Österbottniska Posten (ÖP) nr. 39 1979

ästerbottn iska

poste'. n Österbottnisk ungdomstidning Torsdagen den 27 sept. 1979

80 p _

Det sjuikr i Närpes

Massiv protest mot

dansarrangörerna! .

*

Det sjuder bland eleverna i Närpes Gym­ \ nasium. I en insändare i dagens öP går de \till angrepp mot dansarrangörerna. Bland annat beskylls dessa för - att fortsättningsvis släppa in tonårin­ gar under 15 år till danserna, trots att de i annonser säger att de kommer att kräva identitetsbevis.

- att ta in alltför dyra orkestrar. När­ lles-ungdomarna vill hellre höra på nya grupper. "Vi vill böra nå·got nyft NU", skri. \'er de~

SöV -siffror

- att ta alldeles för mycket i inträde.

Många ungdomar har inte råd med 20 mark vid porten plus bussavgifter. Därför sitter vi i bilen tills biljettluckan stängs, säger Närpes-eleverna.

- att "damernas halvtimme" är löjlig.

Flickor ska kunna bjuda upp som de vill.

* Insändaren har undertecknats av hela 75 av eleverna vid Närpes Gymnasium. Den

finns i sin helhet på sista sidan namnunderskrifter.

visar:

Vil{ande .siffrOl~ iii.. dan. . §le rna -~ -or

plus

ser fördelats, 311 ordnades = ett bortfall pä 64 danser.

Fram till den 31 aug. i är var antalet fördelade dan­ ser 253 st. Av dessa hade 203 utnyttjats. 50 danskväl­ lar hade inte utnyttjats.

Det finns de som tycker att öP är "kraxande olycks­ Inför dal1sarran~örsmötet · onsdagen den 20 september korpar" när vi redovisar yi­ hade SöU-kansliet gjort en synnerligen intressant !'am­ manställning. Den åskådliggör på ett mycket slående kande siffror när det gäller Siffrorlla sätt utvl'cklillgen på dansmarknaden inom SöV de se­ . dansverksamhet. ovan är fakta. na..te tre å.ren.

År 1977 hade föreningar­ na tilldelats 416 ungdoms­ da.nser. Av d('ssa utnyttja-

des 346 danser =ö ett bort­ fall på 70 danser.

Följande år hade 375 dan-

Läs mera. om höstens och vinterns kommande danser p:{ sista sidan!

Sökes: folk till

kurscentralen !

'Ett bra ställe om man tröttnat på skolan' TOI\I NORDSTRöl\1 (18) ön'","''',."

Plåt- och svetsavdelningen på Korsnäs kursceutral .- Jag kom hit för att fit ett yrke så. fort som möj­ ligt, och jag tycker att un­ . dervisningen är bra. Kur~ centralen är bra om man har tröttnat på Skolan, det ' ä.r inte lika mycket skola här som på. andra ställen.

Jag var tre dagar i yrkes­ skolan också, men det lik" nade för . mycltet en vanlig ·skola ..• - Jag har säl,ert nytta av det jag lir mej Irilr. Jal "in helst börja som svetsa­ re på nån industri i Niirpes.

Kurscentnllen är öppen för alla ' ungdomar. Man kan börja utbilda 'sig där när som helst. Läs mera om ('(mtralen på mittup~slaget!

Brödra­ förbundet g"ranskar sportskor - och utmanar Se mittuppslaget och sidan 12!

Tro. Hopp. Och tjllrlek.

39

öSTERBOTTNISKA POSTEN

öP

-

Torsdagen den 27 sept. 1979

En "fjuttig småsak"?

27 sept.

1979

* Så här dags på bet börjar

•

det bli aktuellt att roende på att allt ska skickas fundera på Ungdomens konstevenemang. En vanlis för översättning till "den

fundering i det sammanhanget brukar vara, aU svenska sidan".

l>et minsta man kunde krä­

man beklagar sej över det d61iga intresset från va i fråga om ungdomsarbe­ \ svenskösterbottniskt håll.

* Talar man med ungdomssekreterare och uf-folk

tet på länsnivån, är fullstän­ digt tvåspråkiga människor

om saken, så kommer samtalet lätt in på språkfrå­

vid protokollet. gor. Man förstår aU det tar emot att engagera sej i Konstjippots länsfinaler har tillställningar, där det brukar vara lite si och så ibland också blivit mer eller med tvåspråkigheten. mindre enspråkiga. Senast i Det minsta man kan säjå om ungdomsarbetet Teuva lyckades man ändå gö­ ra tillställningen nästan per­

över språkgränsen - på länsnivån och på riks­

nivån - är att det finns plats för förbättringar av fekt tvåspråkig. Men där såg

man spår av nonchalansen i

den svenskspråkiga servicen. det att man gång på gång, fråga om Ungdomens konstjippo har det blivit efter varje taltur, såg sej för­ bättre på sistone. Men det hindrar inte att det all­ anlåten att fråga publiken mänt sett gnisslar i samarbetet inom länet. om det faktiskt är nödvän­ digt med en översättning . • .

När det skulle ordnas ung­ Kallas det exempelvis till Som tur var satt det själv­ domsparlament i Vörå för en seminarium för ungdomssek­

medvetna svenskösf:erbottnin­

tid sedan, lär det ha inträf­ reterare och organisationsfolk

gar i publiken, folk som inte

fat saker--som inte är bara på länsnivå, kan man skri­

tvekade att sträcka 'upp han­

förvånande. De är direkt upp­ va upp att det i nio fall av

den när man skullE' "stämp­

rörande. .tio blir en finskspråkig till­

las" som enspråkig.

De 'lokala arrangörerna vil­ ställning. Om man då mer

*

*,

"

<

\

l

\

sä.

le engagera en svenskspråkig teatergrupp till programmet, men det lär ha stött på pa­ trull från högre ort. En svenskspråkig teaterpjäs skul­ le godkännas bara om man kunde skaffa fram en Hka lång finskspråkig pjäs!!!

Till slut enades man om en finskspråkig resumIl i skriven form, men då ~r det för sent. Teatergruppen ha,de redan backat ur. övertrampet var naturligt­ vis mer än vanligt grovt .' och därom ska föliaktligen Inte ordas mera. Men det be­ kla~diga är "rutin-nonchalan­ sen" som finns där alltid, här och nu.

111111 1111111 1111 1111111111111111111111 1111 III,

"Jli har strävat efter ett borgerligt

liv" "I öst såväl som väst har vi hittills strävat efter ett bor­ gerligt levnadssätt. Detta ka­ raktäriseras av fyTa kompo­ nenter: • Icke-kroppsligt arbete • materiell komfort parad med flykten från naturen

• en privatisering genom fa­ mlljetänkande • en säkerhet för att denna levnadsform skall fortleva."

Det säger Johan Galtung, Nor~es berömde framtidsfors­

*

eller mindre struntar i över­ Inget "kielihonuna.", sättningar och tolkningar till

tack!

svenska, så ska man inte för­ våna sej över att intresset är

Det är svårt för folk som

mindre på svenskösterbott­

inte är uppväxta menan Side­

niskt hAll än på andra sidan

by och Karleby, att förstå det

språkgränsen.

här med språkproblemen. Fin­

Man stänger dörren ·t ill in­

nar och "tvåspråksfolk" för­

formation föi' den stol"a grup­

står inte,att man inte för­

pen av enlJpråkigt sv~nska står finska om man är en­ Det är en Inställning som ungdomsarbetare. - Det finns språkig svensk! kan få folk inom FSU att ta­ såna.. både ungdomssekretera­ la om språket som "fjuttiga Så enkelt är det. re och organisationsfolk, om småsaker" såna uttalan­ Man stöter på den där re­ det nu ska behöva påpekas.

I fråga om konstjippot aktionen hela tiden. När ös­ den har förekommit när det terbottningarna talar om varit tal om kursverksamhet finns också en märkbar "ru­ tin-nonchalans" där. Även om språksvårigheter, så tror folk över språkgränsen. den svenskspråkiga informa­ att det är fråga om undan­ På finskt håll möter man tionen kommer, så kommer manövrer, att man är allmänt samma inställning. den ofta för sent. Detta be- ointresserad av samarbete. '

Text: Bertel Nygård. Teckning: Leif Sjöström. kare, 1 en Intervju I Dagens Nyheter. För att världen ska ha någon chans att utvecklas i rätt rlktnlngmAste vIaccep­ tera bI.a. följande, säger han: ". vi måste inse att det in­ te längre finns nAgon tredje värld vi ,k an utnyttja. Vi lever alla i samma olyckssaliga värld

Vi måste offra den materi­ ella konforten, erkänna den gröna vågen •

• en gradvis övergång frAn penning tlH naturahushållning.

Skapandet aven informell sek­ tor där vi byter t.ex. en lagad kran mot en målad vägg med varandra • en minskad produktivitet, Pet skulle ge såväl mli.nntskan .m acbetet ett ökat varda.'·

- Nu ska vi väl ändå inte göra språkfråga (kielihom­ ma) av det här! säjer finnar­ na och ser förvånade ut.

Varför inte? -

Det är ju

det det handlar om! Det är en fråga om språket.

Då ska man givetvis "göra språkfråga" av det.

111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

'Varför ,'iprudlar inte ~löa.ien i kyrkan?'

"En vän 80m jobbar i kon­ sertbr.anschen blev bUad tUl 'pollsen' för att han lnt-e an­ mält en konsert 1 och för bets.­ lande av nöjesskatt. Det var en konsert med andlig musik och när polisen såg :att sångerna handlade om Jesus, insåg de strax att 'det Inte var frågan om något nöje.

Uppfattningarna. om vad som är ett nöje for människor, gär tydligen f sär.

Sen kan man ju friga sig om nöjet, 1 den mån det är identiskt med något som gör folk glada. överhuvudtaget borde beläggas med skatt.

Ibland tycker man ju att gläd­ jen t detta land ~ sådan, att den snarare skulle vara I be­ hov av stödpremier.

I alla fall har det här resa­ nemån~et gett mig en ny iD­

språkforskaren Tove Skut­ "Jag ska gå nabb-Kangas I en Intervju I Dagens Nyheter: till mitt - Avsikten är att så ut osä­ arbets­ kerhet, säger hon. Så länge

tiUfälle~

- Jag ska gå tiD mitt ar­ betstillfälle. :S å där säger vi ju inte, vi använder orden "jobb" eller ".arbete" i stället. Men i pap­ persspräket glider man allt mer över Ull ord av typen "arbetstillfälle". Om detta be­ rättar den finlandssvenska fallsvinkel på ett gammalt pro­ blem: varför det inte sprudlar mera av glädje l kyrkan, den institution som kommer med glädjens budskap. År vi helt enkelt rädda för att ska.tten skall stiga?"

Anita Höglund I Kyrkpressea

"jobb" hette jobb kunde man , säga mitt jobb. Att ha arbete var en rättighet för mig. Men försök att säga "mitt arbets­ tillfälle" - det går inte.

- Det är just där finessen ligger, menar hon. Genom att uppifrån smyga på oss ordet "arbetstillfälle" i stället för "jobb" får man oss att tvivla på att vi egentligen har nå­ gon rätt till arbete. Arbetsgi­ varen framstår som snäll. Han ställer arbete till förfogande så att vi kan få ett jobb --1 kanske och om vi sköter oss.

•

~STERROTTNJ$g&

TorsCIagen den 27 fiePt. 19'79

--~,/ I aS'a rf orum :.' ... ' . i' il ,,,,"

.

/

o

•

Ge tonarlngarna mera anS1Äur!

I en ungdomsförening är det oftast de äldre medlemmarna, dvs. styrelsen, som bestämmer och ordnar alla aktiviteter.Av vilken anledning har de fått detta privilegium?

Jo, säger någon, därför att. de har varit verksamma i många år och vet hur man brukar göra.

Dessutom är det ju bra att ha tillgång' till mera erfarna perSOner då det gäller att kla­ ra av den alltmer kommersiella och byrål{ratiska uf-rörelsen.

Detta är till vissa delar sant, men skall tnnåringarna sitta och vänta tills de hlir gamla och erfarna innan de får åta sig "vissa uppgifter"? Vad skall de då göra så länge de är tonårine:ar? Bara ta emot all den verk!';amhet som de äld­ re serverar? Detta----låte r ju enormt trist.

I stället skall tonåringarna delges vissa uppgifter så att

POSTEN

Apropå teatermönstringen :

SöV inte alls

missgynnat!

Med anledning av att öP . den 20. !J. hade ett inlägg om FSU:s teatermönstring ber jag om att få förtydJi~a FSU:s teaterråds ståndpunkt.

vi på de verkliga resekostnader­ na (NSU' 2.400,-, SöU: 1.627,-, AUF': 606,-) ser vi att inte gynnades ju NSU och .'l.UF speciellt mycket 1. J år ~t:\.r vi tyvärr mför det faktum att Undervisningsmi­ nisteriets bidrag inte räcker för att täcka allft kostnader Detta leder till att landskapsförbunden borde träda emellan och hjälpa sina grupper med en del av kostnaderna.

Vilka kostnader som sen skall falla på landskapen kan ju dis­

kuteras. Men vid. teaterrådets se­ naste möte frumIades enoast ett förslag, resekostnaderna, och tör­ slaget omfattades enhälligt.

3. J teaterrädet har vi gätt in för att "dra ' samma ända av snöret". Vi försöker alltså kom­ ma till för atl4 parter positiva beslut. Enhällighet är här av stor betydelse . öP har I sitt utspel ensidigt tillspetsat frågan på ctt sättsom knappast gynnar någon. Men som lätt kan gc upphov till reaktioner som inte är ägnade att förbättra relationerna landskapen emellan.

Jag vill ocksli passa på att näl­ sa alla tcaterintresserade väl­ komna till ',,"SU:s teatermönst­ rmg. Man behöver inte uppträda för att vara med.

de fåren chans att visa att också de duger till n~gonting.

Så tycker någon då att jo, jo men de gör ju ingenting annat än vrålar omkring på sina mopeder och ställer till bråk. Or1. Angåend~ fjolårets mönstsaken till det är kanske att de ring kan vi med glädje konstaaldrig har ~etts möjlighet att tera att alla kostnader kunde täcpåverka och visa sitt ansvar kas med det bidrag FSU erhöll för föreningen och därigenom av Undervisningsministeriet.

I kunnat skapa meningsfyllda I ÖP påsta.r att åbo länningarna Johan Fred1ik88on sysselsättningar. Å andra si­ och nylänniugarna gynnades då Ordf. j FSU :s teaterråd dan, varför kan mopedkörning resekostnaderna prioriterades. Ser -' - --._ . inte anses som meningsfullt?

Om man har ett visst mål

ta bästa dansvilliga. med sin verksamhet, t.ex. ny­ ~ Än pojkarna då, de vill kanske årsrevy eller en ny stereo till

. ha ett ord med I den här saken. tonårsklubben, så känns ens Skall då damerna äntligen börja på dansen. Och nog händer det ju Det angår iu dem lika mycket. ansträngningar värdefullare protestera. Det är ju ändå 1979. ännu att man sätter i sig halva 'Svara nu ärligt: Är det rätt att och det är genast mycket rOli- har ni tänkt på det. "En trogen limpan och en liter mjölk efter en I ni får gå omkring som shejkar l gare att jobba. danslady" har så rätt så, något misslyckad kväll. ett harem och välja och vraka?

