OsTERBOTTNISKA , POSTEN Factory
slog publik
rekord
då de uppträdde på Karperö i fredags. När mare bestämt räknade man till 2 311 betalan de. En allmän åsikt tyc lues vara att de spelade bca, men för högt. I en ~g intervju i dagens tidning ger Factory sin syn på sin musik och turnelivet. Bland annat framgår att de har fått mycket inspiration av nya vågen. Någon in övad scenshow har de inte. Men som synes .på bilden tyckte publiken att gruppen d<;>g som den var. Läs mera på mitt uppslaget!
I
Premiär p
J~thbacka
De på bilden är mäster kockpojken Bo Nylund och mästerkocken Boris Bränn, två av favoriter na på Juthbacka som marteater. Pjäsen, som hade premiär i fredags, är Prinsessan Törnarosa i Zacharius Topelius' version. Texten har kanske inte så mycket att säga, men iscensätt ningen och dekoren är desto roligare. Och ,,,t är bra. Ift't", ..
Se teatersidan 3!
!!!!:!~:':{~: " :·~'~:':sr~:~N: " ___~______~____________T_O_nd__~_e_n_d_~__IO_._07_._1_98_0____________________~__________________~~
Det finns ingen genväg
för en förtryckt kvinna
En kvinna har valts till president. Den analyseran de typen av ledarskribenter kommer med långa ut läggningar om vad som möjliggjorde detta, den väl villiga, liberalt pratiga typen nöjer sig med att gra
tulera och hylla och säga att det var verkligen på ti den. Båda typerna framhåller att valet är en seger för demokratin, leve den. Men när män väljts till presidenter förklarar den analyserande typen inte varför det"blev en man den här gången, han analyserar andra faktorer. Den välvilliga typen tycker att folket gjort ett gott val och att den valde säkert har goda' förutsättningar Frågan är nu om effekten i den ak tueIla diskussionen inte blir mot· satt ~ avsedda. Genom att blåsa upp den kvinnliga president~ döljer man alla män. De som vill ha kvar manssamhället tackar för undant~et, det drar gadden ur kritikerna. Men sanningen le ju att det bara le ett lite mer subtilt sitt att bedri· va envllde att lita motstlndaren vara med pi ett hörn.
D År k~nan esentlig~ för tryckt di? Jo hon le det hangrip ligt i en stor mlngd av vAra trevli· ga prlktiga r10landssvenska famil· jer. Familjefaderns maktmedel le hans muskel styrka. Det är förmodligen ingen överd ritt att lip att varannan gift kvin· na ltmånstone nlgon glng under het glr omkring och försöker dölja blimlrken som hennes man gett henne. Men sidant vlld har demokra· tiska fraser föga verkan. A v minst lika stor vikt Ar emel· Ienid förtrycket i de mönster efter vilka familJelivet bedrivs. Ett fört· ryck som bygger på rollen (sträv sam husfar, "bUnkAr husmor, ljuv tonlrstjej, tuH tonlrskille, för att nlmna njgra schabloner:) och som i förklidda former pumpas ut av en mlngd institutioner som upp" fattas som auktoriteter i samhll· let. Och mArkvII, ett förtryck som drabbar b' d a könen, om In pi olika sitt. Kvinnor .stympas t.ex. ofta intellektuellt, min oka emo tionellt. En "mjuk" man gillas in· te av min eller sIrskilt mlnga kvinnor, en hhd kvinna le en styggelse ifall hon inte strlvar ef· ter nlgot höggradigt manligt, som t.ex ett presidentskap. Att rollerna gör livet mer out· härdligt för männ~ än för kvin· norna framgAr av att deras medel· livslängd är betydligt kortare och av att de ofta super ner sig eller förstör sig på annat sätt. D Det finns numera något som kallas kvinnorörelse. Den är bra på det sättet att den i och med sin
En dödsdömd fånge ska almlItas i den elektriska stolen. Som vanligt frågar fängelsedirektÖTen av fån· gen: Har ni nJn sista önskan? Ja direktöm, Sliger fången ängsligt. ShllIe ni inte kun1lll hlllil mig i ha1Ulen?
ensidighet lyckas artikulera så· dant som annars inte kommer fram. Men helt uppenbart har många kvinnosakskvinnor inte kommit mycket längre i sin frigörelse än att de bytt en roll mot ~ annan. Det finns t.ex. en typ som anam· mat rollen " av mycket mycket siälYS&JiDdia och m,;orcL Det finns en typ som lever oldander· ligt puritanskt med hlnvisoing till allt me11anKapitalet:s förbannelse och levmodermystik. Och det finns ~ typ som helt banalt frigör sig genom att klä sig enligt senaste enmancipationsmode.
att sköta sitt ämbete bra - men nämner "inte sär
skilt könet på den valde. Båda typerna att valet är
en seger för demokratin, leve den!
Tyvärr behöver det sägas att båda slagen av le
darskribenter gör sig skyldiga till ett ofruktbart
sätt att resonera: de uppmärksammar det ovanliga i
stället för det vanliga. De koncentrerar sig på un daritaget i stället för på regeln. Det är reson e mangsfel som i längden är vida farligare än deras eventuellt radikala eller konservativa åsikter. sätts för ojämlikhet. Antingen tar hon sig sin rätt omgående eller, om hon möter motstånd, så gör hon uppståndelse av saken och mobiliserar större krafter på sin sida. Sådant kan kännas påfrestande, otacksamt,. sådant förutsätter en
för kritik och arroglll'lS. Men det finns sällan någon gen· väg. En förtrycksmekanism fort· sätter tills den är skändligen avslö· jad och stoppad. Det måste bli bråk. SVENOLOF KARLSSON
VAr ökade (?) vidsynthet verkar alltså mest ha den effekt~ att man kan byta roller friare än förr. Hu· vudsak~ är dock fortfarande" att man har rollei, att man klassifice rar sig. Inget tycks irritera folk så myc· ket som personer som de "inte vet var de har".
D Vill man ändra å förtrycks. mönstren, vill man ha jämlikhet, frigörelse med mera är det en sak man måste utgå från: att jämlikhet inte är något man fAr utan något man tar.
Birser Thölix i Vasabladet skri ver att de som fAr examen i Sveri· ge bör få offentliga tjänster i Fin· land.
D Det senaste exemplet pi duktighet i att finna rationella lös· ningar kommer frm högskolornas värld . Säg att upp till sextusen fin· ländare studerar vid hö~skolor i Sverige. Minga av dem vdl ene rh komma tillbaka hem och de uor i sin idealitet på talet om en nordisk arbetsmarknad . Men icke . En yrke· sexamen i Sverige kan. inte jämfO.. ras med en motsvarande examen i Finland för den finländska skol· ningen Står - får man veta - pi en internationellt mycket högre nivå. Därför skall de som har stU e derat i Sverige stängas ute frm of· fentliga tjänster. D Detta är självklart ingenting annat än en mekanik för utestäng· ning som bygger på en missIor· stådd nationalism. Sen VI tör lärigc länge sen slutat upp med en poli tlsk dISknmmenng av vänstem 10 för vi andra spärrar, nu av förmo dad omtanke om den höga veten· skapliga nivm i landet . D I Sverige bedrivs, får man vea . ingen undervisning som kvalifice· rar u~ngdomen för inträde i fonk· ningens fascinerande värld . Möjli. gen kunde vi tänka oss att lätta pi spärrarna litet i den nordiska ar· betsmarknadens namn bara Sveri· ge först gick med på att skärpa m· ven vid sina universitet d an man där når upp till Finlands svindha· de höjder för utbildning och fon · bildning . D Hur långt skall det här självbe. drägeriet timtas fortsätta? Det är inte Sverige utan Finland som fOr· lorar i dynamik och kunskaper p i att stänga utexaminerade ute frin den finländska arbetsmarknadeo_ Det är inte Sverige utan Finland som är den givande parten . D Men Finland är för all del en si rikt land att det har råd med d et:. , Men om det inte finns tillräck· ligt med jobb i Finland för dem som har högskolexamen? Och ska man trots allt studera sex, sju Ar i Finland för en kompet~s man kan få på tre Ar i Sverige? Hur kommenterar du det, Thölix? Det stämmer säkert att Finland i längd~ förlorar på att stänga ut de sverigeexaminerade. Men en finländsk högskolstuderande som behöver jobb snarast ska inte be höva emigrera till Sverige för att sverigeexaminerade personer la&t besl~ på de lediga tjänsterna.
Det händer exempelvis emell!'fl' åt att arga flickor skriver till ÖP och kl~ar över att det inte finns någon dansdemokratL Pojkarna bara bjuder upp hela säger de. De tycks vänta sig att de genom att kl~a hos en "högre" instans ska få d~na instans att vidta åt· gärder så att ett påbud om önskad jämlikhet kommer från ovan. Dvs de vill visserligen ha ändrade reg· ler för dansen, m~ de vill dock h'a regler.
tid~,
Två svenskar var ute och bada· de. - Så svarta tår du har, sa den ene. -Jajagtckju inte vara med och baJa ifio , svara den andra.
En ofördärvad människa skulle emellertid bjuda upp när hon har lust utan att tänka på att hon bry· ter ~ re2el.
Stinn Coccoltz
I de flesta kvinnofrågor är d~· na metod också d~ enda vettiga. Den enskilda kvinnan måste själv ta intiativet i de fall där hon ut·
Då /tiran"nnan kommer in i kJIISsrummet finner hon lIllsinfÖT' fliTan en stor pölpå golvet bredvid ""tidern . Hon vlinder sig tiH ele· venul och sliger stri/ngt: - Den som gjort det hlir slitter genast upp handen. EIe"enul rör inte en je1lll. LiirIlTi"1IIIn siiger då: - jaK
Svenska • examina
bör duga
- Ska vi gifta oss den försIa Iör· dagen niista månad? - lJI mig tlinka lite . .. nej, det går_inte. DJ infaller våt stlverbröllopsdag på en onsdag och då lirjag igolfldubben. fÖTstår all den som ~jort det kiin ner sig genertJd, dlirför sliller'vi ell papper och en penna hlir pJ kate· dem och slii&ker Itzmporna sJ kan den skyldige gJ upp och skn"va sill namn t1iir. DJ vet ingen annan än jag vem det var. Lamporna slii&ks. Då det gått en stund tasSlIT nåx.on upp, så hörs ell
ljudpm .• .det prassltzr lite och så tassar denna någon ner igen. Lamporna tlinds och på golvet finns nu två pölar och liiran'nnan tittar på pappret dliT det står: FANTOMl(JSSAREN HAR SLA GIT TIll IGEN. Dat/e Allen Fan Pelal4x
Stinn Coccoltz - Ni lovade nlir jag köpte de" hlir parfymen all den skulle öpp_ viJgen tiH min mans hjiJrla. Me" det enda han öpplllllie var ]()1IJt· ret. HenIIu
C~
31
To""..,. "'. 10. 07. '9.0
t-----------------------------~--------------------------------------------------------------------------
Det sköna i att vara luffare , 'Schenn je Oskar. schenn je Oskar Paradis Oskar Iu na härrar, iu na t je! gar rår uvi Oskar"
I fIIIIt rymmerja, avslöjar R4Smus (A tukrs Ruths) för IuImrelell Gu,,,wr (Tommy B«Am-) sedat. "Hiiko,," komme"terat ut barne" i p;erOflwtuk.
Så sjunger Oskar då han förklarar luffarens filosofi för Rasrnus förs ta gången de träffas. när Rasrnus gjort slag i saken och rymt från Västerhaga barnhem. I de orden ryms en stor del av det budskap som Peter Snickars velat föra fram i Nä.rpes teaters uppsättning av Asuid Lindgrens Rasrnus på luffen. Ett budskap som inte alltid uppfattas av den yngre delen av publiken men kanhända ger en och annan av de äldre en liten tankeställare. Rasrnus på luffen är ju en fa miljeföreställning och bör som sådan s:idan ha n:igot att ge al la ~dersgrupper - något som man verkligen lyckats med i När ~es. Utanpå den allvarliga un-
dertonen ryms lagom portioner dramatik. spänning och lustighe ter i väl avvägd blandning. Uppsättningen bjuder p~ många minnesvärda scener och - inte minst - personligheter. Ta till exempel de rvå bovarna. gestaltade av Edvin Nixholm och Fredrik Nygård. den ene lugn som en filbunke, den andre stän digt balanserande på gränsen till hysteriskt sammanbrott - och li ka tokrolig varje gång det börjar osa bränt . Eller Einar Widlcvist som grånad poliskonstapel med sina kluriga kommentarer, tyvärr lite vid sidan om. Stor behållning har man ocks~ av samspelet mellan Anden Ruths som Rasrnus och Gösta Marander som Oskar - ett spel mellan en ävenryrslysten rymling och en världsvan luffare med stenhårda principer - vilb. kan justeras ibland!
Anders är en ung förmiga som
_
~
~NISKA
POSTEJ
Närpes teater förhoppningsvis får ha mycken nytta av i framti den. Gösta åter är en gammal te aterräv som gör en verkligt färg stark personlif,:Jet av positivhala re Oskar, "Paradisets rätte gök" . Men trots framträdande per sonligheter är det kanske änd~ scenerna med alla Västerhaga barnen som ger det starkaste int rycket. Tjugu unga aktörer bör jandes från sju år som verkar hur äkta och narurliga som helst. Bådar onekligen gott för amatör teaterns framtid. . Förutom duktiga skådespelare har Nä.rpes teater två stora till gångar: först och främst språket, den mustiga nä.rpesdialekten som rycks passa alla ryper av skådespel och sedan vridIäktaren med aUa de möjligheter den kan erbjuda, möjligheter som till ful lo utnyttjats av Timo Manin kauppi som stått för dekoren. Regissören Peter Snickars har också utnyttjat "narurscenens" möjligheter att ge djupverkan ål handlingen, speciellt i slutsce nen, där Oskar och Rasmm vandrar bort längs vägen medan Vesa Nissinens saxsolo tonar fram ur skogsdjupet. Ett fulländat slut på en bra fö reställning. JOHN AHLÄNG
Premiär på ]uthbacka:
En·sagopjäs som är vacker att se på -
Donkla ödi, höljt i natt.
Den repliken av kungen Torsten Häger i pjäsen Prin sessan Törnrosa på Juthbacka teater fångar charmen med amatörteater på ett utmärkt sätt. För säger inte brytningen mellan det lokala, jordnära, di alektala och det som är avsett som högtidligt, finstämt och evigt ganska mycket. IXt är nu tionde året man spelar sommaneater på Juthbacka. Nionde året är det för Majlis Granlund . regissören - som ve d erbörligen blev tackad för detta. d~ pjäsen hade premiär i fredags . Det kan inte ha varit alltför lät! ut sätta upp Prinsessan Törnrosa . - n anses ju vara en barnpjäs . som i fr:iga om många barn pPser .kan man fråga hur mycket b:uncn egentligen får ut av det som fOrfattaren vill säga. Bo Kronqvist, hovmarskalken. rridde också fram före förestäIlnin g.en och sa att barnen kanske främst skulle komma att lägga märke till det ytue, iscensättnin gen , medan de äldre mer borde
lägga an på texten. Tyvärr är den största förtjänsten med texten att den är rimmad. Det har inte lyckats teatern att fördjupa den på något påtagligt sätt . I sista hand ska väl den saken tillskrivas Topelius själv . Han hade antagligen inga mer vittgående ambitioner med stycket än att roa ordentligt och garnera med lite moraliserande om gott och ont. En följd av detta är att en hel del av rollerna blir skäligen [Omma och otacksamma att gestalta för skådespelarna. T ex huvudperso nen Törnrosa och kungen och drottningen kan inte bli annat än statister . Det är bipersonerna som fångar inrresset. Framför allt Boris Bränn som - som vanligt får man väl sä ga - stjäl halva föreställningen med sin mästerkocksrolL Publiken skrattar till redan när den ser, honom , stultig. klantig och på sitt sätt hjälplös mitt i all sin domderande självgodhet. Bränns minspel är värd minst denna extra rad. Den andra personen som stannar i minnet är Anna-Maria von Sch
antz som den onda feen Mörköga. Hon gör en innehållsrik roll '-- hon ska ju utgöra motsatsen. till allt det goda, gulliga och präkugasom resten av de medverkande är l be smnmg av . Och hon gör det bra. Det är något sant demoniskt över henne som stannar kvar betydligt bä me hos åskådarna än Topelius' menlö sa sensmoral. Om texten har sina brister ar .. det yttre" destO bättre. Iscensättningen är bra åskådlig och det finns en del småsaker. t ex kockspojkarna , som rör publikens smne . Dekoren är bra . Den är traditio nellt sagoaktig och fin i färgerna . Spelglädje finns också, vilket an taglIgen är det viktigaste . Och så måste man nämna Håk an Streng och musiken han skrivit. Utan honom som sammanhållan de och kommenterande länk skulle ~iäsen ställvis riskera att övergå i fOfVurmg. Och vacker är den. slutsången . Både till text och ton, SVENOLOF KARLSSON
Prinsessan Törnrosa: Regi: Majlis Granlund Dekor: Harry Öhman, Torsten Häger
Musik: Håkan Streng
39 personer finns med i rol1sitan.
Den demo"iJktJ fee" A"nII-Milri4 "on Schanlz och de" goda feen Bnlg Streng.
tl~
1!!!!!==~~~~~N
__~_________________T~Or_~~~~en_~_n_10~.O~7.~19~80~
____------------------~I
4
~
Sontmarstä.llet no:1
NTLlGEN H R ... KV LLEN VI ALLA VÄNTAT p~ * * * * * * * FJOLÄRETS SUCCEORKESTER KOMMANDE _~" IFred. 11.7. kl. 20.1 DANSKVÄLLAR: ..... ~
*
INGEN ALQERS GRANS!
• Lö 19.7. SOUN,D·TEAMET - En österbottn,isv helkväll.
SVERIGES POPULÄRASTE DANSBAND JUST NU " L YSSNA OCH AVGÖR
• Lö 26.7. JULARBOGILLET - Något för alla gammaldansvänner
• • • •
. AMIIIIE
* Folkpark
"Malax
f!J
BUSSAR: Håkans från torget 20.30 och 21.10. Haidin från Oravals Grillcenter ,kl. 19.30 via Kaltsor, Vörå. Majors från Sundom Näset kl. 19.30 via Solf, Toby, Gamla Vasa, Kungs • • vägen, Smedsby. • •
Högsommarfest Lördag 12.7. Cleopatra kl. 20-01 Zotch, upphör som dansband och har naturligtvis sista valsen i Amnne! Vi tackar en populär orkesterar: .
