspektiv var det inte speciellt upplyftande att lyssna på partiledardebatten i januari där statsministern klargjorde att inbesparingarna på försvaret ska komma bland annat rättsväsendet till del, även det naturligtvis, liksom ”skola, vård och omsorg”, en viktig del och funktion i vårt samhälle. Med nuvarande hotbild som bakgrund, både för hela Europa och Sverige, kanske det är en helt riktig satsning av regeringen. Behöver vi ha ett försvar som ska skydda vårt eget territorium och ska vi ensidigt inrikta oss mot internationella insatser? Eller …?


Artilleri & Luftvärn Efter att ha varit med om omstruktureringarna 1997 och 2000 känns det lite frustrerande att vara med om den här situationen sittande på åskådarplats eftersom jag tidigare upplevde verksamheten dels som stabschef på Svea Artilleriregemente, dels som projektsekreterare åt Anders Carell (bara det en spännande och intressant upplevelse!), dåvarande chef för ArtSS och projektledare för artilleriets omstrukturering 1999 - 2000. Under min tid i armén har det i mitt tycke över tiden skett en positiv utveckling avseende personell och materiell kvalitet samt förbättrade metoder både vad gäller genomförande av utbildning och ledning av förband i fält.

gare så de kan nyttjas i internationell verksamhet, Artilleriregementet är ansvarigt för utbildning och utveckling av Tactical Air Control Party (TACP), vilket innebär internationell verksamhet, utveckling av beslutsstödsfunktioner går framåt, modernisering av 77 B-systemet är på gång, BONUS införs och ny ”intelligent” ammunition studeras. Regementet har deltagit i Artilleridemonstrator-projektet med hög svansföring och bra resultat och kommer att delta i kommande demonstratorprojekt, så nog finns det en hel del att glädjas över. Numerären må vara liten men effekt och farlighet är ju som bekant inte helt beroende på storlek.

Föga anade dåvarande kadett nr 71 där han år 1966 cyklade fram på Järvafältet som förpatrull med stridsvagnsminor på styret, beväpnad med pansarskott m/46 och kpist med vilka han och kamraterna skulle bekämpa en framryckande bepansrad fiende med stridsvagnar, att han under sin yrkesverksamma tid skulle få uppleva den modernisering och effektivisering av armén som har skett. Fordomdags gällde kvantitet före kvalitet, och jag kan inte sticka under stol med att min egen tilltro till arméns förmåga på sextiotalet inte var så där 100-procentig, men i takt med utvecklingen ökades tilltron mer och mer. Nu är armén mindre, mer integrerad, mer teknisk och utvecklas mot att bli spetsigare och farligare (huruvida baskerns införande på bred front ytterligare kan höja farligheten kan dock diskuteras). Inom artilleriet började moderniseringen med haubits 77 A-systemet, nu är artilleriradarplutonerna operativa och utvecklas ytterli3


Redaktören Så blev det den 27 februari … . . . och ÖB överlämnade de fyra planeringsalternativen till regeringen. Den förra omstruktureringen beskrevs av dåvarande ÖB som ett stålbad, och efter att ha läst sammanfattningen av de fyra alternativens innehåll känns det den här gången som om det är frågan om ett

4

syrabad som fräter bort det mesta av resterna från den kvarvarande armén. Men; så länge det finns liv finns det hopp, det kan väl inte vara så illa att den utveckling och förnyelse som pågår i ett slag kan sopas bort? Det ska bli synnerligen intressant, och, förhoppningsvis positivt, att följa utvecklingen över året fram till beslutet i december.


Artilleri & Luftvärn

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren är tidskriftens biträdande redaktör.

Kongl. Artilleriet – dess kompetensuppbyggnad En pensionerad artilleriofficer har funnit en uppgift. Bland gamla (och för all del en hel del nya) böcker i ArtSS bibliotek med den ovärderliga bokskatt, som Svea Artilleriregementes officerskår har deponerat där. Där fullgör jag nu ett projektarbete som går ut på att registrera alla våra böcker i ett datasystem – A 1 deposition, Artilleristyrelsens gamla bibliotek, böcker från flera

av våra nedlagda artilleriregementen och kadettskola samt inte minst ArtSS egna böcker, gamla och nya. Biblioteket har nämligen genomgått en ansenlig förnyelse sedan skolans dugliga och dynamiska bibliotekarie, Erika Östling, fick hand om det. Till vad nytta? Jo, det kan jag avslöja som sitter där nere i biblioteket och ser elever och andra officerare komma och gå. Jag

De tongivande artilleristerna för 300 år sedan insåg – precis som de gör nu – värdet, ja nödvändigheten, av kompetensutveckling hos dem som skulle hantera vapnet. Frågan är: Hade man bättre gehör hos statsmakterna på den tiden omkring sekelskiftet 1700, än vad truppslagets företrädare har idag? 5


Kongl. Artilleriet upplever biblioteket och hela skolan som ett drivhus för kompetensutveckling och kreativitet. Jag hör initierade och engagerade samtal och jag ser hur tankar och planer formuleras i skrift vid bibliotekets datorer. Och här lånas och läses böcker, både våra egna och dem som Erika beställer hem från något annat bibliotek. Det är en annan kultur än när jag var elev. Och jag är imponerad. Så, förliden vecka, när det var riktigt lugnt på biblioteket – eleverna utvecklade sin kompetens på annat håll: i Älvdalen! – då hade jag kommit till några handskrifter. Prydliga handstilar men svårtolkade, en var på tyska. Har du läst det tyska alfabetet i skrivstil någon gång? Jag har gjort det – nu. Ambitiösa elever, tänkte jag, noggranna föreläsningsanteckningar. Men när var de skrivna? Jag letade efter årtal och namn. G. G. A. hittade jag på några ställen. Och ett förnamn ”Johan” följt av ett efternamn som jag tyckte kunde se ut som Sjöblad. Men texten var på tyska så jag vågade inte riktigt tro på det. Så hittade jag återigen G. G. Med efternamnet Appellman utskrivet och årtalet 1699. I Artilleriets historia kanske jag kan hitta någon uppgift som hjälper mig att tyda boktitlar och namn, tänkte jag, och gick till Artilleriet på Karl XI:s och Karl XII:s tid. Jo visst! Appelman fanns i personregistret och en av hänvisningarna gällde Sveriges första läroböcker i Artilleri. Författade av Gustaf Gabriel Appellman, Johan Siöblad, Niclas Rappe och Grundell omkring sekelskiftet

