Österbottniska Posten (ÖP) nr. 10 1979 by Österbottniska Posten

sterbottn iska

posten

Österbottnisk

ungdomstidning

Torsdagen den 8 mars 1979

80 p-lO

Nu skall

•

satsa på barnen!

• BARNEN stod i centrum

vid SÖV:8 midvillterting i

Vörå i lördags. Tinget ägna

des helt åt barn och barn

verksamhet, och SöV-ordfö

randen Leif Rex konstatera

d"C att det var tur för de ny

bildade barllorganisationerna

att det är Barnets år just i

!\r. Det kände man nämligen

inte till då man först börja

de diskutera bilda,ndet av

baroorganisationer inom ung

domsrörelsen.

Vid midvintertinget talade

Gunvor Hustich om barn i

Hon är generalsekre

i Finlands UNICEF-or

gasmiali-ion. Barnträdgårdslära

Åminne talade om bar

värld , och vad vi vuxna

om denna, och barn träd

lärare Kenrt Taipale orande i den ösrterbottnis barnorganisationen VUS nterade barnorganisatio samt lekar och pedagogis ka hjälpmedel. En utställning som gjorts av barndaghemmet I Vörå lntre8serar Gunvor Hlistlch, I förgrunden, till \·änster,- sitter InItt bland före- ' Gunvor Hustich hpppades i målen, till höger ' Kent Taipale och Saga Ålninne ooh intresserade deltagare i midvintertinget. :tt anförande att Barnets år ,Jmll ge bestående spår. Aret har proklamerats av FN:s ge Hon . konstaterade att 200 i . iländerna och , 15 milj<lner i är spädbarnsdöd1igheten kring t~r . som ä,r sj1j.ivklp.r!l- hos oss, men inte överallt. Ett barn neralförSamling.Barnens situa barn föds i världen varje mi uländerna. en procent. tion i världen är en väsentlig nut. Men det är stor skillnad I medeltal rör sig spädbarns Med barnets år vill man att skal! också ha 'rätt till 'ett So1cial. ekonomisk och politisk om ett barn föds i den fattiga dödligheten i uländerna kring barnets ·rättigheter skall upp na.mn <lch eb ' nationalitet, till fråga.. Vem skal! lösa alla de delen av världen eller i indu 33--35 procent. 1 de allra fat märksammas. Ett barn har omvårdnad, ' kärlek. Under 'b arnets år vill maJ;l problem som speciellt vår ge- striländerna. Varje år dÖT 15,5 tigaste länderna dör mera än rätt till vissa ba.'ltjänster, så tion skapat, om inte da miljoner barn under fem år i 50 procent i spädbarnssttdiet. som tillräcklig näring, vatten, o,ckså . up,pmfu-ksamma handi • SE SIDAN 6 - barn. världen. Av dem en halv miljon I den industrialiserade världen skolgång osv. Det är rättighe

Mikael gick vidare i ungas konst jippo MIK..~ öSTMAN, bUden, f:rI.a Punno var den enda

"""S!I'IiI5lpråkiga deltagaren vid IIiiIIsfiJw,en I Ungdomens konst

~g 8OIl1 gick vidare

riksfinalen. Han läste FröEtt gammalt bergstroll - . I sidan Inlevelse att domar _ pT honom resbiljett till i t:"IeAborg. ~pr.Aklga tea _~_~. . pek det däremot

....: iD~ av de fem 1D'II_en.a sick vidare.

_ta

sidan

presenteras

ksprålilga deltagare.

Festligt med fars D EN FESTLIG FARS bju

der andra ringens teatergrupp på Gruppen hade premiär l

lördags på Carl Sundbergs ko

medi Babyn. Det var en roan de föreställning som knappast bar någon annan uppg;ft än att roa. Aktörerna gjorde fint Ifrån sig i pJiisen som är fylld av missfönotånd och misstag. På bilden lugnar Pelle Kle mets ner sig med strumpstick ningen, som lär vara en av stressande sysselsättning. Se sid. 6!

presenterar

sig själva D ELEVERNA på samhälls pedagogIska Unjen vid SöFF i Yttermark har gjort några si dor l dagens ÖP. D.e presente rar sig själva och det de hål ler på med. Några skall bU ungdomssekreterare, några sik tar på. barndagvård osv. Också skolans utåtriktade verksamhet presenteras. - Se sid. 10--13!

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 8 mars 1979

-------------------------------------------------------------------------

löp

18 mars 1979

Rock på engelska eller musik som är heimlaga?

Rock pd utrikiska blir allt . vanligare. Tendensen iir tydlig då man studerar rockbanden i teverutan, och man undrar varför det ska vara så omöjligt aU bruka modersmålet i popvärlden.

* Det var en tid då man

hade kommit bort från den där kollriga englandshysterin från sextitalet. . Det blev naturligt · att sjunga på det egna språket, och man talade om en ~'progressiv" musikrörelse. Nu fnyser man åt musikrörelsen. Den är inte tillräckligt häftig! Man importerar sin kultur i stället.

* *

Det gäller inte bara punk och femtitalsrock, det "filler allmänt: - Det har blivit lättare aU hitta d'!t häftiga i utlandet än att hitta det häftiga man sjrilv kunde stå för! Rockbandet Revanch säger ter man sjunger? Särskilt som . bandets texter handlar om så här i Aftonbladet/Ung: Vi spelar rock, egen viktiga ,ungdomsproblem som rock, för att spränga vallar. arbetslösheten och liknande. Inte bara ljudvallarna, utan ad,'lå för att få andra tjejer Konstiga omvägar att tända till och börja spela. Vi tänker hålla på tiHs reu Det är inte bara Revanch matismen bryter in, och när som sjunger på engelska. Det vi får barn så kirrar vi två är inte bara den nya rocken husvagnar .och en barnskö .som görs obegriplig för åhö terska till turneerna. rarna. Det förekommer Det är tufft och det är bra. många sammanhang, att man Det är framför allt bra att de går omvägar och att man går gör sin egen musik. Men är vilse på omvägarna. den så "egen" som det låter? För ett par år sedan stod En av deras låtar heter ett gäng jakobstadsmusiker ''Exist''. En annan kallar de på ett laSltbilsflak på Stor "Don't blame us". Största de sand och sjöng egen musik len av deras övriga produk . till texter av en engelsk ter går också på engelska. 1600-talspoet. - För, säger flickorna, det Det är en intressant hän är lättare aH skriva på en delse. Även i ett sådant fall, gelska! Det är lättare att få då man hunnit ta ett viktigt det att låta ballt och häftigt. steg, då man kommit sig för Hur då häftigt? - Är det att göra en egen musik, då inte viktigare, att åhörarna, man vågat ta sig an lyriken ungdomarna, förstår de tex och ge den popmusikaliska

j debatt

- .sJU~c;.A PÄ SVE~SKA 1! ALOR\& , OVfT! DÅ MÄRkER JU FOLK VILKA TÖNilG-A TE.XTER VI SKRIVER! vingar även då går man alltså vägen via utlandet! Man musiksätter lyrik, man spelar bra, man sjunger bra men man framför texter. på ett språk som sommar glada storsandsungdomar inte förstår mer än något ord av. Och ändå är österbotten fullt· av lyriker som arbetar på modersmålet! Revanch och 1600-talspoe ten är långt ifrån några iso lerade fall. Engelskan tycks vara vårt "modersmål" i alla möjliga sammanhang. På sex titalet sjöng vi protestsånger på engelska. På våra öster bottniska dansplatser nyttjar man också engelska och kal lar samdanserna för "Mixed double time". Engelskan är häftig, tydli gen.

* Vad

är det bär för gnäll?

Vad är nu detta för ton

Fältbiskopens kullerbytta • - Priset på de övningsjakt plan Finland beställde 1978 är 1.026 miljoner mark. - För priset på ett övnings plan får man I Sudan 210 hälso vårdskliniker, 47 skolor eller 280 jordbrukstraktorer med full ut rustning. Så står det på en affisch som kyrkan gett ut i anslutning till sinansvarsvecka. Men så skulle det inte ha stått! - Sånt skri vet man int.e, tycker utrikesmi nisteriet, huvudstaben och fältbiskopen. - Folk kan få den uppfatt ningen, att man använder en del av försvarets anslag för utveck lingshjälp. säger fältbiskopen. På det sättet kan de låta bli att ge pengar till u-hjälpen! Andra säger att kyrkan stö

der kommunistpartiets minorI

tetsflygel genom affischen.

"Taistoiterna" motsatte sig näm

ligen beslutet om övningsplanen.

Vi är bra på att slå kullerbyt

tor i det här landet. - Särskilt

när det gäller att förklara var

för man inte får göra saker ...

gångar? Ett allmänt gnäll . Gammalda~s på en musikalisk utveckling ()

avvikande!

kanske? En bakMsträvares _ snedsyn på tonåringarnas nu • Rikssvenskarna har svårt tidsmusik ? med språket då de läser fin landssvensk litteratur, berättar Låt oss säga så här: Anna-Lisa österberg I Vasabla det. Bibliotekstjänst I Lund re - Det ska inte sättas någ censerar finlandssvenska böcker genom att tala om ett gammal ra käppar i hjulet för någon dags och främmande språkbruk. sorts musikalisk utveckling. - Det avviker från rikssvens kan Ibland, och det är Inte bra. Låt gärna rockmusiken ut Det är svårt kanske, om man vecklas Kalla det punk eller inte behärskar annat än den stockholmsdialekt som kallas kalla det vad som helst! riksspråk, Ta de här exemplen: Men ta för allt i världen "Kommern! Jerna jer han! I ha fånne han! Kommern! Skön vara på det som blev kvar nem je å kommern!" efter musikroreIsen : "Dem som häva opp sej å stä å predik oppå fustake. dem kon en insikt om att vi kan na fa.1l n~r deri dyngkasa!" "Nej. Int jer I enschammen, göra en egen musik. I ha ju Frälsaren Jeslls Kris tus!" en insikt om att vi kan Så "gammaldags" och "avvi göra den på vårt moders kande" kan man skriva littera tur. Det känns "främmande" för mål. den som Inte vill förstå. Språket i de här exemplen är Lite heimlaga, om man Inte finlandssvenska. faktiskt. får be! Det är västerbottniska och häm tat från P O EnqUists roman Musikanternas uttåg, - Det är tydligen inte bara Lffia rskril ll'lI I : finlandssvenska författare som använder ett rejält och ärligt BERTEL NYGARD språk!

IHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIUlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111 11111111111111111 !111111111111111111111111111111111111 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111 1II1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Ungdom~när

inte passiv . •• D Man klagar på ungdomens passivitet. Tidningspressen och politikerna tycks ha funnit var;:, andra vid klagomuren, säger Erik Häggman i en ledare i Svensk Framtid. "Veckotidnings-, dagstidnings •

- Glad och lycklig blev jag när jag fick mitt tåg och tågbana. "Sakran" är jag rädd för och grävskopor. för de är så stora. Långtradare är farliga för de kör så hårt. Om jag fick bestämma skulle jag glSra sådant som jag Inte får göra nu. KIm, 8 A.r I Malaxblade

pressen och politiker tycks ha funnit varandra i en gemensam klagomur riktad mot ungdo men. Som påstås vara passiv och samhällsfrånvänd och leva i "gängets" anti-intellektuella värld. Hur ense är man inte igen en gång kring / begreppet "ja, se dagens ungdom. vad skall det månne bli . . ," Å ven om denna inställning I viss män är berättigad är jag inte beredd att omfatta den. Den vittomta.lade SO-talets re voltanda har avtagit i Intensi tet. det samhällsengagemang som ungdomen dA närde ledde ingenstans, Visst sitter många av de dåtida ungeornarna, de monstrationståg.s medlemmarna djupt rotade. i samhällsmaski neriet och visst har något hänt med de ideer om närdemokrati, solidaritet med u-länderna och förbättringen av miljön, kan någon påstå. Min uppfattning är dock att dessa våra Id~er aldrig fick

någon reell innebörd, många av oss är ändock väldigt be svikna på resultatet. Planerna på en fungerande demokrati I skolor och högskolor. som skul le ge oss en bättre arbetsmiljö och en större motivation blev in!!,enting annat än en tung rodd byråkrati. när det gamla samhällets byråkratiska kvar nar malt våra id{>er färdigt. Man tog död på ideerna. (

... )

Men jag skriver ändå Inte under påståendet att dagens ungdom skulle vara mer pas siv och oengagerad än tidigare generationers, Tvärtom finns det en spirande verksamhet på många områden. även om det inte sker på politikens område, ty den har ju stelnat I sina former. Visst finns det aktivi tet, den tar sig bara nya for mer."

nerationen hela vintern har spelat den gamla välkända ski van "Ungdomen är passiv. ung domen är likgiltig". Att dom inte märker att den har hakat upp sig. Dom säger att vi ba ra diggar Travolta och annat. Visst är det sant, men vad är det nu för fel med det då? Nej jag tänker visa dem att de har fel och gå och rösta pä en ung kandidat, och det på en som får något gjort."

••• så rösta •

11)(!__eL

Talet om "passiviteten" har blivit en skiva som hakat upp sig, fortsätter Eki Häggman i "Tankar i redaktörns huvud". Bästa sättet att slå sönder den skivan, är att gå oe.h rösta i riksdagsvalet. "Visst kunde man låta bli , att rösta i protest - men vad tjänar det tilF. Det betyder ju bara att andra bestämmer i stället för mig. Å andra sidan tar Ingen notis till om jag lå ter bli att rösta så det är inte heller bra. Det som ännu verk !igen retar mig är aU tid ningspressen och den äldre ge

•

- Djuren blir jag glad åt. Jag har två kattor hos mommos, Ett marsvin skulle jag vilja ha. Jag är bara rädd för älgar. Fick jag bestämma skulle jag leka med dockorna hela dagen, utan att mamm,a kom och ropade på mig, Susanne, '7 är f Malaxblade

1IIIIIIIIIIIIIIIIIUWlIIHllllllllllllllllllllfllllllllllllllllllllllllllllllll1111111111111111111111111111111111 lllilllllllll111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111:1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111;1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIUIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlII

K AI"OS1'

öSTERBOT.

