Österbottniska Posten (ÖP) nr. 18 1982 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN Rotrocken får efter följare!

'Hallåan' Lasse tror a När-TV o

TV anklagas ofta för att verka passiverande på män niskorna. Nu när När-TV eller lokal-TV håller på att kliva in i de österbottniska samhällena kan man &ip sig o~.passiviteten kommer att bli ännu mera _lIkatDl. OP besökte När-TV i Närpes och -'dliao" Lasse Eriksson och styrelsemedlemmen _illdersen fick frågan. Ingen av dem tror att så aDnuner an ske utan de ser nog enbart fördelarna cd lokal-TV, i varje fall så länge som utsändning sköts med ideella krafter. _. - • TV kommer inle au ver· pzssi, o ande, säger Peler. ,~...a.;._ . kan nog länka an det -

" ' _ a i n. lDCIl effekten blir

.,..sli&'«:o margineU så län är ideeU verksamhet maximalt blir två

_ _

perYCCka. Jr t -wla an motSalsen lS-cHmIJM gör alt folk ak

- inuesserade när

Usmalch - de har hm inlCessanl del kan rycker au del verkar " . funderar Lasse. Ik t.aittar au När-lV:s slcä - :111 risa snuuar från vissa

-:==~~och aU del endasl i '.

är tänkl au bli uuändningar. Sådana riI.Iställningar kan vara el[ unfullmäkligesammanlcä som inle annars är direkt väl Se sidan 9 - heUer.

Nånllngjör u.f?

Håkan 'W esterm~ i Över mark uf tror att uf-rörelsen kan utnyttja När-1V i PR syfte. Håkan tror att 1V överhuvudtagef' har haft sin glansperiod. , Nu vill folk ,träffas och ha roligt. Alltså räknar Håkan med att rek lammöjlighetema skall medfora att , publikunder laget ökar. (OBS! Man ' ser

inte När-TV 'i Övermar~ ännu, .men kommer troltgen på sikt). - När-1V får en positiv effekt ror Närpes ufo Vi har s~ngom tänkt u!nyttja Nar-TV ~ hOI?Pas pa att få dem att gora .nagot reporta ge om vad VI sysslar med i för~gen_ Dessutom hop pas VI kunna sända ut medI

delanden tillföreningsmed lemmarna, säger Alf Bäckström. Bäckström medger att det finns risk för att När-1V kan medföra att folk inte ids komma på tillställojn~r i väntan på att de skall Visas i När-1V. Men i likhet med de övriga så tror han att den positiva effekten skall bli dominerande;

ROTROCKEN foljs upp . . . Kulturnämnden i Korshobn har nappat pi kulcorse.kreter.ue ChristeJ HolmsU'öms fOrslag om att nämnden skall stöda en fin landssvensk rockkonsert . När nämnden hade sam manträde senaste torsdag beslöts att en rockkonsett i endera Smedsby eller Kvev lax stöds av KN med ett an nonsbidrag om 1.200 nk och en garantisumma om 1.500 mk. Dessutom skulle då ongdomsnämnden ställa upp med bussar.

l skrivande stund är det oklan om konserten blir den 21 eller den 28 maj . Klart är. au Smedsby inte åtar sig arrangemanget så uppenbarligen blir happe ningen i Kvevbx. f öljande grupper har pre liminärt vidrabts: JTK Brothers och Broken Sound med Korsholm som hemort plus Janames poporkestet. TM Group och Jordnära. Vad annat kan man säga än ett tack till kulturnämn den. Förhoppningsvis får också Korsholm efterföljare!

Rockkonsert

ni föreningar som m ycket liknar uf fOreningar även om de inte hör till SÖU ännu. Sandsunds och

i j eppo i morgon MEN. MEN det lossnar re dan den här fredagen. För då arrangerar tonårsrådet i Jeppo en rockkonsert med fyra band . Deo här konser ten har man planerat länge, berättar Patiik Stenvall i ) eppo. Och på fredagen smäller der alltså. På plats finns då )eppo gruppen AJcatraz, " spexar na' , Janarnes poporkester ' från VåSarrdkten (succeban-

områdesföre har en omfattan _ _ )JDlsverksamhet. nyligen funde bur de ska arbe ftdare och hw de ska

friviIlip, främSt fö att ställa upp biäIPa till.

. .bar

Se sidan 12

• Någ~a av,':fem som ~f~a och gärna går till Sandsundgården, fr. v. Monica Cederberg, Lisen Sundqvist, Martll SJoblom, BOfJe SIIndström, Anna-Maria Svanstrom och Magnus Klemets.

Se sidan 7

••

6 maj

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Ledarskribent Stig Björkas

Svenska showband

och 'discomaskiner'

Den som under den gångna våren gett akt på dansannons erna i OP har inte kunnat und gå att märka att de österbott niska orkestrarna haft väldigt få spelningar på våra dansplatser. Konkurrenterna är sven'ska show band och speciellt svenska , 'discomaskiner' . . De sist nämnda har observerats ytterst litet i debatten medan de svenska show- och dansbanden ' har många kritiska blickar på sig. När dansarrangörerna trillades för två veckor sedan höjdes röster for ett import stopp, men därav blir det intet. Däremot beslöts det att 1983 skall bli ett temaår för öster bottnisk musik. När jag ovan understryker att det är de svenska ,. disco maskinerria' , som varit de ÖSt erbottniska orkestrarnas värsta konkurrenter i vår vill jag be tona en fråga som ingen velat ta upp till diskussion .

• Showbanden behövs?! Varför? Jo , många dansarran görer har i år kört med någon Far & Son, Morfar & Farmor disco eIler vad de nu heter plus ett showband . Och det är be klagligt. Tidigare har odd svenska showband varit relativt vanliga (om än de verkar att ha

ökat 'i vår) men de har kom pletterats med ett österbott niskt band . Nu händer det ,alltså ofta att det bara är blå gult på scenen . . . Betänkligt! Nu hör jag inte till dem som vill gå i spetsen för ett import Stopp av svenska showband därför att jag tcor att de be hövs. Som impulsgivare åt våra eg na orkestrar. Som drag'plåster för publi ken - men iOte alltför ofta. För att inte ge konserterna till tätorterna och ytterligare försvaga publikunderlaget . Men, det skall naturligrvis inte finnas ett svenskt show band på dansarrangörernas-lis ta varje kväll det är dans. An ders Fors i NUFS sade, när ton årsrådet var samlat nyligen, att enligt hans förmenande är det en lämplig dos om en vinterarr angör har en show på hösten och ~n på vår~~ . J?et låter ~?m en nmlig avvagnlOg - storre bör dosen inte vara.

• Inte hur utan vad! Däremot går jag gärna i spetsen för en riktning som förespråkar ett importstopp av svenska dansband vintertid (också sommartid , men inte på sön dagskvällen, för där är säker ligen L-G Sperrings åsikt värd

att understryka - utan svenskt dansband, ingen dans!) och av "discomaskinerna" under hela danssäsongen . "Den österbottniska dans kvaliteten är numera så hög att import av dansband knappast är av nöden", säger Frej Hög dahl i Sound och det har många andra sagt. Kvaliteten behöver alltså in te diskuteras. Däremot vore det skäl för orkestrarna att hör samma de kritiska röster som påtalar att de inte kan spela Jockemusik. Om man ännu vill diskutera kvaliteten så gäller det inte hur orkestrarna spelar utan vad! Ifråga om "discomaskiner na" är väl dansarrangörernas försvar det att de dels är billiga och dels verkar att vara det som publiken velat ha. När det gäl ler priset kan man då hoppas på att den föreslagna nyord ningen som A & M skall utreda återställer ordningen på torpet. Publikens krav skall tas med en nypa salt i d.e n här frågan, eftersom det l mycket är en modefluga och som på kort sikt är inkomstbringande för före ningarna men på lång sikt kan bli ett slag under bältet på arr angörerna själva . Eller. Vad händer när publi ken inte längre vill ha skivor utan levande musik och det in-

Doctors Music:

Vi kör fetnton

egna låtar en danskväll

Det har under den senaste tiden skrivits en hel del åsikter om fin landssvensk rock och dansmusik i ÖP har jag skall här ännu komma med några synpunkter. .. Enligt vad det skrivits i OP har jag fåu den uppfatC!~ingen, au de flesta dansband i Osterbouen inte gör egen musik, utan spelar endast kända låtar som de vet au . publiken gillar. Kan deua bero på aec orkes trarna är rädda för au deras

popularitet skall sjunka om de spelar okända lårar eller faecas den skapande krafren? Jag spelar själv i der väsrny ländska dansbandet Doctor ' Mu sic och vi har redan från försra början sarsat pa egna lårar, även om vi i huvudsak spelar kända hir-lårar. Efrerhand har vi märkr au publiken på dansplatserna börjat känna igen våra lårar och au de blivir alltmera omtyckra. Då har

vi ökar andelen egna lårar hela ri den och för närvarande spelar vi GI 15 egna hi tar under en dans kväll och av dessa kommer 10 på vår första LP-skiva "'Håll i har tt> . " som ges ur i maj av skiv oolager Rec Time. Om -; inte ha de haft egna lårar skulle denna skiva knappasr ha blivit av, för vissr verkar skivbolagen (åtmin stone vissa) vara intresserade av finlandssvensk musik om arrister-

te längre finns österbottniska orkestrar?

tillfällen betonat: Dansbehovet finns! Men ju längre det tar in nan kursen ändras desto kräs nare kommer publiken att bli. • Dansbehovet finns! Och precis som ifråga om åldersgränsen handlar det om Då man diskuterar danskrisen solidaritet. Alltså bör alla ta med österbottniska ungdomar 1983 års tema på allvar: Öster får man höra att dansarrangör bottnisk musik på ~åra dans '. erna skämt bort publiken med· platser! Och varför Inte redan svenskt. Och det vittnar också nu? den gångna våren om . Svenskt, Och om arrangörerna tycker svenskt . . . att 1-2 showband per säsong En kursändring betyder tro ligen i början att publiken är för litet kunde de svenska minskar ännu mera. På sikt banden kompletteras med fin landssvenska roc~grupper ~ kommer fubliken att åter bördas til uf-Iokalerna. För 1983 med betonIng pa öster-' som Sture Erickson vid flera bottniskt .

