Österbottniska Posten (ÖP) nr. 17 1983

2 ~

QlOO[][JOQl\1\1(JClOO (!}(J(3(1)QlQOO[!)(J)J(3

PärmbUd:

_Tage_Snellm_an- -

Att vara femton år! Österbottniska Posten fyller 15 år.

Moped, säger man.

Egentligen är tidningen mycket gammal men unga mänskor tänker sällan i forntid.

Femton år!

Det betyder att ungdomstidningen är jämngammal med merparten av sina läsare: kan en tidning ha ett bättre utgångsläge än ett åldersmässigt och idemässigt gå hand i hand med sina läsare.

Under dehär femton åren har Österbottniska Posten blivit yngre och yngre. Det är en riktig väg: tidningen skall vara ett också med den läsare som om fem, tio år fyller femton år.

l och med denna tidning passerar M-rörelsen i Österbotten en viktig milstolpe. Österbottniska Posten har utkommit regelbundet i femtom år, detta nummer markerar händelsen genom att iklä sig mopedåldern.

- Tidningen är ett resultat av ett rätt unikt samarbete mellan företaget Jakobstads Tidning Ab och vår rörelse. Samarbetet kan karakteriseras som unikt eftersom tyngdpunkten i detta har under de senaste åren allt mera fått ideella förtecken. Detta har krävt och kräver fortfarande vidsynthet av företagets företrädare. Min bedömning härvidlag är att vi håller på att nå den yttersta gränden i ideelt hänsynstagande av företagets företrädare.

En naturlig del i detta samarbete är tidningens ekonomi. Eftersom vi från ufrörelsen moraliskt har förbundit oss att koncentrera

Skall det lyckas.

Det beror på dig som är ung just nu . Det beror också på hur omvärlden ser på tidningen - och på hur väl redaktionen och alla de unga medarbetarna gör ifrån sig.

Aldrig förr i ÖP:s femtonåriga historia har antalet unga medarbetare varit så stort som nu . Det är en måttstock på framgång.

När ungdomstidningen planerades och under dess första år välvde vi, som då var aktiva, stora planer, som just nu förverkligas bättre än någonsin. Vi drömde om ett ungt och friskt debattorgan, ett forum för unga österbottniska röster, där ungdomsrörelsen skulle finnas som en gara n-

ti, inte minst för ekonomin.

Då stod det strid kring ÖP. Konkurrerande tidningsorgan såg en fara i en tidning som skulle fara i väg med dansannonserna - och de pengar dessa gav. Attackerna utifrån svetsade samman de aktiva i föreningarna: det gav ÖP den rejäla start tidningen behövde för att överleva. Vi var i rörelsen mer solidariska än någonsin förr. Så småningom lade sig stormen.

Så småningom blev ÖP också en självklarhet.

Det födde en likgiltighet som gjorde oss svaga: dels krympte annonsinkomsterna till följd av att antalet danstillställningar minska-

vår annonsering i ÖP har detta givit tidningen en ekonomisk bas att stå på. Sam-tidigt har vi ställt krav på att

åstadkomma en reducering av omkostnaderna för annonsering av danser och andra tillställningar som ar-

--

de , dels upphörde vi i föreningarna att känna ett direkt ansvar för tidningen: deri var en självklarhet som funnits under all vår föreningsaktiva tid.

Vi var kanske försumliga .

Kanske ställde vi också målen för högt. l dag är det klokt att konstatera att ÖP både till innehåll och upplaga väl motsvarar - och Lo.m. överträffar - allt annat i genren både i vårt eget land och i andra delar av Norden. ÖP är kort sagt en unik tidning .

För femton år sedan drömde vi som sagt om en tidning fylld med tidens röster, ett blad som också var ungdomsrörelsens röst i samhället. Den målsättnin-

ter våra led kring ÖP blir det svårare at garantera tidningens stora förankring i uf-rörelsen.

En av grundideerna bakom tidnings projektet var att

Det är så ÖP skall vara.

Det är så alla borde förstå dess värde.

Alf SneJlman

ning nu fyller moped. En moped som vi faktiskt har förtjänat ihop till alldeles själv. Detta betyder att vi har råd att köpa en med garanti.

~

En egen moped innehållet i tidningen skall återspegla händelser och skeendet i uf-rörelsen. l dag då vi har femtomårs erfarenhet av Österbottniska Posten är det med glädje man kan konstatera att tidningen har haft en synnerligen god förankring i vår rörelse. Detta har också, tror jag varit en garanti för tidningens stabilitet.

gen finns kvar, även om tidningens utformning och innehåll har förändrats - hur mycket ser man först när man bläddrar i gamla årgångar.

Det är en förändring till det bättre.

Ungdomsrörelsen och de unga i Österbotten har i ÖP ett forum, där de kan göra sig hörda, liksom ÖP är ett forum som skall fånga in de unga rösterna, vara lyhörd för det som rör sig i tiden, i kretsen av dem som just nu - och i framtiden - är tonårsung.

rangerades av uf-föreningarna . Detta v~r möjligt tack vare en hård koncentrering av rörelsens annonsertill endast en tidning dvs. ÖP. U nder de senaste åren har uppslutningen kring tidning luckrats upp beträffande ufannonseringen detta är en negativ trend som alla ansvarskännande uf-ledare i dag måste vara med och bryta. Om vi inte ånyo slu-

En fullständig uppslutning och koncentrering av uf-annonserna i ÖP innebär att kostnaderna för föreningarnas annonsering kan hållas på en skälig nivå också i framtiden. Annonsernas reklamvärde är stort, detta visar den läsarundersökning som gjordes under vintern.

Vi i uf-rörelsen kan känna oss stolta över att vår tid-

Det är vi _själva, uf-föreningarna och alla andra som vill värna om Österbottniska Posten som skall se till att garanti tiden blir fortlöpande framtilIs att mopeden byts ut till körkort och bil.

Gratulerar och tack för ett gott samarbete Jakobstads Tidnings Tryckeri .

För SÖU och uf-rörelsen, Sture Erickson, ordf.

3

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••..

---------------------------------... ----Schlagers LP-lista

-------------------l

••

Som omväxling till de österbottniska listorna publicerar vi denna vecka den rikssvenska rocktidningen Schlagers topplista.

Topplistan baserar sig på uppgifter från ca 300 skivaffärer i Sverige. InsamJingen och bearbetningen görs av GLF, dvs. Grammofonleverantörernas förening.

.

•• • : ~

2 3 4 S 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

NY (-) l (2) 3 (16) 2 (6) 4 (10) 7 (2) 6 (4) S (16) NY (-) 8 (2) 11 (4) NY (-) 15 (18) 17 (4) 9 (8)

CAROLA .................................................. Främling PINK FLOYD ...................................... The Final Cut MICHAEL JACKSON ................................... Thriller U 2 .............................................."................... War F-R DAVID .................................................. Words VIKINGARNA ................................ Kramgoa låtar 11 SOUNDTRACK .................... ............ ......... .............

MADNESS ................................ ~ ....... The Rise & Fall SAXON ....................................... Power & The Glory EUROPE .................................................... Europe MARIANNE FAITHFULL ............ A Child's Adventure CARLOS SANTANA ........................... Havana Moon HASSE& KVINNABÖSKE BAND .............. Änglahund JOAN ARMATRADING ............................... The Key EARTH, WIND & FIRE ...........................-. Powerlight

.... ...... .... .... .... .. ...... .. il

: : .. : : : : .. : : : : .. : :

.......................................... ....................................................•.. ~

XVII Jag kan inte låta bli att citera en notis, införd i Vasabladet 21. 4. -83.

"Beach Boys får sjunga vid Washingtonmonumentet i Washington på USA:s nationaldag den 4 juli. Det har nu Nancy Reagan sett

till.

Det började med att inrikesminister James G. Watt, en riktig tråkmåns, i onsdags beslöt att det inte skulle vara någon som helst rockmusik vid nationaldagsfirandet. Han ansåg att den jättelika publiken - flera hundra tusen ungdomar dels rökte för mycket hasch, dels drack för mycket öl.

Firandet skulle vara mer familjevänligt, istället för Beach Boys så skulle militärorkestrar spela, det hela skulle bli en städad patriotisk tillställning.

Men det kom omedelbart protester. En av de första från Vita Husets stabschef Michael K Deaver som sa att hans barn och hustru hade varit där i fjol och älskat Beach Boys .

Han tillade: - Den som tror att Beach Boys spelar hårdrock måste

••

ROCKENS RANDER också tro att Mantovani spelar jazz.

Och på torsdagen togs frågan upp i kongressen av ilskna ledamöter som ansåg att Watt var den tönt som han är .

Till sist kom även Nancy Reagan in i handlingen.

Roland sedan ... Beach Boys vänner till dem ...

För att inte bli stämplad ska jag också tala lite om Sovjet.

Under en av de få utlandstjänsteresor jag varit på hamnade jag i Uzbeki-

som surrogat. Rock hade inte "varit fint nog" att sända dit. Jag påtalade saken i försynta ordlag åt de finländska arrangörerna. Det skulle jag inte ha gjort. Försynt nog, men inte påtalat. Än Svensk-Finland då?

Hon påminde att Beach Boys var goda vänner till henne och hennes barn.

stan i samband med en finländsk-sovjetisk kulturvecka. Man skuHe visa upp finländsk kultur på bred

Tänk om vi skulle ordna en insändarspalt i ÖP med läsarnas bästa bidrag i denhär skygglappsförsedda kulturförtrycksfrågan.

Jag undrar hur många tegelstensromaner det skulle bli.

Det pratas om kulturförtryck men de flesta har missat det verkliga kultur/ärtrycket. Det är att blunda för att den finl.sv. ungdomen konsumerar och producerar rock i massor, att orka hålla emot fastän flodvågen väller fram. Det att inte inse sitt ansvar för finl.sv. kultur i denhär formen i framtiden. Låtom oss "ansvarslösa" axla ansvaret för framtidens finl.sv. kultur.

Det är frågan om vi ska ha en livskraftig finl.sv. kultur också om 20 år eller inte.

Har vi det kan vi säkert till stor del tacka rocken för.

President Ronald Reagan fick frågor om saken på sin presskonferens och till sist kom det nya beslutet: Beach Boys skulle spela.

Watt fick i stället en stor förgylld fot - syftande på talesättet Put your foot in your mouth ett uttryck som används när någon sagt något riktigt dumt (New York, Vbl)".

Det kan ju verka idefattigt att låna en hel notis på dethär sättet, men jag tycket den var för bra för att sammandras.

Jag vet inte vad jag ska tycka. Vad är det för fel på hårdrock? l en av rockens vaggor? Och Nancy och

front, också musik . Man hade skrapat ihop stråktrior här och gymnastikflickor där, saker som ryssarna behärskar bättre än många andra här i världen. Dessutom var många av de finländska deltagarna reserverade eftersom inga gagen utbetalades. Ryssarna visste inte om vi skämtade med dem eller inte. Ungdomarna samlades i klungor för att äntligen få höra lite västerländsk rock - det var det enda de inte var bortskämda med i musikalisk väg. Det var bara det att Finland bjöd på allt annat utom rock. Närmast kom jazziga UMO (Uuden Musiikin Orkesteri), och det fick duga

Rock-Berra Lindell

4

o

Helst av allt vill jag dansa

GJlJ\TTIS ..

AMIIIIE

ÖNSKAR:

FOLKPARK • MALAX Ni)'11~SI~'I"I'1\l~

.

OP!

ÅMINNE FOLKPARK, - MALAX UF MALAX IF -Ö-MALAX UF UF STRIMMAN

DAGS IGEN FOJl SÄSONGÖPPNING -83!

Om en vecka" d.v.s. sjunde maj kör vi igång med:

\ Många flickor drömmer om -, bli baJettdansare - men det : inte många som verkligen Ila sig det enorma ar~ och den hårda disciplin krävs innan man nått mål .

Den engelska tv-filmen H av allt vill jag dansa handlar eleverna i balettskolan vid Ro. ~ al Ballet Company, den kun ga engelska baletten.

Skolan grundades för femlio år sedan och består av ett "lågstadium" och ett "högstadium". Inträdeskraven är mycket stränga. Då eleverna antagits till högstadiet är de o mkring sexton år, och flickorn hat kvinnliga och pojkarna manliga lärare. Privatlektioner .av utomstående lärare är sträflgt förbjudna .

I dansundervisningen ingår också lektioner i mim, koreografi och scensininkning.

Efter två eller tre års studier vid högstadiet kommer den dag, då elevens framtid avgörs - bara <le bästa väljs ut, och får fortsätta i "g~ mnasiet".

TV 2 söndagen 1. 5. kl. 16.25.

ALPHA - MATTI VÄLIMÄKI DISCO: FA·R & SON

~I

~FESTPLAT~~RNAS

STO

*

~~====~==~~~-

HÖJES HUVI

Stället med de mest efterfrågade artisterna och showbandenr En verkligt häftig midsommar med Internationellt inslagr Dan.vänllga söndagar med topporkestrar!

AMINNE HAR ALLTID DET BÄSTA! VÄLKOMMEN!

ifORDLAND PROFESSIONAL

,.t t \ " .

"G G\

töt

arknadens samtliga modeller

+ antenner och övriga tillbehö

LÖRD. 14 MAJ

CHATTANOOGA THE RETRIEVERS BREAKING LOOSE ~SALORA

SMRIGOMATlC

Iml~lO" :iI~1

_ BLAIJPCJHKT

~o

J,

iR;EE IEE"ShoP Sk

961-31050 VARD LÖRD

9-18 9-13

~z

OBS! Under ju· ni och juli lör· dagsstängt

INSTALLATION • SERVICE • GODA RAD

•••••.•.•.•••••••••••••••••••••••••••••.•••••••• ,

.....•••••

~

5

På scenen:

är här • Toppen-Feeling då Forsbysäsongen kör igång!

