Öp nr 8 1983 by Österbottniska Posten

-.,

8 00f][JIOQ)Irara[J()0(J

®~

•

C!l[J(j8,Q)QOO[!)~(j ....;..

:.:::.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:;:::.:;:.

Pärmbilden: . Snölandskap fotograferat av

Leda rskriben t

John Ahläng.

Stig Björkas

.... .......:.......... ..

;

.•.•.....•..

~.~.~;

;:;:::;:::::::::::::::::::::~;::::::

;:;:~:;:;:;:;:;:;:.:;:.:::.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.

:::::::::::::::::::::.:.:.:.:;:.:.:~:.:.:.:.:.

~.~.~.~.~.~.

"Så växer man upp med

meningslösa krav . . ." "Strövar omkring/utan något egenlligt mål / Det känns så me ningslöst/då man inte vet vart man skall gå." Så lyder inled ningsraderna på texten till låten "Ursäkter" med Kai Martin & Stick! Det är tankar som känns igen av många unga. Som saknar ut rymmen på sin fritid. Som där för inte vet vad de skall syssla med. Rasllösa står de kanske och hänger vid vägkanten eller på trolloaren. Stör kanske t.o.m. ordningen, ofredar för bipasserande. ,

Och genast ekar det: Vad skall det bli av da2ens un2a?! ~

vill ha allt serverat på en bricka. De förstör.

Genom all agera så här håller

ju också argumentet om all de vill ha allt serverat på en bricka.

"Det finns inga ursäkter/för Om de ännu tar egna initiativ och kommer med förslag på det vi gör/men ursäkter i massor/för det dom förstör". hur de vm hadet då viftas initia tiven ofta - undantag finns Är det inte just som Kai Mar naturligtvis - bort med just ar gumenteringen all de inte kan tin beskriver det? Det finns inga ursäkter för unga men för vux ta ansvar, all de bara förstör. na så finns det alltid ursäkter. Och eftersom samhället inte vågar lita på dem så är det bäll re all de driver vind för våg, om inte far och mor lyckas hålla dem i hemmets härd •.. !? Som plåster på såren bjuder man se dan på någon form av syssel sällning och då handlar det ofta om "korvstoppningsmetoden"

De kan ju inte ta ansvar. De

Och ändå? Är det inte den äldre generationen som formar de unga. Som fostrar dem. Som inte låter dem ta ansvar. Som inte hör deras rop. Som ... Hur kallen skall de kunna lä ra sig ta ansvar när de aldrig får pröva det? Varför skall de ta egna initia tiv när ingen värdesäller dem?

Som Beppe Wolgers sade i ell inslag i Casablanca i förra vec kan: "Vem bryr sig på allvar om vad barn och ungdom tän ker och säger?". Sluta klandra de unga! Ta dig en till på dig själv i stället. Spegelbilden blir kanske inte så vacker, för det är ju vi vuxna som formar samhället. Skapar regler, lagar och förbud. Och det samhälle, dcn värld vi håller på och formar är ell missfoster: Välfärden, pryljakten, status behovet m.m. är så viktiga all vi inte längre har tid all umgås, tid all älska, tid all prata, tid all ... Stanna upp ell slag. Fundera på vad som händer och ge de unga det ansvar under frihet som de hungrar efter. Det kom mer all kosta: blod. svett och

.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:

tårar! För precis som förr finns det de som faller ur ramarna,

som inte klarar av det. Men ju längre det tar innan de får chansen desto färre kommer att kunna handskas med ansvaret och friheten. Fortsätter vi som nu kommer dc att växa upp som små data maskiner: s,p ottar fram fakta när vi matar dem. och där emellan är de apatiska och lik giltiga. "Så växer man upp / med mc ningslösa krav/och med löften / som det aldrig blir något av / Man skall vara tacksam/hålla käft och sitta still/och veta att dom som bestämmer/inte fat tar någonting." Ironi? - Javisst! - men också en dröse äkta känslor! ..... ..•:.;.;-;.;.;.;.;.; -. -.,:

-:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.;.;.;.;

~:.:.:.:~:~:~:.:.:~:~:~:~:~:.:.:~:.:.:.:.:.:=:~:~:~:=:~;=:=:~:~;~~;~;::~;=;~;=~;~;,:~;~;.