na bara har eget material. Över säecnings- och kopieringslåtarnas tid verkar nog vara förbi . Det har ralars om au de öster bouniska banden har så långa avstånd rill Helsingforsregionen där de flesta skivbolagen och ra dio och lV ligger. Att få kontakt med radio och lV-redaktörer tor de inre vara så svårt, däremor kan det vara lite krångligare au kon takra skivbolagen , efrersom det oftast krävs eu personligt besök för au få någonting till stånd med dem. Därför frågar man sig, xarför tnte starta eC[ skivbolag i Oster bouen som skulle hele koncen trera sig på finlandssvensk eller österbounisk musik . Jag är säker på aec eu sådant bolag skulle bä r;! sig om der bara fanns tilräck ligt ivriga personer som skulle

dra igång det hela. Den finlands svenska marknaden är ju ändå räec så stor och dessutom har det på finskt håll börjats visa intresse för svensk musik, lyssna bara Lex. på "Jokamiehen lista", där det på den senaste tiden figurer at sådana namn som Tomas Le din, Auack och Freestyle. Det finns också möjligheter al( få understöd för skivproduktion, Lex. svenska kulturfonden till delade Doctor Music i år eec sti pendium på 8 000 mk, vilket man kommer räl( långt med. Till slut vill jag säga au det är viktigt au man själv tar initiativ, för varken radio, lV, skivbolag eller fonder är så aktiva al( de sö ker upp en, det är arcistern;! som skall ta det första stegel. Meq vänlig hälsning HANS-AKE MANELIUS

Torsdagen den 6 maj

Till "påverkare" av amatörsituationen i Österbotten

Skall vi babbla ihop? Vi se på teater på olika sätt med teatern vi tolka vårt kulturarv rätt Vi spelar, sjunger, vi trivs och vi skrattar. Och därför vi alla högt amatörteatern uppskattar. ? ? ? Varför inte göra det ännu bättre. - Skapa en effektiv organisa rioo vars enda syfte är att stärka odI utveckla amatörkulruren i lä net. föreställ dig: - En stor,.. nyrenoverad gård någonstans iOsterbotten. - Varje tisdag (!.ex.) lever huset med ert amatörgästspeL - Varje veckoslut pågår där en kurs av något slag, för nybör jare eller dragare, för skådespela re eller dekoratörer, en praktisk eller teoretisk kurs. Kaffe, mat och övernattning möjliga! - Kontinuerliga utsrällning - ar. . - Konserter, paneldebatter och danser. - Eher varje tillställning dis kussion och samvaro! Hur många av oss har någon ordentlig uppfattning om hur amatörkulturen ser ut i hela lä net? Om vi granskar amatörteatern - visste ni att av fyrtiotvå pre miärer, endast tio spelas mer än

fyra gånger och av resten många enbart premiären. . Detta beror inte på att grup pen inte vill spelas eller att det som framförs inte är bra. Det be ror på att den lok.ala publiken bara räcker till för en föreställ ning, eller två eller tre. Vad skall de göra sedan alla bybor sett den? Turnera! Vart? Vem ordnar det? En organisation! - Vilken? Det är detta vi skall diskutera! Eller tycker ni kanske att den kan sköta sig själv, blomma upp och dö ut, i lugn och ro, medan vi sitter och- är nöjda när den le ver och undrar om vi borde göra något när den dalar? Men vi som har ett visst ansar för den, vi vill att den kontinuer ligt s~all blomma, leva, och för nya sIg. Vi har nu tjugofem stora revy er. Alla är bra! Det märks fram för allt 0IT! man gör en jämförelse utanför Osterbottens gränser. Vi har skapat en egen teater, en egen profIl och har blivit före gångare för amatörteatern - in te bara i Finland. Man skall inte uo att detta all tid har varit ~, alltid kommer att bli så_ Den Osterbottniska ama törteatermyten är en myt! Det som nu [mns har skapats under .. loppet av sex, sju år. 1977 fanns sju revyer i Oster botten av mycket varierande klass. Nu finns tjugofem, stora,

av medelgod till strålande klass! Nu gäller det att ta vara på det som finns, utveckla det, få det att gå vidare. Vårda rötterna och använda topparna, för att vi alla skall få känna stotthet över att vara svenska österbottningar." Men hur ~ör ~i detta? - Kom ull BJörköby längst ut i skärgården - åk med den omtalade färjan, så länge den finns - åk den smala broarnas stig - och DISKUTERA, PLA NERA och SKAPA! För detta gäller sist och slutli~en oss alla, vad som gör oss till Just oss. NU och i framtiden! För att vi skall kunna ordna detta så trivsamt som möjligt, så ber vi er på förhand (gärna i god tid) koqtakta länsregissörerna Kristina Agren och Mischa Hieta nen (961-267 912 eller 213 953). . Ni blir inte bara bjudna på kaffe och bulla ni skall få se på amatörteater - Björköby uf:s omtalade, omskrivna och prisade föreställning av ''Jåånasus arve" - heimIaga från början och till slu!. Torsdagen den 13 majl klockan 16.00 P.S. Enligt välunderrättade käl lor blir det sommar även i år Kom sommaren och framtiden till mötes i Björköby den tretton de maj. Önskar Kristina Ågren Mischa Hietanen

DU!

i åldern 14-18 år som vill: UPPLEVA UNGDOMLIG TEATERFEELING PRÖVA PÅ CLOWNENS ROll PRÖVA PÅ AKROBATIK VARA. MED OM MUSIKIMPROVISATION OCH DANSRYTMIK Allt detta i unik skärgårdsmiljö i Pargas vid Åboiands folkhögskola den 31. 5.-4.6. 1982. På FiQlands Svenska Ungdomsförbunds teaterJäger kommer vi att syssla med bland annat följande: Övningar i kroppsmedvetenhet Pantomi och kreativ rörelse Clownens arbete och trix Akrobatik Tillverkning av masker Musikupplevelser och dansryr.mik Samt på basen av den teknik vi lärt oss, jobba från improvisation till uppspel. HUVUDI,ÄRARE: Nina Granvik, dramapedagog; Eva Mårtensson, dramapedagog _ KURSAVGIFT: 350,-. I avgiften ingår undervisning, uppehälle och inkvartering. RESOR: Arrangörerna ersätter resorna upp till 110,-. ANMÄlNINGAR: Senast den 12 maj till: FINLANDS SVENSKA UNGDOMSFÖRBUND NYLANDSGATAN17B26 TEL. 90-644 959 eller 640 850 eller SVENSKA ÖSTERBOTIENS UNGDOMSFÖRBUND HANDELSESPLANADEN 10 D TEL. 113 572, 115 372. SAMLING: Lägret börjar den 31. 5. kl. 12.00 och beräknas sluta den 4. 6. kl. 16.00. Mer information om lägret kan fås av teatersekreteraren Gunlög WesterIund, SÖU te!. 961-113572. harmoniska människor i en riktig miljö. I showen ingår också en beskrivning över vad en atom bombsfullträff mitt i Helsingfors skulle innebära_ Men Erik Häggman ger en SOrtS" bruksanvisning" _ Människor som lever i harmoni lever i fred, säger han_ Unga som känner trygghet är harmoniska människor. Alla slag av menings full sysselsättning kan betecknas, som fredsarbete. Det är meningen att showen skall utgöra underlag för diskus sion, fortsätter Häggman. Vi har medvetet avstått från att visa bil der från krig eller kärnvapenexp lotioner.

Trötta på dans systetnet Us och begrunda: Nu är vi trötta på nuvarande danssystem. Varför diSkrimineras kvinnorna även på danserna? Vi vill inte ha l da mernas afton om året (då diskri mineras ju herrarna) utan fulls tändig jämlikhet året om! Det kan väl inte vara så omöjligt att genomföra? Till orkestrarna: Försök bättra er, nästa gång kan ni väl säga att här _råder dansdemokrati, seka mehu, blandat eller vad ni nu kommer på - kanske köttf.irs!? Det är ju helt löjligt att de s.k. herrarna har någon slags ensam rätt!! Dessutom: Trevligt vore det också om det blev allmänt att bjuda upp på snabba danser! På andra platser går det ju, varför inre här, som det är nu måste man vara hemskt modig för att ~ något så radikalt, den Utval de f:urar inte vad det rör sig om, hcb enkelt!! SkriVet i djupt .srinnod efter Vappen. . ~"

Fleawood Mac

Teaterrutan

När showen visades i Skaftung blev det diskussion om huruvida delta var politik_ Åsikterna fram fördes av Johan Klavus, som me nade att FSU och SÖU genom showen tar partipolItisk stäJl nIng.

• Bild jrJn onsdagskvllllens möte i Skaftung.

Disco-diashow kring fred

[ntressant satsning men trögt tned debatten Vf-rörelsens engagem~!1g i fredsfrågan följdes upp senaste vec ka med några träffar iOsterbotten . FSV:s organisationssekrete rare Erik Häggman var upp och "testade" en disko-dia-show som producerats av Pohjola-Nordens ungclomsrepresentants kap. Han visade showen vi9. uf-träffen i Skaftung och Nederve til samt för eleverna vid SOFF och lappfjärds folkhögskola . Disko-dia-showen beStår av 160 svartvita diabilder som presente ras till rivig rockmusik samt litet

förklarande tex!. Det är fråga om ganska chokerande och skakande bilder med motiv från Helsing-

• • •

fors. Det är bilder av barn i stads miljö, unga med långt hår och punkfrisyr, delvis utslagna alko holister och i allmänhet männis kor som lever i kulturens gräns marker. Fredstemat är inte så lätt att upptäcka i produktionen_ Mot slutet visas dock en del bilder av

Häggman -och Hans Hortans polimiserade emot honom och menade att inget politiskt parti har monopol på fredsarbetetAllmänna intrycket såväl i Ska f tung som Nedervetil var att showens budskap verkade avläg set. Unga på den österbottniska landsbygden har svårt att enga gera sig i de problem som före kommer i Helsingfors. Den de ban som Häggman hade hoppats få till stånd ville inte ta fart. Men P-N:s produktion "Ung dom för fred" är en intressant och ovanlig satsning. Den inleds med konstaterandet "Någonting kan göras" och avslutas med uppmaningen ,. Morgondagen kräver mod".

1!!!!!~=:=== ___--...,-_______T_or_sd_a.;...ge_n_d_e_n_6_m_a.:.....j------~-------r-4-,1

AMIIIIE

Folkpark * Malax

SÄSONGÖPPNING - Lördag 8. 5. kl. 20-01

If'J

Aminnes häftiga 82 inviges av våra egna

J' 'J

EXOM Compression och

* * *

* Välkommen igen * BUSSAR:

Från Vasa kl. 19.30 o. 20.30 (Via Sundom kl.

