Österbottniska Posten (ÖP) nr. 15 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN Jorden runt på 80 dagar" ett exempel.

Jocke gav SÖV en redig förlust D JockekampanJen Kostade mera än beräknat

men så blev den också mycket lyckad.

D Nu kommer också antagligen Alko med i dess uppföljning. D Orkestrarna måste satsa på dansvänligare musiJ<. D Där är tre saker som har diskuterats ute skärgårde~ . O När SOV höll sitt vårmöte, nämligen. O Se sidorna 10 och 11.

Perspektiv på Amirikaresan

Det ser man inte pi rollistan i Jules "lorden runt på 80 - lida 29 ungdom-

o O Storbacka berättade också om den elev som un der en diskussion om bris ten på fritidssysselsättning sagt: - Om man inte är idrottslig eller religiös har man ingenting " att göra i Karleby. O O Storgård pekade på de möjligheter som klubb och fritidsverksamheten i skolorna kan ge. - Den är inte särskilt framgångsrik om den in skränker sig till bara skolar betet. - Vi bör ta hjälp av föreningarna. ~ Dethär är den första yttringen av den modellen. O O Jorden runt . . . är inte den enda pjäs som haft

D Hur upplevde Helena Söderberg-Sten ~ hon som sk,rev boken "Fabo Gång" - de mil jöer som hon hade beskrivit på basen av farbror Johns berättelser? D Hittade Gunnel Herrgård från Kvevlax den , 'KuHändan' , som hennes förfader byggde upp i Ewerett sedan de lämnat Kulländan i Kvevlax? O SkuHe Kanada kunna tänkas bli ett nytt hemland för VVS-ingenjören TorJeif Granlund och hans hustru laborant Gunnevi Granlund ? D ÖP har pratat med de här personerna kring de här frågorna~.För ungefär tio månader sedan reste de med SOV:s resa till Vancouver för att bl.a. få svar på just de här frågorna. I dag har de perspektiv på det de upplevde. D Och snart startar nya SOV-resor till Ameri ka. • Se sidan 14!

premiär i helgen . ÖP recen serar pjäserna i Koskö, Solf, Norra Vallgrund och KåIJby ....:... forutom Karleby alltså. O O Sidan sex och sju!

niir .s Amirikoreseniirer traskade /lojten till the Stotes.

Torsdagen 16.04 1981

~~~=.N--------~~~------------I' I

Läs skönlitteratur! "Bli inte arga

om ni ser barnen

läsa annat

än läxorna"

1870-TALET VAR ett häftigt årtionde i Larsmo. Man trätte om man skulle ha en folkskola i kommunen eller in te. Kyrkoherden, 1W Schalin, ville ha skola, men många satte sig hårt emot. En av motståndarna, en då bekant sexman (dvs ett slags ordningsman för kyrkotukten) argumenterade så här: ''Tå förfädre i så mang hundra dr ha kumi tiriiiitta utan in tukanin skola, så no komber vi o. He passar inte he bon das båne byn'liJsa se ti högfälu. Fö tå de IiJr se smv o riJkn o IiJsa stur;una, så val di ti herrar o is int arbeit på ;ole nameir". Hans argument bet i Larsmo. Under många år var Scha lins mödor förgäves. Ända tills han sommaren 1875 kom på knepet: att sammankalla kommunstämman just när hö bärgningstiden var som brådast och han kunde räkna med att de argaste skolmotståndarna inte skulle ge sig tid att komma till stämman. Schalin räknade rätt. På kommunstämman den 20 juli 1875 foddes folkskolan i Larsmo. I kraft av sin majoritet passade skolvännerna t.o.m. på att fatta en rad detalj beslut om den blivande skolbyggnaden, t.ex. om att inköpa ett parti stockar som "händelsevis" var till salu för att bygga skolan med. II

II I DAG ÄR svenska Österbotten mer upplyst. Allmän heten har lärt sig att det kan vara nyttigt att gå i skola. Inte för läsandets, skrivandets och räknandets skull, men för att eleven kan lära sig ett nyttigt yrke. Ett nyttigt yrke är ett sådant som ger bra betalt. En sak som sällan leder till bra betalt är att läsa skönlitte ratur. Därför, konstaterar en stor del av de så praktiskt lag da och jordnära österbottniska föräldrarna, ska barnen inte läsa skönlitteratur. Ska barnen syssla med något så onyttigt som läsning så ska de läsa läxor, inte tjafs, säger föräldrarna. Den som menar att det här är att uttrycka det överdrivet kan vända sig t.ex. till modersmålslärarna vid högstadiet och gymnasiet i Pedersöre. Härommänaden, i februari, riktade sig lärama nämligen till pedersöreföräldrarna i just denna sak: - Låt barnen ha bredvidläsningslitteratur! Bli inte arga om ni ser·en barn läsa annat än läxor! Dels råkar skönlitte raturläsning faktiskt bidra till att höja betygssiffrorna, dels råkar den ha ett värde också i sig själv.

blir följden att barnen inte vill vidkännas jordbruket och kanske ser ner på sina, som de tycker, alltför enkla föräld· rar. Vem som helst skulle kän,na sig lurad i en sådan situa· tion. Men hur är det med läsnings nyttighet? Publicis~en Jo hann Gottfried Hoche skrev 1794 något som uppenbarligen många österbottningar håller med honom om i dag: "Löslusten är ett dåraktigt, skadligt missbruk, ett verk ligt ont, som är lika smittsamt som gula kbern i Philadel phia; den är ursprung till barns och barnbarns sedliga för därv. Den har infört dårskaper och kl i siillskapslivet, satt nyttiga sanningar ur spel, gynnat och försträkt misstag och /Ordomar' '. Osv. Walter Jens - som är professor iTubingen - säger i en polemik mot Hoche att läsning egentligen är en befrielse handling och ger bl.a. exempel på vilken fruktan som upp stod i den härskande klassen, då vanligt folk lärde sig läsa på 1800-talet. Jens framhåller också att läsningen, som ofta förhånats som "de lättjefullas svaghet och plugghästarnas pliktupp fyllelse" i själva verket är en sällskapskonst: läsning har ka raktär av dialog med fötfattaren och är alltså inte passivt konsumerande. "Ingen bok är färdig, varie IiJsare som har känsla för för låttarens appell reagerar på den, fullständigar och {indrar, utvecklar det sknvna vidare i enlighet med sina egna er farenheter, tar konsekvenser i betraktande, relaterar det skildrade ttIlområdet /Or sina egna upplevelser, håller med och sliger emot". Jens betonar också att sådan 'läsning kan vara ansträngan de "ett hantverk som kräver koncentration och tvålåldig be slutsamhet: dels att lyssna, att kIta den andre tala ut, att va ra emottaglig, dels att säga emot". II

II ETT RIMUGT MM. för en människa måste vara att lära sig förstå saker bättre - sig själv, samhäl'let, förhållandet mellan henne och samhället, grödors växande på åkern, stjärnhimlen, TV:ns konstruktion osv. Ett rimligt svar på frågan hur man ska få denna förståelse är att man ska läsa böcker - av olika slag och utan censur. Varje annan inställ ning är förljugen och måste rimligtvis beror på miljöskador, så också hos våra österbottniska föräldrar. Men barn ska inte behöva lida för sina föräldrars fel. Var je lärare kan intyga att barn, när de börjar i första klassen, är fulla av lust att få lära sig saker - även om det också finns barn som redan i den åldern är kuschade och rädda pga att de har föräldrar med sinnesskador , i något avse ende. En bra lärare får barnet att använda sin aktivitet och inser att det bästa sättet att förebygga kommande miljö skador är mångsidig och god läsning.

EllER HAR HAN många kolleger, den gymnasierektor i Svenskösterbotten som har rykte om sig att uppmana de elever, som han inte tror kapabla att skriva ett bra avgångs betyg, att sluta skolan? Statistiken för studentbetygen blir fin på det sättet. Och herr rektorn inhöstar beröm. SVENOLOF KARLSSON

MAN MÅSTE GE ovan nämnde sexman delvis rätt. Många av dem som gått mycket i skola vill inte börja med jordbruk efteråt. Och psykologiskt är det lätt att förstå misstron mot skolan: först ska man föda upp barnen, sen kosta på dem utbildning, sånt man inte själv fått, och så

~1____~____________________________T_or_Sd_a_ge_n_l_6._04_ _19_8_1_________________________ ~ ~

T.TERBOTTNISKA .-o.TE!

___.::

ellyckad kväll med ctory i Nykarleb 5ilIar och med stor förväntan inväntades Factory "rusen människor. Med 2.500 W. ·startade den __la IRAlICO siu en-timmes uppträdande.

- poikarna kommer :5cI::a:ijbolJm. Det är ca fem ir sedan gruppen Ullsammans. Fram börj2de med uppträ en lokalt skolband. på hösten :75 de ut "Lumpna Fun gavs ut med t ihop själva . Oc:& tpd"~ på discon och Sve _ _-l--.r... ocb TV blev intresse

Si::m:cuntcI följde och då Lp:n Factory I februari utkom htt 10 Face.

till Pajala. Sedan 1'12 år har de levt på sin musik . - Tungt. men roligt. Varför de spelar? - vi ä~skar att spela . hitta på nya grejer. har roligt tillsam· mans. Det var feeling hela timmen de spelade. Publiken levde med. även om man endast hade knap pa tjugo cm rum att röra sig på. Volymen var kanske mer märk bar än på vanliga danser. Soundet var något av det bätt re. Mixern lyckades. trOtS vissa svårigheter p.g .a. den fullsatta lokalen att få en hyggligt ljud. Det var en häftig timme med Factory.

Problem med utrymmet

Det fanns vissa problem med _utrymme, Factory ville ha hela den stora scenen för sig själv . Tungt Cleopatra blev tvungna att ställa men roligt sig på dansgolvet och spela min bland publiken, Men det blev ändå en hel är andra gången Fac ~!pllli-iddr i Oslerbotten. lyckad kväll och publiken for trO ck på folk parker i ligtvis hem sjungande "Vi stic från Helsingborg _ ker , vi sticker".