••

Nya OP

~~~-. I 1

I SEPTEMBER FÖRNYADES ÖP nLL UT SEENDE OCH INNEHÅLL. ÖP HAR NU REGEL BUNDET INTERVJUER MED FOLK I FARTEN, IDROTTSPORTRÄTT, EN BARNSIDA, ÖSTER BOTTNISKA TECKNADE SERIER, ASIKTS TORG, TOPPLISTA, MOTOR OCH TEKNIKNYfT osv. osv. MUSIKEN, KULTUREN OCH NÖJESLIVET · FINNS LIKA FRAMTRÄDANDE SOM nDlGARE.

Beställ nu! SKICKA IN KUPONGEN INTILL SNABBT sA FAR DU ÖP REDAN NÄSTA VECKA. VI SKICKAR ETT INBETALNINGSKORT SENARE.

JA TACK'

ÖP betalar portot

JAG BESTÄLLER ÖP FÖR 1/2

40MK

l AR D 60MK Skandinavien 1/2 AR D 50 MK l AR D 70 MK

Nam.n: •••••••••••••••••••••••••• Jldr~: •••••••••••••••••••••••••

.........................

Bet. namn och adress .................. .. .. .. .....

ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD Svandö~Dd~.16/72

".kobetad

. ...

........................................................•............................. • •• •• •• ••• •• •• • 1. Mr. Black................................................... Zabbath • •

• 2. (1) Words ............................................. F F.R David •

• 3. Stay Away to Heaven.............................. Led Zeppelin • •• 4. (2) Eye of the Tiger...................................... Survivor • 5. Prisoner ................................................. U riah Heep ••

allar sig den mycket aktiva heavy-betonade listan • 6. Smoke on the Water ................................. Deep Purple • lades fram i Kållby i lördags. 7. Never Again .................. Agnetha Fältskog/Tomas Ledin • har fått en ordentlig ansiktslyftning sen förra vec •

• u återstår att se om den håller sig oförändrad efter 8. Heath of the Moment........................ .................. Asia • dn:Ia2ens sportlovsdans i Bertby. • 9. Run to the Hillis.. ..................................... Iron Maiden • • 10. Our House ............. ~ .................................... Madness • ••• ........•...............................................................................• ~

•

Kållby

...

ROCKENS RÄNDER

De flesta finl.sv. rockideolo ger mässar dag ut och natt in an våra rockare måste sjunga på svenska för att de ska kän nas vid dem. Ändå fortsätter' rock.arna lika envist att sjun" ga sin gymnasieengelska. Varför går ränderna i k.ors? En orsak är förstås att de som sysslar med rockideologi pi det analytiska planet oftast jar närma sig medelål drm, med allt vad det innebär iderförkalkning, "avklar mg" och småborgerlighet. En annan orsak är att de bätt imctt rockens genomslags orsak och möjligheter, de inte behöver förne som en viktig del av den fnmtida fmlandssvenskheten attityderna blir tillräck bearbetade. Men de glöm ofta musikens gränslösa barnsliga fantasier, vetskap om det hund ocb de verkliga uppoff som då kommer ifråga. det bär går upp för roc

och galen en 33 år gammal lare och musiker. ikproduktion och shl' presenteras i kväll QIOammet Kär och ga sammanställts av och Toni 11moni. B op{ är en repris från är

.J 5

Ocbw::..a..anen Jack (1976) .O f framgång för

karna (sådär i 2O-årsåldern) är det slut med källarövandet fem kvällar i veckan, och bandet spricker. En annan orsak är klichen att rockens språk är engelska, bara för att så mycken rock

nått oss på engelska, och för att en stor del av utvecklingen inom rocken skötts av ameri kaner och engelsmän. Går man till botten med det hela hamnar man ändå någonstans i Afrika. Hur skulle det vara med lite väsen, och att språk och text alltid varit underställda musi ken inom rocken . De har också glömt hur viktig engel skan var lär för att marekra gränsen till svensktoppen det mest förhatliga en rockare kundeikan tänka sig.

Låt mig lite terrorisera mer om varför rockarna engäls kar. En orsak är förstås att många rockare är unga, och ännu fullt och fast går och drömmer om det stora Genombrottet - i USA går inte svenska home. Den som

siktar mot stjärnorna måste satsa förutsättningslöst på de villkor som då bjuds. Men of tast är det ändå fråga om ogjamaikanska med finl.sv. ac cent för att vara någorlun da garderad? Nåja, dagens finl.sv. bryr sig sällan om dy lika frågeställningar, p.g.a. skyggfapparna "för engelskan sitter liksom bättre" . Låt rockarna sjunga på en gelska! Det måste finl.sv. rock har råd med om den skall kunna berättigas. Alltid

Dessutom kan ju faktiskt något band i mängden inse de rätta mekanismerna, och kanske orkar och vågar sköta sin kort - och lyckas i stora världen. Nu vill jag inte påstå att rockens ytterst mål är Ge nombrottet, men faktum är - liksom inom idrotten att den finl.sv. rocken skulle be- . höva ett verkligt galjonsband. Då kommer flodvågen efter, och det är i den de verkliga maneterna simmar. Vi fortsätter följetongen nästa week!

Rock-Berra Lindell

LFÖreningSSP.lte~

Ulf Lundell. Sedan dess har Oravais UF årsmöte torsdagen han gett ut romanerna Sömnen, . 24. 2. kl. 19.30, Årvasgården, Vinter i Paradiset och Kyssen musikrummet. Stadgeenliga som alla har tagits väl emot. ärenden. Hans första LP kom ut under Styrelsen hösten 1975 och han har sedan dess fortsatt med musiken jäm ÅRSMÖTE I PENSALA sides med sitt författararbete . sönd. 27. 02. kl. 14.00. Kaffeservering. Radion fredagen den 25. 2 kl. 20.30.

lär de sig lite engelska, och alltid snappar publiken upp något. Rockarna går av tradi tion inte i de ledband de upp täcker (trots skygglapparna), och att "uppifrån" påtvinga dem ett visst språk får dem att handla tvärtom. vm ni få roc karna att sjunga på svenska ska ni förbjuda dem det med hot om vite!

Pensala UF

Sjunde Ungdomsringens pidroresultat: I. Närpesuf .......................... 5 2. NämpnäsufI ........... .... ........ 5 3. Nämpnäs uf II ...... .. ... . ......... 5 4. Yttermark uf ........... . ........... 5 5. Korsnäs uf . ... ................. . . .. 5 Pörtom uf ... . . .. ............... ... 5

4--0--1 30--15 4--0--127--18 3--0--2 25--20 2--0--3 21--24 1--0--4 16--29 1--0--4 16--29

8 8 6 4 2 2

fiRXrK~!l~~~ Y FREDAG

25. 2.

kl. 20-01

*******

ic EXODUSic

*******

BUSSAR: Haldins från buss.a.ionen i V ASA kl. 19.00 via VÖRÅ och MUNSALA. J:STAD 19.40, KARLEBY 19.00 via KRONOBY, EDS E VÖ. ESSE 19.00 via LAPPFORS. PURMO. FORSBY. BENNÄS. KOVJOKI. ORAVAIS 19.15 via JEPPO. Du över 15 är välkommen.

.~usik wilLAIJ n.wikltröm . m

NUFS

Vi dansar den traditionella sportlovsdansen

JEPPO 26. 2 KL. 20 -01 1

HOPE

Storm b ringer

ser till att ni håller den rätta kroppstemperaturen.

ger omväxling med fartfylld musik.

15 års åldersgr. Ta med ID! (Ingen buss)

LOJS RODEO & disco show

Lördagen den 26. 02. -83 kl. 20-01 i Kronoby Samlingshus

• • REPLOT • DANS I

•

Lörd. 26. 2. med

CANARIA

• •• •

K'1 ~108W1N.c PÅIDROTTSGÅRDENIJAKOBSTAD LÖRD. 26. 2 KL. 20-01 Åldersgräns 15 år SOUND SPELAR

Rangsby UF söker egen lokal

. ._~

hade årsmöte för en och förutom de tradi ötesärendena så om en egen lokal lningen är att man CD egen uf-Iokal i lar styrelsemed U!sse Eriksson. styrelsen, som se-

nare utser funktionärsupp dragen inom sig hittar vi alltså Lasse Eriksson, Ole Sand, Kris ter Nygårds, Mona-Lisa En holm, Marianne Söderlind, Ul la Sundlin, Stefan Träskvik, Olof Kronqvist, Nils-Erik Ant folk, Reijo Lilla, Karl-Göran Antfolk, Kjell Lind .

Harrström UF's årsmöte

Under Harrström UF's årsmöte valdes Matts . Åbacka till ordf. och Britt-Marie Rönnholm blev sekreterare. Övriga i styrelsen är Harry Lillbäck, Yvonne Kors man, Helena Grönlund, Anette Nordström, Stig-Göran Lassas, Catharina Båsk, Camilla Eng lund, Fredrik Mattans och Lars Erik Nylund.

En kvarnkommitte valdes ock så och den består av Gunilla och Viking Bylund, Karina Hansson, Kjell-Ove Nyåker, Harry Lill bäck, . Bjarne Nyfors, Mikael Kronholm och Einar Nyfors. För tillfället håller Harrström UF på med renoveringsarbetet vid uf-lo kalen. Man beräknas vara klara med renoveringen i lämplig tid till höstens danssäson ~

Skidstafett i Pensala

Pensala uf ordnade över det se naste veckoslutet en uppskattad skidstafett. Ca 100 åskådare följde nämligen med stafetttäv lingarna. I herrklassen ställde fyra lag upp och två på damsi dan. 1 varje lag - förutom pojklaget, som var fyra - in-

gick fyra skidlöpare. Alltsom allt deltog alltså 29 skidlöpare. Resultat, damer: I) Fruarna 2) Flickorna. Herrar: 1) Gubb lag I 2) Pojklaget 3) Ungkarlar na 4) Gubblag II. Snabbast på den 1,9 km lån ga skidsträckan var på damsidan

Margareta Kengo med tiden 8,37 och bland herrarna var Stig Back snabbast, 6,06. Aktiviteterna är många inom Pensala uf just nu och närmast på programet står i morgon fre dag den första deltävlingen i 'föreningens bilcup.

Hänt sen sist ... .och en titt framåt

Forsby HK planerar radhus

radhus med i första hand ge nomgångsbostäder för byns ung domar har också tidigare diskute rats inom föreningen, men vid det förra tillfället för fyra år se dan, visade det sig att behovet av bostäder inte var så stort. I dag finns det ett stort behov, menade de yngre mötesdeltagarna och fick med en protokollsanteck ning att radhusprojektet skall un dersökas igen. Dammen vid PöusforSen, som är i föreningens ägo, håller på att förfalla. Utan damm förvandlas Purmo ås lopp genom centrum av byn till en rännil, varför man beslöt att dammen skall repare ras . Föreningens styrelse har för handlat kring ett markköp i cen trum av byn och årsmötet ställde sig positivt till köpet. Styrelsen fick i uppdrag att förhandla vida re och presentera resultatet vid nästa medlemsmöte. En annan investering som framgår ur 1983 års budget är in köpet aven snöskoter främst för upprätthållandet av byns elljus spår . Det beslöts också att sko-

Den kommunala fältledart jänsten borde med det sna raste besättas med någon lämplig person, konstaterade Femte ungdomsringens års möte, som hölls senaste vecka i Västerhankmo. Tjänsten är livsviktig för ringen för att verksamheten skall löpa och för att byråkratin skall bli skött. Fältledartjänsten har inte varit besatt sedan den de lades upp på en deltidstjänst för vardera språkgrupperna. Ärendena vid mötet var rutinar tade och klubbades i rask takt igenom av mötesordförande Ulf Johansson . Enda saken som väckte diskussion var medlems avgifterna från föreningarna. Mötet framförde önskemål om att förslaget till medlemsavgifter

tern inköps helt för egna så att den inte behöver 'tItlånas. En annan investering under det kommande verksamhetsåret blir färdigställandet av innertaket i nöjescentrets serveringsrum. Under det gångna verksam hetsåret investerade föreningen i ett nytt nät kring dansplatsen samt utebelysningar . Vidare fick grillen en ny vatten- och avlopps ledning och elsystemet omändra des. I nöjescentrets källarvåning ombyggdes utrymmen till verk samhetsutrymmen för tonårs klubben. Tomas Joskitt återvaldes till föreningens ordförande och ock så på de flesta andra styrelsepos ter blev det omval. 1 huvudstyreI sen sitter Ulf Edfelt, Helena Bergqvist, May-Len Forsman, Robert Ljung, Per-Erik Finne samt söm suppleanter Mikael Forsell och Peter Lönnbäck. I bollsektionens styrelse inval des Per-Erik Finne, Sture Berg qvist, Mikael Forsell, Lars-Ole Barkar, Hans-Olof Lillmåns med Kurt Byström och Rainer Mölsä som suppleanter.