19.15). Övermark kl. 19.30 via Pörtom, Över

malax, Töjby kl. 19.30 via Harrström, Strand

mossa, Korsnäs, Petaiax.

Inträde 20 Mk Åldersgräns 15 år.

Följs under sommaren bl.a. av: Tomas Ledin - Freestyle

Snowstorm - Attack

Paul Oxleys Unit - the OZ

Häng med Aminnes häftiga sommar!

DISKOTEKET Sommarens "Discovåg" inleds med

CONSP/RA T/ON

15. 5. NÄSTA HELG!!

Sommarens första artist:

EVA DAHLGREN

Vad sägs om det??

I år har vi satsat stenhårt på våra söndagar! !

- Populära danskvällar för mogen ungdom.

NU ÄR DET DAGS FÖR SÄSONGÖPPNING I

~ YTTER· ESS· E ..

UNGDOMSKONSERT och DANS i

KRONOBY SAMLINGSHUS fredagen den 7 maj kl. 20.00

DAI,ZY LUDICROUS STYROX TEDDY CATS Inträde 10 mk Bussavgift 10 mk

.I\rr: Kronoby uf&nf och Kronoby Ungdomsnämnd

BUSSAR : Widjeskogs buss nr 1 fran Kortjärvi 19.00. Terjärv kby 19.15 via Granö. Tast 19.30 via rMurik , Brännkärr, Kronoby 19.50. Widjeskogs buss nr 2 tran Småbönders 19.00 via Hackas , Terjärv kby kl. 19.15 via Hästbacka och Kolarn , SÖderby Björklunds affär 19.30 via Snåre och Mtrjärv, Krono· by 19.50. .

Torsdagen den 6 maj

Att skriva texter: VARENS VERKLIGA INNEHÄNDELSE

ROCKKONSERT

IJEPPO

Fredag 07. 05. ·82 kl. 20 FÖljande sevärda band finns på plats: • JANARNES POPORKESTER

• BOOTLEG

• TM·GROUP

• ALCATRAZ

• JTK·BROTHERS

BUSSAR: 10 mk tur-retur. Ekmans från J:stad 19.15 via Nykarleby. Svan bäck 19.15 Mun

sala via Hirvlax o. Monå, 19.30 Oravais Grillcenter via Pensala.

INTRÄDE: 20-21: 15 mk, senare 20 mk.

Ett gymnasium utan läxor och pro Sommargymnasier är något relativt nytt i Svensk

finland, berättar rektorerna för de tre svenska som

margymnasierna i Yttermark, Lappfjard och Nagu.

" Att gå i gymnasium är ganska jobbigt. Men det är

roligt också. Det är roligt att syssla med saker som man är intresserad av. Vid sommargymnasierna tar man vara på det brul med att studera - och slipper det mesta av det som är besvärligt, såsom läxor och prov. Genom att man bor tillsammans och tillbring ar den allra mesta tiden tillsammans hinner man bli bcb..nt med varandra, ha trevligt tillsammans och ändå lära sig en massa sånt som man har nytta av i sin vinterskola" . Så här säger skolorna i sin gemen samma folder där verksamheten presenteras. Der krävs en viss kvalirer, nigon form av gymnasieunder risning säger Ulla Holmberg, relcror för freds-sommargymna slet i Lappfjärds folhögskola. Der sbll vara meningsfulla aktivirer CI .. dygner runr" man skall fi re bara kunna välja någor äm ne och fara hem mellan. I princip skall der all rid vara inrernarund ervlSnlOg. Och förurom fredsarbere och internarionalismär ronvikren lagd på språlr i Lappfjärd. Freds gymnasier är rväspråkigr och W1Ict för 15 elever från vardera språkgruppen, vilka kan välja en dera 3 h svenska eller finska per dag. Dessurom finns der möjlig her arr välja ree timmar engelska för rväspråkiga eller urländska elever. Der här skall kombineras med engelska eller kommunika rion och samarbere samr grupp arberen. Nyrr för i år är rvå inreo dukrionskurser på 6 rimmar var dera i ryska och spanska. Grupparberena är centrala för fredsfrågorna. Uröver der här blir der föredrag, diskussioner, ex kursioner o~s.v. Der handlar om mycke r kvällsprogram och der här är väl också err särr arr visa på arr den sociala samvaron är en vikrig .ingrediens sommar grmnasler.

Skapande verksamhet

I SöFF ges rillfälle an förbäma sina kunskaper i de cenrrala gym-

nasieämnena, berärrar rekror Brirra Hannus. Och de här srudi erna kan komplerreras med SÖFF's specialirer, den skapande verksamheren. - Man behöver allsidigr ur veckla sin personligher och der kan man ~öra på err friare särr än normaIr l skolorna på SÖFF:s sommargymnasium, säger rek rorn. Gymnasieämnena, av vilka man skall välja rvå kurser, är fins ka, engelska och maremarik. I fråga om den skapande verksam heren är urvaler nkr och man kan fördjupa sig i drama och rearer, reckning och målning, keramik i skolans nya verksrad , musik, svarvning, bandvävning och folk dans. Rekrorn räknar med arr 2- 3 ämnen av den skapande verk samheren är lämpligr och urvaler gör eleverna narurligrvis själv. Skolan har srörre kapacirer än Nagu och Lappfjärd och räknar med arr fä 50-70 elever. För kvällarna har skolan många programförslag, bl.a. ur färder, narursrigar, fredskväll och besök på Närpes sommar rearer. Men man påpekar an eleverna har möjligher an kom ma med egna önskemål.

• Bilden i centrum Också sommargymnasier i Nagu lockar med skapande verksam het. Teckningen har en

BI1.D-SOMMARGYM"IASIUM

undanträngd roll i skolan i dag. Der är massor med reori och frågan är hur reckningens roll skall kunna försrärkas; säger rek ror Jan Lindh. Genom integrer ing med aridra ämnen försöker vi få fram beröringspunkrer, fon särrer han. Kursprogrammer omfarrar A, B och C-kurser och vill man kan man delra i allesammans. Bild klassificering och analys blir der cenrrala i den 22 rimmar långa kursen i bild och miljökunskap. Bild och språk i t.ex. seriernas värld samr reklamen behandlas i bild och modersmål. Der finns också kombinarioner med mare mariken sam r hisroria och sam hällslära i B-kursprogrammet. C-kursernaär konare och de ree aIrernariveri besrår av film kunskap, fantasi och kunskap samr miljökunskap. Sommargymnasierna pågår SÖFF under riden 13-24. 6, i Lappfjärd 27.7-10.8 och i Na gu 1-14. 8. Kursavgifren är 150 mk i alla ree, men kosr och logi kosrar 700 mk i Lappfjärd och 550 mk i de båda andra gymnasi erna. Vill du vera mera om som margymnasierna så har brosch yrer sänrs rill alla skolor och om du inte serr av den är der ba:a arr fråga efrer den. Man kan också vända. sig rill r~krorerna för art få mera IOformauon. De ree rekrorerna framhäver arr det är någor speciell r med sommargymnasier och bero nar då specielle den sociala samvawn och der arr sommargymnasiern .. ofra fungerar som väckarklocka för eleverna: Nyfikenheren väcks i någon fråga och moriverar elev erna rill arr ra reda på mera. Jan Lindh hoppas på arr bild kursen i Nagu skall ge eleverna alrernariv som de skall kunna ra med sig ri ll skolorna - ge im pu lser för reckningen. STIG BJÖRKAS

Från rock till visa

Vilka krav skall man ställa p.1 en god rocktext ? Vilka är kra ven på en Kod visa? De här {rågorna försöker man i som mar besvara på kursen "Från rock till visa - att skriva tex" ter. för populiirmusik" piJ SÖFF i Yttermark. Och gär allt i lås får kursen en verkligt intressant föreläs are i Mikael Wiehe. Men än nu har han inte svarat ja bara meddelat att han är intresser ad om tidpunkten passar ihop med hans egna planer.

Srure Erickson, Ulla Launonen och Benel Nygård drar planerin gen av den här kursen som kom mer arr r.ågå 20-24. 6. Den rik rar sig ull ungdomar som skriver rexrer, dikter och visor för" skriv bordslådan" men också rill musi ker som skriver I vill skriva egna rexrer rill sin musik. Förurom arr Mikael Wiehe evenruelIr dyker upp på SÖFF så kommer bl.a. prof. Lars Hulden arr medverka samr också medlemmar från Jordnära och Morgonsömn. Kursanmälan bör göras senasr den lO. 6 och kursavgifren är 430 mk, vilker inkluderar helpensi on. Till den här kursen årer kommer vi i err senare skede.

Konstläger

Bildkonsrinrresserade ungdomar i åldern 16-23 kan delra i ung domens konsrläger 13-23. 6 der är en fortsärrning från ifjol. Kursen är nordisk och man job bar med reckning & mälning, skulpru! oc.h. keramik. Föreläs-

ningar, prakmkl arbere, hand ledning och kririk av arberena blir det. "Konsren förmedlar SKÖN HETSUPPLEVELSER! må de se dan gälla arr årergiva en verklig eller fikriv upplevelse eller arr ge urrryck för en poeusk erti!-renher! Konsren glädjer oss arr FORNIM MA, den överför i visuell eller audiriv form sådanr som kanske annars skulle gå oss förbi". Kursavgifren är 650 mk med helpension och inkvanering i rvåpersoners rum och anmälan bör göras senasr den 31 maj.

D Mycket att välja bJand Abirurienrkurser i finska, engel ska och maremarik 31. 5-12. 6 ord nas i samarbere med Vasa sommaruniversirer och kursan mälan bör göras senasr den ] 5 maj.

Andra kurser på SÖFF i som mar, men som inre direkt vänder sig rill ungdomar, finns der en hel del av. En kurs i pedagogik - der är en forrsärrningskurs för approbarur - blir der under samma rid som abirurienrkurser na pågår. Den som påbörjar app robarursrudierna men inre slut fön kurserna i "Pedagogikens hisroria och urbildningssocio logi" och srarisrik har möjligher att delra. Skolans nya keramikverksrad inviger man med en keramikkurs den 2-11. 6 och den kursen är mycker praktiskr inrikrad. Kurs anmälan senasr 20. 5 och här gäl ler der arr skynda efrersom kvo ren jus r är fylld. En forrsärrningskurs för längre hunna i konsr ordnar man 2-11. 6 med remar landskaps måleri. Musikkurser blir der pensionärskurs 24. 7-14.8, 18-22.8 och en kurs i möbel renovering 16-20. 8. Närmare uppgifrer om kurser na kan fås av kurssekr. Olav Srorgård eller frår: skolan. STIG ~JÖRKAS

Korsnäs kurscentral anordnar

- intensivkurs i finska Kursen, som hålls i Korsnäs, planeras starra 31. 5. ~82 och pågår i sex veckor. Kursen rikrar sig rill personer med grund kunskaper i finska, som önskar bäma de praktiska kunskaper na. Efrer genomgången kurs bereds kursdeltagarna möjligher arr avlägga språkprov för erhållande av sprllintyg. Under kursriden fäs undervisning, mar och bosrad graris och dessurom kan reseersättning och urbildningssröd erhillas. Ansökan till kursen kan göras på närmasre arbetskraftsbyrå och bör inlämnas före 12. 5. -82. Tidigare arbetsintyg och skolbe tyg bör medtagas.

Arbetskraftsbyråerna

MATEN ÄR VART VA'R UMÄRKE

ALLA 'DAGAR: Dagens rätt 14.00 ink!. smör, bröd, mjölk ca.,:e vard. 08.00-21.00 lö, SÖ 10.00-21.00

ReSt:aC.u~.ang

canfz 66200 KORSNÄS ...961-&41152

({~

~!!!!~==~i~~ '~'=:-~"~ _______________________T_Or_sd_a~g~e_n_d_e_n_6_m~aJ~'-----------------------------------1 6 J ~~ ~~

~~-::

-':..

...

_ _

"'."7

--",

.~.

.-Y.-"::'

~_~".

__ . : _

Sound 10 år:

'Fågeldansen

• vIsar att nyheter behövs' - Fenomenetfågeldansen räddar oss visserligen in te ui"danskrisen, men visar att ungdomsdafsen mår bra av att då och då tillföras nya stimulerande ele ment. Plats för ideer med andra ord. - }ockekampanjen bör hela tiden rulla vidare. Det kommer nya generationer och gamla kunskaper i pardans rostar så lätt i discodansens virvlar. - Därtdl tror . jag bergfast på åldersbegränsade danser i kombination med konsekvent genomförd ordning som ett gott hjälpmedel att på sikt återbör da de förlorade generationerna efter 17 tillbaka till uf-danserna. Det här säger Frej Högdahl i Ny karlebl'. Han tillägger a[t vår (.5' terbOl tniska danstradi lion, sa som den urformats av uf-rörel sen , definitivl är värd au satsa på. Frej jobbar till vardags på Nor mens lågsladieskola som klasslä rare. Han är också bas för dl"! ös lerbottniska dansbandet Sound . (Sound firar förresten nu (io-års jubileum. Planerna går Ut på att uppmärksamma denna i dansor kestersarnmanhang aktningsvär-

da ålder med någon form av show kring Sound" dansmusik under ett decennium.) - Vi har en danskris och vi står vid ett vägskäl, säger Frej. Orkestrarna känner minnsann också av krisen. Nu senast fick vi la emot tle.ra annulleringar från föreningar , som åtminstone till fälligtupphör med ungdom~ danserna. För ungdomsotkestrar- . na är det viktigt att hiua en väg ut ur vågdalen. Arrangörer och dansband har all anledning att

• Dansundervisning eUer inte i skolan är en kontroversi.eU fråga, som bru· kur ge upphov tillföräldrareaktioner btide för och emot. Men det finns etl färdi!:t utarbetat folkdans/J(ammaldansproJ(Tam för J(Tundskolan. Hi;r if) det Tuija och Maria i Normens skola i Nykarleby, som viirmer upp mjol en gymnastiklektion med shollissteg.

• Med i Sound är bl.a. Le'f Andersson, bas och Olav Sundqvist, trummor. tillsammans grubbla på pröble matiken. På något sätl måste vi ocbå komma bäme till tals med vår publik. Frej Högdahl har vid det här laget perspekliv på problemet både som keikkamusiker och som vanlig uf-dansare. De är på ba sen av sina samlade erfarenheten han för diskussionen . Åtgärdsre ceptet är som synes inte alls revo lutionerande eller ens nyn , tvärt om. Det blir inte lättare förverk ligat för del. Rem konkret umyckt anser Frej att skoldanserna igen borde bli inkörsporten lill ungdoms dansen. De aktiviteterna i kom bination med åldersgränsen kun de stoppa den ökande invasionen av allt yngre tonåringar till ung domsdanserna . Och naturligtvis måsle wnårsföräldrarna aktivt stöda en sådan kampanj, annars klarar inte fOreningarna av au upprätthålla en någol så när ef fektiv åldersgr;ins. Den andra viktiga och avgö rande fakrorn är ordningen på danserna. Trots alh är det med ordningen trivseln kommer och den absoluta majoriteten av ung domar vill iIHe härja. Det gäller au ordna det så, a[[ tonåringarna inte känner någor tryck på sig au vara tuff. En orsak till slitning är också att litet äldre ungdomar in te vill umgås med högljudda tOn ·'I[ingar. som har helt annorlunda krav på en danstillstälining är nå got äldre. - I början aven nyordning vore säkerligen trycket ston på arrangörerna. säger Frej. Det är också troligt att publiksiffrorna åtminstone på de mindn: dans

platserna ytterligare minskade. På sikt är jag övertygad om a([ det skulle bli tvärtom. Problemet skulle vara att överleva medan medicinen verkar . Den österborrniska dans bandskvaliteren är numera så hög an import av dansband knappast är av nöden. Sedan är det en annan sak , att det kan be hövas utländska konsenband som dragplåsler och för all också ge annan sorts publik något. Det som kunde diskuteras, är huruvi da konserterna hellre borde köras som separata grejor än som en del a v en danskväLl . - De unga börjar besöka ung domsdanserna alldeles för lidigt. säger Frej . Redan vid 17-18 års åldern har de hunnit trötrna, el ler åtminstOne har de dansat av sig en stOr del av intresset. 'Om trivsel fl försämras på uf-danserna är del lätt gjort au övergå till res laurang eller att bli sittande hemma framför ·IV.

det kortSiktiga målet atr klara kvällens ekonomi släppa in aHa. Kvällen förstörs och ryktet går au där var del litet folk och dålig ordning. Resultatet blir allt sm re uppslutning när det är dan~ just i den lokalen. Trivseldanser i mindre lokaler skulle faktiskt an nars kunna ge orkestrarna chans att böt ja köra med mi dyrbar utrustning. På sikt det medföra om än inte gage så i alla fall inte heller gande.

Kräsen publik

Efter skriftskolan - Med risk au stämplas som gammaldags förespråkar jag skriftskolåldern som gräns för tillträde till ungdomsdanserna. säger Frej vidare. Då är det roligt och spännande att få börja dansa på riktigt : Men jag upprepar: Det kan vara svårt att genomfö ra. Ungdomsföreningarna sitter trångt tiU ekonomiskt och särskilt de mindre föreningarna tycker att de måste ta in allt för att klara just den kvällens ekonomi. Här döljer sig också en orsak till att de små s.k. trivseldanser na sällan blir trivsamma. Den lil la föreningen måste på grund av

• Arbete med all öva in nya bortglömd del av dansbandens resorna tifl och frdn s/JI~/minJ(,aT7l""'. fall den, all det iir roligt all dahl j Sound. Pd bilden iir de ;

Torsdagen den 6 maj

bandens jobb jämförs med [io nerna på kassen och ski I ofla högklassiga hemslcreo - ningar. An ra fram bra i srora lokaler fordrar stOra ringar. Det är så enkel!. - I kris tider borde uf-rörelsen ekonomiskt stöd, anser ~l är ju så . att många ungdomar upplever dan cu bra sysselsänningsal under uppväxtåren . D en ru r uf-rörelsen byggt upp an stödas och uppmunr GZ uj--danserna under bery bara au många ungdo Ulg3S söka sig till hårdare 6r:wi1tll1-m.r. De föräldrar som in mlr på sådana påståen ge sig ut och studera __Fca:n_ Over huvudtaget mera förmå sig au röra sig i samma dr unga. Många för med alt det bara är som uppför sig illa .:z:::ts;plu5iCOlll

ater pi !ligor sätt följdrik när en lärare sedan säger, al[ borde lära sig danskonsten i r. Inre för an snabbare sig ut på dans , utan däran i synnerhet pojkarna då u positiva och öppna och a lira sig konsten au chosa. Det ar (; tiskt också så an _ ndskolans woplan upptar el[ Ikdansprogram . A" ikl(,/l är au t 'kall användas inom gymn en både i lågstad iet och högiet. En del skol or um yttjar - '"å den kassen med instruktio ner som finns . Tanken är att folkdans- och gammaldanssteg ;Jtvccklar rytmsinnet och smidig ten. San:'l fun~ bra so m p\ oumnmg m.fOr ro gymnas ek -

Rotrocken det från rotrocken i Petaiax) , Kvevlaxgrabbarna JTK-Brothers och Kokkola bandet Bootleg, samt Peffan-bandet TM-Group_ Och är man ute i tid så känns kanske inte inträdet så oöverkomligt heller för mellan 8 och nio tar man sig in för 15 mark. I Jeppo kommer publiken att kunna sitta vid bord runt dansgol vet - det är alltså valbart om man vill sitta och njuta av fmlandssvensk rock eller om man viU dansa. Både ocq. är naturligtvis tillåtet. OP lyfter på hatten för tonårsrådets satsning och konstaterar att det ljusnar allt mera för vår egen rock!

. . . och i Kronoby Mera musik: i morgon kväll ordnas en ungdomskonsert med dans i Kconoby sam tingshus. Fyra band finns på plats: Daizy, Ludiccous, Sty cox och Teddy (ats. Också här är den kommu nala Wlgdomsnämnden med i arrangemangen, tillsam mans med Kronoby ungdoms- och nykterhetsfö rening.

