Österbottniska Posten (ÖP) nr. 40 1984 by Österbottniska Posten

Nr 40. Torsda2en den 4 oktober 1984. Mk 2,50.

................................._

:•--••••• • -•• ••• • ••--••

11.500 på ÖP-dans :•-• ••• -•• -•5 ~~~~ i •• • : ÖP måste fortsätta! •

Sommarteatrarna klarade

sig skapligt trots vädret.

Se sidan tre.

~~----~~.r~~~

Drygt 1.500 personer betalade in sig vid Aminnes ÖP-dans senaste veckoslut. - En skaplig siffra om man beaktar att det var sent på bösten, menar folkparkscbefen Janne Sjöström. Kvällens stora dragplåster, The Love Machine, kostade visserligen en vacker slant, men det blev ändå en skaplig summa över. NettobehåJlningen går på cirka 25.000 mark, vilket skaJl delas mellan ÖP-insamlingen och Aminnes Folk park. Folkparksstyrelsen bestluter ikväll, torsdag, hur stor andel som skall gå till insamlingen.

: - In"te kan det vara så jäkligt att ni måste lägga nerÖPI • Det var en av de många åsikter som kom fram då Åminne publiken senaste lördag fick möjlighet att berätta för ÖP och läsarna vad de tycker om precis vad som helst. Inte så överraskande kom de flesta åsi'kterna att gälla tid ningens framtid och innehåll. De allra flesta åsikterna vid ÖP-ståndet..var att tidningen måste fortsätta. Åmiimes initi ativ till en OP-dans fick beröm och många tyckte att andra arrangörer borde följa exemplet.

: :

D D Malaxflickorna Marina Wikman och Catharina Stormlund hörde till de i Äminne-publiken som gärna skulle se att ÖP fortsatte. Läs om ÖP-dansen i Åminne på . sidorna fyra och fem

:s fortsatta utgivning borde ordnas på samma sätt som hittills. Det vill säga att det är Jakobstads Tryckeri och Tidnings Ab som äger och ger ut tidningen. Det är det förslag som gick tiD SÖV:s sty relse för avgörande på onsdag kväII. För att tidningen skall fortsätta utkomma stäDer JTT dock vissa krav på vissa garantier för att tid ningen inte skall bli olönsam för företagets del. Det betyder i prak tiken att det blir förbundet som kommer att stå för det ekonomis ka rikstagandet.

• D D The Love Machine - en häftig f/ickgrupp från Los • Angeles -lockade en publik på l. 500 personer fill Aminne senaste lördag.

• : : • • : : • :

För att utgivningen skall bli lön sam borde upplagan uppgå till 12 000-15 000 exemplar, det vill säga dubbelt mera än i dag, men absolut inte lägre än 10 000 exemplar. Det är också den nedre gräns medlemmarna i "De äldres råd" sätter om de skall kunna lova att ordna sponsorering för tidning en. Beträffande marknadsföringen av tidningen gick rådet också in för att huvudansvaret skall ligga på föreningarna.~

liiiiiiiiiil

••• •• •• • ••• •• ••• • •• • •• ••• •• ••• •• • ••• •• •

• •:

rh tyngdlyftaren Bengt Norrvik representera. Han är ordförande för Kors bäck uf, en Uten förening I sydUgaste ÖSterboHen. En förening som vi presenter ar tilhlmmans med myck et annat från Sjaode ring en pi sidorna 11-14 i vec

Styrkan

hos småföreningarna

: : :

. ...............................................

nsöp

S,;;" t

7tee44f1t,,,,,a,IU Ny lII1iIcelsD'k kring sex och samlevnad. Sido17Ul 6-7.

----------------~~----------------------~--------~

-2

Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Olin

Det bästa här i livet...

å 60-talet talades det ofta om någonting som kallades

för Stockholmsäktenskap. Idag är det ett nästan bort

glömt begrepp.

På 6O-talet innehöll det material som gick ut till ungdoms

statsbelånad lägenhet.

På 6O-talet innehåll det material som gick ut till ungdoms

föreningarnas tonårsklubbar starkt moraliserande inslag.

Idag är situationen en helt annan . Men vad är det då som har hänt? Moralbegreppen har radikalt förändrats och det på mindre än en generation . Långt bakom oss , men ändå så nära i tiden, finns åsikten om att äktenskapet är en förut sättning för att två människor skall kunna ha sexuella förbindel&er eller leva tillsammans. Tidigare kunde kyrkan och olika frireligiösa samfund ge klara besked var sexualiteten hörde hemma, det vill

. säga inom äktenskapet. Men i våra daga~ börjar även prelaterna sväva på målet. De gamla kyrkliga ideolo gierna, som genom århundraden åtminstone ytligt sett hållilt ungdomarnas föräktenskapliga sexualitet i styr, blir allt mera urvattnade och förlorar sin betydelse i vår seku lariserade tid. Känneteckande för den nya tiden är att man nu för första gången kan tala öppet om saker som har med samlivet att göra . Ord och uttryck som tidigare återfanns endast på utedassets väggar , har nu blivit rumsrena. Man kan tala öppet om sådant som tidigare möttes med hån , fnitter eller skratt. Vem minns väl inte de stackars lärare som skulle ge sexualupplysning i skolan? Blommor och bin blev ett begrepp men läsåret ville inte räcka till för att klassen skulle hinna fram till slutet av biologiboken

där de djupa hemligheterna finns beskrivna . Eller var det kanske meningen att eleverna skulle lära de intre kapitlen helt själva.

Idag är det en stor del av ungdomarna i de högre tonåren som använder sig av sin sexualitet som ett rekretionsme del; som en skön flykt undan vardagens pluggande och stress. Det är inte heller många föräldrar som viu mis sunna sin tonåringar denna njutning. Begrepp som avhållsamhet, oskuld och renhet är lyckligtvis något hör det förgångna till. Ett samhälle skaoar de moralreeler det behöver för överleva . Det är en regel som kanske något förklarar det som häller på att ske. I tider då barnbegränsning inte var möjlig måste samhället ställa moraliska hinder för an människorna inte skulle hänge sig åt sådant som kunde medföra flera munnar att mätta . I våra dagar, då preventivmedlen ger möjlighet till skydd mot oönskade graviditeter, finns det inte l.ängre något sociologiskt motiv till avhållsamhet. Och skulle det trots preventivmedlen uppstå en gravidi tet är inte samhällets lördömade idag alls detsamma som tidigare . Ingen flicka behöver längre gå i sjön för de " hennes samliv har lett till.

Det finns inte längre något behov av att tala om Stod: holms-äktenskap. Samboendet som en mera eller mindre accepterad samlevnadsform finns redan här, mitt ibland oss. Och eftersom det är ett faktum borde man samhällets sida göra det bästa av situationen gen.om an lagstiftningsvägen jämställa samb.oende med äktenskap. Beträffande t.onårssexualiteten är situati.onen den samma. Uttryck s.om .oskuld .och avhållsamhet hör det förgångna till .och skulle idag ske mera dubbelmoraliska än någ.onsin tidigare. Från samhällets sida borde man bistå ungd.omarna med från samhällets och framför allt skolans sida b.orde man istället bistå tonåringarna med information om sexualia tet och preventivmedel. För att nu inte än en gång tala den känslomässiga sidan av saken. Eller som amerikanerna brukar uttrycka det: The best Life are free. (Det bästa här i livet är gratis).

things

Veckans klipp

Åländskt dilemma I

På Åland har den lokala radion, för att inte tala om den finländs- . ka riksradion, problem med de unga lyssnare, som envisas med att lyssna på Stockholmsradöon P 5. Ett förslag om att man skulle låta den lokala radion gå ut över Stockholms-radions våglängd tas upp i tidningen Aland där Helge Sälgen kommenterar: "De.! är därför förståeligt om Radio Älands redaktion är orolig över utvecklingen . Återutsändningen av Sveriges Radios Program 5 har blivit " en succe på Åland och i varuhus, bu· tiker, restauranger och allmänna inrättningar kommer skvalmusiken från P 5. Dessutom har stockholms redaktionen märkt framgångarna på Åland och räknar numera ålännin· garna som lyssnare till programmen. Vad vore då naturligare än att Ra· dio Ålands lokala nyhetssändningar kopplades in på stock~olms stationens våglängd klockan 12 på

dagen och klockan 18.30 på efter middagen? Men så enkelt är det inte. I Helsingfors vill man inte veta av ett sådant förslag och det måste man förstå. Låter man de åländska lokal programmen gå ut över P 5 sändaren finns risken att antalet åländska lyss nare till de finlandssvenska prog rammen ytterligare minskar. För Radio Älands del måste väl trots aHt en "tvångsmatning" av P 5 lyssnarna inte vara riktigt tillfreds ställande. En förbättring av prog rammen så att lyssnarna bemödar sig att slå om radion till den åländska sändaren vore väl ändå mera sympa tiskt. I synnerhet som man vid vissa tidpunkter konkurrerar endast med nyheter på turkiska och serbo kroatiska. I det här sammanhanget måste man fråga sig vart det stora "lyftet" tog vägen, det som skulle synas i de åländska lokalprogrammen då den gamle chefen flyttade på sig. Någon annan förändring av programmen än den nya sif;naturmelodin är nämligen svår att upptäcka. Trots att "Lumpariands travarin" försvann så lunkar programmen fram i samma takt som tidigare. Vill man att den åländska ung domen absolut skall lyssna på Radio

Åland bör väl programmen' rikta sig till dem. Att smyga in sina sänd ningar på andras våglängder kan ju vara bekvämt och lyssnarna har sä kert i det här fallet ingenting emot det. Tvärtom, frisinnad ungdom vill ju ha det på det sättet. Men som redaktör vid Radio Åland måste det ändå kännas ganska snopet. "

Dragspel "Det har sagts. all kullurbeg reppet är so"m en dragharmoni ka som går all dra ut ganska långt. I vecken hillar man alltid nya "kullurer" . Man kan Också trycka ihop dragspelet och få ell mycket snävt kullurbegrepp. Olika tid er och olika änder har olika ås ikter. Därför bUr Beethoven och Byxlösa-Agust. opera och jojk ning. balett och krogdans olika uttryck för kull ur. Och det är bra på det viset." Marginalkrux av Rolf Söderling

missbrukare - sådana finns - ocb ompröva de direktiv och godtagna vård modeller som vi har idag. I regeringen och riksdagen mås!e Den l5-åriga Kerstis död i St.ock diskussionen äntligen tas upp om eD holm uppmärksammas av Margi total och konsekvent krimi ~ ta Lukkarinen iOsterbollningen. av varje befattning med narkotika_ Kersti är ett av många tragedier Straffet för langning och innehav av där narkotikan är inblandad men narkotika måste vara hån. Så bin . just dethär fallet har fått stor att straffet och möjligheten att UDd publicitet i Sverige på grund av komma straff åtminstone inte u.pp muntrar till langning, vilket idag att Kersti förde dagbok där hon fallet. " roggrannt beskrev den tillvaro hon levde på vägen mot själv mordet.

Frihet till döds

"Det ansvar - eller rättare sagt den ansvars flykt - man nu debatterar i Sverige skall vila på många fler än på en knarkande tonåring eller hennes familj. För vårdpersonalen på olika institutioner och socialbyråer betyder ansvaret större engagemang, mera fantasi och flexibilitet i arbetet. För deras arbetsgivare, men också på hÖgre nivå, innebär ansvaret att se till att det finns tillräckligt med resurser för ett annorlunda grepp i arbetet. Sociala myndigheter på läns- och riksnivå bör inse sitt ansvar genom att ta lärdom av de kommuner och enskilda socialarbetare som nått resultat i sitt arbete med narkotika

CITATET

Sorgen har sina gränser. men fruktan har inga. Ty vi sörjer endast över det som har hänt, men vi fruktar allt som möjligen kan hända. Plinius d.y.

Det är bättre att varken kunna lösa eller skriva än att inte kunna göra någontinK annat. WILLIAM HAZLITT

3 der" , eller dramatisering av nå gon bok liv Erik Andren. Vi har också funderat på någon barn pjäs. - Men ingenting är ännu be stämt.

regniga sommaren som varit

'me ha haft nån större av ~ktcanlde verkan på teatergrup f'ramtidsplaner. Många har klan för sig vad de kom att spela, och några har re påbörjat genomläsningar.