PU r rn O

ANKl ANDERSSON. & - MARKUS HOLMSTRÖM (text och bilder)

Hur är det egentligen med språk kunskaperna Jan

Koskinen,

rektor för i Vasa, fram höll i senaste OP (9. 4) att restaurangen vill ha personal som behärskar svenska. VarfOr tänker han då bara lägga in en timme extra under visning i finska for svenskspråkRestaurangskola~.

De gånger jag har besökt Ernst har jag aldrig blivit be tjänad på svenska av servitörer na. Frågar man något på svens ka, står de bara där och ser ovetande ut. Så om man vill ha något i sig är det nog bara alt gå över till finska.

hövs servitörer som även be härskar svenska, sält då också in extra undervisning i svenska for finskspråkiga elever. Det är ju viktigt med språk kunskap, eller hur? S. G., i övrigt

terbottniskapidrokungar~_~_a_e_~_R_r?_ _ _ _ _ _ _ _S_å,_J_.K_._,_e_~_~_o_m_d_e_t_be_-_ _~_ _ _n_~_d_m_~_Ec_n_st_.~

.._m

i årets pidcoturnering i Helsingby mellan U&N, Purmo UF, och UF Hoppet.

slutade 6-3. Kronoby U&N och Purmo UF inledde öve'rrygande med två seg rar var och när lagen möttes i den sista matchen för dagen så kunde man verkligen tala om en guld match. Kronoby U&N hade möjlighe ten att hemföra den ståtliga vand

ringspokalen för aJJtid eftersom la get från tidigare hade två intecknIngar. . Purmo UF jagade sin första in teckning och i den jakten lyckades man också. Segern skrevs med siff rorna 5-4. I matchen om tredje plats möt tes UF Höppet och Närpes UFo

Denna gång var det Hoppet som var det bäme laget och segrade: med minsta möjliga margin;tl alltså 5-4. I Purmo UF:s segrande lag spe lade: Effel Sundstedt, Ove Ljung, Börje Nyman, Hans Björklund, Gottfrid Forsman och Everi Ny berg.

Matchresultat:

Närpcs UF-Purmo UF 4-5, UF Hoppet-Kronoby U&N 4-5. Kronoby U&N-Närpes UF 5-4, PurmoUF-UF Hoppet 6-3, När pes UF-UF Hoppet 4-5, Krono by U&N-Purmo UF 4-5.

~~,

1!!!!!!:=~.-o="';:.=N ___________ To_rs_da...:;:g_en_l_6_.0_4_19_8_1- - . - - - - - - - - - - - - - - - - -1 \

•• • • BUSSAR: Westeriines från Honkajoki 19.30, Isojoki 20.00, Vanhaky· lä 20.10, Dagsmark 20.25 , Westerlin.es från Teuva 19.30 Perälä 19.40', Mörtmark 19.50, Tjöck 20.05, Westerlines från Kaskö 19.45, Närpes 20.00, Pjelax 20.10, K:stad 20.20, Sideby Trafik från Sideby 19.30, Skaf· _ tung 19.40, Henriksdahl 19.50, Härkmeri 19.55.

* Finska toppens

PO PEDA

* Från Mariehamn dansbandet

PUG • • •

• • ••

Häng ~ed på en superpåskig helafton i pASKSONDAGEN, 19.4. kl. 20.00-01.00.

VÖRA

S,O UN D OCH HÄFTIGA MASH, SER TILL ATT DU TRIVS HELA

BIO ASTRA Kl. 19.00. 17 och 19. 4. Gestapos fiende

KRAMGOA

TIDEN.

• Bevakad klädförvaring • Aldersgräns 15. • Dansdemo1 k rati

-- ------------ ---------- OBS! NYA BUSSLINJER. NU FÖR ENDAST TIO (10,-) MARK TUR·RETUR. Ekmans buss .från BOCKENS kl. 19.15, via Gerby-Jungsund-Iskmo-Karperö Smedsby-VORA UFo OT: Från Vasa kl. 19.15, via Kvevlax-Vassor-Vörå. Från Kaurajärvi kl. 19.00 via Keskis-Oravais.

SÄSONGAVSLUTNING i SKATILA på påskdagen 19.4.

med HOPE

nr 1. 20. 4. Däcken Ryker På Asfalten 26.4. Männen Från Vildmarken

Singsby UF:s amatörteatergrupp uppför sin revy

"SINGSBY RIIVARIN" Regi Krist li na Agren Premiär påskdagen 19. 4. kl. 20.00. CARAVAN spelar

BUSS: Stadslinjen från busstation kl. 19.30 via Bocks hörn, Singsby, Karperö, Smedsby Bp och Kvevlax .

Serv.gr. 4 o. 5

Förköp: 32805 erter kl. 16.00-21.00 Serveringsgrupp 1 biljettgrupp 4

~~!!~D~en

uppmärksamme har redan märkt att något häftigt är på gång.

Nämligen Valborg och Forsby - alltid på toppen

PÄSKFEST i Södra Vallgrund fred. 17.4. kL 20.00 TREVLIGT PROGRAM!

NISSES håller takten VI BJUDER PÅ KAFFE

. GLÖM IIITB ÖP-PIEIIUMEIATIOIIBII J

~qJfd~_","" I~----------------------------------------------~------~~------------------------------Torsdagen 16.04 1981 ~ v~ ~NI.KA

POSTE!

BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30. Svan bäck fr. Pensala 18.40 - Jussila - Monå Munsala - Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby. Kronlunds fr. Såka 18,45, Karleby 19.00 via Kronoby - Kållby och Esse.

Hirvlax 18.55 via

Funkt.gr. 2, 8

Bilj.gr. 8

Vi tackar vår trogna danspublik för denna säsong!

SÖU:s DANSER LÄNGFREDAGEN 17.4.81 KL. 20-01 1

MASH, EXODUS

KV,EVLAX

TEAMET, EXOM

BUSSAR: Haldins fr. Jeppis 19.40, Karleby 19.00 via Kronoby, Edsevö, Esse 19.00 via Lappfors, Purmo, Forsby, Bennäs, Kovjoki. Oravais 19.15 via Jeppo.

BUSSAR: Haldin från Vasa busstation kl. 20.15, 20.30. Ekman från Bock 19.15 via Gerby, Singsby, Iskmo, Karperö o. Smedsby. Majors från Näset 19.30 via Munsmo, Solf Centralbutik 19.50 via Toby stenbro och Veikars.

15·års åldergräns

••

PORTOM

SOUND Jocke dansar mellan 22.00-22.30

BUSSAR: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00 via Töj by, Harrström, Taklax, Korsnäs, Petalax och Nyby. Ijaglund från Kaskö 19.30 via Pjelax, Närpes och Overmark.

Äldersgränd 15 år. Funkt.gr. 3/81

Teater-Jacob segrade i

bordtennisen

I finalen i SÖU:s bordtennisturnering möues Teater-Jacob från Ja~obstad och Smeds by UF, de två lag som p.~ den se naste uden helt dominerat bordtennisen inom SOU. Finalen blev en mycket jämn och spännande uppgörelse där Teater-Jacob sist och slutligen kunde hemföra segern med siffrorna 9-7. Därmed tog laget den första intecknin gen i det nya vandringspris, som Sparbankerna i svenska Osterbouen donerat. I Teater-Jacobs segrande lag spelade Mikael Andersson, Marcus Karlsson, Stefan Kneck och Kennet Sjöholm, tidigare i turneringen har också Yngve Sandström spelat med i laget.

! II

0' O O

a'nn nser a I " • .

O· ·

967 13555

."...... . ....... ' _

I" ___~-:::~'::'::':~.!:'::::'_~~~_JI

Torsdagen 16.04 1981

- Har Jules Verne någonsin spelats aven såhär ung ensamble? Den frågan ställde sig Rolf S t o r b a c k a sig och publiken i sitt inledningsanförande före Karleby uf:s och Svenska Hög stadiets teaterklubbs föreställning av "Jorden runt på 80 da gar" . Den frågan kan man med fog ställa sig - den äldsta blanc . rollistans 26 namn är 18 år. Yngsta är fem .. .

. lus/spe

• He"ry

Nabb

'lla Be" h Gurli

gs I

lel

"r 444·

,'Tillräckliga kunskaper

finns för att ta upp

en värdefullare pjäs"

Norra Vallgrund uf hade premiär på A Eben-Hards lustspel " Nr 444" på lördagen. Pjäsen är inte särskilt trovärdig - en typisk Eben-Hard produkI. Förfallaren pekar på människornas sämre sidor som girighet, hög mod, lögnaktighet, tillgjordhet osv . Kanske har avsikten varit all fOrbällra världen. Eben-Hard gjorde dock della på ell grovt ocJ:t karikerat säll och drog sig inte för all till gripa lyteskomik för all därmed få folk all skralla åt de lustspel han skrev. . Typisk för Eben-Hard är också en flödande ordrik dialog med mas sor av ord och ullryck som låter främmande i munnen på våra dagars människor. .

OD D Nåja, Norra VaJlgrund-amatörema försöker inte heller höja upp den pjäs de vaJt till all vara någon märkvärdig teater. I programbladet säger regissören Mischa Hielanen bara: - Nog finns det mycket av vad de gör och säger som vi känner igen! Som vi ser nästan dagligen. Men som vi inte skratlar ål. - Men nu, gOIl folk, nu skall ni få skralla. - Så k.oppla av och ~oa er, det är därför vi spelar." Och roli~t hade man I Norra Vallgrund åt de otroliga figurerna på scenen. Spelglädjen var pålaglig. Man kunde sin sak och det gick un dan med fart. . Väl brållom hade aktörerna all säga sina repliker. Litet pauser här och där och litet mindre rabbel skulle inte skada.