-
25 km söder om Vasa
Söndag 13.7. Kommunens Dag-dagfest med program. n nn._
ur
1IiPU~
Kvällsdans med en av Sveriges popu läraste orkester!
( BO-talets inneställe ) Busstrafik båda kvällarna som tidigare turer. NÄSTA HELG Fredag: Tonårsdans Lördag: Gammaldans Söndag: Sven-Erics, Sverige
KOM
pA
EN RIKTIG SEMESTER
* Minigolf, bad och servering varje dag. Öppet i juli kl. 12-21!
lördagen 12.7. kl. 20.00
Ebbe Jularbo ;
"SOMMARFEST I SKATILA LÖRD. 19. 7. -
RoddtlJ.vling
-
Dragkamp
SUNE MANGS SHOW Se närmare nästa ÖP
I
5I
Torsdagen den 10.07.1980
...............-~--~-----~
Se hit alla danslystna ungdomar! Nu har ni chansen att dansa loss i en riktig semesterdans i
NÄMPNÄS
HOPE
lörd 12.7. kl. 20.00-01.00 bjuder på toppenmusik
Ingves kl. 19.15 från Pörtorn, Överrnark, Ytterrnark, Näverås och Norrnäs
Wester kl. 19.15 från Lappfjärd, Tjöck, K:stad, Pjelax och Näsby Haglund kl. 20.00 från Kaskö via Näsby
Äldersgräns 15 år
YTTEIESSE
I
Söndagen 13.7. kl. 20-01
SOUND BUSSAR: Ekman fr. J:stad 19.30 via Kållby, Kronlund fr. Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kro nOby, - SjOnejden fr. Vilobacka 19.10, Purmo 19.30 via Forsby och Bennas.
COUNTRY !~!!~~
esset bland ddn~plat'l'r
SIar det i~er dags för bluesfest i Sveri· ges TY2, nAmligen ChiCll80 Blues Fes tival. ChiCll80 Blues Festival Ar ett s.k. bluespalr.et bestAende av sex ChiCll800 musiker, som under november förra Aret turnerade i Europa och bl... gista· de Akademiska Föreningen i Lund varifrAn kvlllens konsert Ar hlmtad. Ingen av de medverkande musikerna Ar direkt vlllr.lod, men samtliga tillhör sedan mAnga Ar de etablerade namnen pi ChiCll80s bluesklubbar och har medverkat som kompmusiker pi itskilliga grammofonskivor. ChiCll80 Blues Festival Ar en löst sammanfogad grupp av solister och el tersom konserten i Lund var den fön ta Europa-turnen var vII kaos.lr.e sam spelet inte av allra högsta kvalitet, men musikerna bjöd pi en del fina so loprestationer. Bandet bestAr av gitarristerna Jim ::"'IIIP~~"-. my Johnson, Wty Dizz och Willie Ja mes LyODS, pianisten "Big Moose", ba sisten "Big Mojo'" Elin och trummor na hanteras av Odie Payne. I programmet framtrider samtliga utom Lyons som slngsolister och som exempel kan nAmnas Wty Dizz med sin qen " Somebody's tippin' in", "Big Moose" i " The sky is crying" och Jimmy Johnsson version av den fi· na "As the yean go. passing by", som kanske Ar konsertens höjdpunkt. TY2, tOrsc!I3· kl 21.50.
På allmänhetens begäran
Swedish Western tour ·80 Red Jenkins
+
13.7.80 kl-klo 14.00
EMET ~arlebY 26 km
VANHA
IsANTA
TOM KUCHKA &.
J:stad 36 k:!:~ Vasa 125 km . _
.
- - - - EMET\
Western Express dessutom spelar EMPIRE Ingen åldersgräns
BLUEGRASS LEGACY
WESTERN EXPRESS ALF ROBERTSON
Kaust inen 18 km BOTTOM STRING BAND Jyväskylä 214 km A T ' j Uf . rr. erJ rv Bilj.20,
.. A STROm
©~~'~. nowonsaleby
PINK FLOYD KNYCKER TEMAN FRÄN BERLIOZ Har Pink Floyd knyd teman till liten The Trial frAn den franska 1800 talskomporitören Berlioz1.Ja, det tror
Christine BengtsSOn frAn Falsterbo som i "Min Musik" frAn ungdomsre-
~:t~f~~e':iO~h-::e~~!~5p~ ~:~ Chruune 17 Ar och gAr pi musiks Ar
kolan i Malmö. Hon gillar mest klas sisk musik, men för radiolyssnarna spelar hon en hArlig blandning av Edith Piaf, Louis Armstrong, Debussy och Barbara Streisand. Till sist sitter sig Christine sjllv vid flygeln och spe lar Chopin.
Blues iTY
Ytterligare en d an sann ' ons på sidan 8!
Rock för •• • stommlngar Hade ni en aning om att Kim och Roger har hlilit pi med radio program i över tio Ar? Det har dom gjort i Radio Sweden, radi ons Utlandsprogram. Först nu har Utlandsprogrammet fltt upp öro nen för vad deras program ~entli gen handlar om: en kodifierad uppmaning till alla instlngda djur (typ ansjovis och surströmming) att resa sig och bli kvitt förtryc karna l Roger Wallis och Kim Lougb ran Ar ett bqrepp i konvlptern, fast begreppet fAr inte tryckas hlr pi grund av sed1ighetsb&arna. Trots sin blygsamma lider (sam manlagd 1.000 Ar) är dom skojfris ka och förtjusta i svensk rockmu sik. Mlnga mlnniskor sldana hlr program.
avskyr
The Roger and Kim Radioprog ram Show slnds torsdaa 10/7 kl 23.00 i P3 tre onsdll8ar framöver. Vi ber sA mycket om unikt, sliger radiobolaget
I6
Torsdagen den 10.07. 1980
~~~--------------------~~--~
Factory Ted Larsson (gitarr) Kenneth Sivertsson (bas)
Lars-Olof Larsson (keyboards) Mats Söderberg (trummor) Mats Carinder (sång)
Teamwork: Leif Sjöström, John Ahläng , B-G Laxell
- Vad var det som i.os~ er att b.örja spela den musik ni lar? - Det var väl bara ;>4LLLLIJ.-.c kopplingen mellan oss fem. Efia· som vi skriver hitarna tiiJ.san:uID:::zs har vi gett varandra intryck olika håll . Vi har inte varit . inspirerade av någon grupp . och' en har varit inspirerad från håll . Inspiration får man ju .vi lever i den tiden som vi är si säga ... - Ar ni inspirerade av nya ... gen? I . - Vi har blivit det mer och ma eftersom det finns så mycket Inlb rytmer och såna saker i new vo .men det är kanske främst på den senare plattan som dessa tongm gar kommer fram . ' - Är texterna självupplevda? - Jaa ...visst . Det är sådana som man funderar på själv och som man upplevt själv och känoct' för. - Har nu någon uppfattning om hur många skivor ni sålt i Fin land? - Jag tror inte det är någr.a kvantiteter att prata om. Jag har en känsla av att skivbolagen i ett olik talande land som Finland tycker att det är för vågat att satsa på en svensk grupp . - Blir ni rika ~å ert spelande? Nää ... rikare än vanliga tjugoåringar kanske ...men ändå inte i det stora hela . Vi har väl nor mallön ungefär . Det är inget lyxliv vi lever precis . Det är sällan vi bor på ett sånt här ,lyxigt h?tell . Efter en lördagsspelnmg får VI fem 7000 kronor att dela på resten går i om kostnader. Men vi får förstås också !n en del pengar på de skivor vi säl Jer. - Hur ser ett arbetsår ut (ör Factory? - Hittills har det varit så att vi släppt ut skivorna i mars/april någongång . Då gör vi låtarna un der hösten, vintern samtidigt som vi förbereder oss för vår- och som marturneen. Efter turnen är det återigen dags för att börja på en ny skiva. Samti digt som vi är lediga sitter var och en på sitt MJl och jobbar fram ideer. Man lägger ju inte instru menten åt sidan bara för att nun är ledig . Jobbet är ju samtidigt vårt stOO· ta intresse. Det finns alltid en psykisk press i vårt arbete . Man måste hela tiden överträffa sig själ....
I skuggan av Factory spelade Heartbreak
••
'Arlig tnusik, rätt på bara' I skuggan av Factorys ut landspremiär hade också ett något mindre uppmärksammat svenskt band sitt första utland· sengagemang. Det handlar om Heartbreak . som gästade Fagerö i Närpes senaste lördag. Det hela började för sex år sen med tre av de nuvarande medlem marna . Man spelade en musik som närmast kunde kallas punk. "Då vi börja lira var det närmast en pro test. Vi kunde ackord och skrika . kan ju alla" . En LP "Swedish Records" spela des in men blev mer eller mindre
en flop . Senare gjorde man en sin gel "Stand in" som fick bra kritik och i och med senaste LP'n "I he taste laget" började arrangörer få opp ögonen för Heartbreak, som man numera kort och gott kallar sIg . De senaste månaderna har man haft spelning rvå gånger i veckan i genomsnitt . - Hur skulle ni karaktirisera er nuvarande musik? - Vi spelar väldigt enkel mu sik. Få accord och enkla texter. en del säger att det låter som sextio· tals influerad musik men i så fall är det inte medvetet . - Det här är musik som vi gil.
lar. som kommer rakt ur hjärtat. Om det råkar vara inne nu eller 1992 det struntar vi i. Allt som vi spelar är egen musik och svenska är vårt språk. fast vi sjuner på dialekt nästan, Eskilstunadialekt : Man kan ju inte föreställa sig och sjunga på stockholmska som en del gör. Medlemmarna i Heanbreak sat sar nu 100 procent på musiken . Flickvänner och andra intressen sä ger de sig inte ha tid med. Man har sagt· upp sina arbeten och " kör nu med musik 24 timmar i dygnet el ler 8 dar i veckan". -
Känns det inte riskabelt att
satsa så här (ullt och (ast? ~ Ekonomiskt är det riskabelt. Man måste få ihop till hyra och mat i alla fall . Men vi jobbar ju deltid som musiklärare, leder kur ser alltså .