Petalaxborna

. i Kronoby? teatergruppen som trolig m nästa sommar kommer att - ra en reprisproduktion är Torgare Sommarteater i Krono b) med "Vår bygd vid ån" av Hans Fors. - Det är ännu inte riktigt fastslaget, men högst troligt, eftersom vi upplever att inte många hann se den, säger Clas Henrik Forss. - Sen är det också svårt att hitta passande pjäser. Vi är nöjda med den sommar som gitt, och 3.200 har sett oss. Jl

Den stora uppslutningen av Kro nobybor har också bidragit till framgången . Rent ekonomiskt ligger Torgare rätt bra till in för det nya året, trots att man upp lever att kommunen ställer upp ytterst sparsamL - Men de skulle nog ha gett gaiantipengar om vi hade gått på minus, uppger Forss. För kom mande sommar försöker vi finan siera bl.a. via kommun och Sven ska Kulturfonden. Bra start i Vörå Den andra nya gruppen bland sommartea trar , nämligen Vö rå är också på det klara med att fortsätta verksamheten. - För aU vara första året har det nog gAtt väldigt bra, tycker Thomas bttil. Vi var sA nära · succe som man bara kan kom ma. Sju föreställningar hade vi, med 2.000 personer, fastän det regnade under sex föreställ ningar. Vad Vårå kommer att spela Dästa sommar är ännu oklart. .;.... Vi vet bara att vi ska ha . .onting, och ganska säkert ägot nyskrivet ocksA. Det kommer att avgöras nAgon ging närmare årsskiftet. Någon repris på "Brudhäll omas blod" blir det inte. Och regissör antar man nog att man ska få, också. - Vi har ju vissa kontakter, sager Kattil. Det är inte heller säkert att Vörå Sommarteater kommer att begagna sig av samma spelplats som i år, museet Myrbergsbyn. - Allt är så beroende av pjäs. Blir det en 1700- eller lS00-tals pjäs är Myrbergsbyn bra, blir det Lex. en 70-talspjäs, så har vi ju nog ett par andra ställen att ta till också. Man hoppas också kunna fortsätta det fina samarbetet med Vörå kommun nästa spelår.

I Kronoby spelades det i sommar teater för första gången på Togare f.d. prästgård. Nästa sommar blir det . troligtvis T1J'premiärpå pjäsen " Vår bygd vid ån".

ra. Majlis Graolund har stora erfarenheter av Korsbolmsspe len, eftersom hon innehaft hu vudrollen i tidigare uppsätt ningar. Rollen uppges ocksA va ra specialskriven för henne. Nu är det Birgitta Scbooltz som fAr axla hennes mantel.

Korsholms Teater gAr nu i AlbeUrinstitutets regi, med Majlis Granlund som ledare. Hon kommer ocksA att regisse-

vidare. Den lockade en publik på ca l 600 personer. . - Vi har inte börjat planera för nästa sommar ännu, uppger Marianne Winter. Vi har inte haft vårt redovisningsmöte ännu, så vi har inte tagit någon ställning som repertoar för nästa sommar. Det ekonomiska ska först vara klart.

Molpe boppas pA stöd

Kommunen har i alla fall bevil jat 15 000 för anställande aven konstnärlig ledare. - NAgra smA ideer frAn förr har vi, berättar Winter. Till exempel Alexis Kivis "Sju brö

Molpe uf är också aningen be svikna på sommaren som gått.

Fors i KorsnolJU Hans Fors är en författare som b1.ivit flitigt spelad under som maren som gAtt. Kommande sommar kommer ocksA att in ..män premiär på ett av hans sUdespel. Korsholms teater ... nu inlett genomläsningen av ~'Korsholmsspelen' , , . och de fIe5la större roller är redan be-

- Vädret satte käppar i hjulet för oss, säger Svahn. Annars har publikreaktionerna varit positi va . Att spela finska pjäser upple ver vi inte som något negativt, det är ju ändå finländska förhål landen de bdyser. Ca l 500 per soner såg Joel Lehtonens "Put kinotko".

- Dethär blir fjärde gången "Korsholmsspelen" uppförs, be rättar Hans Svahn, medverkande i spelen. Teatergruppen har i år också i stort sett samma stamgäng som tidigare, men' en del har också blivit handplockade. Musiken är skriven av Sigurd Snåre och scenografin görs av Harry Öhman. Den säsong Korsholms Teater har bakom sig är kanske inte den allra bästa.

- Vi hade en publik på 800 personer OCh vi är nog inte riktigt nöjda, säger Ulf Stenlund. Vi måste ha mera pengar och vi hop pas att kommunen går in för all stöda i större skala nu när det blir ungdomSår och allt. Annars blir det nya tulavippor i Molpe nästa sommar. Det ska handla om Molpe under gångna tider och man har redan samlat en hel del material som ska sam manstäHas i en studiecirkel under ledning av Kristina Backgren-Ny gård . - Vi har börjat skriva, så det är nästan färdigt, berättar Sten lund .

ur kistan

I Petalax fortsätter man att rota i • " Bykiston" . - Vi börjar skrivandet först efter julen i Arbetarinstitutet, men det finns ju ännu material att ta av, säger Sylvi Norström . Det har nog .diskuterats att vi skulle svänga om, och ta något annat, men eftersom inkomster na går till Hembygdsgården, där vi också spelar tycker vi att det passar bra att spela om förr i ti den. Läktare har man mi byggt och fähuset är restaurerat. Nu riktar . man in sig på att renovera stu gan. Sommarens regn gjorde en del intrång under fQreställningarna även i Petaiax. - Inte kan vi klaga, säger Norström. Vi hade ungefär l 500 personer, och det går ju så länge vi som är med inte tar någon er sättning.

Vädrets makter ·gick emot

SOMMARTEATRARNA

men publiken svek inte Att det är höst, det har man den senaste tiden fått erfara, med snålblåst och regn, skördetider och jakttider. Sommaren är slut för denhär gången. Men att det blir en ny sommar, det vet man, och planer för vad den sommaren kommer att bjuda i teaterväg har redan många sommarteatrar börjat fun~ dera på. De flesta som spelade i år är också med nästa sommar. De nya på are nan, Torgare och Vörå anser det värt att satsa flera somrar för ändamålet, emedan Juthbacka Teater lämmar utescenen för en tid och flyttar inomhus.

~ser

4 000 såg Charleys Tant

Den enda gruppen från i somras som inte spelar teater nästa som mar är Juthbacka Teater. På grund av älvutbyggnaden tvingas man nu att hålla upp en tid. - Men inte går vi i graven för det, säger Carita Häger. Vi flyt tar inomhus till Bio Scala, som vi nu börjar renovera och bygger om till teater. Sen kommer vi nog tillbaka till Juthbacka när området blir spel bart. - En bra avslutning på den 14 Ariga traditionen hade man i Ar med "Cbarleys Tant". Drygt 4 000 personer har besökt före ställningen trots regnet. - Trots alla förstisigpAare som inte varit nöjd med vArt pjäsval, kan vi ju ändA konsta tera att vi inte satsat fel, säger Häger. När man sysslar med amatörer och frivillig publik miste man rätta sig efter det. Det ska vara roligt att spela, ro ligt att se. Allt tyder på att Svenska Öster botten ska få en rik sommartea terverksamhet även nästa år. Fli tens lampa lyser, när sommartea termänniskorna samlas för att planera sommaren - i höstrus ket.

Ane; Holm

Oklart i Närpes Närpes Teater har det blåst en hel del om i tidningspressen under hösten . Reprissommaren med "Runar o~h Kylhkkl " var mget

Korsholms pjäs Putkinotko drog inte riktigt sä mycket publik man l'äntat. Men nästa sommar är det igen dags för Korsholms-spelen.

Tony Asumaa t. v.: - Fortsätt med ÖP det är klart det. Hade vi inte tidningen skulle arrangörerna inte veta var de skulle annon sera. I Malaxbladet kanske, som utkommer fyra gånger i året? Stig-Gustav Rönnback t.h.: - Skriv så att de äldre förstår n~g~~ting också. Det finns många äldre, föräldrar till exempel som vIIIIasa om vad som sker. Varför står det alltid detsamma i tidnin gen. Kan ni inte hitta på någonting nytt. . . om dans till exempel. borde skriva om hur ungdomarna skall uppföra sig på dans.

• ÖP sluta? frå _ varför mas~e och Mats gar Peter smekars Sten backa.

Stå inte mitt på vägen!

Mera damernas och lugna danser Mera lugna danser och vals , ~ch shottis, det efterlyser tjöckborna Bengt Stenlund och Kenth Osterback. ' - Så skulle det gärna få arrangeras flera danskurser sä att också pojkarna skulle lära sig dans, menar Stenlund. Vidare efterlyser tjöckborna mera damernas, antingen som delat fifty-fifty under kvällen eller som damernas afton. Men åtminstone en timme per kväll borde vara vikt för flickorna.

•• Britt-Marie Majors instämmer med tjöckborna och menar att man • som flicka nog känner sig dum om man går och bjuder upp dä or sagt till om att det är herrarnas. ••• kestrarna Sven Mattas menar att ÖP allt för mycket riktar sig till de äldre •• läsarna. •• ligheter. Han efterlyser mera reportagen om olika utbildningsmöj· .. . •• _ Då vi slutade nian visste vi inte alls vad vi skulle borja med. f~~ns det studiehandledare som gav.råd me~ d.et.kunde •• Visserligen vara bättre. OP kunde köra reportagen från ohka studlehnjer och •• iniervjua både elever och 'lärare. •• ••• •• •• •• •• •: Två LUF-fans, Kjell Nygren och Klas Å'bb efterlyser mera heavy i : : • • :

ÖP. Så vill de också ha topplistan tillbaka, varje vecka. Nygren; - Ni borde lämna Jeppis. Det är alldeles för mycket frå~ Jeppis-trakten. Mera frän Sydösterbotten i stället. Abb: - Men det är klart att OP skall fortsätta. Den är bra så man vet när och var det arrangeras dans.

, V uppmanar alEtt ?ar frin asB ordentligt ute tå tt . å vä la liftare a s . å "grenen och mte IDltt p " p va Då de körde ner "längs var det nara på .to. n.inn'ke·O'v , rtav.ö·:"ver en liftare. Det • nära att liftarens hand ~ilen! Något att tänka p~ ~en som står och liftar l .",Äd''''ISII(l':l, alltså.

Buss från Närp - Det borde gå buss från Närpes till Aminne, tycker Nina t.V. som kommer från Närpes. Både hon och väninnan JolUlnna från Vasa tycker att det borde gå att ordna med bu~förbindelse för närpesborna. Som det nu är går bussen bara från Övermark. De som kommer längre söderifrta och inte har 'bil måste antingen åka taxi, lifta eller tigga skjuls med någon.

- Efter Ford kommer ÖP! utropar en toboby.

Kenneth .. '.Påhls från V·'orå tvcker att OP ar en bra Cd' nom ÖP få l Ding. Ge r han reda på var det arrangeras dans. FestfördeJnin ~n. Som brukar PUbliceras ; .,rjan av året är bra bara d stammer. ,en

•t .e...........................................................................••••••••••••••••••••••••••••••••••

'~~~..

5 ~~"MM~"""

••••••••••••" •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •• .. ••• • •

Nio av årets tolv må nader ligger de ute på turne. Under de tre övriga .försöker de hålla ledigt. Deras turnepro gram omfattar så gott som hela jordklotet; Syd-Amerika, Fjärran Östern, Europa, Fin land Åminne ... Senaste lördag var de således här igen THE LOVE MACHI NE. Det är nu sjätte eller sjunde året de turnerar i Finland och en gång tidigare, en mörk kall höstkväll 1980, var de också i Åminne.

•• ••• • ••• • ••• •• • , • • :•• ••• ••• ••• • ••• .:• • ••• •• • ••• ••• :•• •• • ••• •• ••• ••

The Love Machine i 19M-års upplaga: fr. v. Pepper Watson, Mary Kay H(JIDk,fne.

