Österbottniska Posten (ÖP) nr. 3 1974 by Österbottniska Posten

österbottniska

Österb~ttnisk . uni_do~~ii~ning

Torsdagen den 17. jan. i 97.4

p.oste,lf:1 ~

.tJ

p"':"

Ingvesgård söker samarbete,

ÖP har anor fyller nu 90·

starl{are .fotfäste i staderna

o I JANUARI 1884 utkom öP med sitt första ordina rie nummer.\ Tidningen fyller alltså 90 nu. Det var fö retagaren och klockaren Johan _Wilhelm Nessler i. Ny karleby som tillslOnmans .m ed Anders Svedberg i Mun sala beslöt ge ut tidningen en gång i veckan. Som spridningsområde . räknade man Nykarleby med omnejd. O S-vedberg blev redaktör stad. Genom samarbete

för tidningen som följde en mellan förlaget ocl:l SöU

liberal linje i reHgions- och förvandlådeS den gamla 10 språkfrågan. Redan det kaltidningen till ungdoms

första året infördes första tidning med hela svenska '

glngen den välbekanta titel- ' österbotten -som spridnings

Yinjetten som gett öP nam område.

.et " Gärdsgårdsbhidet"" en Ungdomsrörelsen hår 'Ock

. .jett som vi dammat av så .tidigare försökt ge ut en '

och satt in på inittuppsla egen tidning. I slutet på

&et i dag. ' 1930-talet utkom tidningen,

OP utkom i Nykarleby Ungdomen, som job.bades

tiDs den för snart sex 'år ihop av Ein.a.r S t o r 'g å r d

sedan började utkonlma som i Övermark. , Han · berättar

IIDgdomstidning. Om den . om den tiden på- sid. .7. gamla tiden ber.ättar , Vil· heIm N Y b Y som var öP o. öP är aUtså 90 nu, men

redaktör -sex år på sid. 6.. knappt sex år som ung

O Sedan den 19 april .1968 , domstidning. Vi skall inte .

fira jubileet desto_mera; det

utges öP som ungdomstid är bara tio !or kvar till 100.

Ding och trycks i Jakob

En annorlunda bild på SöU-ordlöranden Hans Ingvesgärd. Hustrun heter Eva och so'n en Tom.

, O HANS INGVESGARD· vill föra den mjuka ,linjens politik. Han vill vara öppen .åt alla .

håll, samarbeta och kompromissa. I grunden är han decentr~list men han tänker inte gå ' emot FSU:s centraliseringssträvanden. Inom SöU vill han sa tsa . på ' en samhällsmedveten fältverksamhet med tonvikt på de traditionella kulturella verksamhetsformern,a. Som spe- , cialfråga vill han pröva möjligheterna att få .starkare fotfäste för uf-rörelsen stä- '--' derna. ' Så resonerar den nya SöU ordföranden om målsättningen för sin insats inom uf-rörelsen. Är inte detta en vag pro gramprofilering, Hans? - Ja, jag är medveten om det. Men, just nu tror jag inte att SöU skall flyga högre än

gonting i Kaskö. På det hela taget borde · vi försöka få stör re fotfäste i staderna. . Ingvesgård har funderat -på "byalagen" enligt modell från

;

s :r å L

Sista tangon 'storstaden'

SISTA - TANGON i Kstad, l Storstaden, dan sar Gun-Krlstin Lövbolm och Magnus Solvin i Lappljärds-revyn (bil- ' den). Musikaliskt sta\r revyn om den nya stor

staden på en hög Diva\. - Se sid. lO!

..-------------------IIIIII!II------=

~e;;e~~:a:::::~~~as~O~~~s~y;~~~ dans, sång, musik och olika

• 'Forts. sid. 5

)===111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 HII

=~~~~~nany~:\oY~ ~a~t;r:~;:~ '

och vi har nytt folk på kans liet. Den mjuka linjen kan hårdna till småningom när vi får förmåga och kraft att skf\. pa en skarpare profil. Ingvesgård återkommer till fältverksamheten. Han vill ha mera aktivitet i föreningarna. - Jag tror att speciellt tea-

Sver!ge. Dem skulle man kan ske kunna introducera i öster botten med ungdomsför. eningarna som stomme. Ett or

~ '

UIIIDIIIIUIflltIIl

1IllllllllllllllllUHIRIIIIIIIIIIUlIiIUlI!!!

Sö V u,ppvaktade lands h' O·_·Vd ",·ng'eon _ -

!====_=

II,

, O , REPRESENTANTER för ' SöU uppvaktade på tisda

~ gen landshövding Martti Viitanen om tillsättandet av , ~ ~ länsungdomsnämnden. Nämnden som' skall bestå av : ~ . ~ mellan åtta och 16 ledamöt~r, skulle enligt ett förslag ~

få endast tre svenskspråkiga representanter. partipolitiska organisationer . slag av programskapande vill skulle vara representerade. jag se aktiverat. Vidare tonTexten i förslaget till för 'årsaktiviteter, träffar och konordning för nämnderna kan taktverksamhet. ' . ~ lighet med syftet för läns- knappast tolkas så. ~

_ Jag har fynderat på om ~ ungdomsnämnden att enbart • Forts. sid. 9 ~ Vid uppvaktningen fram~ hölls att represeniationen ~ bör göras så vid som möj~ ligt, och att det inte är i en-

_-========_1=-:-. :

vi från SöU kunde göra nå-

imulllllllirnllnrLllUlIlIlIlIlIUlt1ll1l1lll1ll1lll1lHUlIlIlIlIlIlIlIlIlIlIllllIIlIl1I1lIlIlIlIlIlIIllllInllullIllIlIllIlIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!llIl11l1mlmlllllll

OST~RBOTTNISKA

öP 17 jan.

POST~N

Torsdagen den 17 jan. -

1974

•• Vasa län vaxer

1973

• Vasa län kunde i ~jol notera en befolkningsölming på ,c. 300 personer. Det är kan ske inte mycket att skryta med, men för ett län som el} ligt prognosmakarna är dömt att förlora tiotusentals män niskor är resultatet inte så d å ligt - tvärtom. Det är ingalunda fråga om , någon jämn tillväxt. Den en da region ....:. för att används; regionplanernas indelning av länet - som kunde notera en I tillväxt var kustområdet, dvs. det som vi i dagligt ' tal be nämner , Svenska österbotten. I detta område ökade be folkningen med 2.100 perso ner. Detta innebär i klartext, att stora områden l ' låne! fick vidkännas en betydande av folkning. Detta gällde t rämst jordbrukskommuner i länets inre, men också en de] kom muner i kustområdet, t. ex. Purmo, Jeppo, Oravais, Maxmo och Malax.

Språklig förskjutning

Somliga av de 2.100 perso ner som skrivs på plussida n i kustområdet ',kom naturligt vis från de kommuner i om rådet som redovisar , en be folkningsminskning, men det stora flertalet av dem kom från andra, helt finsksprå kiga delar, av länet, ' eller från andra delar av landet, också de i huvudsak finsk språkiga. :Petta innebär att 'det finska

MjölIdand' ·f·· ' ? .or f ors. H"

kall stora delar av Vasa län ,L räkn~ som ett mjölkland tör Helsingfors? I Och t~r sig är det inte galet att jordbruket , , bibehAlIs, men tör att. lands bygden skall kuruia'nå samma standard somtät:orter och stä aer krä'18 til.a. aU mjölken be- , talas : ordentligt. . ' V8I9a län är vårt lands stora mjölklän, Här finns också de ,flesta mjölkproducenterna, men ingalunda de största. I samtliga län söder om Vasa län produ C!'erar varje leverantör - i snitt större mängd mjölk . äD. jordbru kare l Vasa län. Norröver är situationen den motsatta. Med andra 'ord. Det är fnte bara f söder där IndustrIalise ringen varit framgångsrik. det är också där som Jordbruken är av den storleksordningen att ~e ger den största avkastningen. Att mjölken , betalaS tör då ligt visar det faktum, att hel eingforsarnas mjölk år tör år måste köpas allt längre från huvudstaden.

det två språkiga som Korsholm är starka inslaget kustområdet ökade rätt svenska enheter, vilka dock starkt. Det .är or.]tså fråga är i den situationen att god om ..--en Ökning som av allt finskspråkig service bör ga att döma kommer att hålla i ranteras. sig under kommande år. I ' Om Vörå-Oravaie--Maxmo praktiken betyder detta att samt Nykarlebynejden kan fler och fler enspråkigt svens sägas detsamma som '9 m Ma ka kommuner blir tvåspråki lax och Korsholm. I Jakob ga och att tvåspråldga kom stad är läget ett annat. Där m(mer får st örre öch stör sker en stark finsIt inflytt re finskspråkiga minoriteter, ning, som, ev. redan 1980 kan vilka så småningom öv;ergår väntas resultera i finsksprå kig majoritet såvidft inga i majoriteter. Vad innebär detta för kommunala åtgärder vidtas. En anslutning av vi'![;a rand svenskbygden? områden i Pedersöre samt . Det -är ingalunda lätt a! t Larsmo ligger närmast till formulera ett svar på den men är på sikt sannolikt otill fråga~. 'Men det är onekligen räckliga. Här vore en för en fråga som ,svenskfolket, stär~ing ' med Pedersöre, inte minst på kommunalt håll, Purmo och Esse nödvändig, har anledning att diskutera. särskilt som de - sistnämnd!! Detta behöver , inte betyda , kommunerna blir tväspråkiga något försök att trycka ned även om de som väntat en minoritet - som minoritet går samman. GElDom samgång vet svenskfolket väl hur vik kunde kommunerna dra nytta tigt det är att minoriteternas av den ~pråkliga beredskap behov tillfredsställs men som finns i Jakobstad. väl ett 'försök att finna en Också Kronoby kan på sikt modell" som ger c;1en svensk· väntas bli tvåspråkigt. språkiga befolkning~n möjlig Längst i norr, där Gamla h et att så självständigt som ka rleby och Karleby väntas möjligt fungera kulturellt, bilda en enhet, är ::lvenskarna vilket inte behöver utesluta i minoritet. N å gon förstärk samverkan med , fi!:ls~språki .ning av den svenska minori- ' teten är knappast möjlig, ga. men kulturella samman Tillkomsten av nya indu stri'er, bl.a. i Sydösterbotten, hang bör den få stöd av . bidrar sannolikt sn!lbbt tilf landsdelens övriga svensk språkiga delar. Ur svensk en betydande försl{jutning i synvinkel är det viktigt, att

de språkliga förhållandena, . nordligaste Karlebyncjden in~

men det finns trots detta skäl för svenskfolket, inte te fjärmar sig ' från kustom

rådet: tendenser lill detta minst med tanke på förvalt ningsfrågor, agera så att den s aknas inte. F-ör Vasa som centralort för både kustom svenska majoriteten kan be rådet och länet är läget nå varas i så många kommuner got annorlunda, men också och städer soni möjligt. där - liksom på länsnivå -r finns det orsak att slå vakt ;r Sammanläggningar om den svenska befolkning behövs ens rättigheter. \' ,

För

att

• Det som nu följer är vik tig läsning, en nyhetsnotis som för en ' tid sedan publi cerades i Hbl-Junior. Lär och fundera:

detta

skall

Dags f··or·, 'en k' form

möjligt krävs fortsatta kommunsammanläggningar. I sydligaste österbott~n h~r en . stark kommunal ~nhet, skapats" som inte böJ' tillåtas ändra språk,Hg karaktär ge noin att tillföras ,ett par~ helt finskspråkiga kommuner. -Längre norröver är det na turligt att Kaskö och 'Närpes går ihop eftersom Kaskö inte ensamt klarar av att ta emot en storindustri, detta är ett faktum som inte har någon ting med Språkliga synpunk ter att göra. Såviil Malax

hirna) i mörker. Det bety der att man ödslar miljon tals t on olja . F ör a ll del, också i vårt land har vi en benägenhet att sova så länge som möj ligt på morgn8:rna och att vara uppe sent på kvällar na, vilket betyder att vi i stor , utsträckning har gått ifrån ' den 'naturliga dygn rytm :, som förr tillämpades på landsbygden och som på vissa 1).åll alltjämt lever kvar. ' Upp med tuppen var en god vana.