Ibland får man inte ihop till hy ran. 'då måste man låna, men de får man kanske Igen nästa månad .. Det är en chansning. men om VI slår nu så tror jag att vi Harar av det . Man måste satsa allt för att lyckas. vi var fem från början men den femte ville inte satsa fullt. Han fick välja mellan att göra der eller sluta. så han slutade .
- Har ni tagit intryck av någon specieIl grupp? - Beatles är väl den största men i tidningarna har vi påståtts vara .Sverig!=s svar på Rock Pile . - Ar det nåt specieIlt ni vill si ga med era texter? - Ja man ska fan i mig va ' glad! Ta vara på ditt liv och mitt liv! - Har ni nåt slutmål? - Vi vill se folk glada . Vi har ju ingen komplicerad musik utan är ligt, rätt på bara! Vi vill förstås hålla oss flytande och försörja oss på musiken. Någon hit kan man ju inte räkna med. men det känns inte heller som någon press att producera en
- Torsdagen den 10. 07. 1980
skall
!:iioo_w.-Jag tror ändå in ber är en bra alla barnski "~"IJ!I ' """mp och alla som skivbola a utomatiskt som
'.. . .
fDnderat på att göra II!IslU?
. . . . I. . .
hJIIer på. Vi försökte • men man tappar så 6t.znza, det blir bara Man har vant såjäv det skall sjungas på låta ballt. med när vi började allt vanligare i Sve Kil på svenska. Det där g"j som man vänjer ~,g - m/eket lättare att sknva pa engelska. skriver på svenska går .. ___ _ Je att .>kn·va en massa o i den stilen .
r-.lli:Ia.
anser ni om kritiker? s.erige är det en trend på Dct är Mats Ohlsson på som är överhuvudet och ._i, ~:t de som använder hans ruyck i sina rescenscio ionerna i Sverige är . Det verkar som om inte vill stöta sig och skriva an de tyc är skit . Det blir ofta - 'gt skrivet. . så att en musiker förpi en visst sätt. Helst lite skitig och ha 0 vara stöddig i all skall ha den där mentaliteten och
t:::ä:
- Så det förutsätter en viss ima· ge? . - Inte för vår del. Vår Image ligger i texten och musiken .. Man får det lugnast om man slIpper kons tia sig. Vi är nog oss själva, som svenska pojkar är ~est. VI är väldigt snälla (skran) VI har . Inte slagit sönder nåt hotell. VI ser nämlingen ganska lugnt på det he la man behöver inte ändra sig själv bara för att man råkar vara känd . - Tycker ni att ni haft hjälp av ' pressen att nå framgång? - Njaa .. . Vecko Revyn skrev hemskt mycket om oss förra .som maren men det skrällde JU till 10 nan tidningarna började skriva . .vi slog ju igenom i Högtryck som gICk på tv . Då körde VI L!lmpna funde ringar och det var IOnan VI hade släppt Efter plu~get. Det var hös ten -78 det bÖCJade tända till or dentligt. - Vilken åldersgrupp är era största skivköpare? . - Mellan 13 och 19 år men ef tersom vi har legat på svensktop pen har även hemmafruar köpt vår platta . - Riktar ni in er på någon spe· ciell grupp när ni gör en låt? . - Det är kanske producenten som tänker mera på det än vad vi gör. - Har ni gjort textstrykningar på producentens begäran? . - Nja . . . i så fall har det vant på allmän begäran. Vi kommer all tid överens allihopa . Utar som till kommit under stress och som vi in te hunnit finputsa diskuterar vi igenom allihopa. . - Jobbar ni hårt med era tex· ter? -Ja . - Hur mycket arbete ligger ni ner på en låt? - Det är olika . Men det kan ta flera veckor, vi har två låtar som le gat och vilat hela sommare'.1 och som vi inte bestämt oss vad VI skall göra f!.led än . . - Ar det jobbigt att turnera? - )a det är det nog . Att åka 70 mil per dag och sen vara fräsch"och tänd när man går ':!pp {lå scen, det är det som äI det Jobbiga . Vi låg ute en månad förrän vi kom hit och så hade vi två veckor ledigt. Så skall man eg~nt~!gen .i.n te göra utan man skall forsoka kora allting på en gång, för om man haft ledigt ett tag börjar det strula ..
Teamwork: Leif Sjöström,
John Ahläng
. _Om vi hade haft en hit hade vi känt oss pressade att öven riffa oss själva. Nu gör vi låtarna Yallefter alltså. Är man sig själv och står för vad mUl gör blir man ingeh dagslän
saCJl
da. An medlemmarna i Heanbreak pga krass ekomomi tvingades bo i (2ll bekymrade dem inte nämn Y2n . "MUl får kompromissa med • Me( men inte med musiken, il det bara raka rör alltså!" I f.aU h-amoIln& står i proportion li1I belhjirtad satsning så är det ~ trOIi&t att vi kommer att om Heartbreak inom
_....... _ __ &"00.
- Är ni beroende av publikens reaktion? - Det är olika .. ibland kan det vara väldigt skönt när publiken sit ter och tar det cool, jag menar det hjälper inte bara det att det är en jävla ös bland publiken, det måste fungera mellan oss fem på scenen också . Är en av oss på dåligt humör då blir det genast tyngre . Vi försöker alltid lyfta upp varann . Man är JC"! te tillfredställd efteråt om det varit dåligt på scen fastän det varit bra drag bland publiken . . - Hinner ni komma igång uno der en timme på scen? . - Tja . .ibland blir det fel helt enkelt och det är svårt an hitta fe let. Skulle man spelat längre? Skulle man gjOrt si eller sP - Har ni in9vad scenshow? - Nä, det går helt på IOspua tion. - Är det någon av er som lider av rampfeber numera? - Det är olika .. .men man är alltid lite netvös . Om det har varit et uppehåll då är man netvös . )u mindre publik det är desto mer netvös är man. - För att tala om något helt an nat. Sups det mycket i svenska folkparker? - )a det är ett jävla supande . Förut körde Thore Skogman och Lill-Babs i parkerna, det ka'.1 d?m inte göra längre för dom får JU tJog med flaskor på sig . . . . - Har ni problem med publI ken när ni uppträder?' - VI har inte haft n:\gra pro blem hittills i varje fall. Arrangö rerna säger ofta att det kommer en -annan publik när vi är där,. mer städad, mindre fylla och mlOdre slagsmål . Men ibland har det hänt att vi får plocka' upp bru.dar på scen som håller på att gå åt I träng seln. Det är ganska läskigt . . . - Kan ni säga i det här skedet hur länge ni kommer att hålla på och spela. . - Helt omöjligt . . . VI kommer i alla fall an hålla på längre än VI trodde för tre år sen . Vi känner att vi har så mycket kvar att göra. Vi vill ju i alla fall pröva på att slå utomlands . - Blir det slitningar i gruppen när ni vistas tillsammans så myc· ket? - Nää . . .vi har känt varann i fem år och blivit som kugghjul. Skall vi göra nåt skall det göras till sammans.
-
Torsdagen den 10.07. 1980
LÖRDAG 12.7. kl. 20-01
.~.,\) ~O°Tf" a.Il'
WIZE~
\\&
9&t\de\ & å', "ät\\&\ 9
.
• Dansbandet som Inte vilie lita · som alla andra, och blev en jätte succe. • Du har vär hört hitten "En vaga band", "Se dig I din spegel" och "Om en stund" • Kom nu och hör litarna In live och se störtsköna Klkkl Danlels· son in actloni
Mycket att se 1 Piteå e
För första gAngen arrangeras en in ternationell Nordkalot.tmiis5a i samar bete mellan Finland, Norge och Sveri ge via Nordkalottem Expor',!. Nord kalottmissan bålles i Piteå, 2-10 au gusti, de mAnga Nolia - mässornas stad_
Där kan du övernatta i Holmsund
• Ett av de mest efterfrågade svenska dansbanden I Sverige bJu· der på en hälkväll I Forsby. • Ett tillfälle du bara Inte kan .,........-...1 missa! BUSSAR: Vldjeskog: Småbönders 18.45, Terjarv 19.00 via Kolam, Lappfors, Esse. Kronlund: Såka 19.00, Gk by 19.15 via Kronoby. Haidin & Rose: Oravals 19.00 via Jeppo. Monas 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från . Eugmo 19.00 via Jakobstad 19.40.
år
Med Nordkalottmiissan viH man visa att det inte bara är midnattsol som finm pi Nordkalotten. Det har blivit angeläget att presentera detta stora omdde som i sig rymmer 2000 tiHver kande företag, ett rikt kulturliv, en stark bantverks- ocb slöjd tradition och mycket betydelsefulla basnäringar i form av jord-skog.malm. Över 600 utställare kommer att del· ta med sina produkter dessutom kom· mer man för att spegla Nordkalottens kulturliv i form av kulturaktiviteter från Norge, Sverige, Finland och is land. Det blir en mycket varierande ut· ställning lovar arrangörerna. Bygg· teknik, hantering av fastbränsle-ved
och flis är ett markant lflslag i det ·svenska utställningsdeltagandet. Från Norge kommer bAde bitar, jordbruksmaskiner och fritidshus, dessutom dräneringsutrustning, tillbe hör för fiske i större och mindre om fattning. Finländarna kommer med utrust· ning för byggnadsindustrin samt jord och skogsbruksmaskiner. Slöjden och konsthantverket år självfallet med lik som konfektion och olika kapitalva
bekant att sådana är hårt efterlys ta av ÖP-Iäsare som reser över. Aiminstone två av dem kan vi re· kommendera.
36 rum med sammanlagt 60 bädd ... stAr till förfogande. 34 kr(>flor per bädd och natt kostar det. Lakan fAr man för 9 kronor och frukost för 12 kronor. För större gr';pper finns möjlighe ten att efter överenskommelse med personalen avgiftsfritt använda kök och matsal förutsatt att man städar ef· ter sig.
Det ena, Yästerbackens vandrar· hem, är egentligen en kursgård, s.om ägs av fackföreningarna i Svertg~. Sommartid förvandlas den emellertid till vandrarhem. Byggnaden är belägen pA en höjd vid ÖP har varit i Holmsund nlra Ume-älvens utlopp i Bottenviken. En Umeå och checkat in billiga över naturskön park med lövträd och bus nattningsställen. Det är nämligen kar finns i omgivningen.
NORDKALOTTMÄSSAN I PITEA 2-10 aug. • Utställare från Norge, Finland Island och Sverige • Kulturprogram - medverkande från hela Nordkalotten.
ARETS FOLKFEST I NORR!
Hotell-REST.
••
MASTER-ERIK
YPPERLIGT MATSTÄLLE MED HUMANA PRISER OCH FRIDFULL MILJÖ.
HOLMSUN D, tel . 090-23050
roc.
Fjolårets miis5a drog 100 600 besö kare och i Ar väntar arrangörerna än nu mer. Norkalottmässan är absolut ett av de mest innehållsrika resmålen i början av augusti.
Äta gott och billigt kan man annan gö ra på restaurang Mäster Erik ett sten kast därifcin. Hemmet är öppet till den 2 augusti. Det andra, Ljumvikens camping plats, är ett trestjärningt dylikt och ligger omkring I kilometer från färjs tället. Yid campingplatsen finns badstrand, cafeteria, TY-rum och minigolfbana. Man har fullständig gatuservice. Man kan hyra rullskridskor. 10 stugor finns ocksi att hyra, vec kovis, frAn lördag till lördag. 400 kro nor kostar det. Bäddarna är fyra, med plats för t ex ett par luftmadrasser finns. Fullständig köksutrustning. Man måste i aHa fall hålla sig med eget sänglinne och städa. Det kl\fl vara svArt att tA plats i stu gorna om man inte bokar i förväg. 17 kronor per "campingenhet" (per bil eller per tält) per natt kostar det ocll dA har man all service.
Kyrkoherde Larsson kom ned till järnvägsstationen och steg in till stinsen : _ - Har det kommit n~ot paket till mig? - Ja det har det . - Utmärkt. Jag har väntat län ge p~ de där psalmböckerna_ - D~ är det nog bäst att kyrko herden tar dom med sig direkt. En av psalmböckerna läcker _ .
• Henuu Coccola
SKIVGROSSIST IE N
SKIVBUTlKEN I UMEÅ MED DOM RÄnA PRISERNA OCH DOM HETASTE PLAnORNA.
• ••••• •••••• t t ••1f••• •••••• i l'
SINGLAR
•
12,- st. •
FULLPRIS •
iC LP fr • iC 35,-.
Vi har tiven 1 v~n. full av direkt IMP .-kltider frAn USA till oftirsktimt billiga priser. VÄLKOMMEN till p6 Storgot . 38, UMEÅ Tel. 090/1384 47
oss
CAMPING OCH
VANDRARHEM
- två billiga sätt att övernaHa
LJUMVIKENS CAMPING, Holmsund, tel. 41710 ÅLlDEN SOMMARHOTELL, Pedogoggränd, tel. 194300 fr .
29,- /nott
V ÅSTERBACKENS VANDRARHEM, fr. 29,-/natt
Holmsund, tel. 24 165
STRAND HOTELL,Thulegaton l, tel. 129020 fr.
35,-/natt
Ytterligar~ information får du på TURISTBYRÅN Rådhustorget 090/120740
To.....e10.07. 1980 __ ~ I 9 tl-----------------------------=:....-~-----------~--------:-:.nRB:~NISKA POST.!
den
Ska-musiken erövrar världen
MADNESS
skojiga figurer. Musiken får en att vilja dansa! Jag tycker att hela skivan är en upplevelse trots att bandet spelar ganska "skrovligt" . Det är ändi skönt . Och till det skönaste hör Too much too young.
Ea'..... uppslupen och lttt studsande muSik har börjat sprida sig frln lin anprunsliga centrUm, Coventry i England. En musik som Ar ini lIIend av ska, som spelades pi Jamaica redan inDaD reagaen uppstod dir. Skan är något rockigare, men en kanske mer "trippande"rytm och ett hastigare tempo än reggaen. Det finns också en mellanform mel lan dessa, som brukar gå under beteckningen rock steady. De nya grupperna i England spelar ingen ursprunlig ska, utan blan dar upp musiken med olika element av rock. Vi skall denna glng titta litet pi tre av de mest klnda s.k. ska banden, som alla också pi nAgot sitt anknyter till den hausse sOm mod-rörelsen sedan en tid tillbaka har fitt i England. ' Och si skall vi- uppmärksamma ett fantstikskt bra svenskt band, som också har en del reggae- och ska-rytmer i sin musik, nämligen Rockamöllen frln Malmö. Gruppen är intressant ocksidärför att där kan man höra f.d. Fantasia-trumnilien Karl-Erik Rönnglrd frin Ja kobstad pi slagverk. De övriga skivorna är av mindre seriöst intresse.
lyssnar på musik
THE SELECTER: Toom mu ch pressure (2-Tone Records 6307 693) Det av banden som spelar den mest traditionella ska-musiken är väl The Selener . det består också av mest svarta musiker (Specials hade två av sju) och arvet frmJa maica är av förståeliga skäl påtagliga. Samtidigt är uppläggningen av låtarna något enahanda, på skivan går nästan alla låtar i sam-
Till sin grund är dock ska rörelsen - eller kanske är der oriktigt att tala om någon rörelse - liksom mod-rörelsen opolitis ka. de betonar mer hiJligmg feeling och uppsluppenhet . The Specials gör enligt mitt tycke också dem mest omväxlan de musiken av banden. Si kan man förutom ska-rytmer också få höra reggae-tongmgar som Lex. i Too Hot eller Blank expression eller lite varstans på skivan. Ibland lmar man också ert öra till jazz eller till ganska typiska pop-litar. som i You're wonde ring now. Och man förstår sig också på att använda homblås instrument för att fi variation i musiken.
TOO MUCH PRESSUAE
-
THE SPECIALS: Specials (2 Tone Records 6307 687) Det ledande bandet inom den nya ska-musiken är The Specials. Det är o<;ksi de som har grundat ma tempo. Det är en randan skivbolaget ' 2-Tone (vars skivor märkning, för det svänger skönt disuibueras , av Chrysalis), som om The Seleeter. kom till därför att bandet inte Bandet får sitt speciella sound vil.le göra sin ~usik pi de stora «QQQC~ . lr.ll[l~ av d.ngerskan Pauline Black, som skivbolagens Villkor .._.=L._t!li1..Sl!Ji~ · sjunger med spännande röst och Alla ska-skivor hittills har för mycket rytmiskt . resten svan-vita omslag. vilket.f.!ii. ;:::..... Den enda vita medlemmen, understryker icke-kommersialis :~.. Neol Davies är en stor tillgmg men men också har att göra med som låtskrivare: Too much pres rasproblematiken i England; -;:::-' sure är inte för inte titellit och banden strävar till att minska _ .... ett av de bätue numren är också motsättningarna mellan svarta ==,"h Out on the sueets . Man har och vita . också fått med en gammal låt ::rw:... l som My Collie (Not a dog), som ni säkert känner igen om ni lyss The Specials är det band som nar till skivan. spelar den mest energiska musi Pauline Black & Blue har ett ken av ska-grupperna _ Det vilar något snabbare tempo än de öv The Specials mest framträdan fortfarande något av punk riga och är till sin fördel; här an de figur är smgaren Terry Hall, rockens anda över deras musik vänder också The Seleeter horn och QCkså i deras texter. som är som inte bekymrar sig så där sär blås. En bra grupp som spelar de mest medvetet politiska av skilt mycket om renhet och sån' t, mer finslipat än The Specials. men som har en sjusärdeles pon ska-bandens och ofta går till at men kanske saknar något av den dus över allt har gör. tade mot National Front (de en Bandet har en fin organist och' den senares gnista. gelska nazisterna) eller Margaret låtskrivare i Jerry Dammers och One step MADNESS: Thatcher trots att stämningen basisten Horace Panter drar beyond. . . (Stiff Records SEEZ och innehållet är lättare och inte ovanligt späntstiga och samtidigt 17) si anfallande .
=_.