6

1700. Och här fanns nu i ArtSS bibliotek deponerade av A 1 dessa författares handskrivna förlagor till Artilleriets första läroböcker! Historiens vingslag! Det var stort! Mitt arbete avstannade för några minuter. Historiens vingslag fladdrade vidare och landade 300 år senare i 20-hundratalets begynnelse. Nej, sannerligen, Artilleriets utveckling har inte avstannat! Här på ArtSS känner jag en stämning av dynamik och kreativitet. Kompetensutveckling helt enkelt. Och vad är det då som det glunkas om i pressen? Att vi inte skulle behöva något Artilleriregemente i Kristinehamn eller Luftvärnsregemente i Halmstad? Att utbildningen av vårt amputerade artilleri och luftvärn skulle kunna klaras av i Boden eller någon annan garnisonsort? Ja, lycka till med det! Det går säkert alldeles utmärkt, framför allt om vi slaktar patienten. Men har man tänkt sig att bibehålla kompetensen och rent av utveckla den, då vet jag var drivhusen för denna process finns. Då vet jag att vi inte kan avstå från de resurser som Artilleriet har byggt upp i Kristinehamn. Och jag skulle betrakta det som ett dubbelmord om man tvingade iväg Luftvärnet från Halmstad, där man nu efter den mycket smärtsamma omflyttningen från Norrtälje, äntligen har börjat finna sin form. Den pensionerade artilleristen återupptar arbetet med att skriva in böcker i datasystemet. Ibland kan det kännas mera hoppfullt att syssla med det förgångna än med framtiden.


Artilleri & Luftvärn

Lars Mörrby

Överstelöjtnant Lars Mörrby, HKV, tjänstgör vid KRI Mark Plan med huvudansvar för artilleri- och luftvärnsfrågor

Målbild Luftvärn efter 2014 Bakgrund Studien målbild luftvärn efter 2014 startade 2002. Den skall lämna in sin slutrapport sommaren 2005. Uppgiften för studien är att beskriv luftvärnsfunktionens utveckling i ett 10-årsperspektiv. Den skall belysa de nya förmågor som nödvändiggörs m h t den framtida tekniska och taktiska hotbilden och den skall föreslå alternativa systemstrukturer. För att få med helheten och underlätta utvecklingen mot målbilden kommer även utvecklingen från nu fram till 2014 att beskrivas. Så här långt har studien bl a beskrivit ett luftvärnskoncept, tagit fram rekommendationer för luftvärnsfunktionens framtida utveckling och identifierat vägvalsfrågor.

Luftvärnskonceptet För att skapa de av hotbilden nödvändiga förmågorna krävs ett samspel mellan ett

antal olika system. Ett väl fungerande samspel mellan olika system genererar även synergieffekter. Luftvärnskonceptet är integrerat i luftförsvaret med ett samordnat nyttjande av flygstridskrafter och luftvärn. Mixen av system och komponenter till ett luftvärnskoncept ger en operativ eller taktisk chef ett instrument att kontrollera luftrummet. Det framtagna luftvärnskonceptet utgör grunden för luftvärnsfunktionens långsiktiga målbild. Luftvärnskoncept består av komponenterna • ”Punktskydd inre (PI)”, • ”Punktskydd yttre (PY)”, • ”Yttäckande luftvärn (YT)”, • ”Missilskydd för punktobjekt (MSP)” och • ett luftstridsnätverk.

7


Luftvärnets målbild

Luftvärnkoncept inom ramen för ett integrerat luftförsvar

Luftvärnskonceptet har fem komponenter.

8


Artilleri & Luftvärn Punktskydd inre (PI) Det inre punktskyddssystemet är den ”sista linjens försvar” och har därför en mycket hög mättnadsförmåga, vanligtvis på bekostnad av begränsad räckvidd och höjdtäckning. Den nya hotbilden med ”standoff avfyrade vapen” kräver att det inre punktskyddssystemet är optimerat mot att i första hand bekämpa vapenlasten, plattformen blir ett sekundärt mål. De nya måltyperna har liten målarea, hög hastighet och kan sändas in i stora mängder. Kryssningsrobotar och attackrobotar men även raketartilleri, bombkapslar och markrobotar är exempel på dessa nya måltyper.

Punktskydd yttre (PY) Det yttre punktskyddssystemet har längre räckvidd med vilket bekämpning kan påbörjas längre ut från skyddsobjektet, i horisontal- och vertikalled. Vi kan med den längre räckvidden nyttja djupet och öka mättnadsförmågan. Den längre räckvidden medger även att ett flertal skyddsobjekt utan ett inre punktskydd kan skyddas, dock med en lägre ambitionsnivå. Det yttre punktskyddssystemet har god förmåga mot vapnen och vapenplattformarna. Räckviddskraven mot vapenplattformen utgår från viljan att hindra direktbekämpning av skyddsobjektet med optroniska vapen, typ laserglidbomber. Om man kan bekämpa vapenplattformar på upp till 10 km minskar antalet användbara vapen som kan bekämpa skyddsobjektet. Insatser mot skyddsobjektet bortom denna gräns kräver mer kvalificerade vapen till en högre kostnad. Den längre räckvidden möjliggör bekämpning av mål som markrobotar. Genom att

bekämpa dessa ballistiska mål bortom 10 km minskas resteffekterna i målet.

Yttäckande (YT) En yttäckande luftvärnskomponent är avsedd att verka inom en större volym. YTinsatserna är inte i första hand fokuserade till ett skyddsobjekt. Insatserna riktas mot fientliga luftfarkoster över en stor yta. Insatserna kan syfta till att understödja jaktinsatser, tvinga bort en fientlig sensorplattform eller minska fiendens handlingsfrihet med flygplan över ett visst område. Med den stora yttäckningen medges samordnade insatser mellan luftvärn och jaktflyg. YT-insatsernas prestanda medger även bekämpning av vapen. Distansbekämpning av kryssningsrobotar med BC-stridmedel kräver YT.

Missilskydd för punktobjekt (MSP) MSP är avsett att bekämpa ballistiska robotar med räckvidder från 300 km upp till 3000 km. Dessa räckvidder resulterar i inkommandehastigheter från 2000 m/s upp till 5000 m/s. Punktobjektet för MSP kan utgöras av ett befolkningscentrum med en diameter upp till 50 km.

Luftstridsnätverket Luftvärnsstriden ställer särskilda krav på lednings- och underrättelsefunktionen. Tidssekvenserna där eld kan avge är i vissa situationer extremt korta. För att kunna upprätthålla hög responsförmåga under dessa förutsättningar måste lednings- och underrättelsefunktionen vara anpassad för 9


Luftvärnets målbild strid i nära realtid. Mål skall kunna upptäckas, identifieras, målfördelas och bekämpas inom loppet av några sekunder.