"Cigarrettrökande " skolbarn kan ha förstadier till cancer. Detta har konstaterats vid en unik undersQkning på Sabbats ,bergs sjukhus i Stockholm, Där har man undersökt slemhinnor i luftrör och lung'Or hos 180 rökare utan några symptom på sjukdom. Av de undersök ta var 67 skolbarn och bland dem har man funnit två fall av tidiga förstadier till lung ,cancer." /

Undersökningarna fortsät-, ter, men redan Dl1 anser

För den som orkar

Unga rökare visar tecken på kancer! man sig kunna -fastslå, att rökningen har en förödanlie inverkan på slemhinnorna. Man har också konstaterat att cellförändringarna har gfLtt tillba ka hos de perso ner som har slutat röka. Två viktiga slutsatser bör dras: 1) börja inte röka 2) om du börja t r-å sluta! , • Ska ll Sverige äntligen hinna ifatt oss? Ja, i all mänhet brukar vi ju be trakta Sverige som ett före gångsland, men när det gäl ler tiden ligger vi bättre till, dvs. vi har en tid som paso ' sa r dygnsrytmen. Nyligen föreslogs från åländsk sida, att vi ' i Fin land skulle övergå till svensk eller / skandinavisk tid, dvs. vrida klockan en timme bakåt, men i dessa oljekrisens tider är det knappast lönt att föra en sådan diskussion. Tvärtom åt det bl.a. Sverige som borde ' vrida fram klockan. Nu sover man bort många ljusa timmar för , att i stäl let tillbringa fritiden (kväl-

KO •

• Såg nyligen i ett blad att modekonstnären - , för ,att nu använda ett begripligt uttryck Sighsten Herr gård sågs i samtal med prinsessan Desiree. Det är inte många unga österbott ningar som har sla git sig fram så bra som denne syd österbottning, även om 'vi också har några andra na mn som då och då skyI,n tar i kvällstidninga rnas kän disspalter. , Nyligen besökte, som ni känske minns, Sune Ma ngs Österbotten, men det all männa intrycket - av pra tet att döma var inte särskilt positivt: den gode Mangs, som vi i helgen sag i Söderk~lmr, såg ut, sades det, som om han skulle ha 'vuxit ifrån Österbotten. Kanske det. Men 'å andra sidan är det stor skillnad att öva ,in' en roll i ett lag OGh att ensam ' framträda inför publik; ef- , fekten på det gamla parad numret om kontaktsvårighe terna måste också så 'små ningom tunnas ut. ALF SNELLMAN

ombudsman tillsättas. , Erfarenheterna ' från Sveri ge är överlag ,G enom att skapa en tution av mannatyp "förmänskligar" ett ,verk, vilket betyder att vanligt folk vågar ta ver kets tjänster i anspdk.

goda.

var "-

Äntligen skall vi få en kon sumentombudsman! Ett lagförslag om konsu mentskydd utarbetas som 'bäst, och enligt uppgifter i

pressen skall en ' konsument

Om u~veckli.nge? fortsä~ter i angiven rIktmng bor lDom kort de flesta finländare i stä der och köpingar. Detta ' be, ror inte enbart på ökad in

flyttning till större centra, pingar som hos inrikesminis utan pl den stads- och kö teriet anhåller om att få bli pingsvilja som vårakommu städer. Därtill kommer att ner utvecklar. sju kommuner vill bli köping Senaste årsskifte fick vi ar. flere nya städer och köping Det är dags för en enda" ar: I detta nu är det nio kö kommunform.

man

Kör

la,gligt Enligt gällande lag är topp , hastigheten på våra vägar 80 km i timmen. Kör lagligt!

Torsda"", de. 1'7 jaa. -

1~4

OST ER BOTT NISi""

'Teateruppltwelsen' är det väsentliga HOR DU, på tal om "teater och teater" - Di na påstA.enden om "överlägsen het, "förfärligt ilskna lilla myg gan som biter de~ stora elefan ten" och "skott i överkant" är Inte rfktiA"t amä;Jla. SA tycker jag inte vi skall dlakutera. Vi är ju helt eniga Om mAlet aktiverad teaterverk 8aD1het i österbotten - så v! bör ft1 fö~ förstå varann ; litet bättre. För övrigt tycker jag alla 80ID hJttDls tagit Ull orda i de lIatten flSnM5kt vara konstruktiva. llen så Ull sak. I Ditt töNta inlägg använder Du ~ "teaterupplevelse". Jag tJdler det Ar ett bra ord. Jag .... otta haft teaterupplevelser. .A..IIa 80ITl ser eller själva medverJrar i DAgon form av teater upp ~ vIl någonting för det mesta.

Ar det inte just det som är det risentJIga Individens teater 1Ipf>1evel8e? .Ar den annorlunda i II&Jångby och vid Skillnaden? ~ag vill inte vara med och gra .... eller klassificera teaten.rpp-

Ieftleer.

Däremot vet jag nog - och ~änt att det är skillnad JIA HUR teater framförs i _HäI~y och vid Skillnaden. .Jag tycker Inte Illa om eller 8indtilt bra ~m någon speciell ..u teater. Men jag är säker pi att modern teater Inte är någootiilg man generellt skall för.oka intressera de unga I Osterbotten för. Det kan gA pA nAgot .a:älle men romantisk buskteater är det DOg lättare alt väcka ·intres8e ror tyväIT. Med en viss tvekan har jag ~ föreslagit: skriv själva ' en traditionell pjäs med litet kärlek ocb dramatik! DärifrAn är sen .teget inte långt till att vi ber rira egna författare skriva åt a.. Littfattlig och lättspelad JIar

POSTEN

D O D DET TALAS om för lagskris och minskad · bok utgivning, men så här före jul märker man det inte på bokhandelsdiskarna. Tvärt om tycker man nästan att de svämmar över. . Någon märkbar brist är det nog in te. Och priserna bara stiger. Inte hinner man läsa alla böcker · och inte har man råd att köpa dem h_e ller. Men det blir ju alltid ett antal, som man väljer, be roende på smak och nyfi kenhet. När nian bläddrar i bok katalogerna" så kan det hända att man söker nå gonting, som inte råkar fin nas. Inte bland våra Im landssvenska bö<:k~ - möj

teater. Den linjen har man med framgång prövat på Vasa teater: Varför skulle inte också ungdoms föreningarnas teatergrupper-... ? Jag tror faktiskt att Du är för radikal i Dina förslag till . för nyelse av uf-teatern, ·Alfred Tall_ mark! OCH SA till Kurre Gullberg! In~e har vi olika åsikter be träffande gruppteater. Teater måste bedrivas - och har alltid bedrivits - i en fast, nÖ6tan slu ten, grupp. Det är bara beträf fande rekryteringsområdet för gruppen som våra åsikter avvl ker. Du tror fortf~nde på för eningen. Jag tror__att den i de allra fJes ta fall är ett tör litet rekryte ringsområde. Då uppstår det där problemet att en mycket stor de) av deltagarna skall "dragas" och halvt tvingas med i arbetet. Nej, den teaterledare som har ork och förmåga att samla kring sig teaterintresserade - fx:ån ett .större område, han har också en .grupp som hAller ihop av egen kraft.

_var VaSa-Posten kanske den mest läSta tidningen i ös terbotten. Och jag minns att den nästan alltid innehöll en följetong som på den . tiden var en folkkär läsning. Den var satt som understreckare med en bred spaltbredd och -kunde därför utan större kostnader utges i en liten bokupplaga på Fr~ms för lag. Flere österbottniska roma ner utkom på detta sätt. Ingen var väl något större litterärt mästerverk, men några unga författare fick i . alla fall se sina alster i · tryck och kontakt med en läsekrets.

Va,rför inte

en u.n g följetong • ..p.??-' l Or •• just nu i en tid som för ändrar samhälle, miljö, ut bildningm. m. Atomener gins och rymdfärdernas tid. En tid då det nationella får ge vika för det internationel la tänkandet. Hur är det att vara ung just nu? Det är

D O D DET FÖLL MIG IN I

.' Att vara ung lust nu varför skrlve,r ingen? ligen i Sverige. Men då blir bokens problem inte riktigt vårt eget. Bland v-åra inhemska böc ker finns det i år ett fåtal romaner, rätt många novell samlingar och ovanligt stort antal diktböcker. Har folk börjat läsa mera poesi? En ligt förlagsuppgifter sA har noveller och lyrik"": få läsare och går -ofta med förlust.

SOU:s NYA teatersekreterare skall - enligt mitt förmenande - hjälpa till att samla den grup pen. Sedan. skall han hjälpa grup . pen. att fä tag I en text, ett ma nuskrlpt eller en pjäs som de fin ner intresse ~tt arbeta med. Tillsammans med gruppen bör han sen pröva Om det behövs en regissör - och- I ilA fall hjälpa dem att skaffa en sådan. Hinner ban ännu ' i ett senare skede hjäl pa dem att skapa en dekor kanske med bistAnd aven deko -ratör - skaffa kläder, rekviilita och belysning, ja. dA har hanfhon kunnat hjälpa den gruppen I myc ket hög grad. ,

kanske inte alls så roligt ut.an tvar~om riktigt jävligt? I sina debutdikter formu lerar Thomas Wulff en ,ung generatio{ls häftiga protest mot förljugna livsmönst'er; "i asfaltdjunglers skräck leende kommer vi 8tdr plötsligt mittibland er paftSark08~skaT8 ler och kysser varandr a uta-I I 8k am eller blygsel"

D BLAND ARETS böc ker är innehållet -i diktsam Hilr formulerar en ung lingarna mycket nutidsnära, romanförfattare sin uppgö då romanerna åter berättar relse med vAr tid? Det kun om en ·förgången .tid. de bli en lärorik och nyttig Det finns inte en enda r0 . läsmng. man, som .sKulle berätta om, hur det är att vara ung D O D I MIN BARNDOM

• Forts. sid. 4

att ÖP också kunde ha en följetong och låta någon av sina unga skribenter berätta om hur det känns att vara ung just nu. Det kunde bli en riktigt,- intressant och spännande~ roman. Ingen te gelsten utan en mindre sak. Det österbottniska An delsförlaget skulle säkert gå att samarbeta med, om man önskade ge ut romanen ock så i bokform. Kanske iden kunde ges som tävling? I varje fall kan väl redaktio nen ta sej en funderare på saken och undersöka, om det finns unga och intresserade författare . Alfred TalllJlark