Torsdagen den 8 mars 1979

Nu lian bidrag sö)ias

för lolialrenoveringar

PETER KANKKONEN

AR.. UNGDOMENS OCH HOGERNS KANDIDAT

I ARETS statsbud·g et finns ett anslag på 300.000 mk, som konnneratt delas ut som understöd för reparationer av ungdomsföreningsbus. Pengarna kan sökas av ungdomsför eningar, som planerar ntt eller häller på att renovera sinn lokaler. Ansökningarna behandlas på undervisningsminis teriet och ansökningstiden utgår den 30 mars_

Aktionsgrupperna inom Kfp

300.000 mk för reparationer gen gäller för material, som för reparationerna. summa. Men det bör observe- Själva arbetet menar man att ras att understöd~ uttryckli- bör ske på tal·ko. På ministe botten. Trots att det är en li riet har man också lovat att ten summa,. s~m det .rör sig anslaget årligen kommer att om, skall VI andA vara med upptas i budgeten och nästa år 1 och dela på pengarna. Vi på • nnns det sannolikt mer pengar. IsöU hoppas att alla förening rlksda~svalet Det är inte bara det rutt an-I ar, som uppfyller kraven, vän ' . . I slaget är litet. Den svenska si-I d.er sig tilI o~. På kans,1iet I Halvåtta mtervJuas ung~o-l dan kommer att kunna räkna /fIDns ~en s~~clella ?lanket:~, ~r o~ va:i ..de anser vara vlk me{} att få högst 10 procent av som bor anvandas VId anso tigt ha~ .i varlden och om vil pengarna, alltså cirka 30.000 kan. Till ansökan bör bifogas ken poJ.itik de anser att borde som i sin tur skall delas mel- en mängd bilagor med utred fö ras här i landet. Omedelbart lan Aboland, Nyland och öster- Irungar dels över föreningarnas efter Halvåtta-sändningen bör verksamhet och finansieringen - en direktsänd studiodiskus av den, dels över de planerade med en panel bestående som således sp-eciellt handlar byggnadsarbetena. Det som av representanter för partier om och riktar sig till unga in- absolut krävs är ritningar, ungdomsorganisationer. 'I för valet 1979 leds av Bengt plan över byggnadsarbetena, o;.;:;kussionen är öppen för lyss- PackaIen. kostnadskalkyl och finansiea., som kan ringa in frågor Radion i dag kl. 19.30 och ringsplan. per tel. 90/13811 .. Diskussionen kl. 20.30. CHRISTEL HOLMSTRöM av lokaler är en mycket liten behövs

Unga inför

en tjänst som han innehade också före sin SÖU-tjänst. Rolf slutar närmast för att han vill syssla med idrott på heltid. På fritiden har han varit engage rad i idrottsverksamheten i MaJax också efter sin över flyttning till SÖU. Han är med i Malax if:s ishockeylag, och han tränar några av förening ens friidrottare och Skidlöpare. Inger Ek skulle ha firat tio årsjubileum som SÖU-tjänste man om några månader. Rolf Storgård har jobbat knappt två år på SÖU.

Inger och Rolf Jämnar SöU DET BLIR förändringar i SöU:s personal från ocb med nästa månad. Om en vecka lämnar Rolf Storgård sin iD struktörstjänst, och den sis ta mars slutar Inger Ek som ka..<;sör. Inger har fått anställning som bokförare åt Korsholms kyrkliga samfälligheter. Hon limmar SÖU-tjänsten för att hon vill ha en deltidsanställ ning. Rolf återgår till att jobba

som idrottsinstruktör i Malax,

Åboland:

Teaterrådet fick ett större ansvar

Islarrrutan IODDDDDDDODDDDDDDDDDDOODDDDDDDDDDODDDDDDDDDDDDODDDDDOODDDDDDD~

• Jag har ordnat upp mitt förhålJande till Sara Lid-

man_ Det var en bd som jag gick och grubblade över var för hon aldrig svarade på där brevet jag skrev för ton år sedan. nu börjar det bli bra

allbd sitt skolföredrag om kulturperson1igheter i sam ma stil: - I en enkel stuga· bodde den fattige torparen och hans hustru. Nöden var stor, men glädje och för tröstan var kännetecken för det torftiga hemmet... En kulen höstdag föddes dem en son... Han skulle gå långt i livet ...

Och så vidare.

.lag bläddrar ISaras se Din tjänare hör, och .e r att jag mjuknar. Jag inte läst den än, men

jag' ser att den ko~er att • Jag borde ha förstått, att

Din tJänare hör...

som jag ald

hade tretti nie graders och låg och svettades underhyresrum, då henne första gån Boken var hennes förs Tjärdalen. Jag läste den kvaHuI! natt vid Hart .ans:gränden i Vasa. Ar senare hade jag bennes böcker och föredrag i sko - Det ~-ar då jag skrev

det inte skulle komma något svar på de där frågorna. Men å andra sidan: så jävla dåligt kan inte brevet ha varit som d-en gången då jag skrev till Nacka Skog lund. Nacka hade frågespalt i Lektyr, och det var strax efter fotbolls-VM 1958. Bra silien slog Sverige med 5-2 i finalen och var överlägset bästa lag i hela turneringen.

Jag var frälst. mina gubbar. J ag minns in,te vad jag sa Hon svarade inte på mitt brev, men varje gång hon i föredraget. Med viss san gav ut en ny bok, såg jag nolikhet jämförde jag · med någon aktuell fransk film_ på den med samma ögon Jag jämförde allt med ak som jag skulle ha sett på en viss Dam i tOlvårsåldern, . tueIla franska filmer på den om hon hade gett mig en tiden_ Det var den perioden Dacapo eller krockat med då jag såg aUa obegripliga mig på skrinnskobanan. filmer och tyckte att de var Jag såg Sara Lidman ba bra. ra flyktigt några gånger. En • Sara bröt upp från tjär gång i en talarstol i Abo. En dalarna, och jag följde med. Jag upplevde Sydafrika, och annan gång på en kvinno festival i Stockholm bara för . jag rördes av flickan i Viet nam som läste sina läxor i ett par år sedan. Båda gångerna tänkte jag ett bombskydd. Jag spräng på Brevet, och det hettade i de malm i N OTrbotten. Sara Lidman landade åter kinderna och slog ut i pan i Västerbotten, och där hit nano tar vi varandra på nytt. Sara talar och tjänaren • Undrar varför jag fastna hör. Och läser boken med de för Sara. Kanske var det för att hennes böcker var samma Dacapo-ögon som han skulle ha läst ett brev "hemma" för mi b . Figurer han aldrig- fick. na som siet i tjärdalarna BERTEL NYGARD och bodde i utbyarna, var

startade man

C D C

O O

O D

Under hÖSltens lopp ordnades E flere kurser som då var ämna O

de för personer som eventuellt § kunde ställa · upp som dragare

O i sin respektive förening. Kur O serna var alla välbesökta och

§ C

E C C

E ~

L-

e e c e c

E e c

E c: e !: C

• Men tillbaks till Sara.

••

I "

I •

nru II !CJe!! !!]OOC!O[ ,wuuUUDUUUUI ([lrJ! 11 !! II

resultatet har hlirjat yppa sig. Det är lä+.tare än man tror, var kommentaren aven som i dag drar en förenings amatörtea ter. För att föreningarna kun de komma ig-ång h iälpte teater rådet dem med p;äsval och 0V riga specialproblem. Antalet pjä.ser som i år in övas är till antalE't samma som unrler de senaste åren . Ka.n hända att en del föreningar har varit lite anspråkslösare och valt kortare p;ä.ser, vilket i och för sig- inte är någ-ot fel. Det är visserlig-en ett stort ansvar för den lokala ledaren att få p;äsen i tid färdig och förstås rolig. Ett exempel på lokalregisse rad pjäs finns redan i Aboland, nämligen Kimito uf som spelat Pa.stori Jussilainen för fulla hus . Nu planerar Kimito att turnera i Aboland md sin piäs. DE't finns även andra för~ni n g ar s'}m redan haft sina pre mEirer. m!'n flere är d'et som har premiärerna framför sig.

i, 1 ' 1 ' " ' "

Jag skrev till Nacka och frågade vilket land som var bäst i VM ... Inte vidare klyftigt kan Det kan inte ha varit nå

bländande brev. Frågor ske, men så var jag också antagligen kopierade mest ute efter autografen hemma-hos-in

hans. veckotidning. De

Det kom inget svar i Lek· buske om fram tyr. Itil5p!&ZII!I:_ oeb så gick man

Inte kom det någon auto barndomen för graf heller.

IUUUUUL'--'!

II II II

IUUL Ir Il

l! IIl[][](]f"1! 11 II II II

ABOLANDS ungdomsför bunds teaterråd som fått ax la den tunga bördan att se till att amatörteatern i Abo land lever vidare seda,n Rein hold Weckström blev pensio nerad har införlivat de för.. väntningar de lades på det. Teaterrådet som arbetade hårt bela hösten genom att besöka samtliga ungdomsfö.... eningar iförbuudet ocb med dem disJmtera amatörtea terns fortlevnad har sett till att a.matörteatern lever vi dare.

)[IUUlJLJUUUULJLJLJUO

öSTF.RBOTTNISKA POSTEN

. Torsdagen den 8 mars 19'79

SPORTLOVS DANS I

-NO/SE ' BUSSAR: Ingves från Töjby 19.15 via Rangsby 19.20, Norrnll8 19:30, NllmpnA.8 19.40. . - Haglund från Kasko kl. 19.30 via kl. 19.30 via Pjelax, Nlirpe8 och Övennark. .

INTRÄDE 12,

FRED.

• SERV.GR. 2 • BILJE1TGR. 6 • ALDERSGRANS 15 AR

9.3.

En mysig.fredagsdans med en toppen-orkester

ZOTCH

BUSSAR: Stadslinjen från busstatlon kl. 19.30 vla Bocks hörn, S ingsby, Karperö, Smedsby BP och Kvevlax. City, Vallvik.

OT frän Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor. VörA

•

MISSA INTE SPORTLOVSDANSEN I LöRDAGEN d~n

10 mars kl. 20.00-01.00 B U S S A R: OT: s frän Vasa busst. kl. 19.00 via Kvevlax . OT:s fr. KaurajäI'Vi kl. 19.00 via Keskls, Kimo, Oravais, Tuckor.

Arr.: Vörå IF

Tag tillf:illet i akt och slå två flugor i en smäll!!!

N YH Y

bjuder på en håll.igång-kväll

Lörd. 10. 3. kl. 20-01

tillsammans med

Dansdax och

~~ " 1-~i. 1Voise i•. .-~...,.'. ~ ......~~ -

~ ~

BUSSAR:

Strand!. tro fr . Vasa busst. kl 19.00 via Sundom, Solf Centralbutik, Malax Drop in, Havras. Lennl Back. Frän Näsby kl. 19.00 via Norrnäs, Töjby. Taklax, Korsnäs och Molpe. •

ALDERSGRÄNS 15 AR

• --------.---------------------------------------------------------------------------ö S T E R B O T T N I S K A POSt EN

Torsdagen den 8 mBrs 1979 , .•

.• •·• • . • •·• • • • • • • • • • • • • • • •I• • • • • • • • • • • • • •I •

TOPPENDANS I

:VTTERMARKGARDEN:

LöRDAG 10. 3. KL. 20-01

•

Kom och släpp loss till tonerna· av

• ._ . . . . ~ _ ...... . . . ,

•

W -r

~ ~

•

'-•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••,

BUSSAR: Ingves trän Helenelund kl. 19.30•. Westers frän Lappfjärd Jd. 19.15 via K:sta.d och Tjöck. Haglunds frän Kaskö kl. 20.00.

•

NYKARLEBY 10. 3.

ATER EN SUPER-FESTLIG LÖR·DAGS,D ANS VI BJUDER pA JÄTTE-SVÄNGIGA

BARBARELA *

• ÅLDERSGRÄNS 15!HI STORA SALEN

SKÖÖN STÄMNING -- JORDBÄVNING - TOPP-LÅTAR -- SENASTE HETA PLATTOR PÅ

BLACK DISCO I GRÖNA RUMMET •

• INTRÄDE 15 MK BUSSAR: HaldIns bussM' frän Jakobstad kl. 19.40. Frän Karleby kl. 19.00 via Kron6by, Edsevö. Frän Esse kl. 19.00 via Lappfors---Punno-Forsby-Ben näs---Kovjold. Från Oravais kl. 19.00 via Jeppo.

!~--------------------------------, FSU ordnar

Andra delen ute Ny bok nästa.år

SPORTLOVSDANS i

i,,

ESSEGÅRDEN FRED. 9. 3. kl. 20.00-01.00

i CLEOPATRA sköter om'att ni trivs ,

EkmSIUl

buss frän Jakobstad kl. 19.30 via Bennäs och Källby.

regikurs

Arr.:öUF o. ENF

J'ar/ör inte avsluta sportlovet med en mysig SKÄRIDANS i

=*B.JÖRKÖBV* I LÖRD.

10. 3. kl. 20-01

SOUND kommer och spelar

FUNKT.GR. 2.

DANSEN

i PL""RMOGÅRDEN

fRED. 9. 3. INHIBERAD. ' PURMO UF

FRK SOS-pass ger

livSVIKtiga uppgifter · dO~ dig ···Iv •da u Inte Sia kangöl'adet

vag

Ed- I

dantag~.t av Bertolt Brecht.

S:llöTE KJ5UO · AX OF bAll«

A.S_OrE BÖndagen den 11 -.ra Un g kL 17.00. ~ 1reDden. StyreJseD

munala självstyrelsen och det p0 litiska . livet. Författare till dessa avsnitt är- Nils-Erik Nykvist. Ny kvist svarar också för det följan 'de avsnittet,. som behandlM' sko lor och förenlngsliv.Den andra _ delen avslutas medösrerbottnisk kulturgeografi, ett kortare av snitt skrivet av Olav .(\hlb~k. De två återstAend~ dela!Ila be- . räknas utkomma med ett års meJ. lanrum. I del tre behandlas ' nä ringslivet.. Detta avsnitt skrivs aT Kurt Jern och Håkan Anttlla. l3engt Kummel skriver om emi grationen trän svenska österbot ten och Henrik österholm kom mer med en översikt om kultur landskapets .förändringar.

l"irilands svenska ungdomsför bund arrangerar i samarbete med För drygt ett är sedan gav Studiecentralen SveIl8ka studie Svenska österbottens landskaps förbundet en reglkurs den 3O-mars förbund ut första delen av Svens tlllden första april i979 1 Sallttu ka österbottens hiStoria. Den and frlluftsstuga 1 SuomUS1ärvi, halv ra delen kom av trycket de allra vägs mellan Helsingfors och Åbo. första dagarna 1 mars. Det här Som kurspedagog fungerar Ge betyder en försening på tre måna org M8.Ivius. MalvJus fungerar 1 der. Men hIstorikkommitten, som vardagslag som regissör vid Åbo .leds av William Hägg, vill gärna: svenska teater. betona att det kan uppstå vissa Kursen riktar sig främst till problem om mänga författare är teateramatörer som är intresse engagerade för samma verk. I det rade av regi och av att leda tea- ' aktuella fallet blev hlstorikkom tergrupper. Kursen riktar sig mitten tvungen att flytta en del dessutom till teateramatörer som avsnitt frän del tre till del tvä har erfarenhet av teaterverksam och tvärtom. Detta medförde gi vetvis att tidtabellen blev nägot het. Tema för kursen är "Regissö pressad. Del två omfattar drygt 400 si rens arbete med pjäsen och skå despelarna". Mälsättningen är att dor, vilket Innebär att den andra I med hjälp av praktiska exempel delen är något tjockare än den och diskussioner gå .genom de första. Även denna gäng ingär 16 problem som en regissör möter sidor färgbilder. Gunnar Bäck frän pjäsval till iBcensättning. man har levererat de flesta färg Kursen betonar olika arbetsmeto bilderna. der med olika pjäser och regls Nils Näsman inleder den andra sörens arbete som sceninstruktör. delen med ett längre avsnitt om l{ursen kräver ett visst förar-j det religiösa livet I svenska ös- , bete av dem som tänker delta: I terbotten. Ragna Ahlbäck har I Deltagarna skall läsa tre pjäser j sk'r lvit om by- och sockenstäm Innan de anländer till kursen. Pjä- 'I man som en upptakt till följande nykterhet det lönar sern·a är, Fröken Julle av August , avsnitt, som behandlar den koms : SIg. Strindberg, Sandlådan av ward Albee och Regeln och Un- . ~-----••----_----------------~

-------------_.:._------------_._--,

, ,

NUFS

Anmalnlngar tm kursen kan g-öras tlll Svenska österbottens ungdomsförbunds kansli I Vasa, adress · Handelsesplanaden 10 D,. 65100 Vasa 10 senast den 19 mars.