• Kom och dansa in sommaren i vår mysigt dekorerade sa'l!

• Sätt fart på kvällen -köp våra häftiga karneval-prylar!

Aldersgräns 15 år.

BUSSAR: Vidjeskog: Småbönders 18.40, Terjärv 19.00 via Kolarn, Lapp· fors, Esse, Kronlund: Såka 18.45, Karleby busstation 19.00.

OBS! Via Öja och Kronoby. Haidin & Rose: Oravals 19.00 via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eugmo 19.00 via J:stad 19.40. .

öP's TOPPL1STA RÖSTAS FRAM

KLACKE ·N 1I1ITI19UII _____________--LlLLBV--Är mogna att dra fuJlt bus på Era dansplatser

Vi kör igång med många nya överraskningar.

Medlemmar från f.d.: Zotch, North Connection, Great White Band, Royals

OPPNING lörd. 7. 5.

Efter 10 mån hårdträning är vi nu medlemmar i SÖU's A & M och kan beställas därifrån tel. %1-113 572.

~~ SA~~~:,~~,~.!~eEN

for You ,veDIN

lDlOB[lL1N RESTAURANT

"Ball-Supergroup modeshow" visar nyaste nytt våren 1983. Det är inhemska och ita-

AMERIKANSK BILUTSTÄLLNING

Ett Nytt In:nestäIk Där du km träffo dina väJrner

Fredag

29004 Nykarleby tel. 20223

, 'Ball-supergroup modeshow" lienska (uthemska?) modeplagg På Kvevlax ut:s stora satsning, utställningen "Hem & fritid" inkommande lördag-söndag blir det som utlovat stor modeshow. Enligt Kenneth Finne en av de bästa modeshowerna som någonsin varit i ÖSterbotten

HOT ROD SHOW

som mannekängerna - Finlands fem förnämsta talas det om i pressreleasen - med Martina KalJionaJusta och Helena Palmgren i spetsen skall försöka locka oss att köpa . . .

Vad gäller det italienska inslaget så lär det även bjudas på en försmak av höstmodet!

För koreografi och musik svarar Tommy Peltonen.

Till vilken nytta?

Från Helsingfors strömmar små rykten om att - Gigi Sannholm skall sluta i French Kiss. En annan sångfågel lär vara på gång men nog skall det lyckas bra om French Kiss lyckas nappa tag i en ny Gigi ...

- Undrens tid ännu inte är förbi. Det sägs · nämligen att Viktor Hurrnio och Fetknopp. arna skall medverka i vårens sista BANG! Kan det faktiskt vara sant ... ?

I VASA ISHALL 14-15 MAJ

- Att Smultronstället skall överieva sommaren. Det har pratats om att programmet skulle försvinna ur etern men man kan ju inte ta kål på alla ungdomsprogram i den finlandssvenska kanalen på en

LÖRD KL 10.00-20.00 SÖND KL 12.00-18.00

gång. Därför andas Smultronstället vidare - över sommaren men hur länge . . .

- En pamRett om den finlandssvenska rocken planeras .

Varför? För vem? Till vilken nytta? = Obesvarade frågor.

6

....................... .......................................... ...........................

M edia

il

.

: il

.

: .1 ' --'\. & "-'e'. :

~

.'

'"

.. . ..

.

. . _. .

.

il

:

:

"

dom_som. alltid gör bort sig?"

il il il il il

~

!.JV.äukallpublikenJå gupp .om AlkeMedia? .Gruppen.har gjort_sig .känd/ör att den ;;' sprängfylld med ideer. På basen av den här intervjun verkar det inte som om någon idel ka skulle ha drabbat dem ännu.

Själ~'a

• tror de att de skall hitta en gemensam linje till nästa sommar. Må de? Idag Iler avståndet mellan Kent "Jag är tyvärr al/tför synthetizerad" och Lasse och Pentti att l' sådant att de skulle behöva sjumilastövlar.

• Den första 'timmen av intervjun ligger demotejper med Alke Media 'bakgrunden. K~ sjöter om kassettdäcket, spolar fram och tillbaka, kommenterar ivrigt. Det gör också Las. sa me.dan Pentti u.tta/ar sig mera sällan, inte lika spontant Jltan mera eftertänksamt.

-.-_ t~ ~. SkaILvi.höra.. på_demoband2 . .. Det är nästan det första Kent : .. .. : il

.. :

.-

säger när vi träffas. Vi gör o.fta demQs o.ch den senaste månaden har vi nästan bara övat med demo.s. Jag tycker att alla band skall använda sig av demo.band mera. Då märker mao vilka fel man gör.

o

~- - .

-- -

••

D Aha '. Kent Sandvik äri farten!

«

.

- Inte kan man vara så t att man bara gör musik för Ös- • terbo.tten tycker Kent.

- Nää, men hur skall säga? Vi har inte just haft migrt spelningar. Hur skall man kunna fara till Sverige eller invänder Lasse. Just därför t~ c­ ker jag-att vi skall fo.rtsätta med gitarrstilen !

- Inte "iii ag göra musik rör Öster.bo.U~Il, J .ag .g9t musik för aU .det är. roligt. _

il il

Demokassetterna är inspelade : på en 4-kanals bandspelare. I .. börJan .ä-r- kvaliteten-i-nget .vida.. re men den blir bättre och bätt- : -re: PoJkarnä har lärt sig att an- il . varidlibaridspeTaren: - . . __ il Pojkarna ja. Det är Kent : Sandvik, 22, född i Kristinestad il men numera Vasabo. Spelar gi.. tarr - motvilligt - och key: boards . Marvin Gaye's " Mid.. night Love" var senaste skivan .. som snurrat på skivtallriken. : Pentti Lehtonen ... 23 - nyli.. gen presenterad i OP - trum: misen i gänget. Han startade - ..- - ocksåi-K:stad, "-Vi är· födda på -.. samma sjukhus", och precis .. som Kent återfinns han i Vasa. : U 2 har han lyssnat på senas.t. il Lasse Norrgård, 19, f. i Os: termyra men förstås Vasapöjk i .. dag. Bas och sång och senast .. njöt han av Police. Nu drabbad il av det som pojkar i hans ålder : ofta är, armen . Föranleder d~ .. andra båda att säga att han är l .. lumpen och förstör allting! demon som Kent gjort tillsamil mans med Mikko Ketola . En gi!'?' tarr smyger tydligt fram ur högil talarna. Lasse snappar upp den : direkt: ' .M Den första demon var lJ' udmäs'?' : sigt rätt. bedrövlig och jag bjuds - Aha! Kent Sandvik är i far.M bara på korta snuttar. Kent ten! ... il spolar, flabbar, snarvlar. Myc: ket om virvelsound . Lasse bryDen gången tog inte Kent upp il ter ofta in. Pentti ser mest funtråden .. . .. dersam ut. Knaprar sig på den Den låten fanns på en ny demo . : fördömda finnen som parkerat Den är betydligt bättre. Löftesil sig på näsan för dagen. rika låtar mal på i bakgrunden . il "Vem är du som finns i min : - Det här' skulle vi kunna spe- Säng?", "Storstadsdröm" och "Mörkrets övergång" är tre .. la .•. vi kan inte sjunga någo.n il av o.ss. Det bo.rde vi träna. svenska låtar som fastnar. : - Det skall vi, i so.mmar!

Några hyggliga engelska låtar il - Det här är just det där virsom jag inte vet namnet på .. velso.undet so.m vi kört geno.m finns också. : miken.

Ibland är det Alke Media ..

Det får en impuls och så går som spelar. Ibland är det Kent .. det geno.m en sån där billig och Mikko. Kent verkar att .. synthizato.r. hålla på med musiken hela ti: - Så får vi liksom Simmo.ns den . Lasse och Pentti är för all .. trumsynthljud fast vi slår på en del flitiga också men armen sätil vanlig virvel. Man får vad so.m ter sina hinder för Lasse. : helst med en virvel. .

Och sen de skaffade sig 4.. kanalsbandspelaren vet man : Virvelsoundet återkommer vad Kent sysslar med. Spelar in .. gång efter annan i deras komnya låtar. Mixar. Arrangerar. : mentarer i början . ' Det är de Funderar. .. eniga om. ..

Men småningom drabbar de - Vi har försökt göra så. enkla .. samman. Skall de spela U 2 insarrangemang att vi kan spela : pirerad musik eller futu? dem på keikka. Det är det farli..

Kent pratar febrilt för futun ga med en 4-kanalsbandspelare. : och vill helst glömma Man gör så knepiga arrange.. gitarren. . . man g att man inte kan spela ..

Lasse och Pentti vill ha en dem på keikko.r.

- Man bo.rde vara fem lill : blandning. Så kommer en låt på

serter och dels är det svårt

sl ä"med 1ulu ~ " -

för att klara av det, ko.mpletterar Lasse.

D "Den är så mystisk" Den här texten tycker jag o.m. Den är så mystiSk. Just då är det "Mörkrets övergång" so.m vi lyssnar på.

Den låten har Mikko. Keto.la oio.rt. Också här finns ett gi... tarrso.lo. o.ch igen är det förstås Kent som är i farten. Den här gången hinner han själv först: "Snart får ni höra ett idio.tiskt gitarrso.lo. . .• " - Du har mixat o.m den här. låten senare? Las.~e frågar, påstår.

- Det här är en bra låt. Här är Mikko. med. Vi ko.mmer att knycka några låtar av ho.no.m ännu!

- Fo.rtsätter det så här är det snart bara en kvar. Alla andra får sparken. Till sist är det bara Kent . ensam kvar. . Pentt-is skämtsamma inlägg får fart på "grälet".

Kent säger i ett svagt ögonblick att han är beredd att acceptera gitarren med att de i så fall behöver en man till. Men, men . . . Några ögonblick senare vidhåller Kent med pondus behovet av synth i deras musik .

Med pondus utan att vara dödallvarlig. Med självironi: "Jag är tyvärr alltför synthetizerad". _ Till nästa so.mmar tro.r jag att vi hittat vår linje. Det är det

här med gitarr o.ch synth men då vet vi no.g hur vi vill ha det tro.r Lasse. Elden slocknar en stund.

Lasse o.ch Pentti är grymt stabila på musikfronten.

• d d - Det vet Jag att u van rar hela tiden. • . al f " k' - Jag har It o.r myc et I huvudet. Det enda sättet so.m hjälper är att jag kan göra någo.t med andra gubbar o.ckså.

-

Penttis inlägg just då är totalt oväntat. _ Jag skulle vilja göra sto.rbaridsjazz men det finns inget intresse för det i Vasa!

- A1ke Media, do.m so.m alltid gör bort sig utbrister en av dem.

Inte mera än andra tycker en ·annan.

Trots de här synpunkterna håller de med om att de kanske inte gett publiken någon chans och därför har de heller inte bH- « vit godkända av den. : ..

- Jåå, det har vi tänkt, men • det är svårt att få ko.ntakt. Man .. måste ungefär säga att mao : äger hela Finland utbrister Las- _.

-- - Se syrligt :--- - -- • - Men jag har ko.ntakter : med So.und Trade. Med gitar- .. risten Welander o.ch jag får sän- .. da demQs åt ho.no.m. Men det : måste vara rätt så bra och jag är • så kritisk att jag inte tycker att .. det finns någo.t att sända ännu, : säger Kent o.ch berättar att ..

So.und Trade har beho.v aven .. futuo.rkester. Ett fo.tsteg in i : Sverige har Alke Media ko.m- .. mit. Eldo.rado. har spelat en låt .. med dem. !'?' .. '.

D Säljer som gräs

..

!

. Helt eniga är de i fråga om be- '?' tydeIsen aven image och som ..

D D ! exempel tar de uran uran '?' och Dexy's Midnight Runners. .. .. _ Duran Duran lever på ut- : .

I .M seendet. Den nya smge n var ty- '?' värr ganska dålig -:- en Beatles- .. imitatio.n _ men den säljer som : gräs bara för utseendet. Wo.w, .. vilken image! .. _ Och jag tycker o.m Dexy's : Midnight Runners. De ko.m .. med fio.l o.ch banjo.. Do.m hade : en image som från en hamn, .. so.m några hamnarbetare med .. söndriga jeans och så där. ..

Verkligen to.Ppen image o.m : man tänker att det är SO-talet. il il

Gör dom bort sig? Eller har dom gjort bort sig? Har de vandra alltför mycket? Har de gett publiken chans att bli du med deras musik? Har de hittills hela tiden varit i ett utvecklingsskede? Och dessutom under det råddat in alltför mycket ideer i sin musik? I fjol spelade de rätt ofta (nåja, men för att vara ett österbottniskt rockband) men nu har det varit tyst omkring dem. Naturligtvis har det sin betydelse att Lasse är i armen men i alla fall. . .

De tycker att Österbotten är svårt. Dels ordnas det få kon-

80-talet tycker de är jätteroligt.

Nu händer det någonting inom . musiken och de har s.vårt att omfatta de nu så vanliga åsikterna om att musiklivet nu är "dött" .

: .. il

: .. il

: _I Sverige händer det mycket ...

Det var Stranded som gjo.rde .. det. I det ögo.nblicket snurrar : ZzzaNG Tumbs LP på skivtall- .. riken o.ch en textrad fastnar för il Lasse: _ Det här är precis Kent : Sandvik: Vem har lagt rytmen i .. en bo.x? .. :

STIG BJÖRKAS

il

..