St Petersaari med ny skiva St. Petersaari, gruppen från Ja kobstad, som slog igenom för några år sedan har gel! ut en ny LP med titeln' 'Tämänkin laulun jälkeen". Stilen på denna skiva kan sägas vara mjuk-rock, men det finns en hel del intressanta saker, som skiljer från regelräl! rock-musik. Instrument som mandolin och flöjt har använts och ger en egen feeling åt låtar na . De tre första låtarna på A-si dan verkar likna varann så myck et, att det är skönt när "Uudeksi maailma" som den fjärde spelas upp. Det är en ny rytm, som bry ter mönstret från de föregående. Tangentinstrumenten ger denna låt sting och gör den intressant. Texten går ut på att man dröm mer om en ny värld där " männi skan offrar sig för andra" _ St. Petersaari ger också sin syn på saken om vår värld av i dag i låten "Salvador" _ Den börjar mjukt med flöjtsolo for att brytas av rockrytm, som kontrast och får

DAVID BOWIE är inte enbar! rockstjärna . Han har aspirationer på att kunna kallas skådespelare också. "Just a Gigolo ", " The Elephatlt Man" och 'The Matl Who Fe// to Earth " är pjäser som DB varit med i. Nu är han aktu ell i Brecht 's "&la/" och en EP med samma namn har utkom mil. Det är inte första gången som Bowie kopplas samman med Ber told Brecht. "Alabama Song" är en Brecht låt som Bowie fram förr. FÖR DRYGT tio år sedan ordna de George Hamson och Ravi Shal1kar en konsert för Bangla desh. Den arrangerades till fOr mån for barn som drabbades av en cyklon och tidvattenvåg som dödade närmare en halv miljon människor. Konserten blev både film och skiva och har i dag inbringat knapP'd 50 milj. Fmk och för det har UNICEF nu geu ex-Be-dtlen George en utmärkelse.

B-sidans intressanta låtar är "Herra Pii". "Yes-mies" och "St. Petersaareen". De har alla en personlighet, om man kan sä ga så, är variationsrika och skiljer ur. "Herra Pii" har tagit intryck av folkmusik, liksom också "St. Petersaareen" (som f.ö. handlar om en tågresa via Bennäs) "Yes mies" skulle passa utmärkt som signaturmelodi för något pro gram. Mjuk och behaglig melodi med doa-kör i bakgrunden, som inte är alltfor påträngande. Tekniskt sett är St. Petersaaris nya LP utmärkt. Mixningarna är bra gjorda och gruppen behärs kar instrumenten och sångtekni ken fint . En monoton början blir så småningom intressant och man börjar faktiskt lyssna på alla de olika effekterna som finns. Kari Ilmonen sköter solosång en och han har också gjort de flesta låtarna, ibland med bi-

IiiIlIii Qk iiI

hIUlull

stånd av ett par andra medlem mar. Doakören består av Heimo Riihimäki, Markus Fagerudd och även Kari Umonen. Arrange mangen har gänget gjort som team-work. I vissa låtar skulle jag gärna hört mera variation, men de ger nog prov på att de kan va riera också. Förutom ovannämn da killar består dagens St. Peter saari av Timo Hautamäki, gitarr, Ari·Matti Lepistö, bas, och Jan Stenhäll, trummor. Skivan kan nog betecknas som helt konkurrenskraftig i dagens musikvärld och man får hoppas att herrdrna i stora världen lånar sitt öra åt den. Lyssna gärna flera gånger genom den. Det fOrsta intrycket är inte alltid det bestå ende . MAGGAN

men är 'The Hunger" och Bowies medspelerska är den inte helt okända Catherine Deneuve. ••• låten "Cat Peopple", som finns endera på en singel eller en EP FÖRRA VECKAN hade vi saxat (minnet sviker), kan knytas till Patrik BiJeldts kritik av Eurovi filmprojektet. sionsschlagerfestivalen här i ÖP.

Kritiken som väl inte innehöll så

••• speciellt mycket nytt har trots det

lyckats förarga en del Hbl-Iäsa PÅ HEMMAPLAN har nu Hu re . .. Siälv är ia!!' hell höin 'l f f mlln League intagit samma posi instämma i Bifeldts klagosång, tion som i många andra länder for årets tävlingslåtar var nog nå och singeln "Don 't Yoy Want gOt av det mest intetsägande som ME" säljer bra liksom LPn "Da kan tänkas . .. Inte för att jag re " . Steve Keka11ll 's "Raising My vill säga att Kojos låt är något att Family" är en annan storsäljare hänga i julgranen, men i jämfö på singelsidan. På LP-fronten är relse med de övriga sjutton täv naturligtvis Hassisen Kones nya lingsbidragen var det en "Harsoinen Teräs" en kassapjäs. "pärla". Men så länge schlager festivalen fortsätter i samma fot ••• spår som tidigare så lär nog slika låtar belönas med en ytterst ringa I VASTER är det Dag Vag som poängskörd. ligger överst på LP-listan med "7

också till dem som har ett saftigt pris på sina spelningar.

Teamet är ett dansband från Jakobstad som är välbekanr på de svenskös terbotrniska dansplatserna. Musi kerna är egentligen roclunusiker i själ och hjärta, och har en lång er farenhet av rockbranschen . Eftersom dagens dansmusik är mycket influerad av rockmusik har Teamet valt an kalla sin musik dansmusik - för an få seplningar. Men att rockens ränder aldrig går ur kan yi höra i programmet Osterbottnisk rock i landskapsradi on på söndag kl . 9.40.

en .la länka på "förr var del lugn!, nu är del krig" _ Refräng en övergår sedan i [angory[m och lex[cn lyder frin översau "Kär lek är annat än den lätta vägen, kärlek är kraf[en som vågar, kär lek är ett folk som kämpar, kär lek är viljan som stärker" . Intres sant rytmförändring.

ETT av de senaste årens populä raste tonårsband, Noice, verkar au ha bekymmer. Årets folk parksrurne har inhiberats. Detta p.g .a. all folkparkerna inte är villiga att betala det gage som de vill ha och folkparkernas förkla ring till det är att publiken inte är tillräckligt intresserade av ban det längre. Samtidigt florerar det rykten om att Noice håller på al! spric ka . De obekräftade ryktena be rättar al! det beror på skiljaktiga åsikter om vilken musik gruppen skall spela. Ett visst intresse för en mera synthdominerad musik gillas inte av alla i Noice enligt samm.'l källa .

••• PÅ TAl. OM de svenska folkpar kerna så är de nya kometerna Chattanooga årets mest bokade band. Till det fascila priset av 15 000 kr per spelning har flic korna fått hela 46 bokningar i sommar. Freestyle år inte mycket

sämre med 4J bokningar; deras gage är JO % av inträdet, mimt 20 000 kr. X ModeIs, Jerry Willi ams och Tomas Ledin har OCkså över 40 bokningar. Dyrast i folkparkerna i år är Ulf LundelI, som kräver minst 45000 kr och I eller 50 % av inträ det. Amerikadansken Kim lar sen håller samma prisläge. To mas Ledin och G:y//ene Tider hör

•••

lyckliga elefanter' '. Shakin Ste vens och HumIIn League ligger

MARS OCH april månads mest omskrivna musiker i NME var en man vid namnJaz Coleman, som tidigare medlem av ett fOr mig relativt okänt band vid namn Killing Joke. Herr Coleman för· svann nämligen spårlöst en tid och ryktena kom igång att man nen hade begett .sig till Island . Många notiser och artiklar har det blivit och om ingenting an nat så har Jaz Coleman lyckats få rubriker. OCh han återfanns på Island. Det återstår att se om alla skriverierna kommer att väcka engelsmännens intresse for den isländska gruppen Peyr, med vil ken Coleman lär ha börjat spela _ Smart PR? ? ? ?

ännu i topp trots att de varit med över 20 veckor på fOrsäljningslis tan.

••• DAVID BOWlE filmar igen. Namnet på den :kommande- fLl-

Nykomlingar som rusar raskt uppåt är Björn Afzelius och To

mas Ledin. Och på nästa lista lär Freestyle och deras "ModeNlll Agenter" vara i topp?

••• "OH JULlE" och Shakin Ste vens, "Halld hela pressen" med Chatta-nooga samt "Ögon som glittrar med Freestyle är de sing lar som folk köper mest av i Sverige samtidigt.

Curt HlIIlgers har kvackat på listan i 24 veckor nu (det måste vara minst 25 veckor för länge ...).

•

Torsdagen den 6 maj

Stnurfarna i Karperö

•

Som du kanske förstår av namnet så kommer Car pella-smurfarna från Karperö Uf Smurfarna som började trijffas i höstas har hunnit med hela 15 träffar und.er vintern. Varje tisdag kväll halv sex smurfar dom iväg till Karperö uf:s lokal för kloc kan sex börjar dom smurfa tillsammans och håller på till klockan 8. Hela smurfskaran består av 35 smurfar i åldern 6-11 år och 9 gammel-smurfar som håller ordning som sköter om programmet. 3 av gammel-smurfarna har himd om huvudansva ret och det är: Ann-Louise Pellfolk, Annika Berg ström och Gustav Forss. De andra gammelsmur farna rycker in när dom behövs och de är: Siv Kle mets, Jörgen Holm, Thomas Carp, Christina Hjort, Sune Glader och Mårten Beijar. Ni förstår. säkert att det är en mycket väl fungerande barn klubb man har i Karperö och det får man väl tac ka de många ledarna för. Det är alltid någon som har tid och från 9 stycken kommer det ganska många och olika ideer. Här kommer ett utdrag om vad smurfarna bru kar syssla med. En sak som säkert är ganska vanlig bland andra barnklubbar är att baka och skulpte ra med lera, trolldeg och Darwi-massa. Men det är en enkel och bra sysselsättning och dessutom utvecklar det barnens fantasi och skapande. En annan grej som är riktigt passlig är att göra en tav la av olika kryddor på en bit säckväv. Den kan man komplettera med t. ex. stenar och kottar. . . . Vidare har smurfarna gjort collage på olika tema t.ex. djur och natur. När man gör ett collage tar man ett stort papper och klipper ut bilder från exempelvis veckotidningar som handlar om sam ma sak (man har ett tema). Sen ritar man och be rättar eller någonting annat man hittar på. Men du skall inte tro att smurfarna bara har suttit stilla och pysslat. Nej, .smurfarna skulle inte klara en kväll utan att få leka och smurfa till rik tigt ordentligt. Och för er som inte känner smur farna skall jag säga att dom är ena riktiga hejare på Unihockey, so"!. blivit en mäkta populär "innesport" i hela Osterbotten. Dragkamp ijr ett känt begrepp för smurfarna och ännu är det in gen som har vågat utmana dem i en riktig drag kamp, men stackars dem som utmanar smurfar na . .. En kväll var det smurfrekord, hela 34 stycken på en gång, och vet du vad dom gjorde då, jo dom bakade negerbollar, mmm . . . . YOCCE

• • .Det var en gång en professor som hette johan. johan arbe tade med att få en kärnva penfri värld. Han ville försö ka få människorna att förstå att liv i harmoni och fred var det bästa för dem. johan hade uppfunnit ett medel som fick människor att tänka om till det bättre . - Operation Kärnvapenfri värld har börjat! tänkte han och tog påsen med det under liga medlet och klev in i sin tidsmaskin Blenda. Offer nummer ett, Amerikas president! Med Blenda var han på nolltid vid Vita huset. Han fick besöka presidenten och gav honom i present en lemo nadflaska : Presidenten, som var mycket fÖrsiktig av sig, lät analysera innehållet innan han drack det. Men i ett obe vakat ögonblick smusslade jo han ner lite av medlet i lemo naden . En stund senare var han borta med Blenda. - Det gick ju bra, men nästa offer, Sovjetunionens president, lär vara ganska ogästvänlig av sig... Nåja, det går som det går, mumla de johan för sig själv. Så gick det, president efter president , kung efter kung, drottning efter drottning . Och snart hade hela världen haft besök av johan, Blenda och medlet. Några dagar senare började lastbilar fulla med kärnvapen strömma till johan . Kärnvap nen åkte in i johans nyaste uppfinning, en "kärnvapen eldare' '. Askan av kärnvap nen gödslade man potatisen med och potatisskördarna blev ovanligt fina det året. 'Jm det inte hade funnits människor som inte :.:nvän des till det bättre av Johans medel. hade säkert männi skorna på SO-talet levat i fred och harmoni på Moder jord. Marika Björkman. Centralskolan, Kronoby Bokpris .

Skrivtliv/ing med tiotusen bidrag! 10 166 barn och ungdomar över hela Svenskfinland deltog i ModersmåJslärarföreninJ!;ens och EOS-tidningens skrivtävling, EOS-pennan. På arrangörshåll är man mycket nöjd med den stora upp slutningen och de många . fina bidrag deltagarna skrivit, och man planerar nu bl.a. att ge ut en bok med barn- och ung domstexter till hösten. .' Här kan ni läsa två av de över tiotusen tävlingsbidragen ... '

Att vara annorlunda Alla skulle sitta ensamma i sitt Att vara annorlunda, "annorlunda" hus, med sin det är svårt. "annorlunda' , hund, på !>in Att vara annorlunda, "annorlunda" stol och känna det är hårt. sig "annorlunda". Att vara annorlunda, Men är det synd om henne det är bra. eller pojken som sitter i rullstol Att vara annorlunda, Men. det finns sådana som det är. .. Att vara annorlunda det är alltid är "annorlunda". Som svårt. Eller är det lätt? Man kan nästan alla tycker att är annor vara annorlunda på många lunda. Dom handikappade. sätt. Alla är annorlunda. fast Om man möter en blind flic man tycker att dom liknar nå ka på gatan. så tänker man sä gon. Ingen är lik någon annan. kert: fast alla gömmer sig under sitt - Stackars barn. så synd om skal. Men egentligen märks det henne! eller - Så duktig hon är, så svårt ganska bra. fast ingen tänker på det. som hon har det! I skolan t .ex.: Man är annor eUer kvinnan som har en cp lunda om man skolkar. Alla skada. Dom är säkert lyckliga tycker att man är tuff och vågar ändå, fast dom kanske har det trotsa. Man är annorlunda om . svårt. Alla är lyckliga på sitt sätt. Men ändå är dom "annor man läser mycket och får bra betyg. Man är "pinko" . Man lunda" . Många människor blir aldrig är annorlunda om man inte betraktade som 'annorlunda'. följer modet. inte gör likadana saker som "gänget". Man är Såna människor som liksom annorlunda om man skiljer sig bara försvinner. Som nån kan från mängden. Vilken mängd? ske minns till jul med ett kOrt. Eller kommer ihåg · dem när Om alla är annorlunda. finns man läser deras dödsannons . det ju ingen mängd. inget cen Dom är också annorlunda. trum. inget gäng, inget. .. Men dom vågar inte visa det. Fast om alla skulle upptäcka att Dom gömmer sig för omvärl dom är annorlunda. så skulle den. Man får hoppas att dom de< någon gång vågar bryta sig lösa och visa att dom är just annor lunda. Att vara annorlunda är nog ganska lätt. Var bara annorlunda på ditt sätt. Johanna Söderholm, Vasa övningsskola, Vasa

7semeffikaP

C)/~~

Torsdagen den 6 maj

Rapport från syd:

~ Jodå, ubåten spökar

~ också i Snappertuna E Tredje gången gillt var det för fö· r..: reningarna Hembygdens vänner

i Jakobstad En liten dramagrupp, en kör på drygt 40 med lenunar och en liten instrumentalgrupp gav på valborgsmässoaftonen Ingmar Olssons musikal "Pappa". Framforandet blev stor succe, Ox hamns skola i Jakobstad fylldes till sista plats. Den ungdomliga publiken fängslades av musi ken och av textens enkla budskap om kärlek utan gränser, om gemenskap i pappas (Guds) stora fa milj. Musikalen hade inövats under ledning av Per-Erik Wingren, lilla bilden LV . , och för musi ken svarade Patrik Wingren, piano, Sraffan Knif, bas, Anders Kackur, gitarr, och Jan Haa siosaJo, Hummor.

och Skärgårdens vänner i Snapper· runa när de veckan efter påsk rulla· de upp sin revy 'Tipp Tupp 82 ' på Tunaborg. Plats på scen först var ju. som i så många andra revyer i år, U 137. Ubåten gjorde strand· hugg i Snappenunaskären och be· sättningen spanade in och kom· menterade vad som timat i trakten under året. Så följde en solig "äggröra " av sverigeresenärer. nya presidentens vitsar. sånger. sketch· er. för det mesta på sjungande snappenunska . De starkaste num· ren fanns i den andra "anen" . Joks Lirpa, en stollig kontrollörs· scen fick Ekenäs stadsdirektör och sekreterare att slita håret över råd· deri i stadsarkivet. Joks Lirpa visa· tankeleken ger ingen respons rÖt Lasse tror att det skulle innebära att folk skulle börja ställa större krav på utsändningarna. Att När· TV är populärt verkar att stå utom alla tvivelsmål. Nor· malt brukar trafiken i Näsby vara rätt livlig. men den här onsdags. kvällen var det bra lugnt på väg· arna .

• Dialekt eller högsvenska?

• Gör PR Den onsdagshäll som jag var 1 Närpes och fick tillfälle att se När-TV visade man två studioin '. slag: Näringslivet - om växthus näringen, och en intervju med företrädare för När-TV i Närpes och Nykarleby. Inspelade inslag var "Föräldraskolning - behövs den?", glimtar från fotbolls matchen IF Kraft- Virkiä och en längre utsändning från revy kavalkaden i Böle. "Hallåan" Lasse Eriksson band ihop inslagen på genuin Närpesdialekt och hann också göra PR för några tillställningar över Valborg bl.a . Övermark uf:s satsning på Jan Sparring . - Vi kommer att göra PR för kulturella . idrottsliga och lik nande tillställningar. Det kom mer att handla om större begiv enheter. V~ kan inte ta med allt, för t.ex. sommartid skulle det komma att bli en verkligt lång uppräkning. säger Lasse. Reaktionen från föreningshåll verkar också att vara enbart posi tiv och t.ex. IF Kraft räknar inte med att eventuella utsändningar kommer att betyda något publik bortfall. Och det troliga är att Xär-TV:s fotbollsutsändningar kommer att mest handb om bor tamatcher när det blir längre Ut sä ndningar . Annars blir det glimtar som när pg såg Nät·TV (en eloge till filmarna. "Urheilu· ruUtu" brukar sällan lyckas med att visa alla mål i en match när de filmar' Det gjorde När· TV).

• Allt ideellt ~f an har satsat ganska friskt på den tekniska lmustningen i När· pes o I runda tal handlar det om

100.000 mk. Det här finansierar lilan m,d ·ell,f~iviJlil! medlems a v· gift om 30 mk från de ca 1. 200 hushäll som är kopplade till cent· ralantennen. Hittills hade det flutit in 20.000 mk i medlems· avgifter. men då hör det till sa· ken att man kan betala mera än 30 mk. Andra finansieringskällor är donationer. En inkomstkäUa som kanske kommer i framtiden är reklam. men tillsvidare är det endast ideella föreningar som kunnat utnyttja När-TVi PR· syfte . Som nämnt sker allt arbete ideellt. Både Peter och Lasse är inne på den frågeställningen hur länge orkar vi. Det går bra så länge nyhetens behag finns. men hur blir det sedan när det gått rutin i det) - Bara tillräckligt med folk ställer upp så man kan byta om

går det nog. . Ännu nar det inte varit. några som helst problem med all få folk att ställa upp . Specidlt för filmningen har det varit lätt. Något svårare har det varit att få t.ex . "hallåa". för som Lasse sa " He som ji sagt ji sagt ". Men det verkar som om Lasse nu skulle ha . fått flera utbytare. så månne det inte går i fortsättningen också. Lasse leker med tanken att någon skulle anställas. Och den

Lasse och Peter berättar att man gjorde en gallup om det skulle' vara dialekt eller högsvenska i När·TV. Det ledde till en in· sändarstorm och telefoncentralen säckade ihop. Undersökningen visade att man vill ha både och i sin egen TV. Gallupen kan tydas så att en stor majoritet inte vill att Närpes· dialekten skall spolas i rutan . Och "hallåan " Lasse, som talar dialekt. var bona ur rutan några

kvällar och det hade talats hög. svenska mellan programmen. Re· aktionen hade inte uteblivit folk hade undrar vart dialekten tagit vägen. Och om den här artikeln ännu skulle avrundas kring samma te· ma som den inleddes med alltså, kommer När·TV att passi vera folk? Lasse och Peter berätt· ar att en som ringde på gallupen svarade för 28 personer. som var hemma hos honom och såg på utsändningen. Det var släktingar och bekanta från utbyarna. vars TV:n inte är kopplade till cent· ralantenne·Ji. som' kommit på be· " sök . De är kanske passiva medan utsändningen pågår. men månne inte tiden räcker till för annat också. När·TV medför uppen· barligm att släktband som inte uppehållits så livligt knyts igen . Det brukar skyllas på TV att kon· takten mellan mänOlskorna minskat - kanske När·TV leder till en aktivering)

STIG BJÖRKAS

Tokbj 11 jgt... Närmare information från Din rellebyrå eller Finnair

PensiDnärsrabat 80% lamiijerabatt 28%,80%,78%, 1nvaUd- och frontmanna pensioDärsrabat 80% Grupprabatt 18%, 28%,38% ~~

• "Hallåan" Lasse Eriksson be· rättar att ungdomen har blivit och kommer alt uppmärksam· mas i När TV. En frågesport är t.ex. planerad. Ar/istbesök med intenjuer kan det bll~ O,S. V.

de sef vara April Skaj. Algjakten blev en rolIg och dråplIg sak där det visade sig att det var säkrare med en röd byxbak . även för kä ringar. än en röd mössa i skogen. Tvisten mellan FSU och NSU giss· lades också, där FSU i hastigheten skrevs RFSU. Som ' helhet var revyn något blandad. Speciellt efter pausen kom de starka inslagen. Den s. k. dasshumorn var väl representerad. men sånt har ju folk roligt ål. Skådespelarna var idel amatörer från Snappertuna . Många av dem kända ansikten från Rase borgs Festspel genom somrarna . Alla i gänget gjorde fina spelprestatio· ner. Sångerna klingade rent . en del i stämmor. KG

...