Rekommendationer för luftvärnsfunktionens framtida utveckling Kompetensbas för luftvärnsfunktionen mot framtida anpassningsbehov

Den enskilt viktigaste slutsatsen är behovet av en bred kompetensbas. Det nya luftvärnskonceptet med dess ingående komponenter är framtaget för att hantera morgondagens hot vid ett förändrat omvärldsläge. En framtida konflikt har ett brett hotspektrum vilket kräver ett brett spektrum av motåtgärder. Luftvärnskonceptet har tagits fram för att spegla denna bredd utan suboptimeringar mot olika delar av hotbilden. Denna helhetssyn omfattar även kopplingen till luftförsvaret där luftvärnet och flygstridskrafterna ingår. Att bibehålla förmågan till samordnad strid mellan luftvärnet och flygstridskrafterna är lika viktigt som bibehållandet av en enskild luftvärnskomponent.

Förmågor inom ramen för väpnat angrepp och skydd mot terrorangrepp Vid ett överraskande angrepp mot svenska mål – exempelvis mål med högt symbolvärde som riksledning, befolkningscentra eller kärnkraftverk – av någon asymmetrisk aktör har följande behov identifierats: 10

• Det yttäckande (YT) systemet har stor betydelse vid bekämpning av kryssningsrobotar; kryssningsrobotar med B- och C-stridsmedel ställer särskilt höga krav på distansbekämpning i kombination med uthållighet och hög responsförmåga. • För att minimera riskerna att luftförsvaret penetreras av ”Low Tech” UAV: er krävs punktskyddande system som PY. • Hotet från ballistiska robotar har sitt ursprung i en ofördelaktig spridning av missilteknologier över världen. Vid en sådan händelseutveckling kan det uppstå ett behov av Missilskyddssystem (MSP).

Förmågor inom ramen för en internationell insats Studien har i sin analys identifierat ett breddat hotspektrum inom ramen för en internationell insats. En aktör med bristande resurser tvingas att nyttja luftarenan med alternativa metoder, metoder där överlägsenheten med flygstridskrafter har mindre eller ingen inverkan. Exempel på alternativa metoder är markrobotar, raketartilleri, kryssningsrobotar eller ”Low Tech” UAV: er. För dessa alternativa metoder har luftvärn bedömts som en lämplig motverkan. Trots att man kan se ett behov av luftvärn inom ramen för en internationell insats så bör det övervägas om de uppkomna kostnaderna är i paritet med effekten. Studien bedömer att ett s.k. registerförband för en internationell insats belastar grundorganisationen så att möjligheterna att bi-


Artilleri & Luftvärn behålla en bred kompetensbas och beredskap inom Sverige försvåras.

• Förmåga att bekämpa kryssningsrobotar och till viss del även raketartilleri.

För att ge möjlighet till internationella insatser för luftvärnet föreslås olika ambitionsnivåer för att upprätthålla kompetens eller förmåga. Studien har tagit fram följande möjliga nivåer inom ramen för en internationell insats (i komplexitetsordning, enklast överst): • Kompetens kring procedurer, metoder och olika gränssnitt. • Underrättelseenhet 23 (UndE 23) för luftrumsövervakning. • RB 70 för att bekämpa ”Low Tech” UAV: er och helikoptrar. • Luftvärnskanonvagn (LvKv 90) för understöd av en mekaniserad bataljon. • RBS 23 för att möta hotet mot ”campen” av främst markrobotar,

Förslagen är för närvarande framtagna endast med förmågor ur det befintliga arvet.

Vägvalsfrågor Det har identifierats tre stora vägvalsfrågor vilka kommer att påverka luftvärnsfunktionens framtida utformning: • Kompetens- och förmågeuppbyggnad av en relevant YT-komponent. • Kompetensuppbyggnad inom MSPkomponenten för förmåga på sikt. • Behoven av luftvärn inom ramen för en internationell operation.

Ät Din lunch på Militärsällskapet! Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering vardagar kl 11.30 och 12.30). Är Du reservare eller civilanställd inom försvaret kan Du mot avgift bli medlem. Medlemmar har även möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Adress: Långa Raden 8 på Skeppsholmen För bokning ring 08-611 60 92, 10.00-15.00 eller 08-662 62 54, fax 662 62 53 11


FM Bekämpningsförmåga

Göran Mårtensson

Överste Göran Mårtensson är chef för Artilleriregementet

Artilleriet – en viktig del i Försvarsmaktens bekämpningsförmåga Bekämpningskonceptet utgör, idag och i framtiden, en av de viktigaste komponenterna inom ramen för Försvarsmaktens huvuduppgift – väpnad strid1. Med utvecklad förmåga att i nära realtid och med hög precision mot mål på stora avstånd kunna verka dygnet runt och under alla väderförhållanden, är artilleriet en viktig del i Försvarsmaktens bekämpningsförmåga. Enligt markmålsstudien2, utgör artilleriet, ett av de mest verksamma och stridsekonomiskt mest motiverade verkanssystemen.

Bekämpning3 I försvarsbeslutet 2000 genomfördes en omfattande kvantitativ reduktion av artille1

Perprapport 7, ubil 7 sida 4 ” Bekämpningssystem bestående av markbaserade indirekta eldsystem kommer att vara en viktig del av den totala mängden bekämpningssystem som Försvarsmakten behöver inneha.” 2 Slutrapport framtida markmålsbekämpning (ATK00148S). Kapitel: Syntes av scenario. 3 Doktrin för markoperationer, Remissutgåva två, HKV beteckning 19 400:77 671. Sid 28.

12

riet. Krigsorganisationen minskades från tre artilleriregementen innehållande tjugotvå haubitsbataljoner till ett regemente med fyra haubitsbataljoner. Någon tydlig väg mot framtiden redovisades inte i försvarsbeslutsunderlaget 2000. Efter fyra års arbete med funktionens framtid föreligger en idé som utvecklar artilleriet för det framtida stridsfältet. Utgångspunkten för framtidsarbetet är visionen om ett nätverksbaserat försvar där bekämpningssystem sammankopplas med sensorer oavsett organisationstillhörighet eller hierarkisk nivå. Bekämpningstanken kan förenklat beskrivas som ett samspel mellan sensorinformation, beslutsfattning och förmåga att med vapensystem genomföra verkan så att motståndarens förmåga och vilja reduceras samt att de egna målen uppnås. Bekämpningskonceptet bygger på att olika typer av sensorer spridda över en stor yta via lednings-


Artilleri & Luftvärn

Bild 1. Bilden visar hur kopplingar mellan sensorer och bekämpningssystem möjliggörs genom utveckling av lednings- och informationssystem med nätverksvisionen som grund.