ODD Det värdefullaste med teater i Norra Vallgrund är ändå det faktum all det förekommer. All det är aktivitet i föreningen. All det finns in tresserade amatörer som vill satsa en vinter på all öva in en pjäs. Till den delen visar Vallgrund-ungdomarna upp ell gOIl resullaI. Resulrat torde det också bli beträffande den andra viktiga målsäll ningen - att ge behövliga inkomster till föreningen. Premiärkvällen var lokalen fullsall. - Det går färjor hela tiden från fastlandet, ville Christer Eriksson få sagl. Publik därifrån är så-å välkommen till "Nårrbyijin" för all skratla en stund åt ell tokrolligt lustspel.

ODD Till det värdefulla hör ännu ell gOl( jobb av de medverkande. Alla är lediga och säkra på scenen. Tillräckliga kunskaper finns nog för all ta upp rugon värdefullare pjäs. I Gunilla Bengs har föreningen en verkligt lovande skådespelare. Hon är också mest koncekvent när det gäller all skifla mellan dialekt och högsvenska. Christer Eriksson kan inte göra just mera än han gör av sin stereo typa roll. På det hållet anar man också betydande talanger. I övriga roller medverkade Jarl Skog, Heldine Eriksson, Margot Sten, Karl Gustav Sjödahl , Martin Bengs, Henry Nabb och Anne-Marie Ström. SVEN-ERIK GLADER

Att der blev pjäsen " lorden rum . . ." har sin förklaring i att där finns så pass många roller. Skolans teaterklubb är populär rill max och alla ska ha möjlighet att spela med på scen . Pjäsen handlar om den engelska gentlemannen Phileas Fogg (Mats Holmqvist) som ingår i ett vad om att han ska la sig rum jorden på 80 dagar . Han släpar med betjänten Passepartout (Eva Stenhagen) ge nom handlingen , världen och en massa äventyrligheter på diverse platser förföljd av detektiven Fix (Joakim Laxåbäck).

Aristokratisk

lugn Någonstans i Indien sällar sig också den sköna Mrs Auoda (Katja 10 hansson) till skaran, som tar sig igenom diverse händelser i diverse världsdelar till ett så happy end som det bara kan bli. Phileas rypiska engelska aristOk rariska lugn lyckas Mats H bra med, och ännu bättre lyckas väl Eva med den yviga gestalten Passe

Skrattsalvor ekade och applåderna dånade när Kållby UP:s ungdomar hade premiär med komedin Spanska flugan. Och man kan direkt konstatera: Visst går humorn hem, även om Piäsen är av gammalt da tum. Den är ju rolig! Handlingen kretsar kring en fa milj med en giftasvuxen dotter , Paula . Föräldrarna, Ludvig och Emma , anser inte advokaten Fritz vara något lämpligt parti . Vissa händelser gör att advokaten kommer på att även Ludvig haft sina små äventyr i yngre dar . En dansös, som kallas Spanska flugan, hade varit föremålet för uppvaktningen och resultatet blev en son. Spanska flugan hade, listigt nog, sänt fotografier av barnet till flera personer, bl.a. till Lud vig och hans svåger Edvard, och på så sätt fått ut rejält med underhåll.

Happy end Då nu inre advokaten passade

I""'!!!!!""-~","---"'!!"'-!!II"'-.

partout. Det hela blir en väl av· vägd blandning . som ger balans åt hela handlingen. Handlingen är väl inte dess mer att orda om, förutom att pjäsen är värd att ses även för andra än släkt, vänner och bekanta till de unga aktörerna. Något som jag ristade massor av plus i kanten för var den sköna och stämningsfulla scensättningen, ett resultat av samarbetet mellan Jo han Backlund (dekor), Fjalar Holmqvist (belysning) och Odd Wikström (scenreknik).

Rofylld dans En annan sak som obönhörligt fastnade på näthinnan var den ro fyllda indiska dansen (bravo, bravo lngela Nygård, Ursula Nystedt, Cris Wennman. Maria Rosengård, Asa Nilsson och Ulrika Laxåbäck som knåpat ihop det hela) utan några som helst yvigheter . lungsborg var välfylld under premiärföreställningen. Premiär publiken gav de unga teatermän

som måg i familjen arrangerar Emma ell möte med en lämpli gare aspirant, Henrik. som är son till en väninna . Paula och Henrik träffas aldrig, eftersom Paula skickar sin väninna Wally som stand-in . Intrigen gör så småningom art både Ludvig och Edvard tror, all denne Henrik är Spanska flugans son , men så småningom reds det hela upp och Paula får sin advo kat och Wally sin Henrik . Ett lyckligt slut alltså .

Fin prestation Aktörerna i den här komedin är unga, de är tOnåringar, som för första gången står på scenen inför publik. Och de gör der med den äran . Stort grattis för fin prestati on . Även om alla är värda rosor kan man inte låta bli arr nämna lan-Olof Sundqvist i rollen som Ludvig. Han var dråplig! Är han månne född på scenen? Så små ningom blev det han som bar upp hela föreställningen. Under tecknad blev helt fascinerad av hans mimik.

• Gingo Stenhagen som Passe partout. niskorna en lång och varm applåd till tack för föreställningen. Kan man ge ett bättre betyg än att den del av publiken som be fann sig i förskole och låg stadieåldern satt tysta och följde med handlingen hela föreställnin gen utan att prassla med medhaft godispapper. . PETER GRANSTRÖM

Och puplikreaktionerna lät in te vänta på sig när han klev in på scenen . Inte långt efter kommer Mar lene Backlund som Emma och Henrik Norrena som den giftas lystne Henrik. Summa summa rum: Bra gjort av Kållbyung domarna, som också skött om de kor och kostymer. Låt dessa ungdomar spela pjä sen några gånger till, så att de blir ordentligt varma i kläderna. Och framför allt, glöm ime bon dem när KåJlby UF nästa gång drar igång med något nytt! Det som är negativt ur publik synpunkt är att man inte alltid uppfattar repliker. (Ingen kan egentligen lastas för dålig akus tik). Speciellt försvann replikerna om någon aktör stod med ryggen mot publiken . Kanske skulle det vara ide att undvika sådant, då man i förväg vet att vi inte här i trakterna inte har teaterscener som kan mäta sig med proffsens?

Intressant vinter Man kan föreställa sig att Olof Sundqvist haft en intressam vin

Torsdagen 16.04 1981

VILKEN FART -

från början till slute

Ö Hembygdsförening

har kommit igen efter ett rri2rigt uppehåll med sitt RÅSK. Maj-Lis Granlund som tidigare år stått före regin åv Råsket, och ,b ll5a.numans med aktörerna har man åstadkommit ouolig blandning. HERNA i Råsk 81 är un bra som tidigare år, men -gawriska teaterstycket bän re än senast. 8 1 finns många sketcher II eller delvis bygger på vit Dc1 kan kanske anses billigt , aJ('Tl med bra regi, goda skåde e med fin mimik och med 0 vändningar och situationer blir resultatet i det närmaste per·

feh. Swgnumren. som var åtta till an talet var också mycket väl rcnomförda , även om den ordina· rit spc::lmannen inte var på platS. Den swg som man bäst lägger på minnet var sången om farmor, den som börjar bra , fonsätter roligt och slutar allvarligt. _ ENSKILDA rollprestationer är MIa att gallra ur, men Monica Higgblom dansande med UKK

Kom och se supermopeden, Tunturi Suptr Sport a; t ,l val· kand ypperlig S lJ ;iS~muDE;d fbi gata landsvag uch tt:rang Kom du far en brCJSchj'r ti llaggs· utrustning. kork l ad e ~ urldf:" halls· reser-idels· uer, repa rationsservice hos oss Ortens tvanjUllngse1pert

och Arne Lax som tulltjänsteman är sevärda. Att kosköborna lägger ned nästan hela sin själ i Råsket syntes inre minst på dansnumren , Eva-Lisa och Ase Svahn (13 resp . Il år) tillsammans med Carina Hedqvist och Susanne Sandelin . gjorde verkligen bra ifrån sig .

VELO·MOTO

DE TRE HERRARNA Skurik, Lurik och Urik Petterson (Ralf Pa da, Alf Burman, Bosse Näsman) med sitt kvinnohat utgjorde kväl lens höjdpunkt - teaterstycket. Det finns bara ett ord : Otroligt.

Storgatan 14 . lel. 10590 JAKOBSTAD

.... -- '".--- "" - -- ~

D DEN SOM VILL se Råsk 81 måste passa på . Det ges endast två föreställningar till , lördag och sön· dag . Eventuellt blir det en repris för emigranterna som semestrar hemma till sommaren . KENTH STORM

_.-

• Dethilr ilr Susanne Sandelin. som dansar i Kaskö·spexet.

2. 5 Med buss till Leningrad, 5 dgr 7.6 Med buss och Finnjet till Ham· burg. 6 dgr, 22. 7 Med buss till Gotland. 6 dgr. 8. 7 Med buss till Östra Finland O. Bomba, 3 dgr, 29. 7 Med buss till Östra Finland o. Bomba, 3 dgr. 29. 7 Med buss till Leningrad. 5 dgr. 1. 8 Med buss till Trondheim o. Os. 10. 7 dgr. 28. 8 Med buss och Finnjet till Am. sterdam. 7 dgr,

Lagertömnings· försä Ijning bl.a. bäddsoffsmöblemang fr. 1190,- , soffmöblemang i plysch fr. 1500,- , soffbord m .m.

30.5 Med direktflyg till SeallIe, 3

Möbelfabrik

31.8 Med flyg till Kreta, 2 veckor. 21.9 Halsoresa till Felix, 2 v&Ckor. 28.9 Med flyg till Kreta , 2 veckor .

L MÄNTYLÄ KY

66370 Närvijoki tel. 961·636161

FINLANDS RESEBYRA

(fr. Pörtom 11 km mot Jurva)

. Öppet även lördagar och kvällar

Den stalsägda

om I VHRK

Hotell- och r f restaurang skolan i VasaHRSV (Christine Högnils) 'MI:! (Veronika Snellman) PMI advokat Fritz är för •• Wimmer (Rune - ~.

N ykarleby -bor! Vi är nu välrustade med cyklar . HELKAMA, CRESCENT, TSIJPI 'm.fl. märken.