T'i psa OP om vad som händer'• Tel. J AKOBST AD 967-13 555 VASA 961-11 35 22 MALAX 961-651514

l;..._________________________

_8......_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _..::::Ö:...::S:..T:...:::E~R~B o T T N I S K A PO S T E N

Torsdagen den 8 mars 1979

Festlig föreställning

D Spela teater i stället! Den · pJäsen har säkert haft lika ro u.p~manin~n

som varit aktuell tidigare till revygrupperna, kan man gärna understryka efter att ha sett andra ringens fars. Babyn som hade premiär . i Purmo på lördagskvällen. Ba byn är ingen märkvärdig pjäs med djuplodande budskap; tvärtom är det en fars BOm knappast vill någonting annat än roa. Där fiIlDS inga stora, :>etydelsefulla frågor somsö ~er svar, utan endast en rad missförstånd, förvec:k:lingar, förutfattf'de meningar osv. Och det är en hel härva sådant inom familjen som författaren Carl Sundberg kokat ihop.· Farsen är roande. Och skå despelarna fungerar bra på scen: alla åtta gör trovärdiga rolltolkningar. Gänget är verk ligt jämnt, alla klarar sina roller med glans. I den här pjäsen har de age rande fått satsa just på sitt agerande. I revyerna blir ju själva framförandet ibland nå got aven bisak. Det är kanske fel att jämföra en fars som denna med en revy, men ändå ä~ det just en sådan jämfö relse jag inte kunnat låta bli att göra efter att ha sett fem revyer i rad sedan årsskiftet. Gänget som satt upp den här

!igt, och lärt sig lika mycket, som om de hadJe gjort en revy. Den har knappast krävt på långt när lika mycket arbete. Här har aktörerna som sagt fått sa·t.sa. på sitt agerande, vilket gjort att alla klarar sina roller med glans. Här be höver de inte spela över på samma sätt som man vanligen gör i en revy, utan här får de försöka vara så riktiga per soner som möjligt på scen.

Naturligtvis skall detta in te tol:kas så att revygrupperna ska.lI. sluta med sitt. Det är ba ra ett försök att påpeka att också helt traditionella pjäser kan vara värda att ta upp, att dessa ofta ger både aktörer och publik mera än ett hem magjort spex. De åtta skådespelarna kom mer från olika föreningar in om andTa. ringen. Det är egent ligen onödigt att räkna upp vilka som gjorde vad, efter som alla stod för trovärdiga rolltolkningar, och alla var rät ta typer för sina roller. Men ändå må Margaretha Sundkvist nämnas S'peciellt som den helfestliga professorskan. Leif Backlund som hennes något kuvade man är oekså bra, lik-

Tre centrala gestalter • IUIdra ringens fan, profe880l'8RU'et som spelas av Margaretha Sundkvisi och LeIf Backlund, samt huslAka rea spelad av Tage SneUman.

som Kerstin Lönnqvistsom den fräschra dottern Elly, Pelle Kle mets som måg i huset, Mar lene · Mård som hans hustru, Tage Snellman som den miss förstådda husläkaren, Birgitta Eklund som jungfrun Paula _ den enda i gruppen för övrigt som får använda sin dialekt och Pehr Ahlstedt som överlä

Iraren; alla är bra i sina roller.

ren var Punnogården knappt . . . 'I fylld till hälften, vilket kan D KristIna Agren har r~.~lsse- ske gjorde att publiken inte I'8;t och Karl-Gustav SJoblom var med riktigt från början. gjOrt dekoren. Teatergruppen Vissa svårigheter hade aktö- ·

s'k all nu t~.nera. m~ Babyn rerna tidvis också med läxan,

och spela PlaseIl l ohka loka- men i stort gick det riktigt

ler inom ringen. Vill man bara bra.

låJta sig roas är det värt att

gå och se farsen. Vid premiäP-E ANDERSON

att åtminstone den ena föräldern barn som blivit brända med ton i svenska österbotten, skall klarar sig tillfredsställande på cigarretter eller misshandla;ts i första hand gå in för att sko • NU SKALL VI .studerandens modersmål. Förutom på annat sätt. Det måste vara la ledare, påpekade ordföran kost och logi ger familjen 8tude kappade barn, flyktingbarn, 1e~ .~ucka i vår lagstiftning att den Kent Taipale som presen randen 50 mark i veckopengar. barn till gästarbetare osv. foraldrar anser det vara deras terade förbundet. Nu håller man Kroppsligt eller mentalt häm ensak hur de behandlar sina på . att bygga upp verks.amhe FRAMMANDE SPRAK kan man Huvudsyftet med familjepro made barn skall beredas spe barn, sade Gunvor Hustich. ten. Två ledarkurser planeras lära sig hemma också, om man Hon berättade också. att fin- i vår och två under hösten. inte har möjlighet att resa utom gra~~et är.. ~:t bereda finl,ändska ciell omsor,g . De.klaratio..nen om ba.rnets la.. nds.k a UNICEF nu J.obbar Oktober blir en speciell barn lands för att arbeta eller gå på i familjer åkmoJhghet att d forkovra månad med många olika akti språkkurs. Arbetskraftsbyråerna I sina s~r kunskaper me hjälp av .. ra~gheter ar ett prydhgt och s-peciellt fÖT barn i Malawi. viteter. placerar utländska studerande i en utl~ndsk studera~de, men den vettigt.h dok.u.ment, .sa.de Gunvor i Bland annat bllr · d..... H F "'L aktuellt Barnträdgårdslärare Saga finländska familjer för att lära na hjalper också till med . oJJ <ka .?stlc. sysslor or OSs ar allt detta med daO"<1.verken för skolelever A I familjen, såsom hus S l klart M h h· "'~ minne talade om relationerna engelska, tyska eller franska be Ja v . en 08 oss ar VI fo··r det proJ·ektet. Den 22 apn·l barn-vuxna. Hon ville ha bort roende på familjens önskemål. hållsarbete ' barntillsyn och tra··d . a.ndra . problem. I. uländerna går barnets budkavle, ett Ji··Ppo , Studerandena kommer från Eng gårds- eller jordbruksarbete. Stuf tio klyft 'bara barn-attityden", alla är mns mga genera ns or, där så många som möjligt skall deranden betalar själv sina resor som- hos oss. ut och gå och samtidigt lösa lika viktiga. land, Förbundsrepubliken Ty&k- till och från Finland , Det är inte riktiet att pake land, Förenta staterna, Irland och' OSS saknar en - 'som " nu i dag- österrike, samt i någon mAn även .H OS .. di t h barn ofta en ett märke för två mark. P tera in barn Till finla··ndska lantbruk fo··r g rygg et; bl· en stor garna går till UNICEF. Den hemmet, skolan, yrkesskolan från Kanada och Frankrlke. St15rs medlar arbetskraftsbyråe~o ock n ödvan · ··ktensk a b . apen lr kommun •• ~ d..·e ltaavoch få f ta upp ·t ta få som får igång de f1es osv ., för att sedan en dag ta ta delen är 18-23 år gamla, men så la.ntbrukB- och husll·g ekonoml· los , arnen r o Sl besök av Danny Kaye r ta emellan. Barnmisshandel är l Juni. fram dem och be dem sköta det det förekommer också 17 -årin studerande samt personer med också någonting sam måste samhälle vi äldre lämnar efter gar. Ungefär hälften av de sö examen inom branscherna. Dessa sökande har praktisk erfarenhet uppmärksammas mera hos oss. • Barnförbundet oss. Tvärtom borde vi blanda kande är pojkar. Från sjukhus kommer rappor-I skolar ledare åldersgrupperna mera, och inStuderandena vistas hos de fin- av den egna branschen. ter om barn med skallskador, Barnförbundet Vi under sex-I te skapa onödiga barriärer· l ländcska t~:rd~amiljerna I 1-3 må _ _ _ _ _ _ _ _ Barn lär sig mycket av vuxna, I na ers I pa sommaren. AmerlIntresserade aven utländsk I men vuxna kan också lära sig kanerna och kanadensarna anlän sommargäst eller aven lant I der ofta redan i juni, britterna bruks- eller huslig ekonom ;-prak : mycket av barn. från början av juli och de tysk·' tikant ombeds konta<kta arbets språ~~ga efte.: .medlet av juli, en kraftsbyrån i februari-mars . Yt • Inte bara jippon . del forst I borjan av augusti. terllgare upplysningar och plats under ba·rnets år Aven familj som önskar en erbjudandeblanketter fås på ar Aktiviteterna under barnets , utländsk studerande förutsätts betskraftsbyråerna.. • har en positiv syn år diskuterades en del, och IPå UNGDOMEN man poängterade att det inte bara borde bli jippon som går . • stöder förenings mer eller mindre spårlÖ5t för arbete för SUNDA bi. Som nyttiga inslag i pra LEVNADSVANOR o grammet nämndes informatio ner och debatter för både barn • är själv med och och föräldrar, påtryckningar bygger ett BÄTTRE , för barnvänliga miljöer osv. SAMHÄLLE åt allal I Uppslutningen till midvinter tinget var kanske något mindre än tidigare. Någon egentlig diskussion blev det inte fråga om den här gången, men delta garna fick en hel del nyttig kandidat har nummer I information. , PER-ERIC ANDERSON

Lär främmande svråk hemma!

I I

BORIS RE.N LUND

•

~ ·~eller ~i"Mp

'nnfJn$e~

- lel ger relullt/II

•

T~agen

.den 8 man

1~~________________~8~S~T~E~R~B~O~T~T~N~I~S~K~A__ P~O~S~T_E~N______~======~

Jonund och andra t'ikingar

__~====~__~___________,

;--------~----~-~-~~-~----~

kulnwn på elRvförbundsfest

tPRE~~:'~~~~~ka::~:::~:~~!

lördag på Kosköspexet Råsk -79. Och som vanligt vid dyli ka tilldragelser så var hem bygdsföreningens sal fullsatt I med förväntansfulla ortsbor. Svennas trio inledde roskle tandet och när detta var upp hittat gick ridån upp för förs ta numret. De sex uti Koskö som välkomstsjöng. Från första stund var publi ken med på noterna, applåde rade och drog på smilbanden. Riktiga skov av skratt hindra de ibland nån replik att nå ut över rampen. Visst märktes premiärnervositeten bland de spelande i början, men den av tog efterhand som vännen steg på den Hlla scenen. Där hela 23 amatörer skulle samsas om utrymme. Med omväxlande sång, dans och sketchnummer. I år har vi inte skrivit så mycket själva endast "modelle rat" om en del texter, gjort dem mera Råsktama, berättade Gunni Lax efteråt.

i föreställningens början var väl plumpa. Men publiken sval de snäUt allt som framfördes. Och när de fem småtöserna dansade sin näpna jazzbalett. då gav sej även den mest mot sträviga bland publiken. Att här börja räkna upp alla de uppförda numren, som var lika många som aritalet ama törer, skulle föra för långt. Ett par tre skall likväl o-IDnämna.s ännu . A v de längre sketchnumren imponerade Bröllopsresan mest därför att den tog så många uttryckssätt rent språkligt sett. Rena språkförbistringen. Av sånginslagen fick Berg' sprängurtangon de kraftigaste applåderna. men där höjde ock så den skickligt gjorda maske ringen effekten.