Bild 2. En översikt som beskriver hur Artilleriregementet, inom ramen för bekämpningskonceptet, bygger övningsstrukturer mot det nätverksbaserade försvaret. 13


FM Bekämpningsförmåga noder vidarebefordrar målinformation till lämpligaste verkanssystem, oavsett organisatorisk tillhörighet eller hierarkisk nivå. Beslutstider skall minimeras så att bekämpningsinsatser kan verka så nära realtid som möjligt. (Se bild 1 sid 13)

för en viktig fråga att bearbeta under kommande år. Den beskrivna utvecklingen gäller för det så kallade grundalternativet vilket innebär oförändrad ekonomi till Försvarsmakten samt det alternativ som innebär en reduktion med tre miljarder kronor.

Utvecklingen av bekämpningsfunktionen, såsom den bedrivs inom artilleriet, tar helt och hållet utgångspunkt från grundtankarna i det framtida nätverksbaserade försvaret (NBF). Redan idag genomförs övningar i en nätverksbaserad struktur där ett brett spektrum av sensorer, beslutsnivåer och bekämpningssystem samövas. Övningsverksamheten är central för att utveckla förmågan att med befintlig materiel hitta metoder som svarar mot ett nätverkstänkande. Artilleriregementet har ägnat övningskonceptutvecklingen stor uppmärksamhet för att från en praktisk bas utveckla nya metoder. Konceptet kommer under de närmaste åren att utvecklas ytterligare för att koppla fler komponenter till övningar både nationellt och internationellt4. (Se bild 2 sid 13)

Vidare framgår av ÖB:s underlag att två bataljoner skall utvecklas och tillföras nytt kvalificerat eldrörssystem. En bataljon behåller haubits 77 B och utgör ram för framtida långräckviddig bekämpningsbataljon som skall utrustas med raket-alternativt robotsystem.

Artilleriet i FB 04 I ÖB:s underlag till regeringen vilket överlämnades den 27 februari 2004 föreslogs att insatsorganisationen skall innehålla tre haubitsbataljoner och ett artillerilokaliserings-radarkompani. Artilleriregementsstaben med ledningsförband skall avvecklas och därför genereras ett behov att utveckla en ny bekämpningsledningsfunktion. Hur bekämpningsledning skall genomföras i framtiden är ännu inte beslutat och är där4

Den 3-7 maj 2004 genomförs en nordisk artilleriövning i Villingsberg under ledning av Artilleriregementet. Förutom Sverige deltar Norge, Finland och Danmark.

14

Vägen framåt För att innehålla det som beskrivs i ÖB:s inlämnade underlag till regeringen krävs en omfattande materiel-, metod- och personalutveckling under kommande försvarsbeslutsperiod. Det är därför av särskild vikt att den grundorganisationsutveckling som för närvarande utreds av en särskild arbetsgrupp, beaktar behovet av utvecklingskapacitet i den framtida grundorganisationsutformningen. Interaktionen mellan materiel- och metodutveckling, personalutveckling (stridsskola) och värnpliktsutbildning på samma plats är kostnadseffektiv och fördelaktig för personalförsörjningen. Djup utvecklingskompetens kan nyttjas i officersoch värnpliktsutbildning samt prövas genom att utbildningsförband finns tillgängliga. Det nya pjässystem som föreslås är en renovering och modifiering av haubits 77 B. Pjäsen kommer att ges förmåga att verka autonomt på stridsfältet vilket innebär att varje pjäs kommer att förses med kvalificerat ledningssystem och med ballistikberäknings-


Artilleri & Luftvärn

Bild 3. Nästa generations eldrörssystem haubits 77 BD som föreslås utvecklas i kommande försvarsbeslutsperiod. kapacitet. För att höja eldhastighet och möjliggöra att besättningen kan verka i skydd förses pjäsen med ett automatladdningssystem. Varje pjässystem ges en förbättrad förmåga genom att Multiple Rounds Simultanious Impact funktion byggs in. Detta innebär att en pjäs skjuter flera skott i olika eleva-

tioner med ett uträknat tidsintervall så att flera granater landar i målet samtidigt. Systemet skall förses med förmåga att understödja amfibieförband vilket ställer krav på att pjäsen skall kunna bekämpa rörliga mål. Systemet skall ha förmågan att verka med precisionskapacitet på upp till 60 kilometer med Excalibur-granaten vilken kommer att utvecklas under de kommande tre åren. Bekämpning med standardammunition skall kunna genomföras på avstånd upp till 40 kilometer. Bild 4. Nästa generations artillerigranat, Excalibur, med precisionsbekämpningsförmåga och med upp till 60 kilometers räckvidd. Granaten är ett samarbetsprojekt mellan Sverige och USA. 15


FM Bekämpningsförmåga Ett utvecklat artilleri en resurs nationellt och internationellt Regeringen anger i ”Försvar samt beredskap mot sårbarhet”5 viljeinriktning att långsiktigt öka Sveriges internationella förmåga. Genom att verka med precision blir morgondagens artillerisystem användbart i en bredare konfliktskala. Tillsammans med moderna sensorer kan systemet verka i realtid och precisionsbekämpa även i urban miljö. Komponenter ur det framtida bekämpningskonceptet såsom artillerilokaliseringsradar, UAV samt bekämpningssystem6 med precisionsammunition (Excalibur)7, bedöms få betydelse för flexibelt sammansatta insatsstyrkor såväl nationellt som internationellt. Artillerilokaliseringsradar ARTHUR har redan rönt stor internationell uppmärksamhet och deltagit vid flera insatser med goda resultat. Från 2005 är ARTHUR anmäld till EU-styrkeregister och förberedelser pågår för att lösa kommande uppdrag. Genom den materiella utvecklingen avseende precisionsförmåga och med ett modernt lättrörligt pjässystem är målbilden att även denna förmåga skall vara tillgänglig för internationella insatser före 2010. För att utveckla förmågan i internationell miljö har Sverige deltagit med ARTHUR på övningar i Finland under 2003. Under 5

Prop. 2003/2004 utgiftsområde 6 sid 16. Perprapport 7, ubil 6 sidan 22: ”Genom att öka räckvidden för dagens system får vi möjlighet att öva inom ramen för de tankar som finns om det nätverksbaserade försvaret. Dessutom innebär en modifiering till 77BD att artilleriet får kapacitet till internationella insatser.” 7 Slutrapport framtida markmålsbekämpning (ATK00148S). Kapitel: Syntes av scenario. 6

16

2004 kommer ett fortsatt deltagande i Finland med ARTHUR att fullföljas. Vidare kommer Artilleriregementet att vara värd för den nordiska artilleriövningen med deltagande från Norge, Finland och Danmark som genomförs 3-7 maj på Villingsbergs skjutfält. Övningen syftar till att identifiera interoperabilitetsbehov i teknik och metoder samt att ge övningstillfälle för personal att verka i en internationell miljö. För artilleriet är det ett första steg att finna nya former för övningsverksamheten i framtiden. Med utvecklad förmåga att i nära realtid åstadkomma graderad verkan med hög precision på långa avstånd, torde artilleriet även i framtiden vara ett viktigt bidrag till alla insatser som kräver, och kan komma att kräva, förmåga till väpnad strid – såväl i ett nationellt som internationellt perspektiv.

