Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Olin
Felinriktad amatörteater? I
ett Krux i Marginalen i tidningen Kuriren går Rolf Söderling hårt åt amatöreteatrarnas pjäsval. (Se veckans klipp). Söderling anser att teatrarna alldeles för mycket spelar samma sak om och om igen och allt för litet experimente rar eller sätter upp fmlandssvenska pjäser. Från Österbottens horisont sett är det svårt att hålla med marginal-kruxarna. Meningslösa farser är absolut inget kännetecknande för den österbottniska amatörtea tern. Sommarteatramas repertoarer domineras i år av lokalt producerade uppsättningar och finsk dramatik. En ensam Charleys tant är undantaget som Söderling gör till regeln. Söderling menar att det visserligen skall spelas också enklare former av teater, men han utdömer dem som helt värdelös då det gäller utvecklandet av den finlands svenska amatörteatern. Drar man den yttersta konse kvensen av det resonemanget är det så att säga plus-mi nus-noll om ett gäng ungdomar sätter upp en gammal fars eller inte. Det skulle med andra ord vara lika berikan de för den finlandssvenska teatern om amatörscenen stod tom. Ett synnerligen märkligt resonemang. Den kritik som ibland framförs mot ungdomsförenin att den blivit ett medel att garnas teaterverksamhet skaffa fram pengar för andra ändamål. Kritiken är kans ke så tillvida berättigad att medlen kanske borde återgå till teatern för att börja höja dess kvalitet. Men sker så återstår problemet hur föreningshusets oljeräkningar skall betalas. Man kan också fråga sig hur många av amatörgrupperna som skulle fortsätta om man inte hade piska på ryggen . Många i publiken betalar säkert sin bil jett i förvissningen om att det är ett bidrag till förenings kassan och för aktörerna själva står det dem närmare om hjärtat att föreningen ekonomiskt hållas på fötterna, än att man når konstnärliga höjder som tilltalar kräsna kul tursnobbar.
'f
Att det spelas för litet finlandssvenskt på vår amatör scener, det kan man hålla med om. Men nu är det inga lunda teatergruppernas fel att det finns så få finlands svenska pjäser. Pjäsbristen kompenseras ju av den egna produktionen och man kan fråga sig om det inte är sa
Char/eys Tant i Juthbacka Teaters tappning - ett typiskt exempel pd denjmlandssvenska teaters håglöshet om man får tro Rolf Söderling. kersom är ännu mera värdefulla än färdigt skrivna pjä ser. Från FSU:s sidan har man de senaste året försökt av hjälpa dethär problemet genom skrivartävlingar FlORA -84 som samlade hela 41 bidrag. Man har nu bara att hoppas att tävlingsbidraget, och då inte enbart de vin nande, skall kunna avhjälpa bristen på spelbara finlands svenska pjäser.
O m än Söderlings resonemang haltar kan man inte an-
nat än konstatera att Frejvid Weegars inlägg i samma tid ning är nog så konstigt. (Se klippen). Weeger manar till aktivt motstånd mot allt som skulle kunna klassas som finkultur. Inlägget vittnar om en anti intellektualism som bland annat återfinns i de fascistiska fIlosofierna. Det är ingen ide att som Söderling-Weeger försöka skapa ett motståndsförhållande l1)ellan fin- och skräp kultur. All kultur är bättre än ingen. Eller som det bru kar heta: Låt de tusen blommorna blomma.