A RSENIK ~i-

s r"

er r-

C VISST lockades publiken i ,- Ao~y och- Martha fick begra~a det knappt halvfyllda brandsina lik. · Sy strarna med sin lirshuset till skratt då Teater- "vältalighet" -spelades av Kert Jacob hade premiär på Arsenik tu Jansson och Asa BjörkVIk. GCb gamla spetsar i fredags. . I övriga roller sågs P elle Pjäsen är utan tvekan rolig i Klemets, Jucca Str,mg, Peter en makaber form med dussin- Strang, Gunnel Roth, H å k a n tals lik, med arsenik och toki- I Storskog, Ka lle Snellma'n, Per ca syskon. Någon annan upp- . Erik Kronholm och Erling cift än att roa kan pjäsen "'- Björkvik. Eric Nyström har dock knappast ha. regisserat pjäsen, .medan· LenDet gamla gänget i Teater- nart Svanbäck gjort dekoren. Jacobs led visade att gammal il' lIdst i pjäsen. Bästa ron D SALONGEN v~r som ...sagt prestationen stod utan vidare e?dast halvfylld .vld -premlaren, Totte Venman för. Hans sätt vllket kanske gjorde ,det svå att agera Jonathan Brewster rare alt komma igång; det stod långt över de flesta andra gick nämligen en ganska lång -.edverkande. stund i början av pjäsen mnan .' " spelhumöret vaknade på scen C MEN OCKS Å Surr Kron- ._ . . bidr: gjorde bra ifräIi sig som IOCh mnan pubhken. _kom, med. Teddy, han som inbillade sig Vid lördagskvällens föreställ~ .tt han var USA:s president ning var salen nästan fullsl\tt. och som grävde nya slussar i Pjäsen ges åtminstone ett par Panamakanalen där systrarna ·gånger ännu; på -lördag h~i"

s~ Kronbäck och Asa Björkvik som Terry och fastel' Abby l Arsenik ~h gamla spetsat'.

man bjudit stadsfullmäktige att ta del av spelet på den ny renoverade scenen, en scen som just hann bli klar ti1l pre miaren och som man inte kun nat använda vid övningarna.

D TEATERGÄNGET var värd de blommor som utdelades vid premiären. Nästa vecka sätter man igång med att förd~la rol lerna och . öva in årets Goja som har ordningsnumret 8. Ma

nuskriptet till Goja 8 står Las se Sund för, meda n Loffen An derssen fungerar som regis sör. I mars skall- Gojan vara premiärklar. Cander

, 4

OSTERBOTTNISKA POSTEN

-Torsdagen den 17 ,jan. -

1974

Sweet och Korsnäs! • • •

Kunde vara bäUre! - Du 1>porrar oss aU hela. tiden bjuda på mera'vågat!

CARACAS HANNU LAINE

• Nu pä I.ör(lag har vi ett

mycket bra finskt dansba:nd·! Kommer du med på. '.' live" 'l

Lördag 19R,1.

kl. 20-01

Samma lördag för två- är sen skrev vi historia med 'Sweet, Engla.nd på vår scen! Sweet är .idag kanske ännu mer po- . pulär - el~ vad t:ycker du? - Hur är det med "nöjes Ko~näs" dA? - Jo - "livet pä landet" - det gillar bara flera - så du är välkom men på. lördag igen!

SE BUSSA-R'NA: Wesfers från Lapp fjärd kl. 19)5 via K: stad; Tjöck. Strand linjen frän Vasa busstation kl. 19.15 via Stora Långgat. Kl. 19:15 fr . S!Sderfjärden via Näset. o. solr .Service, Kl. 19.15 från Längåminne 'via O, ' och Y -Malax. Kl. 19.00 från Närvijoki, pörtom. Raine bäck o. Petalax. Ingves kl. 19.15 fräb GranIid. Näveräs. Norrnäs. Kl . 19.15 'frän Pörtmossa, övermark. Rangsby. Kl. 19:10 från Kaskö via Närpes.'

DISCOTHEQUETH: TOPPBANDET FR. H:FORS

ORIENT EXPRESS

VILDA ÄNGLAR "kassafilm!"

Lördataen 19.1. kl. 20~01 slår ~i upp dörrarna förgta .gången i år" Gott nytt år forresten, i Oravais. Ni s~m fick fribiljetter till den-S. 1. kan använda dem nu istället. Vi delar ut 20 nya. Vi ses!

REF.LEXBAND-ET SERV.GR. l BILJ.GR. 3 ORDN.GR.S

Bussar som tidigare.

~DSBJ

SKATILA LöRD. 19. 1. kl. 20.00-01.00

LÖRD. 19. 1. kl. 20.00--01.00

Barbarela

ALLAS FAVORITER .

spelar

KOM I TID, DET LöNAR SIG, 50 % RABATT PA BIL '. JE,T TPRISET20-20.30. '

GUSTAF \NASA och FANTA·SIA

BUSSAR : Stadslinjen från Cenkum kl. ' 19.30 via , HÖlStvee. Turbu88 . 2 ggr/tlm. fr. n. torget.

~ed..e:r~et:i.1

~ ~

lördag 19. 1. ·74 kl. 20.00 ~ ~ .......

'E XODUS -

BUSSAR: Widjeskog fr. Småbönders 19~ 15, Terjärv kby 19.30, Viiperl Kronlund, KronQby 19.00, Såka 19.15, Gamlakarleby 19.30.

~ ~ 19.35,

~ ~ Salaby 19.45. ·

111111111111111111111111111111111111111111111111 ~andrainnan gruppen är vid det

TEA~ERUPPLEVELSER

-s-ed-an-å-tens-tå-rf;"-"ör-g-rup-pe-n-att avgöra om de vill föra sin tea terupplevelse vidare till en PU7 blik. Det brukar de vilja. Det upplevs ju fortfarande av många som målet för aktiviteten. MEN DET ÄR LANG VÄG att

målet. Det är en väg som i ös terbotten är dåligt röjd och litet trafikerad. Just nu fln!ler jag det väsentligt att fä vägen istånd-. . sah. Det är en uppgift för SöU :s teatersekreterare. Jag finner det faktiskt mindre väsentligt att di.skutera vad som är teater, teaterspöken och vad som är modern teater. Sv en-Er ik Glader

-- '.!'orsdagen den 17 jan, -

OSTERBOTTNISKA POSTEN

1974 '

• TITTA VILKA ORKESTRAR Garanterat håll i gång

.~,-~_O----.;T~C_H____II ,

• MÅNGA EXTRA .DAMERNAS

Haldins bussar: FrAn Jakobstad kl. 19.40, Från Gamlakarleby kl. 19.00 via Kronoby-Edsevö ~Bennäs. Frän Esse kl. 19.00 via Purmo-Lillby-Markby-J eppo. FrAn Hirvlax kl. 19.40.

SöV:s Frågetävling i nutidsorien tering startar

ÄNTLIGEN EN känondans i "skären"

s. V ALLGR UND TITANIC

i ÖVERMARX'

19. 1. kl. 20-? Hoppas jsvägen är öppen

Även tjejer får komma

fred. 18. 1. kl. 20 Tävlande föreningslag: övermark, Nyby, Singsby, Tölby. Vikby, Skaftung, Molpe, Nämpnäs, övel"malax, Sideby. Närpes Teater o. Sv. fören. Brahegården i K:stad. • Inträde: 4 mk

CLEOPATRA , i lVNGSBOR6 i KARLEBY '

DANS:

ESSE 20. l. 74 kl. 20.00--24.00

fred. '18. 1. kl. 20 Tävlande föreningslag: Kållby, Oravais, Hellnäs; V-exä,la, LiIIby, Såka, öja" Teater...Jacob, Karleby o. Pedersöre.

DANS:

ENF/ÖUF

EXODVS Inträde: 4 mk ,

Inte österbottens nöjescentrum ·n:o 1 men annars OK som dansplats eller hur

som skulle ta hand om alIrulturella och allmänna f~åpå en ort. - Nykterhetssituationen inbekymmer. SöU bo~de kandra i gång en större aki samarbete med andra .-,anisationer, i första hand ykterhe1:srörelsen och MHF. - Om vi får och har m9j- ' ter att anställa fyra in.uulrtörer och en teatersekreb!nre borde vi !la möjligheter . få ökad aktivitet i föreninpma. Jag tror på planerna -n regionala instruktörer som i huvudsak har att sköta, två ringar. Däremot är jag litet t'll d 'f tt d ClUiöm l . en om a an e ti.ylingsverksamheten som ger törerna väldiet mycket ~ arbete. _.. -ordivalen vIll Ingvesgård gärna få till någonting som Terkligen skall uppmärksammas. När en gång SöU gått in för att vara med bör vi.-Qckså

_L__

se till att den genomförs på bästa sätt. SöU:s planer på att bygga ungdomsbostäder vill IngVes gård gärna fullfölja. Bevak ning och verkställighetsåtgär der lämnar han dock gärna åt de som hittills skött dessa fr å gor. • Erfarna rådgivare behövs Därmed är vi inne på den s. k. trojkan - hur skall du riktigt ha det med den, Ingves gård? . - Den är väl decimerad .DU mera, ler Hans. (Till SÖU:s trojka har i .första hand räk nats Gustav Skuthälla, Paul Lindell, Paul Backman och Sven-Erik Glader. Beroende på frågorna har den varit för stärkt med specialister. Nume r h Sk th"ll h Gl d a ar u a a oc a er d 't' d " t"d ragl" !l1g ur enna s o grupp). I princip är jag beredd att skippa hela trojkan. Men finns det krafter som kan och vågar ta över? Jag har bett VU-ord-

I-

föranden Paul Lindell att fort sätta tillsvidare och det har ' han lovat. Jag räknar också med att få råd och stöd av de ovriga. Det behövs. Men på sikt hoppas jag kunna .ska pa en ny "trojka" av de unga krafter som nu invalts i sty relsen. '

GAMLA-VASA

i stället nöjesbranschens n:o "i.

-CIRIVS BUSS:

SÖND. 20. 01. kl. 20.00.

Turbuss 4 ggrjtim.

tror dock inte att FSU skall ,. 1 ha så mycket anställt folk . Jag I tror nog att vissa saker, t.ex. Det råder en viss opposi skolningsverksamheten, väCker tion inom SöU mot den större intresse i föreningarna satsning på centralför.bun om det går i landskapsförbl,m det FSU som Olav Storgård dens regi. åstadkommit. Var står du Seg denna kontrovers, Hans?

• FSU kan sköta vissa frågor :

D t" . t å l" e ar ID e s ange se dan vi inom SöU ansa·g att FSU inte var någonting att räkna med och att organet b d k N h d t or e ryc as upp. u ar e - ta skett. FSU håller å att få . p en egen profll. Jag tycker nog att en hel del uf·frågor kan skötas av FSU. Framförallt den centrala planeringen. Jag

ÅRSMöTE: "

hålle,r '

NYlJY UF den 26, jan.. k) . 20.00 Stadgeenliga ärenden'

ALLA VÄLKOMNA! • Sjöberg kommer hem nAgot överförfriskad frän en tlr'mafe,st.

rannen får syn ,på honom utanför O Olssons hade haft en liten

lägenheten och säger : fest 'för sina vänner. Nästa dag sa grannen ' - Hallä, du försöker ju öppna '- Hörde ni inte att jag ban dörren med en stor cigarr! kade i väggen? - Jodå, sa Olsson, men det Tänka sej. Då har' jag rökt gjorde Inget. Vi förde ett, sAnt upp portnyckeln! liv själva.