Bekämpningsdemonstrator För att utveckla metoder och personal inom ramen för det nätverksbaserade försvaret med fokus 10-20 år framåt i tiden, kommer ett särskilt bekämpningsdemonstratorprojekt att inrättas. Projektet skall fokusera på ledningsmetoder och innehålla sensor, lednings och verkanskomponenter. Förutom metodutveckling ökas kunskapen om kraven på framtida krigsförband och materielsystem. Projektet är en fortsättning på det framgångsrika ArtDEMO-projektet och bygger på ett samarbete mellan artilleriet, amfibiekåren och Försvarets materielverk. Projektet har startat och är i en organiseringsfas för att sedan genomföras intill 2008.


Artilleri & Luftvärn

Rasmus Lindstedt

Överstelöjtnant Rasmus Lindstedt tjänstgör vid Krigsförbandsledningen i Högkvarteret och är materielsystemansvarig för funktionen Indirekt Eld

REMO Haubits 77 B och anskaffning av SSG 120 gör den indirekta elden slagkraftig och mer komplett Inledning Sverige har under en längre tid varit världsledande vad avser ammunitionsutveckling inom området indirekt eld där både STRIX och BONUS visar på revolutionerande och helt unika tekniska framsteg. Till detta kan nu även läggas den pågående gemensamma utvecklingen av Excalibur som genomförs tillsammans med USA. Excalibur är en precisionsgranat (< 10 meter) med räckvidd upp till 60 km. Det finns idag inte något motsvarande projekt.1 Däremot har utvecklingen och anskaffningen av utskjutningsanordningar (pjäser) fått stå tillbaka och varit kraftigt eftersatt. Genom att renovera och modifiera (REMO) haubits 77B och ersätta 12 cm granatkastare med splitterskyddad granatkastare (SSG 120) kommer funktionen indirekt eld att 1

Se även AT nr 3 2003, sid 24.

bli slagkraftig, modern och mer komplett. Med dessa två pusselbitar på plats så kan man utan att överdriva påstå att Sverige är världsledande inom hela området indirekt eld.

REMO Haubits 77B Dagens Haubits 77B är ett artillerisystem där terrängbil 40 används som dragfordon till pjäserna. Systemets fordon utgör den svagaste länken och det är tveksamt om de med rimliga krav på tillgänglighet och säkerhet kan användas så länge som till år 2007. Dessutom saknar systemet både minoch ballistiskt skydd. Vidare har högre arbetsmiljömässiga krav på skydd mot ljudtryck vid skjutningar med höga laddningsställ medfört restriktioner som påverkar utbildningsmöjligheterna. Genom renovering och modifiering av Haubits 77B säkerställs tillgången på moderna 17


Haubits 77 B och SSG 120 artilleriförband i Försvarsmakten även efter år 2007 samt möjligheten att delta i internationella insatser i framtiden även med artilleriförband. Vidare medför en modifiering uppträdande med autonoma enheter med gränssnitt till noder i det nätverksbaserade försvaret, ökad räckvidd och precision, kortare insatstider, förmåga att bekämpa sjömål, ökad förmåga till momentan verkan samt skydd för personalen under hela bekämpningsförloppet. Denna REMO Haubits 77B enligt konceptet 77BD medför ett optimalt användande av den nya artilleriammunitionen Bonus (under serieleverans) och Excalibur (under utveckling). Försvarsmakten har sedan tidigare hos Försvarets materielverk beställt en fördjupad studie av möjligheten att genomföra REMO 77B. Syftet med studien var att minska riskerna inom de områden som bedömdes som mest kritiska under en utvecklingsfas. Främst – men inte enbart – har följande områden studerats: • möjligheten till laddautomatik, • hytt med ballistiskt skydd och • olika fordonsvarianter. Studien visar på att det är fullt möjligt att genomföra REMO 77B med den kravprofil som Försvarsmakten har. Vidare uppfyller studiens resultat de ekonomiska förutsättningar som Förvarsmakten angivit. Försvarsmakten har under februari 2004 beställt steg ett i REMO 77B med följande innehåll: • realiserbarhetsstudier, 18

• produktdefinition samt • anskaffning av två försökspjäser. Tekniska försök och truppförsök är planerade att genomföras under åren 2005-2006. Resterande REMO steg omfattar serieutveckling och anskaffning. Huvudleverantör för REMO haubits 77B är Bofors Defence AB, som marknadsför produkten med namnet Haubits 77BD. Konceptet bygger på att nyttja befintlig överlavett på Haubits 77 B monterad på ett dumperchassi. Leverantör av dumprar som bärare till systemet är Volvo Construction Equipment. Genom att nyttja befintliga pjäser på ett kostnadseffektivt sätt erhålls ett artilleri med betydligt högre operativ förmåga, för understöd och precisionsbekämpning. Pjässystemet skall genom högre stridsteknisk rörlighet kunna följa manöverförbandens tempo. Rörligheten och ett min- och ballistiskt skydd skall ge personalen bättre skydd och uthållighet. Personalen skall även erhålla skydd mot det ljudtryck som uppstår vid skjutning med höga laddningar. Den operativa rörligheten bevaras från dagens system. Eldkraften ökar genom att tillföra förmågorna att bekämpa rörliga mål (exempelvis sjömål) samt möjligheten att genomföra Multiple Round Simultaneous Impact (MRSI), med upp till sex skott. Systemet får en bättre ledningsförmåga och blir mer lämpat att utgöra en del i en nätverksbaserad ledning för det nätverksbaserade försvaret (NBF).


Artilleri & Luftvärn I REMO 77B inkluderas även modernisering/anskaffning av ammunitionsfordon, utbildningsmateriel, underhållsutrustning (reservdelar och verktyg) och modularladdningar. Den ammunition som finns till dagens artillerisystem, inklusive laddningar och BONUS-granater, kommer fortsättningsvis att kunna användas i systemet.