Fem fräscha färgade flickor i

The Love Machine Det var alltså för fyra år sedan som de senast gästade Öster botten. Då bestod gruppen fak tiskt av sju tjejer. Idag, är de fem men av dessa är det fort (arande fyra som hörde till den ursprungliga uppsättningen. - En har gift sig och ett par gått över till modelljobb, be rättar gruppens ledare Bernice Givens. . Att det kommer in nytt blod i gruppen är bara naturligt då man beaktar att den hållit på sedan mitten av 70-talet. Men trots allt turnerandet har flic korna hunnit med en hel del på hemmaplan också. De har gett

ut fem LP-skivor och spelat in en fIlm. Och så har de varit med i Jonny Carlson Show, ett TV program som har omkring 20 miljoner tittare. Det vill säga nästan fem gånger Fililands be folkning. De tre månader de tillbringar hemma i Los Angeles försöker de slappna av så gott det går. - Det blir massor med ame rikansk fotboll och så mamma förstås, berättar Bernice. Just nu jobbar flickorna på ett eget material som de hoppas skall kunna resultera i en ny LP-skiva. Det var faktiskt ett tag sedan de hade någon hit hemma i staterna, men nu ver kar det finnas utsikter för dem

att få ut det egna materialet på skiva. - Våra texter handlar om vad kvinnor tänker kring frågor som livet, förhållanden och sådana saker, berättar Bemice. Under OS i Los Angeles job bade de på hemmaplan. Då uppträdde de på Playboy Club och naturligtvis var det folk . från alla världens hörn som kände igen dem och kom och hälsade. Också finländare. Orsaken till att de turnerar ute i världen är att de får bättre betalt än om de skulle stanna på hemmaplan. Där är konkurren sen mellan artisterna stentuff. Det stora intresset i Finland tror Bernice på att de är annor-

Från skären kommer två ÖP-understödare Christian Ahlskog och Björn Wist backa. De tycker att kvällen är något kall och att det bör jar bli på gränsen hur sent man kan dansa vid ett ute ställe. Själva kommer de till Aminne mest för att under stöda ÖP-insamlingen. The Love Machine intresserar också då de hört att flickor nas sbow för några år sedan var mycket bäftig.

lunda, att de kommer ända från ter, men hon är redan 15 och Amerika och att de har rest en kan ta vara på sig själv. så lång väg för att uppträda. Mellan uppträdande måste Tiden mellan uppträdandena . flickorna också hinna med att tillbringar flickorna och de sju· träna. De måste .hela tiden för killarna i gruppen Freedom Ex söka följa med det som sker press med att läsa, shoppa, inom branschen. Då det gäller skriva brev, gå runt i städerna att kolla in såväl sång och dans och så vidare. är videon ett ovärderligt hjälp medel. Flickorna är självlärda - Hemsjuka blir vi inte. Vi och måste spendera mycket tid är vuxna mälmiskor, berättar på att utveckla sin dans och sig Pepper Watson med ett skratt själva. som avslöjar at.t påståendet - Hemma i staterna är det kanske inte helt och hållet över engelska band som är inne just ensstämmer med sanningen. nu, kan Bernice berätta. Barn kan flickorna naturligt Artister flickorna följer med på vis inte tänka sig att skaffa på video är till exempel Tina Turner, grund av turnerandet. Det är Michael Jackson, Boy George bara en av dem som har en dot- och många fler.

• ••• • •:• : : • :• : •• •• I• :• • :• : : •• I•

: • :•• :•• :• ••• •• • :• •• - Aminne är huippu-plats, an •• ser Stefan Söder/und och Michael Wägar från Vasa. _ ••• • ......................................................................................................................•

n.~

-----------S';;"e 7,tUa""""a,,4 _.- __________

..::;...6

Moral, nymoral, dubbelmoral. SYNEN på sexualiteten, och framför allt den offi ciella synen, växlar från tid till annan. Just nu upplever vi något som i äldre generationers ögon måste ses som ett moraJIöst och lössläppt tide varv. Kännetecknande för sexuali teten i ett längre perspektiv är att ju högre en kultur har stått, desto öppnare har synen på det sexuella varit. Idag är en stor del av vår till varo genomsyrad av sexualitet. I det vardagliga livet är det framför allt reklamen som med sexuella attribut försöker locka till sig människornas uppmärk samhet. Dubbelmoral Kännetecknande för den väster ländska sexualsynen är att det nästan ständigt funnits en offi ciell sådan, medan det i prak tiken varit en helt annan som härskat. Till exempel medeltida präs ter kunde med gott samvete predika död och förbannelse över syndare, samtidigt som de

själva hängav sig åt sexuella utsvävningar. Inte ens under den .vik torianska eran, vilken brukar utpekas som ett moraliskt sett högstående tidevarv, var synen på sexualitet annat än ytlig. I England fanns det då ett rekord stort antal prostituerade och historier från den tiden berättar om hur gentlemannen på väg hem från kyrkan sökte sällskap hos de lättfotade damerna . . , Den västerländska dubbel moralen återkommer även i sy nen på "de lägre stående fol ken" . På söderhavsöarna ville nitiska missionärer klä de stac kars vildarna, vilka inte förstod att skämmas för sin nakenhet. Ett första resultat av att människorna började gå om kring påklädda i det tropiska klimatet blev att kläderna sam lade på sig fukt och att infö-

• •

DEN stora skillnaden mellan förr och nu är att man i våra dagar talar öppet om och på bild visar sådant som tidigare fanns bara på utedassens väg gar eller på så .kallade franska kort. dingarna drog på sig lungin flamation. Idag är det befolkningen på samma öar som måste förfasa sig över de skamlösa turisterna vilka utan skam i kroppen går omkring nakna eller halvnakna på deras öar. Visst kanske vi drar på mun nen åt de bilder som visar bad dräktsmodet i slutet av senaste århundrade. Men vi skall min nas att uppfattningen om vad som lämpar sig och inte lämpar sig ständigt växlar. Över i Sveri ge och till en del här hos oss, har flickorna börjat kasta biki nins överdel. Dethär bara något årtionde efter det att man för fasade sig över själva bikinin. Vad som skall komma Det finl!s just nu många tecken

som talar för att en våg av nymoralism kommer att svepa över världen. I föregångslandet USA upplever som bekant starkt konservativa tanke gångar en renässans. Förutom de rent religiösa väckelserna finns det också tendenser hos helt vanliga människor att gå tillbaka till de gamla model lerna, det vill säga äktenskap och trohet.

Ä ven om den här företeelsen i första hand troligen är en modenyck eller utslag för det urtypiska amerikanska behovet att vara annorlunda, kan den i ett senare skede övergå i en me ra etablerad moralsyn som det kan ta flera generationer att uppluckra.

K-GOLlN

D Idag s/iinger jlicko17Ul bikinins överdel, men för bara ett sekel sedan skulle en anständig flicka gd k/iidd såhär på badstranden.

N ästa vecka: Österbottniska tonåringar samtalar kring sex och samlevnad

Preventivmedlens långa historia Människor i alla tider har ön skat sig att kunna hänge sig åt sexuella nöjen utan att resulta tet skulle bli flera barn. En av de äldsta uppteck ningarna om preventivmedel härstammar från det gamla Egypten . Där drack kvinnorna det vatten som smederna dop pat sina tänger i. Men egyptier na försökte sig också, liksom judarna på att i kvinnans slida stoppa in en svamp dränkt i cit ronsyra, akacisaft och klibbig honung så att sperma.n skulle fastna eller dö. Andra medika menter som användes på sam ma sätt var bland annat kroka dildynga. De gamla folken drack också drycker gjorda på mejram, tim jan, lavendel, humle, svalört, spindelägg, vargtestIklar, har blod och ricinolja. Det tycktes med andra ord inte finnas nå gon gräns för vad de stackars kvinnorna måste sätta i sig för den äktenskapliga lyckans skull. Men fanns ännu långt mer ruskiga saker som kvinnorna måste utsätta sig för. I islamis ka länder skulle kvinnan bland . annat täppa livmoderöpp ningen med kål, elefantgödsel, oxgalla och en massa andra sa ker. Kvinnan kunde också sätta i sig ett medikament gjort på ormskinn. Andra metoder var att andas in ånga från arsenik eller krut. Andra också mycket konsti ga metoder bestod i att kvinnan spottade tre gånger i en grodas mun, eller att hon åt bin. Kine siskorna igen skulle svälja le vande grodyngel. Männen behövde förstås inte äta eller dricka farliga saker.

ha intimt umgämge me dej efter Birgitta: Ja, för länge sen. att ha sällskapat me dej så kort Visst ville han också efter en tid tid. Peller var inte ute efter kär ha sexuellt umgänge, men det lek - han var ute efter sexuali var ·då vi talade ut med varand tet. ra. Jag vet ju alt pojkarna har Margareta: Det tyckte jag större sexualdri ft än vi flickor nog också. Men kanske jag just i tonårsåldern; men vi kom tyckte fel. Sexualitet hör ju överens om att inte leka med el samman med livet självt och den. Visst ska man krama var med den stora kärleken. ann, kyssa varann, om man tyc Birgitta: Allt ska ha sin tid. ker om varann, men man ska Svärmeriet ska ha sin tid, rom akta sig för att egga upp var antiken sin - tids nog kommer ann. Det är då man råkar in i • det sexuella in i bilden. Det är ett ohållbart läge, Allra minst Ämenena presenterades i korta då man innerst inne vet att det ska en flicka försöka egga upp tablåer där tonåringarna själva är med den här mannen jag vill en pojke, då får hon skyUa sig skulle delta. Här har vi plOCkat leva mitt liv och ha barn. Har själv. Hon ska veta att hålla på fram ett avsnitt ,som gäller ton man kommit så långt, ja, då sig - sitt kvinnovärde - och årssex, eller intimt umgänge, tycker jag det är dags för för människovärde. Finns det sed som det hette ännu på den tid lovning, om det är så att man an Pelle-typer, så är det bäst att en.

kan bilda. hem så småningom. de försvinner. Skulle dialogen ha utformats Men man ska också vara säker Margareta: Men om man tyc annorlunda om den skrivits på sina känslor. ker om Pelle? idag? Läs och döm själv. Margareta: Du låter så för Birgitta: Han är inte värd din ståndig Birgitta, att det inte är Birgitta: Ja, då ska man tala kärlek, om . han inte har större klokt. Ja, jag har ju varit en pa ut med honom - och då får respekt för c,lej än att han skulle nelhöna och plötsligt får jag en han visa om det är falska eller kavaljer och så slutar romansen äkta känslor han hyser. Lasse med en tragedi . och jag försöker sublimera våra Birgitta:lbland behövs det en sexuella drifter. mängd tragedier innan man lär Margareta: Sublimera - vad

sig tänka. Din tragedi är ingen är det?

ting mot den tragedi det kunde ha blivit, om du skulle ha gett Birgitta: Jo, vi försöker und efter. antränga det sexuella och i ställ et gör vi vår fritid till ett enda Margareta: J o, det förstås, stort äventyr. Vi planerar vår men det finns ju olika slag. fritid på förhand : Vi ska dansa, vi ska gå på bio eller på teater. Birgitta: En flicka är alltid Vi ska ut på skidutflykt eller fö skyddslös, om det vill gå illa reta en långpromenad eller nån och så tror jag att innerst inne ting annat trevligt. Lasse ska ju är varken flickan eller pojken bli ingenjör och det tar några år riktigt lyckliga efter ett samlag, till dess och själv ska jag ju där ängslan och osäkerhet 'är med i bilden . Nej, detär bäst skriva studenten i vår och siktar på Hanken. Vi har gott om tid att genast tala ut om sådana sa \, och vi kan gott vänta på varan ker, så fort man börjar sällska D I början av seklet var baddräktsmodet inie enbart ett annat. pa stadigt med en pojke. dra också då det gäller den vac Människorna på simstranden mdste också finna sig i att moralens

kraste delen av vår kärlek Margareta: Har Lasse och du väktare höll ett vakande öga på dem. . den att ge oss åt varandra. gjort det?

Kondomer tycks det däremot ha funnits i alla tider. Bland an . nat på grottmålningar i Frank rike ståtar en gubbe med något som liknar en kondomförsedd lem. Också de gamla japanerna använde sig av samma metod . De gjorde sina av sköldpadd skal. Den moderna kondomen slog igenom på 1500-talet och gjordes först av linne och djur tarmar . Först på 1800-talet kunde man tack vare tekniken att vulkanisera gummit utveck la den moderna varianten. . Tyvärr blev preventivmedlet i . gummi dyrt och mindre bemed ' lade kvinnor fick rådet att före

samlaget sätta in en svamp fuk tad med matolja eller citron

syra. Också pessaret har en före gångare i de urtagna citron hal vor antikens kvinnor använde sig av.