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• J

7

m såg de aldrig vad som tätt inpå. De skulle kunna och läsa tidningen när de över nordpolen första gångbli knackade i axeln aven mer en granne. Titta, skriker en. Jaha, säger den intrese, mycket intressant, och tror det gällde utformningen på förvarande fåtölj.

J ag vet och erkänner, att jag väldigt imponerad av aHt sånt innan jag åkte; nu tänker jag Sven förstås, för synpunkter aldrig rört mig, på Svens hisrorier alltså och den sortens liv förde. Jag kunde bli riktigt n av att höra om hur han sut• i fängelse i Eritrea eller rökt hisch i Havanna, vänt upp och ner på en flicka på Olympen och allt sånt. Men nu hade det hänt mig själv en del, inte exakt et här, men själva iden om hur man gör historier; för man gör dom, det är ett sätt att leva. Inte felaktigare eller dummare än nåt annat, det vill jag inte säga; det är bara det att man skall inte låta historierna styra sig. Det verkade som om de, Sven alltså, inte lärde sig ett dugg av allt de var med om, de staplade på hög ... Jag blir så ledsen när jag tänker på alla dom jag mött, så jag orkar förbanne mig inte fortsätta att utveckla mina förvirringar.

Men jag märkte att jag varit orättvis mot Sigfrid förr. Jag begrep varför han inte behövde resa.

Stackarn, det var som var han sammansatt aven myrstack, där han stod i fönstret, med ryggen åt Thomas och Sven, som var han ett enda krypande och krälande; nu skulle jag köra ut dom.

- Det verkar precis som om du vill att de skall gå, brorsan, sa jag. Inte behöver du bry dig om morsans middag. Men det är kanske bäst i alla fall. Eller hur?

Gå in och lägg dig du.

- Jovisst, sa de .

Nog lät det löjligt, vad jag sa, men jag är inte rädd för att göra mig löjlig . Ibland känns det skönt. Man blir anonym . Man sätter igång en serie barnsliga rörelser, som får andra att vrida sig och bli pinsamt berörda och sen räknar. dom. inte med. en; det är väl därför jag vågar sitta hos brorsans kompisar utan att säga annat än duinheter och ändå lära mig lite. ....

Men inte ens sen de gått fick jag nån kontakt med Sigfrid, inte en enda historia berättade jag.

blickar, skrattar, sjunker in i kas- gifta sig bara för att man är kär hålla dig hemma och läsa i stället. san igen. Herregud, inte var det heller?

Han får ju jobba väldigt hårt Nere i järnvägsparken lekte två det jag väntat av henne. Min Rita Fråga inte mig. Trivs du själv med sina kurser, vet du, han små ungar med trehjuliga cyklar. Karin, som ville så långt långt ut i här? håller på jämt.

En treårsjänta sa till grabben: Nu världen, som varit så vacker, som Neej, det är inget vidare.

Jag lutade mig fram för att leker vi att jag är ett lingon. Det varit min. Jag tände en cigarrett Gubbarna är så löjliga, håller på fimpa en cigarrett. Våra händer J är bra, sa grabben, då är jag en började svettas. och bråkar, och när Sten kom- kom ganska nära varandra, och mjölmask. Och så ställde de Gu bbarna reste sig, kastade en mer hit hittar de på en massa his- jag låtsades inte märka det. Min cyklarna på den lilla karusellen förströdd blick på mig, puffade torier om mig, och sen sitter de blev kvar. Jag snackade ·vidare. och jag snurrade iväg dom, för till Rita Karin i ryggen och fjamalla tre och skrimar.

Men då och då kände jag hanjag hade intet för mig. sade ett steg bakåt när de såg Om man skulle kittla henne, så den, en halv decimeter från henTvå dagar hade gått sen Sigfrid . hennes irritation ochskiattade, . a'tthon skra'ttade själv, 'eller blev ' · nes. Den lilla fillähanden som kom hem, och han hade gjort ett gubbsjukt skratt. De försökte än mer föraktfull, så mycket att jag hållit så många gånger. Den som jag sa: gått och lagt sig. Och lägga händerna runt hennes hon kanske märkte själv vart det bara låg där. Rita Karin tittade jag hade fått papper från Stock- ögon. Men hon var inte på hurakt fram. Hon blinkade och rynbarkade hän med henne . holm, som sa att jag skulle in- mör, kanske var det för min skull - Varför sitter du här då? In- kade ögonbrynen. ställa mig den förste oktober och hon i alla fall log mot dom.

Jag tystnade, men förblev sitgen skall väl göra det han inte nu var det den andre september, - Kom in här nu. trivs med. tande och tänkte på hur en enda och natten hade kommit med Jag följde efter som en hund in - Vad skall jag göra då? Det oförsiktig rörelse .. . frost. Och det är ju så efter frost- i karnrersrummet. Det var som var Sten som hjälpte hit mig, när - Tror du på gud? nätter, att himlen blir alldeles is- gällde det en jäUeplacering. Hon jag kom från sjukhuset. Jag Jag ryckte till och blev osäker. blå och klar; rönnbär lyser öwr- drog fram en stol och satte sig på behövde ha en lätt plats, och han - Gör du? allt utefter sjön, gula björkar, rö- andra sidan. Men det var hon - Ja, sa hon. tyckte att det skulle bli för hårt da lönnar; går man utanför kö- som ville att jag skulle komma.

- Det gör jag också. Man för mig att läsa. pingen luktar det nyupptagen po- Om hon nu hade det trist, kunde - Tänker du ge upp det? måste ha nåt att tro på. Ibland tatis efter vägarna, och det gör man ju göra henne en tjänst, vär- Tänker och tänker. Jag tror när det är hopplöst, när man man ju om man ingenting har för re var jag inte . inte jag passar att läsa. Och när känner sig ensam och allting är sig.

- Jag skulle vilja ha tusen jag nu fick den här platsen. Det meningslöst, då måste man ha Det är inte mycket med en köhektar skog, sa jag . . var ju på våren; i så fall skulle jag nånting att tro på. Som när jag ping: de samma gatorna. Färg- Ett ögonblick, min herre. börja nu; men det är väl för sent var nere i Turkiet och var tillsamhandel, bank, speceri, tobak och Ledsen, men det verkar inte som att åka upp, jag har inget rum; mans med Mimi, vi hade det bra, herrekipering. Och kassor: sjuk.om vi skulle ha någon inne'. ett annat år kanske, men jag kände ingen verklig konkassa,kommunalkassa, skolkasKanske får vi sända efter en? takt med henne, verklig alltså, då - Ni skall gifta er snart? sa, jordbrukskassa.

- Om vi skulle sända bort lilla - Ja, i slutet av månaden. tänkte jag att man måste tro på Man kan inte undvika dom. fröken också.

Men berätta hur du haft det. Jag gud i stället.

Men jag tänkte inte säga eller - Vad menar du? är så nyfiken.

Jag drev på med mina förförelvisa nånting.

Hon blev allvarlig och trött - Det är inte så mycket att se lögner. Trodde nästan själv på Bruna dörrar; och innanför en över ögonen. Jag också. Inte på berätta. När sa du? dom . Ord är bra att ha ibland. lukt av pipa och äpplen i skinnRita Karin, utan på folk i allmän- Mimi, sa hon och reste sig - Den tjugotredje. Hade du stolarna, i de matta glasen. Enor- het, som frågar vad man menar. kul? halvvägs ur stolen, men handen ma skrivbord.

Som tror att man menar nåt med - Jätte. Skall det bli i kyrkan? låg kvar.

Rita Karin är så liten och en- allt man säger. Jag hade inte en - Nej,gud, svarade jag. För Jag skreven massa brev till dig, sam bakom det största av dom. tanke i huvet när jag sa det där som jag inte brydde mig om att jag visste ju att det inte kunde vaHon sitter böjd över en räknema- om den lilla fröken bakom det ra något riktigt mellan oss, därskicka, utöver de du fick. . . skin, hennes fingrar studsar över stora skrivbordet. Men nu blev - Du kunde väl skickat dom i för att jag inte kände någon kontangenterna, nagellacket lyser, då det en tanke. takt. alla fall. Har du dom kvar? och då rynkar hon ögonbrynen Hon hade blå jumper. Hennes - tror du du det finns kontakt - Jaa. eller lyfter upp håret som fallit i bröst var lika mjuka som förr.

- Kan du inte ta med dom? mellan människor? pannan . Längre bort i rummet Det var så tyckte jag; om man titOm du visste hur gärna jag hade - Javisst, men om man skall sitter två äldre karlar och talar i tade i detalj på henne, var hon sig åkt ner. känna den, våga känna kontakt, telefon. lik. Inte annars. Det fanns nåt - Varför gjorde du inte det måste man bryta med mycket, - Det var från polisen, säger som jag inte gillade. Jag visste indå? Jag skulle tagit bra hand om man måste vara ärlig från börjag. te vilken del jag skulle titta på. jan. Och det var inte jag. Jag var dig.

Hon lutade armarna över bara trött när jag liksom började, Hon rycker till. Ser upp och Såg ut genom fönstret.

- Fick du brevet? skrivbordet, halvlåg framför om du förstår, och sen fortsatte ler, snabbt, nästan .skyggt. .- -Jaa; har du det bra nu? . mig. . det bara. .. - Hej; vänta ett· tag, jag . är- Javisst, annars skulle jag väl Hon drömde i ögonen nu. Hon - Det är ju vansinne. Sten säsnart färdig, det är lunch om fem ger alltid att han tycker det är drömde med handen. Min hand mi~uter. Sätt dig därborta så län- inte vara förlovad.

- Är du kär i honom? _ barnsligt att drömma så där. Och var som en orm i väntan på att ge.

Hon blev föraktfull. han blev nästan arg när jag råka- hugga till.

Jag går och sätter mig. Nån -.,. Vad du är barnslig. Jag älde nämna att du var därnere. gång tittar hon upp från arbetet ·Forts. i nästa nr.

Han tyckte att du gott kunde men inte ofta. Hon möter mina skar honom. Man kan väl inte

Österbottniska Posten

ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson.

Medlem av tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdömstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar .

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

8

Chefredak~ör.

och ansvarig utgivare Leif Sjöström . tel. 967-13 555 hemtel. 967-18 697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

Redaktör i YasaS-E Glader, tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbotten ' Stig Björkas66l00 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERA TIONSPRIS 1983 Helt år ... .. ....... .. ... ... ...... .. 60, ~ Halvt åL ...... .... ...... ... ..... .. 40,Skandinavien ..... .... ........ .. . 70,. Lösnummer ... ... .. .... .... ... ... . 2,50

KASSA OCH HOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555

ANNONSPRIS ' ltexten ....... ... ........ ... . .. : .. . 3,75 Efterlexten .. .. .... ...... . .... ... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOTI AGNtNG SÖU:s kansli . Clas Holm tel. 961-121 564 månd ., tisd . tel. 967-11 827 k vällar (hem tel) 961-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16. .

F Ä~GAJII.NONSER .

Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,35 spmm fär!! . Österbouniska Poste~ ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringt~ eller som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

8 DET FINNS idag inte en enda dansplats inom åttonde ringen där det skulle arrangeras ungdomsdanser • Tidigare dansades det varannan lördag i Lappfjärd och varannan i Dagsmark under vinterbalvåret. Nu är det dött ... eller är det? ÖP HAR PRATAT med Clas Malm och Roger LundelI. Båda är "färska" som uf-ordföranden.

Båda ser ljust på framtiden för sina föreningar.

Men framtiden för verksamheten i de båda föreningarna ser inte likadan ut.

Dagsmark och Lappfjärd ser ljust på framtiden krafter. Litet äldre folk meI

Clas Malm, 25, har suttit som styrelsemedlem I ett par års tid i Lappfjards uf. På det senaste årsmotet valdes han sen till ordförande. I det civila jobbar Clas som virkesuppköpare åt Pulaake Oy. Han år utbildad skogsarbetsledare från Ekenås forstinstitut och fick jobb genast han blev klar.

- Verksamheten år livlig. Vi arrangerar fortfarande ungdoms- och gammaldanser.

Vi har ett tonårs råd som ordnar aktiviteter i lokalen kvällstid.

Vi brukar ha revy även om det blev ett uppehåll i år och nu funderar vi på att återuppliva luftgevärsskyttet inom foreningen, berättar den nyvalde ordföranden.

Loppmarknad och emigrantfester sommartid glömmer han inte heller bort.

Ungdomsdans försokte Luf ordna för en tid sedan och erfarenheterna från den var så pass sporrande att styrelsen kommer att diskutera en fortsättmng.

Annars har ungdomsdanserna i Lappfjardslokalen gått dåligt en tid. Den stora lokalen kraver ju ego massor med folk ...

20 och 30, nej 20-40, utbrist han.

Nu söker man nya verk hetsformer. Roger tror att e. orsak till att man jagade hon~ som ordförande var det att haa varit med i Tjöckrevyn och annan programverksamhet. Mao vill ha en programmakare.

• Något extra ..• I föreningens framtidsplaner skönjes först den traditionella dansen på valborgsmässoafton i lokalen.

- I år försöker vi få något ext· ra av det. I kväll kommer vi att städa upp lokalen och uppsJut· ningen verkar aU bli verkligt bra.

Den 16 juli, marknadslordagen, tänker man återuppliva en gammal tradition som legat nere minst 10-15 år. Tidigare ordnades det alltid en sommarfest I Dagsmark den hår lördagen men . .. Nu tanker man satsa hårt på den har dagen berättar Roger och bl.a. hoppas man på att emigranterna skall sluta upp. Mycket program vågar han lova redan nu. T.ex. Arto Rintamaki, Dagsmarkbo i förskmgringen, har lovat ställa upp.