MOPEDER: Solifer, Raisu, , Suzuki Nu har också TERHI-bålarna och Suzuki snurrorna anlänt Även byte, avbetalning J st. \' AMAHA 125

cm' motorcyklar till högstbjudande

MATTSSON

Nykarleby tel. 20 194

051

",,,~, ,,~~, SO _---- .

lediganslår elevplatserna inför hösten

1981 på STUDIELINJE FÖR RES TAURANGKOCK .

Studietid : I läsår. varefter 7-8 måna.

ders betald JJraktik .

Inträdeskrav : I) Uppnådd 18 års ålder

2) Genomgången näringspolitisk 2.årig

linje.

För studierna uppbärs ingen terminsav gift. Varje arbetsdag erhåller eleverna

kostnadsfri Il ell mål mat.

Böcker och övrigt studiematerial. samt ' ändamåls~nliga arbetskläder betalas av

eleverna Själva . Eleverna är berättigade

till statsgaranterat studielån, studie penning samt bostadstillägg. Studie bostad finns reserverad för alla som be·

höver. Hyreskontrakt uppgörs mellan

~!~;ee:i~~s~?AS

(studentbostadsstif-

Ansökningsblankeller fås från skolan, adress: Krutkällarvägen 2 65140 Vasa 14, tel. 961-119555 . Blankellerna bör returneras senast 15 . 05.1981 . Resulla ten meddelas skriftligt före 15. 06. 1981.

fU"" __ lan 7, ''''' 967· 13277

SOMMARDA··C

._~ .

I ~::::::::=J=AK=O=B=ST=A=D=====~=fI "

Nu är tillfället inne att göra. bra däckköp.

I I

I C B DA··CK Kontakta OSS!

Vi ger gärna prisuppgifter .

Följande däcksmärken säljes :

Continental Firestone Michelin

Pneumant India GT Viking Stopp

Prisexempel : Continental T S 771 stålradial 185 -70 -13 235 : 185 - 70 - 14 250:

I I I I I

Dessutom specialdäck billigt

Kom

och

ringSma. skin

helautomatiska balanse-I

prova vår

som ger

.~iktig

körning.

Oppet även lördagar ,

Närpes tel. 962-41320

.JI

Torsdagen 16.04 1981

• Tambonto från Terjärv med Boy Rönnbacka dragspel och sång, Stig-Göran Jansson sopransaxofon och trummor, Jan-Elof Högnabba gita" och Jan-Erik Emet bas.

• Tommys från Sundom-Solf med Hasse Martin gita" och sång, Biar ne Martin glta". Roy Smulter bas, Arne Lervik dragspel och orgel samt Erik Staffans trummor.

D DET händer trots allt någonting med gammal dansmusiken. Det kunde man konstatera vid den mönstring av gammaldansbanden som SÖV ordna de på fredagen i Oravais. D DET NY A ser ut att komma från Jakobstad. Sex mannaorkestern Ramona och femmanna-orkestern Leo Herberts presenterade en musik som är betyd ligt mera än 50-talstangon och 60-tals svensktopp.

• . Fyrk/~ve,,! {rån Kvevlax med Bengt Ehnroth dragspel och orgel, Vi-· , king Hetr glta" och sång, Rainer Miikinen gitl1" och sång, Sten Pensar trummor och sång.

• Svängom-Gänget från Vasa med Ruben Söderström gita" och sång, Henry Rintamilki bas, Lasse Rintamiiki dragspel och orgel och Bötje Asplund trummor och sång.

D DET är visserligen de gamla kända låtarna de spelar men tack vare mycket stämsång, ganska myc ket blås (Ramona) och e.~ skicklig jazzinspirerad dragspelare (Leo Herbert Osterblad) blir det musik som svänger, låter och fyller.

• Leo Herberts från Jakobstad med Leo Herbert Österblad dragspel, Kurt Nyman gita" och sång, Håkan Backlund gita" och sång, Roll Wikman gita" och sång samt Gustav Molander trummor.

• LaySir {rån Vörå medJohan (Jch sång, Lasse Svens trummor Kurt Häggman orgel.

Gammaldansmusiken har länge handlat om · stora gillen eller trion/kvartetter. De senare åstad kommer mycket musik och där med i allmänhet god stämning på en dansplats. Också om repertoaren är rätt "föråldrad" har gillena ändå över lag varit populärare än de små banden och lockat större publik, Gammaldansuiorna och kvar tetterna har inte lyckats "fylla" större dansplatser Lex, sommarpa viljongerna. I smärre lokaler har de med friskt humör och klämmiga ~ åtar skapat god trivseL Musikaliskt är en kvartett - även om den be står av bra musiker - en för liten grupp för att det skaJl klinga och låta,

• Dansero från Ja.C~olJ;rtlUt-KalrJStl~ Valo dragspel och el-piano, Matti IlIn_ _ samt Markku Lönngren bas.

Torsdagen 16.04 1981 POSTEN

• Raimo Erkinheimon yhtiön från Kortesjäfvi med Ra/mo Erkin· heimo dragspel, trumpet och sång, Ossi Rauhala basgita", Timo Jär· velii dragspel, Heikki Hautamiiki trummor och Voitto Erkinheimo te· norsaxofon, flöjt och sång.

IDOl dcnm bakgrund _ _.Ibmonas och Leo Her

~1aIIm:ldlJilng

a det musikaliska täJlelse . Re ligger de också e l.ex. gillena . gammaldansmusik pr._R:1IX1cs i Oravais av Tambo Terjärv och Fvrklövern . Det är ;amspelta som vet hur gammal 1a.l_1:I!IiI1k sbJJ presenteras . IDUrss:IlDt bekanlSkap för ~1_:1l5It6slCflDoct gammal Ilaimo Erkinhei esjärvi. Här 1K:Id!"iZ::=~I::5~~ h ur enormt på flnsk och "'1III:ä! - >lerboHnisk dansmusik . ."roder Svängom-Gänget hi tik av många äldre in maldansvänner . En ernare musik presenteXisses från Malax som har sångare. Tommys I*a.SiCloom var en delvis ny be _ _:2I'§Dm tack vare en god sån.............t.- sig in på flera arran-

ruska

Vörå och Dansero

Iilltili;:ilSClld fick inte ut tiJlräckfiam uädanden för att •. • på all\'ar. I båda ".1la:1db.r det väl om att ban äckligt länge

lnI",mor. Esko

1III.... .rD{r.711 och IJllrinett

,'Såhär

,, ska det vara

D MÖNSTRINGEN av gammal slördes något av för hög volym på dansorkestrarna blev en myckel fin ljudanläggningen . I fortsällningen kunde man I.o.m. prala vid bor lillsläUning . Publiken sall kring småbord i den (om man höjde rÖSlen litel ex den propra och rymliga uf-Iokalen i Ira) medan musiken spelade. En på aUl säll "civiliserad " lill Oravais. Man lyssnade intressera I på vad som bjöds och dättmelbn ställning. Någon som skulle ha va . ril en snudd på berusad sågs inle dansade man lilel. Lilel ovant var del kanske för en heller. del aY ,ammaidaJubaaden all ale JAG TROR ATT vi borde salsa a inför siltande och lyssnade pu blik. Här avslöjades obarmhärtigl mera på s.ådana här tillställningar vilka som hade scenvana och vilka inom SOV . Med publik på lS0-3oo personer. I Oravais var som inte hade. Inte heller publiken kunde rik del drygl 200. Och det räcker för ligl leva upp lill del där med " res stås med en orkesler på eSlraden. laurangmiljÖ". Lilel mera ,ensvar i form av bifallsymingar och varför D I VARJE FALL borde paraden inle enlusiasliska Ijoanden skulle med ungdomsorkeslrarna ordnas krävas för all del skall bli glall och efler den här modellen. Bort från reSlauranger och slorsamlingar spännande. med srimnunde och trängande D ANMÄRKNINGSVÄRT för en jällepublik. Då blir Orkesterparaden vad den gammaldanSIiIIställning var all pu bliken var på plats mangrant när är avsedd all vara - en Iräff for Ulf Johansson hälsade välkommen arrangörer och orkestrar och ell Ii11och Svängom-Gänget drog i gång. flille for orkesIrarna all visa vad de Sedan löple del hela myckel bra . verkligen kan . Bytena skedde snabbl och eleganl. Svängom-Gängets framträdande SVEN-ERIK GLADER

• Nisses från Maklx med Nils-Erik Tuomekl gita" och sång, Johnny Sandsten orgel och piano, Kaj Nyman bas och sång samt Alf-Johan Tuomela trummor och sång.

Sagt

D Felix B;örkas Petaiax: - Här är det rytm och musik (om Ra mona). Raimo Erkinheimo är också en intressant bekantskap . Men orkestrarna borde inte komma i farmarbyxQr. Det gör mycket tiU stämningen med enhetliga och vackra scenkläder .

D Richard lnbo" Forsby:

- Orkestrarna borde satsa mera på D Bo No"gård, Vörå: scenframträdande. Och aHa borde ha scen· - Överlag borde orkestrarna ha meC2 kliIder. Vi lildre kllir fortfarande upp OH Ii· liv och engagemang i musiken. Gammal tet niir vi går på gammaldans så då borde dansbanden spelar for mycket rakt upp och orkestermedlemmarna också vara snyggt ned . Leo Herberts spelade med känsla . Vi kllidda. borde få mera av den sorten . - Vi tycker all Fyrklövern är bäst. - Musiken på gammaldanserna skulle Kanske för all vi lir mera vana med orkes nog få foryngras lilel så kanske vi skulle få trtlrna från jakobstadstrakten. mera yngre med.