SSG 120 Splitterskyddad granatkastare (SSG 120) anskaffas för att utveckla Försvarsmaktens förmåga att, med hög eldhastighet, god

skyddsnivå och uthållighet, med möjlighet till precisionsbekämpning, understödja manöverstrid på främst bataljonsnivå.2 Systemet medför förmåga till indirekt eld från ett stridsfordon som både har splitterskydd och hög rörlighet. Det ersätter dagens 12 cm granatkastare m/1941 och delar av dagens 8 cm granatkastare m/1981. Systemet är även planerat att anskaffas till amfibieförbanden och där integreras på stridsbåt 90 alternativt stridsbåt Ny. Utvecklingen av SSG 120 sker i samarbete med Finland. Även andra länder har visat 2

Se även AT nr 3 2000, sid 45 ff och AT nr 4 2001 sid 13 ff.

Konceptet haubits 77 BD bygger på befintlig överlavett till haubits 77 B monterad på dumperchassi. 19


Haubits 77 B och SSG 120 stort intresse för systemet i både mark- och sjöapplikation. För att skapa underlag för tekniska och taktiska krav har det genomförts, och kommer att genomföras, försök med försökspjäser och prototyper. Dessa försök kommer sedan att ligga till grund för slutlig konfiguration före anskaffning. I det nordiska perspektivet leds projektet av de två projektledarna från Sverige (FMV) och Finland med respektive lands projektorganisation som stöd. I Sverige sammanhåller FMV systemutvecklingen i intimt samarbete med Försvarsmaktens projektgrupp. Sedan våren 2003 bedrivs projektet försvarsmaktsgemensamt med amfibiekåren.

Försvarsmakten har sedan tidigare hos Försvarets materielverk beställt såväl en fördjupad konceptstudie, chassi för bandgående splitterskyddade granatkastare (stridsfordon 90), chassiintegration samt studien AMOS marin (SSG 120 Sjö). Studierna visar att SSG 120 motsvarar den kravprofil som Försvarsmakten har och uppfyller de ekonomiska förutsättningar som angivits. Huvudleverantör för splitterskyddad granatkastare är Patria-Hägglunds Oy (PHÄ) i Tampere Finland, som marknadsför produkten med namnet AMOS. Alvis Hägglunds AB och Patria Vammas Oy är underleverantörer och tillika gemensamma ägare av företaget.

SSG 120 med dubbla eldrör monterad på stridsfordon 90-chassi medger stor följsamhet till understött förband och korta ställtider från målupptäckt till verkan i detsamma. 20


Artilleri & Luftvärn Jämfört med dagens granatkastare ökar eldkraften genom minskad skjuttid samt genom kortare grupperings- och omgrupperingstider. Granatkastarvagnen är utrustad med två slätborrade 120 mm eldrör som, tillsammans med att ballistikberäkning genomförs i varje system medger en mycket hög eldhastighet och ett helt autonomt uppträdande. Vidare medför detta möjlighet att genomföra Multiple Round Simultaneous Impact (MRSI), med minst tio skott/system. Skottvidden med befintlig sprängvinggranat ökar från sex till åtta km och ökas till över tio km med ny granatkastarammunition. En hög skyddsnivå uppnås genom splitterskydd för hela besättningen (även under skjutning), god signaturanpassningsnivå och en mycket hög rörlighet. Systemets huvuduppgift är att leverera eld i nära

anslutning till egna förband för att möjliggöra manöverstrid. Rörligheten medger att granatkastarna kan följa övriga stridsfordon/stridsbåtar i de understödda bataljonerna med samma hastighet. Detta medför även att artilleriförbanden i större utsträckning än tidigare kan prioritera andra högvärdiga och kvalificerade mål. Systemet får en bättre ledningsförmåga och blir mer lämpat att utgöra en del i en nätverksbaserad ledning för det nätverksbaserade försvaret (NBF).

Den ammunition som finns till dagens 120 mm granatkastare, inklusive den slutfasstyrda pansarsprängvinggranaten 94 (STRIX), kommer även fortsättningsvis att kunna användas från SSG 120.

21


TTÖ – Tap Art

Helge Nilsson och P-A Bodin

Kapten Helge Nilsson, Artilleribataljonen vid Norrbottens regemente, elev vid TaP Art 2002/03

Kapten P-A Bodin, Jämtlands Fältjägarregemente, elev vid TaP Art 2002/03

Teknisk tillämpningsövning (TTÖ), utbildningshjälpmedel för banberäkning Uppgift Utbildningen i artilleriteknik har efterhand som skjutavstånd ökat och ny materiel införts glidit längre och längre ifrån de metoder och den miljö som används i verkligheten. Idag beräknas en projektilbana med datorkraft och stor precision, men utbildningen måste förenkla verkligheten kraftigt för att man skall hinna med beräkningen på en fyra timmars lektion. För att ge en modern utbildning behövs ett modernt utbildningshjälpmedel som räknar på samma sätt som vår fältmässiga materiel men möjliggör presentation och hantering. De frågor som studenten besvarar, t ex Coriolis accelerations inverkan, är mycket 22

lika de som ställdes för ett halvt sekel sedan, och fortfarande lika relevanta. De verktyg studenten har är däremot desamma, trots att räknestickan bytts ut mot en miniräknare utnyttjas inte kapaciteten utan formeln är densamma.

Matematiska modeller Hur man skall beräkna en projektilbana på det sätt som blir den bästa kompromissen mellan snabbhet och precision har sysselsatt vetenskapen i flera hundra år. Flera av de matematiker som gått till historien för sina upptäckter har börjat inom artilleriet. Den första datorn, ENIAC, utvecklades för att kunna beräkna projektilbanor som annars tog alltför lång tid och gav för liten preci-


Artilleri & Luftvärn sion. För att nå den efterfrågade kompromissen måste verkligheten förenklas med en modell. För ballistikberäkning finns i huvudsak tre modeller som är intressanta för artillerigranater.

Masspunktsmodell Modellen gör antagandet att projektilen har hela sin massa koncentrerad i en punkt. Den roterar inte och har inga avvikelser som beror på obalanser eller pendlingar. Denna förenkling gör att antalet ekvationer som måste lösas blir relativt litet, mängden data som behövs för att beräkna banan blir mycket litet. I efterhand kan man komplettera beräkningen med ett avstånds och elevationsberoende avdriftsvärde. Denna metod är snabb och tillräckligt exakt för fenstabiliserad ammunition. Den

beräknar inte avdriften och rotationen på ett bra sätt när skjutavstånden ökar.