ÖVerlag så blev helhetsin trycket mycket positivt. Koskä borna gör alltid väl ifrån sej. Och alla amatörer var väl un nade den ekla tulipansom Jonund själv försöker lyfta en öltunna. ARBETET med spexet räc överräcktes premiärkvällen . Att ker väl till för en liten by än Majlis Granlund, som regisse ETT VÄLBESöKT elevförbuoosmöte vid Vörå folkhögskola-Breidablick kulminerade SeDt då. Och visst är det en presta rat spexet, fick några fler på kvä.lIen när "Jonund skulle gå igen". Ryktet hade berättat att årets elevpjiis skulle tion att hålla på år efter år blommor f famnen var också va.ra någonting alldeles extra.. Festsa.len var packad med folk nä.r Peter Bjurström, lära med repetitioner av ett nästan alldeles som det skulle. re-regissör-berättare, tecknade bakgrunden till pjäsen och dr()g paralleller meDan vikinga kvällslångt program. Lycka till f fortsättningen! tiden och nutid. Om man vill vara kritisk, ri GERDA GRANHOJ .M sa lite och inte enbart rosa, så Det är också verkligen en stor del går på rim. Den ålder- för 30 är sedan 12 personer. Sammanlagt deltog ett par bra text som Stig Svens, Vbl domliga språkrytmen avbryts redaktör och spexförfattare då och då av spontana repli hundra tidigare elever i sam från Oravais, hade knåpat ihop. ker pA dagens språk eller på kvänlen på dagen. Han låter vikingarna komma dialekt. . Vid elevförbundets årsmöte från Oravais till Holmgåråd Det är självklart att skolans _ det är eleverna som äger där de träffar den store och elever med kort repetitionstid Vörå folkhögskola-Breidablick mäktige Jonund, sköna kvin inte kunde göra pjäsen full _ konstaterades att det ser nor, kuvade trälar och Jonunru. rättvisa. lovande ut beträffande möjligvänn.er Erik från Centrnmgå Vörå uf borde snappa uPP , heterna att reda upp de stora råd, Långe John från Skolgå den här pjäsen. Med bearbet- skulder Som simhallsbygget för råd och Olav på Hoppgåråd. ~ng och instuderi~ under. I~- orsakade. Bygget kom totalt Det blil" kala.s och det blir nmg aven . kunnig regtSsor att kosta 3,5 milj. mk. I fjol hård kamp. Jonund faller i stri skulle den bh en Sltark del av , gjordes avskrivningar på när den. Hans son söker sig upp t .ex. en vårrevy. . I mare 600.000 mk. Skolans to till TräskishäIIorna och ham Elevförbundssamlingen på tala skulder understiger i det rar in de runor i berget som Holms inleddes på eftermidda ta u 3 milj mk n ., har satt myror i huvudet på gen med samkväm för jubile rande årskurser. Två "Holm Vid elevförbundsfesten på våra dagars lärde. Det är lätt att känna igen ungar" som gick på skolan för kvällen förekom förutom tes kommunalpoliUkerna i Oravais 60 år sedan, ohan Erik Enges ter, tal av William Hägg om och VÖrå. Ä ven personer och från Vörå och Evert Staffans humor och humör, spelmans förhållanden på Vörå folkhög från Sundom. var äldsta jubi musik aven grupp ur Vörå skola är tagna på kornet. larerna fÖr dagen. spelmansklubb. hälsningstal av I Från folkhögskolans kurs i rektor Torbjörn Ehrrnan och Förutom allt detta har tex ten b åd'e språklig och lyrisk Harrström .för 50 år sedan del solosår.g av eleven Jan·Peter djup. Det förekommer repliker tog 15 personer, från Munsala Nyqvist. som påminner om de kväden kursen för 40 år sedan 22 per· Seg som tillskrives vikingarna. En soner och från Oravaiskursen

Ingen yngling men • • •

;

Januaritrafiken !O~ 45 dödsoffer

I"UNGDOMAR. Redan nu m6ste vi

Enligt de preliminära upp

gifter Trafikskyddet erhållit av

polismyndigheterna omkom 45

personer i januari månads väg·

trafik . Motsvarande siffra för

är 1978 var 33. Enligt för·

handsuppgifter utgör antalet , trafikoffer under januari må· nad åren 1976--1978 i medel· ta150.

ta Itu med 8O-talets utmaningar. NI avgör hur och yem'"

OLAV JERN -

stadsfullmöktig och stadsstyrel seledamot - ordf. för Nordiska Center ung· domens förbund - -kandidat för Sfp/SU nr41

som är ung!

Vi kommer att rösta på Bror Lillqvist. Inte för att han är någon yngling, utan hel t en kelt därför att vi litar på honom. Vi som känner honom vet att han är en energisk ooh hederli~ person som inte sparar några kraf ter för att göra vårt samhälle rättvisare. Han om någon har arbetat för oss unga. Du gör väl som vi,röstar på 125? Me.d hjärtliga hälsningar Jakobstads svenska soe. dem. ungdomsklubb

l januari månads trafikoly<:, kor omkom 19 bilförare och SDP listorna 110-121

·pa.ssagerare, 21 fotg'~.ngare. cyklister och 1 mopedist. . ._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _. .

31··

öSTERBOYTNISKA POSTEN

Jngdomsnämnderna tar fram

tle verkliga flyttnings...,iffrorna

Torsdagen den 8 mars 1979

Närpes-lokaler skall renoveras med statsmedel

Stipendier Tack va;re Oskar MeUbergs I:e,ij. tamente till fönnån för Svenska. österbottens kulturfond kommer fondens utdelning av stipendier och understöd att öka något vid årets utdelning. Enligt fondens stadgar skall avkastningen utde las som understöd och stipendier åt svenska österbOttningar eller Ull österbottniska sammanslutnin gar för vetenskaplig forskning och sådan konstnär eller annan verksamhet, som har direkt an knytning till svenska österbotten. Ur Harald Teirs jubileumsfond för folkkultur, som är en del av Svenska österbottens kulturfond, fördelas detta år 1.000 mk. En ligt reglementet skall avkastnin I gen utdelas som understöd eller I stipendier åt svenska Österbott ningar och svenska österbottniska sammanslutningar, som akUvt verkar inom fOlkkulturens om råde. Ansökan om stipendier eller un derstöd ur ovannämnda fonder bör riktas till delegationen för Svenska österbottens kulturfond, Landskapsförbundets kansli, Han <relsesplanaden 16 A, 65100 Vasa 10 före den 15 mara. ~söknings blanketter kan rekvireras frän landskapsförbundets kansli även per telefon 24 49 04 eller 11 6il 04. Närmare upplysningar ger kultur ombudsman Kurt Gullberg.

HEMGARDEN i ÖVermark och Yttermarkgården kommer att renoveras med de syssel sättningspengar som har bevil jats Närpes kommun. Fyra byggnadsarbetare kommer att anställas på deltid för renove ringen. Sysselsättningsbidraget är på 30.000 mark, . och ung domsnämnden beslöt vid sitt senaste möte, att Pörtom uf står i tur om det blir pengar över. I anslutning till Barnets år kommer ungdomsnämnden att ordna ett b8rnläger i sommar och särskihla barnaktiviteter under höstens Kultur 79. För den finskspråkiga barnverk samheten beviljade nämnden 200 mark. Ungdomsfullmäktige som ver kade i Närpes 1964-1968, har lämnat efter sig pengar. Ung domsnämnden beslöt att medI IänsungdomeD8 träff kring de ungas sysselsättning deltog bl.a. fr.v. Lars-Göran Sperring, Ann. CatJlrin Backa, Barbro EDholm och Brita Svedlund. I len ska användas till inköp av lekredskap till barnträd.g årdar VI MÅSTE GöRA någonting fÖr att få klarhet i hur stor ungdomsarbetslösheten egentli na. gen är, konstaterade en grupp ungdomsledare, som var samlade till seminarium kring just arebtslöshetsfrågor på onsdagen senaste vecka i Vasa. Det här är en angelägen ar· betsuppgift för ungdomsnämndema. I samarbete med pastorskanslierna, bör dessa ha möj. kommunerna bör beakta emi Iighet att lokalt få reda på hur stor emigrationen i verkligheten är och varför de unga grationen ett tredje. åker till Sverige. Det statliga sysselsättnings stödet för ungdom plev före Seminariet beslöt att via Men när man sedan ser enbart na. Det m.å.sIte bero på emigra mål ,för livlig debatt vid semi~ det gäller arbetslösheten bland länsungdomsnämnden det på länets kustområde blir· ar· tionen, · på att de unga kanske nariet. Av Christine Sundqvists de unga. Men då borde nämn var denna som ordnade semi betslöshetsprocenten endast 3,7 inte bryr sig om att anmäla fram.ställning framgick att 90 derna också få all den infor nariet i Vasa -uppmana ung och de ungas andel 30,8. Om sig som arbetslösa eller på nå procent av de som anställs med mation som arbetskraftsmyn domsnämnderna wtt göra en man Slutligen beaktar endast gon annan oznständighet. statliga sysselsättningsmedel digheterna ger ut. Ofta stan nar informationen på kommun granskning av flyttningsrörel kommunerna med svensk majo ' får jobb endast på deltid. sen. ritet går siffrorna ned till 2,8 Atminstone om emigrationen styrelsenivå. Varför får inte kommu Seminariet ställde sig skep. och 29,2 procent. bör det gå att få reda på vissa Seminariet ansåg att tiden tiskt till de siffror som lades I -.3~k fakta; Hur många unga har nerna gå emellan och utöka för ett sysselsättningsjobb bör rena la= ommun.er ar ar . t h "d f ' l anställningsförhållandet till förlängas från se xmånader till fram av t.f. byråchef Christine be.~I" h.... ä l" . eInlgrera, ur ar eras alDl L.-:> os o::-cen nnu agre, l jeförhållanden vilken utbild- heltidsjobb, frågade Lars-Gö ~;::~~.ån Vasa arbets Korsholm t.ex. 1,5 procent, ning har de, ~r de sökt arbete ran Sperring, Malax. Och har ett år. Kronoby 1,5 procent, Malax, på arbetsförmedlingen osv kommunerna möjlighet att En större andel borde få ar· l .lom Vasa län finns närmare Nykarleby och Pedersöre 1,3 . ikläda sig en förmedlande roll bt>te på heltid. Det är nedlå 10.000 personer registrerade procent. Andelen unga arbets så att kM'ella föreningar kunde tande för en ung arbetsvillig som arbetslösa arbetssökande. lösa stannar i Kronoby vid 18.2 • Bara sju svenska anställa funktionärer på hel ,människa att inte få ett helDet innebär en arbetslöshets procent, i Nykarleby vid 12,5 kommuner deltog tid. tidsjobb. procent på 5,2 av den arbets procent och i Pedersöre vid I det första fallet har ar I Unga under 20 år borde be föra befolkningen. A v dessa är 12,5 procent. Seminariet i Vasa ordna betskraftsmyndigheterna vissa aktas när sommarjobb besätts. 3.200 personer eller· 3,3 proSysselsättningsläget är inte des av länsungdomsnämndens möjligheter att pröva, sade by Seminariet kom också iIi på cent ungdomar under 25 år. så här mycket bättre i kust- svenska sektion. Nämndens vi råchef Sundqvist. I det andra frågan om en allmän förkort SA långt är siffrorna OK. området, hävdar ungdomsledar- ceordförande Per Thoonasfolk fallet måste kommunen verk niilg av arbetstiden, på före var besviken över att endast ligen vara arbetsgivare. tagen<J möjligheter att anställa sju svenska eller tvåspråkiga arbetskraft med statens stöd, . kommuner hade sänt deltagare .Seminariet beslöt att via på dirigeringen av statliga sti I till detta svenskspråkiga semi- ' länsungdomsnämnden och stat mulansåtgärd.e r rent allmänt narium liga organ försöka få en änd osv. .ring till stånd som skulle ge vet ni att vi ör över 15000 röstberättigade

De kommuner som var repre föreningar rätt att anställa Med hänsyn till att vi under 30 år i Vasa lön.

! senterade var Kronoby, Jakob fl,mktionärer på deltid med var rätt få som deltog tycker NU röstar vi in SVENSK UNGDOMS kandida· stad, Korsholm, Vasa, Malax, statliga stöd. jag att vi uträttade en hel del Korsnäs och Närpes. ter i riksdagen.

konstruktivt, konstaterar Per Seminariet efterlyste allmänt Närmare 50.000 unga är i dag en aktivare insats av kommu Thoonasfolk. I a rbetslösa inom landet, konsta nernas ungdomsnämnder när Seg terade Thomasfolk då han öpp nade seminariet. Ett special program för att bekämpa ung Valet galler din framtid domsarbetslösheten borde sna - du avgör den nu. rast uppgÖlraS, sade han.

UNGDOMAR

• Statsstöd även till

föreningsansiäUda

Fr.

GUY

KÄCK~@

LEIF

@ EJA 8JÖRKQVIST, ~ OLAV - @ HÅKAN NORDMAN. Valet galler din framtid.

Du avgör den nu.

REX, JERN,

Thomasfolk räknade upp en rad åtgärder som kunde ingå i ett sådant program. Ingen so- ' ' cialskyddsavgift för nyanställ da under 30 år under första anställningsåret var ett förslag. Prioritering av unga vid be sättande av nya tjänster ett annat. SysSelsättningsstödet till

r:4D\GUY

~KÄCKO

Han känner till dina problem. Han har erfarenhet att föra fram dem. SU I Pedenöre

OSTERB011N1SK~

Torsdagen den 8 mars 1979

-r

sctwn

en n fil

'os",.

POSTEN

" , . . . . . . . yta;

Frågorna

1) Nu är det populärt att a) Vad hette Spaniens dikta vara störst, fast det inte alla tor som dog 1975? (Efter gånger är så positivt. Bland namn räcker) världens till invånarantalet tio b) Spanien är en s.k. konsti största städer (då inberäknas tionel1 monarki. Vad heter förorterna) finns tre europeis kungen ? ka städer. c) Vad heter Spaniens premi Vilka är dESSa tre städer? ärminister sedan 1976? 2) Astronomerna tror att 6) StaclOOirektören i Vasa de upptäckt ännu en planet Lauri Järventaka avgick sista 80m kretsar kring jorden. Sä- februari. Det har uppstått en Irer är man dock in,te, men den väldig debatt om hans efter Bom tror att den fiJIlllS kallar ' trädare. Det finns ytterligare den Chiron. I fem (5) stadsdirektörer i våra a) Hur många planeter ingår tvåspråkiga städer. i vårt solsystem. (Förutom Vad heter stadsdirektörerna i: solen och Chiron) Karlebv. Jakobstad, Nykar b) Vilken planet är störst i Två av de tre lag som går vidaro från lltta"niII gen I Kvevlax, So'f uf:s yngre lag och Uf Hop leby, Kaskö och Kristine vårt 9Olsystem? pets äldre lag. ] bild fr.v. Mikael Kvist, Kent Blomberg, Marie-Louise Rosendahl, Agneta. Storm, Jan stad. (1 poäng för varje Ole \Varg och Roll Lubtala.. e) En av planeterna har en rätt kombination, dock maxi ring runtomkring sig. Vil malt 3 poäng) ken planet är det fråga om?

Fr~getävlingen:

7) Nordiska rådet delar år~i

3 ) Förutom mycket annat ar rangerar SöU också resor till gen ut ett litteraturpris till en Amerika. Under goda år har författare från ett nordiskt Aver 100 pel'S>Oner rest med land. a) Vem fick priset detta år? SöU. a ) Vilket år arrangerades den b) och c) I år utdelades även ett alternativt pris 'som till första amerikaresan i SÖ U :s föll Märtha. Tikkanen. Vad regi? heter hennes två senaste b ) Vart har SöU:s resor i nio böcker? fall av tio gått? e) Också i år arrangerar SöU resor. Vilka två resmål har 8) Onsdagen den 28 februari vi i år? flaggade man allmänt i hela I Finland. Det kommer man ock 4) Specialiseringen gÖT sitt så att göra andra söndagE'..Il i intåg på många områden. Ock maj och den 4 juni. Vad är anledningen till att så inom sjöfarten kan man man flaggar dessa dagar? märka hur specialiseringstan ken gör båtarna allt mer olik det man brukar kalla båtar. 9) Den nationella ishockey Spechlfartygen liknar mest sto- jl ligan närmar sig play aff, där .umpiga lådor. seriens fyra bästa lag möts. De V kallas det specialfartyg här lagen innehåller förstås användes för transport fIere landslagsmän som senare malm? skalI kämpa för Finland i VM. Imllas de specialfartyg Vilka föreningar representerar a nvändes för contai följande landslagsspelare i den -_..... ,- och där all lasthan inhemska ligan: sker på hjul? a) Anterö Lehtonen? erikanarna byggde i sI u- b) Juha Tuohimaa ? på OO-talet ett atomdri c) Hannu Kamppuri? lastfartyg, som inte saIt i reguljär trafik. Vad 1.0) TV-serien Bergströms detta stora atomdriv blev åter en fullträff. Regissö artyg? ren och hans team hade sina motgångar under produktions har spanjorerna gått

skedet, men nu kan de pusta ro att utse ett nytt ut och konstatera att resulta p;ri:I::r::III!s:L Spanien styrdes ti

tet var mödan värt. diktator men ha

a) Vad heter han som regisse en kung. l sam

rat tv-serien? med regimskifte och diK

·......~LI'n.. . .. död i mitten på 70-ta b) Vad heter den manliga hu vudpersonen? nr det oroli.,crt i landet men

Du~arande regeringschefen c) Vad heter faktor Berg av de starka partiledar

. ströms fru i serien? ns val - har lyckats

ikl_~:bl ordningen. Svaren på sid. 15!