på förhand skulle skickas ut till föreningarna så att eventuella protester mot höjningar eller sänkningar av avgiften skriftligen skulle hinna inlämnas till ringsty reisen för behandling. 'Ur verksamhetsberättelsen kan nämnas att en informationstids skrift som bäst är under arbete samt att ringen planerar för sitt 75-års jubileum sommaren -84. I övrigt fortsätter verksamheten i invanda hjulspår . Som ordförande återvaldes Mårten Lövdahl. Sekreterare blev Kent Storm. Kassör Nin~ MöIler. Medlemmar: Jan-Peter Sandkvist, Fjalar Ingo, Ann-Ka trin Back, Susann Karlsson, Mats Jern, Harry Östersund. Supp leanter: Sune Glader, Dan Hägg blom, Harry Lervik. Som revisorer nyvaldes Dan Örndahl och Johan-Erik Fant.

Mårten LövdahJ

Bertby uf:s årsmöte Bertby ungdomsförening höll årsmöte 16. 2 i sin nyrenoverade lokal. Verksamhetsperioden har i mångt och mycket kretsat just kring renoveringen. Bertbyborna ha satt ner många talkotimmar på sitt föreningshus, som nu kan sägas uppfylla kraven på en tids enlig lokal, inte minst ur brand säkerhetssynpunkt sett. Arbetet har utförts nästan en bart på talko, el-installationerna fordrade dock yrkesmänniskor. Bidrag har föreningen erhållit från kommunen sammanlagt 25000 mk och från statligt håll 20000 mark. Ur verksamhetsberättelsen kan konstateras att Bertby uf på si dan om renoveringen även hun nit med mera "traditionella" verksamhetsformer. Bl.a. kan nämnas att en barn klubb har ver kat inom föreningen under året, man har arrangerat resor till en jordbruksutställning i Jyväskylä i somras samt till kalaset i Stund ars, man har såll t-skjortor till föreningsmedlemmarna. Under vinterhalvåret har föreningen ar rangerat en kurs i skidvalIning, ordnat en julfest med program och dans. Dessutom har man sysslat med endel tävlingsverk samhet s.s. pidro, wolleyboll m.m. Verksamhetsplanen för kom mande period bjuder i stort sett . på samma ingredienser som före gående. Ett elljusspår är under arbete, här satsar även kommu nen en del pengar. Liksom fjol året ämnar man ha en påskbrasa, med servering, varmkorv och lot teri. Barnklubbverksamheten finns också med, nu under led ning av elever från Folkhög skolan.

TjöckPåskmark uf tillsatte tonårsråd

Övrig verksamhet under 1982 har varit en soppdag, "öppet hus-kvällar"; .nyårsspex, folk dans och gammaldanser. Dessutom har man deltagit i olika kurser samt i ringens täv lingsverksamhet med god fram gång. Till ordförande för 1983 åter valdes Vivan Söderlund och Ar ne ErIands valdes till viceordfö rande. Bernt Andtfolk är sekre terare och Ann-Marie Ahlkulla kassör. Övriga i styrelsen är Kaj Tho masfolk, Håkan Blomqvist, Håkan Andtfolk, Kjell Skog lund, Håkan Norrback, Britta Rosenback och Carita Lund. Suppleanter är Karl-Erik Norrbutts, Kjell Hulden, Kjell Erlands och Bengt Stenlund. Ett tonårs råd tillsattes med Gunilla Malm som ordförande och Ann-Christine Thomas folk, . Thomas Guss, Tony Ek lund, Mikael Andtfolk och Jens Tåg som ledamöter.

Ulf Johansson

Tonårsrådetsvikti' gift kommer att vara- att ordna . ett intressant och lärorikt pro gram under bl.a. "öppet hus kvällar". I 1983 års verksam hetsplan ingår bl.a. folkdans, barnklubb, nyårsrevy, tävlings verksamhet, gammaldans och försök att återuppliva teater ver ksamheten. Föreningens största och vik tigaste uppgift under 1983 blir dock den renovering som loka len måste genomgå p.g .a. skärpta brandbestämmelser. Det mesta arbetet kommer att ske på talko-basis. En speciell byggnads kommit te har tillsatts för renoveringen. Ungdomslokalen utnyttjas fli tigt i byn och är utan tvekan den viktigaste samlingsplatsen för hela byn. Med detta i minnet hoppas man från föreningens sida att alla tjöck-bor drar sitt strå till stacken då renoveringen börjar på vårkanten. K, Sk021und

Norra Vallgrund beslöt ta fadderbarn

En officiell invigningsfest pla nerar föreningen att hålla den 3 april detta år, med festligheter på dagen och dans under kvällen. En gammaldans arrangeras på höstsidan medan en del researr angemang planeras till somma ren. Årsmötet kunde också omväl ja ordföranden Gustav Ollus. Övriga styrelsemedlemmar blev Gunvor Ahlnäs, Bror Staffans, Stefan Kulp, Gunilla Thors, Leif Antus, Rolf Thors, Anna-Lena Thors och Kerstin Broo. Till suppleanter valdes Alf Back och Ann-Christin Svens. Tonåring arna inom föreningen har möj lighet att föra fram sin talan ge nom ett tonårsråd. I tonårsrådet sitter Anna-Lena Thors, Alf Back och Ann-Christin Svens.

• • •

Norra Vallgrund uf beslöt på sitt årsmöte den 20 februari att via Interpedia ge ekonomisk hjälp åt ett u-landsbarn under åtminstone tio år . Pengarna ska samlas in genom bland annat lotterier. Skulle verksamheten mot förmodan bli ekonomiskt -f-ör betungande ska föreningen se till att någon annan organisa tion tar över. Barnklubben får sköta brevväxlingen, om intres se finns .

Teatergruppen, föreningens ekonomiska grundval, fortsät ter sin verksamhet. En helaf tonpjäs inövas som bäst. Barn klubben träffas varannan vec ka, som förut. Månadsrnöten, öppna för alla medlemmar, kommer att hållas första sönda gen i varje månad kl. 15.00. De aktiva hoppas att intresset åter ska vakna för föreningen . Un der månadsrnötena planeras verksamheten mera ingående. Nya ideer tas gärna emot. Ny ordförande blev Stefan Berg. Övriga styrelsemedlem- . mar är Tor-Egil Berg, Christina Ståhl, Denice Ståhl, Johnny St rand, Holger Dahl och Ann Christine Skog. Utom styrelsen valdes Börje Ostergård tlll kas sör och Ingela Berg till vicekas ~~r. Föreningen tackar Börje Ostergård som skött ordföran desysslan i sj u år.

Birgitta Strand

utinerad underhållning v orutinerade aktörer - .. . . . (tål oss försöka) är _ _.aTeli')". som inte har lokalanknytning.

kats få med gans • PIl3lllIe Imnen. Eller var affa en robot att - och hushållsar all gumman i hu på andra upp m. Det var något över det hela. det bättre slaget var stjivona", där för TV-program Q_M", och dess jury.

"-.'-."~ ~'U::wiiillad4:s

Auktoriteter finns överallt - i Skivrådet t.o.m. sådana som på verkar de mindre rutinerade att ge samma poäng. Variationen i Nedervetil hade "riktiga artister" som uppträdde .

desto bättre. För det är något speciellt när en helt orutinerad aktör lugnt och rutinerat klarar av att ensam sitta framför publi ken. Full poäng för "strip-tease" scenen till Tom Forsström.

Än en gång återkom Dallas på

Allmänintrycket av det nya teatergänget blir över lag gott. De har själva "snickrat ihop" texter na under ledning av regissör Las se Andersson. De olika numren kunde dock ha varit kortare. Det finns alltid risk för att tempot sjunker om det hela blir för ut draget. Nedervetilungdomarna (medelålder ca 20 år) har inga

revyscenen. De flesta gäng har lagt märke till de många flaskor na i serien och dessa utgör vanli gen medelpunkten för de oHka scenerna. Så också i Nedervetil. Men om man något förstrött föl jer med händelserna där, så blev övergången till följande sketch

Fullsatt i Koskö handlar i korthet om fa Bernhard Storms faster kommer på besök från· a och besluter sig för att kvar i hemlarfdet. Det är vad en hemvändande • afaster kan hitta på. De! gick trögt i början. OtrolJ'ÖBl . Trögheten kan säkert

till största delen skyllas på den obekanta lokalen och den vanli ganervositeten för premiärpub liken, men i och med att en grupp barn sjöng en sång om faster var det som om nervosi teten skulle ha släppt. Spexet började rulla riktigt lätt och ak törerna rörde ~ig som fiskar i

Inget årsmöte

• Oravais ....., föreningens stadgar skall Oravais uf hålla _ _ile före utgången av februari månad. An m ingått i Vasa bladet och i Österbottniska

. .. ... som är stadgat, men ändå möter inte ....:a medlemmar upp.

de Dan-Anders "'IIIiIIIH'IAJtI3I:le mötet och häl r':Io,...".....1'1wf e

._r:.1Ik..

välkomna. också till mötes riD sekreterare för

Österbottniska Posten tid ningarnas förbund .

n........""'TI~ i·sk ungdomstidning Akrör för Svenska O!::=CIOO'aJ.S ungdomsförbund mc:dlemsföreningar.

.1II1rlt:sta!:ts T ryckeri och Tidnings ticbolag - 1983

Det var en stor händelse i Nedervetils kulturliv när Nedervetil uf hade premiär på sin revy "Viiåfreist" . I tidernas morgon har det spelats teater i Gillestu gan, men detta var första gången man hade revy att bjuda på.

mötet valdes Ole Wik. Kort och enkelt kunde ordföranden säga att detta blir inte till någonting, utan vi försöker på nytt in kommande torsdag, alltså i kväll kl. 19.30! Vad beror detta på? Ordfö rande Jusslin lät förstå att all ting skall vara färdigt tuggat el ler med andra ord ingen vill gö ra någonting utan allt skall ser veras färdigt dukat. En föreÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backrilan och Ulf Johansson. Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström teJ. 967-13 555 hemtel. 967-18 697 Redaktion Jakobsgalan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

traditioner att falla tillbaka på. De sköter både spelandet och musicerandet själva. På något sätt kändes allt äkta. Man slås av tanken att tekniken gått så långt på scenen att man inte längre rea gerar på hur påkostat allt blivit med musiken. Det är förvisso in te negativ utveckHng det är ba ra skönt alt någon får en att stan na upp och reagera. Någon egentlig dekor hade man inte, endast rekvisita där så krävdes. Men också den saken glömde man bort. För det fanns en spelglädje utan like;som kom penserade.

Det mest anmärkningsvärda är väl ändå att man från ingenting fått ihop 20 teaterintresserade ungdomar, som jobbat sedan september fått ihop en halv re vy till sin julfest och sedan ett par månader senare har premiär på en hel revy. Lasse Andersson har säkert haft en jobbig vinter, men han är väl värd alla de blommor han fick vid premiären. Vad revy gänget beträffar - de lovade i slutsången komma tillbaka nästa år. Gch det får man verkligen hoppas.

Margaretha Sjöstrand

SENASTE lördag hade Vallvik Hf premiär på sitt midvin terspex i Koskölokalen. Premiären skulle egentligen ha va rit redan lördagen före i Vallvik Hf:s egen lokal, som säkert alla vet stoppades den aven brand. Därför flyttades spexet till Koskö där man spelade för fullsatt salong.

vatten. Det blev riktigt roligt. Något så ovanligt för våra breddgrader som körsång ingår också i spexet. Föreningens egen kör deltog med ett potpur ri sjömansvalser, vilka framför: des med bravur. De andra sångnumren som ingick höll också mycket hög kvalitet.

Personer som kan nämnas är Ros-Maj Finne som Amerika fastern, Bjarne Häggblom som Bernhard Storm, Kristina Paro som hans fru, Monica Häggb lom och Dan Häggblom i diver se roller, även om ett flertal andra aktörer höll hög stan dard. Vallvik Hf har framtiden

framför sig vad gäller spex och revyer.

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555

ANNONSPRIS I texten ... .... ..................... 3,75 Eftertexten .................. .... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOTIAGNING SÖU:s kansli Clas Holm tel. 961-121 564 månd., tisd . tel. 967-11 827 kvällar (hemtel) 961-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.

. FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Tilläggspris -,35 spmm fär~. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

En andra föreställning ges lördagen den 26 februari. En tredje föreställning diskuteras när detta skrives på till sönda gen den 27.

Kenth Storm

ning fungerar inte på detta sätt länge. Vid pass fyra-tiden gjorde jag en sväng runt i byn och det förvånar mig att inte ungdomen i dag har större ansvar för sin förening än vad som är fallet. Skulle alla ungdomar, som satt på barer kommit till mötesloka len, kunde det ha blivit trångt. Ta er i kragen alla oravaisbor och möt upp när föreningen skall hålla årsmöte nu i kväll, för att undvika söndagens hän delse. Tänk på att föreningen behöver stöd. Ingen förening fungerar endast med en arbe tande styrelses insats, utan det behövs också "stödjande med lemmars" stöd.

• Ordförande Dan-Anders Jusslin är bekymrad att inKa fler med lemmar möter upp.

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961-113 522 Redak tör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PREN UMERAT10NSPRIS 1983

Helt år .... ....... .... .... ......... 60, Halvt år. .. .............. .......... 40, Skandinavien .. .................. 70, Lösnummer ... .................... 2,50

Fjorton österbottningar ställer Riksdagsvalet kommer när mare för var dag som går. Och kandidaterna skall småningom börja precisera sina åsikter i olika frågor. För att ge debatten en li ten hjälp på vägen har ÖP i det här numret bett unga människor i åldern 18-30 år att ställa frågor till kan didaterna. Frågor som de upplever som väsentliga, som de gärna vill ha svar på innan de går till valurn:orna den 20-21 mars. Och om debatten inför valet fort sätter att vara lika lam, av slagen och profillös som den varit till dags dato lär de inte få några svar. . . Det är konkreta frågor som ungdomarna ställer. Som kräver raka besked av kandidaterna. Runda, opre ciserade svar är vi inte int resserade av. Varje seriös riksdagskandidat måste kunna säga rent ut var han personligen står i olika frågor. Att de sedan vid ett eventuellt inval i riksdagen är tvungna att kompromissa med sina åsikter är en annan femma. Tyvärr har ÖP begränsat med utrymme för svar. Där för är vi lvungna att dra en gräns. Gränser är alltid svåra att dra, men eftersom vi utgår ifrån att det är de unga kandidaterna som är de unga väljarnas kandida ter har vi helt kaUt dragit gränsen vid 35 årsslrecket. Det betyder inle att inte alla partier skulle kunna få sin röst hörd för om något parti saknar en svensk kandidat under 35 år så ger vi chansen ål den yngsla kandidaten i ifrågavarande parli.

Utrymmesbristen ger oss in te heller möjlighet att låta kandidaterna komma med hur långa svar som helst. Högst ett A 4 maskinskrivet ark får det handla om. Ef tersom frågorna är många med för detta naturligtvis att kandidaterna är tvungna att plocka bland frågorna. Då tycker vi att det är onödigt att en kandidat som redan visat var han står i en viss fråga igen tar ställning till den, eller hur? Alltså, vi väntar med spän ning på rakryggade, korta och koncisa besked på de konkreta frågeställningar nedan! Läsarna är också välkom na aU la del i debatten.

fy~iotvå

Carina Engström, 18 år -Sundom I. Vad anser du att ung domen behöver mest i dag? Så att deras osäkerhet och själv förnekelse skall försvinna? 2. Vilka åtgärder behövs för att Finlands ekonomi skall bli

frågor till våra riksdagskandidater

Ole Wik, 30 år Oravais JO. Vad anser du om löne frågan för den kvinnodomine rade vårdsektorn? II. Vad kan vi göra för att minska arbetslösheten här i lan det? 12. Ungdomsföreningsrörel sen är bortglömd av politiker na? Varför?

sta~i1?

3. Vad anser du om invand rare? Får det komma flera eller är de redan för många.

Thomas Kattil, 20 år Vörå 22. Borde man på riksdags nivå försöka att hjälpa ung domsföreningarna ur den dans kris som nu råder i Österbott en? 23. Kommer du att jobba för hela landet eller rikta in dig på att jobba för Österbotten? 24. Hur skall man lösa den unga arbetslösheten i landet?

Mikael Lagerström, 25 år Korsnäs 4. Jag undrar vart pälsdjurs näringen är på väg. Om det blir en allvarlig kris skall då farm arna själva stå för det eller har politikerna några trumfkort i bak fickan? Frågeställningen gäller också växthusnäringen. De här näringsgrenarna är för många den enda möjligheten att bo kvar i Korsnäs? 5. Fiskarna i Österbotten är en utsatt grupp; det mesta av fisken blir foder här medan man i södra Finland kan av yttra en stor del av fångsten till förädlingsindustrin och således f.;lr ett bättre pris. Det är stor risk för att näringen dör ut här i Österbotten om den inte får ett bättre stöd. Kommer du att ar beta för att stödet till fiskarna i Österbotten utökas och att ar beta för en utveckling av när ingsgrenen? 6. Vore det inte förnuftigt att stöda utvecklingen av När TV nu eftersom planeringen av Kustkanalen, Tele-X o.s.v. framskrider så långsamt?

Carina Nygren, 23 år Lappfjärd 13. Hur viktig är svenskhe ten för dig?

7. Åt vilket håll vill du driva skallefrågan ? 8. Hur vill du agera inför den världsekonomiska krisen som snar! når .'inland - för all vi skall undvika all komma i samma situation som Sverige? 9. Hur vill du ordna skol ning och sysselsäUning åt da gens och · morgondagens ung dom?

Patrik Sundqvist, 23 år,

14. Vad tycker du om ell större självstyre framförallt för kommunerna men också för länsförvallningen? 15. Hur tänker du bevaka unga frågor i dill arbete? Hur kommer kontakten med fält el all fungera?

16. Varför är det så dåligt ställt med tjänstemän som kan svenska på ministerierna - på föreningsregistret får man Lex . inte tag i en enda! - ! Hur skall vi kunna garanteras service på svenska när det är så här? 17. Hur anser du att hög skolväsendet i Vasa skall ord nas? En- eller tvåspråkiga en heter? Och ifall tvåspråkiga hur länge tror du att svenskan står sig? 18. Vad är ett skäligt bensin pris i dag?

Ralf SkAtar, 30 Ar, Nykarleby 31) Kommer du att arbeta för ett utökat statsbidrag för re noverings- och driftsbidrag till ungdoms- och idrotts lokaliteter? 32) Hur ställer-du dig till de ut ökade pålagorna som drab bar boende på planeområ den typ gatuavgifter, av fallshantering (indirekta skatter)? 33) Anser du att den offentli ga sektorn skall få svälla ut ytterligare trots ökad ar betslöshet? Sassa NygArd, 24 år, Jakobstad 34) Vad är din inställning till kärnkraften? 35) Är det för lätt att få civil tjänst i Finland? 36) Bör Finland öka sitt u landsbistånd?

Sören Kock, 23 år Maxmo Johan Storgård, 18 år Övermark

Robert Selänniemi, 24 år Malax 19. Skulle du understöda ett sådanl förslag som ger mera ar bete inom serviceseklorn men som innebär en skallehöjning? 20. Skulle du stöda ell för slag som skulle innebära all försvarsrörelsen fick en tionde del av försvarsanslagen? 21. När var du ut på Ilänk se nasl?

Esse

Birgitta Strand, 21 år Norra Vallgrund 25. Vad kommer du all göra för all arbeta för freden i riks dagen? 26. Kommer du aU rösta för ell femte kärnkraftverk? 27. Enligt en sociologisk un dersökning så mår vi sämst i Norden. Vad vill du göra för all höja livskvalileten?

Brita Storbacka, 24 år, Nederlappfors 28) Vad tänker du göra åt arbetslösheten? 29) Hur förhåller du dig till älvregleringar? 30) Vad har du för åsikt i namnlagsfrågan?

37) Vad vill du göra konkret för att värna svenskheten? 38) Vad tänker du göra för att trygga studerandenas eko nomista situation? 39) Jag tycker att det är fel att österbottningar måste åka till Dragsvik för att avtjäna sin värnplikt. Tycker du att Österbotten borde få en egen svenskspråkig garni son? Anki LUlrank, 20 år, Terjärv 40) Jag anser att en riksdags mannakandidat skall vara aktiv inom fredsfrågor och t.ex. arbeta för en kärnva penfri zon i Norden. Vad är din inställning till fredsrö relsen? 41) Vad kan du göra för att få yngre människor intressera de av politik? 42) Inför valet lovar alla i stort sett samma sak. Varför då ha partigränser?

SOUND

a..." icestern Sound började spela tillsammans i början av /970-talet.

• Som fritidssysselsättning (utom musik) sysslar VIf med kvinnor, musik lopp har många hunnit medverka i SOVND. Det är i dag enoch i viss mån idrott. Olav, han sysslar medfotografering. Frej tycker myc lIi/ Andersson som varit med sedan starten ket om barn och ugndom (skämtar han . .. dagens ungdom?!) och till på om Leif Andersson på bas hittar vi Olav Sundqvist på trummor, köpet med idrott liksom Glenn. Leif har en mycket speciell hobby förutom LDs-sander med sångmicken i handen och Vlf Högdahl på key idrott, nämligen bussreparationer. "nL Den som söker han finner Frej Högdahl på sologitarr och sång. vardags är Leif försäljare, Vlf studerande, Glenn snickare, Olav Sound som länge varit med i danskarusellen berättar här hur det är att iiswe och som ,lärare i gänget fungerar Frej. vara dansorkester och om sina tanka.. kring dansen. ~

il' . . att val'll dansork. pi i:Mttniska dansmarkna-

lyckas är att göra dansen pop på nytt. Orkestrarna skall spela dansvänlig musik . En sak borde ungdomen också komma marknad? ! till. Den musik som man dansar DEl bar ändrats mycket på till är inte samma som man lyss Ar. Det har blivit hårt. nar till därhemma. Man har mer og. dansannonserna tre eller mindre krävt kvalitetsmäs sidor i OP. Nu är det bra om sigt samma musik på dansplatsen ordnas tre danser per helg. som hemma. Detta har lett till att R!rT kunde vissa orkestrar ha det blivit hårdare musikstil. spelningar per kväll. Man Tonårsdriven är ingen uppfölj t.ex. första passet i Hell ning efter Jockekampanjen. ocb packade ihop grejorna TonArsdriven kommer närmast att bli undervisning i långsamt och snabbt. Sen kan man utöka med annat om man vill. Men sä ger man att det är en uppföljning av Jockekampanjen skrämmer man bort en massa tonåringar. Det första tonåringen bör lära sig när det gäller dansandet är att Hur skaU man Ii den planel'llde röra sig i takt med musiken. Snabbt går nog bra men det lång tonirsdriven aU lyckas? En förutsättning att få den att samma är värre. Där stör man och vet inte hur man skall flytta fötterna . till en spelning i Kronoby. Detta var möjligt eftersom man inte ha de så många grejor på den tiden. Varför är det danskris? Ungdomen är inte intresserad av dans. Dagens danspublik börjar dansa för tidigt, detta leder till att de får "Ieidon" så fort . En annan orsak är att det är dåligt med danskunnandet. Leif: " På den tiden när jag började åka på tonårsdans var det en tävlan' om att dansa. Sen när man for hem efter dansen satt man och skröt för varann om hur många danser man dansat under kvällen". Den ' ökande rörligheten har också lett till att ungdomen söker sig till städer.

som man borde komma till i Österbotten är att man skall bjuda upp till både snabba och långsamma .låtar. Som det är nu står 4-5 pojkar i en cirkel och 4-5 flickor i en annan och kom menterar: "Va di e grann temde, tidee" Hur skall man fi temwet aU gi hem? Temaåret. Det borde vara tema åren. Det räcker inte med ett år. Utan det skall vara flera år , för all framtid. Med temaåret borde arrangö rerna vara solidariska så att det inte glöms till sommaren. För de stora dansarrangörerna blir det inga problem. Det kommer folk i alla fall, inte för orkestern utan för stället. De mindre föreningarna borde köra in sig på att enbart vara ett dansställe. Det går inte att köra in ett ställe med showband . Det kommer kanske några till när man har ett showband men det