1 Ett gott råd till alla "erfar-/ måste göras.

Arrangörerna kan ju göra ett VIII ni överhuvud taget att v~ flic­ na" och förståsigpåare. Dela .. Jag läste" just en norsIr bok försök. Annonserajämlikhetsdans kor ska\] få en chans att kasta ans-varet med de yngre, ty på H0r vmden . det handlade om en med stora boks~äver. Sk~ppa ko- oss . över er? Sar ni lust på jäm­ så sätt skapar man en bättre flicka som var ung på 50-talet högarna och ge alla en chans. Om likhetsdans ?

Ulrika grlInd för den fortsatta verk- Man kände Igen sig på många inte kunde flickorna ha krigsråd samheten i föreningen! ställen. BI.a. var hon halvt förtVlv- Innan dansen. Vägra att ställa upp Läsarforum fortsätter på ULLA-BRITT KAUSTlNEN lad om hon inte blivit uppbjuden sig och i stället grabba tag I förs­ sidan 15.

J am .. Z·khe l tsd ans.? ,

I

DUUDUUUUUUUUDDUDDUUUUUUUUUUDUUUDDUDOOOUOOOUODOOOOOOOOOOL~OoOOODDononnOOODDDDOOOOOOOOOODDOODOODDOnODnOOODOODOODO

)

~El 'Huru och hvad

.

,;""

~

"P

~

~

§ man bör skrifva

D

~8

§

§ vid skilda tillfällen"

8

§ • Jag hyser en gränslös be· D

El

D

8 0

D

DB~

O D

0

8

~ .

8 8 D 8 B B D

El

D B D

undran för författarna till gamla tiders allt-du-behöver-veta-böcker. Det måste ha varit begåvat folk som förde pennan.

Det var med andra ord före experternas tid.

Jag har några av de där böckerna liggande invid skrivbordet. De brukar va· ra till nytta.

• Som nu till exempel, då

jag har suttit närmare en

timme framför min ruta

utan något att fylla den

med. Jag börjar kasta blic.

kar mot bokhyllans allt-du.

behöver-veta-avdelning.

Mycket riktigt, i en av

böckerna hittar jag den väg.

ledning jag hungrar efter,

På inte mindre än 32 sidor

D D

BERTEL

§

B B

_.......

NYGÅRD

8 8 D

o g

SLAGRUTAN

§ LJUI

I' U " " • II U U I' II

I' u n II

II U

reder en okänd författare (pärmen saknas) ut "Huru och hvad man bör skrifva vid skilda tillfällen".

Han har visserligen inga direkt häftiga tips för huru och hvad man bör skrifva i en ÖP-ruta. Men han leder mina tankar och han lyfter upp mitt humör.

Så ska det vara med goda :ö::egr'tänker på vilken per. sonlighet den där okändll skriftstii.Haren måste ha va· rit. Självlärd antar jag och uppvuxen någonstans i Sve· rige flyttade han över till Staterna. Där tröttnade han eventuellt på livet i minor· na (eller blev han silikos· skadad?) och beslöt sej för att göra något av sina kun· skaper. Han skreven bok.

Det var nån gång vid se· kelskiftet. Boken är tydligen ämnad för folk som vandrar in till Amerika. Den täcker am. Från engelsk­ svensk ordbok till rälmelä· ra för menige man.

Jag kan exempelvis lära mej "A tt kurera ,stadiga hästar". samtidigt som jag får goda råd för "Att ren· göra japanska brickor och

vaser". - Bara utifall att det skulle passa mitt lynne bättre. . .

Det är bara kloka männi· skor som kan bjuda på såna helgarderingar.

• Jag läser vidare om "Hvi. ta. fläckar i polityren" (på möbler alltså!), om "lmita­ tion av sköldpadd" (?), om "Virkning av antimacassar" och om "Att förstöra snig­ lar" (!).

Och har jag en läggning åt det hållet så får jag ock· så lära mej hur man ploc· kar ner folk som har hängt sej!

Min författare var en all· vetare. Han kunde vägleda den unge farmaren (ameri­ kansk bonde) samtidigt som han berättade om "Förströ­ elser i aftonsällskaper".

Det är med livet som med boken. Det är heltäckande och mångsidigt. Alltså bör de verkligt goda råden ock­ så vara det. Det är lika vik· tigt i livet "Att väga en höstack" rätt som att kun­ na "Grekiska och latinska citater".

• Inte skrivs det ju några såna böcker nu för tiden.

Det beror givetvis på att dagens faktaböcker skrivs

!I'I[]CKlCJ[lOUDOlJUUUUUOOfJOIXIDODEJ[J[JUUUOOO[DI:.OODUOUUI (oDO[~H»

I'

Mu

Q

u U U U N Il U U U " "

1,1 D

av e x p e r t e r, inte av be­ gåvade allvetare.

Det kännetecknande för experter är ju att de vet mycket om litet och litet om mycket.

Så kan en expert stå och berätta hur länge som helst {lm elektronmolnet runt en kemisk dubbelbindning. men frågar man om konsten att göra tranbärsgele så blir han stum.

•

• Då föredrar jag den okän· de självlärde från sekelskif­

tet.

BER1'EL NYGARD

B

lor.:Jr.If.Jr.Jl..l!.JI..JUI.JUi.JUkU JI II.J n n IUUUUJ

Tol'8dagen den 27 sept. 1979

ögT ER BOTT N I ~ K A~OS . TE N

Lördagen 29.9. kl. 20--01 Kom loss, det är säsongöppning iSmedsby, och feelingen hålls uppe av

fl

Cleopatra

*

EXTRA DlllERNAS

*

fl

Exom a

15 å.rs åldersgräns VliJkomna!

BUSSAR: fr. nedre torget kl. 20.10, 20.40, 21 .10 )ch 22.10.

LÖRD.29.9. kl. 20.00

BUSSAR: Övermark kl. 19.30 via Pörlom och Rainebäck.

Norrnäs kl. 19.30 via Töjby, Korsnäs o. Molpe. Vasa busst. kl. 19.15 via Sundom , Solf Cenlralbulik, Malax Drop· in , Havras, Lenni Back .

Välkommen till säsongöppning!

I SALEN

I DISCOT:

REFLEXBANDET 'MASH (22.00-23.00)

IlN FLATlON

Aldersgr. 15 år.

Fartfylld SÄSONGAVSLUTNING (Lördag 29.9. kl. 20-01

*NOlSE~

)

'at_rsltW PATCPPEN ,

Ett varmt

och

I

,

TACK

EXODUS

till vår fantastiska pub­ lik för den gångna sä­ songen!

SEE YOU AGAIN NEXT YEAR!

Står för musiken.

BUSSAR: Vidjeskog : Småbönders 18.45, Terjärv 19.00 via Kolam, Lappfors, Esse. Kronlund: Såka 19.00, Gkby 19.15 via Kronoby. Hal­ din & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo. Monäs 19.00 via Munsala, Ny­ karleby . Från Eugmo 19.00 via Jakobslad 19.40.

.,

~

\.

~---------------------------~~"""""""""_"'I"--"--"""--"~

UNGDOMAR!

"ÖPPET

nus"

I

UNGDOMAR!!

MARKNADSDANS I

* TOJBV*

i Pingstkyrkan Salemi Nykarleby lörd.

29. t\. kl. 21.00.

Vi samtalar, dricker kaffe, lyssnar till musik m.m.

Vä Ik om na m ed !

Ungdomar från Salem

lördagen iW.n 29. 9. kl. 20.00

OravaisgriUen har flyttat och hHvit ORAVAlS GRILLBAR vid Kullas köpcenter invid riksväg 8. öppettider: vard. 60.00-24.00 fred. 06.00-02.00 lörd. 06.00-04.00 sönd. 09 .00-24.00 Vik in på en smakbit eller en kopp kaffe.

ORAVAlS GRIl.LBAR tel. 961-53299 Inb. Berit Björklund

*

»SNAD Åldersllräns 15 dr

*

Ingves buss frA.nbusstation i Näsby kl. 19.45.

•

l

ÖP. *

•

.!.e.rsdage~__ ~en _2 _7_~.~pt::..:..-=19:...7:..:9~_ _ _ _,_~_ _ _ _O:... · _~...:I,---E...:R_8_0.....;.,.I_l_N_I..,..~_'_K.,..\__ fJ_O_~.,.--T_fi',......."_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 5

•*

* •

, . . . . . . . . . • • • • • • KVEVLAX UF • • • • • • • •,• • • • • • • _ ,

:•

• •

Höö PA! NIJ XrfER EN TOPPEN-F'REI)/\(; PÅ VJNTERDANSPLATS

N:oI .K ·V ·E V·LAX

•

* EXODVS &

• Toppstället med toppmusik

•

8 U SSA R :

•

•

•

28.9.~1

STöRTSKöN MUSIK l\1ED SUPERBRA

5 •

= • • •

FREDAG

från Grillcenter. Oravais 19.30 via Kaltsor, Vörå kl.

19.45. .

. kl

*I

EXOM

• OBS! l timmes extra damernas

aJ

•

Ekrnan~ trän Bock 19.15 via Gerby, [skmo. Karperö och Smedsby

•

• Haldins från Vasa 20.15 och 20.30.

busstation

•

•

5

Bevakad klädförvaring Ingen åldersgräns

• Majors frän Näset 18.30 via Munsmo, Solf centJ'albutik 19.50 Via Toby stenbro och Veikars.

•• • • •

\.1 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••"

l'llitiilll1ll:1 ·79 Lörd. 29.9. kl. 20-02 Avslutning sommaren

REPERTOAREN 1-31 OKTOBER

Nonstop dansmusik I bubblan

Marcel Pagnols franska komedi

P.O. KANKAAN 7 SEINÄ· HULLUA VELJESTÄ 1_ Dlscot: Paston Pohjalainen & Dellers OLAVI SOINllA & VtLJA· Damernas timme I bubblan kl. 23.

MIT Bllj 20­ •

Effektiv uppvärmning Par väljs till' lördagsdansen I MTV Bussar som tidigare.

den 30. 9. kl. 14.00.

'

tnte lVlra

SKRIKEN . (Los Gritos) regi:

reserver/ör svenska band

Möt upp och säg din åsikt nu och inte efteråt.

Ordf.

Söv:s dansarrangörsmöte diskuterade orkestrarnas ställningstagande i den häl' frågan och uttalade en all­ män förståelse för deras re­ s<Xlemang.

Man påpekade dock att om det verkligen är fråga om laga förfall (force majure) för den orkester som annullerar, så bör en ös-

och JalleLlndblad I

terboUnisk orkester hoppa in.

Arrangörerna har oc!{så förståelse för orkestrarnas önskan att förlänga annulle­ ringstiden från 30 till 60 da· gar. Man tyckte dock · att man till att börja med skulle gå halva vägen var, alltså 45 dagar till att börja med.

Baluns Om Inte, hämta Ditt exempl.ar på när· . maste arbetskrafts­ byrå!

o

•

Droppar det In genom tal{et ~Ja motIon , .. mAste man lappa taket. A.lltså f.. måste också våra vänner i Björn­ orp ,(J-~p.r skogen med Baluns i spetsen spl-' "Jog knn berätta om en ko pärtor på sitt iM när det Imnkret grej som vi har gjort. . Iikker. De anordnar talko och får I flera medhjälpare som kommer SÖU, Wasa Teater oeh ,jag res­ och hjälper till. l\len Innan våra I - - ­ .0

......................

Annonsera i ÖP

vänner

får

sitt

myck~t hända.

pärttak

0('"

ni"

rk

I

hinner sin

ii,,,,"

saga

.

lO, 11, 12 okt. I Vasa .

• Det ä.r en intressant fråga som A & lU:8 medlemsor­ kestrar diskuterat. De vill inte vara reservorkestrar för rik!olsvenska band. Det har nämligen då och då hänt att dessa annullerat sllelninga.r i Finland i ett. ganska sent s/rede.

broschyr?

Boris Kozlowski

l rollerna: Marjori~ Huld6n,Martin Kurtt'in

• Kommer orkestrarna att vägra spela i stä.llet tö,' svens_ ka band som a.nnulJerat?

Har Du fått arbetskraftsbyråns nya svenskspråkiga

VILKEN FEELING en pjäs för 14--18-ärlngar av Peter Snlckars

och Pekka Sonck

3 och 4 okt. l Vasa kl. 19

I regionen 6, 11, 12, 24, 25 och 26 okt.

Chilenaren Pedro Vlannas pjäs

.1::

•

Vill

Medlemsmöte

,

VI tackar publiken 'ör den gångna sommaren, vI återkommer 26.4.80. ,

Taklax Il/håller

MARIUS Regi: Pierre Lefevre

l rollerna: hela ensemblen

går kl. 19 den 5, 6, 13, 17, 19, 20, 26, 31 okt.

"Huvudet på "fliken", RRrnkvllrton " i, mAn­

REGIO~~:

Karleby , Jungsborg 1 okt. kt 19.3Q och 2 okt. kl, 12.40 biljetter fäs från Gaml8.karleby Bokhandel tel. 12 102 Jakobstad, Brandkärshuset 3 okt. kl 12.45 (såld) 3 okt. kl. 19.30 (såld) 4 okt. kl. 12.15 (säld) 4 okt. kl. 19.30 biljetter fås frän Jakobstads Bokhandel tel. 10 035 Skolteatern kommer med ungdomspjäsen

DEN FöRSTA GÅNGEN .

..

ett spel om kärlek och sex

(se Hbl:s recension 23. 9.!)

och turnerar i regionen vecka 42 och 43

W ASA TEATERS NYHET I HöST ÄR

VA~ALLENS

'VIUSIKCAFlt

som startat med ett program om franska visor:

"Del Lilla Ca fet" senare i höst blir det latinamerikanska sånger, blueskvällar, musikprogram med gästartister,. Mu~,;kcafeet är öppet frän kl. 19 den 1. 3, 10, 11, 18. 24, 25, 29 okt.

BiJjettkassan öppen må-fr 10-·15. lö 10--13 och 1 timme före föreställning. Tel. 114 66l.

Glöm ej teaterkorten! (Med dem betalar du endast 8.- per

förest. mot ordinarie 16.-)

te runt i "kolonm l !'n gemc.n­ sam kampanj och b?rättade Onl teater 1•.• / Ett kunde ~1 kon­ statera genom den här kam­ panjen: i grundskolan finns ett

lärarna ville ha mera drama och Imn~l{8p om hur man sät­ ter upp teater, Där finns enormt myc.ket att gÖra."

gm wate., bOl'de finIIIIS. Ocksa

tember.

. om ~ä"ds i

Kristina Agren, mnsregissör Vasa, Ny Tid den 20 sep·

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

8

----------~------

Torsdagen den 27 .sept. 1979

tidigare studielån måste betala ca alls försöka studera. Jag har själv

Studerar man kan man inte arbeta. Arbetar man inte får man inga pengar. Stude­ rar man får man alltså Inga pengar. Det är elementär logik. . Vi~1 man studera måste man därför spara eller Jåna - eller få pengar till skänks.

Men det är inte många som förtjänar så mycket att de kan spara. Ännu färre får pengar till skänks. Aterstår aUtså att I'na. ' Om studieJånssystemet handlar den här artikeln. Det finns en massa idioti i detta system. Och mycket skulle gå att ändra ganska lätt.