I mitten av 6O-talet, då den stora vågen av tonårsaktivi teter drog fram inom uf-rör elsen, sammanställdes ett kompendium kall1lt "20 träffar" . I materialet behandlades många intressanta frågor. Allt från tidningsutgivning och orientering till vardags psykologi och samlevnads frågor.

-------------S~6I1t 7itl6aHt~aIl4------------7

Sexdebuten sker allt tidigare alkoholen· sällan medverkan Otaliga är de gånger då sexualdebatten blomstrat i vårt landskap. Man man kan i alla fal konstatera att åsikterna om sexualitet blir liberalare, och att sexu aliteten så småningom hela tiden förlorar mer och mer av sitt tabu. Enligt de undersökningar som gjorts både i Finland och Sverige har man kommit fram till att allt yngre människor har allt flere sexuella kont akter än någonsin tidigare. Samlagsdebuten sker allt tidigare. I en svensk undersökning bland hög stadieelever har man kom mit fram till att hela 70 % har haft samlag. I Finland är siffran något lägre, men tendensen är densamma. Ofta tror man att sexualiteten är något som inträder i och med puberteten. Den uppfattningen är helt felaktig. Sexualiteten genomgår en förändring i pub erteten, men grunderna finns redan från födseln. Barn sexualiteten är sådan att man - ställer sig själv i centrum, under puberteten riktas den mera utåt mot andra människor. Och trots att man s.a.s. har sex med sig själv finns den sociala dim ensionen med, känslorna riktas ändå mot någon "andra per

son" . Någon egentlig sexuell mog nad kan man inte definiera. Mognaden ligger mera på det känslomässiga planet, och är mycket individuell. Man kan s~ga att man är mogen när man i ett förhållande också tänker på andra, inte enbart på sin egen tillfredsställelse. Den senaste tiden har sexual upplysningen utvecklats. Det har blivit lite lättare att tala om sådana saker, så de rodnande, darrande lärarna som pratar om "blommor och bin" har minskat. Men ändå finns det stora brister i den sexualunder visning som ges exempelvis i skolorna i dag. Det talas om vuxensex, och det tas för det mesta upp sedan ungdomarna kommit upp i tonåren . Det är en grundläggande sak att man redan i barndomen får veta om sex, så att man har vissa för kunskaper när man kommer upp i tonåren, och får en natur ligare inställning. Den andra snedvridningen inom sexualupplysningen är den att det talas mest fakta, trots att känsslorna är så oer hört viktiga. Man upplever att det inte finns någon man kan tala med, och man får inte möj lighet att bearbeta sina sexuella känslor. Undersökningar visar att de a tonåringar får sin upplys oigg av ka,mrater, men mam man är också den som ofta

berättar. På tredje plats kom mer skolan och sedan följer böcker och film. Speciellt vide on har på senare tid spelat en stor roll. Många pojkar söker också svar på sina frågor från porrtidningar . Vad som också kommit fram är att trosinriktningen inte har någon större inverkan på sexuallivet, men att föräldrar som är negativa till sex i tonår en hämmar ungdomarnas sexu ella verksamhet. Och har man inte fått någon upplysning alls, så håller man sig i ganska stor skala borta från sex. Vad man åtminstone kan på visa är att åldern för samlagsde but kraftigt sjunkit den senaste tiden. Största delen tonåringar har sin samlagsdebut vid 14-års ålder. Men samlagsdebut är in- . te samma som sexualdebut. I sexualdebuten ingår också kys .sar och smekningar, som efter hand blir mer avancerade och leder till petting. Men debutprocenten är hög re än någonsin tidigare. Det är inte heller så att man "går och lägger sig" med vem som helst, utan man ska vara väldigt kära, och båda ska vilja. Den domi nerande uppfattningen är att man ska ha någon form av sta digt förhållande. Förut var samlaget förhåll andets höjdpunkc Efter många om och men och kyssande i portar, eller först på själva bröllopsnatten blev det frågan om samlag. Nu har samlaget banaliserats eller avdramatis erats, hur man nu vill, och det är ofta det som inleder ett för hållande, eller markerar ett eta blerat förhållande. "Den första gången" sker ofta på privata eller i hemmen. De nya undersökningsresultaten har visat att det oftast är flickorna som tar initiativet. Flickornas sexualdebut sker också tidigare än pojkarnas. De flesta uppger också att kamra ternas erfarenheter inte haft nå got större inflytande på att man . velat ha samlag med någon. Svarsalternativ som "det blev bara så" eller "vi ville båda" har höga procenter. Trots det tror många att ens vänner har större sexuella erfarenhet · än vad de i själva verket har. Det första samlaget är gans ka konventionellt, men utveck las vartefter man lär känna va randra och vågar experimente ra. Men man kan inte säga att det finns något typiskt "första samlag". De flesta beskriver det med positiva adjektiv, som skönt, mysigt, ömt, mjukt... Trots att allt yngre älskar allt mera är det inte så vanligt att preventivmedel används. Det är ofta en rent känslomässig blyg het som hindrar en att skaffa sådana. Preventivåtgärder för graviditet har ju länge varit kända. Men den allmänna till gången av effektiva preventiv

medel har kommit till först un der 1900-talets senare del. Orsa kerna till att många tonåringar fnte använder preventivmedel är dels att många biverkningar till p-piller upptäcks, dels att samlaget verkar så planerat om man garderat sig med t.ex . kon domer. Det är inte frågan om att man räknar med att det är lätt att få abort eller att poj kar na skulle anse att det är flickor nas sak att vara skyddad . Vad som ännu är värt att uppmärksamma är det att sam lagsdebuten sällan sker under påverkan av alkohol. Vänner emellan pratar man ganska mycket om sex, men vad som ännu är tabubelagt är onani. Det talar man mest om som företeelse, inte som egen erfarenhet. Dock är det mera vanligt och mera accepterat hos pojkar. Under historiens gång har onani uppfattats som någonting skadligt och något som man haft starka fördomar mot. Nu har man i alla fall konstaterat att det är ofarligt och ofta ett sätt att komma un derfund med sin egen kropp .. Homosexualiteten i tonåren och under puberteten är ganska begränsad. Man befinner sig i en åldersgrupp när handlings mönstren manifesterar sig OCh man söker sig själv. Sen vågar man inte heller riktigt känna ef ter till vilket kön man egentli gen dras sexuellt. Om man då känner en viss dragning till samma kön, är man rädd att bli betraktad som avvikande. Sexuallivet är i stort sett för knippat med livsstilen. Man är ofta medveten om andra livsstI lar och man har en viss tolerans inför andra, men ofta engage ras man så hårt i sin egen stil att man blir blind för det etiska i andras livsstilar. Man har själv kanske gjort på precis samma sätt som de man kanske kritise rar. · Elever i en skolklass tror att de vet vilka som haft sam lag, eller inte, men man är inte heller avundsjuk på kamrater na, utan nöjer sig med sina eg na erfarenheter. "De får göra som de. vill, men jag tycker. .. " Materialet till artikeln kom mer från Ungdom och Sexuali tet (Lewin&Helmius), Inställ ning till och erfarenhet av se xuellt umgänge bland högsta dieelever i Vasa (K-E Borg), samt en intervju med Märta Sandvik, psykolog och lektor vid PF: AnCi Holm

'C".$-=.~HÖ

~ '.'C*.".X •••••".'C"'."."·" ••••'·*"··CC"i

LRT

FOTFOLKET HALAR VINDBRYGGAN TILL VIKINGABORGEN

ALLA TIDERS ÖPPNINGSBAL

Fasttalker Viking himself. Rikets bästa OJ med alla tiders hitlåtar i kärran.

fyller borgen med tonerna av Dina favoritlåtar

...... ,

OBS! NYA riDER FÖR VARA VIKINGATAG.

- - --

Från Jonunds rike kör Oravais Trafik med start i Vörå 19.00, 19.10 IK aitsor 19.15 Kvevlax. WesterlInes dammar iväg från Vilda Västern 19.05, Dagsmark 19.15, Lappfjärd 19.25, K:stad 19.30, Tjöck 19.50, Finby. Strandlinjen rensar strandregi<?nen från Vasa busstation 19.15 via HandelsespI., 19.15 från Långå minne via 0 - och Y-Malax, 19.00 från NärviJoki, Pörtom, Rainebäck och Peta lax. Vikingen Ingves seglar Iväg 19.10 från Ö:mark via Yttermark, Näverås .. 19.20 från Kaskö via Närpes.

FÖR DIG SOM ÄR 15 AR ELLER ÄLDRE

SLAR NORRA DELENS POPULÄRA DANSPLATS

UPP DÖRRARNA TILL ARETS FÖRSTA

UNGDOMSDANS

DANSMUSIK AV KÄND GOD ÖSTERBOTTNISK

KVALITET GARANTERAIR TOPPBANDEN:'

,<4\@)~ C~ ~~~ O

f)~~ DU BUSSAR: 1. 2. 3. 5.

• • • • •

• • • •

• • • • •

•

HA MED DIG ID·KORT -

VÄLKOMMEN!

Karleby 19.00 via Såka, N:vetil, Kronoby och Edsevö Esse 19.00 via Lappfors, Purmo, Bennäs och Kovjoki. JAKOBSTAD19.40. 4. Komossa 19.00 via Kimo, Oravais och Jeppo. Haldins fr. Vasa busst. 19.00 via Vörå, Gunilack, Monå och Hirvlax.

• • • • • • « •

•

• •

•

•• •

•

« . i I . . . . . . . . . . . . . . ...~ ..

.. ..... ~

•.....••.•.....•...•....• .••....•.••.....•

• •• • ••• • • • • • • •

**;** DISCO *****

i Bygdegården, Malax

FREDAG 5.10. Kl. 20.00-01.00

~ ®\f~

TOPPHITSEN KOMMER ~. RYKANDE FÄRSKA FRÅN

~ ....-~. -~

WESTERllJND

INTR.: 15,-

Arr. Malax UFo

GAMMALDANS I SUNDOM

**** *

LÖRD. 6. 11. kl. 20-01 med

TORSDAG 11 OKT.

Id. 1.30 Invigning av stataridet Ingvar Carlsson.

Stig Snickars ork.

Id. 1.30-12.00 PANELDEBATT "Framtidsutsikter f6r Norrland", med f6retrldare från Universitetet, H6gskola, Nä ringsliv. Debattledara Gustaf Ollvecrona.

Funkt.gr. 3 SUF

Bevakad klädf.

Id. 14.00 Data/elektronikens p6verlaln p6 arbetslivet och

f6r1ndrlngar larbetslnnehill. Medverkande TCO,

SACOISR, Arbetallvscentrum, LO, SAF.

. . ......... .

........ . .. , ................................ . .... .

JAZZ'WEEKEND

.••·. ·: . l ~~~1;7;; -

FREDAG 12 OKT.

kl. 1.30-12.00

Exempet p6 IPpllketlon av elektronik I produkter

och produktion. OptIk-5tymlng lY futbrlna'"

.......... - KUII_, 1I.. 1t eleldlallk - AnIIp

och prod. tllllmpnlng. - F1berappllkatlon. Debatt·

ledare Llndy Yngveuon, Luxor EIectronIca.

Id. 13.30

Ulf Häggbl!i.d Quartet .

Rannikko-Okkonen-Oksa Quintet

Sever! Pyysalo-Riku Niemi Quartet

Harry Aaltonen , Enkku Enqvist och

Vaasa All Stars

Forsknlng-utblldnlng-nlrlngallvl aamV8l'kM.

Exempel p6 Iyck8tllyclulde resultat av projekt.

Debattledare SIgvard Tomner STU.

Söndag 7.10. kl 13-19

- Jazz föredTag , Seppo Lemponen

- Edward Wesala

- Gentleman Swingtet - Botnia Quintet ... - Pink and Blu e Singers, dir . Alf MyllärL::: .~ . Speaker: Seppo Lemponen .. Biljetter 30:- lÖ-.ö SO:. ::

... :<:

::;:::

l!t ~\

::::::

' i' !~" '~ '~"{'

< . .:. ,. !~ ~tttf ii·:.:

{

(I :.;.:.-:.:-:-:.:-:-:-: . . .. .. ... . . . .. . / \ ..'j "

IIIIUll(S lu~srll'IJlll'Nrl"

Arr . Va.asa Jazz Club r .y .