Modifierad Masspunktsmodell: Man utgår från masspunktsmodellen och lägger till en kraft som beror av rotationen och påverkar granaten i sidled. Detta bygger på ett medelvärde av avvikelsen mellan bantangent och projektilaxel. Modellen ligger till grund för den skjutelementräknare, SKER 736, som våra förband använder idag. Beräkningar av avdrift och rotationshastighet blir noggranna så länge man inte ger granaten en sådan elevation eller rotation att den blir instabil. Granaten är ju fortfarande bara en punkt med massa i lufthavet som inte har någon tröghet eller obalans. Denna modell finns i flera varianter där SKER 736 använder en förenklad version av NATO:s.

Bild 1. En hög övergradbana beräknad med 6 frihetsgrader. Diagrammet visar tiden längs X-axeln och granatens avvikelse från bantangenten längs Y-axeln. Ett exempel: När granaten passerar bantoppen vid höga övergradsbanor uppstår en pendlande rörelse. Bilden visar skillnaden mellan granataxel och bantangent, dvs hur snett granaten ligger i banan. Banan är beräknad med 6 frihetsgrader. Observera granatens pendlande rörelse runt bantangenten. 23


TTÖ – Tap Art

Bild 2. En hög övergradsbana beräknad enligt samma modell som SKER använder. Diagrammet visar tiden längs X-axeln och granatens avvikelse från bantangenten längs Y-axeln.

6 frihetsgrader: Denna modell beräknar kontinuerligt granatens rotation och beaktar precessionsoch nutationsrörelsen. Man får beräkningar med god noggrannhet men till priset av upp till 250 gånger större krav på datorkraft. För att använda modellen krävs avsevärt mycket mer aerodynamiska data. Bild 2 visar motsvarande skillnader beräknade med den modell som SKER använder (Samma värden som vid bild 1 använda). På grund av de förenklingar som gjorts i modellen kan inte granatens pendlande rörelse beräknas, vilket resulterar i ett stort felläge. Granaten slår ner avsevärt hitom och något till höger om beräknad träffpunkt.

med tillhörande beräkning i en teknisk miniräknare. Vi använde i första hand miniräknaren för att kunna se hur beräkningsgången går och vilka programmeringstekniker som kunde bli intressanta. En beräkning i den enklaste modellen, masspunkt, tog nästan en minut att beräkna och blev inte helt exakt. Efter att ha köpt en ny miniräknare med prestanda som ligger mycket nära SKER 736 kunde vi skapa ett program som kunde hantera modifierad masspunktsmodell och räkna ut hela projektilbanan. Detta arbete användes sedan för att skriva ett nytt program i språket C++. Här kunde vi skapa användarvänlighet och grafisk presentation genom att använda de programmeringsbibliotek som finns tillgängliga och koncentrera oss på att räkna rätt.

Programmets tillväxt: Det som redan fanns när vi tog oss an uppgiften var ett program i Microsoft Excel 24

Jämfört med SKER räknar vårt program ”BANAN”, fel med 5 meter vid ett skjut-


Artilleri & Luftvärn avstånd på 19000 m. Detta är inom det krav som ställdes på SKER när den togs fram, 10 meter fel upp till 40 km. Vid skjutning med övergrader är det svårare att säga vad som är rätt då man vid vissa höga elevationer får pendlingar hos projektilen som beräkningsmodellen inte kan hantera. Här måste man ha tillgång till de aerodynamiska data som krävs för beräkning med 6 frihetsgrader för att kunna anpassa våra enklare modeller.

Resultat De uppgifter som artilleristudenten ställs inför är minst lika relevanta idag som för femtio år sedan, men de beräknas fortfarande med matematiska modeller från 1500-talet och tar trots att man

använder miniräknare flera timmar att lösa. Med ett grafiskt utbildningshjälpmedel kan timmarna användas till att besvara ett stort antal frågeställningar och nå en förståelse för vad som händer och varför, inte bara vilket värde som skall hanteras i formeln.

Förutom detta har ArtSS nu en utvecklingsplattform för forskning i banberäkning. Skillnader mellan våra modeller och NATO:s kan studeras och simuleras, nya modeller kan tas fram. Programmet är förberett för att hantera basflöde, men detta är inte inbyggt ännu. Med den mängd basflödesammunition som morgondagens stridsfält kräver bör detta läggas till.

Bild 3. Huvudfönstret i programmet ”Banan”. 25


TTÖ – Tap Art

Henrik Carlén och Fredrik Sandström

Kapten Henrik Carlén, Gotlands Regemente, elev vid TaP Art 2002/ 03 .

Kapten Fredrik Sandström, Skaraborgs Regemente, elev vid TaP Art 2002/03.

Teknisk tillämpningsövning (TTÖ), målbild för utbildning av Eldledningsgrupp 90 ”För att vara engagerad i det som skall göras och för att se mening och sammanhang i det som sker, måste var och en skapa sig en målbild – en bild av vad det är han skall uppnå.” Mikael Lindholm (Pedagogiska grunder 2000)

Inledning Under föregående utbildningsår (2001/ 2002) uppmärksammade vi att man skulle behöva någon form av målbildsfilm att visa för eldledningsgrupperna i inledningsskedet av deras utbildning. Det är mycket svårt att belysa komplexiteten i de uppgifter som en färdigutbildad eldledningsgrupp kommer 26

att ställas inför. När taktiska programmet startade uppmärksammade vi den ypperliga redigeringsutrustning som finns vid ArtSS och vi började undersöka om utbildningen vid skolan skulle resursmässigt, främst avseende tid, tillåta att vi kunde skapa en dylik målbildsfilm. Då de tekniska tillämpningsövningarna delades ut hade huvudläraren i teknik uppmärksammat vårt intresse och fastställt detta som en uppgift.

Uppgift Planera och genomför produktion av en ny utbildningsfilm för eldledare. Filmvisningstiden bör ligga på cirka femton minuter. Filmen skall illustrera både bataljons-


Artilleri & Luftvärn artillerichefens, kompaniartillerichefens och eldledarens roller. Verkanseld med skjutning på tid och utsträckt eld samt de skjutande enheternas rörelse skall behandlas. Även eldledningsstridsfordonets rörelse under striden skall belysas.