Det finns över 15000 unga röster I svenska Österbotten. Ge din röst 6t

~LEIF REX

Första

ronden

SImtila uf:s äldre lag var suveränt l frågetävlingen i Kvevla.~ Av 30 möjliga poäng kammade man hem 24,5. Segranla het.er från vänster Kaj-Erik Pått, Jun-Ove logo, Allo-Britt Edberg.

'Dags börja liisa

tidningarna

igen~

TIO NYA semifinalister blev klara i frågetävlingen i förra veckan. Två tävlingar gick nämligen i femte ringen, e.f. t~rs()m så många lag ställde upp där. Fjärde ringens ut.. tagning I Vörå vanns av Hellnäs äldre lag på 23 p~ äng, före Oravai8 yngre på 22 och Hellnä..-; yngre på 19 poäng. På fjärde plats placerade sig Vörå uf:s ynogre lag med 17,5 poäng, femte blev Oravais äld re med 16, och sjätte platsen delades av Vörå äldre och Max mo äldre, 14,5 poäng.

Från uttagningen i Kvevlax fick fyra av de deltagande la· gen klartecken att fortsätta. - DET BLIR att börja läsa tidningarna då igen. k()nsta-te- ·

sedan . tävlingsledningen gjort rade Jan-Ove Warg i lIf Hoppets äldre lag, sedan laget

ett räknefel, och först senare vunnit SöV-frågetävlingens kvalificering i Solf. Jan-Ole och kom underfund med att tredje Vf Hoppet är garvade i frflgesport<;ammanhan~. Laget tän

platsen var delad. ker sälja sig dyrt i semifilla~n.

Skatila äldre vann på 24,5 Men vid det laget vis<;tf' ,lan-Ol" inte hur höga poäng grann

föreningen Skatila uf:s lag hade klarat med samma frågor poäng före Skatila yngre på 20 och Petsmo äldre och Karperö i Kvevlax.

äldre på 17 poäng. Alla . de fy Sju lag ställde upp vid kval-, Solf uf U (Marie-Louise Ro ra går alltså vidare. tävlingen i Solf. Förutom Uf sendahl. Mi:kae! .. Qvist, Kent Närmast kom Kvevlax yngTe Hoppets äldre lag gå.r Solf yng- Blomberg) 19 poang, 3) Smeds med 16 poäng, följt av Iskmo re och Smedsby äldre vidare by uf Ä (Gun-Lis Häggman, Jungsund äldre på 15,5 och till semifinal. Lars-Göran Holm, Glen·n Mat Iskmo-Jungsund yngre på 13.5 Det var en jämn och spän tas) 18,5 poäng, 4) Sundom uf poäng. riande tävling i Solf. Ännu ef Ä 13,5, 5) Uf Hoppet U 12, 6) ter fyra frågor ledde Hoppet Sundom uf U 11, 7) Korsholms Om två veckor är det dags U, men i fortsättningen kam uf U 5,5 poäng. för de första semifinalerna. made laget noll på fyra frågar och föll ' till femte plats. I gengäld kom Sundom Ä starkt på slutet, men laget hann inte avancera mera än till fjärde plats.

Tävlingsledare i Solf var Barbro Enholm och domare ,Sven-Erik Glader.

Han arbetar för ungdomen Resultat: 1) Uf Hoppet Ä

ocks6 efter valet. , (Agneta Storm, Jan-Ole Warg, SU/SFP I Ralf Luhtala) 20 poäng, 2)

lOOO-tals läsare

ser och läser denna IDDons! Genom att annonsera når du flest kunderl

•

ÖSTEltnOTTl'U!I!KA POSTEN

Utbildningen motsvarar jobbet

- mera praktik skulle behövas

Torsdagen den 8 mars P.n9

Selo-eteraruthildningen sl{all vara mångsidig

JAG V AR OSÄKER i början men nu känns det bättre. Utbildningen vid SöFF mot-I

svarar rätt bra jobbet, men det skulle inte skada med mera praktik. .

Från fältet hördes l höstas en kritisk röst gentemot ung Så säger Harry Appel som är ungdomssekreterare i Närpes sedan l somras.

domssekreterarutbildningen l SöFF. Rösten påstod att vi här tu tar i våra blivande ungdomssekreterare att det bara finns eu Hur kändes det att som ny far en massa folk. Dessutom administrativ syn på det hela. ngdom.ssekrete:rare hoppa in i är det ett självständigt jobb, Järpes och börja sibl; jobb? och det är roligt. sekreteraren jobbar. Med detta Som ansvarig för utbildnin - Osäkert! Men bra var det Anser du a.tJt din utbildning gen under flera år vill jag får de en god insikt i vad som ·. tt börja på sommaren, då har varit tillräcklig för ditt händer ute på fältet, vilka gärna bemöta den kritiken e:rksa.m.heten är minst.' Jag yrke? problem man brottas med. UI!g kort och kraftigt så här: a.n.n gå igenom alla protolwll doms-, Idrotts- och kultursek • VI följer det undervisnings ch papper, så somm.aren blev I stort sett, men mera reteraren jobbar med stude program som en sta·t skommit ·om en inkörningstid för mej. praktik skulle behövas. Abso randena 2 timmar i veckan t~ gjort upp, Och hUT är känslorna nu, lut mera praktik! Praktiktidoen och ger praktiska utblicka.r • Inom ledarskap och Metodik ·rter snart ett år som ung borde avverkas på hösten och på s ina respektive områden. och praktik har vi dels övnin ,omssekreterare ? inte på sommaren då verksam gar som direkt tar fasta på Här eftersträvar vi en helhets Betydligt säkrare, men heten är minst. På hösten situationer ute på fältet och syn på fritids- och kulturbe ~arande händer det att det sätts ju verksamheten igång greppet. dels ska varje studerande un ommer nåt nytt som måste och budgeter uppgörs, och det • "Den kritiska rösten" måste der första året va.ra en kväll laras av. Det tar nog länge är just då som man borde få vara medveten om att ung I veckan ute på fältet och ar tt komma in i jobboc, men va ra med och se hur allt går beta praktiskt i barnklubbar domssekreterarjobbet också är et är intressant och man träi till. frågan om en personfråga. Det och tonårsklubbar. beror oerhört mycket på per • Under första året ska stu derande vara med och planera sonens kvalitet. Här kan inte utbildningen göra så oerhört och genomföra en sportlovs vecka. Under andra året ska myc-ket. Men att vi skulle tuta samma studerande tlllsamm-ans I våra studerande att de bara ska vara "kanslimänniskor" är med ungdomsnämnden och för nog att fjärma sig från den eningarna, genomföra en barn verklighet, som vi på SöFF och ungdomsvecka i anslutning försöker återge. till kultunnA.naden. • VI har med Intresse tagi.t HUR SER de blivande ungdomssekreterarna pi sitt Harry AppeL • Varje studerande ska välja minst ett fritldsämne utom det del av "Malaxprojektet" och kon ' roande jobb? Vad har man för förväntningar? ungdomss ~ kreterare till 60 hel obligatoriska programmet och det ligger helt I linje med vad Vad vet de om ungdomsarbete, och varför har de valt ler, säger Lennart. de allra flesta har valt teater vi har sagt. Ungdomssekrete just den här utbildningen 'f - Men det är en bra grund. och varit med om att skapa raren har rätt till flexibel ar Så här svarade fyra ungdomar på. samhällspedagogiska Det är en tjänst som ger and betstid. Ungdomsnämnden är revyer och tonårspjäser, dvs. linjen vid SÖFF. ra tjänster i konununen, av samhällstillvänd kreativ teater. den som ska diskutera upp slutar Anne. Iä.ggningen av arbetstiden. Här • Genom s.k. rollspel och st - Den första förväntningen 19, Mariehamn. På 8IIlda-a frå.gan, om du har al-la sin fulla frihet. Skulle tU8Jtionsspel sätter vi oss ock . r väl att få jobb, anser Anne - Det är väl mycket fråga överhuvudtaget visste någon alla nämnder vara lika am så in l den problematik, som 'jgori, 20, Vanda.. om pengarna, säg.er Jocke. Hur ting om ungdomssekrete:raryr bitiösa som Malaxnämnden vo finns ute på fältet. Inom ung - Det borde nog inte vara mycket du har till ditt förfo ket då du kom till SÖFF, upp re det bra. domspolitiken har vi nu gjort ågot större problem, menar gande, och hur du kan planera stod livlig d,i skussion. • Slutligen ville jag efterlysa ett eget kompendium med ooke Grönholm, 22, Pargas. din egen aktivitet. - Jag har jObbat inom ung ter från dagstidningar och Inte !Angt flere sökande till vu 3.g' kommer att trivas efter Och det blir mycket domsföreningar och har haft minst ÖP. där vi behandlar utbildning. Det är inte bara - >m jobbet är relativt fritt. kväl1sjobb, att springa på för kontakter med ungdomsarbetet som erbjuder de olika sektorerna Inom detta kommunerna 'et bästa är ju den flexibla eningarnas möten till exempel. tidigare, säger Jocke. Så jag tjänster, det gör också SÖU ämne, sådana de ser ut just rbetstiden. Men man får ju övertidsersätt visste rätt mycket, men nog nu I dagens svenska Finland. ·och många andra organisa Inte blir det att sitta ning, konstaterar Lennart Ax kommer det överraskningar • Varje studerande är I tur tioner. 9.kom skrivbordet hela tiden elsson, 20, Sund, Åla~d. alltid! Nu märker man att det och ordning en dag I veckan eller. Och det ä.r bra, reflek Alla fyra anser det l alla fall ä mera kontorsjobb än man Trygve Erikson, på ungdomsbyrA.n I Närpes, -rar Anne. bra att få jobba med ungdo- I t;odde. t .f. rektor där också Idrottsoch kultur - Först är man väl väldigt mar och att få umgås med Och Denny instämmer. lrtiv och på "alerten", men folk. m ?, säger Denny Eriksson, Fast inte kan man vara - Ungdomssekreteraren oor

.Sn .ungdomsselu-eterare

~nåste

vara på alerten

tex

de vara mer på fältet, fortsät ter JOC'ke. - Men för det finns ju un,g domsledare, insk.iuter Anne. - Nej. säger Lennart, visst måste ungdomssekreteraren va ra ute på fältet också, men allt beror ju på en själv. Hurudan man är som ungdomssekrete rare. Jag tycker ungdoms nämnderna borde hjälpa för eningarna. Mera samarbete helt enkelt. säger Jocky. - Det är önskemål, ja! Det är lätt att tänka i teorin, men hur genomför du det i prakti ken? frågar Lennart. Och planera är viktigt, annars blir det bara pannkaka av allt, inser Denny.

• 'r Fyra blivande IIIlgdOlll88ekreterare, , Ertkssoa.

~;«

Lennart Axelsson, Aune Visurl, .J.oeke Grönhohn och Den

- Nej, man vet nog inte hur det blir. Det beror så väldigt mycket på kommunen där man får jobb. Givetvis beror det också på en själv, säger Anne. Varför har du valt just

denna yrkesutbildning? Jag vill organisera och planera och få un.gdomarna acktivare, säger Denny. Alla fyra vill göra något för ungdomarna. Jocke konstaterar att det är väldigt svå.rt att få ungdomarna samhällsintresse rade, och att de blir passivare hela tiden. - Viktigast är att man är intresserad av ungdomsarbe tet, och att man är en god or ganisatör. Det var alla eniga om. Utå.triktad, tiIlägger Denny. Rättvis och opartisk, samarebtsvilIig, ha goda kon takter, menar Jocke. Initiativrik, säger Len nart. Tar det lugnt och inte mressar och vara ungdom själv, avslutar Anne. E ij o

J I

, f

f I

ö S T E R B O TT N I·, ro .\

Torsdagen den 8 mars 1979

Fråga till

P O S T E N·

barnträd~årdsbarn:

---------------------------------------------

Tre som vill jobba "ted barn .

Vad sl{u)le du göra • om du ficl{ bestämma o

NÄRMASTE GANNE till SöFF är Jakobsgården. Där har man en barnträdgård sedan 1967. Varje dag samlas 23 barn där tillsammans med barnträdgårdslärarinnan Ca rita Sandvik och daghemsbiträdet Margareta Pellas. Vi var med en dag i Jakobsgården och talade med barnen och personalen.

Utrymmena där barnen hAI luften. - I dag skulle de Slki ler till, är hemtrevligt inredda, da och efteråt var det mat och det finns tillräckligt med dags. Sedan blir det en saga. utrymme för barnen. De flesta Barnets år skall nog upp kommer till Jakobsgården med märksammas på Jakobsgården, buss. men man vet inte ännu på vU Jag undrade vad de gör hela ket vis. dagarna. De leker olika lekar, Jag ställde några frågor till bygger snökojor, sjunger, klär barnen: ut sig till troll och ibland lyss-I - Vad skulle du göra om nar de på bandspelaren. du fick bestämma? Efter klockan nio på morgo- I - Vad är du rädd för? uen samlas barnen i · en ring - Vad är lycka? och sitter och pratar om vad Annika, 6 år: de skall göra under ·dagen. Ef - Jag skulJe leka med doc ter lekarna ska de ut i friska k()(l"na hela dagarna. Det som

fil-I bli,

jag är rädd för, är hemska mer på TV, för man kan inte sova efter dem. Lycka är att få vara i fred och leka Andreas, 6 år: Om jag fick bestämma skulle jag läsa, för det kan jag! Lejonen är farliga, fast det inte finns nå gra här. Jag tycker lyckan är att få vara mörker. Björn, 5 år: - Jag skuIle skida hela dagen, och vi ska 11 också ut och skidag i dag. Rädd slmlle jag

om en getabock kom och stångade mig! Lycka är att få vara i fred. CaroIine, 6 år: - Gå till främmans alla da gar skulle jag göra om jag fick. Lejon är jag också rädd för, inte för något annat. Jimmy, 7 år: - Fick Jag bestämma, skul le jag ringa i telefon hela ti I den. Ormar är jag hemskt rädd för. Lycka är att få sova hur I länge som helst på morgonen! Ma r ia E r iksson

D PA SöFF:s LINJE för dagshemsbiträden går I år 22 elever. Det skulle hellre få vara bara 15, tycker de sOm går på linjen. Då skulle ' man lira känna vararidl'll or dentli~ . - En del säger sina å.~likter medan andra inte öppnar munqen någonl gång. Säkert börjar många på DB för att de inte innu vet vad de vill bli.