Veckans klipp
Parasiter? I Kuriren tar Rolf Söderling upp amatörteatrarnas pjäsval till kri tisk granskning . Söderling anser att de som leder amatörteatern ofta är biljettkasseräknande sek reterartyper och alltför sällan vil liga att experimentera och där med söka nya vägar för konsten. "Jag vill att alla former av teater skall förekomma . Spela gärna Pippi Långstrump, Värmlänningar, Stor· Klas och Lill -Klas, Bröderna Öster mans huskors , Snål-Magnus och vad de nu heter. Kalla spelet Festspel, ju bileumsveckor, passionsspel eller vad som helst, men kom inte och och säg att ni på något väsentligt sätt bidrar till amatörteatern med sådana saker. Om finlandssvenskarnas själv känsla är dålig, och finlandssvensken så ointresserad av sin egen utveck ling, konstens förnyelse och framtid, att man inte kommer till teatern, om inte där spelas gamla farser och idio tiska komedier i stil med Charleys Tant, då kan man stanna hemma! Då kan hela stammen dö ut, så som alla
stammar gjort när man bara kopierat och lånat av andra kulturer, utan att själv på något sätt försökt ,b idra till utvecklingen! Att berika kulturen Amatörteatern är en de.1 av vår folk kultur. Kanske vi bör dra streck un der ordet "vår"? Amatörteatern bor de - liksom folkmusiken, folkdan sen, den folkliga diktningen osv. bidra med att berika vår kultur. · Den skall byggas på det vi skapar själva. Amatörteatern kan också - och har till stor del varit - ett sällskaps nöje. Man samlas i grupp, dricker kaffe, pratar och läser då och då på sin roll, som man lär sig utantill. Om man gör det. .. Ofta står det i tid ningarnas recensioner att "när rollen sitter, så". Detta är så galet det kan bli . Det är inte sådan amatörteater jag talar för, och det är kanske därför vi talar för bi varandra . Vi har inte riktigt klart för oss vad amatörteater betyder. I Lex. Dan mark skiljer man mellan (den seriösa) amatörteatern och det som man kal-
lar "dilettant-teater", vilket är det samma som " buskis". Vi kanske borde klargöra för oss . själva vad det är vi vill med teatern. Kanske vi efter det kan talas vid?"
Får man inte ha roligt? . . . frågar sig Frejvid Weegar och ger Söderling svar på tal i samma nummer: " Hellre är jag ointresserad av min egen utveckling och har roligt åt Charleys Tant, än går på något trå kigt, fint finlandssvenskt teater stycke. Vi skall hellre skratta gott på sommarteatrar och dö tillsammans av skratt än titta på sånt som Offe ef terlyser. Vi skall gemensamt knäppa av finlandssvensk TV, arbeta mot Kustkanalen och hoppas på att alla finlandssvenskar snart skall få se lät tare och gladare rikssvenska TV -pro gram och fjärran satellitsändningar. Vi kan också strunta blankt i "kons tens förnyelse och framtid" så länge det finns sådana som fortsätter att sätta likhetstecken mellan kultur och gravallvarlighet.
Men helt hopplöst är ju ändå inte den finlandssvenska "dramatiken". Det finns ju, gudskelov, rika rev Yt ra ditioner överallt i våra bygder. Den traditionen kunde gärna tas upp även på sommaren, så skulle fler få se vad våra rolighetsministrar kan ställa till med. Men det skulle väl också vara skräpkultur. Men strunta i det, hu vudsaken är att vi får ha roligt i den na annars så allvarliga värld. I motsats till Rolf Söderling tror jag att våra "gamla farser och idio tiska komedier" samt sådant som vi "bara kopierat och lånat av andra kulturer" bygger upp vår amatörtea ter och ger den mod att ta itu med andra pjäser. Det är inte lätt att spela komedier eller revyer . Kanske rent av svårare än att stå stelbent i ett absolut garanterat äkta finlandssvenskt tea terstycke. "
CITATET En del av kunskapen består i att vara ovetande om sådant som inte är värt att känna till. KRATES
Veneziad-svineriet "Att nu kräva att stadens eve nemang skall slopas under ve netiaden vore det samma som att kasta ut barnet med bad vattnet. I stället borde man rim ligen gå in för att öka program utbudet. Det är frestande att så fort någonting händer i stadens centrum vilja stänga centrum för framför allt ungdomen. Det vore dock endast en åtgärd som skulle nytta problemen från ett ställe . till ett annat. En hel del evenemang som tidigare ordna des i stadens centrum och som var omtyckta av de unga och samlade publik har slopats på grund av ordningsproblem. Re sultatet har blivit att de unga i Karleby inte har någonting att göra j stadens centrum och att det inte finns en enda ordentlig och lockande samlingslokal för den stora grupp av ungdomar som inte är engagerade i någon förening" . Birger Enges i Österbottningen