"Jag har alltid

tyckt om saxofoner"

~ om I ~~ än de som är fyra fast vi håller ell saxofoner. Det blir mera va högre pris. Men tydligen gillar man rierande musik när man har ' ändå den musik vi presenterar . blåsinstrument i orkestern. - Vi tycker också all man bör va C2 flere än fyra, särskilt i större lokaler Men det skulle också vara och i paviljonger. Där gör del sig roligt med en violin. verkligen med " bläs" . I'

D sA HÄR säger Stig.Backlund, ba sen for Ramona, när OP får en pral slund med honom och kompisen Svan le SandsIröm, efter deras fram Irädande vid gammaldansorkeslerpa C2den . Slig och Svan le har varit med i svängen sedan 1966 då de med orkes lern Sång-Boys gjorde snabbkarriär på den öSlerbotlniska dansmarkna den . Då var del främst med vacker slämsång ..och Svenskloppen de slog igenom . Aven nu handlar del väldigl myckel om slämsång i Ramona. - Vi var på loppen i tre år, beräl lar Slig. Kanske kunde vi inte förnya oss tillräckligI snabbt. Efler det var .del musik i andra band . Mesl på restauranger och båt ar .

U RAMONA bildades 1971. fram lill 1975-76 handlade det fortfaran de om restauranger och båtar. När gammaldanserna blev populära blev Ramona eflerfrågade. Bandel blev kvarlell . kvintelI och är nu se~lelt. Svan le Sandström och Stig Barklund är de enda som är med av ursprungli ga Sång-Boys. Nu spelar bandet varje lördag på gammaldanser . Man övar myckel och forsöker ull"eckla musiken. - Vi gör om de gamla lålarna så • Ramo11l1 från Jakobstad med Stig Backlund dragspel och sång, To all del blir mera beat-tempo och ro/f Boniis gita", Svante Sandström bas, Peter Slolle altsaxofon, Jalle någol modernare lakl och ryl m , sä Kainberg tenorsaxofon och Rune Sjöblom trummor och sånt!. ger Slig. Del lönar sig inle all vara

•

,, :

Torsdagen 16.04 1981

Sture Erickson vid vårmötet:

En framgångsrik Jocke-kampanj, slopan de av nöjesskatten, utökade statliga reno veringsbidrag och in~ensiv verksamhet i före llingarna kunde SOV:s ordförande Sture Erickson notera som glädjande under år som gått, när han öppnade vårmötet i Södra Vall grund. D Men denna omfattade verksamhet resul terade i att SÖV:s bokslut visade en förlust på drygt 16.500 mk. - Det är inte så farligt, försäkrade Håkan Westermark, Leif Rex och Gustav Lind, den sistnämnda ordförande för förbunddets servicenämnd. Vissa satsningar kommer att ge upppjämnande inkomster detta år. Bokslutet gav i alla fall anledning till diskussion. Man ville ha förkla ring på vad som dolde sig bakom den knapphändiga redovisningen. Besked gavs också som tillfreds ställde -mötet.

Jocke orsaken till f6rlusten - Jocke-kampanjen är främsta orsakent iII förlusten, förklarade Håkan Westermark . Den kostade över 50.000 mk och fanns inte alls med i budgeteringen för året . Vi fick inte in de bidrag för kampan jen som vi hade räknat med . Vid höstmötet godkände -

"Program lönar sig"

...,.

- Vi tänker ordna fyra pro gramtillställningar under det här året, de är de enda som lö; nar sig, säger Södra Vallgrund uf:s ordförande Jan-Peter Sandqvisl. - Den första blir nu på långfredagen och får formen av ett påskspex. Lars-Ola Berg har skrivit några sketcher, själva har vi gjort en sång och resten har vi lånat. Med detta förenar sig Södra Vallgrund uf med de andra skärgårdsföreningarna när det ~äUer att göra spex, revyer eller nelaftonsteater. Det är kanske så att det är piskade till dessa insatser för att få några inkoms ter. - Dansverksamheten lönar sig inte mera här i skärgården , säger Sandqvist. I så fall borde orkestrarna inte få kosta mera än tusen mark. I sjätva verket är de billigaste dubbelt dyrare än så.

föreningarna de uppgjorda pla nerna, pä.minde Rex. Gustav Lind påpekade att före ningarna har stora skulder till för bundet bl.a . för obetalda annons räkningar och efterlyste en skärp ning i fråga om betalningsbered skapen. Något misstroende mot de redo visningsskyldiga var det inte alls fråga om . Ansvarsfrihet beviljades med tacksamhet . Förbundsmötet inleddes med välkomsthälsning till Södra Vall grund av föreningens ordförande Jan-Peter Sandqvist. Josef Lind gren framförde kommunens häls ning . Han passade på att argu

• Styrelsen {Jr sin dom - ansvarsfrihet beviljas med tacRsamhet. Ungst t. v. Sture EricRson, för dagen iförd kryckor -lär enligt minst SIlgt suspekta kiillor bero på att han hal kat på trottoarkanten under en ;oggingtur på Vasklotbron (l) - nåja, sedan föl;er Harald Björklund, Anna-Lisa Svenns, Sven Gustav Karlsson, Dan Orndahl, Håkan Westermark och Leif /(ex. . mentera -för en fast broförbindelse till skärgården och berättade all mänt om de satsningar som kommunen gjort i skärgården de senaste åren.

, 'Energikostnaderna blir för höga" Förutom en återblick på det gång na året uppehöll sig Sture Erick som vid uf-Iokalernas uppvärm ning, renoveringsbidragen, hem bygdsverksamheten i ungdoms föreningarna och· danskampanjens fortsättning. - Energikostnaderna blir så hö ga att uppvärmningen av uf-Ioka-

D Tack till Leif Rex: Tack (ör Dill arbete inom sOv. _ Tack (ör all Du sov huttrande på kansligolvet så många näller. Tack (ör all Du klagat på innehållet i mitt kylskåp 1/2 6 på morgonen efter styrelsemötena. Tack (ör att Du slog sönder Din bilruta i 3oo köld efter en (öreningsuppvaktning så att Du kunde (å upp btldörren. Tack (ör att Du (ortsäller arbeta med OH inom FSV.

D Till Håkan Westermark: Tack (ör Ditt arbete inom sOv. Tack (ör alt Du lijmnat Din fru hemma så många kvällar (ör våra möten. Tack (ör all Du rov över på en kall vind mill i vintern då Volvon gav upp efter ell (öreningsbesök. Tackf(ör varie veckoslut Du offrat (ör OH. Tack (ör alla svordomar över entusiastiska (örtro endemäns högtflygande Ideer. Tack (ör att Du (ortsäller ufarbetet inom UBF . och Overmark ur.

lerna snabbt äter upp den "vinst" som fö! eningarna gjorde genom slopandet av nöjesskatten , konsta terade Erickson. Men tidsenliga och varma sam lingslokaler är en förutsättning för att föreningarna skall fungera. Därför är de renoverings bidrag som staten ger mycket välkomna. Erickson räknade med att SÖU- föreningarna kommer att få unge fär 200.000 mk i år. Till de som ansökt och inte får utdelning i år gav Erickson rådet att söka på nytt. - De som nu får avslag läggs överst i högen nästa år, sade han.

- Det är skönt som nylänning all kunna konstatera all man hör till de äldsta i en samling för ung domsföreningsfolk, sade FSU:s ordförandt;. Ralf Grahn, som var gäst vid SOU:s vårmöJe och passa de på all framföra en hälsning. Han Jalade om FSU:s verksam het och sade all han vill verka för all FSU inte skaO upplevas som en "rymdstation" av de ösJerbollnis ka ungdomsföreningarna. - Intressebevakning är FSU:s huvuduppgift, konstaterade Grahn och nämnde som exempel renoveringsbidragen och teaJeran slagen - de förra som en fram gång, de senare som ell misslyc kande åtminstone della år. En korrigering har uJlovats, sade han. - UngdomsföreningsverkJam heten kan också IIara en verksam het av äldre tiO förmån för de un ga, sade Grahn. DeJta gåtler sär skilt under förvaltningen av uf lokalerna. Men framför allt ska verksamheten ske på de ungas eg na villkor.

En del ungdomsföreningar sysslar med hembygdsarbete . -- Vi borde få intresset för sådan verksamhet breddad. Sär skilt nu när många emigranter återvänder från Sverige kan hem Ibygdsarbete vara någonting som just dessa intresserar sig för. Erickson lovade en fonsättnings på danskampanjen. Han ville ha lekfullare och gemytligare danser och hoppades.att detta skall kunna åstadkommas i samarbete med or kestrarna. Femtio delegater från 18 före ningar och 3 ungdomsringar del tog i mötet. Totalt närvar närmare 100 personer.

,'Skönt att man hör till de äldsta"

Tomhgen 16.04 1981

~------------------------------------------------------~--------~~------------------------------------ ~NISKA POST.!

möjligheter att få ekonomiskt stöd , trodde Rex och påminde om att SÖU hittills satsat över 50 .000 mk på Jockekampanjen . Arbetsgrupper: har också räkn a t med samarbete med nykterhetso r ganisationerna som på dett a sätt skulle nå bet ydligt fl er ungd omar med nykterhetsinformation än vad de gör idag, sade Rex . - Danserna borde få ett inrres· santare inneh:W för att det skall bli roligare att dansa , fortsa tre han . De börjar alltmera pimirlna om konserter vid vilka publiken mest st år och k ssnar till orkestrar som försöker ö~erträffa varandra i kon sren att möjligast exakt imitera nigon utländska skivsucce . - Der förek ommer en kOllStig dramatisk spänning på d anserna där flickorna står uppställd a på ena sidan oc h pojkarna på den andra och pojkarn a bjuder upp som på ett gi vet kommando när musiken börjar .