I-

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 17 jan, -

1974

)

• I. januari 1974 har nittio år förflutit sedan österbott niska' Posten utkom med -sitt första ordinarie nummer. Tidpunkt för denna tidnings start var alltså 1884. Då, det glädjande nog visar sig att den ' nu till ungdomstid ning föryngrade lokaltId ningen skall {)verleva och kunna frodas, är det- ett nl) je att,gratulera nittioåring en. Den driftige företagaren och ' klockaren Johan Wil helm Nessler i Nykarleby och lantdagsmannen, publi cisten och skolmannen Ari ders Svedberg i Munsara kom överens - om att ge ut en tidning, som i dopet er- . höll namnet österBottniska Posten. Tidni~geh skulle u ges en gång i veckan och som huvudsakligt · sprid ningsområde räknade man med Nykarleby och omnej den.

Svedbergs lihert}Ja

folkhlad fyller 90

Tidningen måste efter ett år läggas ned, då Jäsarun derlaget inte höll . Tidllin~en ansågs klart fennomansk. I november 1882 började på Nesslers utges Norra Pos ten med seminnrielektorn Max Strömberg 30m redak tör. Det har bl 9. noteratfI

• Både den offentliga de batten i bladet och diskus sioner på det privata planet pågick länge och biand alla argument som drogs fram minhs jag alldeles särskilt Vilh~lm det som en prästman på fullt allvar 's ade att "du måste ju förstå att kvin nans röstresurser inte är skulle man tl;l. emot annon • Den 14 augusti 1884, allt tillräckliga i " predikstolen". ser i företagets enda tele så redan under grundiägg Menigheten i kyrkbankarna fon, läsa korrektur osv. ningsåret, .infördes den- titel kunde omöjligt uppfatta vad Den . långsamma nyhets vinjett som ända fram till en späd liten kvinna skulle för något år sedan kom att förmedlingen försökte jag ' yttra i predikstolen. I mi- ' pryda titelbladet och gjorde kompensera med specialin- ' krofonernas och högtalar ' ÖP så kännspak o«h g-av <len tervjuer och' reportage från nas tidevarv var det särde stad och bygd. Opinionsbild smeknamnet "Gärdsgårds les lätt att bemöta detta ar bladet". Bilden är tecknad ' ningen och debatten är be~ gument mot kyinnliga präs gränsad i' ett pressorgan ter. av Mikael Lybeck och ' mo tivet med det österbO'ttmska som utkommer endast en ,Jag minns m~nga andra gång i veckan. Från det ena friska debatter den vakna landskapet med gärdesgq,r den i förgrunoen jämte ett numret till det andra kom läsekretsen svarade för. skogsparti och en leende mer debatten på något sätt Jag hade förmånen att få av sig. I vår hektiska tid är läsarna med i samtal i kå havsvik längst i fonnen . ,Mo tivet är hämtat i L0.Hax en vecka en lång tidrymd seriavdelningen Reflexioner. Munsala. Om jag minns rätt under vilken helt nya stora Emigrånterna hade åter har bilden skurits i trä ?t,v frågor dykt upp i händelser börjat skriva brev till hem . en xylograf från Munsala. nas cenkum. bygdsbladet. Också tidning Hennes namn torde ha va ens usla tekniska utrustning • Så mycket mera minns kunde delvis förnyas, rit Maria Björk. jag några av de debatter • Det ' är själ\'klart att öP som faktiskt, "höll" en .läng • När jag sent på hösten fick svårare att 1<lara sig re tid och i vilka frågorna 1963 lämnade - öP för ilet efterhand som andra tid- kunde få en mångsidigare jobb jag alltjämt sköter vid ningar tillkom och raskt belysning. En sådan debatt Hufvudstadsbladet gick över gick förbi det lilla veck 0- gällde kvinnoprästfrågan. 2.500 öP-exemplar , genom bladet i fråga om snabb ny- På ledarplats hade jag talat pressen. Det var mera än hetsförmedling och stark varmt för kvinnliga präster jag någonsin hade vågat opinionsbildning. I alla fall ,även till vårt land. Kvinnan hoppas på. Några år sena kunde öP - om än stund- bör ha samma rätt som re övertogs hembygdsbladet om med svårighet - hålla mannen att förkunna Guds av Jakobstads Tryckeri och huvudet ovan vattenytan. ., ord - och så skulle kvinn Tidnings Ab. Bladet utkom ( liga präster bidra till att fortfarande i Nykarleby, • När jag hösten 1957 träd- hävda den svåra prästbris men ' den- dag kom då ÖP de till som redaktör låg tid- ten. förvandlades .till ungdoms ningen .faktiskt lågt. Upp' Dethär torde ha varit 1959 tidning, Tryckningen var då lagan var betänkligt under eller 1960. Kvinnoprästmot också överförd från Ness 1.000 exemplar. Tack vare ståndarna hoppade omedel lers i Nykarleby till det flitiga k.orrespondenter lyc- ' bart in med en kompakt an tid~enliga tryckeri Jakob kades jag med en viss upp- hopning Pauliicitat mot vil stads-officinen förfogar ryckning. Det mesta skulle ' ka jag naturligtvis stod helt över. dock redaktören själv skri- maktlös. Mot den bländande va naturligtyis -'- ledare, teologiska sakkunskapen • Nesslers i Nykarleby står kåseriet, notiser, och likaså kunde jag fortfarande inte tomt och man får utgå ifrån att -de byggnader och de maskiner som där finns kvar aldrig mera kommer att användaS för här berör da ändamål. Man fåt' istäl let vara glad över att öP ' inte föll offer för tidnings döden utan ' att bladet nu starkt föryngrat och för stärkt lever vidare som en' ungdomens pressröst. Detta är en angelägen uppgift.

. att den nya tidningen stäl- de sig rätt avog till de re ligiösa strävandena. Lektor J. J. Hulden har sagt att "Norra Posten istället fick ett nytt im:tehål!: (iånge svenskmannasånger Rolfs och nya gudar att blota åt, Odin och Tor. Det nygotiska bullret och kallsinnigheten mot kristendomen tilltalade varken Nessler eller ~ve.l berg. Då löste de genom en egenmäktig handlin~ Ström • Det var helt självklart berg ut ett pinsamt läge. att Svedberg blev redaktör. Nessler hade med stor ener I anmälan betonar Svedberg gi arbetat upp marknarlell att hans nya tidning skulle . för Norra Posten och 'allt bli ett organ där ' folkliga tyckteil gå bra, men Ström strävanden kunde ges stort berg var förlagsrättens for melle innehavare, och nu utrymme. Redaktören beto ingick han avtal med ett an- o nar 'kraftigt just detta att . ÖP blir · ett "folkblad". Han nat tryckeri, vilket ställde förmodar också att läsarna Nessler utanför affären". vill veta redaktörens stånd punkt bl.a. i religiösa frågor • Det var, då öP tillkom. Utgående från de begrän och bekänner att "vi äro vår kristliga troslära af sade resurserna blev ÖP en välredigerad tidning. För öfwertygelse varmt till ledarna och lantdagsbreven gifvne, men hyllande reli gionsfrihetens grundsatser, svarade givetvis redaktören sjä!v. Av Övriga medarbeta skola vi aldrig förkättra el re observerade man märkr!t ler håna en annan öfwerty "ZT" samt KJ Hagfors sQm gelse i dessa frågor." svarade för helsingforsbre • I språkfrågan anger ven. Sem1narielektor FW - Svedberg också en liberal Sundvall skrev i religion och hållning: han är svensk och ofta i religionspedagoglslta frågor. Om kommunalpolitik / kommer att försvara svens ka intressen och han talar skrev bondestfmdets talman . om "det finska folket" utan C. J. Slotte. öP blev d,e n . den hets som den första tidning som upptog en verk lig kontakt med emigran- , tidningen på samma förlag, Mellersta österbotten,från terna. I s.g.~. varjp- n!' in gick ett emigrimtbrev. 1881 hade gjort. Meliersta österbotten .hade som llU vudr~aktör pastor Johan nes Bäckr ' .

'försvara mitt l)tåndpunkts tagande med någonting an nat än ovannämnda princi- , per.

Nyby .

'Angelägen uppgift för öP

aU ,vara, de ungas pressröst'

Torsdagen den 17 jan; -

1974

OSTERBOTTNISKA POSTEN

Han jobbade ihop 'Ungdomen' --. ungdomstidni~gen på 30-talet DET VAR E'lT HART JOBB att så gott som enSam a.rbeta ihop en tid l iNGlJOMEN var en föregållgnre Ding i veckan på 1930-talet. Avstånden i svenska österbotten är HlJlga, det märkte man minsann då man reste med bYlss och cykel uuder besöken i ungdomsföreningar och ringar. säger Einar S t o r g å r d i Övermark som jobbade ihop tidningen Ungdomen.

sök ~an började fundera på SöU var förläggare, Stor en ,tidning 's om skulle gå ut gård var redaktionssekrete rare och annonsanskaffare, i stor upplaga och till lågt och folkskollärare Ragnar prenumerationspris:" Annon serna skulle finansiera ut Groop satt som ansvarig re givningen. daktör på deltid. - 'Ungdomen skulle ha Storgård var alltså den gått bra, om inte l{riget enda heltidsanställda på.tid kommit .emellan, säger Stor Dingen. Förutom d'=lt redak tionella arbetet, var hans gård. Om jag minns rätt.gav tidningen inga förluster, åt u ppgift också att slmffa an , och dessutom skulle minstone inte större förlusaktivera fältetd folk att ter. Jag hade lyckats få en skaffa prenumeranter del större affärsföretag som Tanken på en tidning årsannonsörer och det skul med lågt ' prenumerations le ha gått att ' fortsätta. pris, en tidnin·g som sIrulIe Men 1939 inkallades Stor leva på annonsintäkterna, gård oeh tidningen måste hade länge lekt mig i hågen, läggas ned., Det fanns inte sä!!er Storgård. möjligheter att ge ut den Han var engagerad att under kriget. samla in uppgifter för ung Storgård väckte, enligt dmosrörelsens 50-årshistorik ungdomsrörelsens 50-årshis~ i mitten på 1930..talet. Då torik, frågan om tidningen började han föra ut sina tid vid ett representantmöte i Dingsplaner till fältets folk; ,Vasa den 6 februari 1.937. han diskuterade med för Men före det hade han flera eningsmänniskorna överallt gånger tidigare vid SöU:s där han rörde sig, och his möten ivrat för saken, en toriken blev mera en bisak. ligt historiken. Storgård hade erfarenhe ter av tidningsjobb från ti • Provnummer 1937 digare. Då han var elev i Borgå folkakaderni. extra Representantmöt(~t utta knäckad'e han på, Borgåbla lade sig i princip för saken, det. Han hade också hunnit och ga,v styrelsen i uppdrag jobba på österbottens dag att fqrbereda fråga n. I juli b~ innan det lades ned, förelåg utredningen: tid Storgård var en av dem som ningskommitten föreslog att avvecklade företaget . Också en veckotidning med kultur rörsöken med Vasabygden betonat, nykterhetsvänligt och Landsbygden var han och opolitiskt material skul inkopplad i. le utges från bi'rjan av 1939, ifall ' 3.000 prenume • Lågt, prenumerationspris ranter kunde fås. Förbundet Det var efter desss: för skulle då genast stiilla 5.000

Ungdomstidning fanns redan vid sekelskiftet REDAN 1897 utkom en tidning med namnet Ungdomen. Det var .Johannes [{lockars som vid ett stort möte i övennark sommaren 1896 ansåg att · det förelåg behov aven tidning för luigdomsidens främjande.