Jag skriver här mest om hur förhållandena är för den som studerar vid hö.gsko­ lor - och tar de konkreta exemplen från Abo Akademi. Observera att detaljerna och sifferuppgifterna inte nödvändigtvis är de samma för dem som studerar vid an(lra skolor, Men. Idiotin bakom siffrorna är i stort sett lika för alla.

Studielånet racl{er inte for lett lasår!

Ändring behövs

Det värsta med studiefinansieringen är, tycker jag, att utgångsläget är så ojämnt för studenterna.

Det ,finDS de som har sin finansiering ordnad av föräldrarna och aldrig behöver bekymra sig om pengar. Så finns det de som har rika föräldrar men inte får nägot stöd av dem -- t.ex. p.g.a. familjekonflikter - och som inte heller får statligt stöd . p.g.a. de888. samma rika föräldrar.

Så f"1DD8 det föräldrar som själva knappar in för att emeJlanät kunna skicka en slant eller ett matpaket till sina barQ. Och så f"mns det de som överhuvudtaget inte .kan ge något, utom kanske litet medkänsla.

Den här ojämlikheten kan· studiestödssystemet motverka i mycket liten grad. Även om de fastslagna inkomst-, förmögenhets- och åldersgränserna- som avgör om och hur mycket studenten får l stöd ~ generellt ger en ntjämnande effekt, så sJår de mycket ojämnt i individuella falL Men från individens synpunkt är det de individuella fallen som är de viktiga.

att de håller på att bl-! oöverskåd­

• STUDIESTöDET

. RllCKER INTE

. liga. Bl.a. av följande tr.e anled­

1.000 mk under läsåret. Bor han flera bekanta som helt gett upp i studentbyn i Åbo blir hyran ÅA och numera tömmer sjukhus­ för 9 månader 3.150 mk (9x350 pottor och vaktar tunnelbaneut­ mk) -- men mAnga på "den fria gångar i Stockholm

hyresmarknaden" måste ju betala hyra för 12 månader/år. Åker han buss får han betala 450 mk för 9 månadsebusskort. Den obligata­ riska avgiften till Kåren är ca 200 mk.

Efter dessa utgifter återstår av maximibeloppet 5.200 mk eller- de­ lat på 9 mänader 578 mk/månad.

Detta Slka räcka till för mat, för' kläder, för resor (t.ex. hem), för studiematerial (kan I vissa ämnen bIl betydande summor), för nöjen och för stereoanläggningar.

Det är klart att det Inte räc­ ker. Faktum är att medelutglfter­ na för en högskolstuderande re­ dan 1976 var 1.110 mk/månad.

Med känd inflation motsvarar det minst 1.400 mk i dag.

I själva verket har studiestö­ dets realvärde sjunkit för varje år sedan 1975. Bl.a. var det maxi­ mala studielånet det året 7 .600 mk medan det sjunkit till 7.200 mk för nästa Jäsår. MInskningen l realvärde är åtmiIlBl:one 40 pro­ cent.

3. Alla som fär studiestöd fär inte maximisumman 10.000 mk En liten förbättring sker v:lsserll­ gen fr.o.m. nästa läsår, dA alla sökande ,ö ver 20 år automatiskt ska få 8tudiepermingen om de ock­ så får studielån. Men om sökan­ den får bostadsstödet beror fort­ farande helt på föräldrarnas. in­ komster - oberoende av sökan­ dens ålder, dvs. fast sökanden så är 80 Ar. I synnerhet drabbar systemet dem $Om är sammanboende utan att vara gifta. Vore de gifta kun­ ·de de få 4.000-5 .000 mk i .k om­ munalt bostadsstöd av I~ocialnämnden, men då de Inte är det blir det statliga bostadsstödet (2xl.950 mk) beroende av de sammanboen­ des föräldrars inkomster.

Enbart denna "vinst" på 4.~.OOO mk per år har fått ett antal studenter, som helst in­ te skulle vilja det. att bestämma sig .för att gifta sig.

ningar: 1. Bara hälften av studenterna . Men, invänder väl någ:on, det vid Åbo AkademI fullgör sina stu­ firms ju I alla fall dessa studielån .• STUDENTERNA - för vilka vissa studenter fult dier fram till examen.

EMIGRERAR nog ibland köper sig stereoanlägg­ 2. Bara en del av dem som fått ningar. En välunderrättad skeptl­ Alltså: de flesta får inget stu­ examen får jobb. Den senaste siff­ k er k an upp lysa om a tt staten ran jag sett vlBade att ca 14.000 näst läsA t ·· tan 300 . diestöd, många av dem som fåt akademiker i Finland är utan ar- j a kr gIerliukanfas mll- det fär inte fullt belopp och inte bet . oner mar o ormer av stu­ ens för dem som får fullt belopp diestöd. e Just nu. räcker pengarna till.

LÅNGLÄSNING Men återigen är det nödvändigt 3. De som får jobb får mycket Därför mäste mAnga studenter olika lön. . att se .b åde helheten och dess pro­ förvärvsarbeta, Inte bara under portioner. Ocksf. här kan man ur­ somrarna utan också under termi­ Rent allmänt tycker jag att Välavlönade är väl de flesta lä- skilja tre saker: e nerna - vilket leder Ull att de man ofta påträffar en underligt kare och jurister och många med 1. Bara 415 procent av de när­ inte hinner studera tillräckligt ambivalent inställning till student- statsvetenskaplig och ekonomisk varoanmälda vid ÅA tick studie­ mycket, vilket leder till att de rls­ problemen. För även om de flesta I exame~. Men de som läs~r ~d de stM under nyss tilländagångna kerar att bli utan studiestöd näs­ nog verkar vaTa överens om att s.k. frIa och inte yrkesmnktade läså.r _ mot 515 procent ärmu f1Sr fak It t d h ta läsår. Vilket är en viktig (den studenter har det besvärligt, så u e erna (e umanistiska och ett par är sedan. Kraven för att t I viktigaste?) orsak till att så mån­ · k at menar många ändå att de inte är matemat IS n urve enskap Iga fa­ studenterna ska få stöd har alltså ga avbryte· r Sl'na studier. något att fjäska för. kulteterna) , alltså majoriteten av skärpts.

2 St d ' stöd ta . 'bel (Jag tycker inte själv att det Bl.a. säger man att eftersom studenterna, fär rätt anspråkslösa stud t få d "I I" d :' löner om de får J·obb. Det skulle .. ' .u le . e maxImI opp är lyckligt att studentera bars erna rj bbe va fav .. och enbek" t ona . e förvåna mig om medellönen för racker mte tIll . Detta maximlbe-I st u d erar oc h .m t e a 11s f"orvarvsvarna o en e er sm , b t Tv" t . tt d lopp är för kommande läsår för examen, så kan . de gott ha det I dem överstiger medellönen för . ar e ar. ar om tror Jag a e enskllda studerande, som inte bor flesta studenter skulle må bra av . . . lItet knapert under studietiden t.ex. mdustnarbetare. h . f" "Id 7 200 k I lå . ' os sma ora rar,. m n, kontakter till omvärlden, till ar­ Men förutom att arg~.mente~ i I Särskilt besvärligt är det som 1850 mk i studiepenning och 1.950 betslivet. Men den kontakten får mycket bygger på ett forkastlIgt bekant för dem som ska börja mk i bostadsstöd. Sammanlagt ju inte ske så här tvångsmässl/rt.) vedergällningstänkande, så träffar amortera sina studieskulder strax 10.000 mk.

För övrigt är detta tal om stu­ det helt fel. Kort sagt fär de efter examen - just då jObbet är Låter det mycket? Lät oss ta dentförvärvsarbete Inte helt sant. flesta studenter inget välavlönat osäkrast, då ålderstillägg ännu utgifterna för en enskild stude- Många får Inte jobb överhuvud­ jobb efter sin examen. saknas, då familj b!ldas och lä- rande som studerar för exempel- taget. Och efter ett tillräCkligt I själva verket är problemen pli. genhet och bU eventuellt kräver vis femte året som exempel. antal motgångar av sådant slag det här området så omfattande en ekonomisk satsn;in~.

Vi finner att han i räntor för mister många motivationen att

I

I

I

Samtidigt ska man observera att flera hundra akademistuden­ ter numera tagit för vana att sommararbeta I Sverige, särskilt i Stockholmstrakten. Det är mind­ rede dubbelt högre lönerna än de många lediga jobben som lockar.

Antagligen kommer denna emi­ gration (hur tillfällig är den?) att börja synas I statistiken om några år och då ge upphov tm bekymrade kommentarer.

•

SYSTEl\IET MASTE ~NDRAS

Vad bör göras då?

Helt kort: Inom studIestödssys­ tern et måste en del bestämmelser ändras. Stödet ska i ingen hän­ delse få bero på sökandens ålder eller föräldrarnas inkomster. Den som är mynrug och mogen för allt annat i vårt samhälle och som föräldrarna Inte har något ansvar för ska Inte heller förutsättas få pengar av dem.

Vidare måste studenten slippa betala räntor för sina lån under sin studietid - nu kan upp till 15 procent av lånet gå till det ända.­ målet. Alldeles nödvändigt är ock­ Så att återbetalningstiden för lå­ net förlängs och att villkoren för återbetalningen mildras under de första åren efter examen.

Och så ska givetvis sammanbo­ ende tnte behandlas sämre än gif­ ta.

Men sturuestödssystemet måste ändras också i stort. De senast-e äran har statens utglIter för stu­ diestödet inte ökat snabbare än inflationen. Men det mäste de gö­ ra. Den som studerar måste helt enkelt kunna göra det utan att slitas ner av oro för morgonda­ gen och ha råd att fullfölja sina studier till examen. Det skulle . förvåna. mig om ett studiestöd, som möjliggjorde detta. Inte vore nationalekonomiskt fördelaktigt.

Om man sneglar mot Sverige finner man att alla studenter där får 16.000 kronor I lån per läsår som en slags grundsumma med goda möjligheter också till andra former av stöd. Ändå gick de svenska studento:-g",n1sationerna härommånaden ut med en halvt förtvivlad aIUlcnskampanj efter 150.000 deltidsjobb för de stude­ rande.

Ser man ännu längre ut i' värl­ den firmer man att studenterna i många länder i öst ocl! några l väst får sina studier helt betalda av staten - Så länge studierna fortskrider normalt. De får stu­ dielön med andra ord.

I

Ar Finland för fattigt för s~dant?

De som fattar besluten sa"ger så, men jag är inte så säker på. den saken. Jag tror att det skulle vara möj I'Igt at t ·mom n å gra å r tt t i 'Ik t t kJa t u vec .ex. e sys em VI e studenten fick huvuddelen av sina studier betalda av staten med möjlighet att komplettera finan­ sieringen med studielån efter be­ hov.

Givetvis betyder det att staten mäste omdisponera sina resurser l viss mån, inte bara jämka litet i en eller annan riktning i budge­ terna, Men kan staten inte det?

. öSTERBOTTNI$KA .O~TE . N

Torsdagen Ilen 27 sept. 1919 .

r Satsa på utbildnin.g~

7

Råd tiH riksdagen:

- Slå ihjäl den, för säkerhets skull!

Det var en kvinna som ringde. Hon hade hittat en fågelunge med skadad vinge ooh trodde att den kanske aldrig skulle lära sig flyga som andra fåglar.

"Svaret kom omedelbart. Det blev tyst på linjen, en alldeles tillräckligt lång stund för att naturväktaren skulle höra sina ord eka tillbaka från alla sändare över Svenskfinland. Han skrattade till lite be­ svärat och fortsatte snabbt."

I

inte på stridsplan!

Om det ·går att stöda krisdrabba-, de industrier med hundra miljoner mark, varför går det inte att stöda studiebranschen ?

Själv har jag kommit med det idealistiska förslaget att vi borde skära ner vårt försvarsväsende och sluta köpa stridsplan för mn-I jardbelopp. Vi kunde satsa på dvilförsv~r hl ~ l form aven l!'()O

E.f'I T.TT PÅ VÅR

U

.

i I

och fosterlandsvänlig utbildning.

Finns det något för fosterlandet mer positivt än att dess medbor- I gare utbildar sig bra?

Och så: kunde vi under några är läta blI att höja lönerna för I akademiker och alla andra som fär mer än 5.000 mk i mänaden·1

I I I

SVENOLOF

KA RLSSON

TIOS PROQUP\ SAR'"

USTM1M

von J'fartens nya hok:

5Pl.(\IDE.RA R 90 fWUlJAR O~R MK • PA OE.(\I INTER­ NATIONE.LLA l) (Nr --_...

--fö~ ~A~A 5UMIYlA SOM V PPR~ ~TA~l(\l 5LöSA~ ~!t{lW~lE Y~~A

a

E.tT ÄR

MAN .Ku4'l~A 2.5

001)

Ht\DS F~rrR lj MOL} PATU~~T€R!

~[t> TA~Ke. PÅ

DE.TTA G<M OM

PbAN ~lAt<TAR KR INV~R~~N VORE. D€.T KlO~~c"T ATT ""(lT D~A n®ll UJPPR\lJJSTARtNS f«lJ(P[~A Ro

t

,~IFT'PJlI\ Hf(~lIE.UR. A"WA~ ~~ ARTrkE~ L "Pol. _ a:l/~ m

j

a

•

-

-Al_

tt

SöV disku.terade fältl,e darna Söv har haft ett möte med kommunernas ungdomssek­ oeh diskuterat tanken på "ringsekret~rare/rillg­ instruktörer". Syst~met med fältledare som avlönas med sysselsättningspengar. är inte nytt. Det har prövats i Pedersöre och nu försöker man komma igång både i Malax och Kristinestad. SöV-mötet konstate rade att det finns möjligheter i de flesta kommuner att få loss sys­ selsätf.ningSpengar för det här ändamålet. ret~rare

Problemet har visat sej va­ ra att fä tag l lämpliga och hågade personer för jobbet.

Dels kan det bero pä dälig lön (1 .200 mark för halvtid), dels karl obekväma arbetstider av­ skräcka (kvällsjobb i fören in­ garna).

Kla rt är att det finns ett starkt intresse pä förenIngs­ häll. En utgångspunkt vid dis­ kussionerna är. att ungdoms­ ringarna på något sätt ska vara inkopplade I arrangeman­ get. När det gäller avlöning­ en, hRr man l första hand två alternativ för att få fram en

I

"'R.1: '

DE.T HANDLAR OP\ ETT MYLK~T SORTS KÄMT BAR~ SOfV\ Å~l\&f.1\I

· B«»~T ij~D(R

I Paul von Marten nya roman "Glädjen" (Söderströms) är den "utvecklngsstörda" flickan la en av huvudpersonerna. Sam­ hällsdugliga personer rekommenderar att hon lämnas in på anstalt. Det skulle bli enklare så för föräldrarna och dessutom "mer demokratiskt mot de andra barnen".

I "Glädjen" fungerar von Martens' knap­ pa form mycket bättre. Dialogerna känns riktiga. De är säkert fastslagna i samman· hanget och ger skjuts åt en hel mängd re· flexioner.

Detta -gäller framför allt dialogerna mel· lan fadern och Ja. . Också en vingklippt få­ gel kan flyga. Inte som den fågel som är fysiskt oskadad. Men utgående från sina egna förutsättningar.