de vid SÖU:s

i Södra Vallgrund om

_ _le

lSgrupp kommit beträffande fortsätt <bnskampanjen. BeboR( av nyktrare danser . oas kraftigt i fortsätt -IIJl'CEL Vi ska också försöka få dI.a:a:ta roligare och intressan om att i samarbete oöestrarna ordna lek-, ~'RE;un - och tävlingsinslag vid

t"galdig debatt blev det in damkampanjen vid för LX:msmÖl - et . Hllan Westermark ' tct bakgrund och påminde nd den dansutredning som för en :if sedan hade kom fOr - ut (ser. Efter det - de leif Rex om vad arbets ~ kommit fram till. Eftn en nv taltur al' förbunds parna E;i kson- Westermark utUladc Johan Klåvus från p färd som enda "spontana" rror v'-':1 betän kligheter mo t phner som utarbetats . led övervägande finsk pub h fi nska orkeStrar blir det au fölia upp de förslag som gruppen för fram, sade Klå ·

, 'Orkestrarna måste agera aktivare

, 'Orkestrarna hor inte ändrat

sill repertoar Inmk:lJ1lp2njen har lyckats en riD O % . sade Håkan Wes i in inledande inlägg. OI:ib:5m.ma har inte ändrat sin i riktning mot mera rinljg musik. Importen av &in Sverige fonsätter som

fillEElq:::m:u

~igar

inte satsa på

• Samling i vårsolen på trappan till Södra Val/grund uf:s lokal. I första raden fr. v. Carola Hulden (Nedervetil), Anna.Lisa Svenns (Malax) och Jan-Peter Sandqvist, ordförande i vil!"dföreningen. 1 a".dra raden f~. v. Bemta. Kummel (övermark), Leif Rex (Rökiö Biblioteksföremng), Caf!Jla Rzxen, (plelax), Manta Jeppe (Plelax) och l översta raden Kjel/ Hilstbacka (Nedervetil) och Leif Enkson (Övermark) . Jockedanser i någon större ut sträckning . Han påtalade också att det ord nas för många gammaldanser. Till delningen av gammaldanser borde baseras på den övriga verksamhet som föreningarna har . - För att få till stånd de om-

talade mogendanserna måste vi satsa mera på inramning, pro· gram , en modernare musik och all mänt taget att höja trivseln vid danserna. Leif Rex berättade att O y Alko hooliliike Ab kommer att stöda den fonsatta danskampanjen .

, 'A/ko går in och stöder i fortsåltningen " - Via kommunernas nykter. hetsnämnder borde vi också ha

Sedan gav Rex exempel på vad ar betsgruppen kommit fram till för att göra danserna roligare, lek fullare och intressantare . Förslagen bygger pi ett aktivt agerande från orkesrrarnas sida . Det är de som skall dra danserna. ordna lekar o(h tävlingar samt skapa kontakr med publiken . - Nu när vi Hit ungdomarna att hålla i varann måste vi gå vidare och även lära dem att ha roligt på danserna. sade Rex. - Det här kräver skolning av både orkestrar och arrangörer , p å. minde Håkan West t rmark . Gå ut till ringarna och d iskutera försl a gen innan ni sätter igi ng . SEG

Dubbelseger för ·Skatila i frågesporten med Kaj-Erik

i speacn bar tidigare vi -

r.ICI

duktiga på fråge

kR bdIer den bär gång

ca '" k.Vs fdJcprodurenrema bdIer den här gången .b~

Ctåseproducenterna

.. Kaj-Erik & co fast lI:i!l'lal:l

!iorts speciellt

med pi an de inte skulle ~ från vasatrakten. Dc.I bkY dubbelseger för från Skatila ufo Rose Sa;:IIIr(lbclrE och Kaj-Erik Pått i den äldre klassen och Pitt och Peter ,_ _ _Ni i den yngre. jämn med något in i kvalomgång. Da ~ också resultatet ~ Shti la Ä stannade - I ) , ) poäng och de sämsta la·

gen kom upp till endast 5-7 poäng . I det längsta kämpade Pörtom Ä jämt med Skatila. Först på sjunde frågan, politik, kunde Skatila avgöra tävlingen . I den yngre klassen var det om möjligt ännu jämnare. Där var det tack vare nitar på de tvi sista frågorna av konkurrenterna som Skatila U fick möjlighet att dra ifrån. Seger/agen får som pris en resa till Helsingfors och en dags gratis program i huvudstaden efter eget val. Det är SÖU :s samar betspartner i tävlingen , sparban kerna, som står för priset.

Äldre klassen:

1. Skatila uf, Rose Strandberg och Kaj Pått, 15 ,5 poäng 2. Pönom uf, Maj-Len Bäckst röm och Rune Björknäs, 14,5 poäng

3. Hellnäsnejdens uf, Margit Haapala o Göran Lassus, 14 poäng 4 . Skaftung ur. Ulla-Britt Hållfast o Mats Ingves , 7 poäng 5. Nedervetil uf, Carola Hulden o Tommy Forsell, 5 poäng

O Yngre klassen: 1. Skatila uf, Ann-Louise Pån o Peter Nygård, 14 poäng 2. Kronoby uf & nf, Bodil Wik man o Anders Andtbacka , 13 poäng 3. Malax uf, Anna-Lotta Östvall oPatrik Wentjäsvi , 12,5 poäng 4. Pörtom uf, Ann-Katrin Ek o Leif Berg, 12 poäng 5. Vöd uf, Carina Höijer o Ste fan Påhls, 11 poäng . l. GEOGRAFI. Vi inleder mjukr med en fråga som handlar om geog rafi : A. Vad herer världens srörsra Ö. B. Vad herer Europas längsIa fl od fö·

rutom Volga . C. Vad herer världens srörsra InS)ö . 2. SPORT. Vilka sportgrenar förk nippar ni med följande rermer : A. Trippjng ~ B. Sulky? C. Slör? 3.HISTORIA . I Oravais. vid Jur· has i Nykarleby och vid gaml a Finby bron i Närpes finn s minnesmärken fdn 1808-09 års krig: a. Vem var den svenskfinska härens överbefäl havare i Oravais . B. Vem var den svensk-finska härens överbefälhavare vid Jurhas . 3. En Närpesbo gjorde sig känd vid slager vid Finby bro , vad kallades han . 4. TIDSKRIfTER OCH ORGANI· SATIONER . Vad herer de organisa. lioner som srår bakom följande lid skrifrer. A . Horisonr B. Replik C. ASlfa . 5. PRODUKTER . Vilka slags pro dukrer, som årligen producearas i svenska Ösrerbonc:n representerar följande namn på förädlingar (namn på ortc:n) A. Mclba B. Black Cross C. Senga Sengana D , Rekord E. Tilus F. Ida.

6. BANKTERMER . Fon farande används inom bankvärlden en del ålderdomliga uttryck . Vad förstås med: A. Diskonto B. Giildenär C. Borgesman . 7 . POLITIK . Denna fråga handlar om riksdagsledamöler från Vasa län . A. Hur många riksdagsledamörer är invalda fdn Vasa län B. Vilkel parti har de flesra ledamölerna från Vasa län C. En av ledamörerna är minis ler. vad heler han. Räna svaren : l. A. Grönland B. Donau C. La· doga 2 . A. Ish oche)' B. Travsport C. Segling 3. A. Adlerrrtuz B. Von Dö beln C. Lang·Mall 4. A. Svenska Ös· lerborrens Lirrerarurförening B. Fin· lands Svenska Nykterhelsförbund C. Svenska Kvinnoförbunder 5. A. Äp pel B. Mink C. Jordgubbe D: Potaris E Havre F Tornar 6. A. Ränta B. Låntagare C. En som med sitt namn utgör säkerheten för annans lån 7, A. 18 sr. B. Centerpartiet C. Eino Uusi talo .

Torsdagen 16.04 1981

I juli åker tio man ur Pedersöre Frivilliga Brandkår iväg till Väsuyskland. O O Inte för aU släcka brän der. Utan för aU delta i de europeiska mästerskapen för brandkårer. O O Vad den tävlingen går ut på finns det tio maskinskrivna A4:or om. Och då är det bara ett tävlingsmoment, lika nog granna instruktioner finns om den niomannade stafeuen.

• Uppställning i väntan på Helmer Holmviks orders: Fr. v. Tima Vir. kama, fohn Eklund, Nils Nymark, Börje Sandström, Bjarne Holmvik, Tore Lmdström, Peter Rönnqvist och Tor-Leif Molander. På bilden saknas Rune Fredriksson, som iir skadad.

Det första tävlingsmomentet gåJ i korthet ut på att få en motorspru: ta på plats , slangarna utrullade till den förmodade eldhärden och männen på plats för att bekämpa brasan . Detdär låter ju enkelt - men speciellt verkar det inte vara att gö ra hela proceduren som tävlings· reglerna bestämmer . På hela 17 punkter kan man göra fel - fel som bestraffas med minuspoäng av olika valörer. Till och med niomannalageti sammanlagda ålder har viss betyd· e1se i sammanhanget ..

• John Eklund ot·h Tore Lindström pd sprdng för att sd snabbt som möjligt fd slangarna klara för bekilmpning av elden, den antagna.

Pressa tiden

Annars är den sammanlagda ti den för att komma åt och börja spruta av största betydelse . - 2.03! Bra pojkar. Men vi kan

kanske presa tiden under två mi

nuter.

Lagledaren Helmer Holmvik knallar omkring med klocka och kollar detalher som ger minus poäng medan gossarna kutar som bes.a tta med slangar, munstycken. och allehanda attiraljer. Tävlandet ska ske i reglements enligt utrustning med overaller,. hjälmar och kraftiga stövlar - det är alltså inte fråga om sådan ut· rustning som underlättar löpande t preCis . I veckan hade PFBK fått låna tävlingsuuustningen från Brand värnsförbundet - de här EM-täv lingarna skiljer sig nämligen en hel del från nationella tävlingar

först vid grönt TRAFIKMINISTERIET

TRAFIKSKYDDET

Utrustningen är helt annorlunCla. - Dethär är bara torrövningar , annars har vi med vatten ocksså. Pedersöre-kåren fick lov att låna utrustningen .ett par veckor och passade då på att köra intensivare träningar för att komma under fund med det hela . - Vi har kört tre- fyra gånger j veckan mot normala en gång .

D Bussiga meriter Pedersöre FBK har hållit sig väl framme genom åren i de tävlingar som Brandvärnsförbundet ordnar , meritlistan berättar för det mesta om segrar - eller annars fram skjutna placeringar - i tävlingar på distrikts- och nationell nivå . Främsta meriten är väl silver medaljen i FM för två år sedan , en placering som banade vägen till Västtysk land och EM , som hålls vart fjärde år . - Tävlingarna arrangeras i syf te att effektivera brandkårernas släckningsberedskap, säger Holm vik I förberedelserna för resan ingår också arbete med att få det hela finansierat, att . transponera tio man ner till Västtysk land och be tala uppehälle i tio dagars tid är in· te det billigaste . PETER GRANSTRÖM

...