Ungdomen skulle bli "ett föreningsband mellan ungdomsföreningarna Ilch stöda alla de strävanden, som isyftade folklivets lyftning och förädling genom den YUXD8 ungdomens upplysDing och hyfsning, uppfostraD och utveckling." Tidningen utgavs en gång i månaden och prenumerationspriset var en mark per årgång. Den började utkomma 1898. Hösten 1906 antogs Ung-

domen som organ tör FSU .och fick på så sätt 300 mark i året som understöd av för bundets anslag. Ungdomen upprätthölls till utgången av år 1910, och sammanslogs därefter med nykterhetsrörelsens organ Balder. Fram blev ' då organ ' för både ungdoms- och nyk terhetsrörelsen. Man hoppades på större spridning genom samarbe.tet, men Fram var inte lika omtyckt inom - ungdomsrö-

till nuvarande ÖP. Tidningen utlmm ' en

gång i veckan och var ett organ för ui-rörelsen.·. Där fanns information och / nyheter från föreningsvärlden, samt dansannonserIla. ' Första 'prQvnumret utkom 1937, och tidningen utgavs rp.geJbundet från 1 juli 1938 fram till krigs uthrottet. . '

, '

Einar , Storgård, 66. jobbade med tidningen Ungdomen till kriget satte stoPP ' för fortsatt ut givnIng. I dag är han fortfarande , Jordbrukare och dessutom småföretagare, tillverkar tvättme del. Einar Storgå.rd som på bUden studerar den historik han gjort om övennark uf, är far till FSU-ordföranden Olav Storgård. \

men ungdomsrörelsen står .mark till förfogande för påminde också om den tid ning som utgavs i början av närmast. starten. . Det ideella syftet med tid . seklet:" ningen betonades. Vid års I 50-årshistoriken, som • Trodde genast mötet var man dock inte be alltså utgavs 1938, sägs att på "nya" öP redd att slutligt besluta, det-; vpre e!l förlust för ung utan krävde ännu utredning, - domsrörelsen om tidningen - . Jag har med stort in och i slutet av året gav man icke kunde uppehållas. "Vi tresse följt med öP sedan vilja hoppas, att den skall första numret av tidningen ut två provnummer. få så stor läsekrets, som korn . som ungdomstidning, Ett extra representaru man räknat med och därför säger Storgård. öP är i skapsmöte beslöt den 22 ja icke behöver nedläggas." nuari 1938 att ge ut tidning; stort sett sådan som jag en regelbundet från l juli ville göra Ungdomen. Tid • Upplaga 2.000 sainma år. Det ansågs väl ningen har en stor uppgift betänkt att man återuppta att fylla. Till den upplaga som satts git namnet Ungdomen, som - Då Olav som då var hade anor. Tidningen yttre som mål kom tidningen Ungdomen inte, men enligt viceordförande i ,söU berät ungdomsrörelsens 75-årshis tade om planerna att göra relsen, oeh blev småningom torik höll sig upplagan kring . öP till en ungdomstidriing ett organ främst för nyk 2.000 exemplar. för snart sex år sedan, sade terhetsrörelsen. ....:... Det var en jobbig tid, jag genast att de skulle slå men ' också lärorikt, säger • Försök 1950 till, säger Storgård. Tidning Storgård. Och med arbetet en behövs, det är klart. Att Också 1950 gjordes ett fick man kontakfer överallt den ges ut 'av ett tidnings försök med en ny tidning i landsdelen, kontakter som hus ger många fördelar, det man senare haft god nytta för ungdomsrörelsen: tid är mycket . lättar~ att håll!l ninge!! Budkavlen. Endast av. ihop det hela så, än att ge. några nummer utk0m dock; Storgård har varit enga ut tidningen på eget förlag gerad inom många organisa föreningarna hyste inte till som vi gjorde under min räckligt stort intresse för tioner, bl.a. var han rr~ed och tid. ' tidningen. bildade produeentförbundet, Can der

•

'.._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _-...:.._ _ _---:_ _ _ _ _-::-_ _ O_S_T_E_R_B_O_T_T_N_I-:-S_K_A_P_O_S_T_E_N_ _ _ _ _ _ _ _T_o_r_sd_agen den 11' jan. -

•

1974 ""

Energikr~sen

ger 'nytt höstmörker' / tMörklagda' fotgängare lever-farligt /

AV DE TUSEN ,OFFER trafiken årligen kräver i Finland är en

ENERGIKRISEN har gett oss ett nytt "höstmörker". Ljusinten

tredjedel fotgängare. Över hälften av de olyckor som leder till fotgängares död inträffar nnder den mörka tiden. Även olycks fallsIisken i den övriga lätta trafiken är större i mörker än un der den ljusa tiden.

siteten i tätorter bar minskat sedan reklamljusen slocknade, väghelysningen i byarna släcks tidigare på kvällarna ocb, vem: vet, kanske mörkläggs vägarna ytterligare. Fotgängarna lever som alltid farligt på vägarna.

Visserligen är det inte så goda stårikastare bilarna än sparkar, skidar och tränar för från fabriken. Speciellt gäller lDörkt nu som under hösten, har. "Och oftast är snön längs Botnia- 9ch andra lopp. För detta . barnkläder. . På stövlar är banden särskilt men vägarna är ofta bara, och vägarna nedsmutsad och mörk. dem är det viktigt med _ or."art asfalt blir aldrig ljus hur Folk motionerar; vandrar, dentliga reflexer. Ukaså är effektiva; de rörs mera ' och det viktigt att .obsen"era att sy~s på längre avstånd då de vägbelysningen "på många håll finns "så "lågt nere. släcks tidigare än man vant - Nu är det viktigt att bilissig vid. tema byter lampor tillräckligt En fotgängare k,an aldrig ofta, säger MHF-instru~tören vara för försiktig. ~n fiCklam-\ Carl-Gustav S t o ~.g å r d ... En pa i handen är alltid en viss 12amp~ borde ~nv.an~~~ hogst livförsäkring, plus att man in 00 bmmar. parblI oor strålte är sparsam med reflexban den och -brickorna. OchdärtiIi bör man gå längs ' Eli lampa bAUer I regel ca 200 brä.nntimmar. Redan tlfter ca " vägens vänstra sida.

kastarglasen naturligtvis hållas rena. ) Storgård konstaterar att få bilar har lika effekt på båda strålkastarna. Många är där till felriktade, strålkastarna pekar åt varsitt väderstreck. I hans ·planer ingår justering av strålKastar~a åt bilisterna. i ~~n av bd. Denna. Justermg gors s~~ en PR-greJ åt också andra an medlemmar.

130 timmars användning svartnar lampan såpass mycket, att

ljuseffekten vid nä.rlJus motsvarar bara hälften ltv en ny lam pas . effekt. Därför är det viktigt, att låmporna kontroDeras IIlInst varje höst, och då byter man vid behov ut lampo~a.

Den senaste tiden har allt mera av kläderna blivit ut rustade med reflexband redan

De e~a prylårna avgör~nde för gångtrafikanternassäkerh~t DET ÄR DE ENKLA prylarna som har en avgörande betydelse för fotgängarnas säker ·Ilet, säger MHF-ordlöranden Bengt N y b o. Enkla och billiga reflexbrickor och -hand kan ridda många liv. At barn och ungdomar borde reflexband i tillräckligt stor utsträckning sys fast i kläderna. Reflexband borde alltid finnas i y~terkläderna. Ocb de kläder man inte vill förse med reflexband bör ha ett par reflexbrickor fastsatta i fickorna. Fotgängarnas trygghet "kan alltså förbättras utan några större kostnader. Det viktigas te är att man uppmärksammar behovet och kommer ihåg re flexerna. Rullskidåkarna lever farli~t 'På. vägarna. För dem räcker det inte med reflexbrickor, an ser Nybo, efters"bm deras rö

relser lätt gömmer brickorna. Rullskidåkarna borde ha rejä la band sydda i kläderna. Rö relserna gör att " banden upp täcks lätt. Nybo räknar med att cykeln skall komma igen nu på grund av energikrisen. Och därmed kommer många cykli8ter med smutsigt kattöga på sin cykel

att trafikdödas. Därför borde bakljus på cyklarna göras obli gatoriskt, anser han. Fastän bakijuset är smutsigt, släpper det igenom Ijus. .Men smutsiga reflexer fungerar inte. Det är dock inte bara fot gängarna och andra utsatta som har skyldigheter i mör kertrafiken. Också bilisterna har . ett minst lika stora an svar. •

Rök inte!

För det första anser Nybo rökning i bilen förkastlig vid Då föraren mÖrkerkörning. tänder på cigarretten bländas han av tändstickslågan, och , dessutom händer det ganska ofta att en tändsticka brister och han får börja släcka den bland sina kläder. Då minskas naturligtvis uppmärksamheten på mörka fotgängare. Den som skall röka i bilen, borde an vända bilens cigarrettändare. Därtill försämras synen av rökning. Pupillerna samman • EN l MöRKKLADD fotgänga re utan reflexbricka syns l ljus

Retle;lI:er kan placeras nästan överallt och bör användas av hela De som sitter lägre ner observeras på längre avstånd.

_ua.o,j,.,'"

käglan från bileus fjärrljus på ca 100 meters håD. En reflexförsedd fotgängare syns redan på 800 me ters håD. Vid möte btändar man av tiD närljus. Då syns en reflex försedd fotgängare på ca 125 me ters avstånd,, ' En mörkklädd fot gängare utan reflexbrleka syns, beroende på omständigheterna, först på 20-80 meters avstånd. Då kan det vara för sent att "bromsa.

Ett litet reflexband kan ha stor betydelse för en gångtrafikant. Carl-Gustav Storgård visar upp sina överhalare försedda med re flexband som knappast stör men som kan vara tiD nytta.

dras av n}kotinet, och därm~d försämras synen. Ytterligare är rutan i en rökares bil sällan ren på insidan, vilket är spe ciellt besvärande i mörker. Rök alltså inte. •

Torka strålkasta"rglasen

Och håll vindruta och strål kastare rena. - Så snart man fått så myc ket smuts på vindrt~tan att tor-o ,}"}<Y"'{(??? katnå behövts en enda gång, borde man stanna och torka strålkastarglasen, säger Nybo. Strålkastarna som ligger lägre nere är mera utsatta för smuts än vindrutan. Detta gäller sär skilt på saltade vägar. - Fastän man ser motkom mande bilar, är detta ingen garanti för att man: ser fot gängare genom en smutsig ru Bakljus borde bli obligatoriskt ta eller med smutsiga strålkas på cykla.rna, tycker Bengt Nybo. targlas, säger han. Och bilisterna mA8te håDa rutor

• Forts. sid. ' II

och stn\lkastarglas rena.