Ty vilken är Skillnaden mellan att flyga "på riktigt" och en "subjektiv" föreställ · ning om att man flyger? las far har svårt att förstå sin dotter Men problemet är mindre hennes " konstig­ het" än hans eget konventionella tänkan­ de. "Det förefaller som om hon skulle gil dit näsan råkar peka men jag vet att hon har en ·klar bild av vad hon företar sig."

heltidslön: a) sysselsättnings­ pengar plus kommunala pen­ gar, b) sysselsättningspengar plus bidrag från ringarna. Ett kommunalt arrangemang är naturligtvis det mest attrak­ tiva.

På sikt har SÖU och ung­ domssekreterarna tänkt sej nä­ got ät det hä r hället: 1) Man försöker ordna med fältledare i alla· ätta ring­ arna. Fältledarna ska kun­ na visa pä resultat, som får kommunerna att inse vik­ ten av förening"sverJu.amhe­ ten.

Om att åka motorcyl;;el • och att bejaka livet Förutom om la handlar "Glädjen" mest om motorcyklar - om motorcyklars fram­ förande, om motorcykelåkningens filosofi och om solidariteten motorcyklister emel­ lan.

Handlingen i romanen är helt odrama­ tisk. En medelålders far köper sig en mo­ torcykeloch åker ut med sin "störda" dot­ ter. Till Sverige och Norge och fjäll med Stor Utsikt. Mest i en jämn lunk, men ock­ så med topphastigheter och lata pauser.

Färden är genomstrålad av ett Stort Lugn, som i motsats till vad fallet är för de flesta andra författare verkar vara von Martens eget.

Och med detta Lugns stora effektivitet vederlägger von Martens schablonföreställ­ ningarna om mc-förare som förargliga, busaktiga dödsföraktande trafikanter. I själva verket är motorcykeln aristokraten bland fordonen, den ä r frihet. ". . . inne i plåtburkarna steks, röks och kvävs levande mänskor långsamt. Vi glider förSiktigt fram mellan två helt fastlåsta bilkolonner till dess samvetet stimulerat av ilskna och missunnsamma blickar tvin­ gar mig att styra in i en lucka mellan två bilar och stanna där. För min skull skall de inte behöva hata alla motorcyklister."

Paul von Martens första roman "Mannen som byggde en båt" (1977) berömdes med rätta av någon kritiker för "psykologisk känslighet och komplikation". Svagheten med den boken är att den i sin knappa form blir för vag; man känner att von Martens säger nå got viktigt, men man blir inte rik­ tigt klar över vad.

Men även om fadern inte kan förstå sin dotters värld; så inser han dess berättigan­ de. Och vad som är lika viktigt: han ger detta berättigande innehåll genom att beja. ka las värld.

Det är i bejakandet av tillvaron , i tilliten till det de ser och känner; som la och hen­ nes far förstår varann. De lever i kraft a v att de är vad man brukar kalla "hela" mä n­ niskor, med trygghet inombords.

SVENOLOF KARLSSON

~{ Nina Sundbye har gjort ett antal tecknin­ gar till von Martens bok. Här är en av dem.

\.~~~~~~~~._ --_. __ 2)

3)

4)

•

I Nygård

Sedan skulle kommunerna helt ta över systemet. Om inte är det Msk att det ba­ ra blir en parentes av det hela.

Ungdomssekreterarna och -nämnderna försöker fä med fältledarjobbet i sina pla­ ner för 1982.

Frägan om att "hitta rätt person" för fältledarsysslor­ na kan lösas genom att SÖU ordnar kurser, för­ slagsvis veckolånga såda­ na.

Länsun·g domsnämnden kan eventuellt kopplas in. , Ifall det finns intresse, kan en kurs ordnaa redan un­ der vären.

I

tryggar

tillväxten öP-redaktörerna tryggar till­ växten. I söndags (28. 9.) ned­ kom nämligen familjen 'B ertel och Stina Nyga\rd med ett barD. en flicka på 49 centime­ ter och med en vikt strax un­ der 8 kilo. _ Jag bestämde mig för en rucka tör att hon skulle slippa militärtjänsten, säger Herrel till ÖP.

. _.

----

Välskapt lär flickl'barnet va­ ra, den något ringa vikten, slankheten, har hon efter sin far, säger fadern. l samband med att hans fa­ milj ätervänder från sjukhuset tar Beml ut pappaledighet.

Beriels penna kommer därför att vara litet mindre represen­ terad I ÖP de närmaste vec­ korna.

Gratulanter till familjen Ny­ gärd kan vända sig tiD öP­ kontoret i Vasa, HandE"lsespla­ naden 10 D. som tar emot lyckönskningar l några veckor frllolDAt.

...:0..-1 _ 1_ _ ,

Ö 8 T E R B O T T N I S R .I\

I

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

~Det

är bra att

'åldringar" som •

kan få skola om

_

_

_

o

•

P O S T. E N

----''--.~

}'olk tror väl att det. ar nan sorts terapI ...!­ ••

O

' •

Men l(·o rsnäs ku.rscentral ger avancerad kunskap!

- Industrin ringer och frå­ gor efter metallarbetare sam­ tidigt som vi har för lite elever på metallavdelnillgen.

Och samtidigt som ungdomar går arbetslösa l Säjer t.f. rektorn för Kors-

CARL ISAKSSON (42) PARGAS AVDELNINGEN FöR MASKINBEARBETNING - AU studera på kurscentralen är nästan bättre än bral Lärarna bär ger sej den på. att man ska lära sej något, och vin man så gör man det också. De studie· sociala förhållandena är bra, frånseU de dåliga buss­ förbindelserna.

Jag vet att jag kommer aU ha nytta av studierna. Jag ska söka mej till nån fabrik eller större verkstad som svarvare. Det är bra att "åldringar" som jag kan få sko­ la om sej, då man inte orkar med gamla yrket mera.

Jag har jobbat som kock och köksmästare både på sjön och på. restauranger. Jag har astma, och det blev för tungt med köl.sluften.

-:'!:_--:--:--_ _ _ _Torsda~n _ _ 27 _.__;; __ _ !len sept.

197"

• _ . . : . . . . . . - . . . . . . : . . . ._ _

All information om kurs­ verksamheten går nu via ar­ betskraftsbyråerna.

Tor-Leif Granlund menar att en stor del av dem som kan tänkas in­ tressera sej för kurscentralens u tbildning, faktiskt aldrig be­ söker byråerna.

Granlund tror också att den bristande informationen för med sej, att folk inte vet vad en kurscentral egentligen är för något. En allmän uppfatt­ ning är säkert att det "bara" är ett ställe för sysselsättning av arbetslösa. Föreståndaren för metallavdelningen Sven­ Erik m~rnas hålfer med.

näs I{urscelltral Tor-Leif Granlund och undrar hur det kan komma sej. Möjligen kan det vara brist på infonna­ tion.

-

för oss att annonsera på eget initiativ!

Det gör det svårt att nå ut med information om den rätt avancerade yrkesu tbildning 80m i själva verket äger rum vid kurscelltralen.

Det är faktiskt förbjudet

I -

omskolning, fortbilqning och grundskolning inom olika yrkesbranscher. Går man igenom hela utbildningsprocessen, be., sitter man långt avancerade yrkeskunskaper. Det kan nämnas att genomgången yrkesskola .. bara anses motsvara forkursen i kurscentralen ! .

Vi har lediga platser på den kursen, och det är skäl för intresserade att anmäla sej om­

gående, . säjer Tor-Leif Gran­

lund.

F" t d d' . k

ordnuom e or ldnanet'd ursekrna or ar man un er l en o ­ t b till f b . k å tt o er e ruarl oc s ~. antal separata kurser. De ar inte mindre än 10 stycken och omfattar en studietid alltifrån 3 veckor till 6 månader. Den 1 oktober startar en kurs för pälsdjursfarmare ,och Tor-Leif Granlund är lite bekymrad för den.

I

....

""

Kurscentralen har en fortlöpande intagning till kurserna.

Det .betyder att man kan påbörja sina studier varje vecka under .. året. Lediga elevplatser finns just nu inom . alla lin­ jerna.

Man har också ett antal nya kurser att bjuda på (rån och - Det är konstigt hur svårt - Folk tror väl att vi hål­ med nyår. En av nyheterna har har att nå ut till pälsfarler på med nån sorts terapi I man redan kört igång med _ marna. Detta trots att det har här bara. .. det är kursen för kylmontörer grundats cirka 700 nya farmer, I själva verket är det långt I. ~ och det finns tid att anmä­ här i trakten under det senasifrån på det sättet. Korsnäs . la sej ännu inom september te året, så man tycker att det kurscentral sysslar både med ·månad.

I. skulle finnas underlag.

'Rovans' val:

vi

O: ' ~ IU

Alt

tral håll:u got a

förti~

ra!

Ma

gratif slag,

bäst'l

som j

I

du vill, saJer han. Men ska man jämföra så kan du prö­ va vikten till exempel.

Han har något han far efter. Det är en enorm skill­ nad i vikt. Den billiga vä­ ger minst tre gånger så myc­ ket som den dyra och ändå. ser den ~indre . ut! .

Vi noterar också andra skillnader. Den billiga är styv, den dyra är mjuk som sammet. Den dyra lär också vara mycket hållbarare (man kan tvätta den i tvätt­ maskin vid 40 grader). Och så har den "antimikrobiell" innersula, med andra ord något som åtminstone i tee­ rinska ta bort obehagliga lukter. - Försäljaren med­ delar uppriktigt att han nu inte tror så mycket på det sistnämnda.

Vi köper den där dyra ut­ ländska och lyckas få loss en speciell brödraförbunds­ rabatt på närmare 40 mark.

En dyr utländsk sko med

~'antimikrobie Il "sula!

är, menar Rolf, att "inre su­ lan" är bredare än den ytt· re. Det . gör skon alltför "tjiklo".

Vi. går till sportavdelnin­ gen.

Det betyder att byta vå­ ning, men det betyder också att byta från 50- till 200­ markshyllan.

Vi studerar en inhemsk sak som går på 149 mark.

Rolf är rätt nöjd, men tyc­ löst hälparti.

Det sistnämnda är viktigt ker att den är fö~nans­ för att foten ska hållas på värt styv. Den är också näs­ plats. tan plan undertill, och det Vi hittar ännu billigare lär inte vara bra. saker. En doja går på bara Så ser vi på en utlänning 59 mark och har en suia för 159 mark. Expertisen be­ som är ännu styvar~ än den dömer den som i det när­ förra. Hälen är Skaplig, men' mast perfekt. Men vi hand­ i stället år den alltför lös i lar inte. Vi vill pröva en sidorna. sportaffär först och se om - Det är närm&#lt en pro­ man eventuellt kan trossa menadsko, säjer Storbullen loss något förmånligare där.

Jacobson som redan har Vi Väljer ut en sak för 65 handlat i Coccola. 150 mk mark och en annan för 192 och inhemskt blev det för mark och frågar försäljaren hans del. varför man borde köpa den Vi får tag i ännu en bil­ senare. ligsko. De~ ' största brister - Du får ju köpa vilken

• - Du har just blivit ägare till världens bästa trä· ningstossor, säjer Rolf Storgård och ser säl{er ut.

• Det har han orsak att vara. Det är idrottsinstruktör Storgård som är rådgivaren, och de nyinköpta skodonen löstes nog inte ut för nägra vanliga sandalpriser. ­ Balvannali hundralapp rättare sagt ,med hårdprutning· en inräknad!

• Det är inte lätt att handla träningsdojor. Det är nå­ got som vi insett inom BrödraförbWldet, • Så vi gick ut på en sDabbkoll i Vasa tillsamaus med expertisen Storgård.

Det är i första hand Ro­ van Nygård som är i behov av nya bottnar (de gamla är utslitna). Då Rovan kö­ per skor så brukar utgångS­ punkten vara "korgen med billigt" på varuhusen, ni vet den där som brukar stå strax inVid ingången.

Så vi går till ett varuhus.

Inte bra, inte bra alls ..., muttrar Rolf när· Vi gräver l korgen.

- Den här till exempel, säjer han, den kostar förvis­ so bara 75 mark, men inte springer man långt i den in­ te! Sulan är alldeles för styv, och så har den för

Rovan hyser vissa tvivel pl att det var en lönsam investering, men Rolf vet besked: - Det har gjorts under­ sökningar i USA om Wl­ derlagets och skornas in­ verkan vid joggning. Det är uppenbart att det lönar sej att köpa riktiga skor.

Det ål' inte fötterna man skadar om man har felak­ tiga tränjn~sdoJor. Det är vristerna, knäna och rye;­ ~n. BERTEL NYGARD

*

Henrik Hasselblatt, försäljare i Vasa,

•

Och hälr När du står framför hyllan med : efter så att du får den typ av~ tänkt dej något för joggning, s s f"mns skor för orientering, voile b boll och så vidare. Dem sl{a du låta Det är viktigt med rätt sko I typerna skiljer sej kraftigt i fråg dubbarna och ovandelens konstrt kan föra ohälsa med sej!

B~-rf:RBf)

Torsdagen. den 27 sept. 1979

l~ISk."

"""'I":~

•

r

Förbud ...

Annonsera icl{e!

*

T.f. rektorn för Korsnäs kurscentral Tor­ Leif Granlund och föreståndaren för metall­ avdelningen Sven-Erik Bernas är ookymrade över elevbristen. Andå ser de optimistiskt på framtiden. · ~an

tjänar pengar der studierna ... n

.

1-

Att studera vid en kurscen-I '1ll innebär studiesociala förlJ.hn~en som inte ..liknar nå.,t annat. Faktum ar att man . iänar pengar på att studel! ?hten och uppehället är helt ra is. Dessutom har man ett B:a ; dagpenning. Den kan i • 9. fall det gäller såna Im fyllt 20 år och har familj

- I),," Ilraktislm utbildningen har länge va­ rit tillbakatryckt, men det är nog en ändring

på gång nu. Mail bör,jar väl'desätta yrkeskun­ lIandet. Det är ju ändå med händerna vi byg­ ger landet ...

I

stiga till 60 mark per dag. träde vid kurscentralen är fyll­ Till det här kommer olika for- da 20 år. Det är dock ganska mer av resebidrag. . lätt att via yrkesvägledningen Det kan också nämnas att få göra ett undantag från ål­ man gott kan avbryta sina stu- derskravet. Den som kommer dier för att jobba, om man har utan någon förutbildning har avverkat det första skedet eller att genomgå en förkurs före andra i utbildnino-en (första det utbildningsskede som man eller andra "mod"ulen") och kallar "första modulen" . . Har tycker att man vill få ihop lite man gått yrkesskolan, slIpper pengar. Efteråt går det bra att man förkursen. komma tillbaka och fortsätta Man anmäler sej till kurs­ med nästa steg i utbildningen. centralen via . arbetskraftsby­ Det allmänna kravet för in- , rån.

BERTEL NYGARD

En läsare som tycker om att måla fan på väg-~en. Ican möjligen anse att den här t.i1dell är krimineJl. Det \oill säja om han/hon får "för sej att det ska före­ ställa en annons för Korsnäs kurscentral. - I\'len det gör det ju inte.

Det är förbjudet - hör och häpna! - för kurscentra­ leroa att annonsera på egen hand. Deras PR sköts av ar­ betskraftsbyråerna och därmed basta! Inget utrymme för improvisationer här inte!