== :.---
---
Kommunens Dag IMALAX 13. 7. 1980
HÖGMÄSSA i Peta lax kl. 10.00
HUVUDFEST i Aminne kl. 13.00
FESTTALARE Magnus Kull
MÅNGSIDIGT PROGRAM -
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA
Man har hållit på i tre år och på senare tid börjat spela alltmer reggae influerad musik under påverkan av Peps Persson och hans Blodsband. Det är inte trå;a om renodlad reggae. roc ~ t I är kanske mer närvarande Hos Rockamöllan än hos Peps . Ronnie Jönsson sjunge-r och spelar gitarr och har gjort b~e text och musik till de flesta låtarna. Texterna har något pas sionerat över sig -:- ibland kanske LO.m. lite för mycket - och handlar om väsentliga saker . En toppgitarrist har bandet i Mikael Svensson, som kommer loss ordentligt i titellåten Tron om varann!. ett av albumets bäs ta spår. Andra som man fäster sig vid är Caravan reggae och Where you really come from. Man sjunger på bide svenska och engelska. Callo har lite solo j Caravan reggae, som övergår j snabba Fly away, -också den en bra låt.
Det uedje ska-bandet är väj in get ska-band i egentlig bemär kelse, men kan anknytas till de övriga genom en viss gemensam nämnare i den uppsluppna liv sinsäJlningen och mod-rörelsen. Kolla fast baksidan av skiv omslaget! Det här är det band
'
I
Kristet på
stundars Det le dags för kalas för alla vinner av kristen sAng och musik pl Stundan, den 12-13 juli. Även finsmakaren pl den sakrala sAngen och musiken, skall fl sin del vid den sena klassiska musi kandakten, som le ny för i h, och som bllls i Solf kyrka pi lördagsat't6nen den 12 juli. Totalt le det frABa om fem olika tiUlWen, dels ute pl Stundars, dels i Solf KyrkL
O:-iE S'l'cr BE'kUND•.•
som använder mest humor i sin musik, det finns mmga parodis ka och LO .m. farsartade inslag på skivan. Madness betonar ofta att deras musik är rock steady-beat, men lika gärna kunde man peka på inslag både frm rock-a-billy eller 60-talets pop-låtar. Madness består av enbart vita killar och det hörs. Det är en mycket rolig skiva det här, som också innehåller mycken bra mu sik Lex . i My girl, The Prince el ler Rockin in Ab. I slutet på Mummy's boy upp repar gruppen 'they call it mad ness' och så drar man till med Chipmunks are go! lt really is Madness!
TOMAS EK : Mainosvalot (Kom pass KOLP 21) . Det här är nu redan helt annor lunda musik, "fmsktoppen" med vissa ambitiösa stänk i Mde musik och text. Tonen är för det mesta melankolisk, varför det är uppfriskande art B-sidan inne hlller något rivigare låtar, t .ex. Tähän kaupunkiin .
ROCKAMÖLLAN : Tron om va rann (Marilla Ma-LP 1054) Rockamöllan visste jag ingenting om förrän jag stötte ihop med Callo Rönngård (spelar förresten trummor alldeles utmärkt på ski van) och en del jakobstadsrockare i exil som hade diggat in bandet i Sverige. Nu har det varit tal om en tuCne i Finland for bandet, så pass på!
Bäst på skivan är änd~ en av de
lmgsamma låtarna, avslutande
Sateinen mu. Jag fäste mig
ocksi vid Silmät. Tomas Ek är en av de minga finlandssvenskar som sjunger på ~ OCKGAGMÖLL~cA. finska, och sjunger det gör han i Vl' -lV och for sig bra, men ändå gör ski van något tamt intryck. Hyggliga texter av Pasi Hiihtola. KlKl THIN (single) (Kompass KOS lOD) Kilci Thin är ert nyare helsing forsband som har producerat sin debutsingle. Några större framgångar är inte att vänta i den hårda rockbranchen om man får döma efter det bandet preste . . . . . . . . . . . . rar här. A-sidans Lähde pois är ganska Detta är nämligen alldeles o intetsägande musik och text, den troligt bra musik om än skivan lingsammare Missä oon på B-si inte gör gruppen full rärrvisa. dan är däremot ganska hyfsad den lär nämligen vara någonting och både gitarr- och trumspelet alldeles extra' live'. sitter ibland rätt bra.
.------JI!I!IIII---..
Bland de kända- namnen kan nämnas Giran Stenlund frln Sverige. Giran har tn bred reportar. han sjunger allt frln gospel till klassiskt. Speciellt un der musikandakten torde hans djupa baryton komma till sin rätt. .Slnggruppen Manna har de tre se naste hen sjungit tillsammans snm sagt i hela Norden . Manna är ungdo mens. g.ospelns och COUntryns vänner. Men en hel del andra skall medver ka, Som talare bl.a . Harry Mlnsus. Gustav Björkmand . Gloriakören , Solf församlings egen barnkör kommer att medverka vid familje samlingen.
SPINNROCK Punken med dess musik och liV$Stil har betytt mycket för minga av dagens unga svenska grupper. Det mlektes in te minst pl musiklesten i Göteborg den l juni die minga av tjejband~ ha de scenklJcIer och sminkning som 'k lart visade varifrin dom hlmtat sin inspiration. I Spinnrock, pl fredag kl. 20.00 i Sveriges P3 talar Birgitta Larsson samt Brandy som le singerska i göteborgs bandet Gustav B Död om just punke!\.
~~~~~~ · ~<~~·"~"~·~~';~
T_o_r~_a~g_en_d_en_ _lO_.O_7_.1_9_80____~~__________________________~
________________________
tänkte att det här ska vi nog v~a oss p~. S~ vi valde ut sju I~tar och ställde oss i ett gathörn . Först stod där en. fr~n USA. Efter andra I~ten var där l ~ och efter tredjr I~trn c ~O nyfikna tyskar (n. Hrla tide~ stod dr kvar. sA rfter sista biten var att köra da capo .
~-----------------------.. timme Vi höll s~ isenen och ochp~.fick ha en halv Siv och Tia det vimlade av gatumusikanter. till station och till Wien . br~ttom
t~get
på Interrail ::J Vi befinner oss nu i en liten JY uunför staden Mdk . Mdk Iig~er c "1'12 timme", utanför WIen . Vi anlände i g~ och börja de med att sU upp tältet. Vi har redan hunnit se Stock holm. där vi var i tv~ dagar. Oslo där vi ocks~ var i tv~ dagar. Kö penhamn där vi var i tre dagar och Milnchen. tv~ dagu. I Wien var vi td dagar och nu har' vi änt ligen lyckats hitta en riktigt idyl lisk by. V~a instrument har vi kons tigt nog fortfarande kvar. Ett pa ket med kläder har vi redan sänt hem. Vi har spelat i Oslo. Stock holm och Miinroen. det visade sig vara ganska lönsamt. spc:cidlt iMunroen . O I Stockholm spelade vi p~ Västerlmggatan (Gamla stan). men blev hotade med polisen av td arga damer. som ägde buti ken utanför vilken vi spdade. Där var inte lätt att fl plats för
I Oslo var det lungt och trev ligt. men staden är inget för ga-
Fönjänsten var verkligt god . O Om man betraktar städerna obrroende av spdandet ty.:ker vi
Efter att ha spelat
på många gator inför stor publik
O När man reser s~ här snabbt möter man en hd dc:! människor. men egentligen igen av ortsbe folkningen. Vi har t.ex. träffat
Äntligen har vi hittat en idyllisk liten by! tumusikanter. Atminstone inte vad fött;änsten beträffar . O Miinchen var för oss rena chocken . Vi gillade inte staden
n~ot vidare. men beslöt att för
söka spda där innan vi reste vida
re .
. Vi hade hött pi de andra mu
siltantema. men ingen av dem
hade riktigt stor publik. si vi
nog bäst om Köpenhamn . Sta den är öppen för a I l a slags ty per och stilar. Där kan man vara precis som man vill. Wien är bäst om man gilla{ konst och kultui. Själva nöjde vi oss med konsthistoria. naturhis toriska museet. en dd kyrkor och borgar.
mmga frm USA. som rc:sc:r med Eurc-RaiJ ( - InterraiJ). Tips p~ n~ra sevärdheter vi rikat p~ : Arhus slott i Oslo. Kontiki-museet ockd i Oslo. de gamla stadsddarna i Köpen hamn. en dd sm~rkor längs huvudgatan i Munclhen. Ste fansdomen i Wien . .
Här i Österrike är folk mycket vänliga. spc:cidlt om man s2gtt att man är frm Finland. O Tillbaka till litet konkret. I morse: vaknade vi för första gmgen i tält. till tonerna av valt horn och Donauflodens brus_ Fan tastiskt' ! Men dagen började med att vi slogs med myggor och svetwlc:s otroligt i tältet. Det var sA dän digt att Siv fr~de om jag sJrulle ta mitt liv. men jag sa att det nog blir bättre med en kortärmad T skjona . V~ ftu kost bestod av bröd. ost och yoghun. S~ har det varit un der hda resan. O I fortsättningen ska vi försöka hitta de s m ~ städerna och byar na. De stora är vi tröna p~. Hälsningar frmSiv
och Tia .
På en grekisk taverna
visar man uppskattning
med porslinskrossning!