2'ersdagen den 17 jan. -

1974

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Jstads första 'kvartersgård' UNGDOMSNÄMNDEN i Jakobstad har -nu fått sin törsta kvartersgård. ,' Men ,b ehovet är inte fyllt i och med detta, mera behövs. De ull'ymmen man hål ler på alt iordningsställa nu finns vid Jakobsg~tan 31, i ett bombskydd. Där har nämnden hyrt tre rum på sammanlagt 85 -kvadratmeter. Det " ena av de tre rummen I de

fyller ungdomslagens be om ,u ngdomsför och det andra radioamatörer- eningar. Da. Det tredje rummp.t dispo. lierar nämnden som mötesrum. Därtill har ungdomsnämnden Detta hyrs ut åt föreningar utrymmen - i idrottsgården, och klubbar; åt ungdomsför dvs. diskotek, .klubbrum, kon eDingar avgiftsfritt Qch åt öv tor och lager. Nämnden förfo riga mot en hyra 'på fem mark. gar totalt över 254 kvadratme Både radioamatörerna och' ter utrymmen.

tar kameraklubben . hand om stämmeJser

~ubben

håller på att - Men detta är inte till räck sina rum. Båda ' klub ligt, säger ungdomssekreterare välkomnar nya m~dlem- t Lars-Göran S u n d s .t ; ö m. mar, speciellt då ungdomar. Vi borde. få åtminstone lika .. mycket tIll. 1 Klubbarna måste namligen ha a sådan medlemsstruktur ' att Ett tag spekule;ad~ nämn-

Radioamatörerna ha,r redan fört in sina inv,enl:arier, l det klubbrum de skall disponera,. Un /' domssel(reterare Laxs-Göran . Sundström på bilden studerar deras apparater, och konRto.lt>rar att detta måste vara en intressani hobby. den på att hyra gamla SheIl Oljestanken i huset var för vid Storgatan, men detta visa- o stark, - det skulle ha kostat de sig vara en för dyr lösning, 120.000 att göra huset till så de planerna måste strykas. kvartersgård.

För 14- 16-åringa rna finn s diskoteket. Under hösten,' va r , diskoteket i idrottsginden .öp pet nio gånger, och va r je gång , f tillsatt. Nu går ma n Jn för t vå diskokvällar, men på grund av ordningsproblem bytte m a n t ill en kväll då följande dag inte var ledigdag, Nu skl1 l1 , disko t-eket hållas öppet t i!'<d" g och torsdag kvällar. Två diskjockeys,.s kalJ anstäl las nu, och diskokv äll[trn~ får en litet ' annan form , De ~ () m Det ä.r några av de resultat ungdomssekreterare Lars-Gö E..l\'D.-\ST EN PROCENT 'av flickorna i åldersgruppen 1~ fungerar som dis kjochy5. s kl'l ll ran Sundström fått fram i sin undersökning om - vad de också göra a nnat ä n vända' 16 ål' vet var ungdomsnämriden i Jakobstad har sitt kansli unga vet om ungdomsl2änmden. Ka,n har ställt frågorna skivorna; a vsikten är a tt de ,"' mör ungdomsnämnden finn s till visste 73 procent ingen till 176 elever i grundskolans högstadium. tiDg om, och bara 55 procent ,visste att ungdomsllä.mn skatl ,presentera mu s il,en o(! h dep driver ett diskotek speciellt för denna . åldersgrupp. 'artisterna, och även !'< p e l ~ >l n nan musik än pop , Sundström kons~aterar att domsnämnden och - att de kan· nämnd visste i alla fall 67 pro- I ga ändå är rätt nöjda; han - Genom diskote k;;l ,hil l' vi cent av de tillfrågade, ,' men förmodar det är de aktiva id det finns gott om arbete, ef- vända sig till nämnden. någonting åt 14-16-år inga r varför den finns visste 64 pro rottsutövarna som främst ut_O tersomså få känner till ungAtt det finns en ungdomsna, ' den 'grupp vi l'Il1såg det cent av pojkarna och 79 pro gör denna 'grupp. viktigast att satsa pa . säger cent av flickorna inte alls. Som åttonde punkt i fråge Sundström. Men de r,ndra å l Av flickorna visste 49 pro formuläret fick de utfrå gade dersgrupperna är änn :' he lt ut cent att det , finns en ungdoms- ' framställa egna önskemaJ. De lämnade. ' , sekreterare, men bara 39 pro flesta , ville ha mera .dans, Det finns gott om jODb ä n l En sång om sorg och glädje

cent' av pojkarna. främst på lördagar och inte nu, , 11 8 3 58--41 8 Björköby .A.gnetha Fäitskog

Den fjärde frågan, som for bara mitt i veckorna. Många' 12 8 4 60-48 8 mulerats "anser du att ung ville också ha ett ställe där Havsbandet ' 2 Hemm!L hos mig igen 1~ 8 4 58--50 8 Karperö Flamingokvintetten domsnämnden gör mycket för de bara kunde sitta ' utan köp Tölby I Flyg din ' väg 12 64-44 11 7 7 5 4 54--45 7 7 dig", . besvarades med neJ' av tvång /och hot att bli utkas N. VaJIgrund TonlX 87 procent, 93 procent av paj tade. Mera krävande förslag "På en liten smutsig bakgård Replot I . 11 7 4 52--47 7 karna och 83 procent av flic framfördes också: bloa. ishal Iskmo-Jungsund 11 7 4 50-49 7 -korna. Sven-Bertil Taube . ' 11 6552- 47 6 lar och jordbanehallar. Västervik II 5 Vlran egen . sång 11 6 5 48--51 6 Av pojkarna ansåg 39 pro Sundströms undersökning , ' ,~/ , Koskö' Ann-Louise Hansson 12 57 ~7-51 5 ce:! :~t 'ddet fi~n.~ ti!Jräc.kligt skall iägga' s till grund för en Singsby

& Brookl8Jldsvägen UNGDOMSNÄMNDEN \ "Jal<ob 11 . 5 6 46-53 5 m , rlb ssysse sattnmg I Ja- \ avhandling ,han skall utarbeta ReplotII ' _ Hootenanny SingeM (ny)

stad skall stöda ~urs- o(' h skol 12 5 7 4959 5 kobstad, medan 33. procent av om ungdomsniimnden kontra Hoppet

7 Samma sol ningsverksamheten. " ntal 11 4 7 46--53 4 flickorna var nöjda. ungdomarna. ' " Smedsby I Family Four (ny)

kurser pläneras. och fGren ing.ar 'Här 11 4 7 43-56 4 kommenterar Sundström' ' ' ' " ' Smedsby II 8 Per 018 Per Erik . na ge" möjlighet att kommA med 11 3 8 44- 55 3 att ungdomsnämnden inte kan Korsholm Hootenanny Singers utgöra remissorgan i 'frå egna kursplaner. _ 11 3 8 42-57 3 ta äran åt sig för - att så , mån Västervik I

S Hörru Rut gor som rör statligt under I februari planeras en kultur 11 3 8 41-58 3 Sl;tärgården . Sten - Carlsson -& ' Salta

stöd för ungdomsutrymmen. kurs, I mars, under sportlovet en :111' III"" 1111111111111111111111111111.111111 ' Mandlar Dessa frågor är av ~to.r hobbykurs, i april en ,itfly'kts 10 Hälsa dem där hemma vikt för en' organisation som och lägerkurs, samt i!n kurs i • SöV 3 Sayonara Trio me' Bumba SöU. Ytterligare åpekar föreningarnas ekonomiska sköt Harpo 10 Så gick det ' till när farfar Vidare pekade man på man från SötJ-håll att re- sel i mars, Därtill ordnas en ord ~ Top of the world var ung . presentanterna även ,.,<Yeo ningsmannakurs med början i Carpenters d en andel av det totala ung Yngve ForselIs domsarbetet i länet som fal grafiskt bör fördelas jämt februari tillsammans med pol1sen

5 Knockin' on heaven's door över . .. länet.

j:. och arbetarinstItutet.

l er p å d e Icke-partipolitiska Bob Dylan organisationerna, och att Aven de finskspråkiga I I samarbete med a rbetarinsti 7 Halt breed huvudparten i svenska ös ungdomsförbunden, K-PNS 1tutet ordnas också en Jktenskaps Björn Skifs & Blåblus terbotten faller på SÖU. De och ' E-PNS har anfört miss- kurs och en kurs för amatörskå 8 'Good-bye yellow brick road l My ,whole is falling down icke-partipolitiska organisa u. d f l t des'p elare, den' sistnämnrla tiIIsam nOJe me · k" . å ors age . Elton John Birgitta Wollgård & Salut

mans med Teater-Jacob och Pie t IOnerna an aven vIsa p 9 Loves me like a rock

2 I love you, love me, love

~tt . samhällse~gage~ang . i tarsaaren näyUämö. Tillsamm ans Paul Simon

Gary Glitter

ovngt som val mater sig •• ' med dan!,föreningen Pieta r aa10 Jämtländsk brudmarsch 73 3 Photograph

med partiorganisationernas, ren Pisto arrangeras en dans Merit Hemmingson, Ringo Starr Länsungdomsnämnden skall _ kurs.

Bara en procent . jsta~sflickor

vet var ungdomshyrån finns!

Pidroställningen 5ve n5ktop'peri,,- ~ i femte ringen,'

I(urser pl an nr'as

tio i topp

I ',

' I

IAnnonsera i OP

. , \

öSTERBOTTNISKA· POSTEN

TorsdaPn de. 1'7 jaJI. -

19'74

Wigwam, 'Pressa'

ger konsert i Vasa

TVA AV FINLANDS populäraste popgrupper, ' Wigwam och Tasavallan Presidentti, är ute på ugra korta turneer genom landet. I fjol turnerade de två grupperna uckså. till sammans och erfar"nheterna av den. tu.men var så positiva sA att man enades om en ny resa. Isokynä Lindholm, som var med under fjolårets ~onserter, kom genom 'akustiska bidrag att inte bara täUtala publiken utan också skaffa sig ett eget definitivt 'genombrott. Samma sak väntar man sej attCarita Holmström nu skaIl kunna klara , av under den här turnen.