Förbudet lär bottna i att kurscentralerua ct.t tag bör­ jade köra med helsidesannonser i . Helsingiu Sanomat.

Farbror Staten - han som sköter pengarna - sa stopp.

Och det är väl rätt typiskt för det här landet. Är man förblindad av förbudsmentalitetelI, så är det väl svårt att' se att det kan fmnas nånting mellan helsi­ desaJUlonser i Helsingin Sanomat och ett totalstopp för annonsering ...

Bilden här under är absolut inte något försök att kring­ gå förbudet. Vi har bara lånat en teckning urkurscentra­ lens broschyrer, och så har vi ju nogsamt. st.ruldt över telefonnumret.

• Det kostar inte stBJten en enda )Mlnl1i.

-.T'

I

I

~.

.~ . {fl ~ ~~'~II} ~ ~ ~ ,\~I~ ~

~\

,I lVI

KORSNÄS· .:fCL. ,,",W"i;9' .

KURSCENT'RAL

,W.u~;

-

Förbud ...

Nu bestäms ocl{så studenternas matsrn·aI\:! · ISa.

diskuterar sportskor med Rolf Storgt\rd, Idrott.sinstruktör I MaIax.

ir är ytterligare några råd: sportskor, så ska do- se or. du vill ha. Har du

du veta att det också

IeloolI, squash, tennis, fot­ a.t.a ligga! på rätt plats. De olika råga om exempelvis sulan, struktion. Fel typ av sko.

tO

När du köper träningsskor, kolla detta:

Sulans mjukhet

- Sulans hållbarhet - Är sulan tillräckligt bred!

- Hälpartiet Skons sidopartier - Känns hålfoten riktig?

- Undersidans profil Allmänt gäller att du är säkrare på övre sidan av 100­ marksgränsen än på den undre.

.....o r det senaste I fråga om förbudsmentalItet står statsrådet I Finland: de som studerar vid högskolor fär inte . äta vad de vill!

Det började med att statsrådet beslöt sig för att under· stöda studenternas ätande med en mark per måltid om da­ ~n. Statsrådet · har dänned visat sin goda lilja gentemot studenterna, tänk~r statsrådet. · .

I praktiken Innebar detta enmarks-stÖd att studenten, då han eDer hon kommer för att äta tiD studentkårerna, bland . rätterna kan välja en t.estämd speclalrätt (Inklusive ett U-o tet glas mjölk, bröd och smör ...,.... Ingen annan !mmbin8.t lon går an)ooh få dcn för 7.50 mk I st1Ulet för nonnala 8,50 mark.

Statsmakten motiverar med att det är enklare att håila ordning l systemet och bokföra understödet om .man ba·ra tår rabatt för e n (l) av maträtt~ma.

- Jag kan Inte begripa varfö,. man Inte ska fä kompo· nera sin måltid som man själv vill, säger en student t1U öP. Det går för långt niil' stat8makten till och med ska bör.ia bestämma ens matsm ak!

ii.! t .E.R. a () '1 1 N 1 S R A POSTEN

10 .

I amerikansk fotboll e~gar man upp sig med

Hejarklacksramsor ~ segervrål och andra roUgheter D D Hej igen, det är visst ett tag sen sist. Nu är jag lite klokare igen - skolan har hållit på i flere veclwr.

D D Min

amerikanska skola heter Riverdale High School, och våra färger är blått och vitt. Symbolen är en fallt, och många har jackor och T-shirts med texten "Riverdale Fakons".

D D Klasserna är från 9:e till 12:e klassen. De yngsta kallas Freshmen, sen kommer Sophomores, Juniors och Seniors.

D D Skolplikten börjar vid 5 års ålder, och varar i 12 år. Jag är alltså Senior här, eftersom den klassen är 17­ IS-åringar. en början, men jag har vant mig mer nu. Hur som helst föredrar jag ordentliga ras­ ter, för då hinner man kopp­ la om sig.

Dessutom har vi samma läsordning varje dag, men det går an.

I RHS går c. 300 elever, och skolan ligger mitt ute på landet. De flesta åker skolbuss, men många äldre än 16 kör egen bil.. Jag åker ibland i bussen, och ibland med. min "syster" Te­ resa, 17.

Det sämsta med att åka buss, är att man måste upp en halv timme tidigare bussen kommer 07.00.

Lektionerna börjar kl.

08.00 och dagen slutar 15.10. Mellan varje lektion har vi 3 minuter tid att by­ ta klassrum.

I stället för håltimmar har man study-halls, där närvaron är obligatorisk.

Vanligen är de tråkiga, fast bra om man har mycket läxor. Jag föredrar ändå att slippa sitta där och fördriva tiden.

Vitsorden är från a-f, och f = 4 på vår skala.

Den egentliga bedömningen grundar sig på ett poäng­ system - man får poäng för läxor, prov, reportage, timaktivitet o. dyl.

Den dåliga sidan av sko­ lan här är att man sällan har tid att tala med varan, lunchen är egentligen enda tillfället.

Samma läsordning varje dag Hetsen kändes jobbig till

Skolan har mer regler än jag hade väntat mig och är van vid hemifrån. Man får inte uppehålla sig i hallen, inte avlägsna sig från om­ rådet, inte använda lärar­ nas förnamn, inte ha shorts eller soltopp osv.

slutar sista timmen lite ti­ digare för att vi ska till "pep-session" i jumpasalen.

Där eggar man upp gän­ get med hejarklacksramsor, segervrål och andra rolighe­ ter.

Sune och .I(arin for till finsk folkhögskola för att förbättra finska,n

Under själva matcherna är det håll-i-gång bland åskådarbänkarna, och hela familjen är med ibland. Sko­ lans eget marching-band spelar under halvtid, och he­ la tillställningen är allmänt lyckad - förutsatt att man vinner.

Springer och suckar refrängen Förutom sportevenemang har vi skoldanser, fast inte så ofta ,och nu håller vi på att öva för årets musical.

I år framförs "South Pa­ cific", och jag . anslöt mig till truppen infödingsflickor, som springer omkring och suckar . refrängen. Vi har haft riktigt kul, faktiskt.

Hittills har mina erfaren­ heter av amerikanska ung­ domar varit positiva. Fast de är mer skyddade än vi är vana vid, och trots att de flesta inte vet mycket om den övriga världen, är de nyfikna på att få reda på mera.

Jag har blivit jättebra mottagen i RHS, och då jag fy1lde år fick jag en stor tårta och dom sjöng för mig i lunchrummet. Det tyckte jag var fint gjort - senare berättade dom att det är en ny sed för utbytingar som jag.

Orsaken till shortsförbu­ det är enligt min amerikans­ ka Mom, att alla med fula ben skulle bli för avundsju­ Man får jobba en hel del ka. Det är också en syn­ p1,lnkt, eller hur... Hon är Vi är 5 främlingar i min kul; jag har en bra familj. skola, vilket är ett ovanligt Det är rätt varmt att gå högt antal. i plugg då kvicksilvret klätt­ rar upp över 30 grader C i Yoshi är frän Hiroshima. september. Därför är det Tove från Lund, Vibeke skönt att komma hem till en från Odense samt Clara från iskall Coke e1ler åka och Barcelona. Det är en bra simma. MAnga familjer har · blandning, och vi har haft små simpölar för sitt eget kul många gånger då vi och grannarnas nöje. jämfört våra intryck.

Håll-i-gång på fotbollen

Torsdagen den 27 sept. 1979

Dessutom har vi förstås våra amerikanska, nyan­ skaffade vänner, så allt börjar flyta rätt bra.

Trots skolans dåliga si­ dor som man märker först - har ja?; hittat sånt · Summan av kardemumman som vi inte skulle ta skada är alltså~ att allt inte är en av i Finland. dans på rosor - man får jobba en hel del med sig Gemenskapen inom skolor­ själv. Mån~a har problem na är märkbar, och det har med hemlängtan, men jag jag observerat speciellt de har klarat mig hyfsat på dagar vi har fotbollsmatch. den punkten.

Nu, då fotbollssäsongen är En annan sak är att man på gång, har vi match varje måste ställa om sina attity­ fredag kl. 20.00. der till en viss grad - men bara man inser det, är det Skolans eget lag spelar här ett värdefullt år. Det är mot andra High SchooIs, och värt besväret och tårarna! · vi har särskilda hejar­ ANETTE klacksledare. Varje fredag

V ARJE HöST söker sig flera tiotal österbottniska ungd~.­ mar till finska folkhögskolor för att under en vinterkur!, lära sig finska. Sådana svenska studerande finns i Kausti.­ lien, Lappo, Ilmajoki, Kallhajoki, Orivesi m.fl. folldlög-sko­ lor. Karin och Sune sökte sig till Etelä-Pohjanmaan Opis­ to i Ilmajoki.

-

Jag tänkte först söka till bra med ett mellanår. men då var det så För Sune blev ankomsten till många andra svensl{språkiga skolan något aven mindre som sökte dit, så då valde jag chock. Bland 71 elever fanns Ilmajoki, säger Karin. Det är endast två andra pojkar. Små~ inte bra om det blir för många I ningom visade det sig att del}r svenskar. Då håller de sig bara na omständighet innebar mål}­ för sig själva och då lär de sig ga fördelar - t.ex. bostad i en ingenting. privat lä~enhet, befrielse från Karin har läst villkor i fins- gymnastik osv. ka från högstadiet under som-I Det var inga svårigheter att maren och. fick sitt av~ångsbe- 1 finna si~. tillrätta på skolan. tyg först I höst. Hon Siktar på En av lararna talar svenska. fortsatta studier i gymnasiet. , Även rektorn klarar svenska men anser att hon först måste bra. ta ett mellanår för att förbätt- ' Inom ett par dagar visar det ra sin finska. sig att de nya kamraterna ockHon har en kamrat som gick så kan en hel del svenska ord ett år i gymnasiet men som och glos:>r. En kontaktskapan­ därefter tog ett mellanår i en de omständighet. finsk folkhögskola. När hon Men trots allt - inte är det sedan fortsatte i gymnasiet så lätt för en 16-17 -årin~ att fick hon en nia (9) på betyget. smälta in i en miljö där de Sune har siktet inställt på flesta talar ett språk man inte hotell- och restaurangskolan ,! förstår så särskilt mycket av. och utbildning till kock. Det i Det gäller nog' att se med op­ innebar en bransch där det är timism på tillvaron och även nödvändigt att . kunna finska. uppmobilisera en hel del envis­ Eftersom han dessutom måste het. ha ett år till på nacken för 'I Det är inte ~ ova.nlig~ aU att komma in vid hotell- och svenskar som soker sIg till en restaurangskolan, passade det· finsk skola avbryter studierna.

IKauhajoki,

I

'1

I I

I

Vi Jubilerar

1904

1979

Vårt företag har nu i september 1979 verkat i 75 år.

Med anledning av bemärkelsedagen ber vi att få framföra vårt tack till våra kunder och affärsvän­ ner.

I morgon fred. 28.9. bjuder vi på kaffe i våra bägge affärer.

Öströms Uraffär

Öströms optik

75 år för rätt tid City-Huset

75 år för god syn Storg. 14

Torsdagen den 27 sept. 1979

ö~TERROTTNI ·

.

," POSTEN

11

i

Raggare ~jper som åker runt • l stora bilar, super och bråkar?

Jag måste väl medge att jag'1 smygläser Lektyr och fick syn på en intressant rubrik. "Brudarna vålIar ofta slagsmål - men an-I nars är raggarna mjuka och vän­ liga".

yngsta gruppen som inte har något körkort och vanligtvis ingen bli, utan åker med någon äldre kompis. De är de mest a.ggressiva och uPIIvisar ofta "här kommer v:l"-attityden. De

I

Man kan fråga sig "vilken uppfattning som ligger närmast sannlngen. De flesta har I alla fall fördomar om raggare.

Raggare uppstod på 50-talet.

Och det har alltid existerat rag-

I

f gänget verkar betrakta som Kin-I

bil som de sett på tilm eller i en

motortidning.

Bilen är viktig när det gäl­

ler att få ' kontakt med brudar.

Det är också oftast tjejerna j

gänget som är råa. De gillar iu­

te andra brudar från andra

gäng. Raggarna lmn ofta kom­

ma i slagsmål' om en brud.

gen.

Raggare j samma stad är inte heller ett gäng - endast vid dana tillfällen när man skall ur och försvara stans heder.

Sä-j

I

"En grupp forskare i Lund, Sverige har gjort en stor un-, dersökning om raggare - om deras vanor, om våldet, om bru­ darna. Det här är deras rapport.

Nu är det vetenskapligt bevisat.

Raggarna är inte alls tulfa och hårda. Dom är mjuka, vänliga och tillmötesgående."

•

"Större bråk inom raggar­

gäng förekommer sällan. DlanJ

raggarna gäller regeln öga-' ;;"

öga tand-för-tand och "" I .,

skall aldrig ge vika eller ga

dan". Om någon gör något JWH ..

knycker eller är stöddig, ' ta r

ens tjej eller förstör bilen, '< ~ I

ska han ha stryk, lära sig a H

så gör man Inte."

Första undersökningen

Det är första gången det görs en vetenskaplig undersökning om ~aggarna. Det märkte också. fors­ karnanär de skulle söka mate­ rial. Det visade sig finnas väldigt lite. Därför har de intervjuat och personlighetstestat en grupp rag­ gare. Dessutom 'har, de haft kon­ takt med polisen, fritidsledare, ungdomar på fritidsgårdar och all­ mänheten.

•

Raggarnas a!koholvanor skiljer sig inte heller så mycket frAll det allmänna helgsupandet. De blir sällan ,fast för rattfylleri för rag­ gare är l'ädda om sina körkort.

Ungdomarna i Karleby är förbannade när gatorna stängs av i stadens centrum. Den stora frågan är varför.

Pil. Karlebyfronten har äslkter

om vad ordet raggare egentligen betyder varit delade. I DATA står det "bilburen ungdom", men skall inan dä uppfatta dem som snälla eller stygga.

,

- ' Finns det nån lag som säger aU man inte får köra omkring i stan på kvällarna.

- Var ska då ungdomarna hålla till när sroden inte förser dem med tillräckliga utrymmen.

"Allmänheten <lefInierar rag­ garna som ett gäng "typer" som åker omkring i 'stora bilar.

De är ofta bråkiga och super mycket. De upplevs som myc­ ket hotfulla när de är i stora gäng. De går klädda i jeans och skinnjackor.

Det är frågor som de såkallade"raggarna" svordom, närmast - ställer.

bland äldre mänskor en

-

"VIssa. raggare' 'roar" sig

ibland med a.tt störa vänsterde­ monstrationer.

Kommunister

och socialister är skällsord för

raggare.

ta raggare stadgat sig. Tidigare

Ulrika refererar en undersökning som gjorts om raggare.

kom bUen och gänget i första

hand. Nu är tjejen och jobbet

vlktigast."

Som folk I allmänhet

Polisen har en annan uppfatt­ ning. Man skiljer på raggare och ligister. Med raggare menar polisen skötsamma. killar som Jobbar. I)e är i allmänhet nykt­ ra när de kör och är s'om folk i allmänhet.

Raggarnas egen definition är den mest nyanserade och skiljer mellan olika äJdrar.

•

Deras förhållande till polisen i hemstaden är bra. Dock är polisen Inte populär. Raggarna tYCker att polisen kollar dem för mycket.