.... , ... . . ... .............................. .. ........ ........ . .. . .

:• I R es med Enkku till Umeå Jazzfestival •

••

Se och hör Red Mitchel, Elvin Jones Jazz Machine, • Paris & Gals mm. : Resa: 19.-21.10. (fre-Iö) : Som reseledare: Lars "Enkku" Enqvis,t, ja~ens grand old • man. • Närmare upplysningar och anmälningar tas emot av .: .

: : • • :

••

SanDiI&~

.•

. .. .. .. ... .. . ......

....................................

•••

LORDAG 13 OKT

kL 1.30-14.00 Olla utItII..... pr•••.,... lina produkter.

Karleby Resebyrå Ab Strandgatan 17, Karleby Tel. 968·23 811

: •

••

: •

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Singsby tog VM-titeln i pidro Senaste torsdag arrangerades Femte ungdomsringens pidro VM i Solf UF:s lokal. Det var för tredje gången som VM:et arrangerades och denna gång ställde heja 27 par opp, vilket är rekord. Från Karperö UF:s sida hade man klart och tydligt låtit förstå att man även i år skulle hemföra segern och man ställde upp med hela sju par och med fjolårsmiistarna D-O Glader/-

Sundqvist i spetsen.

Det gick också rätt bra för

Karperö UF och paret K. Järv/

K. Backman, som tog sig till

final, där man mötte syskonen

Carina och Mats Dahl från '

Singsby U,F.

I den mycket jämna matchen

blev det paret från Sine.sby UF,

som drog det längsta strået och

Femte ungdomsringens ordförande Fjalar Ingo överlämnar vandringspriset till Carina och Mats Dahl hemförde därmed årets pidro

VM.

från Singsby UFo

MOGEN· OCH GAMMALDANSPARADEN I VÖRA 26. 10.

• •

••

•

••

•••••••••••••••••••••••• a

•••••• 4

••

••••••••••••• •

••• 4

•••••••••••••• 4

••

.4 •••••

•

10 l

ÖP:s teknikspalt

---~------------------------,

:I Saab 900 + Kemora :' Jätteskoj! I ÖP:s speciella teknikidio I ter,Matti och Pombi, an tog att det skulle vara in I tressant att se hur en nor I mal stadardbil uppförde

I I I

I I

I'. I

•I •

sig på Kemora racingbana och samtidigt utföra ett normalt bil test. Vi ringde därför upp Scan-Auto i Ja kobstad och bad att få låna en bil. De var mycket till mötesgående och redan samma dag hade vi i våra händer en 84:ans SAAB i. En Saab med insprut ningsmotor, servostyrning och annat godis.

Inredning Inredning är mycket smak fullt gjord . Ljusblåa säten som fint matcher den mörk färgade instrumentpanelen. Sätena är mycket bekväma, lagom skålade och ger ett fint stöd för benen. Instrumenten är lättöverskådliga och de flesta reglage och knappar är fint hopsamlade till höger om ratten. Värme och friskluftssystemet sköts aven vrid knapp som vid den första aiiblicken ser otroligt råddig ut men som visadse sig fungera bra när man väl kommit underfund med den. Det är svårt att kolla värmen i augusti men. den verkade vara helt tillfredställande.

Motor och växellåda Motorn är SAAB:s egen. En vidareutveckling av H-mo torn som kom 1982. Den har överliggande kamaxel, två ventiler per cylinder och Bosch CI mekaniska insprut ningssystern. Den ger 118 hk, och vridmomentet är 167 Vid 3700 varv. Förbrukningen uppges enligt ECE-normerna till 7,1 1/9,3/12,3. Växellådan är 5-växlad. Motorn upplevdes av oss som mycket seg. Den drar iväg på femmans växel från 50 km/h utan att protestera eller hacka det minsta. Det är en mycket mjduk maskin ut an egentliga effekttoppar. Den drar fint ända från 1000 varv ända till 6000 där röd markeringen börjar. Om växellådan kan man säga att den inte är lika suverän som motorn. Den fyller sin uppgift väl vid normalkörning även om den ibland kan kännas något trög. Backväxeln ville inte ibland gå i förrän man lyfte kopplingen lite. Vid snabba växlingar är den direkt trög vilket vi märkte vid accelerationsprov och på Keinora. Ingen tävlingslåda . Vägegenskaper När man kör Saab 900 i på vanlig belagd landsväg finns. det bara ett ord att beskriva vägegenskaperna med: Stadig. Den går som tåget ända

SAAB 900 utmärkt banbil..

upp i hastigheter som resulterar i både böter och indragna körkort. En dröm att köra. Vägegenskaperna på grus är ett annat kapitel. Bakändan slänger ut mycket lätt i kurvorna om man provocerar bilen lite. Dessutom hörs ett helvetiskt ljud inne i kupen av gruset som sprutar upp från framhjulen. Kändes något osäker på grusväg. Så återstår ÖP:s specialprov. Full fart på Kemora ra~ cingbana. Pombi som är van racinförare tog ut den på banan och pressadse den till det yttersta. Däcken gnisslade, bromsbeläggen rykte och Pombi trivdes som fisken i vattnet. Efter avslutade varv med tidtagning och annat kan vi rapportera att Saab 900 i går mycket bra på banan. Den är något understyrd men ger inga överraskningar på torr asfalt. Den går dock att provocera till 4-hjulssladd. Ett improviserat slalomprov slutade med bakvagnssläpp. På de varv vi körde, ca 15,

kunde VI Inte märka någon utmattning av bromsarna. När bensinmätaren visade att det fanns ca 15 liter kvar i tanken, började varningslampa lysa i de värsta kurvorna och motorn kunde hacka lite. Vi fick en varvtid med stående start på 1,11.58 och i fart på 1.06,17. Som kuriositet kan nämnas att tiderna vid road-racing på Kemora bru- . kar hålla sig mellan 53-59 sek. Alltså en mycket bra tid för en starnlardbil. Banan är ca 1,5 km . Acceleration Den uppgivna accelerationen för 0-100 km/h är 12 sek. Det må vara hur det vill med den saken. Den bästa tiden vi fick efter ett flertal prov var 11,51 se'k. Vi provade även acc. i 3,4 och femmans viixel från 60--100 kmlh. Vilket kanske är av större intresse vi omkörningar Lex. 5: '60-80,7,92 sek./ 60-100,17,42 sek.

4: 60-80,6,02 sek./ 60-100,12,28 sek. 3: 60-80,4,11 sek./ 60-100,8,50 sek .

Motorn är mycket lågt var

vad: I 120 kmlh i 5:an är rpm 3000 i 4:an 3700 Vid 100 kmlh 5:an 2600, 4:an 3100. Vid 80 km/h 5:an 2100 4:an 2500. Uppgiven topphastighet är 175 kmIh. Summering Det är en fin bil, köp den om du har råd. 85:an lär enligt uppgift kosta 109.500 mk. Vill du ha metallfärg får du hosta upp 2750 till. Servostyrningen, som fungerade mycket bra, är inte standard på alla 900-modeller. Finns dock att fås som extra tillbehör. Sedan kom mer ju extra för taklucka, stereo mm.mm. Men som sagt köp den om hur har råd . Vi var mycket nöjde med den. tjö Matti och Pombi

I • •

I • • • •

I •

.-----------------------------------------------,

·· r a··r' ha··)snlengar fra n Ha ·· P-dansen le O

minne:

Mie leker på Åminne folkpark med sin krokodil. Massor med hälsningar till alla elever i 9C i Petalax högstadium från Anna.

Rulli, Erik på Tryckhotellet . i Dragsvik får hjärtliga hälsningar från två civila.

Hälsningar till S-G Rönnholm Vi hade så kul i Äminne 29.9.-84. Vi syns igen i Korsnäs!

Klas-Erik önskar Stina lycka till i kärleken!

Hälsningar åt min kusin Stinto från Äsa. Ha en kul födelsedag!

Alla som bor på Ekovägen 13 i Jeppis får Jtälsnrngar f~ån fyra som var i Aminne på ÖP-dans! Turbo-kaninen får också hälsningar! Kimmo i Dragsvik får många hälsningar av S-E R.

Hälsningar till TVH-jengi samt Heavy-jengi från Kryddburschin. Hälsningar alla nykarlebybor! Hejsan Carina! Vi är i disco och mår bra! Var är du? Han kom mer snart, men så ingen panik! Kram Naina och PT.

Tony hälsar å det hjärtligaste till klass IB i Gymnasiet i Petaiax ..

Tusen hälsningar till Maggan på Handelsesplanaden 28 önskar Et te.

Hälsningar till Stina från MW. Hälsningar till Jukke från Lella.

Se hit alla Taklaxbor, här får ni varma hälsningar från Carina och Nilla.

Bitta hälsar åt Christer och Mili i dagens ÖP. Dessutom hälsar jag åt alla replotbor .

Hoppas all ni, ja just ni!, Anders Asplund och Dan Widlund, att ni skall höra av er. Kram, Mia och Marina.

Gänget hälsar åt det nykära paret Matti o. Maria.

Hälsningar till Hanski och Stina av damen i svart.

Jokke! När kommer du hem? Jag saknar dig. Puss o. kram.

Libbi å Hello ska inte deppa, här är hälsningen från Peppa.

Hälsningar till de två charmiga brudarna som sålde ÖP i Ämin ne! Puss o. kram, Roger.

Terveisiä Matiakselle täallä me nee lujaa Äminnessä!

En hälsning till alla i klass G2BMÄ i Vasa handelsläroverk. Nikke, Stefan och Bjursi, varför höll ni inte den bestämda tiden? undrar två på samma klass. Grat tis Jeanette på föddiaren ! P .S. Vår klass är bäst, eller hur? Peter Sebbas får hjärthga gratu lationer från 5 GR.K9 och P .S. Gun och Stina, grattis av alla!

En hälsning till alla jag känner! Catha. Look here! Mats! Ja just dui Kokkola, jag hoppas att det går bra i plugget!!! Hälsningar från Gitta. ÖP on ainoa suomenruotsalainen joka avaa nuorten asiaa!!! Näin on!!!