Carita lärde vi känna under hösten i samband med Hös tens melodi. Den gången sjöng hon sången "Joki" och i bör jan av vintern kom hon ut med • itt första skivalbum "We are what we do". . Skivan förde henne upp itä ten bland finländska unga ar tis~er. Enligt poptidningen -Musa ' är Carita första damen bland de finländska kvinnliga

konsertprogrammet. Gruppen har bland aQnat arrangerat om sin tolkning av Sibelius "Fin- r landia" så att gruppens cellist nu också spelar med . Tasavallan pr-esidentti Eero Raittinen (sång), Jukka Tolonen (gitarr) , Heikki Vir tallen (bas), Pekka pöyr..y (blåsinstrument och elpiano) och Vesa Aaltonen (trummor)

Vilken sorts energibesparande drivmedel Rolf Bergst röm använder I slH fortskatfnlngsmedel blev inte riktigt klarlagt. Ji,rgen UHmanp med 8p11.l'ken all\'ände benkraft.,

'" . parg::n!e~::eJ"s~:~;:~~~~a~~ Musiken~ tidningsomrÖstning mans med Wigwam. /

dekoren verkligt bra

La pf·· .ds t ta d. . , lar S ors, . srevy J:

artisterna. I samma placerade sej Wikwam och Ta e 1\ savallan Presidentti i en klass Deras planerade Englands-" . • . . / för sej. turne (den fjärde fÖr den n._ här - gruppen) är upp För Wigwam är denna årets skjuten tillsvidare eftersom MUSIKALISKT står Lappfjärd ul:s revy på ep. hög nivå. , En kil~nig kvintett - piano', första turne både spännande det nya . albumet "Milky två violiner och gitarr - står för ackompanjemanget och Karin Holm och Nisse Sved och viktig. De gamla bepröva- · Way Moses" ' har förse står för fina sånginslag. I första delen håller sketcherna bra men nivån dalar mot slutet. de Jukka Gustavson (sång, el nats på grund av energi - och För nå.gra .enkla men vackra danser svarar fem flickor. Helhetsintryclret tack vare mu orge}), - Jim Pembro}(e (Sång, råvarukrisen. siken; något över det norinala! ' , elorgel), Pekka Pohjola ' (bas), Gitarristen Jukka Tolonens . . och Ronnie österberg (lrum andra solo LP "Summer Ga- . - .~ag h~r försökt få det staadin", lide~ även La~p!j~rd och . Nisse Sveds· fram'trädan mor) har fått förstärkning av mes" har däremot kommit ut att handa.btet mera på sce- .uf:s revy brist på kvmnhga den plus dan,!!erna. en femte man, Pekka Rechardt i marknaden helt planenligt. nen, få litet mera rörelse,sade 'medverkande_ Våga~ man Yt Magnus SoI.vin, Kur~ qu som spelar cello och gitarr. huvudproducenten 'Magnus Sol terligare påstå att ett par .h annus & co kan känna sig ' Några dagar efter de här Wigwam och Tasavallan pre vin efter föreställningen.' sketcher är svaga ~h kunde rätt nöjda med årets Lapp finländska turneerna skalf sidentti besöker Vasa · i mor lämnas bort, har man sagt allt fjärd-produktion. Slipar man . Det var att slå huvudet på . d - Wigwam över på en mer om gon .och ger konsert l . sta snegativt som finns att säga litet här och där och f'örsöker spiken direkt. Utan vidare är fattande turne till Sverige och h uset. bristen på rörelser S'törsta om Lappfjärd uf:s revy. åstadkomma litet mer rörelse Det finns mycket ·positivt att på scenen kan . man lugnt resa Norge . Na" r- WI'gwam har kla Madman Tapio. Korjus, pop svagheten i "Stostadin". Revy saga .. på turne till Sverige med "Sto rat av Norden , reser de till redaktör och diskjoe!tey stäl namnets ·underrubrik - "Kara-I . , . England för första gången. ler upp som konferencier under stadin" _ antyder en annan , Un~er nästan hela ~örsta ak stadin". I dagarna kommer Wigwam turnen. Carita Holmström är svaghet. I likhet med dagens t:n sitter man oc~. njuter. ~ch En personlig ref)e~tion ef också ut med sitt nya tema inte med i Vasa-konserten. Hon Kristiriestad, som tydligen forun~ras. Spelet .~ope~ smIdigt ter att ha sett fyra nyårs album "Beling". Flera av IA ersättes där av Fantasia från p.g.a. -manlig dominans inom o~h fmt med en lamphg bland spel: - Ett revygäng med förvaltningen kallas "Kara mng av sketcher, sång-er och stommen från Närpes, med tarna på skivan finns med i Jakobstad. l ' , dal!ser. Litet tjockt breder man .' på i personliga gliringar, men sto~yn a la överm.ark. med ~~iiIiiii det. hör tydligen till va~ligherQliga och fyndiga skekher ten på dessa breddgrader. från Vörå, med muSik och Efter årets första njutbara Sång från Lappfjärd fram uvertyr går ridån upp och vi förd på Vasa teater i de)<or sar en dekor som inte står från Närpes och , Lappfjiird Närpes uf:s efter. Den breda skulle kunna bli en revysuc storstadsgatan med '-måg.n ifika "Smeds-Trans" i fonden stäm ce som ingen i österbotten mer till förväntan inför vad skulle försumma att se. som kommer att hända iden~ na framtidsvisionsmiljö. " De spex jag inte sett bl.a., Nå, inte spelar man riktigt Karl~bys och Petaiax, skulle upp till dekoren, men . i början säkert kunna utgöra en andra händer nog en heL del roligt. Man får träffa- stadsdirektören succeprodukti.on. " och naturligtvis Lappfjärds S v e n-E r i k G l a d e r "kelgris" Åke. Kurre Limian nus första f ramträdande vid klagomuren är bra, men blir 11111111111111111111111111111111111111111111111 tjatigt ' nar det upprepas. i • 3.000 UNGA andra akten. Revyns bästa sketch I är "Energikrisen'" så väl rent sceniskt som vad ut så stor i föreningarna att jag förandet" beträffar. Tar ' man tror att vi småningom skall få ytterligare ' med den "efterföl någonting till stånd. Vi måste jande dansen har man en revy s~apa annorlunda tillställning der som är den bästa under' ar; ge publiken mera och även tecknad sett detta år. lära dem att uppskatta det vi Av 'fortsättningen bör. "Olje köp i Arabien" och "Sista tan gör för deras trivsel så att de Wigwam, fr.v. Pekka PohjoIa, Jukka Gusta.vson, .Jlm Pembroke och Ronnle .österberg. På. bilden gon i K-stad" nämnas. Och verkligen kommer. till våra salmu nye medlemmen Pekka Recharot. sedan förstås ll.11a Karin Holms tillställningar.

....

Torsdagen den 17 jan. -

o S T Il: R 8 O T T- N I S K

1974

P O S T Il: N

Ny sektion iidr~ttsföreningen 3.000 .unga ·u·t /rågas drivet på motionärer i .Oravais om da'n ser i V ringen, NU SKALL VARENDA kotte ut på ' motionsstigar - 'åtmins'tone i Oravais.En ,o; kila ~o tionssektion har tiUsatts inolQOrav~js ,IF. Den sektionen .skall försöka få . ut folk, hitta på nya sätt att :få ut dem som man inte lyckats aktivera tidigar.e. .. ' .. NU SKALL ALLA . UT, sade Greta B j ö r k q v i s t efter sektIOnens forsta mote.Sek tionens ordförande Ernst p e,n s a r tror att motionen håller på att breda. !lt sig allt mera, Greta hoppas samma sak. Oravais bord~ f ä ett Kanonlopp .som motvikt till Kanon bingo. . .

Den nytillsatta motlonssek tionen består förutorn · Pensar och Björkqvistav Paul ' Sjö hand, Gö.sta Holmström, Paul Lassus och Bengt Karlsson. Det är alltså dessa som skall aktivera oravaisborna, som för an del redan är ganska. flitiga, som man vill ha ut ännu ~ YId det !örs1:a' sektionsmötet man inte få fram ' några storstilade planer. men ' i fall någonting. Från tidi pre finns ju Oravaislop både cykel och skidor, Botnia pet som engagerar en del, ossaloppet osv. . Det första sektionen f!lnde på var hur man skall få äldre perSoner. Motionen är viktig 'för både barn, vux

na och äldre människor, sade .skolor borde utmana varandra, man. och varför inte ÖSP-avdelning ' Oravais är ju en historisk ar, marthor och lantmannagil plats; ' kanske kunde man ord len? na någon form av ho:lmbygdsGreta Björkqvist undrade om vandringar till historiska mål, man ,inte kunde dra ihop en undrade Pensar. Men de histo motionsgrupp i varja by och riska målen intresserar knap sedan besöka varandra. Kyrk past, de flesta vet vad de vill bygruppen kunde t.ex, gå till veta om dessa. Kinio där man skulle träffas .Ett . annat försl~g var ~n och grilla "korv i bruksparken. skiddag under vårvmtern for Inom Oravais finns fyra el hela familjen. Man skulle ski ljusspår. Vid . alla dessa finns da ut till ' någori holme, grilla. motionslådorutsatta. korv, koka kaffe . och sola sig mot marsdrivorna. Den iden Den nya sektionen söker allt skall man bearbeta. Det finns så ~ya och framförallt trev,liga gott om holmar, så folket som motlons~ormer. -:- Egenthgen ställer upp ryms säkert med. borde VI samla Ihop en. lappOch i de lopp som redan går II~ndSgrUpp \lnder. vårvmt~rn, borde man aktivera olika grup', f.u nderade lappla~~sent~slas per. Klubbar ,föreningar och terna Pensar och BJorkqvlst.

. I

1 g I

,r e a

I tio skolor i Korsholm och Vasa delar man ut ett fråge formulär med sammanlagt elva frågor. Man har kommit över· ens med skolorna om hjälp med undersökningen. Den sker alltså inom ramen för skolans arbete varför svaren också verkligen bör komma in. Man har tryckt 2.000 svenska frågeformulär och 1.000 finska. De skolor man gör undersök ningen i är högstadieskolan i · Smedsby, slöjdskolan i Kvev lax, Korsholms jordbrukssko lor, Vasa svenska lyceum, Va sa svenska samskola, Vasa flicklyceum, yr-k esskolan i 'Brändö; Metvikens samskola, Vasa finska samskola och svenska handelsläroverket. Första frågan på blanketten gäller vad den svarande gjor de senaste lördag. I fortsätt ningen handlar frågorna om danserna. Man frågar om plat ser, publik, trivsel, ordning, al koholpåverkade och vilken dansplats man skall välja kom mande lördag. På blanketten finns sammanlagt 46 olika svarsalternativ. Kommande ' lördag ordnas den första alternativa dans-

_.... I OravA&Of ~.D . kon~taterar Ernst Pensar Då ftnns gott om historiska utfii.l'dsu.... o medan Paul SjölilDd och Gösta, Holmström ser på..

_11111111111111111111111111111111111111111

• DE ENKLA PRYLARNA •

Liftare lever farligt

De som väljer att lifta, t.ex. till lördagsdansen, lever farligt de inte är utrustade med .roentliga reflexbrickor 'och -band. Och liftare borde där till tänka på att aldrig gå ut JIl ftgen då de begär lift: de

L E

syns lika bra vid vägkanten, och utsätter sig bara fö~. risker genom att gå ut på vagen. Därtill minskar chanserna att få lift då föraren blir uppretad . • • . b" . Int~. heller bord~ de. egara l~t dar. dgul~ ~tr~:e~ ~lDtSd p~ de,ras SI a, l ac ron e. y. Liftare kan vål~~ s~ora problem om de begar hft på lel ställe, riskerna är betydligt

oo..lJ

Greta ' Bj'örk

.. .... storre ~orker a~ annars. . Om en bli skall hi~ila stanna mom det område foraren ser med halvljus borde hastigheten 'vara' högst 3Q ' km i ' timmen, och därtill sommarföre! . Det 'g äller alltså' att förse sig 'med -reflexer för ' att bilisten ~kall -upptäcka :gångtrafikanterna ' .i tid --,. ' och ~ 'for bilisterna att hålla ljuset i sKick. "

Ö~terbot,tn iska

Posten Osterbottnisk

ungdomBtidnlng

Jakobstad, FInland

Medlem av tidntngarnaJI

förbund

rtdn1D.gen . utkommer varle

torsdag

Redaktör

PER-ERIC ANDERSON .