1a ~________________~__________________~T~or~Sd=a~g=en~16~.O~4~19_8_1

________--------------------[~~~~~~~~~ ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

ÖP tog sig en tittpa teaterlinjen vid Lappfjärds folkhögskola:

"Har finns mycke/att lära"

- Det borde satsas mer pengar på en teatedinje som denhär. Det säger Pia Wiik, teaterintresserad vid Lapp s folkhögskolå.

Oj ger-'

• ~~

mpelens

hd.Ic-r b.n vi garantera dn1::r kommer in vid lea1a:hög"jD:UI eITer an ha genom - Men jag lror an den

aJ1a

lealerintresserade

Pi väg mot Ietlterhögskolan

randra. Vi har haft dramaövnin gar , improvisalioner och rörelse. Del har varit intensivt liv hela ti den. Det är LOlla som står för dra maundervisningen på teaterlinjen. Hon har sysslat med drama i många år ~ch själv vari I aktiv bland amatörrealermänniskor un der skol- och studietiden i Åbo. En del gäsdärare har besökt sko lan. Bl.a . har tealerlinjens elever sysslat med panromin och san upp en docktealerföreslälJning tillsam mans med Irmeli Ajaskave. Vivi Ann Sjögren har besökt skolan och hjälpt lealerlinjens elever al! regis sera en barnpjäs och Sture Ekholm från Wasa Teater har lillsammans med elever jobbat ihop el! musik och diklcafe som visats för folk i Lappfjärd och Kristineslad. • Fyra av årets teaterelever /I1d Lappfiiirds folkhögskola, fr. t·. Pia Wiik, Selja AUl/ila. Mario .\flikiflen och Sil/ikka Oclcså film har tealerlinjen hun nit syssla med. Under ledning av Torkkola. Chrislian Olsson har man gjOrt finns så mycket an lära . på en sådanhär linje menar tlickor

kOClfilm. har detta varil Cl! I'ilo~r från job Pia är nÖjd med året och menar na.

Tealerlinjen har också förelagil bet på Ekenäs mckeri. _ al! hon fån c:n slörre scenvana an tc:atc:rrc:sor till Vasa, Åbo och Hel -- Det ger mersmak och jag Mer rörelse lore bra. Sånr

hon biiviI säkrare alt uppträda och singfors. kommer al! söka in till Tealerhög behöI'er man på scenen.

att hon känner al! hon verkligen skolan i vår. säger han. Lyckas jag , 'Teaterlinjen vill bli skådespelare. inre har jag ju mill jobb all falla - Och mer pantomim. borde vara lillbaka på. Del är inre bara tcaler man 5155 Viloår

två-årig" lar med. ~Ian har en hd del musik Också Seija. Maria och Sinikka från tryckerijobb

på learerlinjen. Tcalcrlinjen borde absolul verkar nöjda med året. vara Ivåårig , säger Pia Wiik. Del För Sixten Sljernberg, ekenäsbo - Del borde salsas mer pengal - Vi sjunger och spelar och der är ,·ikrigt. menar de . Och sedan kan man sl'ssla med sbpande I·erksamht'l.

t _

Den som "ill kan skapa fritt I le

ra . della i målning eller d"a ,xh

en del ämnen har teatermännis

korna gemensamt med barndag

vårdarna .

Studieresa

till Danmark

Tua Klovus från Timrå i Sverige och med släklen i Lapptjärd är elel' på barndagvårdslinjen vid Lapptjärds folkhögskola. - Jag grubblade ell tag på att fara till Stockholm för all utbilda mig efler skolan. Men jag tyckte att Slockholm vcrkade för stort så jag kom hellre hit. Här i Lapptjärd har jag en del släktingar och det känns tryggl. Berättar Tua som flyttade från Lapptjärd år 1969 och nu efter folk högskoleåret reser tillbaka till Sverige för alt hoppeligen utbilda sig till barnmorska. --: Jag lycker att jag fån ut mycket av året. Bäsl var praktiktiden. Jag Jobbade en månad på ett daghem i Kristinestad. Del är bra med praktik. Här på skolan har vi sysslat med olika projekt och jag har lärt mig en del finska. - Det är /dart att jag i början tyckle all det inte fanns så mycket all göra på kvällarna här men ju längre jag har bOll här på skolan des Ito bällre trivs jag här. - Jag tycker faktiskt an det varit en upplevelse arr gå eu år på en folkhögskola. • T_ K/or"llS, {OtId i Lapp{iiJrd men numera bosatt i Timrd i Sverige har Barndagvårdslinjen vid Lapptjärds folkhögskola har i år haft sex ele lir t!U • I:ommiltiUbllkll tiD sina röller. ver.

I I'år komm",r skolan atl gör~l en studieresa rill Danmark där man konHner Jtl besöka en damk f,llk högskoLl. Före del hoppas man få f:irdigl allt arbete . Iml nu håller man 'pl och jobbar med Brecht lldl Lmra. Förutom barnd;lgdrdslinjt'n och rearcrlinjen lur ,bIlan en linjc t,"ir flllkkultllC llch tdkmusik . Till den kllm dl'r inga elt'l'er senasIe hö,r. Nu har det ulars i pressen om atr fl lill slånd n:igon slags musi kunderl'isning till S,·döslerbollen. Evcntuellt kan det b'li en musiklin je "id någon folkhögskola. kanske vid Lapptjird eller vid SÖFF i Y! lerm:lCk. - En musiklinje vore bra som erl komplement lill I('alerlinjen. säger Pia Wiik. BIRGITTA SNICKARS von WRIGHT

....

Torsdagen 16.04 1981

,'Jag trodde att j~g skulle känna igen de miq·öer och mänskor jag skrivit om"

Jag trodde jag skulle känna igen de människor och jöer jag hade skrivit om, men jag fann inget samband, säres Helena Sten. - Visst träffade jag farbror John och flera andra av de min niskor jag skrivit om. Jag blev också förd till de ställen där de bott. Men allt var nytt. Det stämde inte med mina fant:5 bilder. - De äldre pratar fortfarande mycket om den tiden då de kom till Kanada eller Amerika, Det är på något sätt deras rötter , De har ganska mycket mistat kontakten med verkligheten i hemlandet. Finland är för dem så som det var di de reste . Även fast de varit här är det som de inte skulle försti att utvecklingen gitt lika snabbt här som i Amerika . - Kanada och Finland är myc ket mera likt än vad jag hade trott. Materiellt har de det kanske nigot bättre än vi . De har lättare .a tt få. en bil eller ett hus. Men annjlrs le ver de precis som vi gör. - Det var roligt att se Vancou ver i verkligheten. Vi blev hjärtligt mottagna överallt. Jag kom att va ra rätt mycket tillsammans med gamla människor. Lyssnade myc ket pi vad de berättade . Jag skulle gärna resa dit en gång till. - Men jag tror inte att jag kommer att skriva nigon fler bok om Fabo Gång och Kanada.

Emigranterna frin Skand ina~ ' har det i allmänhet väl ställt. l:JIf' upprätthMler en väldigt god sam manhållning. - Jag blev omhändertagen. ett alldeles strålande sätt. Men tror nog att de alla innerst inne längtar tillbaka till Finland. Det ligger mycket i det som Ing rid Jakobsson i PartI and sa, - Det här är irets hände~ (när SÖU-gruppen anlände). Nu skall det bakas bulla med karde mumma uti.

Det gäller

att göra pengar

- och hålla kvar dem

- Vi var nog intresserade av att emigrera till Kanada di när vi var där, säger Torleif Granlund , VVS- ingenjör med anknytning till Jakobstad, Korsnäs, Malax och Va sa . - Jag prövade t.o.m. pi att jobba inom den branschen jag sysslar med här. Jag installerade ett Kulländan finns badrum hos de släktingar vid bod men inte ur-bebyggarna de hos. Det var mycket enklare där. Inte så minga föreskrifter och - Nog hittade jag Kulländan i bestämmelser som här i Finland , : • De tre bitriithnde reselethma Gunnei Gran/und, Torlell Gran/und och Helena Sten tillsammans med SÖV Ewerett - men inte var det som - Nu har vi nog slagit emigra folket Håkan Westermark och Carina.Kalander strax färe fjolårets take off. jag hade ' tänkt mej, säger Gunnel tion ur hågen för tillfället, säger Herrgird . Det var mycket mera Torolf kuperat än sten backarna i Överbyn - Att leva i Kanada och USA i Kvevlax. Och inte fanns de där går i hög grad ut på att göra pen Inom april månad bör de som tänker resa med SÖV till Amerika den

mera heller de som ursprungligen gar ~ och att ' försöka hitla kvar na sommår bestämma sig. I detta nu har 40 personer anmält sig bind

reste frinKulländan i Kvevlax OCh dem. Vi tyckte nog att livet var ande till den resa som starrar den 30 maj från Helsingfors med desti

byggde upp KuLIändan i Eweren. alltför kommersiellt inriktat. Skul nation Seattle. Elva personer har anmält sig bindande till resan 6 juni.