kompenserar inte det antal som det borde ha varit. Huvudsaken att man planerar när man försöker dra igång en dansplats. Det går inte på ett år att få platsen pop, det kan ta 3-5 år, men man måste sikta på långsikt. Man vinner mycket på att köra in sig som ett dansställe dit folk som verkligen viII dansa kom mer.. Detta leder kanske till mera mogen ålder, bättre ordning och trivsel. Minnen frin spelningar •.. I södra Finland dit vi var i som ras, är det en helt annan publik så det blev omväxling. Men det beror mycket på kväl len hur spelningen blir. Vi har varit på någon krog och spelat för 20-30 pinnar och haft så förbaskat roligt och på större dansställen för l 000 personer och inte haft samma feeling. Det är så olika från kväll till kväll. Det mest ne~ativa är när någon "harmoniknäpp" far på orkes tergrejor eller saboterar bussen. Fl'Ilmtidsplaner? I oktober far Ulf och gör sin plikt i finska försvaret, men nog skall vi väl fortsätta att spela om det bara finns dans platser att spela på. Leif, hur länge tänker du hilla iging? - '''Osäkert, men om jag fortfa rande spelar när jag hållit på i 20 år, slutar jag dagen efter."

Vad tycker ni om importen av ut liiIldska band? Vad som helst, men fråga inte det, hade vi hoppats. På ett sätt är det ju bra, det ger ju omväx ling, men det har blivit alldeles för mycket av det. Det har blivit för stort utbud och publiken krä ver bara mera och mera, bättre och bättre artister. Sen kan man ju diskutera vad de har att göra på en dansplats. Största delen av danspubliken kommer för att dansa, sen kom mer det ett annat gäng som bara är där för att kolla in showban det. De arrangörer som vill satsa på showband kunde då tänka på våra egna österbottniska show band som också kämpar om spel tillfällen. Vad är det för skillnad pi dans publiken nu och 5-10 år tillba ka? Det är skillnad. Nästan som natt och dag. Förr uppskattades musi ken mera, för då var publiken in te lika bortskämd. Då var stereo inte varmans sak. Nuförtiden lyssnar ungdomen mera på musik i.o.m. att de fått mera fritid och bättre med pengar. Och förstås, en stor skillnad är ju att dansarna var mycket äldre förr och medelåldern var mycket högre.

Vad borde arr. ändl'll på? Nå mindre utländskt förstås . Ål dersgränsen skall hållas så att in te en käft som inte är IS år slip per in. Det borde bli så hård kon t: 011 av 10 att de vet och att för - Olav då? äldrarna vet att de inte kommer "När man börjar gå på det andra in. Det borde också finnas ord århundradet, får man, väl nog börja tänka på att sluta. Skämt ningsmän vid scen så att inte s.k . åsido. Nej, det kommer kanske "störande element" skall kunna en dag när man inte längre kän-' störa en spelning eller ge sig på ner motivation för det man gör. " orkestergrejor. Arrangörerna borde också sat Dansdemokl'lltin, gir deri aU ge sa mera på att få en egen stil, så nomföl'll ? att folk vet att när de har dans Här i norra Österbotten verkar där, går det till så och så. På det det vara svårt att genomföra den sättet blir det mera variation. Nu när det är temaår, då skall s.k. dansdemokratin. Det måste nog vara klart och tydligt om det arr . också försöka komma ihåg är damerna eller herrarna som det och obs! inte glömma bort bjuder upp. Publiken är van att det nästa år. det skall vara så. Men en sak är säker! Det skall vara lika mycket ' damernas som herrarnas.

Leif Enbe.rx, unx kommunalDolitiker och företaxare i Molpe, utsaltes den här vec kan för OP:s närgångna frågor. Leif fanns med i den första kullen studenter från gymnasiet i Petaiax, följaktligen hamnade studentmössan på huvudet i maj 1974. Efter det var det dags för studier vid Hanken i Abo och 1977 blev han diplom ekonom. Där stannade han inte upp utan han lever som han lär och har senare av lagt ekonomie magisters examen. Som egen företagare började han redan 1975 när han startade Korsnäs bokfö ringsbyrå med bokföring och revision på programmet. 1977 startade han nästa före tag, försäljningsbolaget Ky L Enberg Kb och 1979 var det dags för det tredje företa get, Vasa konsultbyrå. Konsultbyrån startade han tillsammans med Stefan Gran qvist, en annan son av Molpe, och de fungerar som rådgivare i företagslednings-, administrations-, marknadsförings- och redo visningsfrågor. Utöver det här hinner Leif också med alt vara lärare i redovisning vid svenska Handelshögskolan i Vasa. 1 kommunfullmäktige i Korsnäs silter Leif med sin andra period. De kommuna la förtroendeuppdragen har han ransonerat, tycker alt det räcker med alt vara full mäktigeledamot. Han är musiker - någon orkester har de inte längre men spelar ibland, också nu 1983 har de hunnit musicera. Repertoaren måste ha varit ganska mångsidig för dis con, revyer och restauranger har hunnit vara "arbetsplatser." Molpe uf och "Tulllvippor" är han engagerad i: "Det går nog somrarna åt Tu/avip por. " Nu hdJler man annars på och skriver nytt för Molpes sommarteater men där är han faktiskt inte med och skriver. Brottning intresserar och tillsammans med Elis Kommonen - huvuddragare och Janne Karlsson drar han träningarna med IF Fyrens brottare. Och i höstas blev det mera än vanligt, eftersom Kommonen var i Somal/a en tid då.

Man får inte ge upp! kompletterar varandra och t. ex'. kan arbetskraften från växthusen utnytt jas inom pälsdjursnäringen vid päls ningstider. Det är ju rationellt. Pälsdjursnäringen är stabil i Kors näs. Farmarkåren har varit med län ge och rävbeståndet är inte speciellt stort. I fråga om pälsdjurnäringen ännu; det är snedvridet och tvivelaktigt att staten gått in och stött som den gjon i norra och östra Finland! Varför blev du egen företagare? Är det en styrka att vara ung I kom munalpolitiken? - PA det viset att man inte hade några förutfattade meningar. Har man suttit i tio år så har man fAtt vis sa relationer till folk ule i byn, tjäns temän o.s.v. Men, samtidigt ställer det större krav på en! Uppstår det situationer då ett "ungt" tänkesätt ställs mot ett "gammalt" tänkesätt i kommunalpolitiken? - Det har inte varit någon öppen konIlikt i argumenteringen i fullmäk tige . Den som har varit skulle ha varit oberoende om man är ung eller gam mal. Den kon nikten kan man uppleva inom sig. Där måste man relatera de ras ståndpunkt, hur länge de varit med. Man måste försöka få fram de ras motiveringar. Jag skulle inte vilja kalla det konflikt, det kan elimineras genom diskussion. Det är svårt att generalisera om det här, det är så si tuationsbetingat. Om du själv skulle få placera in dig på den politiska kartan - vänster, mitt, höger - var skulle du hamna? -

SFP! Det är inget svar! - J o, på ett vis, svenskarna i Fin land måste inse behovet av att det finns ett parti som kämpar för språ ket. I kommunfullmäktige i Korsnäs finns det inga partikonnikter - det är främmande för oss; vi arbetar i sakfrågor. Partiideologin är inte så viktig. Vi försöker ta fasta på kon kreta problem i stället, försöker visa vad som skall göras. Idag är det svårt att diskutera i

ideologiska termer. Samhällsutveck lingen har sprungit ifrån de rena ideologierna och därför (ar partierna Lex. inför riksdagsvalet fasta på rena sakfrågor i sina pa.rtiprogram. Nog är jag höger. Men jag är inte konservativ, snarare radlikaI. Hur är det med sakligheten i kommu nalpolitiken? - I Korsnäs så är de diskussioner som förekommer sakliga . Det finns inget att anmärka på dem . En sak som bidrar till det är att vi har att inrikta oss på konkreta saker och inte partiideologiska. Man måste alltid komma ihåg att hålla sig till sak och inte till person ligheter. Det har fungerat reJativt bra. Vad betyder byamotsättningarna? - Servicen i byarna är idag vad den kan vara även om de små byarna har sämre service. Det är naturligt att vis sa saker skall finnas i centrum . Strä van har varit att t.ex . radhus också skall byggas ute i byarna och det har vi lyckats med . Det är klart att det funnits motsättningar men samtidigt har det varit ett gemensamt intresse att försöka få det som går utplacerat! Är det bra att ett parti dikterar vill koren i en kommun? Ingen opposi tion som väcker ... ? - Socialdemokraterna agerar ju självständigt och partipolitiskt så mycket som de anser behövs. Inget parti ,dikterar villkoren - vi har ett fullmäktige som tar ställning i sak! Med den förankring var och en har ute i b}'kden . Åtminstone ett kan jag säga, i Korsnäs har det inte varit neJ!ativt.

Korsnäs har varit dödsdömt i många instanser ,. men . .. Kommunen har förverkligat ett konkret samarbete med andra kom muner i vissa frågor och i andra age rat självständigt. Det har visat sig rätt. Samarbetet med Malax är ett bra exempel på hur det skall fungera. Lockar en politisk karriär i rikssam manhang? - Nej! Skall en politiker handla efter egen övertygelse? Anse att han fått det förtroendet av väljarna? Eller skall han i tid och otid rådfråga sina välja re? - När man har fått ett förtroende så innebär det att man skall vara öppen för diskussion med väljarna. Man måste vara vaken gentemot dem. Man får inte lägga sig till ro utan man måste ge sig ut och diskutera med folk. Det där gör man när man träffar folk . Man får aldrig inta en sådan atti tyd att "nu är jag där .. . " Man är ganska självständig men alltid under de förutsättningarna att man tar i beaktande vad man hör. Besluten som man gör tror man sig ha - på ett eller annat vis - förank rat i väljarkåren. Det handlar om självständighet under ansvar . Det där med ansvar är en ganska central sak med ett förtroendeuppdrag. Sysselsättningsläget inger oro. Har du något recept? - För det första måste man accepte ra en viss arbetslöshet , men den har ju inte drabbat Österbotten så hårt som övriga delar av landet, ännu i varje fall .

Det finns inga generella recept men innovationsprocessen '- nya saker, nya sätt - måste vi vara medvetna om. Vara okonventionella och radi kala - speciellt i tänkesättet. Inse att förändringarna i samhället kan man inte bromsa. Vi måste anpassa oss. Oberoende om man är egen företa gare eller anställd så måste man ta ansvar för det man arbetar med . Det är klart: först tänker man på sig själv men man får inte se det så snävt. Mera konkret: Pälsdjurs- och växt husnäringarna har varit starka och expanderat en hel del. Det avtar, stagnerar nu - åtminstone en tid , efter 1983. Export, där behövs det en satsning bland småföretagarna i Österbotten. Därför att hemmamarknaden är be gränsad. En småföretagare som kan bygga upp exportkontakter har vissa kanaler, bättre beredskap, större av sättning om det går dåligt på hemma marknaden. Så har vi ju en fördel i Österbotten, språket. Ännu en sak: Man får inte slå sig ner och ge upp! Småföretagarverk samheten i Österbotten skall odlas, utvecklas, skolas o.s. v. Hur farlig är den relativt ensidiga nä ringsstrukturen i Korsnäs? - Pälsdjursnäringen är en av de äldsta näringarna i hela världen och har liksom växth usnäringen en fram tid . Det är klart att sortimentet är be gränsat men Korsnäs har ju annat , Kurscentralen, industrier o.s. v. Och i dag är sysselsättningsläget rätt bra i kommunen. Om det finns resurser arbetskrafts som inte utnyttjas måste kommunen försöka skaffa något. Pälsdjurs- och växthusnäringarna