Till hösten finns också konkreta planer, men Roger vill mte avsloja vad - annu.

- Det underliga ar att om man far 50 km inåt landet så har de fullt med folk. Vintertid i Kauhava, sommartid i Isojoen hu· vipuisto ...

- Vi har nog fundeMlt på att satsa har igen men då måste man rakna med att de 5-6 danserna går med förlust, funderar Clas.

Lappfjärds uf ar beroende av att den finska publiken kommer om man ordnar ungdomsdans i lokalen. Det betyder genast svårigheter.

Vilka grupper/orkestrar tilltalar båda språkgrupperna? Vilka artister kan man satsa på?

Ungdomsdanser är helt hopplösa har! Tjuren gick back. Kanske vi körde med för litet reklam ... folk visste inte vad det var. I början av 70-talet dansades det varannan lördag i Lappfjard och varannan i Dagsmark minns han. Då rymdes finsk· och svenskspråkiga under samma tak. Det tror han inte går längre.

Föreningens ekonomi ar ratt hyfsad. Man får bidrag av skiftes lag och ungdomsnamnden .

Nu nar man renoverar så skanker olika firmor det mesta som behovs i materialvag . Dessutom staller folk upp bra och det mesta gors på talk o, berattar Clas

Gammaldansverksamheten i Dagsmark tycks ha ett helt annat ansikte an vad vanligt ar .

Nyligen var Roger med om en ordförandekonferens i Bole och då diskuterades bl.a. hur man skall nå ut till de som är 20-30 år. Det ansågs alltmånt att de ar alltför svårflörtade.

• Man måste se ljust på framtiden Clas namnde att foremngen funderar på att återuppta luftgev arss kyt tever ksam het en .

Fick m Iden från Maxmo?

Det forne kar Clas . For några år sedan skots det Friskt 100m Luf men sen så dog den har aktiviteten ut I forenmgens regI. - Nu ar de som har luftgevarsskytte som hobb~' tvungna att fara till Narpes. Darfor har vi funder.1I på alt återuppta verksamheten. Några storre ans-

kaffningar behöver man inte gora. Det mesta finns från tidigare.

- Nog måste man se ljust på framtiden anser Clas. Medlemmarna staller upp bra och vi har ordnat det praktiska arbetet i foreningen smidigt och bra så det loper.

- Vi får nog rakna med alt Lappfjards uf ordnar ett par ungdomsdanser i host ... Nar år en öppen fråga, men!

• Bra övertalningsförmåga ledde till ordförandebyte

måga hos föregående ordf.

Kurt Backlund. Han pratade så varmt for foreningen . . .

Dagsmark traffar OP Duf:s nya ordforande på hans civila arbetsplats, hos BOfje Norrgård kb dar han jobbar med elplanenng och -mstallering. Roger LundelI, 26. har wte varit aktiv 100m Duf på en Fyra-Fem år.

Atl han nu återvant till uf-livet beror på bra overtalnmgsfor-

- Visst tvekade jag. Men tillika var jag intresserad av att för· soka ta i och försoka se om det finns någon framtid, sager Ro· ger som sist och slutligen kanske inte var svårovertalad. Så gott som hela styrelsen i Dags· mark uf år ny.

- Det ar folk som vill! Nya

- I Dagsmark år de nesta i gammaldanspubliken 20-30 år! Vi borde kanske tala om mogen dans?

- Äldre publik och prog· ramkvallar år två viktiga ingredienser i Duf:s framtida verksamhet sager Roger. Det finns mera planer i bakfickan men mera avslöjar Roger inte. Forst vill man se hur utvecklingen går.

STIG BJÖRKAS

10

ett hisnande reseäventyr!

• För oss ungdomar finns det inget resesätt som ger lika många variationsmöjligheter som interrail och heller inget som är lika spännande. Att interraila betyder att det är du ensam - eller tillsammans med en god vän - som planerar och komponerar. ihop resan. Det faktum att det är du själv som beslutar vad du vill se och vart du vill åka öppnar oanade möjligheter.

• I år kostar interrailbiljetten 940 mark och den berättigar alla som inte fyllt 26 år ännu på biljettens första giltighetsdag till att resa med tåg i 18 europeiska länder och i Marocko under en månads tid. Det är med andra ord ett mycket förmånligt resesätt som öppnar vägen till de flesta av Europas sevärdheter och , hemligheter.

• Är du en impulsiv och äventyrslysten typ som längtar efter spänning så är det ett måste för dig att åka på interrail. Den praktiska biljetten ger dig möjlighet att stiga av och på igen, precis som du själv behagar. Ser du t.ex. en plats som inte alls ingått i din reseplanering, men som tilltalar dig enormt skall du aldrig tveka utan genast stiga av, däri ligger charmen.

• Eftersom jag har tågluffat ett par gånger kors och tvärs genom Europa-och just nu har min tredje resa under planering så har jag tänkt berätta lite om vilka åtgärder och förberedelser som bör vidtas för att resan skall bli lyckad. Jag är rätt övertygad om att såväl förstagångsluffare som gamla rävar kan ha lite nytta av mina tips. Man lär åtskilligt av andras misstag, så tag tillfället i akt och lär er av mina .

.'

11

~=e.:..::ri=ngen

viktig_

films de som anser att det är helt fel att överhuvudCDS lite planera för hur man skall tågluffa eftersom ....:ri-ngen i det långa loppet ju kommer att utesluta, de ....."'·;.,a handlingar, som är IR:s krydda. fordrar ingen minutiös planering utan snarare en måttlig sådan. I den planeringen bör ingå att man drag besluter sig för vilken rutt man skall följa au man inhämtar grundlig kunskap om de länder man tänkt besöka, och i förväg tar reda på vilka seeter som där finns. Annars kan det lätt hända att passerar ett av världens underverk utan att ha en om att det ligger så nära. n - och det här kan aldrig uprepas för ofta - en noggrann planering är ett säkert sätt att förstöra -nsaJl . Du skall t.ex. aldrig beställa hotellrum i förväg den och den natten, platsbiljett eller båtbiljett till den den dagen, eftersom dylikt skapar stress och tvingar all följa en minutplanering . I stället skall du ta det ro, ungefär så här: "Jaså, det finns inte. Nå, än sen vi tar ett annat tåg och åker vidare."

Så skall du ta det. Det är nämligen viktigt att komma , att går något snett så för interrailen finns alltid t alternativ som gångbart.

Förstör inte resan genom att göra som nordbon. i a1let, sitta knäpptyst i ett hörn och se sur ut. (På hokunde man lika gärna hänga en skylt med den talantexten: "Pratar du med mig så äter jag upp dig!").

Uppträd istället utåtriktat och prata med dina medresenärer, det är guld värt. Ignorera det faktum att du kanske har något bristfälliga språkkunskaper och prata på så att spottet yr - ingen föraktar dig för att inte allt blir grammatikaliskt rätt . Intressanta diskussioner bo i många fall förkorta en annars nå långtråkig lågsträcka.

10. Du behöver kunskap om de länder du tänker besöka. Det mesta kan biblioteken stå till tjänst med men vill du ha ytterligare upplysningar så kan du vända dig till ambassaderna i Helsingfors. Jag testade nyligen den Jugoslaviska ambassaden. Jag ringde en måndag och följande dag ramlade ett kuvert fullproppat med broschyrer in genom min postlucka. Snacka om service!

11. Glöm inte att skaffa dig en ordentlig försäkring!

Att iakttaga under resan När du fräser iväg på resan så är du utvilad och därför lönar det sig att göra en så lång första etapp som (bara) möjligt. Siktar du t.ex. på Italien så är det rätt lagom med ett första uppehåll någonstans i södra Tyskland, förslagsvis i Miinchen.

Där finns nämligen två saker som man absolut måste se, koncentrationslägret Dachau och "krogen" Hofbräuhaus och varför inte också olympiastadion.

Du har all anledning att vara diplomatisk och tillmötesgående under resan, var alltid redo att visa passet då du kommer i kontakt med tullpersonal . Faktum är att fin,ländska turister - i varje fall interrailarna - har ett mycket gott rykte ute i EurQpa. Oftast räcker det för tullmännen att de ser Suomi-Finland på passet för att de

OCH FOTO: Patrik Sundqvist

Hur förbereder man sig_ 1. Packa med eftertanke och packa ner lite. Skaffa dig helst en sektionsuppdelad ryggsäck, den underlättar avsevärt då du inte behöver riva upp allt för att hitta något i botten. En tung och fullastad ryggsäck blir en plåga under resan . Det lönar sig alltid att provpacka och gå omkring med den där hemma för att se om den är för tung .eller inte.

2. Undvik att släpa med dig onödiga kläder. Några ombyten underkläder (för flickor fordras kanske lite mera), två par jeans en skjorta och 2-3 t-paitor och en "arm tröja är alltid bra att ha, då nätterna kan bli rätt kalla i södern. En slitstark jeansjacka är det perfekta ytterplagget. Glöm kostymen och långklänningen.

Sandaler är utmärkta skodon för interrailen. Svenskarna traskar alltid omkring i träskor så även de kan vara ett alternativ. Undvik emellertid varma och otympliga kängor, ta i stället ett par sport skor som kan vara bra att .

Ila under långa promenader. Skaffa dig inte onödig tvätt genom att använda strumpor hela tiden.

3. Toalettsaker behövs givetvis också och annat smått och gott som du kan ta med dig är: nål och tråd, huvud1ärkstabletter, koltabletter, korköppnare och en rejäl stidkniv som kan användas till allt. Däremot tycker jag att matbestick, kokkärl och spritkök är onödigt att släpa pi. Man åker väl inte på interrail för att bli ett vandrande kök heller.

4. Skaffa dig en "behållare" eller en påse att ha kring halsen, i den förvarar du ·pengar, resechecker, biljetten och passet. Lämna aldrig påsen utan tillsyn. Det är praktiskt att ha en liten fickpung där man förvara de pengar man behöver för dagen, då behöver man inte alltid gräva i halspåsen då man skall inhandla något.

5. De bästa souvenirerna får du genom att fotografera mycket. Undvik att ta med den dyra systemkameran, ta istället en billig pocket- eller instamatic-kamera. Film skall du köpa här innan du åker.

6. Sovsäcken är ett måste när du skall ut och luffa.

Men köp ingen ny utan ta med -en gammal och sliten en, luffandet sliter på sovsäcken.

7. Skaffa dig tidtabeller över Europas tågförbindelSft'. Ett absolut måste och ett mycket praktiskthjälpmeckl är SJ:s (statsjärnvägarna i Sverige) "Tåg till utlandet". Den får du troligen tag på i vilken resebyrå som helst.

8. Reskassan bör huvudsakligen utgöras av resecheckar. Såväl dollar, tyska mark som schweiziska franc är gångbara. Oftast är det bra att på förhand ha växlat lite valuta för varje land du har tänkt besöka. Dyker du upp t.ex. i Italien mitt i natten kan det vara svårt att växla till dig lire just då.

9. Tågresorna blir ibland lite enahanda så det kan vara bra att ha med sig ett par billiga deckare att förströ sig med. Släng dem vartefter att du bar läst dem.

Pass, karta, interrailkort. tågtidtabell och vandrarhemskort är ett måste för interrai/aren.

skall vinka dig igenom. Den annars så hårda tullkontrolJen drabbar mera sällan interrailaren, min ryggsäck har aldrig genomsökts av någon tullman.

Oberoende av hur mycket pengar du har med dig så skall du vara återhållsam och sparsam i början av resan.

Köp heller inga souvenirer i början, de blir i längden bara tunga att släpa på och mera sällan lyckas du få hem dem i ett stvcke. Måste du nödvändigtvis köpa någon otymplig souvenir under resans första dagar så lönar det sig att skicka hem den per post.

Det är onödigt att försöka hinna med alla interrailländerna under en månads tid. Stressa inte utan välj 4-5 länder som du vill upptäcka. Välj sedan ut en plats som tilltalar dig något alldeles extra och stanna där en längre tid och vila upp dig.

Att resa ensam har säkert sina fördelar men ändå vet jag av erfarenhet att en månad tillsammans med en god vän kan bli hellyckad om du visar förståelse även för vännens åsikter och önskemål. Dessutom är det mycket tryggare att resa med någon som man vet att man kan lita på.

Dömt att misslyckas är däremot fall då grupper om tio ungdomar ger sig iväg tillsammans, ju flera viljor desto oftare gräl.

Flickor skall inte resa ensamma. Respekten för nordiska flickor - speciellt blonda - är Hka med noll i medelhavsländerna och risken för att bli antastad är hela tiden överhängande . Är man två stycken går det redan bättre och då är det knappast farligare än att resa omkring i Norden.

Blir du sjuk under resan skall du omedelbart avbryta den där du befinner dig och stanna ett par dagar för att se om du blir bättre. Sök läkare på platsen och kom ihåg, res aldrig sjuk, det kan sluta med kollaps.

Köp aldrig saker som du misstänker är stulna. Prata gärna med ortsbefolkningen men blanda dig aldrig i skumma affärer. Se speciellt upp med knarklangare och smugglare, avvisa dem direkt om de försöker ta kontakt.

Transportera aldrig någon främmande människas pa-

ket från ett land till ett annat. Blir du fast med "obehagliga överraskningar" i ryggsäcken så är det du själv som får stå till svars.

Det sker fantastiskt mycket under en inånad. Det mesta hinner du g,lömma bort innan du trampar finländsk mark igen och därför lönar det sig absolut att föra en . noggrann dagbOk, med klockslag och allehanda intressanta smådetaljer. Under resan finns det hur mycket tid som helst för dagboksanteckningar. Där arkiverar du alla små episoder och då finns de alltid kvar i minnet.