En kväll samtalade jag med

tre elever fråJ] DB-linjen, Eva,

Lilian och Monika.

Eva har praktiserat i 10 må nader. Hon tyckte verkligen om praktiken, och hon har be stämt sig för att bli barnträd gårdslärarinna. Hon har sökt till Jakobstad till nästa år. Lilian har praktiserat endast en vecka. Hon skall efter det här året på SöFF söka arbete i en barnträdgård. Eva och Lilian säger att de tycker mycket om barn, men 4- till 6-åringarna tycker de allra bäst om. Det är för att de är så livliga och har myc D TEATER är väl något som hör ihop med folkhögskolor, ket fantasi, och så sätter de CHRISTIAN RANTANEN, allmänt kallad "Lillen" värde på det man gör. mer eller mindre. På 8öFF jobbar vi också med teater. Vi (längd 2 m) är ordförande för elevkåren på SÖFF. Det Lilian vill som Eva bli barn är en grupp på åtta elever, som gör en egen pjäs om ett finns 93 elever på skolan och av dem sitter 9 med I elev trädgårdslärarinna. Monika gäng ungdomar. Trygve är den så kallade regissören. Han Idren. Det är dessa nio själar som skall se till att vi kom hit direkt efter nian, och ger OSs goda råd och hjälper oss, men han bestämmer inte trivs på SöFF. hon vill bli barnsköterska. Hon på nåt vis, utan vi samarbetar allihopa. har sökt hit till SÖFF ig-en till Det finns också olika k om vårdlinjen II. - ~e.ar. T.ex. idrottskommitten Vi började (redan före jul) Ettåringarna tycker Monika motionstävlingar (I ch I med att individuellt hitta på bäst om, för det går lättare att , olika personligheter som vi WI att vi hålls i form . sköta dem. Ibland har hon va mkommitten ord nar gärna ville föreställa på scen. , rit barnvakt, men annat"S är Sen satte vi, med några små dh ko och har planer på hon utan praktik. - '-'3 "l till med århundran pb:; förändringar, ihop dessa . per DB-praktiken sker i · april, "larty. sonligheter till ett gäng. Alla och den pågår I endast en vec ville vara ungdomar mellan 16 fin ns också flera olika

ka. Praktiken blir för de flesta skolan. Pilkastning och

och 19 år. Det blev allt från i hemtrakten. Eva, I.ilian och tuffa, ytliga divor och suputer na har varit populärt. Bil

Det är väldigt trevligt att Monika tycker a tt praktiken till mobbade, tystlåtna indivi rdet som är i antåganrle

der med dåligt självförtroende. få ha teater som hobby. Det borde konuna före året på • er säkert att vinna allas

- rtan. När "gänget" var klart bör tror jag att de andra "skåde SÖFF och inte efteråt. De tyc jade vi fantisera fram miljö spelarna" håller med mig om. ker också att man borde vara P å kvällarna spelas det bol l

Ylva Ekblad mi nst 17 år för att få börja. och handling. Handlingen ska i gymnastiksalen. En gång

----------------------------------

Elevkå.ren ordnnr

Teutergrupp gör

f'r i.t idsaktiviteternll

egen ungdomspiäs

lär Gunilla oss dans9

dans. Skolans hårda

.-..![W.:-.:-n.-.1Ilag deltar i kommu

turnering och skolserien ,

- a atcber spelas också.

"l'nY\-e leder en diskussions

som diskuterar allt mel himmel och jord. En film fin ns också. Det brukar både korta ocb helaftons

utspela sig sommartid från en fredagskväll till en lördags kväll i tre olika miljöer. Myc ket kan hända under så kort tid. Och så var det klart att bör ja jobba på scen. Vi improviserade igenom en akt i taget (sammanlagt har vi tre akter) . Och jag fick i uppgift att skriva ner repli teatergrupper håller kerna efteråt, så att vi skulle g häc. Talangerna är m å nKristian Rantanen, ordlörande ha en stomme att gå efter. I Lilla teatern improviserar i elevrådet. I pjäsen tar vi upp en hel en p 'äs om ungdom , den del av sådana problem s om ~a- . premiär under våren. Re- . tIII Narpes och Vl har besokt I gens ungdom ofta råkar ut for : ....-....'""'..... n fick oss att skratta I Wasa teater och sett "Mans arbetslöshet, mobbing. bristen f ördärvade när de kvinna". Wasa teater har gä»t- på fritidsaktiviteter, alkohol julfesten. spelat här med "Värdhusvär- m .m . Vi viII gärna få fram ett dinnan". "Vilken feeling" har budskap till publiken med den - månaden är det vi också sett. också. FÖr övrigt sköter eleverna Första och andra a kten är själva om att de trivs. Man så gott som klara och för till· spelar pidro, handarbetar, slöj- I fället håller vi på med att hit dar och målar. ta ett vettigt slut i tredje akskolan finns två disco Men, kontakten mellan lära ten. e ys, så ibland ordnas d.e t re och elever kunde vara bättVi siktar på att ha premiär re. den 25 mars. då det är kamDet ordnas också biobesök U l r i k a ratförbundsmöte.

11-21 årl DU STÄR DITT LIVS VALl Bekanta Dig med dagstidningarnas "lediga .,.._....nnon..... OClr en gr.n.knlng av Ditt utgingaUlge. Med merkantile kunekaper her Du trumf pi hand. AV STUDERANDE I DET 3-ÅRIGA HANDELSINSTITUTET KRÄVS ••n Du fyllt 16 .,

'._tr6ot-....._.... ,Or ...

• In" .... och ......

ttnfftgar I..... dMt

_~I'-"-""-""

'-116-"

STUDENTAVDELNINOEN ÄR '2~

_1011.'· ___""Inger --no _

.... orund ter

"~.oolhr

. . InIr_.. .IytItIU..

.~,,~-

....

,..._~_

-...no

RING ELLER BESTÅi.L T1I.LAQQ8IIPI'\.YSNINOAA AV OSSI VI _ , I"'" _ ..m... _nloOn,-. v... kodnom.... IF: V... _ : kod.., 12 - ,herws.4Nkolaa: Ilodnr 181 - ................ kodnr 112.

VASA HANDELSLÄROVERK 15140 VASA 14.. Tel III 811·242122

• on _ ler_tio at"-I ~ DU KAN SÖKA 'DIG Till 2-A1uo HANDELSSKOLA OM DU

•

öST

R BOT T N I S K A P OS T E N ------ _ . _

Torsdagen den

----.-.;.;.......--~......;~.:..;...----.::=----

8 mars ] 919

V ndersökning om ungas' vanor: .

Filldast .åtta proce'.lt

dricker aldrig sprit

D EN JÄMFöRANDE undt>rsökning om ungdoOlens alko holvanor i Närpes och Pargas visar, att- ·endast 8 procent a I d r i g dricker alkoholhaltiga dryCker. Skillnaden är rätt· stor mellan Närpes och Pargas. ' . Hela 21 procent av ungdomarna använder alkoholyal'an

nan vecko och 4 procent var je vecka. Ändå. känner största

delen av ungdomarna till alkoholens skadeverkningar.

För att bJd kompetent ungdomssekreterare ska vi göra en avhandling. Ämnet får vi välja själva, men det måste ha an knytning tUl ungdom på något sätt. Avhandlingen är indelad i en teXltdel och en undersök ningsdeI.

Min avhandJling handlar om "alkohol och ungdom". Under sökningen genomförde jag i

Pargas svenska samgymnasi och Närpes gymnasiums

UIIlS

första och andra årskurs (196 ~ Eleverna på samhällspedagogiska linjen, bUden, har gjort materlaJet om SöFF l veckans ÖP. st. 1&-17-18-åringar).

I I

,Temaundersökning,

projektundervisning

Här är svaren på. frågan hur ofta unga dricker: Pargas Aldrig 3= 3,2 % Mycket sällan 36=38,3 % En gång i mån. 32=34,0 % Varannan vecka 19=20,2 % Varje vecka 4= 4,3 % 94 UnderSÖkningen innehöll 18 frågor i anslutning till alkohol. Ex:. När började du dricka, vad dricker du, var dricker du, var för dricker du osv. Svaren överensstämmer i stort med mina förväntningar. På frågan om "din bästa vän dricker" svarade över 75· pro cent av· ungdomarna "ja", vil ket visar att al'koholkonsum tionen är stor. Men oklart är ju vad man menar med att dricka? Ett gla.s med föräld~ rama eHer öl med kamrater na? Trots den stora alkoholför täringen tycks ungdomarna nog känna till · skadeverkningarna : :55,3 procent kände . till skade v~rkningarna "ganska mycket" och 28,6 procent "mYcket". Men för att avhandlingen ska bli "tillräcklig" bör den också innehålla en textdel i bör~n. För att kunna skriva den bör jag läsa olika böcker, tidningar o .dyl. om alkohol. Vi har också samlat tidningsurklipp om al koholen, så därifrån kan jag få en hel del fakta. A vhandlingen ska ?f'_ ~() sidor.

Närpes 13=12,7 % 29=28,4 % 34=33,3 % 22=21,6 % 4=3,9 % 102

•

Alla 16= 8,2 % 65=33,2 % 66=33,7 % 41=20,9 % 8= 4,0 % 196

D TEMADAGARNA är en bra fonn av undervisning. Intres santa. Omväxlande! Ja, så hlir lät det en dag l förra veckan när en grupp inom den stora SöFF-forniljen diskuterade årets tema da.g al'. Det var ett enhälligt omdöme. Det betonades också att temadagarna I år kariske varit med lyckade. än tidigare.

I I l

Närpes

D JAG TAR fram min bussbil jett, kollar tIden. Det är en varm och solig hÖ8tettermiddag. Igen skall jag resa ett stycke. . Jag kollar tiden och stiger på bussen. - Jag skulle vilja till Ytter mark, säger jag på min klumsl· k!sv k . ga s o ens a. TU! Yttermartche? frägar chauffören. _ Nej. nej, till yttermark, jag menar, . kuule kWl pitäls plUistä

·SöFF: lin!

_ Jaha, jaha, säger han och småler: Jag undrar om alla I Närpes hör lika dåligt. Platt är det och lador, lador så långt man orkar titta. -..,. Je hitche ledig? frågar en äldre herre.

~nnehålla

- Joo-oo ... hitche ..• neej In ., te är det hltche, det är ledigt, sä ger jaa. SuSsi Han eätter lrig bakom mig. De

----------------------~--------------------I

NYA MUSIC MAN MODELLER

MUSIC MAN

Effekter p6 65, 100 och 130 W Inbyggd phasereller distortion Flera nyo koppllngsmölllgheter för bandning, mixning etc. Modeller för gitarr, bal, elplano, dragspel, st_gitarr m.m.

UNIIOUM.

landlgatan 13, Vasa tel. 961-110 159

Camilla: De kom något tätt i början av vårterminen, men det berodde ju på att vi Inte fick I föreläsare pä hösttenninen. Det är ett bra sätt att välja teman I genom att alla röstar fram i de mokratlsk ordning vad de önskar ha. Christian: Man kunde också ; tänka sig att fängs. upp vad som I är aktuellt just en månad. Ta

I t.ex. Iran, KIna och Vietnam osv.

Denny: Jag tyckte att när vi hör dåligt här I trakten, nu är hade första temadagen om BARN j säl< pä d t ag år er ä e.: Ål' Sö OCH LEK fanns det för många V en är p vag. et pä FF som Inte kunde släppa sig lös och ~ Under ~-landsveckan presente är snart över. Jag har blivit be vara som barn. Det var synd. rades den nya rörelsen Framtiden kant med Närpes-dialekten,. blIvit I våra händer. lUan planerar att Trygve: Ja, det tinDs ju ett van vid den. Ändå är den ett frå bilda en ~n grupp vid SöFF. barn Inom varje människa. Det getecken för mig. Asch, det här är Ingenting att är synd att man inte släpper som osolidariskt att inte alla var berätta om. Det har gått bra, fram det Ibland. Det kallas för med. regression och vi behöver det då och nu kan jag ju svenska. Denny: Det bästa inslaget var och dä. nog timmen med dagheITl-'lbarnen. Christina: Jag upplevde det Anne och Johanna Christian: Diaserien om lek platser var Inte heller Ula! Trygve: Hur upplevde ni vår _--------------------------:: U-LANDSVECKA ? Denny: Jag tyckte att alla tre dagarna var bra. Boel: Jag tyckte att Håkan Hellberg var bäst (för att han

Eleverna ut i Närpes

under en projel{tvecli3

D Den sista veckan I mars, den 19. 3.-23. 3. skall SÖFll' ut I Närpes. Det är frågan om en tntensivstudievecka eller projektvecka. Då får studeran dena omväxling till sitt vanli ga skolarbete, och de får jobba på mera praktiskt sätt, t.ex. med intervjuer och undersök ningar. Man har lInjevlB olika ar bets!lPpglfter. Samhällsped'igo giska linjen skall SY98la med kommunala och ungdomspoli tiska frågor. Språklinjen har till uppgift bl.a. att ta reda på

hurudana språkkunskaper in vånare i Närpes har och huru dana möjligheter det finns att studera fr~de språk. SöFF:s "konstlInje" dvs. praktisk-estetiska linjen skall arbeta med uppgifter I an knytning till konst och kultur. De blivande daghemsbiträdena skall undersöka situationen In om barndagvärden I Närpes och de bäda vårdlinjerna skall syssla med hälsovärdsfrägor. Merkantila linjen skaIl arbeta med ett handelsprojekt. Johanna

Vårens nya

• leans •

•

~t.'""~~ ...~t.f. O\.v~ • \.,..~ •

LOJS

LEE • JEANS MACHINE

Ocks6 halarmodener

Torsdagen den 8

ii S T E R 8 O.

mars 1979

Jag ska berätta litet om volle ybollmatchen mellan Norr valla och SöFF. För den som inte såg den . Fast nog fär de som såg den också. läsa det här. Om nägon över huvud taget vill göra det. Ah! Vilken Idotisk bör jan på ett kåserI. Men på nå· got sätt måste man ju börja. Nåja, Norrvalla-flickorna ha de utmanat flickorna på SöFF till volleybollmatch. När de

kommer hit, har de av någon anledning inget lag med sig! - Så det blev match mellan pojkarna I stället. SöFF hade förstås en flicka med i laget på grund av den stora pojk bristen, som råder här. Okej! Matchen skuIle börja Publiken var samlad. propp· fullt överallt där de inte var I vägen . Och där de var I vä gen . . Domaren satt uppflugen på ett bord på scenen, och bred vid honom satt poängrälmaren. Spänningen var hög. Lagen hade varsin boll som de sprang omkring och fjantade sig med.