O En liten hamntaverna är ett m~te
på en grekisk ö och att sitta och betrakta det myllrande hamnlivet därifdn är en upple velse . Visserligen är menyn på taver nan ofta skriven också på engel ska , men därmed inte sagt att man ska använda den när man beställer in maten. Nej ut i köket ska man för att få veta vad kocken riktigt bjuder på: lyfta kastrullock. snusa över stekpannan och kontrollera putt rande grytor . Sedan etter ett mycket givande' samtal (best~ende mest av gester) pekar var och en ut vad den vill ha . Och lita e~ att minsta lill~ önskning upptylls . Till maten dricker man helst husets vin. vilket setveras i char· miga karaffer och dricks ur mini mala gla.<
Medan vi äter betraktar vi hamn livet . och V~t samtal ac kompanjeras av äkta bouzoki musik frm tavernan , medan Pink FJoyds " The Wall " dund rar ut frm diskotetet som ligger vägg i vägg . G Mitt i allt stiger ett par greker upp och börjar dansa . Medryc kande. hetsigt och rytmiskt fram för de hazabriko, septaki . zorba . medan alla som tittar p~ lever med lika intensivt som dansarna själva . Plötsligt en smäll, en krasch, ett rep . . .Förskräckta rycker vi. till när ännu en tallrik kommer v.inande genom luften och landar med ett brak framför dansarna . Efter ·den stund först~ vi att det p~ n~?t .sätt hör till och en vänlig setvJUIS förklarar att det bara är grekernas sätt att vISa SID uppskattning .
GrelUskt hamnliv
Nu bara råkar det sig så att när vi ätit färdigt s~ p'ang ... Där kraschade fem taIJnkar till. Man tar väl seden dit man kommer . . . Grekerna tittar nyfiket men vänligt på oss och skratter när ock så ett glas kommer frm v~t bord . O Frm hamnen hörs en b~t tu ta . Det är sista kvåflsboiten som lägger ut till Pireus ochomborcl
finns mmga endagsbesökare . Det börjar bli sent för oss turis ter. men nattlivet runtom oss sjunger som en puttrande lavin massa . En häst galopperar förbi. mo ped och biltutor blandas om va randra och man talar ivrigt tvärs över gatan . Nöjda och belåtna betalar vi för oss, f~ flera vänliga kalinickta-rop (god natt) efter
oss . Bakom oss hör vi smällar av krossat porslin och bouzokimusik blandat med Abba-sound. O Natten är ljum och underban sval efter nattens hetta, himlen alldeles stjärnklar , men det gre kiska hamnlivet kommer att sju da länge än för att dö bon bara ett par timmar före gryningen . Assi&Kiki&Maj&Chata&Magga
,
Ton"...,.. den '0.07. '980
~
_
I---------------------------------------------------------~---------------------------------------------------- ~::J:TTNISKA
.....
POSTE':
-~
rans Mattans ingen bov!
......._ _sa aorinder". , ' wkmnmenw till sin arti ed.. ~n att han endast . . . . spelmän från Närpcs • _ Om det faktiskt är så, spcImäns uttalande ses fOr en avundsjuka och fd "numhet som man inte
adJae ror blismusiken som ban och unIdom i Närpcs att - - t spelmansmusik. Alla torde _ . . aJ sådant påsdendc lir totalt . ___ Da 6nns inte nä,ra som
..-kr fOr ett antalande att mc ...... - sblIc utÖYlU i Nirpc5 om ~ blåsiasuumcot här. Av idaa spelar i Närpcs . . . . .tir il det ytterst a om . . __ skulle syssla med spel _ _ _ _ om inte blåsorkestern ål dcna är naturligtvis att
. '..... - id2J är verksamma in
riIhic:k1ill ror att deras Ib föras Yidacc av yngre generaDa miste nra på äldre spel _ aonam ror spelmansmu &:...öd i Nirpc5 faller, och allra pi FI2IU Matuos, som redan i ål satsat det mesta av sin fri • III Wlldomen skaII beredas möj åII NÅGON slags musikutöv &:a. Mattaos har oraliga gånger blåsmusikanter påpekat ,• •_ __ och spelmansmusikens . ~:,dc'" och också ronökt få dem all i I.a:. WCJeliusinstituters nybör i 6o1spe1. De __ bar kaIIat Frans Mattans en är skyldiga honom en ursäkt, det . . . . . . no spelmän i Nirpc5 eUer KadIIoa på Öp, som kanske är
Fotiscup i femte • ringen ED fOlboUscup för juniorer. boMle och flickor. i l nAgot stort som ~ UJl8domsrincen satsar pA i som·
--
sensationslysrnad spetsat till spelmän nens uttalande. Anders Tcir. Monilla Malm, Ann Sophie Östergård, ~na Sigg, Linda Öhman. Ann-Louise Åbacka. Marian ne K1åvus. Eva Granlund, Nina Joss folk. Marianne Malm. Yvonne Björk halm, Maria Åbacka, Anne Haka. Ca roline Österås. bmo Haka. Mars Lip kin, Gun Bonde, Maj Bonde. Peter DahJblom, Mikael TåJ. Johan Heik folk. Gun Erikson, Asa Nordström, Leif Berg. KjeU Häggkvist, Ann-Sofie Granhäck. Ann-Louise Lassas, Ann Sofie Gran. Manka Esch . Jag rorsdr er indignation och jag känner mig i viss mn skyldig rill den . Jag är dessutom skyldig Ernst Ribacka en ursäkt . l. Anledningen till att jag tog upp Frans Mattans dominans i Närpci mu sikliv var art ett par a v de spelmän jag pratade med var beSvikna över den . De uttryckte sin besvikelse på ett sätt jag ryckte verkade lite avundsjukt. Jag fick rent av misstanken att i Närpd musik liv fanns en och annan ororIöst konflikt som kunde vara av intrcssc. DärfOr ville jag spetsa riU frågeställningen . Därror skrev jag att man "nästan" fick intryc ket att Frans Mattans är en "bov". sedd från spelmännens synpunkt. Jag hoppades på en reaktion från Nirpc5. 2. Tyvärr, kom jag att formulera mig klumpigt . Orsaken var stark tidspress, vilket i och ror sig inte rorliter k1um· pigheten. BI..a. verkade det av ÖP. taten som om det vore Ernst Ribacka som tycker att Mattaos är en bov. Men. nå,at sådant sade Ribacka aldrig. Av den anledningen ber jag Ribacka om ursäkt . 3. Det här kom ju att ra fram Mat· tans i en utsatt srällning, helt utan hans egen Rirskyllan . All han nu fåt stöd av aUa er som undettecknat insän daren är därror bra. Personligen har jag också fått uppfanningen. fast jag inte känner N ärpcs särskilt väl. att det allra minst är Mattans fel om det finns bris ter i Därpcsmusiken. 4. Har någon fler kommenran:r. så kom fram med dem! SVENOLQF KARLSSON
FSU-nytt FSU hade styrelsemöte i lördags och delade ut pengar till de olika distrik ten. ÖSterbotten fick 99 729 mk, Nyland fick 93199 mk och Aboland fick 63070 mk. FSV har ocksA sA smått börjat förbe reda en ungdomsbistorik som skaU vara klar 1988 när det är hundraånjubileum för ungdomsföreningsverksamheten _
~ö och Iskmo-Jungsunds id """P'- Alla matmer skall med and ... ord spelas under en och samma dag.
Pojkar under 11 Ar I Födda 1.8 1968 och senare. KLASS III Pojkar under 9 Ar I Födda 1.8 1970 och senare. Flickor spelar i en Aldersgrupp: KLASS X Flickor under 15 Ar I Födda 1.1 1965 och senare.
V.-je tLD&CIomsförening eUer annan Fe.te ringen hörande förening . . medverka med obqrlnast .... V.-je lag bestAr av 7 spelare - -a ....bytare. men endast 5 . . . . . - - . fAr bytas_ ra_r.. . . . . i tre olika A1ders ..-,per. UA.SS I Pojbc under 13 Ar I RiIIIIa 1.11," och ~ KLASS II
Anmälningar till cupen skall sändas till: SÖV clo Tor Sparv, Handelsespl. 10 D. 65100 Vasa lO. Anmälningstiden gAr ut torsdagen den 31 juli. men arrangörerna önskar att anmälan görs i god tid före nlmnda datum. En anmilningsavgift pA 25 mk per lag uppblres per efterkrav.
DmDa juniorcup skall gA av stapeln
~
den lO augusti klockan lO
"
Bra att de unga ej bara dansar
Varför
dansar
färre?
VOL VO·bytesmarknad
O NIr jag IAste i ÖP den 26.6 om varför ungdomen dansar mindre nu In för nAgra ... sedan kom jag
Här är ännu en som önskar läg k i sak k , ansga sig i debatten om ungdomens genast att tln a p en or dansande och inte dansande. Det ke den vik. tigaste.