Redaktion : . JakobsgataD 18

Jakobstad, te!- 13555

Rec1aktör I Vasa S-E, Glader . Handelsespl 10 D, tel ta 522

~ ·o/ "

Gustav Skuthälla, Hans Ing

ves gård, Kurt Taxell och Erik

Bärnas.

P~ATIONSPRlS

. 1974

Helt Ar . .. .. ~-'• •••••• _ •• . 8:

HalVt Ar .•• ~ ••• ~;o:.-.: •• : . 8: ISO

Kva.rt8J

. "• •r••• • :. -•• :':-.' .~

1:2l)

SkandlnaVleJi ;. ;'. ~ .~~.EII U:

OvrtgB länder ~. ~ •••• J'l:- .

t...Gsnummer e ,e ~ • • • • • • • - : 20

ANNONSMOTrAGNING:

SOU-:e kaD8U. Vasa, tel ocb

.am

l31572

OP:e ANNON8TJAN8'l

JT-exped1tlODIIIl. JakQb8tad

Jakobeg ta. .te!.

la 6&0

J'Nrontoret. N7kaJ'lebJ.

teL -300M , .

Annoneer' . bGr ~ 8eI188t

lDAnCla3 ~ . ut WJ 8OU.:.ltaDal1et

lII!Il88t lI:l. U

KASSA OCH · BOKFOIUNG

' JakobsgataD UJ. Jak~ • tal 18 6GB _

_,ANNONsPrus: I texten ..••••• • •• •.• • • 1: 115

Etter texten ... . •• • • • • 1:

Minsta annonsavgfft •• 115:

Bestämd pl8fS -: ~ per,' mm

tARGANNON8ER: '.

C a n d e r minst 30 km ger tre'. poäng~

/ \

• Forts. sid. 10

All Snellman, ordförande

SÖNDAGEN den 10 februari är utlyst som allmän skiddag. Då skall så många personer som möjligt köras ut i skidspå ren. Denna skiddag ingår i riksskidningen, och man vi]! från det M,llet speciellt få ut hela familjen på skidor. Riksskidningen arrangeras som en motionsll;l.ndskamp mot Sverige och Norge. Landskam pen avslutas den 30 april. Där till har skoleleverna sin e~en .landskamp, och som vailtigt tävlar man mellan län och kom muner. ' Vuxna måste skida tio kilo meter fÖr att få: . en poäng, ungdomar under 16 år fem km ' och under tio år ~re km. ' Pen sionärer och handikappade ski dar tre km, och en skidtur på

....

kvällen inom femte ringen i en lighet med årets festfordel- . ningsplan. Danser ' ordnas i Smedsby, för de yngre, och i Skatilaför de något äldre. Man kommer att fortsätta en ligt denna princip under fyra veckoslut framåt. - Vi får väl lov att erkän na att vi gjort -för liiet för vår publik, säger ringens ord förande Allan G r a n f o r s. Vi har haft det för bra ställt med närheten till Vasa. Nu börjar beslutsamheten inför uppgiften att få tillbaka publiken vara

REDAKTIONS~ET:

Skiddag i februari

: d d . d r Il

NU GöR FEMTE RINGEN dansverksamheten till rena ve tenskapen. Denna vecka frågar man 3.000 !lnga i vasatrak ten om deras åsikt om hur danstillställningarna borde vara. Bakgrunden till undersölmingen är det vikande publikun derlaget vid da.fiserna inom området. Nu vill man ha reda på orsa.kerna så att man får reda på var man ska ll sätta in stöten.

MinImIstOrlek ZOO mm ttllIgp

pl18 -: 80 apmm ocb tIrg.

FöreDJJ1gsspalten per rad ~ p.

Osterbottn1aka P08teD aDSVaraJ'

IDte f6J , 89. skada IOID tWto

gata ~onsÖf pi gJ'IUldav fel

. 1 a.tmODser som IDrtngtB eller

. . sOm

pi' grund. ILV pOiMönen1J1g tDie införta t begärt Ilwnmer.

JakobstadB !'rycker! och ' l'ldntnga Aktiebolag, Jakobstad 1974

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 1'7 jan. -

19'74

Talangjaktssegrare .blevmusike;r . 'Artistlivet .hårt men omväxlande'; "

D. ÅR 1961 V Ål~.N HAN -SÖU':s talängjak.t 1 k.la~ se·~ , 'soloins'trUl,ncni: Hari spel~de jazz ..på m:alD~ -spel: Det ledde till aU han "kom ,med ' .i .TV' och radio och etablerade sig som musiker på heltid i Helsingfors.

MEN MUSIKERL~VET - är hart. Han avbröt och jobb~de civilt någräåremellan. 'Nu eenast har han, etablerat. sig , sQm artist tillsammans med sjungande dottern Caniilla.

, D

O DET HANDLAR om, munspelsvirtusen, drag:. spelaren .och , baesisten Harry Strömsholm.

"- Jag var '5 år ' när mor " tvåa. Harry Strömsholm 1 san lärde mig spela ' drag vann den individuella täv , spel;. berättar Harry. Jag !ingen på dragspel. Under 50-talet hade Har spelade ock!!å: på systerns ~andolin, och ' när ,jag var ry , egen orkester och spela 16 år fick jag eget drag- de också i andra. I slutet spel. Som 17-åring kom jag av 50-talet var han en tid in \ 'orkestern Piccardy med musiker på heltid bl.a. till Bernt Svahn. sammans med Harry Aalto~ . - Jag har aldrig stude- neri. rat . musik. Några lektioner tog jag ,hos Bet·tel Norr-. Jazzvirtus på munspel Harry Strömsholm har ' munspelet som tavoritinstrument och Jazz som favorltJnuslk. Men han har också hunnit med andra. Instrument under sin musikertid. gård. ' För övrigt är jag· självlärd. Munspel blev jag på Efter att som 17-åring nytt iIitresserad av när jag , Det var först 1961 som nica Aspelundgjorde han Det blev dock inga avhopp hamnat in i armen , blev ,k ri i radion hörde Toots Thiele han fick chans att verkligen en turne ' i Sverige. En an bland de tio främsta. Det ledde i alla fall till get slut , och Harry slapp ' manris ''Spelå jazz på mun visa sitt kunnande på mun nan gång spelade han på en civil igen., Då bildade han ' 'spel. Dittills hade jag spe spel. I SöU-finalen i stads- restat\rang i Köpenhamn. att Harry och Camilla fått orkestern . Asvoy tills8:m-; lat så smått på ett vanligt huset vann han sin klass . Där hamnade han att spela göra provinspelning och fått mans , med Carl-Erik 'Ar ' munspel men då köpte jag rföre Christina Dahl, som wienervais-i>å. piano och ac ,.löfte om att göra en skiva. - nolds. , ett kromatiskt spel. strip-tease- De väntar att när som helst spelade kantele, ' och Dan kompanjer~ I den stora orkestertäv ' På ett " sådant kan ' man Henrik Lunabba, som spe- , framträdanden. få kalleise. iingen 80m Helsingfors ja:Zz-,' gtmom en ' ventilariordning lade trumpet. Tyvärr var - jag sade upp mig ef klupb' Qrdnade , g~nom ' ~ars - få: fram' halvtoner och spe han sjuk pär FSU:s final ' ter tr~ dar när jag blev • I&ogshow ~ed dottern Enqv~t år ~947 , placerade let fyller tre hela , oJttaver. hölls, så den kunde han inte tvingad att spela piano~ Det ~l~, Savo~ \ p~ ,t~et;lje pl,a ts.' På ~ ett vanligt munspel får delta i: . hal: jag aldrig lärt -mig. Ka Sedan framgången i "Syk Tåvlingen' : vanns " av Ake • man bara s.ju' toner ·ungefär - Efter tävlingen skulle. Pellmästaren _hade i kon syn sävel" har Harry och , KnUllS orkester från -Lapp~som på ett tvåradigt drag vi få göra ett TV-program. - trakt lovat restaurangen att Camilla jobbat som artister. -:.. fjärd, ROxy från Vasa v~r , spel. - , Men när det dröjde hoppade' 'ha med en pianist. Vi gick , Fräinst i Helsingfors. på jag på tåget till Helsing'- '\~~Y'er till dragspelet och det nyå~fton gjorde de en fors. Respengar fick jag av ';. ~~k riktigt bra. show; på Adlon och klarade pappa. Småningom slapp jag ~. ' ,- Ett av de' bästa enga sig ~a. _J ust. nu befiImer de med i Jaakko Jahnukainens " geinang jag ,haft var när , sli·.! Vasa och hoppas få program i TV och Klarad~ , Jag ' spelade. medc!.amorkes jobb~ här i österbotten. Med mig ,fint. Jag fick ' vara med ' tern Turuttaset. Deras bas Majlis Granlund som regis i fyra program. Också i det sist blev sjuk och jag fick sÖr har de övat in program finlandssvenska radiopro ' hoppa ~n tillsammans med för ' två shower på ca 20 mi grammet Lergöken medver tre damer. De hade regel nuter vardera. kade jag. ' ~ bundet arbete på restauran Harry berättar f:ltilla och ger och spelade bra musik. försynt. Han har klart de ' Tyvärr var det dock tillfäl taljminne 'från 40 och 50 • Musikerlivet ligt. ' hårt och chansartat talet. 60-talet är suddigare. Privata bekymmer och även Det senaste årtiondet har • ~ompositör musikaliska motgångar har och soloartist bjudit på ett skiftelserikt gjort honom försiktig och liv för musikern , Harry Komponerat har Harry nästan smått deppig. Strömsholm; Han har hun~ också gjort. Det var med en , Han vet med sig att han nit spela med Brylle Ny egen komposition han vann kan musik, framför allt spe lund, Asko Mäki och- dam- : SöU:s talangjakt. År 1964 cillliteten jazz på munspel, orkestern Turuttaset. Det 's pelades en annan av hans och tycker att de't borde har varit dragspel, bas , och kompositioner "Sydänmeni räcka för att få arbeta med soloframträdanden på mun .. ikävä" in på skiva med lIk musik. spel. Han har spelat'på res ka Rinne som solist och Men den musik han gör tauFanger, båtar oc~ vanli- Harry Aaltonens .orkester. är .kanske inte pop just nu. ga "kejkor". Också i radio Sorb. ' soloartist ha~ Harry pen är mer. konstnärlig och och TV har han medverkat, änriu ' inte fått chansen att smått klassisk. både som soloartist och som göra någon skiva, men ' det Det' han övat in med Ca medlem av någon orkester. är ,aktuellt. milIa är populärmusik. Han Däremellan har han jobSenaste vårvinter deltog är övertygad om att deras bat som elektriker på fian tillsammans med dot show kommer att slå bara Strömbergs i Vasa och som tern Camilla i uttagningar de får .ordentliga chanser. Harry har nu slagit sJg ihop med sin dotter CamiUa. Ca lagerchef på Asea i Helsing na för "Syksyn sävel" bland ' Åtminstone är han fast be milIa och Ha.rry är alltså ett nytt artistpar som hoppas på en fors plus en del andra civila 103 andra artister eller sluten att fortsätta som mu gagemang i hemtrakterna. Camilla sjunger och Harry ackom jobb. grupper. _De kom på, tolfte siker resten av , livet. panjerar eller uppträder solo med jazz på munspel. En skivin Med Asko Mäki och Mo- plats och blev andra reserv~ Seg spelning är aktuell tör de båda.