.'l I S

1\', P O S T E l'oi

-----------------------------------

Det kallas uppvärmning, tror jag

Så. äntligen sl!.Ulle de börja då. Den första serven gtck av från Norrvallalaget. Bollen for upp i taket med dunder och brak och sedan som ett skott rakt ner i golvet. - Norrvalla .eleverna var tydligen inte va na med SöFF: s läga tak I gymnastiksalen . . . Så var det SöFF:s tur att serva. Servaren var sil. upp

hetsad av nervositet, att han klämde till litet för kraftigt. Bollen for tvärs genom salen och "lämnade" Inklämd mellan två ribbor I ribbstolen. AM, vilken match! Publiken vrålade Hejarklackarna ropa de I mun på varandra· och för· sökte överrösta den andra Somliga av hejarna är hesa än i dag. Så fOl-tsatte matchen, och på något underligt sätt lycka ·d es SöFF vinna över det väl tränade Norrvalla-Iaget med

Vargungar från Spejarna i Gk by dricker saft och äter grisareftcr spåt·ningen. (Bild: Robert

Wiik)

..~coutträff •

f(arleby Ater en gång firade scouter na Tbinking day till minne av Lord och Lady Baden-PoweIl. Enligt traditionen firade

3-1.

A. M. S.

h:obstad festen tillsammans. I dare. Seniorerna hade ordnat år var det spejarna i Gkby med utespårning i stil med Af rikas stjärna. Man fick traska i tur att anordna festen. fram i snön från kontroI; till . Det var tillsammans 75 per-I kontroll. Va:-je pa~lI fick en soner som på torsdagskvällen resescheck pa femtIO mark, och i förra veckan saml3des i Kar- det gällde att ta sig från a till leby svenska högstadium. Tre g och använda så lite pengar kårer representerades: Spejar- . som möjligt. na i Gkby, Jakobstads sjöscou- ' Man fick själv välja rutten, ter och Jakobstads flickscou- och det fanns olika priser på

~______________~~~==============================;=~~_sco==~u:te::r:n:a~i~K::B:r:le:h~y~o:c:h~J~a~-~t:e~r~.~D~å=·r~f:a:n:n:s-=Be:n:i:o:r:e:r~o:c:h~l:.e- sträckorna. På vägen kunde -

är ''l{okkolabo'' och för att han pratar så fängslande). Gunilla: Ja, jag tyckte nog bra om hans inslag. Det var nog verk!igen intressant att höra från Papua, Nya Guinea och Afrika Christina : Jag tyckte om alltihopa. om Kina.sklldringen och också om Karl-Erik Borg ·och Ole Holmberg som presenterade den nya miljörörelsen Framtiden I vII.· ra händ er . Trygve: Hur upplevde ni HALSODAGEN ? Denny: Köket gjorde bra ifrån sig, men kökspersonalen borde ha fått vara med också om föreläsnlngarna. Camilla: Jag tyckte nog att rö-

FOlkh··.ogskOlorna S··FF mottes pa . O

22 februari . Man ha<l€ ett riktigt sketcher. Bland de medverkande

program och en volleybollmatch mellan SöFF och Norrvalla. l Skolorna "droppade In" mellan 12.00 och 13.00. De mottogs av D österbottens svenska fOlkhög-[lärarna på SöFF, med rektorn , sk.olor sam~des .till en traditionell Trygve Erikson I spetsen. Däref traff på SOFF l Yttermark den ter bjöds alla på kaffe och sedan blev det samkväm med varierande reläsningarna kanske blev· aning program. en för teoretiska. Varje skola hade något att bi Anne: Jag har provat på att dra med. Kristliga. folkhögskolan fasta nu men det värsta var att i Nykarleby, Evangeliska folkhög jag började fä mardrömmar. Jag skolan I Vasa, Fria kristliga folk bara drömde om mat. Men jag högskolan I Vasa och Norrvalla ska nog prova Igen. ha<l€ sAng och musik på sitt pr() Det kan bara tilläggas att på gram.. /lnternatet började grOdaar I mängd Teater bjöd Lappfjärds folkhög spira upp efter hälsodagen. skola på. Kronoby folkhögskolas Vid protokollet: T r y g ve och SöFF:s bidrag bestod av ••

kan särskilt nämnas Pedagogik· kören (Evangeliska folkhögskolan) , Mimmi Nylund (FKF) · och Jan-pe~er ~yqvlst ~Norrvalla). De ~åda sl~tnämnda bidrog med soosång tIll gttarr.

man hamna ut för bovar som tog pengarna. Hade man riktigt tur och hittade Afrika-stjärnan kunde man fördubbla sina in komster. Förutom de vanliga scout händigheterna gällde det att ! bygga en människopyramid. Det var dock ingen som vågade

Mellan programnumren passade sig på denna. rektorerna för de olika folkhög. Alla åtta patruller var myc skolorna på att presentera sin ket jämnställda, alla hade från skola. 2 till 4 mark då de kom till må let. Efter spårningen var det Slutligen kom då det, som kan skönt att komma in och dricka ske bidrog med mest spänning: , varm saft och äta grisar. Volleybollmatchen mellan Norrå f I Spejarnas k rche Jeanette valla och SöFF. Efter ett mycket Slotte talade allvardsord. Då inspirerande l!Ipel vann SöFF med hon talade gick scouterna runt 3-1. och satte in en slant åt Thin kingday-fonden. C h r I s t I n a och G u n I I I a Marie

NU KAN DU ÅTER BESTÄLLA DEMI ÖP:s populära "Iand vi ha ändå" dekal och pla kat har nu blivit tröia. För bara 25 mark får du en vit, kortärmad T-skiorta av känd Terituote • -j}oå>~ " kvalitet med märket i blått och rött. För 50 mark ~Ii;~f får du en långärmad college-tröja med samma \-:~,t:;, v-.?'v ~ • . ~\.~. . märke. " .... ~. \. 'f:' f ~'[;g,~;,"<'"'.::J~:ff"~~ i Till priserna tillkommer postningskostnaderna.

\' .

\>0.

", . "

#-.'-' ', .,.... .. " .

:" ' ~~~r~~~ r-_:-~_o-g_r-I:-:"t:-:-~:-t:-~-:-:-:~-:I-:-~-:-:-ö-:.-s~-:-~-I-:t-:-I~-9~if~t~e~r~ - :-_-:-:-~-en----------------

----------------------------1 ___ st collegetröjor 6 SO,-+ post avgifter Storleksönskem61:--- (dam 34, 36, 38, 40, 42, 44) _______ (herr 46, 48, SO, 52. 54, 56) ______

ss Skicka iväg kupongen till ÖP, Pb 27 Jakobstad

68601

öSTERBO'l'TNISKA POSTEN

Torsdagen den 8 mars 1979

BOKEN

RENT TEKNISKT D PARALLELLT med di verse politiska och juridiska diskussioner rörande en ge mensam Nordisk TV-satellit - Nordsat, pågår utrednin gar av mera teknisk natur på olika platser i världen. In ternationella försök med di rektsändande TV-satelliter har bl.a. gjorts i USA och Kanada. I Japan planeras ett flerkan a lssy stem till i bör jan av l S80-talet. Likaså kommer det sannolikt att sändas upp en tysk satellit någon gång 1982-1983. Man räknar med att signa lerna från den åtminstone skall kunna tas emot i Dan mark och sydligaste tredje delen av Sverige. Oberoende hur det går med Nordsat, kommer ändå intresset för satellit-TV att vara stort i Norden, efter som man kan räkna med att kunna ta emot sändningar från andra satelliter. Mark mottagare i prototypsutfö rande har redan i över ett års tid funnits hos holländs ka Philips, engelsl[a Mullard och ett antal japanska bo lag. Flera nordiska industri er håller också på med kon struktionsarbeten och i bör jan av 1980-talet borde man här kunna konstruera mot tagare till konkurrenskrafti ga priser. D

ENLIGT PLANERNA för Nordsat, kommer satel liten att placeras i en geo stationär bana, dvs. den sänds upp i en bana ungefär 35.000 km ·ovanför ekvatorn med en omloppstid på 24 timmar. På det sättet kom mer satelliten, för en be traktare på jorden att stå stilla på himlavalvet. Från marksändare sänds program-

men upp till satelliten, var ifrån de med hjälp av rikt antenner återsänds som an tennstrålar med relativt be gränsade täclmingsområden. För -Nordsats del räknar man med två områden, det väst- respektive östnordiska täckningsområdet. Det öst nordiska omfattar Danmark, Finland, Norge och Sverige och planeras för åtta kana ler. Det västnordiska, som täcker Grönland, Island och Färöarna planeras för fem kanaler. Var och en av kanalerna kan användas för ett TV

De befbtliga individuella TV-mottagarna måste vid direkt mottagning komplet teras med en utomhus- och en inomhusdel. Utomhusde len består aven skålformad s .k. parabolantenn med ett mikrovågshuvud mot vilket de inkommande signalerna reflekteras. Dessutom består utomhusdelen aven frek vensomvandlare och en för stärkare, eftersom satelli tens 12 GHz-signal inte di rekt kan ledas via koaxial kabel utan att avsevärt däm pas.

SATELLITMOTTAGA RENS inomhusdel, en liten "låda" ovanpå TV-appara ten, kopplas tillsammans med de vanliga TV 1 och TV 2-antennerna till motta~ garens antenningång. De . vanliga programmen tas emot på vanligt sätt och sa tellitprogrammet på en ny tredje kanal i mottagarens kanalväljare. Val m e Il a n satellitprogrammen görs däremot på inomhusenhe tens kanalväljare. En komplettering aven befintlig mottagare skulle med dagens penningvärde kosta under 2.000 mk. För mottagare anslutna till cen tralantennsystem är grund . tanken att ingen individuell tillsatsutrustning skall behö vas. De tillgängliga pro grammen skall direkt kunna väljas med mottagarens ka

nalväljare. Likaså kommer

framtidens TV-apparater att

ha en inbyggd inomhusenhet och alla kanaler kan, också

vid individuell mottagning, väljas direkt med mottaga rens egen kanalväljare.

Satellit-TV

program eller 12-16 radio program. Den bildkvalitet som man får via satellit sändningar, kommer tack vare de moderna tekniska konstruktionerna att vara överlägsen vanliga uhf/vhf sändningar. Likaså kommer radiosändningarna beträf fande ljudet att vara av mycket hög kvalitet.

D I DE FLESTA FALL be räknar man kunna ta emot satellitsändningar direkt via individuella mottagaranten ner eller centralantenner. På Grönland och på sådana or ter, där lokala terrängför hållanden skymmer fri sikt mot satelliten kommer sänd ningarna, av tekniska och ekonomiska skäl, att tas emot semi-direkt. Detta in nebär att satellitprogrammet mottas aven större mark

station, som återsänder det

på UHF, på samma sätt som med dagens jordbundna sys

tem.

Kanske är det just "tokig heten" som gör Vonnegut till- . talande. Vonneguts "onorma la" värld säger något om vår "normala" värld. Det är I den förlängningen av Vonneguts historia man hittar guldkor nen. Begrunda till er.empel hu vudpersonens och hans systers - de tokiga neanderthalolder nas - upplevelser under för visningen till den gamla herr gården "mitt bland hundra sexti tunnland äppelträd på en bergstopp vid byn Galen".

• Hå hå, suckar Kurt Vonne gut på var och varannan sida I sin senaste bok, Slapstick. - Hå hå, säger jag också när jag har läst igenom bo ken. Jag vet Inte om boken är bra eller dålig. Men den går att läsa på något sätt, fak tiskt Men bra eller dålig? - Hur ska jag kunna veta det? • Kurt Vonnegut är den där amerikanska författaren som skriver tokiga böcker och är så populä r, att han skulle bli vald till president om college studenterna fick bestämma (det finns en undersökning på

Mera "analys" än så ska jag inte ge mig in på. N j kan ju läsa boken själva - cm ni vå

l Vonneguts värld

gar - och ta del av Vonneguts normalt onormala värld.

det). På bokomslaget (Måna dens bok) berättar Per Wäst berg, att Vonnegut är den mest sålda och högst betalda förfat taren efter Hemingway. Jag vet inte varför jag läser Vonnegut. Att kalla hans böc ker tokiga, är inte all~ att ta 1. Säger jag att jag förstär all ting Vonnegut hittar på, så överdriver jag. - Lik förban nat läser jag hans böcker. Lik förbannat var Slapstick den första bok jag kryssade för, då jag gick med I Månadens bok. Hå hå.

'. Så här säger bokomslaget om huvudpersonen, den hund raårige mannen som bor i vestibulen till Empire State Bullding I ruinerna av Man hattan: "Den gamle mannen är Dr Wilbur Oriole - 11 Swain, en barnläkare som I samarbete med sin syster Eliza (senare deporterad till Mars av kine serna) skrivit historiens mest sålda bok om barnuppfödande. Han är också före detta ame rikansk president, vars kam panjroll var 'aldrig mera en sam!' Den gamle skriver sina memoarer, och det är dessa som utgör största delen av bo ken. Höjdpunkten är hans be skrivning av hur han som pre sident tvingades sälja västra Louisiana till Stewart - 2 Mott, kung av Michigan, för en doHar som han aldrig fisk ."

• År jag ett offer för något slags reklamtrick? Läser jag Vonnegut bara för att han är så vansinnigt populär? Jag vill inte tro det. För det första är det ju rollgt, fak tiskt, att läsa Slapstick. För det andra tror jag mig finna guldkorn I Vonneguts uppoch nervända värld.

Hå hå. BERTEL NYGARD

-teknik i bild VATTb:N

TOK'N

CHRISTER SIMONS

(95) SVENSKA OSTERBOTTENS ..