Torsdagen den 6 maj

1!!!~===po.-r:=EN------------,---~----II0 I

{,~~~~ -

Kurs/ör in/ormationsfolk Hur skall man sätta ihop en putf eller notis för att tidningsredaktö rerna skall gilla den? Vad krävs av en tidningsbiId? Hur jobbar en ra dioredaktion? Den som går och bär på dylika frågor kan i sommarens kursutbud på Ev . folkhögskolan i Vasa hitta en lösning : en mediakurs, som speciellt är tänkt för personer som svarar för föreningarnas eller för samlingarnas informationsverk samhet. Kursen är också en intres sant kurs för var och en som tycker om a(( syssla med journalistisk verksamhet. Kursen hålls 14-18 juni . Att öva sig i praktiskt skrivande kommer att uppta en betydande del av kursen , som leds av redaktör Birger Em'es från Vasa bladet. Det

finns båd~ teoretisk undervisning och konkreta uppgifter, samt en nog så viktig genomgång av de als ter som deltagarna åstadkommer. En del av kursen är en tidig mor gon på lokalradions studio, då de tidiga morgonnyheterna går ut, och eget arbete med "radiorepor tage " och studiojobb under led ning av Gustav Strömsholm . Bildsidan är också representerad genom Vbl-fotografen Gunnat Bäckman . Med tanke på församlingarn as informationsverksamhet finns två representanter för Kyrkpressen på plats : redaktör Ingmar Lindqvist skall tala om kyrklig verksamhet i radio och TV och informations sekreterare Ulf Särs om den kyrkli ga informationen. Senast den 27 maj vill skolan ha anmälan, men det kan gå att hop pa in också senare .

Förra tisdagen var det avslutning på årets Jocke-danskurs i Övermalax, 35 deltagare har varit inskrivna; en del av dem nybörjare och en del hade fortsatt från ifjol, De belönades med ett diplom på avslutningen. - Det har varit roligt, tycker Johan och Marie-Louise, två av deltagarna. Vi har fått /iira oss schottis, vals, samba, tango och rock. Båda tycker att både flickor och pojkar skall bjuda upp och de hoppas att orkestrarna skall . spela Jocke-musik när de börjar ta sig ut i svängen. Dansledare har Helena Engren och Anna-Lisa Svenns varit och de utlovar en fortsättning om det finns intresse och föreningen lyckas lösa ledar/rågan.

MHF valde verksamhetsledare Motorförarnas Helnykterhetsför bunds styrelse valde vid sitt sam manträde i veckoslutet till ny verk samhetsledare Karl-Gustav Keko ni, Vasa, och han efterträder nuva rande verksamhetsledaren Rudolf Öst man som övergår till annan tjänst. Kekoni har senast varit sta tionsföreståndare på Oy Matka huolto Ab i Vasa . Kekoni född 1937 i Malax utsågs bland fe'm sö kande .

Röstk urs Vasa sommaruniversitet anordnar i sa marbete m ed Kristl iga folkhögskolan i Nykarleby den 2 1. - 2~. 6 . en kurs i röstvård . Kursen riktar sig rill alla som vill Ulveckla si na röstresurse r, fö rmåga au läsa. lala och sjunga umyc ksfullt . Kursen upptar öv ningar i avspäflninl! .

• Kenneth Passell, Dan Hagen och Hans No"gJrd framfär verkstaden.

American Car Club ställer ut För fjärde året i följd kommer nu American Car Club i ]akobstad att anordna en utställning av ameri kanska bilar, denna försiggår lör dag och söndag i Strengbergs gam la tobahmagasin vid Stationsga lan. Intäkterna från utstäJlningen kommer klubben att använda till l tt hålla igång verksamheten vid Gamla hamn, där klubben förfo gar över en gammal verkstadsl okal. '\Iumera Står staden för hyreskonst naderna , men värme. el. verkt yg och allt annat som behövs för att föreningen skall " rulla " så får klubben själv skaffa kapital till. Det har dom tillsvidare lyckat s med genom att ordna d anser och utställningar även ungdomsnämn den i]akobstad har sträckt till med verksamhetsbidrag. I år rörde del sig om ca 2000 mk vilket inte är sa Stort om man jämför mtd ;ltt 10;0;\ ' naderna för el oå) värme senaste år steg till 16 .000 mk .

Utställningslokalen som staden gett till förfogande är ju inte direkt lämpad till liknande ändamål, men i brist på andra utrymmen så har medlemmarna nu under ca 3 veckors tid finputsat magasinet för att få det i skick till American Car Show. Senaste helg hölls en lika dan utställning i Ukåborg vilken ett femtontal medlemmar besökte, på dwa sätt skaffar sig klubben årligen nya bilar till sin utställning genom att "byta " bilar med andra klubbar runt om i landet. Till årets utställning har även lovats sevär9a bilar från Sundsvall mkt en i Sveri ge . Dessutom kommer klubbens egna bilar, sådana som inte tidiga re visats att delt aga . Utställningen som hålls öppen lörd. kJ. 12 .00-20 .00 och sönd . 12 .00-18.00 ger allmänheten en möjlighet att se vad ungdomarna håller på med ute vid Gamla hamn . Tyvärr så hör m an ordet " raggarbil" alltför ofta. när det gäller denhär sonens bllar så du el ler oi som fortfarande besitter den felaktiga uppfattningen ta er en titt på d essa bilar. och sen kanske ni får en funderare om d et faktiskt finns ungdomar som först sätter al la sina pengar och all sin tid på en bil. för atnen förstöra den .

Närmare 500 personer har tecknat på: medborgaradressen for. ett kärnvapenfritt Nor-: den. Dessutom har flere foreningsstyrelser teck nat under appellen.

andning . rörelse , lOnbildning' i tal o~h sång samt lcx[[olkning. Ansvariga lärarc' är talpcdagog Östcn Engström. sångped agog G unni Gran· berg och FL A nna-Lena Ö stern samt konsulterandc lä rarc Roger Asplund. Anmälningar snarasI möjligt lel . 961·121 663.

VARMARKNAD HOS SUNDOM TEEVEE SHOP

mi-fre kl 9-18 lörd. kl 9-13

6-8.5 1982 'kaffebjudning

- 16,.lljnlng

SALORA FRYSBOX 270 I TEXT ·TV RESE·TV 12" 20"

3.490, VÄCKARUR quarts

lIocoma

kommunikationsradio

1320,

TILL ER TJÄNST:

BELTEK

SP4RKOM411C

HUSHALl SVASK "Jr:R

•

service

Inat.lI.tlon 1.550, -- ..god. rid590, 86. - -, HÄR FINNS VI:

BILSTEREO I" ) DI~h' DI~I

KODINKONEcT

rl____________

T_o_~_da_ge_n ~ __d_en__6_m __a~j_______________________ ~!!~~~t~~ /~~~~~f~~

________________________

.. .. NOJESSTALLEN

ARTISTER VASA

Orkesterförmedling

A&M

Vasa 961-113572

Inhemska o. internationella

artister

VASA PRODUKTION

961-119920

ORAVAIS Moderna

ARVASGARDEN tel. 961-53 142. Oravais ut

ACB MOTOR &

Mötesarrangörer

Välj :

PURMOGARDEN som mötesplats PURMO UF

, Radio & TV firmor

RESTALJRANGER

MOTORCYKLAR KY RA/fNAS ro

)

Teuva tel. 962·71 290

VASA Honda mot0rz.k/ar, service och e/ar.

ELECTRO-CAR

Olympiogatan Vasa

tel. 961-120793

JAKOBSTAD

PHILIPS • PIONF.FR GUSTAFSSON AB dhusc I meJ st'rvilt'

TEL 'J(, 7-IO )44

VASA musikbranschens specialaffä r

....10...11

VÖRÄ I

Den ledan~!! restaurangen i norra Osterbouen

TASSEN Tel. 961-56150

SKID~TUGOR

YUäsjärvi

Pedesi -Pörtti

Boka skidresan i rid

OBS' Ny skidlift

VASA 10 U' 110 168

BILAFFÄRER VASA Ny adress

' PRESENTER

Skivor och orkesterutrustning .

Närpes Presenter, skämtar tik,l ar m.m.

Musikaffär

tPl'eJlfllltiU.ltll

I CI.

%2-42 064

Östra LJnggatan 7 tel. 962-12504

RESEBYRAER NÄRPES

Närpes

BIGI&VESA

KRIS TINES TAD Kristinestads Akvarieaffär

ll-UNGDOMSRINGEN rel. % 7/61.) 762 efttr kl. 16.00

"TKAKATU41 STORALANGGATAN

15100 VAASA

-\1\\ -\HIEAU·ÄRI-.R

Vasa Olympiagatan tel. 961-120 793

Tel. 962-41123 Ingång genom Mode Ulrika, Närpes

INGVES .BUSSAR INGVES RESOR Tel.

MÖBLER VÖRÅ Förmånligt möbelhus

STIGS MÖOEL 66600 Vörå tel . 961- 56 379 _

Raka spåret, gosse 'Raka spåret, gosse' är en film om tre ungdomar, tre barn av asfalt och betOng bakom välfärdssamhäl lets kuliss, som för sin egen kamp i de splituade hemmens, striwga skolvärldens och trista gatOrnas djungel.