- Jag har nog haft den drömmen sedan jag var ganska liten . Iden är något som är starkt i en människa, sitter ganska hårt. Fanns också det med i bilden att du skulle kunna bo kvar på hemsopor na? - Nej, för de tankarna hade jag inte när jag var 10-12 år. Är det något speciellt med byandan i Molpe? - Jo, det är det nog . Molpe har en egen sommarteater och uf-verksam het som engagerar många männi skor, både ung och gammal. Det är positivt och har nog gjort mycket för byaandan. Försöker satsa på saker som folk skall tycka om. Och Molpe har en egen begravnings plats, eget bönehus, ja mycken servi ce. Dessutom finns byn på ett kon centrerat område vilket gör att man träffar varandra . Men det är nog en marginell orsak, det är nog det andra som gör att Molpe har bra byaanda . Om du skulle få ställa tre frågor till riksdagskandidaterna. Vilka skulle det bli? - I) Vilka möjligheter har man att begränsa tillväxten i utlandsskulden i Finland? 2) När tänker statsmakten aktivt börja lönsamma företag som har en framtid i stället för företag typ Val co? I dagens läge går man för hårt åt lönsamma företag? 3) När tänker man ge företagen skattefördelar i fråga om produktut vecklingskostnader Uämför med sys temet i Sverige)? Stig Björkas

Är När-TV .något

för UF-röreIsen?

- Uf-rörelsen själv borde vara TV -producenter och inte bara vänta sig att närTV skall ställa upp. Det är också lättare att få in program om man har en egen produkt att erbjuda. Men även om man håller trös keln låg så måste man ha en viss teknisk och journa listisk kvalitet på programen sade Jan-Erik Widje skog när han lade fram synpunkter på "När-TV:ns möjligheter" vid midvintertinget i Vörå i lördags.

falr:.lli:lIISmedia· " och när handlade det -1iIiip.:tarna att utnyttja w -rörelsen. Ty från fältet 1e s"-agt och knap are mötte upp

"1II::I__

&ä_ sade i sitt öpp . ._~. . . . . bl... att Öster !!&or sannolikhet . ._ _"_ ~ l.ickt av ett fun - -TV-sil inom detta . . . . . . I . . ,rogramproduk .....1Ir 1IIir-TV ait inom detta .r-rörelsen vara en ......... ~ Illeude Erick

men kunde upp bevaras under långa tidsperioder ansåg för bundsordföranden vidare . . Vad gäller kulturpolitiken i när TV skulle uf-rörelsen borga för en sund utveckling och garantera en kontinuitet i vår egen kulturel la identitet genom att producera program för när-TV.

D "Genomslags kraften är enorm!"

tillräckligt med bulla". Den här grannkontakten vill man ta som ett bevis på att när-TV inte är passiviserande. - Vi fick bud från justitie ministern - vi sände nämli gen på tisdagkvällarna först - att ta nu och ändra på det där! Det är ju hedrande för oss att vi räknas som en kon kurrent till Finlands TV. I det intressanta anförandet berättade Strengell också om utrymmesproblem, kontakten med tittarna, ekonomin mm och avslutningsvis konstate rade han att "uf-rörelsen har all anledning att hålla ett öga på det här för genomslags kraften är enorm!"

Bengt Strengell berättade in levelsefullt om starten med när-TV sändningar i Terjärv för drygt två år sedan . - Det första programmet - då ockuperade vi Sveriges TV 2 kanal, det är ju populärt D Har skapat

med ockupationer nu - gav mersmak. förväntningar

Terjärv TV har knappa 300 - NärTV har skapat för hushåll anslutna till kabelnä väntningar. I Närpes sänder tet men tittarfrequensen är man varje onsdag och det går över 100 070, - kanske 200 inte mera att säga att nu är %?, - eftersom man far till det slut, pengarna har tagit släkt och vänner för att se slut! Terjärv TV. Därför brukar . Elof Granholm, som tillsam Det här sade Jan-Erik Wid mans med Christer Lund . jeskog inledningsvis när han ström hållit i trådarna ända talade om "När-TVns möjlig heter". Precis som i Terjärv sedan starten, inleda sändnin garna med" Jag hoppas att ni bygger När-TV i Närpes på har kaffepannan varm och frivilliga bidrag men i Närpes

har man satsat betydligt mera på den tekniska utrustningen, men så har man också betyd ligt flera abonnenter. Uf-rö relsen skall ju aktivera medan TV passiveserar, sade Widje skog men utvecklade trots det några privata funderingar kring ett samarbete mellan de båda. - När TV har en par saker som borde intressera uf-rörelsen. För det första har man en te'knik som uf-rörelsen kan dra nytta av. Ut rustningen är dyr och uf-rörelsen kan knappast ,t änka sig att skaffa den. Den utnyttjas inte till 100 070 - den frivilliga personalen ut nyttjas likväl hundraprocentigt! - och i utbyte skulle då uf-rörel sen kunna ge program. Sedan har när-TV tittarna och den publiken måste ju vara intressant för ung domsföreningarna,

D Ställer högre krav Widjeskog visade några korta snuttar från Yttermark och Pörtom revy~rna - NärTV har helt och hållet bandat alla fyra närpesrevyerna i år fast "än man bara visat 15 minuter - för midvintertingsdeltagar na och gav några kommenta rer: - Ljudet är svårt, speciellt om man bandar publika till

ställningar. NärTV ställer sto ra krav på övergångar - pau ser märks direkt! Tar man närbilder så är det viktigt att de kan sina roller för går det dåligt så avslöjas det direkt! - Vill man alltså gå in för TV så är det många nya saker att tänka på, Saker som fram kommer på ett helt annat sätt i TV än på scenen. TV ställer högre krav på aktörerna! - Om utvecklingen skulle fortsätta som den börjat så kan det vara bra för uf-rörel sen att ha en beredskap, även teknisk beredskap, för fram tiden. Roland Wiik redogjorde för det lagförslag som finns om kabel-TV -verksamhet. Wiik gissade att en lag som reglerar den här verksamhe ten kommer att träda i kraft inom 1-2 år. I den avslutande paneldiskussio nen framkom att det råder en viss skepsism hos uf-folket gentemot när-TV. Man ser en konkurrent i den när det gäller t.ex. revyföre ~Iällningar. Också lagstiftningen herördes och deltagarna uttryc,k te en förhoppning om att den , kall komma att gagna lokal-TV .'erksamheten!

Stig Björkas

VVS lägerliv

sommaren -83

D Här smids planer lör lika lyckade barn/äger i södra Österbotten som i norr. Från höger Lisbeth Saxberg (Närpes kommuns ungdomsnämnd), Harriet Linde/öl (Kristinestads ung domsnämnd), Einar Snickars (Nyk terhetsnämnden i Kristinestad) och YVS-verksamhets/edare Barbro Teir.

Visst är det en bit kvar tiU sommaren, men det hind rar inte att man planerar för den. I år kan alla barn, _ _ _ __ både i norra och södra Österbotten pricka in VUS:s---- barnläger i almanackan. Kring midsommaren kom mer lägret att ordnas. Nytt för i år är alltså att Yi ja de inomhusutrymmen som Under Sexton ordnar barn finns på området. läger också i södra Öster En deltagaravgift vars stor botten. Detta efter att YUS lek ännu inte är fastställd tillsammans med ungdoms kommer att uppbäras under nämnderna i Kronoby och Jägerdagarna, medan trans Pedersöre framgångsrikt ord porterna (per buss) blir gratis. nat barnläger i tre år. Tillsam Deltagarantalet kommer att mans med ungdoms- och nyk begränsas till 50 personer terhetsnämnderna i Kristine ungefär - 25 från Närpes stad samt Ungdomsnämnden och lika många från Kristi i Närpes planeras det nu för nestad. Helst ser arrangör sommarens sydösterbottniska erna att deltagarna håller sig läger: inom åldrarna åtta till tolv år.

.,..

Lägret planeras att hållas veckan efter midsommar, alltså veckan nummer 26. Lägerdeltagarna sam las på tisdag kväll, och på torsdag eftermiddag bär det iväg hem igen. Lägret ordnas på Kilen i Sideby, med övernat! ningar i tält - dels armetält som arr angörerna står för, dels del tagarnas egna tält. Ifall väd rets makter inte står oss bi finns det möjlighet att utnytt

Programmet för barn lägret är inte fastslaget, men knap past blir det svårt att hitta sys selsättningsformer på det kul turrika området Kilen repre senterar. Kanske gör vi en båtutflykt om vädret det tillåter, får besök av represen tanter för olika organisation er, ser på. natt bio och leker förstås mycket. Planeringen för barnlägret

i norra Österbotten ligger än nu i startgroparna, men sä kert är att ett läger ordnas, veckan före midsommar. För utom ungdomsnämnderna i Kronoby och Pedersöre är det möjligt att Jakobstad och Ny karleby också komer med i arrangemangen . Eftersom fjolårets läger med drygt hundratalet deltagare hölls på Seljesåsen placeras väl året s läger någonstans i Pedersöre i år. Alla prak tiska arrange mang så som program och · exakta tidtabeller ska nu tas upp i respektive nämnder. Nämnderna .kommer med förslag och ideer, förhopp ningsvis, och i slutet av april - början av maj skickas in formation och anmälnings blanketter ut till alla lågsta dier och YUS-medlemsföre- · ningar.

Hur kan man dela upp urtavlan i fyra delar så att varje dels siffersumma blir 20? Man får dela de ro merska siffrorna, så att till exempel XI inte bety der elva utan tio och ett.

•

I r I. I r 1. I I

I •

•

Nio kvadrater ska bli två

Lägg ur 24 tändstickor så att det bildas nio kvad rater (se bilden). Försök sedan ta bort åtta tänds tickor så att det återstår två kvadrater.

Murimurs sexhörning I ringarna på sexhörningen ryms det tolv tal. Vi har emel lertid 13 tal, siffrorna 1 till 13. Placera tolv av talen i ringarna på sexhörningen så att summan av talen på varje sida av sexhör ningen (alltså tre tal) blir 21. Det tal som blir över placeras i mittringen. Vilket tal är det?

Ha det så gott tills dess!

Ett enda streck Här gäller det att utan att lyfta pennan eller rita dubbla streck ovanpå varandra kunna rita av ovanstående figur.

Adress: PR 27 68600 Jakobstad Tel.: 967/13 555 eller 961/113 522

Skjut byråkratrockarna i sank!

en hållbar definition rock ar omöjligt, men hminstone sträva till vissa kännetecknande III_M:... En diskussion om f lan snedvriden om utgående från olika Oxtey's Unit, Break och Ekblad (trots sina modiga slinga sig i väggen vad lIa::llhr f-s. rock!!! Den f-s. fTån grunden utgå finb ndssvenskan som Så lInge den f-s. rocken Ir en egen, speciell musikstil man känner igen oavsett et (= målet), så måste kra vara att den framförs på ka l Så utgående från Berras definition av f-s. rock (ÖP 312) j ag inte heller smaka av sop pan han serverade i ipåfö lj ande nummer. Inget rre fel på ingredienserna men man accepterar "f-s. rock" swahili (motsats: swahilisk rock på finlandssvenska) så ger sannerligen soppan en kons • bismak. "Musik gjord av fin Imdssvenskar som försöker föra fram tetter och musik i och om miljö de befmner sig i, gärna pi cfia1ekt eller högsvenska". Det ~ punden för utvecklandet av f-s. rocken, så långt är vi i al la överens!!! bnktirisera all rock med f· . . . .~ ...siker som f·s. rock är . . f-s. rocken till ett som mist sitt värde . . etIS har skapats! . . . f-s. rocken borde på sikt sic m egen profil. I stället -cia västerut borde alla '. . . . . . t f iii i sig själva och sk· . ._ .. edil förundras över vad