~lliU~;:i':: ::~.:i::

FO~KHOGSKOLA-FOLKAKADEMI

L ______ J

de MANGA andra SöFF Närpes, Yttermark SKOLA. VALMöJLIGHETERNAS FOLKAKADEMIN ERBJUDER DIG: FOLKHöGSKOLAN ~RBJUDER DIG 348 Fria fortbildningslinjen (17 år) FöLJANDE LINJER: 353 Vårdlinjen II (17 år) 240 Linjen för utbildning -av 310 Samhällspedagogiska linjen, 1-2 år, DAGHEMSBITRÄDEN (minst 16 år) passande för studenter (18 år) 328 Merkantila linjen (16 år) 312 Linjen för utbildning av UNGDOMS 350 Praktisk-estetiska linjen, SEKRETERARE samt UNGDOMS

("konstlinjen") (16 år) OCH FRITIDSLEDARE, 2-arig ut

305 Språklinjen (16 år) bildning (Minst 18 år)

333 Vårdlinjen I (16 år) Ansökan på särskilt ansökningskort som f~ från närmaste arbetskraftsbyrå bör för

studerande som går i grunds kolan insändas senast den 31 m3.rs till Elevantagningsnämn

den i Vasa län, Länsstyrelsens skolavdelning, PB 200, 65101 Vasa 10.

I år väljer Du som mänga

Närmare uppgifter om våra utbildningslinjer får du genom att vår skola, adr. 64220 Yttermark, te!. 962/56 441 . BEGÄR VART NYA PROSPEKT!

BETONG

rin~a

eller skriva till

Trygve Erikson, t.f. rektor

L _____ .J DOM K IZAF'TEIZ N A. MONTEI?AS IZUN"

~f::r~': L ______ J

~ESE~VOA~EN LYFTES

L ______ .-II \(LOTSAI<! !"Å PLATS UNDER

VAl:i!jE:

I<RAFT

OOH

I_______ J

BETONGKLOTSA~

INLÄGGES

IL.

_____ _

LVI'TNiNG. I(LOT&AR. TioiGAI<'E

$A~

NYA . I(LoT

iNCCo}un:5>

L ______ J ViD GjUTNiNG AV PEL ..... k?EN ANVÄNDES

Gl.i D FOR M

S. Il.

-II'

Torsda~en

den 8 mars 1979

öSTERBO '

; l S K.<\ P O S T

I!:.I" SAAB

bytesbilar

Vill du ~älia~ kf)J)3

eJler byta prylar?

_.-ra ,

vw au 1lA1)&. köpa. byta eller "dnka bort olika pryllu.'? DA UD 4U OP:. prylbönl! För tio nuu"k tAr du . . anJIOIW _ bA&'Bt ,,,m rader Cca 20 ord I Att a m - . I prylbOrseD Ar enJ(eJL Du tyller b&.r8 I kli pongeD bar GfldBntör. oetI lIklekar ~ den Ull OP. ~e1llUlt pil

Saab 900 8 d. Sa-'\b 99 GL Super 4 d. Saab 96 L Super .... Saab 96 L . . . .. ..... Saab 96 L . ...... .. . S~ab 96 V 4 . .......

mAAtte belIlAllnIngen "IU'& Inne. rör att annon.qenflkall bJDDa med ver.lla..

I I

ArulOIWeD lObte Delala8 kontant. Sk1cka därt'ör med en Uoman-del eller eD check.

lII&Ddaa

_mma

Prylböraen ar avsedd en<1ast för V"lfatperNOner. Sätt gänIa ut varane prla 1 annonsen, och glöm Inte uppge vart Intresserade skall vända alg, Lex. teletonnurruner,

Klipp

b&rt--------------

JAG HESTALLICR EN ANNONS 1 OA.GICN DEN AN-NUN~

PR~

, I

TORSo

_ ......:..._ ._ ,_ ........,••~...., _ _;_ _ 1. . .- "

. . . ._

. ...

'_._i_ ......... _....,_'_·_r_c....:•• ...._·_I...,_·_·...l_'_

i...·_ _ ,~· ....._

.• • ~_l_ ._,~-.r

...

Adress: ~:

___ ..

~_ · _ · _ ' _

.•• ...... _ I__ :_ ~

[. . ..' _

...... ......_.......___.._......_......!_... _t._ I_ ;"'-••

...... _._....___...___..... _·_·...·..._·...:_._t_ _ ~

___ • _• . . .

-'79 -76 -77 -77 -76 -78

ROL F CÄMNAR SöU! VI BEHöVER EN

INSTRUKTÖR

som sköter den fältmässiga verksamheten tillsammans med Håkan. . Lämplig utbjldning för eller erfarenhet av uf-för eningsarbete och kännedom om österbotten. Den sö kande bör dessutom ha egen bil. Tjänsten kan tillträ das snarast möjligt.

-77

-75 -74

-71 -75 -72 -71 -72

Ansökningshand-lingarna jämte språkintyg riktas till

Styrelsen för Svenska österbottens Ungdomsförbund

(SÖU) r.f., Handelsesplanaden 10 D, 65100 Vasa 10,

senast den 15 mars 1979.

Förfrågningar riktas till förbundets ordförande Leif Rex, tel. 961/56 092 eller till. förbundets kansli tel. 961/11 3572 eller 11 53 72.

-7}

Kristinegatan l Tel. 962-11 500 (mISTINESTAD

Vauxhall Viva -69

Stereo + extra ljus.

Tel. 968-76619.

(lsterhottniska Posten

SVAREN

Jakobstad Hans Finne, Ny karleby Börje Nygård, Kaskö. Helg e FInelI, Krlstinestad I Kaj Nyström. 1 . al, bl och c) Parls, London , 7. al Ivar Lo-Johansson, bl , el M oskva. . Män kan inte våldtas. Århundra 2..a) 9, b) Jupiter, c) Saturnus. dets kärlekssaga. I 3 . a) 1965, b) Vaneouver, c) 8 . al , bl och cl Kalevaladagen, Vancouver och N ew York. 4. a) Bulk, b) Ro-ro-f a rtyg, c) Mors d a g, Försvarets flaggfest.

österbottnisk ungdomstIdnIng

Jakobstact. i"inland

Medlem alf Udntng arnas

förbund

I Savannah. 5. al Francisco Franco, bl Juan Ii Carlos, e) Adolfo Suares. I 6. a) Karleby - Esko Lankila,

ridningen utkommer var.1f'

torsdag

Redaktör

och ansvarig utgivare

PER· ERIC ANDERSOr-'

H.edakUon Jakobsgatan 13,

JakoblItad. tel. 96'/ - 1;:;555

Postadr-ess PB 27,

d!l60.1 Jakobstar

9. al T a ppara, b) Kärpät, c) Jokerit. 10. al Carl Mesterton, bl NIls Brandt, c) Stina.

Redaktör I Vasa S-I!}. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-11 a,',; 2:.

I=tedaktör I Sydösterbotten

BerteJ Nygära.

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-65 tf> Id

Trafikskolorna i Jakobs'ad

POlJtadr.:

PrylböraeD ORterbottnlRka Posten PB 27 6M601 JakObBtad

Lediga platser

1 ....._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _...

Jac bifogar 10 mk "edel/check. Am--.n Ar:

Oy KRIMO

III

•••••••••••• _ ••• ...............

(VaG loG textal) ... _ :... _

Naum:

ÖVRIGA GODA. BYTESBILAR : Fiat 128 4 d. .. . ...•. Fiat 127 . ........ . F iat126 . ....... .. Fiat 128 .. . ..•. " . Toyota Carina . ...•• Toyota Mark (I Datsun 1600 . ...... . VW 1300 . . ....... . Polski Fiat.125

Trafikskola HALBIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kana lesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. .8, tel. 13003

REl.>AKTIONSKAUE .

Alt Snellman, ordföraDde,

Margareta Smeds, LeU Rex,

Chri:stel Holmström, Harriet

Linde löt, Boy Wlstbacka. Tore

Snlckars. Karl-Gustav Olln.

t>RENUMERATIONSPRIS

Stor-Klas och Lill·Klas Jr/G STOD I

OCH TANKTE

PS flr1l7T NÄR

EN FULLKOMU6 FRÄM LING (I(..JTl: sil RJLLKOMLlG) KOM OCH (;(LRPPRDE: TILL ME:;!

NEJ TACK! J Re.

1979 Helt ar ..... . .•. '~ ." ._ lialvt är .. . .... _ _ _ ~ kandina vten ._ ~ _ ._ Lösnummer ......... '_0 . ..

G- P- ME~ JJlrE I F-RRI\<1MRAJ06 , MÄN~/Sl.(OR GöR·

:lo, 17,

~,-

-.80

ANNONSMUTTAGNING

SöU :s kansli. Vasa. (el. 961-11 3572 ocn Il 5372 öP :s AN NUNSl'J ANS'!

::;tJg Gunnal

lakoDsgatan 13. Jakoostaa.

tel 967-11 !l27

i\.nnonsel OÖl Lnläl/m~ ienll8t mändag kl. tf' KASSA UCH HUKFOR1NG

.Jakoosgatan l3. JakoblItad. tel 967-t3555

,\.NNUNSP Rll:> texten .... H' • .• •• • .• •• :./.ao t!:ttel texten ....... .. .. . 2.10 Bestarna olats -.20 pet mm

",' AKliAN NUN :::> l:-.: 1·

MIOIIIIU!torlell lUt UUIl. Ull ,agg lJpru. .ao ~pmm ocr ra rg "' or' " nID~sspaa e D per rac l. Jst"rOotlnlsKa Poste1 .. n." "a· rar lOtt' "Or e ~ ~Ka(1" ~Ol/ ' till · ro g'M.:-'

~ nnf)n:4ef

",om

lIlrl n g-t....

ellel ~om pa grun a !LV post· 'or"emng tnt!' Införts . oerärt numm e r

Jakoos~ac1s

lTyckerl oc r l'I<lmngs

AktiebOlag, JaJtobsta<l 11179

_1_.6___________________________________________Ö_S_ _T_E_,_R_B_ _ O_T__T_N__I_S_K__A__P_O _ _S_T_ _E_N __.__________~____~___T_o_n_d_a~g_en___den 8 man 1979 .

1111111 DII1111IIU1111111111111111111111111111 II 11111111111111111111111111111111111111111 t 1111''UUIII UIII'III Ull Itlllllll' 111111 II mUIII t I IlUIIIIII tlllllll' t tU 11111111. "II t 11111II111!Il mt 1111111 ni I tU 11111111111111 011111111 II II

----

I;i

g 5:

En flygresa hette Terjärv skolM pjäs/sketch. Martin Kurt~n bedömde så här: - Temat är aktuellt, det handlar om barn som blir äthutade av oförstående (ör äldrar. Scenlösningen var begränsad, och det var ba,ra barnet i pjäsen som fick fritt spelrum. På det sättet blev textcn viktig, Inte agerandet på scenen. Hur hade det varit att använda dialekt i stället för högsvenska?

Teatergruppen ZIT från Jakobstad deltog med ett grupparbete, Johans fö delsedag. - Ni har inte gjort det lätt för er, sa en av domarna, Lasse Hjelt. Det är svårt att spela personer som år mycket äldre än man själv är. Domarna berömde iiildå gruppen för fina skådespelaJ'prestationer, särskilt Johan själv, Johan Fagerudd.

-Mikael enda svenskspråkiga

_som fick plats till riksfinalen

MIKAEL öSTMAN från Pedersöre får åka till Uleåborg och riksfinalen i Ungdomens

konstevenemang den 6--8 april.- Mikael var den enda svensksprål'iga delta,garen sO,m gick

vidare från länsfinaJcn. Ingen av de svenskspråkigs teatergrupperna lyckades placera sig.

Länsfinalen som hölls i Teuv&, blev en tung tiIlställning som höll på till långt in ' på

kvällen.

Mikael ÖSiman läste Frö dlings IDtt ganunalt berg troll. Han gjorde det enligt

domarna mycket nyanserat. -- Mikael kunde använda olika röSltlägen för att ut-

Domarna ansåg också att både tempot, rytmen och gesterna i Mikaels framfö rande på ett fint sätt speg lade diktens innehåll.

Mikael östman går till riksfinalen gammaJt bergstrolL

Mikael får i sin klass sällskap till riksfinalen av Helena Hämäläinen frårl VimpeIi. I muntlig framställ . ning för ungdomar mellan 17 och 24 år segrade Marja-Leena Ruha, Lappo och Tarja Maarit Takalampi, Ylihännä. - Siv Gripström, Kronoby uteblev från läns finalen. i

ffieåborg

med

Ett

trycka olika känslor, och växlingarna mellan lugn och förtvivlan var bra framhäv

da, säger en av -domarna,

Ulla Launonen.

I klassen teater under 16

Oravals lågstadium framträdde med ett .längre bidrag, Ras mus, Pontos och Tok~r . Martin Kurt~n: - {den att måla dekoren på plastdukar var bra, mlin lltefacklij8Jp' hade varit önskvärd. Det var modigt att gripa sig ,an ett så 'långt och hårt program. I det fortsatta arbetet borde ' man tänka igenom de olika situationerna mera . och Wldvika att bara läsa in replikerna.

år deltog fem svenskspråki ga grupper. Ingen av dem lyckades gå vidare; Till riks finalen åker Kalevan . Nuor ten teatterikerho från Vim peli. I klassen 17 till 24 år representeras, länet i .finalen av Ykspihlajan Työväen näyttämö från Karleby.

I muntlig framställning

grupp segrade Härmänkylän miOrisoseura från Alahärmä i klassen under 16 år och en grupp gymnasieflickor från Alajärvi i klassen 17 till 24 år. Nupin Napit från Yli härmä går till riksfinal klassen för dockteater.

55 _

~ -= __e

BERTEL NYGARD

: ~

El.... '" of... mig h,tte .....tngby , ......._ bId_ , ...,....... ......, Hjelt gav den här väglmsten: _ Ni har nått långt med er "tYJlteater". Personerna i pjäsen var verkliga "riv_ järn". Vad som kupde förbättras är "sscennärvaron'. Ni borde tänka på hur ni rör er på scenen och att ni inte svänger ryggen åt publiken. Pjäsen är lite gam_ maJdags, och också här skulle det kanSke varit bättre med något som Ugger skådespelarna närmare.

m,.

N • ....,.' ,,",la ' ' ' ' ' Nyka'''by tä.lad. N' ...pct, De. bIA b\o=,.. Martin Kurt~n gav vägkost för det fortsatta arbetet och sa bland annat: - Den gamla, historiska miljön har gett gott. spelrum förr fantasin, bland annat l fr.'i.ga om dräkterna. En deJ ljudeffekter och annat kunde ha utvecklats mera. Själva pjäsen är en moralitet som kanske har förlamat och begränsat agerandet på scenen. Hur vore det att någon gång pröva. på en helt annorlunda pjästext ?

111""IIIIIII II U III III II i ~

ffUlIlJlIJlIIJU 111111111111111111111 IIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIII 1II II ItU 1IIIIIIIIIIIIII1I1II1II1111IItllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII III UlllllllllllllllllllllltIlIIJllllIIlIlllIlIlIlIlUllIlIU1