Avgränsningar Vi har valt att helt välja bort bataljonsartillerichefens roll. Tyngdpunkten på filmen skall ligga på kompaniartillerichefens roll och vara en målbildsfilm för utbildning av mekaniserade eldledningsgrupper. Målgruppen är värnpliktiga i början av befattningsutbildningen. Den kanske största erfarenheten är att det krävs oerhört mycket tid och eftertanke för att lyckas med film till 100%. Man inser hela tiden att små fel har skapats, t ex att eldledaren EJ anmäler att han skjuter med granatkastarplutonen AJ när det är uppenbart att det är 15,5 cm spränggranater som briserar i målet. Å andra sidan sker liknande missar även i dyra Hollywoodproduktioner och det roar ju många filmälskare att leta fel! Det som har begränsat oss är främst datorkraft och hårddiskutrymme. Adobe premiere arbetar mycket med att skapa temporära filer som tenderar att ta allt utrymme om man inte ”städar” kontinuerligt efter sig.

Produkten Filmen finns som VHS och CD-ROM. Målgruppen är personal ingående i Eldledningsgrupp 90. Syftet med filmen är

att ensa målbilden för utbildningen. Filmen kan även utgöra ett underlag för HBL. Filmen kräver att instruktören kan förtydliga momenten efter att filmen har visats. Speltiden är 12 minuter och kan delas in i följande delar: • Introduktion • Ordergivning • Eldobservation • Normalförfarande • Eldreglering • Åtgärder vid sammanstöt

Utvecklingsmöjligheter Förslag på framtida teknisk tillämpningsövning skulle kunna vara att göra en motsvarande film för de andra typer av eldledningsgrupper som existerar i armén. Man skulle då kunna dra nytta av de inställningar som vi har valt i programmet men även utnyttja en del av det material som vi har spelat in.

Slutdiskussion Vi anser att vi har lyckats med vår föresats, att skapa en målbildsfilm eldledningsgrupp 90. Huruvida man skall betrakta detta som en funktionsmodell och låta någon professionell göra motsvarande film kommer vi inte att lägga några värderingar vid. Vi har lärt oss mycket om att driva ett projekt med snäva tidsramar och att hitta rätt kvalitet i arbetet. Förutom detta har vi som bonus lärt oss en hel del om video/ audioteknik och redigering.

27


TTÖ – Tap Art

M00342

Kn Jonas Gustafsson, Artilleriregementet, instruerar elev i E 90-vagn.

För Sveriges jägare sedan 1975. Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten.

www.aimpoint.com • info@aimpoint.se

28


Artilleri & Luftvärn

Kallelse till

Artilleriklubbens årsmöte 2004 tisdagen 4 maj 2004 i Sverigesalen på Försvarshögskolan 1700 Årsmötesförhandlingar. 1730 Föredrag av brigadgeneral Per Lodin: Försvarets Materielverk i ny organisation – dess roll i försvarsbeslutet. 1900 Middag i Försvarshögskolans mäss. Efter middagen tid för frågor och diskussion.

Artilleriklubben vänder sig särskilt till lärare och elever vid Försvarshögskolans kurser och hälsar såväl gamla som presumtiva medlemmar välkomna att delta i klubbens årsmöte. Anmälan till middagen senast torsdagen 29 april till överstelöjtnant Lars Mörrby, E-post: lars.moerrby@swipnet.se, lars.morrby@hkv.mil.se Postadress: Lars Mörrby, KRI MARK, HKV, 107 85 Stockholm Subventionerat pris för middagen 120 kr.

29


30


Artilleri & Luftvärn

)+ %' / 5PPGRADERING GER MER

&( " UPPGRADERAS TILL &( "$ , 'ENOM UPP GRADERINGEN LIVSTIDSF RLÛNGS PJÛSEN TILL JÛMF RT MED UTAN UPPGRADERING 0JÛ SENS TAKTISKA OCH TEKNISKA PRESTANDA KOMMER ATT F R BÛTTRAS I SË STOR OMFATT NING ATT DEN BLIR EN TOPPMODERN ARTILLERI PJÛS VID INF RANDET CA

.ËGRA EGENSKAPER 3KOTTVIDDEN ÛR KM MED DAGENS AM MUNITION OCH KM MED - %XCALI BUR #A MEDF RDA SKOTT VARAV CA STYCKEN I HELAUTOMATISKA MAGASIN !LL PERSONAL BElNNER SIG I PANSAR SKYDD I STRID "ESÛTTNINGEN KAN MINSKAS FRËN MAN TILL MAN BEROENDE PË AUTOMATISERINGEN OCH FORDONSMONTE RINGEN 0JÛSEN KAN K RAS PË VÛG UPP TILL KM H OCH mYGTRANSPORTERAS I DET NYA ! - mYGPLANET v%UROPAS (ERCULESv (UVUDDELEN AV &( " BElNTLIGA VAPENSYSTEM TILLVARATAS VILKET REDUCERAR ANSKAFFNINGSPRISET TILL CA AV VAD EN NY MODERN BANDGËENDE PJÛS KOSTAR

ZZZ ERIRUVGHIHQFH FRP

31


Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad. Redaktör, ansvarig utgivare: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: len_gus@hotmail.com Biträdande redaktör och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Art öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv övlt Björn Jacobsson, Lv-regementet, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben

Ordförande: Överste Jan-Erik Jakobsson, Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel: 08–788 75 00 Sekreterare Överstelöjtnant Lars Mörrby, Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel: 08–788 75 00 Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

postgiro 19 09 19-1 bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser: Inom Europa Utom Europa

180 kr per år 240 kr per år

Lösnummerpriser: Enkelnummer

70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

125 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5

32

Artilleri-Tidskrift

©2004 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2004

Adress: Artilleriregementet, Att: Övlt Bo Arvidsson 681 82 KRISTINEHAMN


E G O N

Teknologi för en värld i ständig förändring.

Att utveckla morgondagens produkter, tjänster och system inom områden som försvar, flyg och rymd kräver kvalificerade kunskaper inom några av teknikens mest avancerade områden. Saab är ett av få företag i världen som har den kompetens som krävs – inom exempelvis systemintegration, datafusion, simulerings- och sensorteknologi – för att möta utmaningar i teknikens absoluta framkant. Och som äger förmågan att omvandla ny kunskap till funktionella och nyttiga lösningar för kunder världen över. Vill du veta mer om Saab och de tekniska utmaningar vi är engagerade i, är du välkommen att besöka oss på www.saab.se

SAAB ÄR ETT AV VÄRLDENS LEDANDE HÖGTEKNOLOGISKA FÖRETAG MED HUVUDSAKLIG VERKSAMHET INOM FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD. INOM SAAB FINNS EN RAD SPETSKOMPETENSER OCH FÖRMÅGA TILL SYSTEMINTEGRATION.


Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN