18 ungdomsföreningarna ", för att tala i Det var en stor uppgift Du hade åtagit de termer de använde. Det är väl en Dej när Du skrev boken "Huset mitt i byn", Bertel! Du minns väl att jag var grundförutsättning i en traditionell, betänksam när Du började. Sedan jag hundraårig föreningsrörelse. läst Ditt förord till boken upplevde jag Apropå termer, Bertel, lade jag mär starkt Den vånda Du tydligen känner ke till titt Du använde ordet "inbör (Tack för övrigt för att Du noterade deskrig". I sak har Du väl rätt, men min medverkan). med tanke på vad t;.örelsen en gång var . Resultatet verkar i första-hanå sto_ o ocl] vad dess ledare då kämpa!le för rartat. Den yttre' utformningen är till~ •kunde man förstås ha an vant en annan talande och gedigen. Det är ett stor skrivning. verk Du åstadkommit, Bertel. Men det . Om bi/materialet i boken vågar jag finns nog, .som Du själv påpekar, en mej på att anse att innehållet inte del brister, vissa små fel och saker som håller vad pärmbilden lovar. Kanske är . kan diskuteras. Gillestugan i Nedervetil vad exteriören / Jag j6redraT att skriva detta mycket beträffar vår vqckraste samlingslokal. personliga tyckande ' kring .'Din bok Det finns totalt , knappt ett tiota, som som ett brev till Dej, Bertel.' Orsakerna. verkligen är tilltalande eller "stiliga". _. Uj-lokalernas yttre utjormning byg är flera. Jag vill understryka att det iir ger förstås på den traditionella bygg mitt perso-"liga tyckande. Jag är inte nadsstilen i landskapet. Taken gjordes säker på att jag tycker objektivt. Jag litet brantare än stugtaken och jör att känner mig rätt långt delaktiv i Ditt understryka att det var litet "finare" verk. Därmed också delaktig i brister hus målades de. vitd eller gula. "Från na. Jag vill på ' detta sätt understryka . början var kanske ännu fler än i dag att det är ett personligt diskussionsin- rödmålade. lägg om boken - (som Du givetvis inte . Trots att-lokalerna alltså vad bygg skall känna Dej skyldig att 'besvara). nadsstil beträl/ar bygger på miljö och : Trots den ovanliga jorm min '~resent- tradition, är del sig själva inte särskilt tion" av boken clärmed får tror. jag estetiskt tilltalande. Vid fotogT,aferan- . ändå att den intresserade läsare får en de borde man därför ha eftersträvat att god orientering om vad boken handlar få något av miljön kring lokalen med. om. Kanske t.o.m. blir mera intresse Gillestugan och några till är ett undan rad att köpa boken och läsa den - vil tag jrånd en regeln. I alltför många fall ket förstås är en avsikt med det jag skriver.! . ger lokalbilderna ett intryck av vans kötsel - och i sådana fall då det an nars är fråga om en aktiv och välskött Jag tycker -att Du gjorde rätt när Du förening. valde att sätta "mera kött på benen" Inne på bilderna vill jag passa på att än vad som var meningen från början, konstatera att jag tycker att de 16 extra
dvs. att göra mera än korta bildtexter bildsidorna med icke-lokal-bilder är
till bilddokumentationen av uf något av det bästa i boken. De sidorna
lokalerna. I en avlägsen framtid har berättar en hel del om föreningarnas
bilderna måhända det största värdet, . lov och verksamhet - något som med
men i dag är nog texten det värdeful dagens ögon sett är intressantare än ex
laste i boken. Utan text dokumentation teriörbilderna. hade boken knappast varit av något Jag har tyvärr också hittat en del större intresse för dagens liisare sakfel och tryckfel i boken - trots att betraktare. jag inte sträckliist allt ännu utan bara Att man valde att presentera före "plockat". Jag känner en viss delak ningarna nu och tänker sig att publice tighet i de skönhetsfelen. Några av oss ra någon slags förbundshistorik 1988 "föredettingar" kunde ha liist igenom upplevde jag genast från början som manuskriptet innan det gick till tryck "omvända världen" (Du kommer väl ning. ihåg det). Jag tycker bra om Ditt sätt att lägga Det är uf-rörelsens IOO-årsjubileum upp texten, Bertel - först en bild av vi skall fira efter snart fem år. Då bor dagens förening och sedan en de föreningarna ha presenterats. Och återblick. Däremot är jag tveksam till en utvärdering av deras betydelse den reportagemässiga ombrytningen gjorts. Om den ursprungliga tanken då ell avsnitt av texten lyfts upp som fullföljs blir det nu så att förbundets ingress. historia skrivs när SÖU de fakto är 82 Bertel, Du har själv gjort vad Du år. kallar "förbehåll och förklaringar" till Din motivering till att Du nästan "Huset milt i byn". Eftersom Du ta helt utelämnat namn i krönikorna om git mej med som delansvarig i produk föreningarna kan förstås accepteras. tionen har jag här tagit mej friheten all Men det skulle knappast ha varit svårt dels diskutera Dina egna förbehåll, att åstadkomma en ännu starkare mo dels komma med ytterligare några. Jag tivering till alt namnen borde tagits har medvetet låtit bli all ge exempel. med. Boken är ju tryckt. Uf-rörelsens historia (i elt historiskt Andå tycker jag nog all Du får vara dokument borde det för övrigt heta nöjd med vad Du gjort. Huset mill i "den kulturella ungdomsrörelsen") är byn är ell värdefullt tidsdokument och också dessa idealisters/förkämparnas ell vackert "uppslagsverk" för framti historia. Om man börjar analysera en da forskare kring uf-rörelsen. Med ungdomsförenings historia utgående hänsyn till den tid Du hade till förfo från de aktivaste perioderna inom fö gande för all skriva texterna i boken reningen, stöter man alltid på någon tvekar jag inte alt kalla det storverk. "profil", någon aktivist, idelist, för Tack, Bertel, till Dej i första hand, kämpe, eller vad man vill kalla dem. för boken och ungdomsföreningarna! Ibland kan det finnas /ler samtidigt. Ide-utformarna, redaktionskommit Bakom verksamhet och aktivitet finns ten, de som producerat själva boken det alltid en "dragare". Visst borde de samt SÖU:s kanslichef och personal är få erkännande genom alt deras namn också värd erkännande för elt väl ge nämns när föreningens historia skrivs. nomfört projekt. Yi borde inte få glömma de som gått före. "Som odlat kulturens teKar i Sven-Erik Glader