Raggarna tycker också a.tt all­ mänheten - massmedia. inräknad - svartmålar dem.

IJlDan 26 Ars ålder har de fles­

Vad är då raggare.

Fotot har Robert Wiik tagit.

•

Sällan rattfuJla

Upp till 17 år. Det är den

I

har endast lite Intresse för bl- gare som håller till i stans cent­ rum. lar.

• 19 år och uppåt. De lägger

ner hela' sin tid och alla sina " . Ingen ledare?

pengar på att skaff~ och skapa.

En allmän uppfattning är att jll8t"den" speciella bilen. De använder just "den" bilen till det finns en bestämd ledare bland att ragga så fina brudar som raggare. Det håller inte. Det är möjligt. Vintern används till att helt enkelt inte poppis att vara jobba med bilen. Dessa är "rik­ ledare. T.ex. när polisen kommer tiga" raggare". på dem omhändertas han som

'Viktigast • att se friisch ut och vara häpp'

*

SjWlde ringens ledarträff försiggick i övennark torsdagen den 20 september. Kan sltchefen, Instruktörerna och tcater­ sekreteraren medverkade från SÖU, IS personer bade mött upp.

"Den som lovar at.t avveck­ la kärnkraften behöver natur­ ligtvis inte göra det på tre är, det är omöjligt.

Men på tre år hinner man i alla faU att kolla om man överhuvud taget jobbar i den riktning som man har sagt.

Det vanliga är ju att poli­ tikern lovar guld och gröna skogar och allting ska fixa sig - sen skjuter man på allting och slingrar sig och glider un­ dan och skyller Ifrån sig på oljepriser och internationella koniunkturer.

Sånt ska man bara inte ac­

• Anpassningsproblem "Raggarnas högsäsong bor­ jar på försommaren och sträc­ , Varför blir raggare raggare? ker sig fram till senhösten. En Det beror på anpassningsproblem. del killar kör en Volvo PVeUer Enligt forskarna är förklaringen: - De kommer ofta ut i för­ någon annan biliig bil under värvslivet tidigt, vIlket sannolikt vintern, och använder "mäster­ tvingar dem att ta steget In i en verket" bara under högsäsong­ vuxenroll tidigare än många en. Bilen betyder allt för rag­ jämnåriga, utan att de för den garna.De flesta bär på en skull tillåts skaffa sig många a ' dröm om en specieUt, exklusiv de för vuxna typiska attrih'"

ceptera. OK om man skjuter på ett beslut. Då hoppar oppo­ sitionen upp som gubben ur lådan och lever fan. Det är op­ positionens uppgift. Men själ­ va beslutet behöver inte vara fel för det. Det är DU som måste avgöra om du litar på en klIIe eller inte.

Om du inte själv tar ställ­ ning så blir du bara en papp­ figur i skuggspelet.

VI har t det här landet bör­ jat ta efter nåt djupt vidrigt som kommer från USA. Man "sä ljer" politiker, Det spelar Inte så jävla stor roll vad en kille står för eller vad han säger. Det viktigaste är att han ser fräsch ut och verkar allmänt häpp.

Man säljer politiker unge­ fär som om rlet vore skokräm."

Fl\I'brnr

8~'fflJ

I SPORT

SOM

SPORT

Nedre torget, Vasa

Tel. 961-110533

•

..

p t;,..·.-1:...!.l7-9 ö S T t; at H O T T 1\ i ~ _~_,_~_~~ ST .:....:E~N:: _. _ _ _......_ _ _ _ _ _ _--....:.T:..:o:...:rs...:..:.da::.:.:g;:e-n-d-e-n-2....7.,..-se-:...

••

SOU-ledningen utmanas av .

Brödraförbundet!

• Brödraförbundet "Tro. Hopp. Och tjärlek". lever vidare.

Efter en veckas lätt träning är må.let fortfarande Botnia­ loppet.

• Nu är detta med broderskap något som man Il1tt" sim hålla inom de små kretsarna. Vår strävan är att _ många som möjligt ska få. del av gemenskapen.

• Därför utmanar vi härmed offentligen samt.liga med­ lemmar i SöU:s styrelse och tävlingsutskott på en s t a r t i Botnialoppet (hur det går efter starten är vars oeh ens ensak!). ar Ahlbäck - Terjärv uf, Karl­ Johan Finne Forsby BK, Lars-Erik Backman - Jeppo uf, Leif Bärg --,-- Keskis uf, Stig Vörå uf, Ulrika Hjortman - Wasa uf Skatila,

(De utmanade/utpekade följande: Styrelsen Leif Rex -

Wasa Teaterf. nya:

...

Om förmågan att uthärda·

kultu,r

Malax?

U-nämnden

- Det är lätt att säja att 'a n ingenting visste om na­ '''mens fasor. Både för d('m m var med då och såna som r yngre. Men i dag vet vi • Nämnden vill engagera sej t fråga om skolornas klubbverk­ : sto mer om tillståndet i värl­ sam het (se Malax! ) LosGtitos av PedroVlanna ·on. Vi kan inte säja att vi • Nämnden bidrar från och med :tte vet! l år med bldl·ag till filmklubben och Stockholms Stadsteate' ...... lO.TUI OSTrn!l<lTm<$lEATEIl Pjäsen hade premiär en :i form av busstransporter uppskattad sådan - i Stock-I Skriken skildrar juntans Chi-., - Att inre bry sej är också • Under hösten blir det en tea­ holm i våras. le inifrån, så som förhållande- att ta ställning! terresa till Wasa Teater.

I dag torsdag har Wasa Teater premiär på en uppsättllin~ som är unil, pu många sätt. Det är chilenaren Pedro Vian­ IlaS pjäs Skriken (Los Gritos). Det ovanliga med uppsiit1 Dingen är framför allt, att ·den är gjord på fritiden -av MaJ' tin Kurtt';n, Jalle Lindblad, lUarjorita Hulden och regiss;; ren Boris Kozlowski. Varje sÖDdag från januari till ma !ltällde de medverkande upp och jobbade med pjäsen.

Skriken är också ovanlig på det sättet att det är ett samarbete mellan tre teatrar, Wasa Te~ter, Abo Svenska Teater

Be hö­vs

Lilian Granlund - Nyby uf, ps. Carina Kalander på SÖV -I Krister Wikstrand - Nämpnäs kansliet (hon är släkt med den uf, John Hammarberg - Dags­ där som springer hårt i teve) marks ufo har efter enträget pässande an­ tagits som associerad medlem i Tävlingsu t<;lwttet Brödraföl'bundet. Hon har åkt Tore Snickars - Solf uf, Hen­ loppet förr. DS. • ry Kallvik - Nykarleby UFS, Harry Appel. Ole Wiik - Ora­ .Just före dead-Iine ringer te_Il vais ufo lefonen, och Sture Erickson - Behiiver vi kultur i Mil­ De utmanade bör lämpligen meddelar att han jämte Iwm­ lax? intensifiera sin träning från och - Eller är kulturen nå· panjoner antar utmaningen, med i dag. got som vi och kommunen innan de blivit utmanade!

I.an strunta i or De uppmanas också var och Frågar Stig Lundqvist, Alltså, här har vi de förs­ en att i sin tur UTMAN A ungdomssekreterare i l\lalax la tre kämparna som förenar I och en hesviken sådan.

TVA NY A HIJRTBULI.AR!! sej med Brödraf'irbundt>ti I Orsaken är att kommun· l\leddela så. fort som möjligt botniaspåret : fu IImäktigt> har sagt nej till vem ni utmanar, så får vi of­ att omgående anställa en fentligen peka ut dem i öP l lmltursekreterare. Trots att Sture Erickson - Sundom man under en -Iång;re tid har nt. Per Thomasfoll< - Kvev­ Brödraförbundet och de ut­ agerat som om tjänsten lax ufo Lisbefh Saxberg manade träffas första gången skulle bli inrättad. vid Botniamarschens startplat­ Uf Hoppet.

- Jag undrar om de för­ ser den 7 )ktober (man får pro­ troendevalda har insett hur menera, inte så farligt alltså Glöm inte att ni var och , mycket" arbete som finns oeh fast träningen inte är igång ... ) hur nödvändigt det skulle en bör gå vidare och utmana· vara med en sekreterare? . BERTEL NYGARD två nya hurtbullar! säjer Stig Lundqvist.

Kommunens kulturveclia är exempelvis en sak som la upplevs av dem som lever nu blir helt hängande i luf­ är. Teaterchef Kristin Olsoni ten. Ungdomssekreterarens äjer, att pjäsen handlar om tid räcker inte till_ ''Srmågan att uthärda med jälp av medmänsklighet och .

Kultu~näDlnden har sänt en skrivelse i saken till full· ,)lidaritet. Hon kommer in på .I lUr vi reagerade på Förintel-I __m_ä_k_ti_g_e_.__________ ':n i teve:

i Rorsnäs

SKRIKEN

_--­

.

o

Vasa Filntelister fyller 50 ar

o

Med anledning av Abo­ 10-19 1979 i Kuppisparken avstämplades där alla brev med special­ stämpel. Ca 30 special­ stämplar användes i som­ mar i samband med olika evenemang. Mycket, alltför mycket!

mässan

o

Danmark utger 6. 9. en frimärksserie om fyra mär­ ken med olika motiv från Nordjylland. Märkena äri valören 80, 90, 200 och 280 öre och flerfärgade. Pappe­ ret är fluorescerande, dvs. lyser då breven sorteras maskiriellt.

larföreningarna i landet är Helsingfors Frimärkssamla· re Förening r .f., stiftad 1893 -följd av Abo Frimärkssam­ lareförening r.f., 1895, Svenska Filatelistklubben i Helsingfors, 22. 2. 1920, Suomen Filatelistiseura r.y .

15. 10. 1920, Tampereen Fi· latelistiseura r.y., 1920, Vii· purin Filatelistikerho, 1921 samt Vaasan Filatelistit r.y.

Vasa Filatelister r .f.

o VF fyller alltså 50 år inkommande höst, vilket kommer att firas med pom·

pa och ståt: jubileumsmöte i slutet av oktober, med fö­ redrag, lotteri, ' måltid, in­ bjudna gäster, storauktion.

En publikation har under sommaren u tarbetats, som innehåller en kort historik samt en förteckning över det varierande auktionsma~ terial som kommer .att säl­ jas på auktionen.

Emedan VF:s arkiv ty­ värr är. bristfälligt från be­ gynnelsetiden och samtliga stiftande medlemmar redan vilar i graven är uppgifter från den allra tidigaste ti- '

den otillgängliga. Do('1I kan omnämnas att det var ini­ tiativet till föreningarna på de andra orterna, som gav impulsen till att även Vasa skulle starta en förening, ty frimärksintresserade perso­ ner - även skolgrabbar ­ umgicks 'och bytte märken.

Föreningens verksamhet var minimal, man kan säga att verksamheten nästan låg nere under en tid på 1930­ talet, för att sedan återupp­ livas. Först 1943 inregistre" rades VF. Möten har hållits under de senaste tjugo åren var­ annan torsdag på olika håll i staden. Programmet har varit en s.k. officiell dej där postens cirkulär beträf­

fande nya märken och stämplar delgivits medlem marna.

Dessutom har tippnings­ tävlingar, lotterier och auk· tioner hållits. Bytesverk· samheten har baserat sig på varje enskild samlares egen initiativförmåga.

Några större utställning' ar har under existenstiden inte hållits förutom år 1956. då en storutställning anord· nades i stadshuset. Små ut· ställningar i affärernas och penninginstitutens skylt· fönster har då och då an· ordnats ' av enskild medleIh. Medlemsantalet är i detta nu 95 personer.

Torbjörn lU J l\laJmberg

--­

~~ERG~c

D De äldsta frimärkssam­

•

~

forsdagen d~n ' 27 sep~. . 1979

I

öS

T~R

13

80TT ,N ISK A POST EN

Att blIda en kammarkör med korister kongress t Finlandiahuset i Helsingfors från flere länder lutn säkert förefalla ' och vad var då naturligare än att Nor­ diska kören fann.s med I programmet. som någonting I praktiken ogenomför­ bart. Faktum är i alla fall att en sådan 1975 blev närmast ett mellanår men kör funnits allt sedan 1978. Då bildades kören hade vid det här laget fått gott rotfäste och rönt en så stor uppskatt­ nämligen Nordiska koren, som ~r med­ lemmar från SverIge; ' Norge 'och Fin­ ning att en fortsatt verksamhet var på sin plats. Tack vare gott arbete av ad­ land.

Initiativet till kören togs ursprungli­ ministratörerna kom kören att gå in i gen av föreningen Norden i Härjedalen som stod som arrangörer till För-Nor­ divalen. I praktiken blev det Sven Rehn­ berg och Harry Dahlgren, båda från Frösön, som höll i trådarna då kören grundades.

Knappast kunde dessa herrar då ana att denna lilla Nordivalkör fem år sena­ re skulle turnera i det musllikulturellt högtstående Estland eller att den till sitt 5-årsjnbileum skulle berika skiv­ ett händelserikt år 1976, då den var marknaden med en helnordiskskivin­ samlad inemot tre veckor. spelning.

Först gällde det Nordivalen I Nord­ Tröndelag där kören uppträdde flitigt Märkligt nog kom körmedlemmarna och nägon vecka senare gick starten att första gången stråla samman i Vasa, till Estland dit kören inbjudits av Sov­ Därefter hann kören med ett femtontal jets kulturminIsterium. där debuten också gjordes i jull 1973.

Resan blev en oförglömlig upplevelse. framträdanden som hade rutats in I r Tallinblev vi' mottagna av Estlands Dordivalprogrammet i Härjedalen. Allt sju förnämsta dirigenter med den världs­ på en vecka! bekanta kompositören och dirigenten 1974 var det Finland som stod l turen.

Kusta Ernesaks I spetsen! Under en fi'öreningen Pohjola-Norden höll en stor vecka..c: tid fick vi erfara att vi var upp­

skattade och efterlängtade gäster hos det estniska folket.

1977 var det dags för nordisk kultur­ vecka I den lilla norska orten Snäsa nå­ got norr om den 64 breddgraden. Här bor några tusen människor som ser till att musikkuJturen blomstrar med en egen symf'oniorkester, flere blåsorkest­ rar och körer.

Nordiska Kören

:,

, J

- den kan sjunga den!

;WT-premiär på il1arius:

En för lång pjäs som ställvis är RENA NJUTNINGEN

1978 träffades vi under vinterhalv­ året I Sveg. Här hade vi glädjen att 'få uppträda för en sjuttioåring som betytt mycket för det ·nordiska samarbetet på gräsrotsnivå - Agda Roos.

Den stora drabbningen utkämpades I alla fall i augusti då )l:ören, i Trondheim, tog itua med in.spelningen av LP-skivan "Norden synger POhjola Iaulaa".

Några månader senare fann.s också ski­ van, som innehåller körmusik på origi­ nalspråk frän alla nordiska länder, ute på marknaden.

misstänker varandra för falskspel och hur förnärmad man blir för bara misstanken - även om man har spelat falskt! - Man sitter som publik och iakttar, och man tycker att det handlar om en pl­ drokväll som man själv varit med om någon gång ...

Eller scenen där cafeägaren Cesar ska ut på sitt hemliga kvl~-l folksbesök och börjar förSvara sej _ utan att någon har anklagat honom. _ Det är rena orgien I ~'mänsklighet" . . .