åt en återupplivningsförsök hjärndöd företeelse som kanske aldrig fanns. Hur ska den nya skivan finna sin form?? Ska man plocka fram 10 nya band som i en 3 minuterslåt får visa allt vad man kan eller ska man kanske satsa på färre band och lita på att man har en kunnig jury som väljer just dom rätta banden? Eller ska man ge några av banden från första skvian chansen att visa att ut vecklingen bär frukt? Några tips: Satsa på 4-5 band (gamla & nya) som faktiskt tror på och går in för att utveckla den f-s. rocken. Betyder det att Jord nära och Ragnar Hare blir en samma på nästa lp . ..??? Samla ihop ett antal musiker plus bli vande jurymedlemmar plus pro ducenter till en helgs diskussion under fria former om den f-s. rockens roll, form och framtid . Genom att minska antalet band kan man spela in skivan i ett par studion vilket ger ett en hetligare sound (jmfr. de störan de skillnaderna i ljudkvaliteten på Kustrock). Försöka få fram kunniga pro ducenter som tillsammans med varje band kan ta fram bandets säregenhet och personlighet och skapa "sound". Att göra saker och ting så proffsigt som möjligt är ett måste i dagens hårda mu sikvärld , oavsett om det är från nån avkrok i Pampas eller från storstadens inferno. Det går sä kert att skapa musik som har kvar sin hembygds rötter trots att man utvecklar (ej tillrättalägger, polerar) musiken i samspel med en producent i studion .

är ...

'..

i '

,~ _J __

" •

an ha låtit skivan snurra .,.• .w-. konstatera att den efter

tenmns i högen med ski aldrig spelas ... En ski flr stå orörd i "second . . . . .-lYIIa nodlarnas" shop för .albJhra priset av 10,- eller omrd i föräldrarnas skiv SIll_q som ett dammigt doku ö er barnets skivdebut. Är tamke så att Kustrock blev r-s. rockens höjdpunkt, his - och sista suck??? Eller dess ~acklande steg i en främ och skrämmande musik

Ett hinder för kreativitet är det traditionella och inrutade. Många dansband motarbetar och försvårar omedvetet den f-s. roc ken i dess födslovåndor! Genom att spela utländska tophits kväll efter kväll vänjer man och bibehåller man publiken i tron, att utländskt är det enda rätta. Tänk vilka resurser som finns i våra dansbandsmusiker om man i stäl let för att låta som Ledin, Rain bow osv. satsade på att utveckla sin egen identitet och musik. Men pengar är pengar och publiken kräver ju sitt . . . hmm .. .

djungeltrummorna med

an en ny Kustrock kanske se gryningens ljus . .. Ett be vis all den f-s . rocken fått SI)rta och står på egna, starka ben . eUer ett sista desperat

Är verkligen texter som "kriget kommer i morgon" bättre än hjärta-smärta texter? Ä ven om namnet som sådant kan tyckas

vettigare så innebär ju inte detta att den textmässiga kvaliteten blir högre! Det är ju snarare så att en dålig text märks bättre om man sjunger om "vettiga" saker. Det gå bra att sjunga om hjärta och smärta och kriget kommer bara man gör det med känsla och stäl ler ordentliga krav på texterna. Att okritiskt sjunga texter om t.ex. dessa ämnen är att skymfa både kärleken och fredstanken! Att skriva bra texter på svenska är inte lätt och dessutom förstår ju folk vad man sjunger ... Att utveckla textskrivandet och medvetandet bos de f-s. musiker na går inte i en handvändning. När skall egentligen textskrivar seminariet bli av? En utväg är som i Jordnäras fall att acceptera att vi för tillfället är mer musiker än skalder och överlåta textför fattandet åt utomstående förmå gor. Det finns kunniga och int resserade "skrivbordslådspoeter som väntar på att bli tonsatta."

IIfler speltillfällen för de f-s. or kestrarna måste för att möjliggö ra en utveckling. Här har alla le vande musikföreningar, uf fören., dansarrangörer osv. sitt givna ansvar. Men den f-s. mark naden räcker inte till . Blickarna måste riktas in i landet och väste rut. Svenska band har ju bevisat att det går att sjunga på svenska i Finland och i Sverige låter ju fin landssvenskan exotisk.. . m~t gäller att organisera och hitta de rätta kanalerna . . . men vem och hur . .. ??? Visst behövs konkurrensen för att utveckla musiken. Men med onödig konkurrens menades att p.g.a. det stora antalet band blev möjligheterna till soundcheck o.dyl. helt olika, vilket ledde till ilskna blickar . .. vilket inte är så värst konstruktivt. Att utveck la Molpe-festivalen till 2 dagar kan vara en riktigt god ide om man inte samtidigt fördubblar antalet band för att kunna visa upp bredden. Hur hitta förhållandet mellan kvalitet och kvantitet? Frågan gäller både Molperock och Kustrock 2. Den största behållningen ur Vem vill ha f-s. rock??? den f-s . rockens synvinkel aven 2-dagars festival kan säkert vara ' Är f-s. rock för sfp??? samvaron och diskussionerna som förs mellan musiker från oli Är musikerna ofta flummare, ka band och landsdelar under dumma mähän som Rock-Berra småtimmarna i nattens dunkel. påstår??? Början till en rockmusikerstäm Är Eki Häggman den f-s. rockens ma kanske ...

Gud och skapare eller är det mu sikerna själva??? Låt skrivmaskinen glöda ... Sk jut byråkratrockarna i sank . . . och DEBATTERA!!!

Sassa Nygård

----------------------------------------------------

I-ringens årsmöte . Frey Dahlvik från Högnabba UF återvaldes till ordförande för 1 ringen vid årsmötet, som hölls se naste vecka i Gillestugan i Neder vetil. Vid årsmötet var ett 20-tal personer närvarande från de fles ta utav ringens medlems förening ar. Ringstyreisen fick följande sammansättning för verksam hetsåret 1983. Ordförande Frey Dahlvik, Högnabba UF: Tage Skytte (Jens-Ove Högnabba), Karleby UF: Mats Holmqvist (Anette Skog), Kronoby U&NF: Johan Holmbäck (Robert Lybäck), Nedervetil UF: Harriet Ljung berg (Gerd Forsell), Småbönders UF: Dan Furu (Peter Widjeskog), Terjärv UF: Chris tina Albäck (Carina Häggman) Såka UF och Öja UF & NF utser sina representanter senare. Sty relsen väljer vid sitt första styrel semöte viceordförande, sekreter are och kassör.

Bror

Sydnytt Ungdomsnämnden i Kristine stad har beslutat att man skall gå med ett brev till alla första gångsväljare och uppmana dem att delta i riksdagsvalet den 20-21 mars . Nämnden har också beslutit att man skall hyra upp ett ut rymme i Hemslöjdsskolan. Det ta för att en ungdomsorkester i staden skall få övningsut rymmen. För första gangen under stöder ungdomsnämnden ung domar som far på sportlovs resor . I budgeten finns 2.000 mark reserverade och ung domar som åker till Arjeplog i Sverige eller till Ru ka under sportlovet får dela på det här anslaget. Drygt 20 Kristine stadsunga kommer att få dela på slantarna berättar ungdoms sekreterare Harriet Lindelöf. Slutligen kan nämnas att Tjöck-Påskmark uf får 20.000 mk i renoveringsbidrag av staden.

Han var ung och ivrig. I veckor och månader hade han refererat kommunstyrelse rnöten, skrivit om sommarfes ter, intervjuat pigga 9O-åringar som intet mindes, kollat torg priser och allt emellanåt pli tat ner ett litet kåseri. Men det stora scoopet sakna des.

D Han tänkte med fasa på den yrkesbroder som för länge se dan sumpat alla sina möjlighe ter till vidare arbete på en stor New York-tidning. Mannen ha de fått ett rutinuppdrag; han skulle referera ankomsten aven luftfarkost och berätta vilka högdjur som fanns ombord. Mannen var bekväm av sig, hade en viss organisationsför måga och en stor förkärlek för öl.

Eftersom han bedömde uppdraget som synnerligen oin tressant hade han avtalat med en bekant som skulle ringa in uppgifter åt honom från flyg fältet. Själv satt mannen på en bar och tog det lugnt. Året var 1937. Luftfarkosten hette Hindenburg. Enligt legenden skulle man nens rapportör ute på flygfältet ha ringt medan skeppet ännu höll på att landa och plötsligt skrikit DEN EXPLODERAR. Då var det ju så dags för man nen på baren att önska sig att han inte vore mannen på baren utan i stället Mannen på flyg fältet.

Men åter till den unge och ivrige . En vacker dag ringde det på

redaktionen. Det gör det givet vis alla dagar, vackra som regniga, men denna gång kom ett samtal som verkade kunna ge det verkliga scoopet, pang nyheten som ingen annan hade. - Grannarna skjuter på mitt hus, sa en upprörd stämma i andra ändan av telefontråden. Utrustad med kameraväska och anteckningsblock gav han sig i väg, fångade en taxi i flykten och rullade iväg mot platsen för dramat. . - Jag stod nere i källaren och snickrade när jag hörde en hård smäll, ett alldeles tydligt gevärsskott, sade den gamle mannen som hade ringt.

- När jag kom ut såg jag kulhålet i väggen och ringde till er med detsamma. Av någon anledning hade mannen inte kommit sig för att ringa polisen, så den unge re portern lovade ringa till krimi nalen så fort han kommit till re daktionen.

En bit från fönstret, så högt att det var omöjligt att betrakta det närmare fanns hålet, litet och runt och svart, precis som kulhålen han hade sett i alla kri minaifilmer. - Jag vill ju inte skylla på någon, men nog är den där grannpojken en verklig odåga, menade den gamle och blickade ut över häcken. Det fanns alltså också en misstänkt. Det började bli allt klarare, han hade en Verklig

Grej på gång.

O Han ställde upp mannen vid sitt hus, lät honom peka på kul hulet och knäppte några bilder. Väl framme på redaktionen ringde han polisen som lovade rapportera först av alla åt ho nom, sedan kopierade han en av bilderna och fiek en utmärkt illustration till sin artikel. Med lite mörkrumstrieks trollade han dit en pil som pekade på hålet. Redaktionssekreteraren rita de en förstsida med skottdra mat på hedersplats uppe till vänster. D Då ringde telefonen. Det var polisen, de höll sitt löfte och kontaktade vår reporter först av alla. För att berätta att hålet var ett kvisthål.

15 DAMFRISERING .

HERR & DAMFRISERING

TUIJA

DU!

KVEVLAX Bestälin . 961-40313. din motor

SALONULIA Inneh. LENA GRANBERG

KARPERÖ

QUAKER STATE för länger motorns livslängd

Erickson & Erickson Karlav. 3 V

961-120311

VIDEOFILMER UTHYRES

SVENSK·TEXTADE VHS O BETA SYSTEM även mot POSTFÖ RSKOTT

"lltl~tt

SHtt11

r~1~~l~~~:~AX

INNEH. p·G AHLÄNG

-------~-------~-Sänd gratis FILMKATALOG Namn: ............................................................................................

VASA

Tidsbeställn. 961-32960.

SMRKOM4TIC®

. Kl

R "ÖRA

r."_~1

musikbranschens specialafjär

Stäng ute vind brus och mo torljud i bilen. Lyssna i stället på din favo ritmusik i en av Sparkoma tics många bilstereoalterna tiv.

.MI.~;.M.

Specialaffär i hemelektronik

Orkesterförmedling

TV • STEREO • VIDEO • RADIO

Vasa 961·113572

Sundom

6~100 VAASA

31050

VASA lO

11' 110

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • oa • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Postadress: ...................................................................................

Lösningar till barnsidans tanke nötter:

1~9

VASA

Ett enda streck dras från C till F till A till B till E till D till C till E till A till C till B till D till F och till B.

Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961-119920

Tel 962·4 1 423

Källarvaningen under Mode Ulrika Närpes

O~~ Holmberg

Maj·Len Remahi Vasa

~Narpes