Tänk va' härligt det skulle vara att bläddra i den bo<en då den åldrandes minne börjar svikta. Redan nu ycker jag att mina interraildagböcker är något av de väriefullaste jag har, vilket värde månne de har efter femtio ar?

Kost och logL Ja, var skall du bo under resan, vilka möjligheter finns det egentligen? Vandrarhemmen har blivit alternativ nummer ett för de nesta. Där får du övernatta för en billig penning, 10-30 mark per natt beroende på klass och land. Tänker du satsa på vandrarhem måste du emellertid lösa ut en vandrarhemskort, det måste du visa upp för att alls få bo på många av Europas vandrarbem. Kortet får du via resebyrån och det kostar omkring SO-lappen.

Många gånger bn det vara värt att komma ihåg att, små och lite sjabbiga hotell kan vara lika förmånliga som vilket vandrarhem som helst. Det kan alltså löna sig att leta U.pp ett och pröva. l många länder drygar familjerna ut sin hushållskassa genom att hyra ut rum åt turister. Jag har prövat på systemet i Grekland och i Jugoslavien och rekommenderar det varmt. För ett par år sedan kostade det 16-20 mark per person och natt och det var i alla hänseenden lyxigare än att bo på vandrarbem och mycket trevligare. Dessa rum behöver du mera sällan leta efter, familjernas medlemmar raggar nämligen själva kunder på gatan.

Pengar sparar du genom att ligga ute under bar himmel. Jag har prövat på det flera gånger och visst går det an men undvik att göra det i större städer då rånare vet att interrailarna ofta går omkring med stora penningsummor på sig. Skulle du trots allt bli av med pengar och pass så skall du omedelbart uppsöka närmaste finländska konsulat eller ambassad där du kan få hjälp.

Har du någon brevvän ute i Europa skall du försöka få denna att bjuda in dig. Det är ju billigt och dessutom får du en ypperlig chans att bekanta dig närmare med livet på gräsrotsnivå.

SlutUgen lönar det sig att ta sig fram så mycket som möjligt med nattåg för då sparar man logipengar . "Äta bör man annars dör man" heter det och det håller streck även under ett interrail. Ett ordentligt mål mat om dagen är att rekommendera, annars orkar du kanske inte. Ta i förväg reda på vad som är respektive lands nationalrätt och ät dem.

I södra Europa är det ofta billigt att äta ute så det lönar sig nog. I övrigt får du livnära dig på ljust bröd, marmelad, fiskkonserver och ost. Öl och vin är mest passande som måltidsdrycker!

Lugna dem där hemma, skicka ett par vykort i veckan!

Länder som jag vill rekommendera är Jugoslavien, Grekland, Frankrike, Schweiz och Tyskland. Franska rivieran är ett av mina favoritställen och åker ni till Jugoslavien så ,får ni inte missa staden Dubrovnik vid Adriatiska havel. Jaga emellertid inte bara de stora turistorterna, utan sök dig ut till mindre ocb okända platser. Vem vet, kanske du hittar ditt eget paradis.

Skall du åka båt från Grekland till Italien, alltså från Patras till Brindisi så åker du på tidernas smäll. I interrailbroschyrerna utlovas du special rabatter men priset är trots allt skyhögt. För ett par år sedan kostade överfarten . 185 mark och.det för en skitig plats på däcket. Det är utsug,arlinjen nummer ett så undvik den om bara möjligt.

Ar du en bekväm och lat människa så är IR inget för dig. De sydeuropeiska tågen är ofta trånga, fullsatta och smutsiga och på toaletterna kommer det sällan vatten ur kranarna. Personer med en mycket utpräglad "bobbskräck" gillar knappast dessa förhållanden heller. Ibland kan det gå ett par dygn utan att man kommer åt att tvätta sig och byta kläder. Varje gång som du låter tungan glida över tandraden känner du bur smutsbeläggningen blivit allt tjockare.

Det låter taskigt eller hur, men ändå är tågluffandet det bärligaste som jag vet. Hela resan är ett enda stort äventyr då man inte vet vad som väntar en på följande station, vem man kommer att träffa eller var man skall bo. Är du en äventyrslysten, impulsiv och mycket rastlös person så är interrail det mest idealiska resesättet för dig.

Lycka till och ha det så trevligt!

önskar Patrik

12

Apropå ÖP:s IS-årsdag hur är det att vara 15 år ung i vår ända av världen i dag?

I stort sett bra, tackar MoDika Pensar och Stefan Wallin, båda hemma från Vasa.

- Säkert befinner vi oss på en av livets höjdpunkter just nu: vi hinner göra saker som man inte binner med senare och ekonomiskt sett är vi helt trygga, säger Stefan.

Monika håller med. De verkliga problemen med pengar och eventuell familj ligger ännu långt borta.

Men det finns andra problem som kanske står en femtonåring nära: hotet om krig och vad värre är, kärnvapenkrig? .

- Detdär är saker som jag inte tänker på, helt enkelt för att de inte går att ändra på, tror Stefan.

- För man är ju fullt upptagen med sin egen värld, att skapa sig en egen . framtid, inflikar Monika.

- Nog för att det borde finnas möjligheter att påverka i ett demokratiskt land, som Finland ju är.

Och fredsrörelsen är en väldigt god sak som jobbar för ett gott ändamål - men tyvärr har rörelsen fått en viss vänstervridning. Fredsarbetet bör passa alla olika tänkesätt, och man borde komma bort från att hänga upp sig på vilken part som gör vad och vilken part som inte gör vad, och se till freden som bel het i stället. För i fall alhi skulle sluta upp bakom saken så skulle det ju bli en förändring. Frågan är varför alla inte gör det?

Monika, som bland annat deltog i den andra finlandssvenska fredskonferensen för någon vecka sedan, är överraskad över att man får veta så litet om vad SOJTl händer i världen:

De kan ha haft demonstrationer i världen som det inte sägs något om i massmedia, till exempel.

Det verkar som om det skulle finnas en viss cencur ...

- Och på tal om vänstervriden fredsrörelse: en bekant sa här om dagen att de bögervridna får skylla sig själva om rörelsen är vriden till vänster så länge de inte går med och jobbar själva - då skulle den ju bli mer neutral! ...

a.

-

-..-- .

,

.

....

-

--

"

~.~-

~-,

\"~~~d~.. _..

~

r.__

Finland är ett av de ledande länderna när det gäller självmordsstatistiken i Europa - inte minst unga människor tar livet av sig. Nyligen

På el{ av livets tak. Med en grå. kal och hård miljö runt sig. Inte kunde man läsa i tidningarna om två elvaåriga flickor som grovt misshandlat en sjuårig flicka. Otaliga unga känner sig rot- och rastlösa, med drogmissbruk, kriminalitet och våldshandlingar som följd.

Vem ska vi beskylla, individen eller samhället, för denhär sidan a v ungdomens ver klighet?

- Det är mycket svårt att säga, funderar Monika.

- Det är nog upp till både individerna och samhället. Kanske i proportion fifty-fifty. (Det beror ju mycket på hemmet och

sånt).

- Nej, det måste bero på samhället, tror Monika.

- Men i så fall skulle tidningarna varje dag vara fyllda av sånahär skräckhistorier som ovan, det skulle vara mycket vanligare än nu.

- Nå vi är väl olika mycket mottagliga. Men det är nog samhället som bär större skuld än individen. Det finns saker, till exempel video och hony-donkys eller vad de nu kallas, som inte är bra för människorna.

- Det värsta med videon är fördomarna kring den.

Den negativa kritiken mot videon har nog tagit i överkant, tror Stefan, som inte säger sig se på video, bara nån gång i så .fall.

---: Det är ju lätt att säga om du inte tittar på video att den inte är skadlig. Men tänk nu på alla som inte gör någon an nat.

- De som ser på till exempel våldsfilmer tänker säkert mer på vad som råkar göras i den filmen än de analyserar vad som egentligen händer.

13

lingsarbetet, är Stefan inte alls religiöst aktiv. Att höra till kyrkan utan att ta del i dess aktiviteter stör honom inte.

Däremot tycker han att kyrkan alltför trögt hänger med i samhällsutvecklingen.

- Till för inte länge sedan kunde man ännu följa skrifter skrivna för 1800 år sedan. Men i dag är det annorlunda: utvecklingen har gått så snabbt att många gamla skrifter inte håller sträck längre.

- Eftersom jag är för jämlikhet tycker jag till exempel att kvinnor borde kunna bli präster lika bra som män, säger Stefan.

- Det gör nog jag också. Å andra sidan förstår jag nog gamla konservativa män som alltid haft det annorlunda, också, erkänner Monika.

- Jo, jämför bara med busschaufförerna: förr var det kutym att de skulle vara manliga, i dag hajar man inte till när man ser kvinnliga.

Det är till stor del vanefrågor.

Både Monika och Stefan trivs bra i skolan, Övningsskolans högstadium.

- Visst har den sina brister, den lär till exempel inte mycket om samhället utanför skolvärlden. Men ingen skola kan bli Iperfekt, tror Stefan.

- En av våra lärare sa en gång att "lärarna är de snällaste vuxna människor ni kommer att träffa". Och det kan nog stämma - att de är mer toleranta än vanliga vuxna.

Något som dock kunde bättras på är sexualundervisningen. Monika har ett förslag.

- Lärarna borde berätta mer om sina egna erfarenheter, då tror jag att man skulle lära sig ganska mycket själv också.

- Och så skulle läraren ta ut avsked följande dag ...

- I en viss ålder skrattar man visserligen åt allt som har med sex att göra, men inte längre.

- Pampas' sex-sidor i Vasabladet var bra. Visserligen gick man mycket rakt på sak, men det var väl inget att klaga på. Kritiken var verkligen onödig, tycker Stefan.

- Det som skrevs var ju om oss och för oss unga varför var det då de vuxna som :klagade? undrar Moni-

f yllda av sund tillförsikt och tro på en framtid är de, Monika och Stefan.

- Men det är ju just det m är felet - att man inte lister sig vid vad som verklisker , inte reagerar på att on dör till exempel.

- Man lär sig med tiden - ju äldre man blir desto . dre täcks man göra.

Så Stefan tror inte på att videovåldet ändrar människors kaFaktärer och därmed beleende.

-

... .

~.

.

Slefan tycker att Vasa är en perfekt stad.

- Visserligen kunde ungdomsengagemangen vara bättre. Ett stort steg framåt har tagits i och med att ett av stadens diskotek börjat med fredagsöppet för 15och 18-åringar. Man får bra kontakt med folk, pratar om helt skilda saker i skolan och på diskot.

Men på den omtalade hyllan vid övre torget ställer sig varken Stefan eller MoDika en helgnatt.

- Det skulle vara så förnedrande att visa sig på kryckor, väl inpaketerad i bandage följande dag .•.

Nej allvarligt talat tror jag inte att jag skulle få något ut av det, säger Stefan.

- Men egentligen är det förnedrande att säga så om de som står där - de är väl som alla andra, men man känner dem bara inte.

På samma sätt tycker Monika att det är fel att beskylla dem som, liksom hon själv, deltar i kyrkans ungdomsgrupp för att bara be.

- Vi är ju lika som alla andra. Det att jag själv går till ungdoms'g ruppen är svårt att förklara: det känns bara så bra att gå dit.

Både Monika och Stefan är konfirmerade. Medan Monika deltar aktivt i försam-

Text & bild: Barbro Teir

'-

14

- I tre månader reste jag runt i 3/.& av USA och besökte ungefär 20 indianreservat - många av dem sådana där vita människor inte annars får komma in. Hälften av Amerikas indianer lever ännu kvar i reservaten. Eftersom vissa delar av landet fortfarande för en direkt "apartheid-politik" mot indianer utanför reser-

vat, vill de inte flytta därifrån.

Klas Gustafsson, enligt ämbetsbetyget 76 år men i själen un de 30, grundade något så exotiskt som Indianförbundet i Fl land.

Klas Gustafsson, he från Hammars i Bor landskommun, är en upplevelse. Han är en av d som kan säga sig ha gått långa vägen: från spring~· ke till utlandskorr ~ ­ pondent. Och som han sj läst sig till sitt kunnand exempelvis hans spanska är helt självlärd.

Klas' meritlista sträcker sig över fyra papper, när del gäller hans engagemang i ideella föreningar och organisationer vill säga. Han är eller har varit redaktör for nio olika tidskrifter, initiativtagaer till fem olika föreningar och ordförande för lika många. Hans verksamhet inom musiken, körsång, gymnastik, frisksport, fol kdans och teater sträcker sig . över två A4-ans ark.

Frågar man efter intressen blir raden: teosofi, filosofi, en del vetenskapsgrenar som astronomi, kosmologi, kärnfysik , arkeologi och parapsykologi; naturfolkens religiösa föreställningar, Österns religioner, mytologi , talmystik, teckning, målning och skaldekonst; stora orörda skogar och fåglar; sjöfart och seglande handelsskepp; språk. Puh. I motsats till Österbotten är Klas rätt känd nere i södra Finland . Främst för sina indianer: "Gustavson han med indianerna" hör man nylänningarna fråga sig.

- För tjugo år sedan hade de vita amerikanerna en medelinkomst på 3.000 dollar i året, medan indianerna hade högst 1.000 dollar. De indianer som livnärde sig uteslutande på byffel hade en medelinkomst på 19 dollar j året!

-

How! Hälsar Klas, och visar upp ett par av de indian-ha1!darbeten han säljer till alla möjliga och omöjliga platser

i världen. Handarbetena kommer direkt från indianer som Klas träffade i USA.

',.