Kulländan i Kvevlax är den le vi pröva pi att Ileva där skulle vi Det finns gott om platser ännu i planet. Eftersom det är fråga om

stenbundna isen som utgör sydlig nog inrikta oss pi att itervända när en gruppresa med ordinarie turplan finns det inte någon egentlig ·aste ändan av Överbyn. Därifdn vi .kommer upp i pensionsildern. gräns detta år for hur många eller hur få passagerare som kan ffilja emigrerade fyra familjer i början ' - Det. är det många som öns : med på resan, platserna räcker nog till. av seklet och bosatte sig pi en is j M~jresan kostar 3 120 mk och Ju.uresan 3 485 mk. Carina Kalander utkanten av staden Ewerett i staten kar, men ganska f;l förverkligar planerna. på SOV:s kansli tar emot forhandsanmälan och ger närmare informa Washington i västra USA . tioner om resorna. De fyragirdarna på "hillin" - Överlag upplevde vi nog för ( = höjden) finns fortfarande kvar. hållanden i Kanada som positiva. Efterlevande till tvi av de ur Eftersom vi har en kristen livssyn sprungliga emigranterna-bebygg deltog vi i församlingsarbetet. Där arna äger fortfarande tvi av gird finns en mycket god gemenskap, arna medan tvi är sålda . Men inga De mäilniskor vi kom i kontakt Kvevlax-ättlingar bor kvar i Kull med var glada och nöjda och hade ändan i Ewerett. Till den del gird det väl ställt. TORSDAG kl. 09.00 öppnas förnyade arna ägs av efterlevande är de ut SVEN-ERIK GLADER hyrda. - Men jag träffade nog folk som hade bott i Kulländan både i Kvevlax' och Ewerett, säger Gunnel Herrgård. l Seattle bor mormors kusin MatiIda Ludwick, född Hjort, 82 k Hon fyllde 16 år om bord pi biten till Amerika , Vi tackar alla våra kunder för de - Jag skulle för allt i världen gångna inte vilja bli gammal i USA; säger Gunnel. Till den delen är det bätt re i Kanada. Där har man kommit en bit med social lagstiftning. - Jag har aldrig sett si många gamla människor ,s om försökte kla och börjar våra förstorac;Je utrymmen med att bjuda på ra sig själva utan någon hjälp från kaffe tå'r ta torsdag 16. 4. kl. 9-18~ . samhället. De har i allmänhet pri vata pensioner som de lever gott pi, men inte räcker de till om de MJUKGLASS hela påsken å blir sjuka. - ' Så länge de har ett korvöre TRAFIKMINISTERIET

NYA OPPETHALLNINGSTIDER TRAFIKSKYDDET

skall de betala för de sociala tjäns ' vardagar 9-2~, lördagar 9-21, söndagar 11-21 ter de fk l USA skall man vara helt utblottad innan man få.r f VÄLKOMNA TILLnigon hjälp fdn samhället. - Det är väldigt stor skillnad p";', pi rika och fattiga i USA. Jag visste nog sedan tidigare att det är pen ningen som styr det landet, men BEDFORD CF sKÅP - 70

Finns ännu gott om plats i 1merikapla " net

.fIärpa_grlD.r

10' A~REN i

med bättre humör hos båda

2,50

ilä~pe8

IrlUbar

Tel. 962-41664

man blir ändi f6rvånad när man personligen konfronteras med för • __ •hållandena . • ,_ o

grir bra, men arbete finns. Et rost. Slum/Jas: 1 500 mk. Tel 967-10 058 e{t. kl. 16.

~ IfIlK~ __

~ ~

Torsdagen 16.04 1981

--------------------------------~~--------------------------------------- i:i:::iiTNI.KA~.T.! \RT ISTER

BILAFFÄRER

REST AURANGER

VASA ClrUsterförmedling

VASA Ny adress

VÖRÅ

Vasa 961·113572

111_ _:.11 o. internationella

TASSEN

artister VASA PRODUKTION 961·119920

" . ~ \ I ( ~. " T .\ T I O \ LH TJOCK TJid bilservice Bar Bil e1 .avdelning

5cn.surjon -

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

oyhaldinab Tel. 961.118344,962·42321

Td. 962-23586

ORAVAIS Moderna

lRVASGARDEN

Gästgivars

VASA

.IIII'~.III. -- -

Onvais uf

ÄRPES

SALON·PIA TeL 962·21920

Radio & TV firmor JAKOBSTAD PHILIPS • PIONH:J~ GUSTAFSSON AB elhusel med servilT TEL ()(17·IO )44

_*sarrartOOrer . ._)GJ.RDEN tesplats PURIlO UF

VÖRÅ Blommor & Giv~shop BLOMSTERTJÄNST

Närpes . Philips återförsäljare JANNIS VIDEO-TV KB

Vörå tel. 961· 56 460

Tel. 962-41480 M5V\ T\I)aJ PA OY(~~I8" ...

)

Teuvatel. 962·71 290 o

RESEBYRAER

.. .. KLADAFFARER NÄRPES Jeanss[älle

fannes Klädshop

TeL 962.42540

MÖBLER

Österbottniska Posten

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 66100 VAASA - VASA 10 :! 110168

tel. 961-53 142.

TeL 962·42048

Tel. 961·221 155 Tel. 962-42 445

VÖRÄ

LAPPFJÄRD Dam o. herrfrisering

VASA, NÄRPES

@A.IIOLM:~

musikbranschens specialaffär

1\ Y RAIINAS ro

NÄRPES INGVES BUSSAR INGVES RESOR

MUSIKAFFÄRER

HÅRVÅRD Dam- och herrfrisering SALONG HEIDI [eL 56760 el. 56 742

FJÄLLVAGNEN och FLIPPER

SOLIFER husv'!gnar

TeL 962·41421

MOTORCYKLAR <.

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373

NÄRPES Den ledande res[aurangen i Sydös[erbonen

~ ~

Tel. 961-56 150

Vasa Olympiagatan tel. 961·120 793

:\(~'\;\I{

Jakobstad

Den ledan~~ restaurangen

i .norra Osterbotten

A&M

Ul 'S\

VÖRÅ Förmånligt möbel hus

STIGS MÖB&L

ÖSlerbollnisk ungdomstidning Jakobslad, Finland Medlem av lidninlarnas förbund

66600 Vörå tel. 961· 56 379

Tidningen ulkommer varje lorsd..

PES MÖBElAFFÄR och TAPETSERING

Redaklör och ansvarii utaivare PETER GRANSTRÖM Redaklion Jakobslatan 13. Jakobstad. tel. 967·1 Postadress PB 27. 68601 Jakobstad

lllÖlEl6FiiR

Redaklör i Vasa S·E. Glader , Handelsesplanaden 10 D, leL 961·ll3n2

I@~Ilrl!~B (el. %2·42 UO

Redaktör i Sydöslerbotten .Benel Nygird, Box 21. 66100 Malax, leL 961-651 ~14 REDAKTIONSRADET Alf Snellman, ordförande.

Su<~nn(' Lillkull . K~rjn Blomqvisl, Brj(~ Swdlund . R~lf SHI~r

och

Lasse Erikss'>n .

PRENU MERAnÖNSPRIS 1981 Helt år ,., ..... ", . ...... ... , .. .. .. Halvt ir. .. .. ....... ......... ...... Skandinavien. ................... Lösnummer ... . , ... . ,., ... .. .. ,..

40.25.50.- . 1.-

ANNONSMOTTAGNING SÖU :s kansli. Vasa, leL96I·I13~72och 115372 ÖP:s ANNONSTJÄNST Raymond Wesander Markeling Jakobsgatan 13, Jakobstad • tel. 967·11 827

Annonser bör in/lmnas senasl mindag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobslatan 13. Jakobs(ad, tel. 967·13 ~'5 ANNONSPRIS Ilexten ... ......... ............. .. . 2,90 Eflertexlen . . . . .. ... . . . . . . . ... 2.90 Bestlmd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tillIQspris -,30 spmm och f Arg. Föreninp ,.-,• .1.....<_ spalten per rad 1.-, ÖSterbottnis· ka Posten ansvarar inte för ev. ska..... --......- da som tillfOSas annonser som in· rinllS eller som pi grund av post försenina inte införts i beaArt num mer ,

'I:~~

~~.

Vi drar i gång i Böle (Närpes) nu på långfredagen, meddelar ord· foranden Rainer Böling . Del blir gammaldans liU Ivå orkesI· rar, Sandslens och nya närpes· orkeslern Bonus L. Del är ur· premiär for den senare. - Vi vågar skryla med all vi har en fin festsal nu, fOrlsäller Böling . TiU den delen har vi ålersrälh lokalen i 20·lalsslil. Del belyder väggpanel av pärl. sponlade bräder i vacker gammaldags brun farg . I ukel har vi också kvar de gamla pärl. sponl bräderna. Böling hälsar publik från när och fjärran välkommen. Räu gOIl om ulrymme finns del också i Bök·lokalen. Del blir en riklig gammal. · d~ns i gammaldags miljö.

RO 125 OX Typ: tvåtaktare. Torque induction. Cylindervolym: 124 cc Största vridmomentet: 130 kg·m 8000 v/min.

PASSOLA -

familjens bästa vän . För nytta och nöje - shopping, utflyk· ter, i staden och på landet. Favoriten som alla familje· ,medlemmar lät! kan hante· ra. 2-takt, 1-cyl., cyl. volym 49 cc. Kick·start . Automat· växlad. Vikt 55 kg .

: ".

< , '. .'

BILDKRYSSET Det är hög tid att lösa .ett bildkryss igen . Och hela påsken har man på sig också. De rätta lösningarna vill vi ha senast freda gen 25:e april. Skicka dem till ÖP, PB 27, 68601 JAKOBSTAD. Bland dem som lämnat in riktiga lösningar lottar vi ut 30, 20 och 10 mk. Namn: .............. .. .. ... ........................................ ... ... . Adress: .................................................................. .

11KK,

S~F1LLA

MOSTER

~'t

/(~

••

INGET KALAS

SAKNA

FOG

KOMMER

t'1~NGA F/?~N vAxr· J(A/VI//?IEÖARNA FAMILJ

LlK GIL

TIGA

GER HÖG TID

ANTI

KENS

ETRU· RIEN

-om oc se blickfångaren Tunturi Super Sport, fan· tastisk supercykel för stad , landsväg och ter· räng . I teknik och utseen· de är Super Sport i egen klass.

Kom till OSS , vi. har brosc· hyrer, tillbehör, kläder, service och reservdelar. Nejdens häftigaste mo· ped och cykelexpert.