~~~~

--~•

.,. lcaIlar producenterna det collage som de '""FmrflU! Fatale eNer En Ödesdiger Kvinna " . • • J. . . . od:Jd kalla det revy eller kavalkad. Det är fråga . ..... Dt:Ir musik och litet recitation kring ett givet te kvinnoroller. _

r:t

program. - Guillermo medverkan . 1I;J~;p:til::Dila.:D3 har siktat sånger och . Och det är många oli programmet är sIM Annika Mii· _.tel pi spiken. Genom pa:pamoet gör hon flera b-=rldliDdl~l. De tre öv - MeBarinne, Stina

SlIt-...

Ylva EdIund kan

_åDas för några fma

nummer var. Programmet är fullt av överraskningar och in fall och mot slutet blir det rik tigt roligt. Femme Fatale skall turnera till en massa olika platser i svenska Österbotten. Alla som jobbar med programproduk tion, med spex, revyer och and ra program bör absolut se Fem me Fatale. Alla som tycker om sång och musik bör inte för summa att se det. Och alla and· ra ja, det är ett kul program som alla borde tycka om.

Sven-Erik Glader

"Vi måste tillsammans trygga våra barns fram· tid genom aktivt freds· arbete."

Murimurs sexhörning: Ordnin gen av talen blir med början i ringen högst upp: 8, 3, 10, 9, 2, 13,6, 11,4,5, 12, I. Talet 7 blir över och kommer i mitten inom frågetecknet.

~c5tllt~ii"4rell Inneh. lena Wilson

-j

I-----.. .-

Shop

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

1 1

A&M

I\f" ."

möbl'lhus

PITKAKA1U41SToRAL~NnGATAN

Adress:

"Det behövs hjärta i po· litiken. Hjärtat i social· demokratin är frihet, jämlikhet, broderskap."

"Många, speciellt de unga, känner en djup oro för framtiden. Låt oss tillsammans arbeta för att de istället får an· ledning att Ik änna fram· tidstro och optimism."

Gemenskap och ansvarskänsla Socialdemokraterna

Stormen före lugnet' Testa dig

själv!

"Penkkis" eller "bänksuddaredagen" är när abiturienterna tillåter sig lite karnevalstämning efter 11 1/2 år på skolbänken. Utstyrslarna och upptå gen varierar från skola till skola men glädjen över att äntligen skönja ett slut på pluggandet torde vara densamma överallt i vårt avlånga Jand. Här följer några glimtar från gymnasierna i Vörå och i Petaiax. Stormen före lugnet kunde man kanske kalla dem. Efter glädjeyran un der "penkkis" återstår en tid av intensivpluggande före de slutgiltiga stu dentskrivningarna.

UF Svanen gick segrande ur II/-ringens ringkval i sgu's frågetävling. UF Svanen kammade hem 14,5 poäng. Ar du lika duktig? Segrarnas poäng

1 Företag i svenska Öst erbotten. I vilken kommun i svenska ÖSter. boUen hör följande företag hemma. A: Outokumpu B: Metsä-Botnia C: Almedahls

2 Musik

Senaste höst gav Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU ut en sam· lings-LP med finlandssvensk rock. Fem utav de sammanlagt elva banden som medverkar på skivan har an· knytning till ÖsterboUen. Vi frågar vilka är dessa fem. 5 rätt =3 poäng 3 rätt= l poänle 4 rätt=2 oän

Följande tre frågor kommer att be

handla länder och huvudstäder, vi

frågar i vilka länder placerar ni följ

ande huvudstäder. A: Bukarest B: Caracas C: Amman

4 Politik Nu inför de stundande riksdagsvalen

figurerar rätt ofta partiordföranden

för de olika politiska partierna i

massmedia. Vi frågar vilka partiers ordförande är.

A: IIkka Suominen B: Paavo Väyrynen C: Jouko Kaianoja

5 Idrott

Troll tycks vara välrepre senterade i gymnasiet i Petaiax. (Foto: Stig Björkas)

Senaste veckoslut var synnerligen

händelserikt ur idrottslig synvinkel

sett, med bl.a. för-OS iSarajevo,

Svenska Rally i Sverige och VM på

skridskor för all-round-åkare på Bis

let i Oslo. Vi frågar. A: vem vann 15 km på skidor för her

rar iSarajevo?

B: vem vann Svenska Rallyt C: vem blev världsmästare på skrid

sko för all-round-åkare?

2,5

6 Uppfinningar

"Afrikansk- stamhövding" från Vörå samgymnasium. (Foto: Kaj Svels)

Följande frågor kommer att handla

om uppfinningar och uppfinnare. Vi

frågar vem uppfann. A: Dynamiten B: Glödlampan C: Telefonen

7 Film Följande tre frågor kommer alt

handla om tre mycket kända perso

ner från filmvärlden, vi frågar.

A: Vem gjorde huvudrollen i filmen om Golda Meir? B: Vem gjorde huvudrollen i de s.k.

Rocky filmerna.

C: Vad heter regissören som bl.a.

gjorde filmen om E. T .

Abiturienterna i Vörå sam gymnasium -83. Ett slags Rio deJaneiro i Vörå tappning. (Foto: Kaj Svels).

:HVAS

U;J!UBPJOf ::J BI;Jnnu;JA :0 u;)!u!!wnM :V [

::J 9lf5B)I- :0 .<q;JIJB)I : V J

!IJBd Blfsl\s!unwwolf spuBlulj ::J \;)!IJBdJ;J\u;J:J :0 (snwolfO)l) \;J!IJ BdslJuHwBS :V to

XBIB~

J;J\S3lfJOdOd S3WBUB,f PUBO II;J\UV u;,g BJ!!UPJOf BUJBddoUlf\3j " o!wJnH JO\lf!A dnoJlJ-~.l

umB,]-lflllj. JloM ::J BIOlflf!~ nuuBH :0 AOIBfABs J;JPUBX;JIV :V S

II;JO

WBIIBJ~

J;JPUBX;JIV ::J UOS!P3 V SBW0.l :0 n;)qoN p;JJJIV :V 4)

llJ;Jql;J!dS U3A3\S ::J ;JUOIIB\S J;J\S3AI,( S :0 UBWlJJ;,g p!JlIu I : V L

fBW ::J Hnf :0 J;JqO\lfO :V 8

8 Månader Tidigare var det rält vanligt aU de oli

ka månaderna under året hade sär

skilda namn. Även i dag förekommer

det aU vissa månader får speciella namn, vi frågar vilken månad är.

A: Slaktmånad B: Sommarmånad C: Blomstermånad

Egna poäng