I dag är det ekonomiska läget bättre: i endel reservat har mineralfyndigheterna såsom olja upptäckts, vilket förbättrat reservatets ekonomi. Det finns stammar som börjat kräva att fredsfördragen gjorda med regeringsrepresentanter verkligen ska efterföljas. Till . exempel Seminol-stammen processar för att få de 40 miljoner .dollars den av dem fråntagna jorden kostade.

Indianernas medvetenhet och stolthet över sin kultur har vaknat till liv med förnyad styrka: vid sekelskiftet

15

1t empåle

anus 250000 indianer i liSA , i dag är de 900000. Ö k ningen är större än mo tsvarande befolkningsö kning på "vitt håll", och innebär att hälften av da!!ens indianer är under 15 år fyllda. För begåvade indianungdomar finns nu ett o nstinstitut i Santa Fez, där indianernas handarbetstraditioner lärs ut.

Men. Fortfarande kan man se skyltar som det står " Tillträde för hundar och ind ianer förbjudet" på. Inte minst i Syd-Dacota finns många dylika förbud till afer, bibliotek, bussar, . änna toaletter.

- Indian hatet lever fortfae kvar i stora delar av S A. De indianer som sig ut ur reservaten att studera och arbeta mycket svårt att få kon-t med andra människor.

Därfö r tycker Klas att man . te ska tro att indianerna är jämställda med de andra amerikanerna i dag, bara för aU vissa stammar börjar närma sig medelklassnivå.

Det är inte bara de vita som har svårt att förstå inidanernas levnadsfilosofi - indianerna har svårt att fö rstå vår, också.

Tatanga Mani, Den Vandrande Buffeln av Mohawkerna har sagt: Jag har Q.å u i den vite mannens skolor. J ag fick lära mig att läsa skolböcker, tidningar och Bibeln, men snart insåg jag au detta inte var tillfyllest.

Civiliserade människor är för mycket bundna av det skrivna och tryckta ordet.

Huronhövdingen Kondiaronk: "Vad slags människor är dessa europeer egentli-

gen? Människor som tvingas att handla rätt och som undviker att göra orätt bara av fruktan för straff? Att en varelse går upprätt och kan läsa och skriva och göra tusen andra ting berättigar inte henne att bära namnet människa.' , Oförståelsen för den andra partens levnadssätt är alltså densamma på båda sidor om hudfärgsgränsen, men: - Det har alltid och allenast varit de vita som brutit alla kontakter och fördrag som gjorts.

Klas kan citera flera vita män som kommit i kontakt med indianerna, både på fredlig och krigisk väg. Överste William Frederich Cody, alias Buffalo Bill, sade 1915: De hade alltid rätt, vi hade alltid fel.

Indianerna höll vartenda fördrag, vi höll inte ett enda.

Man har slutit 394 fördrag och överenskommelser med olika indianstammar under såhär högtidliga utfästelser: Så länge solen går upp i öster, så länge flodernas vatten rinner och så länge gräset växer, skall denna gräns evigt bestå.

Men knappst hade bläcket hunnit torka innan de vita brutit fördraget.

Neil Erikson, spejare under general Crook: Om jag vetat då vad jag nu vet om Apachernas moral, så hade jag lämnat den amerikanska armen och gått över till Apacherna.

Liknande uttalanden kan citeras av general N A Miles, John James, kapten Bonneville, Tom Newkomb, Ernest Thompson Seton.

Men gjort är gjort och kan inte göras ogjort.

- Vilket inte hindrar att vi nu försöker förbättra indianernas situation. Själv säljer jag äkta indianhandarbeten, som jag köper direkt av indianerna utan mellanhänder. Mesta delen av arbetena går till Norden, men också till andra delar av världen.

Klas ger också, "när jag hinner", ut indiantidskriften Det Talande Lövet.

Och åker runt i Svenskfinland och berättar om deras kultur och problem.

- Jag har hållit föredrag i Korsnäs, Malax och Nykarleby, samt i all!! Österbottens folkhögskolor från Lappfjärd upp till Karleby.

Responsen hos unga människor är mycket bra många ansluter sig till förbundet.

Säger Örnöga, och hopp~s att Manitou må hålla sitt vakande öga över oss alla.

How.

Barbro Teir

Geronimo, den djärve Apache-ledaren som kämpade för att bevara sitt folks frihet.

16

Adress: PB 2768600 Jakobstad Tel.: 967/13 555 eller 961/113 522

Lev som du lär, Tom! Jag och månJa andra kan inte ta intervjun med Tom Haga i OP nr 15 riktigt på allvar, men eftersom texten ändå gått i tryck och läses av många ungdomar fordrar Toms vulgära uttalanden en del kommentarer.

Tom säger bl.a. att han tycker det vore "attans skönt att vara och sköta kläpparna och pyssla med hushållet ifall hans fru hade bättre lön än han" .

Bästa Tom, gör något för att uppnå detta eftersträvansvärda sköna. Säg då inte att "kvinnorna inte skall släppas ut på arbetsmarkna-

den förrän det yngsta barnet har börjat skolan, om ens då. "Jobba i stället för att kvinnan skall få samma möjligheter till goda jobb och hög lön, så kanske din dröm går i uppfyllelse. Samma ställning som mannen på arbetsmarknaden får kvinnan först när hon inte är den som ensam har huvudansva-

ret för hem och barn.

Visst är barnen viktiga för kvinnor. Man skulle bara önska att de var lika viktiga för männen, men om aHa pojkar tänker . på samma sätt som Tom, sä är de inte det.

Tom erkänner att kvinnan har ett människovänligare psyke ocb det är ju bra. Låt då kvinnorna få mer att säga till om i samhället, så slipper vi det mansstyrda väldet som enbart har den ekonomiska lönsamheten som rättesnöre.

J ag hoppas innerligt att Tom aldrig hittar sin idealflicka, åtminstone inte för-

rän han fått mer vett och förstånd. För när man till slut läser Toms åsikter om

våldtäkter och kvinnomisshandel, önskar man verkligen att Tom själv skulle leva som han lär och begrunda sitt uttlande om att "det finns inget surrogat för vett - men det hjälper lite att vara tyst".

Inte heDer ÖP:s ledarskribent tycks vara fri från fördomar och könsrollstänkande. I en ledare i ÖP nr 13 tycker han det är solklart att kvinnorna skall avstå sina arbetsplatser åt unga arbetslösa. Kan ban inte inse att kvinnor inte bara bar sitt

jobb som ett litet tidsfördriv. Ett eget jobb ger ek. nomiskt oberoende ocb självkänsla som gör au t.o.m. en kvinna vågar y l1m sig i debatten.

Jag har ett annat förslag.

Låt papporna, och denna förmån skulle endast gälla pappor, stanna hemma en tid mot en liten ersättning.

Det skulle befrämja jämlikheten på arbetsmarknaden samtidigt som pojkar och pappor kanske skulle förstå att det inte alltid är så "attans skönt att sköta kläppar och pyssla med hushållet".

"En som inte kan vara tystlåten"

Disco for you?

Henrik "Böttier" BertIin känner sig kluven. Om sanningen skall fram så är han inte speciellt förtjust i disco.

Trots det har han nyligen startat "Disco for you" - ett turnerande disco. - Man skall ju leva också, säger Böttler filosofiskt.

Meningen med 'Disco for you' - förutom att Böttler behöver ett sommarjobb - är att ge österbottniska dansarrangörer möjlighet att hitta en bra discjockey på hemmaplan.

- Det måste ju bli trist att lyssna· på samma rikssvenska discjockey hela tiden, säger Böttler.

- Dessutom har jag lika stor kunskap om discoanläggningar som vilken rikssvensk discjockey som helst.

- Discolåtarna kommer att ligga som grund men jag kommer också att spela rock, reggae m.m.

Och så kan man alltid diskutera låtvalet med Böttler. Det är inte meningen att man skall känna sig fjärrstyrd när man besöker "Disco for you".

Men det viktigaste är att spela det som publiken vill ha och det behöver inte alltid vara de senaste plattorna.

- Den personliga publikkontakten är viktig. Jag kommer att snacka mycket med min publik och kommer att försöka få dem alt göra saker och ting själva.

- Ser man filosofiskt på dansen så kan man konstatera att dansen utgör ett slags grundbegrepp inom människan. Utan musik och dans inget samhälle. Discoteken är

Jämmer

& TV kominer det att bjudas på mycket Carola Häggqvist de närmaste månaderna!

"Living in tomorrow's world" är valspråket för "Disco for you". Och med det menar Böttler att han kommer att ha de allra senaste skivorna på sin repertoar.

I

Samtidigt vill han också få publiken att urptäcka nya vyer.

och elände!

Så var då årets spektakel nummer ett i dumburken avfört från dagordningen. Svallvågorna kommer vi att dras med rätt länge, speciellt i Sveriges radio

Luxemburg tog hem spelet efter att ha varit i knapp men klar ledning mest hela tiden.

Corinne Hermes heter den röststarka damen och segrarlåten heter "Si I.a vie est cadeau". Tjaa noterade jag kortfattat i mina anteckningar på lördagskvällen.

Om tvåan "Hi" med Israels Ofra Haza skrev jag "vinnarlåt? Tillräckligt meningslös!"

Böttler känner sig kluven

en förvrängd form av musik och dans. Den akustiska musiken är naturlig musik och man kan se de "onaturliga" discoteken som en följd av den elektroniska utvecklingen. Därför är det viktigt att en discjockey jobbar för att hålla publikkontakten vid liv.

Tävlingsnatur av guds nåde" sade Ulf Elfving om Carol a Häggqvist innan hon framträdde med "Främling" som med knapp nöd blev trea i tävlingen.

Symboliken i det Elfving sade är klar och flickan har visst bra röst, men låten ...

Spekttaklet eurovisionsschlagerfestivalen var precis lika andefattigt som det brukar, men som brukligt fanns det också några få låtar som inte gick i likriktningens fotspår. Ifjol vandrade Finland den vägen och poängskörden blev impo-

Ifall publiken vill kan vi göra egna disco.låtar i discot. Jag bar både synth och synt hd rums så det är möjligt att åstadkomma nåt slags grundkomp.

Dessutom planerar Böttler att göra playback på egna kompositioner och han kommer också att bjuda på hemmagjorda söt-

nerande O! I år vågade Turkiet och Spanien vara annorlunda - "bäst hittills" , noterade jag om Turkiets Cetin Arps "Opera" (men nog kom jag att tänka på Taco!) och om Spaniens bidrag skrev jag ett intressant bid· rag! Båda fick också O poäng •• .

I den här smörjan som tävlade om EM-tileln tyckte jag ab· solut bäst om Belgiens bidrag "Rendez-vous" med pas de deux. Inte helt oväntat placerade sig den här elektroniska skapelsen närmast Spanien och

saker.

Allt fÖr publiken i den tuffaste av världar. ..

- När man besöker "Disco for you" behöver man inga andra stimulantia än min musik och mina hemmagjorda sötsaker, säger Böttler och ler tappert.

L.S.

Turkiet när det var färdigröstat!

Hur Finland kunde bli elva med den här låten kommer jag aldrig att begripa. • . Norges niondeplacering var däremot en liten trevlig överraskning. Danmarks 17:e placering är det inte mycket att orda om, en dålig discobiisi som framfördes fräscht! Annars visste nog Gry Johansen vad hon sade hon sade sig skämmas över att sjunga "Kloden drejer,I,.

Stig Björkas

-,

17 .

, 'P ap.p a ' , ·

:IO:aoOCOClO'.:Y.::rJ"J"J"J"J"J"J"J"J"J".h"'J"J"J"J"J"J"J"J"J"J".h"'J"J"J"J"J"J"J"J"J"J".h"'J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"..;.:;:.o--J"J"J"J"J"J"J"J"J".h"'J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J"J""1

§

Det hjälper inte - för mej är musikalen "Pappa" årets teaterupplevelse.

• Det är kanske inte teaterobjektivt tyckt. Jag vet att jag bedömer utgående från förutsättningar och omständigheter.

• Men det var en så oerhört skön upplevelse att se och lyssna till ungdomarna.

-

§ § § § § §

årets teaterupplevelse mej motivera.

Den här gången handlar det Korsholms högstadium och ~ asium. Samma musikal också denna vinter frami Jakobstad.

de goda makterna och sådant som vill förstöra bär i världen.

Det är en diskussion om människan och hennes förhållande till det kristna-religiösa.

Den har övats in under ledav Christer Käld - det ikaliska - och Bo BroSlrÖm - det sceniska. Framförs sammanlagt tio gånger .

T å gånger som öppen föreSlällning för föräldrar, småsyso n och andra intresserade .

Jag tycker att sättet att behandla temat är facinerande.

Särskilt i slutet när de unga börjar bryta ned väggarna mellan trossamfund och trosuppfattningar - som alla ändå är grundade på Bibeln.

Från början gick erbjudandet o m att vara med till alla elever.

Ett 70-tal har hängt med till slutet. Man har utnyttjat sångrimmar, tillvalstimmar i musik och klubbtimmar för att öva in musikalen. På slutet har det gått mycket fritid åt för de medverkaride.

Musiken är modern men ändå förståelig. Där finns den lätta ingrediensen som rock och pop och disco. Men det tillåts inte dominera. Texten-budskapet är det viktiga och det som också går ut. Rätt uppfattat och riktigt genomfört a" dirigent, kör, orkester och solister.

Musikalen berättar om Pappa = Gud Fader och Storebror + Människosonen Jesus Kristus ocb människornas förbålIande till dem. Det är en kamp mellan

Men det som mest bidrar till det goda helhetsintrycket är ändå den inlevelse och den glädje som ungdomarna utstrålar. För mej blir det stor teater Gag har ingen son, dotter

~~81 §s

I I

II I II §

Flickorna fr. v. Tua Sandberg, Yvonne Hedman och Tora Smeds. eller ens nära släkting med på scenen).