Otis! Hänger du med på en öl nästa gång jag dy~er upp i Salt Lake? undrar dr Sjö.

~~~~l~~~:n~sningar till den söta Army -84. MuJli: Dagan, dagan. Vanha: Snart int snart. Masse: Knäck Mulli. Blivande masse: Har värst "TJ 219 Pamp". Jag vill hälsa till Elisabeth Män tysaari från den härliga Åminne kvällen.

J~ri

Juhani i Järna! Du s~ora TV MIgränfall utan h~e. Jävla n~ssvensk, ett fyrfaldigt leve för deJ! Hälsn. Ib .::;bi::..l. ::.o.:. . ·. .::.O.::lle=--:..:H:..:. _ _ _ _ __ P .S. Hälsar åt en missionär i södem, dvs. Karis-hälsn. Bat!

stJärn~. I~vandr,ar~.

Hälsningar åt Dubbel-Larz och Valiat-Jonas. Minns ni ÖP-dan sen i Åminne? Vi minns. Hälsningar från Kaj och Roger till Övermark uf! Hastala vista!

Vi hälsar till Carola och Christel från humlorna Kjell.

Hälsningar till alla dårar vi kän ner. Hälsn. The Rockers.

Hjärtliga hälsningar till den söta liUa Gabi.

Jag hälsar till MallS i Vasa, Pep per i Singsby, Andersi Yllermark och alla som känner mig + alla som prenumerar på Öf! A.J.

Som Shakespeare sa en gång: "Nöden ger en många underliga sängkamrater". Tänk på det, Lil lin!

Chris hälsar Gun och Stina från Petalax på 17-årsdagen från ovannämnda fån från Taklax.

Hälsningar åt Janne och Mårten från en isobantit in Malax City.

Till Sussi och Mi1la iSmedsby! Hur har ni det med kärleken i dag? Allt under kontroll, eller hur? Det regnar på vår kärlek i dag. Hälsningar Soffi och Chris tel.

Hälsningar till alla som kom i bussen från Kristinestad till Äminne från Lena och Mörri, den 29.9. 1984.

Länge leve Finns folkhögskola! Hemma på visit, men längtar re dan efter er alla! Eder tillgivne Libbi.

ÖP är bra ifan kaninflickor är med. Mera sex i mode.

Hälsningar till Malin, Annika, Mika Sjökvist, Tomas Aspholm, Gustav SkuthälJa. Stefan Buu, Stefan Norrdal.

Hejsan! Jag vill hälsa;ill alla som besökt ÖP-dansen i Aminne lör dag 29.9.-84. Vänligen eder sam hällets tjänare, Mårten Lövdahl.

Det l!.r skillnad på synthpop och rock. Och i Sverige så heter det inte heavydiggare utan hård rockare.

Välkommen på dans nästa som min! Vi dansar i Storfräsarstil. Hälsningar Storfräsarn. Hoppas att ni kan fortsätta med tidningen. Jag älskar ÖP!

- Egentligen är det fel att det skall vara lägre inträdes pris till en programtillställning, om man beaktar hur mycket jobb det är med att arbeta fram pro grammen. Ställer man till gam maldans är det ju bara att be ställa orkester och hämta reso lutionen, anser Hans Stenlund. Han får medhåll av de andra som dock påpekar att det var under nöjesskattens tid det blev så då man kom undan skaten genom · att ha program före dansen.

I Korsbäck by i den allra sydligaste delen av Svenska Österbot ten gör uj-lokalen verkligen skäl jör ut trycket "huset mitt i byn". Men då avser vi inte det geograjiska läget utan uj-lokalen som .samlingspunkt jör byns bejolkning. Sedan byns skola drogs in är uj-lokalen det enda samlingsut rymmet. Och den är i flitig användning.

Sportig förening

Den ursprungliga delen av Korsbäck uf:s lokal härrör från tiden då seklet var ungt. 1914 övertog Lappfjärds kommun den byggnad som tidigare tjä nat som kyrklig småskola. l lo kalen, som fanns på samma plats som den nuvarande festsa len, verkade en småbarnsskola fram till 1931, då byn fick ett nytt skolhus och den nybildade ungdomsföreningen fick överta fastigheten för 5 000 mk. Någ ra medel hade föreningen inte men ägarna nöjde sig med im motta skuldsedlar som betal ning. Sedan den tiden har lokalen genomgått . många ombyggna der ·och renoveringar, nu senast i en intensiv omgång på 70-ta let. Och det är inte klart ännu. För korsbäckborna skulle gär na bygga till med bland annat innetoalc;tter.

Församlingen hyr Det sjuder av aktiviteter i loka len. Förutom ungdomsförenin gens egna aktiviteter hålls här en massa möten och kurser. Också församlingen brukar hy ra in sig ett antal gånger varje vinter. Gammaldanserna i Korsbäck är populära och det är också en av föreningens viktigaste in komstkälla. Varje år arrangeras 6-8 gammaldanser i lokalen. En annan sportig verksam hetsform som finns med inom föreningens ramar är herrgym nastiken. Efter några års uppe håll har man igen tagit upp gymnastiken och borde därmed vara en av de verkligt få uf föreningar som fortfarande har denhär gamla traditionella uf aktiviteten på verksamhetspro grammet. Men också mycket annat av det som korsbäckarna sysslar med är traditionella aktiviteter. Bland annat ordnar man med utbyte med andra föreningar. Nu senast · hade man besökt Replot och om ett par veckor skall replotborna komma på svars\;sit.

Bengt Norrvik (i mitten), ordjörande jöl' dagens Korsbäck uj, är här omgiven av några av jöreningens äldre kämpar jr. v. Elgot Nygård, Hans Stenlund, Paul Nygård och Gunbert Nyholm. Förr i tiden turnerade kors bäck ungdomarna ofta med det program och de teaterstycken de övat in. Något ovanligt var kanske att de också uppträdde på finska sidan. - Är det någon som vill komma på besök och arrangera någon fest är de alltid välkom men hit till Korsbäck, det kan de sätta i tidningen, säger Elgot Nygård.

Ungdomarna med

På 70-talet upplevde förtmingen något aven nedgång. Lokalen

började bli dålig och borde re noveras. Byns ungdomar var inte rik tigt tilltalade av de äld res aktiviteter och det blev en lucka i tillväxten. Förutom gammaldanserna

arrangerar föreningen också en

rad välbesökta publiktillström

ningar; sommarfesten, jord

gubbskarnevalen och julfesten.

Den senare är för förenings

medlemmar medan sommar fes

ten är öppen för allmänheten

och s.a.s. mera internationell.

Det är nämligen inte bara se

mestrande svenskar som kom

mer till festen, det har också in

träffat att norrmän besökt byn

under festdagarna. Midsom marvakorna i lokalen hör också till traditionerna i byn.

Eftersom det inte finns någon egentlig idrottsförening i byn var det också inom ungdoms föreningen som man tog initia tiv till och genomförde byggan det aven idrottsplan. Det sked~ de redan på 4O-talet men sedan dess har planen· rustats upp i flera repriser. Nu senast har man också an lagt en tennisplan och för den har kostnaderna inte uppgått till mera än 10 000 mark, trots att den är asfaltbelagd. Hemlig heten bakom det förmånliga tennisbygget är att man fick ett specialpris från en asfaltstation som fanns alldeles i närheten. Och som alltid då det gäller nå gonting i Korsbäck ställde man mangrant upp kring projektet i form av villiga arbetsinsatser. Emigrationen och utflyttnin gen drabbade byn och själva tidsandan gick emot den tradi tionella lilla ungdomsförenin gen. Men nu har det svängt- igen. Avfolkningen har avstannat och många unga par har bosatt sig i byn. Korsbäck är en tradi tionell jordbrukarby utan egentlig egen industri, men glädjande nog har det visat sig att medelåldern bland byns jordbrukare är så låg som 26 år. En tonårsklubb som var väl digt aktiv för några år sedan förde också det med sig att en massa korsbäckungdomar kom . med i verksamheten och idag råder det inget gubbavälde trots att föreningen och lokalen är hela byns angelägenhet. - Inte skulle det gå för en förening som denhär ifall hela byn inte stod bakom den. Inte skulle ungdomarna ensamma klara av det, menar Gunbert Nyholm. Idag räknar man med att 93 av byns cirka 160 innevånare är medlemmar i föreningen.

För Unga och Gamla

~ .C~a,:!j!fR tel. 962-21 570

Vattenfrågorna ligger Kent varmast om hjärtat KENT TAIPALE föddes i Mariehamns för 30 år sedan. Han växte upp i Lovisa och efter studier i bl.a. Jakobstad har han nu tillsammans med fru och två barn slagit sig ned i Sideby och Kristi nestad. I höstens kommunalval ställer Taipale upp för SFP och SU och gör ingen hemlighet av aU han också har allvarliga planer på aU vika sig en plats i den 35 personer starka fullmäktigegruppen i Kristinestad.

Tävlingsverksamheten

Nu när vi har hösten här igen är det så småningom dags aU kö ra igång med tävlingsverksamheten inom SÖU. Under hösten kommer det aU handla om unihoc- och pidro-turneringarna. Någon bordtennisturnering arrangeras inte denna säsong, där emot blir det aktuellt med en frågetävling senare under vintern. Årets unihoc-turnering kommer att arrangeras helt enligt tidigare modell. Turneringen startar med ringkval i samtliga åtta ungdoms ringar. Från varje ring går ring segrarna i både dam- och herr klassen vidare till slutspelet, som arrangeras i samarbete med NUFS i Nykarleby lördagen den 8 december med start klockan 10.00. Intresserade föreningar 'b ör an mäla sina lag till ringens kontakt· person senast den 15 oktober, därefter avgör ringarna själva hur ringkvalen arrangeras. Ring kvalen bör vara färdigspelade se nast den 30 november. Unihoc-regler kan erhållas av kontaktpersonerna eller direkt från SÖU. Från SÖU kan Uni-

hoc-artiklar köpas till förmånliga priser. . Pidro-turneringen arrangeras också helt enligt tidigare modell. De föreningar, som önskar delta i pidroturneringen bör anmäla si na lag till ringens kontaktperson senast den 15 oktober, därefter avgör ringarna själva hur ring kvalen arrangeras. Ringkvalen bör vara färdig spelade senast den 28 februari 1985. Därefter blir det dags för semifinaler och final, som arran geras inom mars månad. Pidro regler kan erhållas av kontakt personerna eller direkt från SÖU. För att underlätta kontakt personernas arbete är det viktigt att föreningarna anmäler sina lag i god tid.

KONTAKTPERSONER FöR UNIHOC OCH PIDRO: Catarina Silvander . ........ ........ Pia Höglund .. ....... .... ............ Carita Häger .. ..... . .. . ............. . Carl-Gustav Nyqvist ..... .... ...... Kaija Honkala el.

Ann-Sofi Rosendahl .. .. .... .. .. ... VI-ringen Rolf Storgård .. ... ....... . ..... ...... VII-ringen Kenth Storm el. Lisbeth Saxberg-Blomqvist.. ..... VIII-ringen Harriet Lindelöf ... ......... ..... ... I-ringen II-ringen lII·ringen IV-ringen V-ringen

Kent Taipale omgiven av ponnyhästarna Betzy och My på sin trivsamma gdrd i Sideby. Taipale anser att det var'llärheten till naturen och havet som var de främsta orsakerna till att han val de att flytta till Sideby och köpa sig hus där. - Närheten till havet gör att det finns goda möjligheter till fis ke, som tillsammans med hästar och andra husdjur upptar nUn fritid, säger han. Kent Taipale är till utbildning en barnträdgårdslärare, under år en 1980-83 var han ordförande för föreningen Botnia barnträd gårdslärare. Han var också med och startade "Vi under sexton" år 1978 och fungerade också som ordförande under de två första verksamhetsåren. Taipale är till vardags förest åndare på barndaghemmet i Lappfjärd, men i år är han tjäns tledig därifrån och jobbar nu som verksamhetsledare åt Kilens hembygdgård.

Inom kommunalpolitiken gör han sin debut. Sitt svar på vad som är den viktigaste frågan för honom och Sideby inför kommu nalvalet ger han såhär: . - Vi måsta absolut få vatten frågan löst på ett vettigt sätt. För att kunna utveckla Sideby och för att få unga barnfamiljer hit i framtiden är det helt enkelt ett måste att få ordentligt dricksvatt

en. - Närservicen är också myck et viktig. Jag tänker då närmast på bevarandet av daghemmet och skolan här i Sideby. Sist men inte minst ligger förstås Kilen mig varmt om hjärtat. Staden bör känna ett stort ansvar då man fördelar pengar, så att Kilen kun de utvecklas till att bli en ännu större turistattraktion än vad det är idag, tycker Taipale. - Om jag kommer in i full-

BliRisTiNAKk