O Anders vidrörde mina fundesom gjorde mej konfys när jag läs· te om tonårsrådets diskussion var, ringar lite i siu uttalande, nlr han att ÖP och SÖU ser det som n~ot sa "det kostar pengar ocJu! att gi negativt att ungdomen går mindre pi dans" •.. • Jag tror verkligen på dans. att vi hittar huvudsaken till firre Om vi vänder på saken då: har dansare i det höga biljettpriset. ungdomen ÄNTLIGEN börjat gö Att det kostar 20:- att komma in ra n~ot vettigare än att gå på pi dans en vanlig lördag Ir för dans? Dethär låter mycket gam dyrt. malmodigt med ärligt talat, blir O De flesta blir dessutom tvungna man en så mycket lyckligare män· att ta sig till dansen pi ett eller an niska av att fara till Åminne och nat sitt, antingen med buss med Carpella vareviga helg? qen möjligtvis pappas bil. Jag sysslade själv med det en tid , visst träffar man folk och får dan· B<:nsinpriset är dyrt och om man har nära 50 km tiII Forsby som exempd el sa, men dyrt blir det och man or kar inte hMla festmasken och prao ler till nigo! annat ställe i Norra Oster ta skit hur länge som helst. Jq bollen . klarar man sig knappast under 60 mk en lördagkväll. har tröttnat i alla fall. DäniII är väl lördagen ändl inte den Saken är ju den att sA mycket vetti· gare har ju inte verksambeten blivit. enda kvällen i veckan man är ute· bland Utom skäridanserna som tydligen har unl(domen och förstör pengar, Ska blivit vanligare. de är fina alternativ man slopa alla hobbyer man har bara , för all hä rld ati gl pl dans? till mammuttillställningarna. Jag själv är studerande och hör nu Dansmusiken som spelas. pA dans· platserna idag är avgjort dAlig. ska den mera ull den äldre danspubhken och spelas borde det nu Atminstone inte va· föredrar i stället au fara ut pl disco el ra av dyra importerade proffsorkest· ler restaurang när jag viU dansa , Det blir mycket billigare. rar. Fram för amatörmusiken! Det är inget fel pA att gå ut nu och Jag tycker synd om föräldrar som har då. men jag tycker ÖP borde lä&ga av kanske 2-3 ungdomar som ska ut pl med att presentera dans och revyer dans , Alla behöver ,p engar . kanske in som de enda vettiga sysselsättningar· gen ännu har körkort. dvs alla 1ker na. Den mentaliteten har vi tillräck· buss. Iigt av frAn förut. Det blir minst 150-170 mk för far au Framförallt skuUe jag vilja veta vad som har gått snett med idrotten här i slänga Ut varje ve~koslut för all barnen landet. Antingen är man en fanatisk ska kunna fara pl dans och ha roligt . lubbare som tränar 14 gAnger i veckan DäniII behöver barnen ocksl pengar och som inte har nAgra kontakter med inne i veckan för hdt utan pengar kla omvärlden, eller så har man aldrig satt rar men sig helt enkelt inte. sin fot i en gymball. Jag rycker verkligen att ni aansarran Finns det ingen utom jag som spor görer borde tänkte om när ni arrange tar för att det är kul och inte siktar på rar danser. Kunde inte slopandet av OS? nöjesskallen kunna sänka lite pl bil Det är ju överdrivet med ibland jellpriserna? känns det som om man vore för dAlig Jag är helt övertygad om att det för al! umgAs i "eliIgänget" och för sund för att hänga med de andra. skulle löna sig . Ta er i kragen om ni vill Gängbildningen är förresten väldigt ha mera folk pl danserna - Vart är vi stark bär. den är ocksA förknippad pl väg ? med dansande och inte dansande. SA jag hoppas al! saken absolut inte ...." El ; <~ " --1 dör utan vi borde tvärtom diskutera dethär mera. ÖP borde också tänka om och presentera nAgot utöver det gamla. bredda ert register belt enkelt. Framförallt hoppas jag att folk börjar fundera på vad de egentligen sysslar med .
VOLVO 242 DL____ .. ___ .. _.·79 VOLVO 244 L............... ·78 VOLVO 242 L.....•...... • .. ·78 VOLVO 343 L·aut..... . .. . •• ·78 VOLVO 242 DL. ............ ·77 VOLVO 343 L. . .. . ....... . .. ·77 VOLVO 242 l. .............. ·75 VOLVO 142 DL. ........ . .. . ·78
DATSUN 200 L. ............ ·79
OPEL REKORD dieiel.. . ... ·79 SAAB COMBI COUPE..• • ... ·78 OPEL REKORD farm. dle••I. ·78 BMW 1502... . ............. ·76
SAAB 96 L. •........ • . • .....76
Jakobsg . 41-43, Jakobstad,
tel. 967-10 222.
IL---------------ooI
-==-:;...___________________
JONNA KEVIN
Höj ålders gränsen
De hade verkligen haft en skön natt. Upplevt den gamla romanti ken . Nu satt de där nakna vid fru kostbordet och hon tittade blygt p~ honom och sa. Ah, det känns s~ varmt i mitt hjärta . Tacka fan för det. sa han du har vänster bröst i sopptallriken . • Henttu Coccola
Österbottniska Posten ÖSterbottnisk unadomstidni"l
Jakobstad, Finland ·
Medlem av tidninaarnas
förbund
Tidninaen utkommer varje tondaa
Redaktör och
ansvaria utaivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobsaatan 13,
Jakobstad, tel. 967· 13555
Postadress PB 27,
68601 Jakobstad
Redaktör i Vasa S-E. Glader,
Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961 -113 522
Redaktör i Sydösterbotten
Sertel Nyavd.
Box 21. 66100 Malax.
tel. 961~51 514
REDAKTIONSRADET
Alf SnelIman, ordförande,
Su s ann~
Lillkull. Karin Blomqvist .
Br;ta Svedlund. Ralf SHtar ,och
Lass~ Erikwln .
PRENUMERAnONSPRIS
1980
Helt år... . . . .. .. . ..... . 30. Halvt .... . ... .. .. . .. . ... 20, Skandinavien·..... .... . .. 40, Lösnummer. . . . . . . . . . . . . l, ANNONSMOTTAGNING
SÖU:s kansli, Vasa .
tel. 961-113 572 och 11 5372
Jag skulle vilja ha sagt följande: l) Äldersgrän5en pA danserna bordE höjas till 17 Ar. Det är inte roligt att SE pA alla asfulla 15-Aringar som inte kan ta vara på sig själva. Särsidida danstill· fiUen borde ordnas för dessa yngre . 2) Aldersgränsen skuUe kontrolle· ras. ID·kort sk ulle visas upp av alu "kritiska" fall. 3) Till ungdomar i 25·ån Aldern: Far ut pA ungdomsdanserna, de är ju till också för er Aldersgrupp. 4) Heder åt K vevlax UF som höjt sin Aldersgräns till 16 Ar. Vem blir nästa , som höjer sin AldersgrlnS . . . ? Tack för ordet! "Skorpionen"
- lIIIr"; 1:10:s fri""""'?
-JII. - Är de jiirsJuJ? • Stinn &Igy KoItIr.oIa
ÖP :s ANNONSTJÄNST
Kjell Vesterback
Jakobslatan 13. Jakobstad.
tel. 967·11827
Annonser bör inlamnas senast
måndag kl. 16
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobslatan 13. Jakobstad,
tel. 967·13 555 ANNONSPRIS I texten ... . . . . . ... . .... ... 2.60 Efter texten . . .... . .. .... . " 2.40 Bestlmd plats - .20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 nim, tilll&&spril -,30 spmm och fira . Föreninp spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis ka Posten anlvarar inte fOr ev. ska da som tillfops annon5er som in rinats eller som P& arund av post fOrseni"l inte infOrts i beaIrt num mer.
...
I
Torsdagen den 10. 07. 1980
Du h@l" väl inte glömt att förnya din halvårsprenumeration på ÖP? 20 mark kostar vi till årets slut det är inte mycket, men du får mycket.
Eller hur? ~~~----------------------
JA TACK!
Jag prenumerar på ÖP till årets slut
mill namn . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
min adress
Klipp ut ovanstående kupong och skicka den un der adress: ÖP, Pb 27, 68601 JAKOBSTAD eller ring 967-13 555
ar
EPIt;OD
et:
en
FAGEItÖ
PRODUCEO BY:
eNS
Vis t räff på Kilen 11-13 juli skall alla visvänner samlas på Kilen. Under veckoslutet klingar nämligen visor och gitarrer mellan de gamla byggnaderna på museiområdet i Sideby, tipsar Susanne Lillkull. Redan klockan 16 på fredagen inled! programmet med en v1sstig. Vid fem· snåret anländer de t.r ubadurer som va· rit på turne i ÖSterbotten till Kilen. Lördagell5 program består av ett vis· seminarium. Anna-Lena ÖStern leder " Danslek och visa" medan Kari Ryd· man hå11er trådarna för Viskompone· ring. På kvällen avnjuts "Öppen st· rand" - visor för publik på stränder och i stugor. Söndagen den 13 juli inviger gen.dir. Pekka Tarjanne Telefon· Central museet. Därefter håller vis· vännerna avslutningskonsert Såghagen. Så DU som inte har planer för vec· koslutet ännu - MÖT UPP PÅ Kl· LEN!
De nya
ITT·'rägtelevisione"'~
Made in Germany; men till vilket pris!
Country på Emet
tydligare
Årets countrykonsert vid Emet i Ter· jArv blir den tredje i raden. Datum för konserten blir · söndagen den 13 juli med början kl 14.00. TerjArv Ungdomsförening som står som arrangör för det hela rIknar med en publik på ca 2.000, vilken är unge fär detsamma som under tidigare år. Western Express, AU Robertsson Vasa-affäre n och Carina Wessman står för den svenska insatsen, medan Vanha lsä.ntA, Hovrättsesp l. ,: Bluegrass Legacy och Dottorn Strin ~ Tel. 961. 1 170" lJand sköter den inhemska delen. Ett är också saken: alla tecken tvder L=~~=:::!!!~!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!I!I!I!!J på alt konserten avslutas med den finska coutryhistoriens kanske hllti· gaste jamsession
~
I - Musiikki Ott