I botten ligger sedan arbetet, ett positivt sätt att lära, kamrat-

skapet, gemensam koncentration inför en uppgift, avkoppling från ett monotont skolarbete osv.

Kort sagt - ungdomsarbete i bästa möjliga form.

Sven-Erik Glader

8

REVYGÄNGET i Karperö som under vintern satt upp en egen revy - Karppaline, fick häromsistens tillfälle att ge eD föreställning för finlandssvenskar bosatta i Norrland, Sveri• AHa i revygänget var med på projektet utom motorn 'oisebussen" . ' S_

- Måsta ni boxeer?

- Ja, an lova nåo fösst

En burk startgas inhandlades vid niotiden lördagsmorgcden 16:de april satt alla de på Botnia Express och . la banden till hemlandet es ombord.

Färden över Kvarken gick Ulan missöden. Ibland hördes muntra skratt bland gänget, inte kunde låta bli att anda revyns repliker i konvserionen ombord. Vår revy handlade ju just om en sådan resa som vi nu företog oss. passade på att få sig ett ovmål innan vi tog iland vid jon i Holmsund .

Glada i hågen varvade vi, med hjälp av startgasen, upp bussen och drog åstad mot meå. Glädjen varade inte så länge. Närmare bestämt 50 meter.

Värmemetarin ha gaaji varve ront!! ropade busskusken.

- E ji nåo se likt. Tärmostutin ha kärva fasl.

Tack vare ett snabbt ingrepp i det tekniska av chaufför Flax, kunde resan efter en timmes fördröjning fortsätta.

Efter ett varmt mottagande av personal på Mimerskolan i

Umeå där kvällens föreställning skulle gå av stapeln, började allvaret. . Rekvisitan (halva föreningshuset) skulle ut ur bussen och installeras i skolans aula . Möb· leringen gick över förväntan då scenen här var ganska identisk med den vi var vana att spela på.

- Nåja, vi drar jönom e it varv nö föri vi tjekkar in på ho· telle. Men stjärp är för in gobb från svärjes radio ji jeer och spelar lnn ås. Övningen gav rikligt med råg i ryggen inför kvällen och nu var det fritt program till kl.

17.45.

17.45 - Jir all jeer? Bra vi setär igaang tå, fåll t je ha komi, sa · Karin och försvann till sufflör· hörnet. I samma stund for lekt· ris.

- Kåm hiid nain, e ji mörkt uvi allt! Som tur var råkade gårdskarlen komma förbi och satte strömmen på plats.

Entre Efter en musikaliskt komplicerad fanfar av "Karppa andteppon" äntrade vi stagen och bör-

Keke Rosberg ligger på betryggande avstånd från Stig Blomqvist inför sista varvet.

(Peter Pada och Sune Glader) Jade bära oss åt. Publiken satt till en början andäktigt och pejlande men efter en stund började skratt höras här och var bland publikum. Efter ett par revynummer var publiken helt med i svängarna, trots att en stor del av revyn gick på dialekt.

- Starkt gjort av er att komma hit och spela revy på er egen dialekt sade Ediht Jonsson f.d .

Replotbo men sedan 20 år bosatt i Sweden. E jir såm ti va därheim. Mera österbottniska revyer hitåt, uppmanar Edith .

Hennes man, Haldo Milton som är helsvensk sade sig ha förstått det mesta av vad vi sade .

A hee va allt från karppalain . . . (mel. En sjöman älskar) . . . grand finale sjungs för allra sista gången, för i och med denna föreställning avslu-

tas resorna med Ms Assit och . en ny revy tar hoppeligen vid efter sommaren... Farväl gott folk å tack för i kväld från proffsamatörerna. Tacksamma applåder och ridå. Vi drar oss tillbaka till omklädningsrummet. Så pur kar vi kalusteet och drar iväg till hotellet. Eftersnack långt in på småtimmarna och så ner i slafen.

- Opp medär nö slöfåkkar vi ska Ii stan å sjåpp. En hastig frukost och sedan på shoppin~­ runda för sedvanlig bunkring, smör bl.a.

Mot kvällen sitter vi församlade i bilarna och i bussen . Riktning Karperö! Och tro't eller ej men bussen startar utan protest.

Den vel väl om att vi är på väg hemåt.

Tyvärr blir det ingen rapport

om båtfärden hem p.g.a . att textförfattaren är allergisk mot gropig sjö. Just denna kväll var det ju tvunget att blåsa 25 st. sekundmeter på Kvarken.

Väl iland, rapporteringen kan fortsätta .

- Något att förtulla?

- Nä, vi har bara med ås it barskåp, In teevee, in U-båt ...

- Vad säger ni! UBÅT? - Ja, e vill sej e ji revyrekvisita.

- Jasså . Okey fortsätt.

Väl hemma med trevliga resminnen och en erfarenhet rikare i en säng som står stadigt med fötterna på jorden. pA LAND! .

Den råddiga texten:

CLAS HOLM De förträffliga bilderna:

HASSE LUNDQVIST

18

FSU:s vårmöte - MUSIKEN var bra, men orden tyckte vi inte alltid om.

Så kommenterade några pensionärer Viktor Hurrnios framträdande på pensionärsshowen i Kronoby.

KANSKE var det texter som "Motion får jag med en tjej" och "Drick mjölk, så älskar du bättre". som inte gick hem bland alla pensionärer, men visst märktes -öcks-å spontana reaktioner, som visade att det fanns de som "tände" på Hurrnio och Fetknopparna.

- v~ har husen! sade Sture Erickson när han överräckte "Huset mitt i byn" åt Ralj Grahn. Erickson tillade att han hoppas att Grahn skall hitta kraft för fortsatt arbete, uf-rörelsen till gagn.

. ,--

PROGRAMMET på FSU:s vårmöte i Kristinestad senaste veckoslut var uppbyggt kring fredstemat. Man kan tycka att upps~utningen kring ett dylikt tema skulle kunna bli enhälligt. Så var mte fallet eftersom det fanns ett visst motstånd mot aU föra in fredsarbetet i uf-arbetet av rädsla för att detta skulle politisera uf-rörelsen .

Det var Kaj Karlstedt från Pensala som gav uttryck för en dylik farhåga och han fick ett svagt stöd , om inte understöd men .. . av FSU-ordföranden Ingmar Karlsson .

Karlstedt ansåg nämligen att aktionsplanen för fredsarbetet i uf-rörelsen inte skulle föranleda några åtgärder. -Att man i stället skulle understöda nu redan existerande organisationer i deras arbete för freden och försöka kanalisera in ungdomen i dessa organisationer. I ett senare inlägg sade Karlstedt att åtminstone den första delen av aktionsplanen borde strykas Karlstedt fick inget understöd varför förslaget förföll.

UnderstÖdd blev däremot Sture Erickson när han föreslog att en fredsgrupp skulle utses inom FSU . Sture Erickson ansåg -inte att denna behövde -ha samma regionala förankring som övriga utskott och kommitteer inom FSU och att denria grupp gärna skulle utses redan i Kristinestad . På vårrnötet beslöts dock ge styrelsen i uppdrag att utse en arbetsgrupp och med regional fördelning. Också Monika Rönnholm fick understöd av

mötesdelegaterna när _hon framförde att aktionsplanen borde uppmjukas.

Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som skulle arbeta för en för bättring av ledarutbudet inom uf-rörelsen.

- Ingen har rätt att vara tyst eller rätt att vägra ta ställning i fråga om krig och fred. Vi lever i en hård tid sade Hans Hortans i söndagens mest engagerade inlägg.

En tredje " motion" inlämnadespå söndagseftermiddag men p.g.a . formella brister kunde den inte behandlas.

Innehållet är dock värt all föra fram eftersom motionärerna "Rock-Berra" Lindell, Hans Hortans och Wille Wilenius anser att den kvinnliga representationen i FSU är alltför svag!

-På vårrnötet avtackades förre FSU-ordföranden Ralf Grahn av nuvarande ordföranden och också av- de olika landskaps förbunden .

Ett inlägg _som inte alls uppmärksammades i söndags var ålänningen Gard Häggbloms - påpeKande om att -det glesmir kring borden . Sammanlagt fanns d-et kanske ett fyrtiotal delegater och tjänstemän när- varande i Kristinestad och trots att uf-rörelsen naturligtvis inte får tveka att ta del i stora frågor som fredsfrågan vore det kanske skäl att fundera över - frågeställningen: elit? FSU? Den "vanliga" uf-medlemmen?

I aktionsplanen finns mål, samarbetspartners, uppläggning av verksamheten, förslag till temaprogram, andra aktivitetsalternativ m.m. Den har stora likheter med den av SÖU antagna aktionsplanen under fjolåret.

• Två motioner Två motioner hade - inlämnats av NSU till vårrnötet i Kristinestad. Dels gällde det en motion om informationen om ufrörelsen i olika finlandssven ska tidningar och konkret gällde motionen Hbl's bevakning av mellan-Nyland -. Motionen antogs i något modifierad form .

Den andra motionen rörde ledarb.risten inom uf-rörelsc: n _

Stig Björkas

Viktor Hurmio trivdes med att sjunga för pensionärerna.

- En del texter tror jag pensionärerna kan ha svårt att förstå, eftersom språket är s.k. slangspråk, säger Viktor Hurmio. Men vi upplevde ändå positiva reaktioner från publiken. Annorlunda reaktioner än vi är vana med från ungdomskonserterna, men positiva i alla fall.

SÖV ordnade tillsammans med pensionärsförbundet pensionärsshower senaste vecka i Kronoby, Skatila och Lappfjärd. Förutom med Viktor Hurmio fick pensionärerna stifta bekantskap med ungdomsförbundet och ungdomsföreningarna i ett ganska lätt-

samt program. Efter programmet spelade Fetknopparna gammaldansmusik och pensionärerna dansade.

- Det är alltför sällan pensionärer har tillfälle att dansa och känna sig lite "sjutusan" , säger pensionärernas ombudskvinna ElseMaj Johnson. Därför är det viktigt att sådana är tillfällen ordnas.

Else-Maj Johnson liksom många andra som var med på träffarna hoppas att samarbetet mellan pensionärer och ungdomar på förbundsnivå sprids vidare så att de lokala penslonärsföreningarna och ungClomsföreningarna också tar kontakt med varandra. En god ide att bygga vidare på .

Brita Svedlund-Hästö

barnen, barnlöshetsforskninUpplands-Väsby-revyn har bligen och nya country-vågen. vit ett begrepp bland finlandsOckså i år medverkar Åke Nysvenskar i Sverige. Sorgen var blom, Väsby-föreningens kladärför stor när Föreningen rast lysande revybegåvning, Svenska Österbottningar förra med några utsökta monologer året beslöt lägga ner revyverkfrån sin ungdoms Österbotten. samheten på ett tag. SkådeDet är en kille som kan stå på spelarna tyckte de behövde en scen en halvtimme och trollbinpaus efter. fyra års intensivt spelande. -- Samtidigt- funderade. _ da publiken, trots en för de flesta - obeiI"iplig -m-unsäladia- . man på att eventuellt övergå till lekt. mera traditionella teaterforMen också bland de övriga mer. medverkande är standarden Men när det kom till -kritan' god - det märks att gänget arvar det ändå -revyn som lockadebetat-tillsammans många år och mest - oeh nu är gänget tillkan sina saker. I år har Väsbybaka med. ~otlen opp,en sa(s_gänget dessutom iillgång till ettning som sYsselsatt närmare helt' professionellt danspar , Jotrettio personer ända sedan -okhan Hellström och Lena Lindtober. berg. ' En grupp på -fem personer Upplands-Väsby-revyn har har arbetat fram -texterna : Berspelats två gånger i medbortil. Granlund, Birgit Lindberg, garhuset och dragit en publik Siw Lillhannus, Stine Granpå drygt 500 personer. Nu sikholm och Åke Nyb.lom . 121 avtar man närmast på en vänsnitt på sammanlagt en och en .skapsresa till Ö.s terbotten den halv timme skildrar de- öster13-14_maj-o Den J3 maj hopbottningarnas liv i Sverige och pas man spela i Vörå - norr därhemma. Nya Folkline har om Vasa skall det i alla fall bli, förstås sin givna plats i Botten och den 14:e gästar revyopp, liksom de senaste skandagruppen Pörtom. lerna i Sverige och en del ak tuell debatt, som skilsmässoJoHn Boldt

19

.. . en vacker blomma -Klipp- ut ett ttettiotalkronbla-d . ~nligtlllod~II~n., .men _ungefär .. dubbeltslÖrre,ur kräpp- _eller silkespapper. Använd samma färgs papper hela tiden, eller gör en mångfärgad blomma, allt efter tycke och smak.

. . . en kaffe-

_.--- trattshattTa en Melitta-påse av större storlek. Nita fast ett band att ha under hakan, så hålls hatten bättre på. Dekorera med urklippta hjärtan och blommor i olika färger. Det går också att

ungefär 25 cm lång träkäpp, och placera ut kronbladen runt käppens ena ända. Vira därefter fast bladens nedre del med ett band runt käppen. för att vara helt säker på att bladen bålls fast är det bra att limma fast dem vid käppen innan man knyter runt med bomullsgarn.

Skaftet kan dekoreras med grönt kräpp-papper som slingrar sig runt "stammen". Varför inte sticka in några gröna blad under de gröna remsan, så bar du en komplett vårblomma - i full blom hela tiden. Limma slutligen fast en flörtkula i mitten av blomman, och vik ut de yttersta kronbladen.