köket som satsar på kvalitet Industriområdet 64100 Kristinestad

Tel. 962·12930

G,RILL·KIOSK Det passar dagens bråttom·takt perfekt att stanna ti II hos oss för ett delikat snabbmål. Vi har stor variation av grillade rätter,

Grillkiosk Holger Knus Salutorget -

Kristinestad

mäktige vill jag arbe ta för hela Kristinestad och framförallt är jag intresserad av ungdomsfråg or. Ungdomarna borde ha möj lighet att utnyttja fritiden på ett förnuftigt sätt. Personligen skul le jag gärna vara med och utveck la häst- och segelsporten i Krist inestad. Här kunde mao från sta dens sida hjälpa till genom att t.ex. bygga bryggor, menar Taip ale. - Jag anser att om man får väljarnas förtroende och blir in vald skall man också arbeta hårt och inte bara sitta med armarna i kors i fullmäktige. Slutligen uppmanar Taipale att folk skall rösta förnuftigt i höst ens val, och med det menar han att man skall rösta på en ung kandidat .

Kjell Skoglund

Intressant filmhöst i K:stad Filmklubben i K:stad inleder nu . den intressantaste säsongen på. länge. Som första mm visas in hemska "Blondinen" (Iso vu lee), en kärlekshistoria mellan en bitter förförerska och en oerfaren pojke. Följande mm är "Ragtime" om en färgad pianists strävan att få rättvisa skipad i sekel skiftets USA, därefter Trumbos klassiker "Soldatgossen" om unge Johnny som frivilligt går ut i krig och återkommer som en köttklimp. Nästa är 'Kampen om elden", en av de få seriösa fil merna om grottmänskomas liv

tel. tj . tel.tj. tel.tj . tel.tj.

968-45 200

967-62052

967-20541

961-53 154

tel.tj . 961-222311 tel.tj . 961-651 207 tel.tj . 962-41 221 tel.tj . 962-12200

och Ihöstenavslutas med Truf fauts "Den sista metron" en påkostad produktion om eU teatersäUskap i Frankrike under naziockupationen. Filmklubben DrarIS första mm visas 6.10, kontaktperson är kultursekr. Harry Stenlund.

Stereosystem

SHARP 155 H 2x30 W

skivspelare

radio

förstärkare

bandspelare

högtalare

skåp på hjul

med glasdörr

Allt detta för

2590,

även på avbetalning

Lappfjärds

TV-service

Tel. 21438

Bingon Brahegårdens viktigaste inkomstkälla - Utan bingon skulle det aldrig gå. Hon som säger så är ,EJvi Knuts i Kristinestad och det hon syftar på är att skaffa Svenska Föreningen Brahegården tillräckligt med inkomster för att hålla lokalen varm och driften igång. Fru Knuts har under många år fungerat som ordförande för föreningen men numera är hon kassör och ansvarig för bingoverksamheten. Men också den se nare sysslan tänker hon avsäga sig då det blir dags för nästa årsmöte. - Jag skall börja gå på språk kurser, berättar hon skrattande om vad som skall fylla hennes da gar om det blir som hon vill och någon annan tar över bingon, För bingoverksamheten har till stora delar fyllt hennes liv , Det gäller 'inte bara att sköta om alla tillstånden och redovisningarna, hon måste också skaffa priser, betala räkningar osv, Även om bingoverksamheten inte lämnar några astronomiska summor i ekonomisk behållning per kväll, blir det ändå en känn bar slant då bingokulan rullar så gott som året runt i Brahegården. - Men det är inte så många som vet vad det verkligen kostar att hålla en lokal av denhär stor leken varm och i skick, berättar Knuts. Enligt hennes beräkningar kos tar enba.t uppvärmningen i me deltal 2500 mark i månaden. Andra utgifter är el, vatten, vakt mästare, skräpkörning och för säkringar 500 mk. Utgifter som slutar på 6 400 mk. - Jag kan inte alls förstå hur andra föreningar som inte har några riktiga inkomstkällor kla rar av lokaldriften. Men de kan ske kan spara om de inte har nå gon vaktmästare, menar Knuts. Andra inkomstkällor Brahe gården har kommer från revyer na och hyror från ' andra sam- ' manslutningar och Medborgar institutet som hyr in sig i lokalen. Men det blir bara småsummor och det finns också en rad sam manslutningar som av tradition (år tillgång till lokalen hyresfritt. Bingon gav stadga åt ekonomin Men även om Brahegården nu är

stadd vid god kassa har det inte • Och sina bingokunder försö alltid varit så. Då Knuts kom ker Brahegården sköta om ge med 'på 6O-talet låg föreningen nom att ge ordentliga priser. Man verkligt illa till ekonomiskt. Trat ger också vinnarna möjlighet att tor började dyka upp och det välja mellan olika priser. Vidare blev att snabbt hitta en ny in- ' försöker man pigga upp publiken komstkälla. med gratis kaffe ibland. Och så skall det förstås vara städat och Det var Börje Haldin., Rainer varmt i lokalen, Norrgrann och jag som började - Det skall skötas som ett litet fundera på dethär med bingo. Vi affärsföretag. Den som skall hål hade hört att det lyckats på annat la i tömmarna bör känna till ett håll och beslöt oss för att försö och annat om affärslivet och ka. bokföringen, menar Knuts . Det blev en mycket anspråks Hon kan också berätta att hon lös start i det gamla serverings har skolat upp en efterföljerska, rummet men sedan dess har det som skall kunna ta över ansvaret gått av bara farten. Och i dag för bingoarrangemangen. finns det inget som talar för att intresset för bingon skulle mins ka. Varje söndagskväll samlas Brahegården

det emellan 200-300 bingospela viktig för svenskarna

re vid gården. Det är bara några veckor mitt i sommaren som man Ä ven om man fAr d~? aU gå i

håller paus. På 70-talet stod hop ganska väl i BrahegArden

bingointresset på topp och det just nu skuUe fru Knuts ändå

blev två spelkvällar torsdagar och efterlysa någon form av drifts

söndagar. bidrag frAn stadens sida:

En sak som irriterar bingoar rangörema är skaUen på feln procent av bingo prisernas vär de.För Brahegårdens del kom mer skaUen dethär året att stiga till cirka 10 000 mark. Av den summan går dessutom 40 pro cent tillbaka till Kristinestad. Bra vinster Om man frågar Knuts om orsa ken till att det fortfarande går bra för bingon i Brahegården samtidigt ·som spelandet upphört på flera andra ställen, svarar hon enkelt och kort: "Det måste skö tas".

- Som det är nu mAste vi lå ta allt som kommer lös gå tiU~ _ baka till gården. Hade vi bidrag från staden för Jokalen skulle det bli nAgonting över för verk samheten oCkså. Knuts skuJle gärna se att det

drogs igång nAgon fonn av tea

terverksamhet inom förening

en. Redan nu finns revyerna,

men de spelas inte varje år och

det borde finnas utrymme för

. annan teater också. Fru Knuts ser Brahegården som en central samlingsplats i Kristinestad. En samlingsplats som borde förbli för de svensk språkigas behov.

• ':.långa är ~e a~betstimmar som fru Elvi Knuts har satsat pd Brahegdrdens bingo. Hemma i adJetsrummet skoter hon tIllstanden, redovisningarna och bok/öringen. ..

Var hittar

vi ledaren?

Fnigetävling meDan ungdomsföreningarna

En frågetävling mellan ungd Den frågan ställer sig de amatör omsföreningarna skall det bli teaterintresserade i Kristinestad. inom åttonde ringen med start i I Lappfjärds folkhögskola finns höst. Frågetävlingen kommer det några elever som vill komma at! kallas Ringfrågan och skall med i en amatörteatergrupp och i sändas ut över det lokala TV en del ungdomsföreningar finns nätet. det intresserade. Men det stora problemet är var man ska få en Alla ungdomsföreningar som duktig ledare för gruppen. tillhör ÅUonde ungdomsringen Det är meningen aU gruppen får medverka med ett lag som ska vara för svenskspråkiga ama skall bestå av tre personer. Lag törteaterintresserade och aU den ets sammansättning skall bestå ska fungera inom medborgarins av både pojkar och flickor och en lagmedlem får vara över 24 titutet. På finskt håll verkar en liknan år. de grupp i Kristinestad och den De föreningar som önskar har fungerat mycket bra. Men nu delta i frågetävlingen skall an går de svenskspråkiga teaterint resserade bara omkring och vänt I mäla därom före den 5 oktober ar på at! man skall flnna en leda till ungdomsbyrån. re som skulle ställa upp och dra igång det hela. De som är intress erade av aU komma med i grupp en kan meddela till ungdomsbyr ån. behandlar frågor kring skilsmäs sor. Christoffer Wiik i Vasa pratar med barn om hur det är att bo med mamma och hur det är att bo med pappa. I programmet medverkar också Sture Ekberg. Vasa läns trafikkampanf "Skåd Radion torsdag 4.10 kl. 9.05, et aader" uppmärksammas också repris lördag kl. 10.40 i K:stad denna höst. Ungdomsföreningarna har bli vit informerade om kampanjen LA och har möjligheter att få materi -l'af. al som broschyrer, klistermärken och reflexbrickor från ungdoms U. ::: ~

byrån. I anslutning till höstens motionsvecka ordnades nyligen ett cykeljippo där alla deltagare ANNASÖGA

fick reflexbrickor. Nykterhetsnämnden kommer att informera om kampanjen i lågstadieskolorna och dessutom kommer det att ordnas ett disk ussionstillfälle kring trafiksäker het i·staden denna höst.

Radiostoff

"Skåd et aader" i Kristinestad

I='O~

TALKO

**************

SAHÄR LÄCKER ÄR

YANKEE

HOT SPECIAL

YANKEE BURGER,

LALBY LAPPFJÄRD

ÖPPET: månd.-fred. 16-02, lörd. 13-03, sönd. 13-01

• •••••••••••••

Kristinestad tel. 962-11 500

Ung diakoniarbetare som trivs med jobbet

- Jag ville helt enkelt komma underfund med hur församlingen fungerar, säger hon. Dessulom tycker jag om att arbeta . med ungdomar. Man hör många kla ga på dagens ungdom men jag har ingenting att klaga på den yngre generationen. - Jag anser det vara nödvän digt att man själv också är troen de om man skall jobba som dia konarbetare inom församlingen. Då jag själv har egna grupper som jag leder skulle det nog vara svårt att berätta åt andra om någonting som man . själv inte tror på, filosoferar Sonja. - Jag blev själv troende för ett år tillbaka. Att jag blev kristen berodde nog främst på att jag ha de kamrater som var troende. Dessutom tyckte jag att det var någonting som hela tiden påminde mig om kyrkan och dess verksamhet, säger Sonja. Sonja Högström skall nu fram till vårkanten jobba som diakon arbetare i Kristinestads försam ling. Hon har inte några bestäm da planer för framtiden, men sä ger att det ändå någonstans i bak huvudet finns hopp om att hon Sonja Högström trivs att jobba som diakonarbetare i Kristinest"act. någon gång skulle få börja arbeta som privat danslärare. Sonja är

en levnadsglad ung flicka som

TorscJ. 18.10 -84. kl. 19.00. verkligen ser ut att trivas med liv Kommungården i Närpes . et. - Tidningarnas betydelse idag Kjell Skoglund - Hur en tidning kommer till - Freelancekorrespondentens Svenska Österbottens Ungdoms arbetssätt förbund arrangerar i samarbete o O - Arbetsuppgifter för veckan med Studiecentralen Svenska Jan-Erik Widjeskog Studieförbundet två korrespond entkurser, den ena i norra och den andra i södra Österbotten. Med dessa kurser hoppas man Levyraati Torscl. 25.10 -84. kl. 19.00. Hill Street Blues att få fram s.k. förenings- eller Kommungården i Närpes . ... var det TV-program som här freelancekorrespondenter, som

... kammade hem fem Emmy-sta hemma samlade det största tittar

senare kunde medverka i Lex . tyetter då man i Hollywood se - Text- och materialanalys ÖP. naste vecka delade ut det som antalet under juli månad. Enligt - Redigering och bilder. mätningarna var det 1,7 miljoner Som kursdragare kommer inom TV-världen motsvarar fiI- . - Arbetet i ett tidningshus finländare som följde med det Karl-Gustav Olin och Jan-Erik mens Oscar. Bland de belönade Karl-Gustav Olin programmet. Tvåa kom Miss att fungera. Widjeskog finns Bruce Weitz, som spelar Universum-tävlingarna med En kursavgift på 30 mk upp