Ocksä detta är hai' kören varit samlad under en veckas tid." Ett besök gjordes till R0ros t Norge och musikveckan I östersund avslutades den 8 juli med Nordiska kören.s kon.sert i Brtinflo kyr­ ka. I pro~arnnre~ ingick bJ.a. ett urupp­ förande av dirl~enten Han.s-Erik Dahl­ gren.s kantåt "En gång för länge se­ dan". Publiken var mer än tusenhövdad, Av de finländska medlemmarna har Gunilla och Han.s-Ole Josefsson. Lars Karlsson och Klaus Pennanen varit med sedan 1973 och under de senaste åren har skaran utökats med Harry Dahl­ ström.

Kören är - i synnerhet på den ril[s­ svenska sidan av Nordens midjebälte -'­ välkänd och uppskattad och understöds därför av olika fonder och institutioner där.

Visst kunde man ocl[så. tänka sig att varje nordiskt land skulle ge sitt bidrag till denna praktiska nordism, som säkert har lika stor betydelse som mången an­ nan samarbetsform där det satsas mil­ joner.

Som det nn är ställt ligger det, på administratören Harry Dahlgrens axlar, ett hårt arbete för att få ihop de ekono­ miska resurser som behövs för denn.'l nordiska kulturgärning.

HANS-OLE JOSEFSSON

flera - är CMar's son M a r I u 8, som görs' av Peters Snickars. Det är Peters första stora roll, och det är nog inte lätt att hitta got att klanka på där. Särskilt minIl8 man sa.m&pelet med Jalle Lindblad.

I

nå-I

Ett parti TERINIT trä­ ningsdräkter till specialpris t.ax.

N:o 48-54 mk

110:­

LÄNKSKOR t.ex storlek 40-45 ' mk

62:­

I någon mån kan.ske Marius försvinner i dominansen (i ,positiv mening) fråp Cesar och Panlsse. men det ska nog vara så. Marius och de båda äldre herrarna speg­ lar generationsmotsättningar, och såna problem är nog oftare ett Det är upplevelser av den sor­ problem för den äldre parten än ten som gör kvällen med Marius för den yngre. Det vill säja till Den var "som ett franskt , _f~ ,till en givande kväll. 'den del konflikten Syns utät. ser ut". Den, ljusa "öppDIngen" Bland dem som gör det hela gi­ bakåt och ljudet frAn hamnen vande - förutom regissören --- är Bland övriga figurer I föreställ­ det nog Jalle Lin{lblad ' (Cesar) ningen kom jag personligen väldigt och båtarna fungerade utmärkt, och Martin Kurten (Panlsse) som bra överens med Peter Blombergs Man fick ett intryck av vad man minns bäst. kapten Escartefigue. Han var en som försiggick där utan att se JalJes Cesar, cafeägaren, kunde skön typ, rolig I första hiLnd kan­ det, och man "såg" havet öpp­ vara vilken fader som helst som ske. har en son som har kommit så na sej i det ljuSa fältet. långt I llvet att han sks börja Om JalJe Lindblads dekor kan vä)ja. Hans obligatoriska klander man säja, att den var "reJäl".

BERTEL NYGARD på sonen är mest omsorg bara, Cesar blir en alltigenom mänsklig figur, hos ' vilken snällheten är nå­ got naturligt, inte något påklist­ rat, Jag hörde någon säja att Jalles! cafeägare var för lite yvig oct: frodig I sitt agerande. men jag undrar om det inte bygger på en allt för klichemässig uppfattning om. hur en "krögare" ska vara.

Den där tjocka, joddlande typen I med buskiga mustascher och stl\n- ! digt Hangö-kex-leende påskruvat tillhör knappast rutinen ens pä kontinenten, ..

Martin Kurtens Panlsse sitter " precis, och egentligen är det omöj- I IIgt att beskriva varför. Än en KEVLAR är en superlätt sportsko, med en vibratIonsdämpande luft·

gång är det detta att känna Igen. dyna.

som är så befriande. Varje sätt , KEVl,ARS·flberstärkta mellansula skyddar foten mot underlagets

att säja en , replik och varje sätt Ojämnheter.

att reagera hos Panlsse är något KEVLARS tunna, men ändå mot stötar skyddande sula ökar svikten

I stegen genom att förbättra kontakten med underlaget.

som man bara vet att det är

MATTSSON

INOM KORT HOS OSS!

F'RAN KARHU

VÄRLDENS LÄTTASTE NYH

le Marius (Peters Snickars) till vänster

i aktion med Cesar (JaDe

Undblad).

Efter Wasa Teaters första pre­

närmast utmärkt gjord.

PjH.sen är rolig samtidigt som den Innehåller alhnänglltiga 88­ ker - hur "franska" de än kaD verka vid en första betraktelse.

FörestäUnJngeD är lAnga perio­ der mycket underh,ållande och stäUvls rena njutningen.

~

för säsongen - MARIUS, en fransk pjäs av Marcel Pag­ nol - känner man sej anIngen splittrad. Det 80m gör pjäsen mindre givande äD den egentUgen kunde vara, är helt enkelt att den är för lång. Från klockan sju till kvart över tio blli' för mycket med en scenbild och en pjäs med ganska Ute "synIlg" halJ(Wng. Pal teatern har man varit medveten om det här problemet, men det har visat sej svårt att lyfta ut någonting.

Splittrad är man därför att det Ju Inte är nå~ dåB~ pJilII. Och föreeWJnJD~ som sa\dan är

I

Regissören - Pierre Lafevre ­ har fått det hela att se mycltet "franskt" ut. samtldlgt som en österbottning eller vem annan som helst kan känna Igen Sej. Det är

I

KEVLAR®

det allmänJilänskJlga, de mänskll- riktigt!

• ga egenheterna, som gör 'p jäsen Dessutom är väl Martin Kur- I

givande. ' t~JlB Panisse den roligaste figuren I •• I I ' Ta exempelvis scenen med kort- t pjäsen , spelet, Den handlar om hur man H1)vudroller l pj!!sen - en bland i ..._______

I

PALLO PALO •

HANDELSESPL. 18

.V.A_S..A _ _.;;..---;..;........;--.-;;--.J

---------

14

-----......

de~

Torsdagen

-~;

2'7 sept. 19'79

nn

,--1

BILDKRYSSET

~r-_----~ _.

TI

INTE e1T €~DA ÄPPLE , o

PR DEr

..

NY-YMPROE TRADti :!

tf

I· ~1 i

ii !i II!..;

l

REA

! ,"'IER­ ' I • .,' AIr.. , , ''' .' nr ,4RE

If

nu­ 8111(11 Kli N­ SKE I RING

EG­

GliS ±

.• .Nu löser ' vi ett priskryss igen. Loeningen SIUCKSS senast måndagen den 8 oktober till Östel bottniska Posten, PB 27, Namn: Jakobstad. I pris utlottas 30, 20 och 10 mk. Märk kuvertet Adress: priskryss ! Lycka till!

, 'Nya o, l· S.... elna lOk·I

. ....... -. .... ........ ..

••••

Selnäjoki i helgen. Kollaa ~;:~ tä.ä och Pelle MIlJoona & uppträder nämligen I nämnda stads Idrottsgärd pä söndagen kl. .

14. PA måndagen är det klubbLördagen den 29. 9. blir det igen lEn intressant konsert med den kväll l restaurang CwnuJus med inhemskt storfrämmande I rock­ ~a vAgens" musik torde det bH' framlör allt Jlmi Sum&! ja Pro­ musik i Jakobstad. Då ställer . Ject. men oo~så tvA Selnäjold­ nämligen Jukka ' Gustavsson och band: Erkki Järvenpään Hanhuri­ gruppen Sahtl upp I Ungdomsgär­ trio och Tonah Tex. 1\led början den frän kl. 20 framAt. Gruppen kl. 20. spelar en musik som brukar be­

IJ Gustafsson

va~en

i Jakobstad

I

I

Denver jeans shop RaJfllL,g;tl.Ul20 \;L"'l Td 961-242 S6'5

*

. ......... . . .

-

Sjätte ringen träffades i MaJax, Bygdegården tlsdageD den 18 septembe... KansHdJefen, Instruktörerna och teater· sekretel'lU'eQ Informerade om SöU:s verksamht't. 15 perso­ ner var närvarande. Vid mötet meddelades att en fältledare, IJUaa GraDlund, il' anstäUd.

-

•

•

•

•

•

••

•

•

..

•

•

t ,

•

..

•

•

•

•

•

•

tecknas SOD) prQgresslV. om· det nu sen är rock alls. har det rätt delade mentngar om, En form av nutida musik är det t varje fall.

Gustavsson hör till värt lands le­ dlmde musiker. han hal' bl.a, va­ rit . en av förgrundsfigurerna ; Wigwam. gjort inspelningar med . bla.. Jukka Tolonen och lobbar nu pä heltid med Sahti. Konser-I

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Var är ,?,innanm?

Var är vinnarna l SöU:s lotte­ ri 'l Det undrar man Htet förbryl­ lad i SöU-kansHet eftersom bara två av de elva vinsterna tagits ut ttHsvldare. BI.a. är huvudvIns­ ten, bastun. outtagen. Om du vunnit. rlnE' kansliet 961-11 53 '72.

Vinstnumren: bastun 4681, re­ sorna 468. 581. '708. 1609. 2405, I 8~'7'7. 402'7 och 42'70.

I

ten arrangeras av Jeppls Musa..

*

Åttonde rtngeD samlades dagen den 1'7 september. 18 dä.r SöU:s Instruktörer och Mötet 6fterlyste danskurser

tUl ledarträff i Härkmeri mån­ personer mötte upp till träffen, teatersekreteraren iDf01'werader., l skolornas regi" , , ~4

öSTERBOTTNISKA POSTi.N

7?rsdagen den 27 sept. 1979

1S

SÖV:5 utrednjng visar:

Centraliseringen

för långt driven

TiIJ salu t

Orkestern OV'iktig IUWG-ORGEL då dansplats väljs

+LESLJ

ocb HA YMAN TRUMSET

Tel. 961-25 39 78/Lalne.

• Tjugo föreningar var representerade vid dansarran. görsmötet i Solf senaste vecka. Det var framför aUt fest­ fördelningsutskottet som hade önskat få mötet till stånd.

• Orsaken är att flera föreningar, särskilt under somma­ ren, avstått från att ordna danser som de varit. tilldelade.

• När det börjar ordnas endast en eller två ungdomsdan. ser en lördag inom området, tycker man på SöU att cen· traliseringen drivits för långt. dan denna vinter pröva på Dansarrangörerna tyckte mogendanser är det ingen också att det inte får bli så som hindrar dem. stora "luckor" mellan dan­ Men då blir förstås frå­ serna, som det blivit nu un­ gan: - Skall mogendanser­ der hösten, Mötet beslöt att na ordnas på en kväll då för­ SÖU:s festfördelningsutskott eningen har blivit tilldelad bör utarbeta ett förslag som ungdomsdans eller skall en eliminerar luckorna, gammaldanskväll utnyttjas?

Förslaget kunde Lex. gå Att vi borde få danser med ut på att föreningar som in­ modern dansmusik och ål­ te tänker utnyttja ett tillfal­ dersgräns 20 år tycks man le som de fått sig tilldelade, numera vara rätt eniga om. bör meddela därom till SÖU en månad före den aktuella I kvällen. SÖU:s festfördel­ ningsutskott skulle sedan, efter att ha kontaktat övri­ ga föreningar som har dans 0'.. ifrågavarande kväll, ge kväl­ len åt någon :lnnan arran­ Studerande Peter Appel har gör. av styrelsen för Finlands Förslaget kräver ytterliga­ svenska nykterhetsförbund re finslipning, säger Håkan valts.lm ny redaktör för Westermark på SÖU. Det får barntidningen EOS. Appel inte leda till ett köpSlående kommer att i huvudsak skö­ med kvällar föreningar emel­ ta . redigeringen och .arbetet lan. . från HelsingforS. Förslaget om att ordna en Han är tidigare känd bl.a. speciell kampanj för att po­ som redaktör för ungdoms­ pularisera mogendanser, dis­ tidningen Senapskornet. kuterades livligt i Solf. In­ tresset för att göra någon­ EOS-tidningens bamklubb, ting åt den här frågan före­ som under senare år vuxit faller att. öka. ut allt mer, kommer fort­ Mötet beslöt att SöU skall sättningsvis att skötas från sända ett frågeformulär till Svenska nykterhetsbyrån i föreningarna för att utröna Vasa. Styrelsen utreder som deras åsikter om mogendan­ bäst olika möjligheter att ser. Finns tillräckligt stort anstäl1a en ny instruktör intresse skall en kampanj som kunde handha det ar­ betet. planeras med sikte på start hösten 1980.

Tidningen EOS har nu en Men viII föreningarna reupplaga på 12.500 ex.

p Avpe]

E .

""or os

I

lasarf()rum

.' ,

'

'...

Du ociviliserade medpassagerare Bästa manliga bussresenär 80m steg på bussen I Jakobstad och skulle till Vasa, har du ingen respekt för medpassagerare?

Du tycktes vara I nyktert till­ stånd men ändå var du så hög­ ljudd och skrytsam att man fun­ derade på om man skulie stiga av och gå till Vasa.

Du påstod att om man frågade en österbottning vilken musik de tycker om. skulle man få till svar Flamingo och Abba.

Nej, vet du vad, nog lyssnar man på annan musik hlir också.

Du kan vara I 20-25 års ål­ dern (barnslig't beteende däref­ ter).

1 ._ _ 1~ 1 " .1

;

Men det som fick mig att bil verkligt för... var när några flickor, som du kände, steg av i Oravais och du blev ensam kvar längre bak i bussen.

Då du högljutt säger: "Nej, det är bäst att gå och sätta sig med mera civiliserade människor" (du hade mera kamrater längre fram bussen), Hoppas att du läser detta och uppträder på ett mera moget sätt i fortsättningen, "Irriterad l'7-årfg medpassagerare"

PIANON SÄLJES o. BYTES Riga piano mk 5 500,-. Be­ gagnade pianon och flyglar I stort urval.

SöU:s dansutredning har nu kommit så långt, att man har läst igenom skoluppsatserna. ocb gjort en utvärde­ ring. Uppsatserna bar skrivits i högStadierna i Kristine­ stad, Petaiax, Smedsby och Jakobstad (Rå4mans). Vad man kunnat -k onstatera. är bland annat följä.nde: ~

Det bör. tinnas nånting an­ nat än dans (särltkilt som­ martld~,

~xempelvis

skrivs ofta a.lltfBr negativt

-------......1

det om polisingripanden och ...._ _ _ _ liknande, även om sänt hör p ____________1I!

mini­

golf, tivoli, grill . . . Upp­ satsskrivarna. är själva inte alltid med och spelar exem­ pelvis minigolf, men de an­ ser det ändå viktigt därför att det blir mera "rörelse" på dansplatsen. .... Musik och orkester är inte avgörande vid valet av dans­ plats!

- En stor dansplats anses bra därför att det inte blir "för trångt" med mycket folk " .