.....

Regissör Tapio Suominen säger, att filmen är ett skarpt inlägg mot välmågans kyliga, råa klimat: - Dessa tuffa ungdomar som kämpar om en smula ömhet och värme - de förvisas till skolornas specialklasser, ur vägen för de 'snälla' barnen . Det enda vapen dessa ungar har, det är ungdomens obändiga livskraft, som kräver me ra av världen än att bli placerad i vuxenvärldens fälla , och se framti den som ett enda , långsamt bort tynande . 'Raka spåret, gosie! ' är inte ett socialreportage om de ue på spe cialklassen . Filmen vill inte servera färdiga lösningar på besvärliga problem, utan väcka frågor, menar regissören. Filmen är inspelad år 1980 och försedd med svensk text. TV l fredag kl. 21.30.

Österbottniska . Posten Österbonnisk ungdomslidning

och språkrör för Svenska

Öm:rbollens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar.

Utgivningsort : Jakobsrad.

Medlem av tidningarnas förbund.

ÖP-cldet: Alf Snellman ordförande · och ansvarig utgivare. Leif Rex. Srure Eriksson . Håkan West<:rmark. Lars-Erik Backman och Ulf Johans son . . Red .sekr . J-E Widjeskog Redaktion Jakobsgatan 13 . tel . 967-13 555. Påstadress PB 27 68601 Jakobsrad . Redaktör i Vasa S-E Glader. tel. 961 - 113 522 .

V~M

VA2Dt.f . SOM

RDPAD(?

Redaktör i Sydöst erbotlen Stig Bj örkas 66 100 Malax tel . ')61-651603 PRENUMERA TIONSPRJS 1982

Hell år. ..... ..... .. ...... .. .... ... 50, , Halvt år. ...... .. ................. 30, Skandinavien . . . .. .. ... .. . .. . . .. 60, Lösnummer. .. . .. ... .. . . .. . .. . .. 1,- ,

OCT KAN

ANNONSMOTTAGNING

PE:.TCl2o•

SÖU:s kansli . Vasa.

tel. 961-113 572 och 115 372 .

Raymond Wesander.

Jakobstad lel. 967-11 827 .

Närpes 96 2-42 530 .

INTE HA VA fl IT

ALLTSA VA~

T__ _

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16 .

.KASSA OCH BOKFÖRING

/akobsgatan 13 . /akobstad .

tel. ')67-13 555 .

ANNONSPRJS

I texten ... : .... .. .. .. ............... 3.40 Efter text en . .. ...... . ... .. 3.40 Bestämd plats - . 20 per mm . FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . tilläggspris -.30 spmm och färg . Förenings spalten per rad 1.- . OSlerbollniska Posten ansvarar inte för ev . skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inre införts i begännummer. Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag - 1')82

!!!!!!~t~~ ' ~'='="~~'= ______________________T_OG_d_a_g_en_ _d_en__6_m_a_j____________~________~--------1 12

'Föräldrarna måste fås med'

- Föräldrarna måste fås mera med i verksamheten, som det ou är så får styrelsen och några till sköta allt från övervakning till den löpande verksamheten. Detta kunde en bekymrad Carl-Gustav Åmione konstatera när Sandsund områdesförening hade kallat till informationsmöte påsön dagkväll. Inte nu heller hade föräldrarna mött upp, utan en dast en handfull dryftade ordnings- och städniogsfrågor. Man beslöt dock att försöka få samtlil!:a föräldrar med och arr Sandsundgårdens nyckel skall var ahos de dejourerande föräldrarna en vecka i taget. Ungdomarna å SIO SIda skall sköta städning, nu har det ibland varit lite si och så med den sidan. Dejoureringen skall också se till att 'inga dörrar och fönster lämnas öppna så att ungdomarna inte kan ha egen "nattk lubb" på småtimmarna. Både länsmannen och ungdomssekreteraren kunde konsta tera att det flOns skötsamma ungdomar på området och det skall naturligtvis hjälpas till med verksamheten från kommu nens sida. Discokvällar skall ordnas vid behov, öppet hus skall det vara 2-3 kvällar i veckan, ett par kvällar i veckan skall man • , bt lyssna pd stereo hör till pd Sandsundgdrden. Kjell Mark/und, Kim Widjeskog och Örjan Riiikkiinen ha ledd verksamhet. Däremellan utnyttjas också un.:'rar hur det nya systemet kommer att fungera, med ' 'dejourerande" föräldrar som-ansvarar för nycklarna Sandsundgården av olika organisationer vilka verkar i kommu tilJ gdrden. Det betyder bl.a. alt dörrarna stängs kl. 23 pd veckosluten och det är lite tIdigt alt gd hem nen.

eka. . .

Sandsund områdesförening

'Vf-förening i förorts tappning , Ett par kilometer utan för)akobstad ligger Kyr~ koby, som hör till Pe dersöre kommun. I dag ligt tal kallas detta områ de Sandsund. Sedan några år verkar en omci desförening som riktar sig i främsta hand till ungdomarna. Verksam heten påminner väldigt mycket om en ungdoms förening.

...

Eldsjälen i föreningen är Carl· Gustaf Åminne. Han jobbar vid polisen i Jakobstad och säger att han ser så mycket av ungdoms problem i sitt jobb att han gärna ville slippa se sitt områdes ung·

domar i staden . För fyra år sedan sammankal lades invånarna till ett allmänt möte . Vid detta möte valdes en interimsstyrelse och ett år senare valdes den styrelse, som huvud sakligen sitter kvar än i dag . " Den som börjar med något får vanligen fortsätta också" - den vanliga visan i de flesta förening arna. Man tog kontakt med kommu nen, som hela ~i den varit välvil ligt inställd även om de ibland kan sucka" är det du igen " när de hör att C-G Aminne är på trå· den . Kommunen har i dag hyn Sandsundgården för föreningens räknine: .

Kurser. disco Sandsundgården är alltså sam· lingsplats nummer l . Man har haft olika aktiviteter i gång sedan

Bra:

E.d sevö får utrymmen i höst Det är väldigt bra att l'i får Ut ry.m men att vara i, lokalfrågan måste ju lösas innan verksamhe ten kan komma igång, säger ungdomssekreterare Helmer King i Pedersöre . Han menar då de utrymmen som ställs tiU forfo gande när en ny skola blir klar i höst på det nya bostadsområdet i Ed.sevö. Tillsvidare har ungdomsverk-

sanmeten på området koncentre rats kring en hyrd lokal, men den är stängd nu . På måndagskvällen hade ungdoms- och idrousnämnderna ordnat en diskussionskväll för ungdomar och föräldrar i Edsevö . Ett tiul!Otal foräldrJ.r kom . Unl! domarna var ett tiotal. Man dis kuterade hur verksamheten ska läggas upp från hösten och en

starten. Kommunens ungdoms

ledare drar kurser en par kvällar i

veckan. Man har t. o. m. otdnat

. disco . Kyrkoby skola får använ

das för andra ändamål, som t .ex . pingIS .

Med i SÖV? Föreningens ungdomar har del tagit i I1.ringens volleyboll- och fotbollsturnering . Trots att de vann inom ringen var vidare framfart omöjligt p.g .a . att de inte hör till SÖV. Man har disku terat saken, men till en början kunde forening~ns stadgar inte godkännas av SOV . Nu har dessa reviderats och godkänts, så nu är det fritt fram för en ny anhållan. om inte annars så för de fram gångsrika sportintresserade ung· domarnas skull.

Teater kom av sig Denna aktiva förening har LO.m . försökt sig på teater. De fick hjälp av Helmer King , men försöket rann ut i sanden av olika orsaker. Men ingenting är väl så omöjligt att det inte går att göra ett försök tilP Eventuellt med hjälp från SÖV . I dag är de akti·

ungdomsutskott inom Edesvö områdesförening kommer au tillsammans med Helmer King funderd vidare på saken. - Men vänta er inte för myc ket av ungdomsnämnden, sa nämndordförande Guy Käcko. Vi har inte resurser au hjälpa så mycket, det mesta måste ni klara själva . - Det låter alltid så brd när .vi silter här runt borden och disku terdr, men sen i praktiken vill det int,..uls fungera lika br.;, sa en av !logdomarna. Hon tänkte då bl.a . pa det som Edsevö hr ~emensamt med bl.a. Sandsund områdesför ening, au det är svån alt få fö räldrarna att ställa upp. Men från hösten blir i alla fall lokalfrågan löst i Edsevö.

vaste ungdomarna i I2-års ål dern. Teater kan kanske aktivera även något äldre .

Dansverksamhet När dansverksamhetcn var som aktivast med Jocke i spetsen ord nades kurser i Sandsundgården. Aktiviteten var stor, men det var inte enbart områdets ungd omar som deltog. Också från staden drogs folk att lära sig dansa . Dis cokvällar har nu inte ordnats på en tid . Carl-Gustaf Aminne uppger att det är svårt att aktive ra föräldrar som övervakare. Han skulle gärna se att de deltog mera i barnens aktiviteter och på så sätt få bättre kontakt med sina barn. ~ Du skulle se hur aktiva våra l2-åringar är, säger han med ett leende. - Det är ett rent nöje att vara tillsammans med dem. Jag har försökt få föräldrar att fatta att också I2-åringar blir om händertagna av polisen, men ingen tycks förstå att det kan vara så. Jag tror att vi genom våra ak tiviteter åtminstone kan skjuta fram debuten att vandra om· kring på stadens gator.

Påverka vid planering I föreningens stadgar finns sagt om föreningens ändamål att den skall ha en u ppfostrande och so ciaIpedagogisk målsättning, att den skall ha en allmän kulrurelI inriktning , vars hembygdsinrik tad och verka i miljövårdande syfte .' Fakrum är att områdesföre ningen bl.a . kunnat göra sig hörd vid planering av bostads området. Föreningen skall verka för ungdomens trivsel. och trygghet och erbjuda ett attraktivt fritids alternativ samt medverka i den samhällspolitiska .debatten. . Även om dec finns ivnga och intresserade människor som i dag drar verksamheten inom Sand· sund Områdesförening kan jag inte trO att de orkar hålla på hur länge som helst utan aktivt stöd . Alltså föräldrar i Sandsund ställ upp för era egna barn , um gås med dem och ni skall se att kontakten förbättras en hel del. MAGGAN