. . . en vindsnurra Ta en papperskartongbit och färglägg den i olika färger.

Klipp till en rektangel, så stor du vill ha snurran - förslagsvis 20 cm hög & bred. Vik kartongbiten som första bilden visar, och klipp efter vikningen från hörnen längs den streckade linjen till litet mer än halva vägen mot mitten. Vik in varannat hörn så att snurran liknar den andra bilden. Fäst med ett stift eller en nit i mitten. Sätt fast snurran på en träpinne - lämna cirka en centimeter utrymme mellan snurran och pinnen så att den faktiskt ~an snurra.

måla med kritor direkt på hatten. StiCta - fast serpentiner högst upp på kull\!n. Ta en så kallad hålstansare, stansa papper i granna färger, töm stansarna och limma fast den färggranna "konfettin" på hatten, och du har en toppen vappenhatt.

,,

,,

,

,

, ~,

,

, ,

,

,

,

.('.

;'

,{

,"

,

, ,,

X

Y,

,,

.....--,

~

I~

,I

.. . en ansiktsmask Ta en papperspåse som ryms över huvudet. Klipp ut hål för öga, näsa mun, och rita in ansiktsdrag. Gör en vår glad mask, eller en ilsken mask att väcka föräldrarna med på första maj-morgonen. OBS! Använd aldrig plastkassar till ansiktsmask, bara kassar och påsar av papper!

-

.....

...

20

..*********************************************** GRATTISÖPl .... .. ... ... .!

-te

-te

NedervetU UF .. Öja UF St NF FraDlåt .. Karleby uf .. Småböndersuf .. Terjärv uf ~ . Eugmo of St of ..

-te Lappfors uf

!

Vörå UngdomsOIkester Keskis UF ' MaxDlo UF Tölby uf Karperö uf Strandlid Koskö uf

~ ~~.~_ _ ;_~_~ ~~:2d uf ..

-te .. ..

-te

Kållby UF Lepplax UF !r Teater-Jacob "'?'

Pedersöre uf : Purmo uf .. Överesse uf : Jeppo uf .. Pensala UF .. NUFS : Ytterjeppo UF ~ :; Juthbacka -te Teater .. Uf Svanen : Markby uf : .. : ..

-te

HeUnäsnejdens uf Kerklax uf Vörå uf

Jungsund uf Singsby uf Vallvik hf Sundom uf Uf Skärgården

Uf Havsbandet Vassor uf Västerhankmo uf ..

Osterhankmo uf Gerby uf B.;o··rko·· UF

~

Replot UF Rönnvik HF VasaUF Skatila

Malax UF Övermalax UF

Svenska föreningen Brahegården FÖlsta •

Petalax uf

:::::m uf -

~

il

if

• : .. ..

~ E ~

ungd

•

.. ..

-te

0IILWIIlgeIl ..

..

Närpes Teater Mo lpe UF Nonnäs UF Nämpnäs UF Pörtom UF Tö·b .. I Y UF Overmark UF pörtom uf Dagsmark UF Korsbäck UF

Stjärnan

Lappfjärd UF Skaftung UF

UF Hoppet Vikby UF Korsholms UF

TjöckPåskmark UF Sandsund of

C;;'-I

...... ~e •

F~

t;

"?'

: ..

:

Sjätte •

.. .. : ~ • ..

Sjunde

..

.

Attonde .

:

~

;

il

: " ..

••••••.•.•...•••...••..••.....•.•....•.•..••...•.. ~

VU·S

~

21

DET ÄR RÄn

...

att använda godkänd skyddshjälm NORDISKA TRAFIKSÄKERHETSARET 1983

'l~~~~O~\ E.~~l\)~~.J\JJJbJ'~ ~

GE DIN BIL ETT REJÄLT SOUND TILL HUMANT PRIS! 309:ans data:

~

~ t3QQ;-~ ~

-

~

"1/~ ft~ f~ ,~

BELTEK . H5309

separat bas/disk loudness snabbsp. fram/bak klarar metalband

-20 + 20W! Brändövägen 31 , Vasa

NU DIN MOPED TILL EN HÄFTIG TUNTURI Kom nu och gör en förml!nllg bytesaffär. Vi har att ,älJa på. Butiken full med nya Tun· turi modeller.

Ertänt förmånliga pri.er och betalningnillkor.

...

SUZUKI

Inled våren med en kryssning! rex på måndagar och onsdagar har vi en fin kryssning till Sundsvall med två nätter till sjöss och däremellan en shoppingdag i Sundsvall. Kryssningar från 170 mk.

Välkommen ombord!

Närmare mformation från resebyråerna eller från oss, Bokning tel (961) 117411, Resetjänst tel. (961) 119633.

~

~

o

=~~bCrtarna ,/ Voso·Umeo Voso ·SundsKJll

.

UPPLEV FRIHETEN KOR MC!

*

* SU'Z UKI GRS50D

DEN VERKLIGA BRUKSHOJEN!

*

-

2 cyl.

-

650 cc.

50 hk vid 7000 rim centralfjädring

EN SÄKER FÄRDKAMRAT

FÖR DEN SPORTIGE! -

****

4 cyl.

750 cc.

86 hk vid 9 000 rIm fyrkantprofilram centralfjädring

En MC till varje behov från 125-1 100 cc Kom och bekanta er med MC·modellerna till Österbottens MC fackmän:

*

Motorcyklarnas Specialaffär

.·BIKE CENTER TERJÄRV 968·75 168

Box 462 65610 Sepänkylä-Smedsby 0961-222252

22

Historisk serie i ÖP • Den finlandssvenska seriekulturen lever ocb mår väl. Åtminstone i Österbottniska Posten.

• Lämpligt till IS-årsjubileet utökar vi med en femte serie~ • Tecknaren heter Robert Hagnäs och han är bara 13 år.

Robert Hagnäs är hemma från Karleby och har enligt egen utsago tecknat sen 3årsåldern.

- Skrivbordslådorna börjar vara fulla vid dethär laget, säger konstnären själv, som överväger att satsa på tecknaryrket Enligt Robert skall en bra serie innehålla spänning och humor i lämp'iigt avvägda doser. Och så skall en bra serie vara vältecknad - naturligtvis.

Stan Lyndes "Rick O'Shay" är en serie som väl motsvarar fordringarna, anser Robert.

Andra seriefavoriter är Fantomen, Blueberry och Knasen. Serieäventyret "Slaget vi Halkokari" har hänt iverkligheten även om Robert tillåter sig viss konstnärlig frihet.

.....

VID

HALKOKAf\1 \g 5~ "

.~

. . .. .

.: . . . .

'~~

..

.;.:

....

~~~~ ~-~ SS)

sv

öi-l

~~~

. .:Joo.

supp

Lllr(,t~

LJTA~lrOe

HA-L\(OtM?I-b).sTEN (

Historien grundar sig på en skärmytsling utanför Gamlakarleby under Krimkriget 7/61854.

Engelsmännen försökte sig på ett landstigningsförsök men hindrades av ett mindre ryskt förband förstärkt med frivilliga österbottningar .. 81.a. deltog bonden Matts Gustafsson Kankkonen, som också före kommer i Roberts serie.

En engelsk barkass ( = kraftig båt som medförs . ombord på större fartyg) togs som krigsbyte och finns nu till påseende i en byggnad i Engelska parken.

På Halkokari badstrand står i dag en minnesvård i granit över slaget .

Under de närmaste tio veckorna kommer Robert att berätta om hur det "verkligen" gick till den ödesmättade försommardagen för 129 år sen.

Robert lovar också att hora. av sig i framtiden. Som bäst leker han me~1 tanken aH skildra österbottningar i vilda västern. Men först av allt skall vi alltså förflytta oss till Halkokari. Håll till godo!

Leif Sjöström

23

BI O- GRAFEN

DAM.'RISERING

RESEBYRÅER

HERR & DAMFRISERING

RESEBYRÅ

TVIdA KVEVLAX

INGVES

Lp·SKIVOR

N~RPES

RESOR !!~.420U Ido.

511~

UTHYRES högklassig P A-anläggning Cerwin Wega eUer PA-högtaJare + förstärkare FÖRMÅNLIGT. För Orkester o Disco bruk.

Tel. 961-123 524

VASA musikbranschens specialaffär

MÖBLER

66600 Vöra tel. 961-56379

ute vind brus och mo'' 'filltd i bilen. i stället på din favoIiIIlIIISik' i en av Sparkomamånga bilstereoalterna~äLlaffär -.

~-EL-""MS-CX:H

6!>100 VAASA

an din motor QUAKER STATE förlänger motorns livslängd

Erickson & Erickson Karlav. 3 'VASA 961-120 311

Kermik, porslin, skämtartikla m.m.

1\1"

Shop

..................

FörmcJnlina .

.

~

TILLBEHOR o.

RESERVDELAR

•

])re~'lt~älllJrfll Inneh . lena Wilson

Tel. 962·41 423

Källarvaningen under Mode Ulrika Närpes

:

IIASA lO 11' 110 159

SVEN NORRGAROI - nkyläntie 8 SmedSbyvägen:

•

65100 .

• Vaasa 10 :

Antal

D STYX D MARIANNE FAITHFUL A Childs Adventure

D SAXON Power And The Glory

D SPANDAU BALLET True

D THIN LlZZV Thunder and Lighting The Key

ö p-

D BELLE STARS

krysset

D TOMPSON TWINS

Blud aUa dem som deltagit I ÖP-krysset gyooade slutligen fru Fortuoa tre styckeD. VinDarna beter Inger Fogde, Malax, GuDvor Fogde, också bOD fnio Malax ocb Nioa SÖderbolm fnio Bergö. ÖP gratulerar och säDder iväg de utlovade bokprisema •

D CULTURE CLUB

Belle Stars

D BOWWOWWOW When The Going Gets ..

Quick Step & Side Kick

D F.R. DAVID Words Kissing To Be Clever

D MEN AT WORK Business As Usual

D HASSE CARLSSON Gryning Över Stan

D EUROPE Europe

}ktdT~

Inhemska o. internationella artisterVASA PRODUKTION 961·119920

Norragatan 5 -s F- 22100 MARIEHAMN Namn: ...........................................

Postadr.: .......................................

.......................................................

Vid beställning av minst 3 LP skivor betalar vi postavgiften.

DEN FJÄRDE

GRATIS!

..::...

D U2 War

. . . . . . . . . . . . . . . . . . e4.

VID KÖP AV 3 PIZZOR

. ...

D JOAN ARMATRADING

:

osähkö • bilelektriska :

961.114951

VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961·113572

.IIII'~.III. ~TKAKATU4ISTORAlANnGATAN

i hemelektronik

•• / 31050

.

aLFÖRBAL.INtND

• S"EREO • VIDEO • RADIO

Sundom

DU!

VÖRA FörmåJ1li~t möbelhus

STIGS MÖBEL

45 , •

Killroy Was Here

BestälIn. 961-40313.

ORAV AIS

Mot postförskott 8 dag~rs full returratt

3 + 1 = 3?

och Ilekanta d'g lII.d körandets nya d'lIIenslon,

KOlli

GRATIS HEMKÖRNING AV PIZZA TILL KL. 23.00 PÅ KVÄLLEN

'U.'URI DX .Gjutj.fälgar, integral·sits, motor starka Puch.

Mäktiga köregenskaper och häftig sväng. Kom . och prova och tag på samma gång vår nya broschyr.

Må o. tre to

9-1911L

r~ 9 ~;-17 ,,,f!ti..RIt4INEN

Vasaesplanaden 14, tel. 122200

--

VHS • BETA VIDEO 2000 rIIJIIJIITTI • 'ASAS "IITE ~iR

Här hittar vidioterna sina önskefilmer.

Titta in och bli en riktig vidiot du med! Öppet vardagar 11-19 lördagar 10-14 STORT URVAL SVENSKTEXTADE

Vad är Vamdatte?

Vad är Vamdatte för någonting? Sök dig till Vasallen den 4. 5. så får du se. Vamdatte är helt enkelt en förkortning av Vasa amatördansteater. Det är fyra tjejer , Karin Laaja, Milena Österblad, Carina Engström och Ragna Weegar, alla dansintresserade som i höstas startade gruppen.

- Vi knallade upp till kulturnämnden och frågade om

det finns någon lokal för oss, berättar Ragna. - Och vi fick Arbetets Vänners gamla lokal.

Till en början hade vi lite hjälp av teatereleven Mikael Renlund som var här o spelade i Eko! Han hjälpte oss med kontaktövningar.

Nu har man alltså satt ihop ett helt program, färdigt att visas för publik. Det innehåller danser, varvat med dikter. -

Sandögatan 1:;

Tel. 123485

Meningen är också att man i pausen ska göra en utställning på egna dräktkreationer.

Musiken till dansprogrammet har gjorts av Lasse Malmberg och Mikael Heikkius. De trakterar piano och syntheziser.

AnCi Holm

-

24

••

-.~

OP •

-,. .

alla

lägen!

.1't.

'

."" .,. ,~ .,.'

'.

'

i

,

,--

•

ÖP

JAG BESTÄLLER ÖP FÖR

o

betalar portot

40 MK till årets slut

SKANDINAVIEN

D SO MK till årets slut

OTROLIGT BILLIGT!

Namn:

SKICKA IN KUPONGEN INTILL SNABBTSAFARDUÖPREDAN NÄSTA VECKA. VI SKICKAR ETT INBETALNINGSKORT SENARE.

........................................

Adress:

......................................

Bet. namn och adress .............. ........ .

..

OP PB27 68601 dAKOBSTAD Svarsförsändelse 16/72 Jakobstad

.~

-

•

_'!:....

•

_.

Al _

..

~.

-_.-~_