- Ordningen är viktig, -- Kommunikationerna kunde gärna också ,i nnefatta en n ll. r b U ss, med andr~ ord en bus& som kör på små­ vägar inC1tn arrangörs!ör­ eningens ~get område, För en tonäring utan bU är ,a lla avstånd BOm är längre än promenadsträckllh, ett stort problem.

-- Ungdomarna söker "riAgot nytt" 1 fråga om dansa.n­ det, men det förbllr oklart vad man egentligen är ute efter.

Uppsatsskrlvarna har också redogjort tör varför man even­ tuellt inte är intresserad av dans. Här några orsaker: - Det är för dyrt.

-- Det är inte "meningsfullt".

-- Man sysslar hellre med sina mopeder, (Jämför här tan­ ken på att föreningarna skulle 'försöka komma in i skolornas klubbverksamhet.

Det finns utrymme tör mo­ torklubbar i det samman­ hanget.

--- Religiösa ungdomar tntres­ . serar sej Inte för dans.

Utredningsgruppen själv har konstaterat bland 8Jlllat töl­ jande: - ,En bättre ordning vid · dan-I .serna kunde fäs till stAnd om man utbildar ordnings­ männen och gärna har äldre folk som ordningsmän . Av­ lönade ordningsmän sköter sina uppgifter bättre än fri­ villiga..

Eventuellt finns skäl att anställa överord­ ningsman. __ Danst!IIstälInlngarna be- -

MUSIKCENTRALEN k.b.

Tel. 967-11577 Jakobstad

I tidningarna. Ofta handlar

II

tlll undantagen.

Nästa steg i dansutredningen: - Man försöker få in och ut­

uu y

r

1\

LL>OU~L'.I\.

D l\.tJL"

I

värdera rapporterna trån de GITARRIST söker basist orh trummis.

11 föreningar, som tillställts Tel. 967-16882. frågeformulär.

- Man ska kolla upp "under" laget" för dansverksamhe­ ten I österbotten. Det bety­ der att skaffa fram siffror över ungdomar i åldern 11 till 25 är.

- Man kommer att diskutera t (~rbot t med orke~arna om var det brister och vad som bör göras. Mari vill gärna ef~ ~sterbottnJBll ungoeUl8uClnlIlI

terlysa helt omvälvande för­ JakObstliQ, d'lD/a.DC

slag, om 'det finns såna.

Medlem av UdDUlgattlU

~ Man tänker .plocka ,f ram f&t>uno

några: tonärlngar "frAn ga­ l'tClnlIlgCD utkommer varJt

tan" för längre diskussio­ toi'BOal

ner. tteaa.KtoJ SöU:s dansutredningska ha

Annonsera ·i ÖP Ös

någon fonn av betänkande klart till ,hÖS'tmötet den 17 no-l vember. Efter det kommer man att fortsätta utredandet.

OCJJ &nsvanl oJtg1Van Pll1l'll:RGRANBTROM

tceaaKUOD JakODltgatall t~ 'akotJlItaQ, t& ~ 65f

"0',n.-

Post.adreD~B

QI6U) JakObstat' ~ 1 ~1IB8

d·1II. Ulader, tlaDdeJse&plaDaaeD lCl D.

Ungdolll8nä.mnden l Kristina­ litad har haft bUdgetmöte (den går

niska Post('n

teL 96J.lllm ~

tIA ca 240.000 mark) och

ctedaktOr , dydOsterDottetl ~ Nygara,

diskuterat verksamheten. Här är oägra diskussioDSämrren vid nrotet:

~03

a

6610C

~

teL 961086 UI l~

ttlCJJAKTIUNHHAlJb. •

En presentatiönsskrift för för­ eningarna ska ges ut I samar­ bete med kulturnämnden.

Man kommer att arrangera nå­ got som ska kallas "Kultur SO" under hösten. Satsningen är en uppföljning av "Förening­ aXnas vecka" 1978 och "Bar­ nets månad" 197!l. "Kultur 80" ska pågå under två månaders tid.

Alf :lDe11maD. WCUOraDde,

brgareta dmec16. lAIU ~ ;,;tu1:it81 tiolnUJtl'öm. Harrte1 lAnaeJÖl, do) WlBtbaeKa, ror. ::lntckar8. KarI-UWIta" OI1D. t"KfIlN lfMJCHA1'lUNHPH ~

url8 den ar _______

iIb. ·· t'l,­

daJV1 II _ _ _ _ _ .. iKllnCUDa.Y1eD _ _ _ _ t...oanUIDIDeJ

<U'I NUN~M111·1' AUN :IOU:. KaJlIID.

Filmverksamheten utökas. I detta nu finns det filmklubbar i Härkmei-i uf och '1 Dagsmark uf (förutom 'stora filmklub­ bar", dvs. Drafi som drivs av medborgarinstitutet). Nästa år ska det bli filmklubb också i öm08sa. Vidare planerar nämn­ den att starta filmklubbar för barn.

~

.l61.11:m 1)

,)t':.

11(.,­ .• .8C.

_ .... _ ..

.~.

"&Ila Il:;;' r:.

')CD

IlNNUN~TJAN!-,'1

:JUg .lun.oa.

J&KOOl'glitaJl \ll, Jakooatll.r. tea l61.1l oJ2', \ nnon..~el ()()J tJltamD~ oJenaBl IJ1&DQaa on tt'

JCh tSUKtf'OlUN(, laKoosgat31: .1lS, 'aKobstaQ, te&. oI6'l.lB W

l'\.A:3:3A

Dagsmark uf, Lappfjärd ut och ...exteJj

• SE SISTA SIDAN

·;rteJ

4.a

_______

.extetl _ _ _ _ _

1estAmC

-,2(,

I)I&U

~1(j

(JeJ

IDO)

lI'AHliAl'lNUN~I-: h

Trafikskolorna i Jakobstad Trafikskola

HALDIN & ROSE Ny kurs börjar varje

JAKOBSTADS

,(.~ , •~ BILSKOLA Ny kurs börjar varje

I

~U\

.1.UUJUUilOrlell .nJIA.. .;UJ a6~"p~ ..il iplUlI J<!l" rara . onllUll~""plljleI: Je! -ac ..­ J"t.,rOollnll<KB ~(l."teJ. ~V& 1U tJlt-P rOJ ~" .1Oo'U! <On: t1IJ. Og"1U'

~leJ

UlDOo."m «)[1

pa

,.nnn~

<Ou

\VUnc

Onlen1Dg mtf InfÖrt.

n

post.­ 'ler'!U'1

IUUllneJ måndag kl. 17.00, torsdag kl. 17.00.

Kanalesplanaden 23, KanalespI. 8, te...I•••1..3.00_3_____.... 1 .~..~~~~:~~~~ U;1V""~ II.te.I•.•1.2.1.4.5_______.....____..I..

OSTERBOTTNISKA POSTEN

h·· Sk· Saar rll"er Närpes-eleve rna

En hel del

.Intressant

Torsdagen den 27 sept. .19_1.9 .

.'

O

Vi vill ha slut på dessa barnträffar på lördagsdanserns f)ch dessa hemska ockerpris för några danser. l. Om det är 15 års åldersgräns så ska den banne oss också hållas. ~långa äldre vill inte komma på dans för ~e vet att där är fullt av småungar. De far hellre tillen res. taurang fastän de hemskt gärna skulle vilja komma till ,;jälva dansen. Vi vet att man släpper in yngre personer fast det i annonsen stått att identitetsbevis ska visas fram 2. Varför måste alltid de dyraste och mest etablerade orkestrarna spela? Låt nya få chansen att visa vad de kan. Vi vill höra något nytt NU. 3. Det går inte i längden att inträdespriset ska vara så förb ... högt. Vet ni varför vi sitter i bilen tills biljett­ luckan stängs? Jo, vi har inte råd att betala de tjugo markorna varje lördagskväll. En del av oss måste fara med buss och det kostar också.

4. Vad är damernas halvtimme för löjligheter. Ryck upp er flickor och bjud upp precis när ni vill.

Snälla Ni, skriv och säg vad Ni tycker. Det måste bli nån ändring NU!!!

Elever i Närpes Gymnasium

på höstdanserna, men

Int{a rikti«t stora satsninllar D Vad skall hända på den österbottniska dansmarknaden uno der hösten och vintern?

- Kvevlax är stället NUM­ MER ETT på vintern just nu, anser Knipström.

D Några riktigt stora satsningar är inte på gång, framgår

av den rundringning ÖP gjort. Intressantaste händelsen är

Smedsby öppnar med två öS­ måhända att diskoorkestern Roco(',o med Kent Granba.cka terbottniska band, men i fort­ (från Kronoby) kommer att gästa landsdelen. Orkestern sättningen lovar Asa österlun1 spelar i Jeppo den 19 oktober och i Korsnäs den 20 oktober. några överraskningar. J Smeds­ by finns just nu en · strävan Det förefaller som om vinter_ på disko-vågen. Korsnäs kan ju mot mera satsning på medlem­ dansarrangörerna vill ligga bjuda på landsdelens mysigaste il.ama. Man ordnar "mysdan­ lågt och .avvakta utvecklingen, disko. Där kommer man att ser" för inbjudna och liknande.

De många gästspelen av svens­ köra fram några av de nya Pörtom och Övermark tänker ka riksband under sommaren grupper som framträdde i Ut- fortsätta i samma stil som hit­ har medfört att det inte mera manarparaden. Vidare de dis- tills. Benita Kummel i Över­ räcker med att bjuda på ordinä­ kogrupper Som finns i landsde- mark tycker att iden med mo­ ra västerbottniska band. Endast len. Kompletterat med de na- gendanser låtar bra. Men det de mest kända svensktoppsban­ tionella topparna då och då. gäller nog att satsa hårt på den anses lIU duga åt den öster­ Förutom Rococo med Kent marknadsföring, säger hon. bottniska danspubliken.

Granbacka kommer åtminstol Nyby nar man · beslutat Jämte Jeppo och Korsnäs ne finska topporkestern Elf att ordna en mogendans under hös­ verkar det · vara Kvevlax och spela i Korsnäs unde~ hösten. ten, berättar Lilian Granlund.

Närpes som satsar mest. Sä­ - Sedan kommer VI att av- För att få det att slå tänker songpremiären i Kvevlax med vakta och se varåt det bliiser. I man engagera en mogendans­ Max Fenders lockade närmare Vad den österbottniska dans- orkester från Västerbotten. Vi 1.000 personer. Närpes skall ha publiken vill ha. Det skall vi . är rädda att de något äldre in; två västerbottniska band - An­ bjuda på, säger Lasse . Ek- te kommer i början med en tarktis och JubiU~ - i Ytter­ ström. österbottnisk ungdomsorkester, markgården under hösten. säger hon.

Många satsar på Annars tänker Nyby börja "utmanarbanden" Jeppo vill bli ordna diskodanser på fredagar. ungdomsdansplats . : Också diskodanserna inleder - Vi kommer att köra fram man med eh grupp från Sve­ - Vi tänker satsa hårt på de unga österbottniska ban- ri!?e. Då kör man utan ålders­ . att- bli ett ungdomsdanS&tälle, den, säger Ralf Skåtar i gräns.

- Yttermaritgårdens popula­ säger Ulf SundelI i Jeppo.. Där­ NUFS. I stora salen kommer för nappade vi när vi fick er~ vi att köra med en etablerad ritet är i stigande, säg'er Jan­ bjudande om Rococo och-Kent orkester och ett nytt band. Dit Erik Uljens i NärDeS. Vi knm­ Granbacka, fast det var dyrt. släpper vi inte en disko. Vi mer att 'ordna enbart stordan­ Rococo lär· vara en bland­ tror på levande · musik. Vi har ser under hösten. Ungdomarna ning av Abba-, Bee G€ e s- och ju ett · speciellt diskotek. Vi går och väntar när vi ska ll kö­ Travolta-stil. Vi kommer att skall fara till Orkesterforum i ra ig ång'. · . ha affischer om gästspeiet på Umeå. 'Kanske vi kan plocka Dis~?t:ket i nya, N~rpesgår: varenda lidervägg i , svens~a upp -någonting intreSsant där.

-..:. Det kommer att bli mån­ den bor]ade dra riktIgt bra I österbotten, försäkrar Ulf. Vi har gjort om golvet i lo­ ga öv'ertaskningar i Vörå i våras. Nu har vi -lyckats en~a­ kalen så att det nu ·är' mera vinter, försäkrar Tage Lund­ gera ett gäng ungdomar som dansvänligt. Säsongen .inleds ström och ser hemlig-hetsfull skall dra diskoveT'ksamhet Den för övrigt med en gammaldans ut. Åtminstone tre kvällar skall verksamheten behöve~ ju inte med 50-talets populäraste dans­ vi ha orkestrar utifrflrt , En av ge behållning- bara det !rår orkester i svenska österbotten dessa är Elf. Mera vill Tage iiiml ut. säger Jan-Erik . ·inte aVSlöja.

På tal om mog-endanser be­ - Rythm Boys från Jeppo. l Kvevlax fortsätter man rättar han att Närpes uf skall med två orkestrar per dans. försöka med en blandaD dans Korsnäs lanserar Det innebär att vi har möjlig­ på iulda~en. Man kommer att 60-talsvågell het att släppa fram några av ha såväl en ungdomsorkester Jämte Ulf SundelI toppar de nya österbottniska banden, som en gammaldansorkester.

Las~ Ekström i Korsnäs (bor ·säg'er Krister Knipström. Från Juldansen i Yttermark brukar numera i Närpes) ÖP:s skry­ Sverige blir det enbart riks­ också annars locka hAde gam­ tarliga. band om det blir någonting. mal och ung, Korsnäs Nöjescel1trum Fredag-sdanser utan ålders­ I Lappfjärd blir det paus kommer att vara först med gräns skall Kvevlax fortsätta med dansandet under hösten 60-talsvågen, säger han. För med och kanske utöka. Efter­ på grund av renovering. Va­ oss är det här med 50-talsmu­ som danserna går bra i Kvev· rens aktiviteter blir det säkert sik redan gammalmodigt. lax kommer man att försöka anledning att återkomma till.

Däremot tror Lasse att det få flera danser vid festförde!­ har i är temat Lev livet. Huvud­ fortfarande skall gå att rida ningen.

Seg talare är kyrkoherde Henry By­ skata från Grankulla september, men det har hit­ programmet står i övrigt bl.a. dis­ • ORIiESTERN tills inte gått att få fram nå­ Musiken spelar som vanligt en kussioner, film, förbön, planeta­ gon intresserad, arbetslös ung­ stor roll på programmet. Bl.a, riebesök, mission. dom för jobbet. scoutklubben Metsäsissit före­ medverkar trubaduren Håkan - På ungdoms- och kulturnämn­ slås få renoveringsbidrag.

Streng och sånggruppen Lilla GudstJ'änsten l Gamla J,yrkan - Man har klartecken för an­ -dernas initiativ har ett kansli. glädjen . Sånggruppen Timjan från på söndagen kommer att sändas biträde anställts med syssel· ställande aven fältledare med sättningspengar. sysselsättningsbidrag från 1 Vasa drar en musikverkstad. På i tv,

I

I-Io..-~~c.d<rh."\d

nl'\t\C- .L\o.Ac. J..~"cl:'...

I

I

Höstdagarna i Tammerfors Förbundet Kristen Skolungdoms traditionella höstdagar hälls även i lr I Tamm8rfors kring allhelgona 2--4 november. Denna stora finlandssvenska ungdomssamling

I

I