den bitande och morrande detek 1.289.000 tittare. bärs, men man kan väl hoppas på Förhandsanmälan om deltagande tiven Mick Belker. att föreningarna kunde stå för bör göras till SÖU 961-113 572 denna blygsamma kostnad eller 115 372 senast tisdagen den Kursprogrammet ser ut enligt 16 oktober . . följande: SONJA HÖGSTRÖM har under sommaren jobbat som diakoni arbetare i Kristinestads svenska församling. Att ha en diakon arbetare är en ganska ny och ovanlig service, som en del för samlingar står till tjänst med. Vad gör då en diakonarbetare? ÖP har träffat Sonja Högström och intervjuat henne. - Jag har under tiden- som diakonarbetare i Kristinestad jobbat mycket tillsammans med församlingens ungdomsledare Jeanette Ribacka. I mitt arbete tillbringar jag en stor del av tiden tillsammans med ungdomar. Vi har inom församlingen ett antal tonårsgrupper där olika hobbyn , som t.ex . drama, sång och bibel studier står på programmet. Nu på hösten kommer Sonja att tillsammans med ungdomsle dare Jeanette Ribacka finnas på högstadiet i Kristinestad varje fredagseftermiddag. Dar kommer man inte ·att ha någonting speciellt på program met, utan Jeanetta och Sonja finns där bara för att tala vardag liga saker med eleverna. Detta anser Sonja vara viktigt eftersom lärarna inte har möjlighet att va ra med eleverna under rasterna. Sonja Högström säger att hon efter trean i gymnasiet ville ha ett mellanåroch då föll det sig naturligt att hon ville jobba med någonting inom församlingen .

Kurs för skribenter

...pa gang ...

Rockkungar tävlar i Pörtom

För första gången I historien kommer en uttagningsomgång i musiktidningen Suosikkis orkest er1ifting Rock Kuningas att håll as i svenska Österbotten. Det sker i Pörtom den 7 december. Suosikkis chefredaktör Jyrki Hä mäläinen kommer att fungera som programledare under tävlin gen. Kan nämnas att det var samma tävling som tidigare vunnits av Jakobstads-banden Break och Thai Sticks.

Torsd. 11.10 -84. kl. 19.00 Samlingshuset i Kronoby.

Prof. Guillermo Tijerina R. Admon. de Correos 27 urb. Apartado Postal 27-603 Mexico 7, D.F. c.P. 06760. "I am an experiensed marionet & guignol play er, also a wax sculp tor, 1 am an amateur actor (real stage too). 1 am 42 years old, single, 180 Lbs., 5' 10", brunett, spanish ancestry" .

- Tidningarnas betydelse idag - Hur en tidning kommer till - Freelancekorrespondenter nas arbetssätt. - Arbetsuppgifter för veckan Vörå ungdomsnämnd arrangera Karl-Gustav Olin de informationsmöte för uf- och Torsd. 18.10 -84. kl; 19.00 övriga föreningar i Bertby uf:s lokal senaste torsdag. Jl7-huset i .aakobstad. Uppslutningen från de kallade - Text- och materialanalys föreningarna var inte den bästa. - Redigering och bilder .Henry Alm kulturinstruktör och - Arbetet i ett tidningshus ungdomssekreterare inledde med Karl-Gustav Olin information om kommunförvalt ning, "fritidsnämndernas" verk samhet funktion och . på vilka grunder de får statsbidrag.

det bästa sättet att nå den österbottniska ungdomen är att annonsera i deras egen tidning

ring redan i dag

9&1.121584

1 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- IDEADLlNE MANDAGAR---

Vörå-föreningar diskuterade aktuella frågor

Verksamhetsbidragens ansök ningar till olika nämnder disku terade också. Föreningarna önskade bättre anvisningar då det gäller verksamhetsbidragsan sökningarna. Temat för ung domsåret 1985 diskuterades. Ungdomsnämnden har före slagit att en föreningsutställning skulle arrangeras under Vörå dagarna 1985. Iden tyckte de när varande var värd att pröva på. Ungdomsnämnden skall ytter ligare utreda intresset.

Indian i Kanada 1984 Hur mycket av sin egen identitet kan man ge upp - och .ändå fortsätta att existera? Indianerna i Kanada har inte längre rätt till sitt eget språk, sm egen kultur, sin egen religion, in te ens till sina urgamla, tradition ella näringsgrenar. De är förvisa de till att bo och leva i reservat och underkasta sig regler och be stämmelser. Hur långt kan de anpassa sig? Kan de längre vara indianer? Dessa frågor tar Ingmar Lind qvist upp i sitt tv-reportage från Kanada - och det är frågor som också andra rninoritetsfolk i värl den ställer sig. TV 2 måndag 8.10 kl 18.55.

Driftsbidragen för uf-lokal erna var också upp till diskus sion. Mötesdeltagarna önskade att ungdornsnämnden skulle ut reda vad driften i dag kostar föreningarna och utgående från detta ~öra ett förslag till åtgär der. Ärendet skall om möjligt aktualiseras i olika beslutande or gan under 1985. En förbättrad skolning för funktionärer i föreningarna önskades. Ungdomsnämnden har för avsikt, om behov förelig ger att arrangera skolning för ordförande sekreterare och kas sörer i föreningarna. Ledare för olika aktiviteter diskuterades också. En fältledare skulle hjälpa upp situationen. Deltagarna informerades om omorganiseringen av fritidsför valtningen i Vörå. Frågan intres serade deltagarna. Ärendet borde diskuteras bland föreningarna för att höra föreningsfolkets åsikter. Ett sammanträffande med företrädare för förenings folk och förtroendemän bör fås till stånd ansåg mötesdeltagarna.

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska ÖSlerbollens ungdomsförbund och dess medlems föreningar . Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktie~lag 1984 ' ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman. Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare : Karl-Gustav Olin Tel. 967·13 555, hem tel. 967-13 420 Redaktion : Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD Redaktör i Vasa: Sven-Erik G.lader tel. 961-113 522, hemtel. 961-32698

PRENUMERATIONSPRIS 1984 Helt år. ....................... .... ... 65, HalV1 år ..... ........................ 40, Skandinavien ... ...... .... .... .. ... 70, Lösnummer .... .. .... ....... ........ 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555

DU! aUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120 311

PRESENTER -Annonser

VASA musikbranschens specialaffär

Kaffe, bakverk och presenter ...

_1II110_1II1t

])re~rtt~iIlG~'1

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN ~ 65100VAASA -VASA ~o n no 159

Inneh.: lena Wilson Tel. 962·41 423 källarvån. hos Annie Sigg

NÖjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförme~ling.

olm

ilIE

Taunus 20 M XL -69. Bes. sept. 84. Bilstereo JEN SEN med först. o. högt. Tel. 961 -212043. . Ring lörd. 10.00-14.00. • _________

Minkar och höns

RJFÄSTE

i Söndagsöppet

• HAMBURGERBAR • CAFE . . " • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38 020

Yl HYR UT! PA & UUS A.LÄM.IIIIA. för "allt emellan rock konserter och friluftsmöten

ftJ \

KOLLAALLriD . mus~k

FÖRSTI AlJtmom Stans billigaste Lp·NYHETER

SOUMDSIDE v sound check t • .

1)67 • 7J UJ7

Datsun 1600 SSS De Luxe -71, i gott skick, besiktigad, dubbla däck o. fälgar, samt moped Rai su -79, litet medkörd och i bra skick till salu p.g.a. studier . Tel. 961-117 394. Snygg Saab Combi Coupe -78 säljes. Tel. 961-651 353 efter 17.00. Gitarr säljes till förmånligt pris: 750 mk, ring tel. 35 320.

Handelsespi. 10 06511.10 Vasa .10, tel. 961·113572

REPLOT

från ÖP-dansen

ASAESPLANAOEN 15 TEL: 111I11III". 120015 Oppet: ""ni. • 17, 16 .13

ANNONSMOnAGNING SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Hemtel. 961-222 508 Annonserna bOr inlämnas senast måndag kl. 16. ANNONSPRIS I texten .... .. . _......... .. ... ... , .. ... 3,75 Efter texten ....... .... ..... ~ .. .. ..... 3,7S Bestämd plats -,20 per mm

ÖSterbottniska Poslen ansvarar inte för eventuell skad!! som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el " ler som på grund av post försening in_ l te infÖr1S i begärt nummer.

WANTED!

Säljes en akustik Landola. Det är countrymodell. Priset är 500 mk. Tel. 122 736.

•

Är jag borttappad? Jag är en väldigt snäll och söt katt som vistas i Klockarbacken. Vit och svart. Om inte. någon äger mig, finns det n~gon som kan ta hand om mig? Tel. 961-651 442.

En VW 65-årsmodell till salu. En liten diskret dikeskörning har den Djurskyddsangelägenheter blir varit med om. Inga bromsar, temat för "Söndagsöppet" den pumpas 61 gånger innan brom na gång. . sarna tar . Kör nu bra som isbil. Vi får se glimtar av farmhöns som hålls i bur och höns som får ~~;;;,~: Ring 961-39329 "Bra röra sig fritt enligt traditionellt mönster . Kameragruppen besö- Skoda Octavia Combi årsmodell ker också en minkfarm i Nykarle -64 säljes till högstbjudande. by och dessutom visas utdrag ur TeI.961-291625. en film om djurförsök. Studiogäster är Juliana von Kawasaki 125 KE till salu. 10 000 Wendt från Gröna korset, läns- medkörd, bra skick . Pris 7000 veterinär Kurt-Erik J uslin från :.:m:.: k:-=-.-=T:.::e.::.I.-=9..:::6:....1-..:::3:....9..:::3...:46::..:.'--_~_ Vasa och Kaarina Kivivuori från Försöksdjurens Värn. Bosse Österberg sjunger en egen visa om djur. TV 2 söndag 7.10 kl. 16.30.

_'II

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Färgtillägg -,35 spmm

ÖP söker freelance·korres· pondenter. Om du ar intres serad så kom med på våra kurser. ~ norra Österbotten den 11.10. i Kronoby Samlings hus och fortsattning den 18; 10. i JTI-huset I Jakob· stad. I Sydösterbotten den 18 och 25.10. i kommungården i NäJpes_ Kursdragare blir Karl-Gus tav Olinoch Jan-Erik Widje skog. Narmare information och förhandsanmalan SÖU/Ja cobson, tel. 961-113572 el. 115372.

161

VAD FAR DU EÖR~===·~'

20 mk I DAG? INTE MYCKET

SÄGER DU KANSKE

VI SÄGER:

FRAM TILL ARETS SLUT 12 NUMMER FOR ENDAST

••

,•

öPÄRtJNlKJ i .........·6.,.,..,....... ." Ipc:h" .... _Nk

. 0. . ' . . . . . . . . . . . 'N............. v,....., ....... ....,.,. . . ._ ......__ .... , ...... oCIa

.11----.......... .....

/J'WIItIfI ....."...,.,........

öP VET MEST OM UNGDOJIAIDIA

Öp.,."...., ". ............~v. . ....,.. ,... oc:Ia Ir............. f'4r .,. . . . . . . .. MI• . . . ....,.. P.16.".or .........·....... _ .....t. " '. " ' " _ ~/.r • ...,.......

ÖP HAll KUL11JR- OCH . IIÖdEsEVENEJlANGP' Ett bm .." . " ..",. "" IIaIre.......·. . . . /&!. ~ ....... ." .... ÖP. N.6Jea"""~" öP.

ÖP ÄR ÖSftBBOTJ'NISK

ÖP""röa~o""'" "'-'eld ..... "et kWara. Öl'

."".,.,./ör

.tt""

öa"""otten ..." ...... ".......

tio...,. oel• .".,. "'''''r• .ö r."" ."..,...... .prÖet

sIudl .eva.tf.a Iiao..

-.,ao.u"''''',..a.

ÖP STÖDER UNGDOMSFÖllENINGABNA ör ..fIer ......,.•• åt ......Om4ö. . ."'. ..,.. lt4I bllllflON! cia • •aiId..,..".,..,.. il., OP:a ",.._• ......tlqaa",.,. IlA 65 IIIIrllfir u,.tln IS_ till ••"... 40.../ö,.............. •

....,.._e

ÖP HAR NÄRKONTAKT En /otIIoJIa,. .teli, .Jätte

""""on,

en re8O"""'• • v ~."'in""" IIen ./4oIadeUer ett ny "n,nilat .i'ocIcbG.... , ltIaICIK lie,..".. Ht ,.,. .o.. I ......",..,....ltIe.. ut _ .,."". ....r för. 4. . .0.... iir ..ed. ÖP .....tlllr. öP//hI... ·. .......... :faaa. ·r e.

....

ÖP HAR·· PERSQNPORTBÄrtEN.

ÖP betalar portot

JA TACK! JAG BESTÄLLER ÖP TILL ARETS SLUT FÖR ENDAST 20,-.

~CH fNTEIIV~ERNA

'r•

•

Det .,.n/ar dd_~g .~Iaha_~""", "..".,........ oeli ............,. ~oaportråtL.b ..........,... oell . . . . ."..,... Mr tid. ijp ..... e • .",/ör .,.rJII ............. De.. ""en ........ der D' för lite bfttre.

INI." '" .tt.,.,..

~ClIIIII: •••••••••••••••••••••••••••••••••

Adreaa: •••••••••••••••••••••••••••••••

.•.........................................

ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD

Bet.namn och adre••:

...•.•..•.....•.......•.........•...•..•••. .....•.••......••..•....•••.•....•.•......•

Sv....öniad.... 16/72 .lakobetad