UNGA MÄN PÅ TILJAN
Hur i all världen?
Wasa Sångargille sjunger pojkbandsmusik? Dansar och showar. På Ritz.
Alldeles riktigt. Och vi är jätteförtjusta!
Young Men At Ritz är det mest spektakulära projekt vi tagit oss an i WSG. Och det vill inte säga litet.
Varför just pojkbandsmusik, undrar du kanske.
Svaret har flera dimensioner: vi vill ständigt skapa nytt, locka nya unga sångare och bjuda publiken på också oväntade upplevelser, sådana som visar att manskören är ett förträffligt instrument, som kan ta också de mest oväntade gestalter. Som kan bygga konserthelheter som intresserar och attraherar.
Kan vi dessutom hitta teman och upplägg som belyser och bottnar i att vi faktiskt är män, finns ingredienser att skapa unika produktioner.
Under åren har vi gjort REVOLUTION!, exponerat Mannakraft och överskridit genrer i BaRock. Och just ikväll är vi unga män.Vi sjunger, vi dansar, vi lever.
Vi har gjort resan fram till ikväll i fantastiskt sällskap:
Mikael Svarvar - som vi haft privilegiet att jobba med i många projekt – har gjort hela åtta ypperliga arrangemang och leder vårt jättehäftiga band, Anders Sjölind (han som spelade flygelhorn i vår produktion Katedralen) har skrivit fem arrangemang, Johnny Nordström, som sitter bakom en klaviatur på scenen, tillsammans med fullblodsproffsen Janne Hyöty, Patrick Lax och Marcus Söderström, har arrat I Get Around.
Isa Lindgren-Backman är med oss igen (senast i BaRock) och står för kvällens sprakande koreografi och Jakob Löflund för ljus och ljud.
Kalle och Silas Lorentz dansar, liksom körens egna parketthjältar.
Säg ännu välkommen till strålande Filip Vikström. Vilket gäng!
Och kören!
Mycket har jag upplevt med Gillet, men engagemanget, glädjen och envisheten under många och långa övningar denna vår är något vi inte varit med om förr.
Och det vill inte säga litet.
Alla ni Young Men: ni är alldeles unika.
Välkommen hit ikväll! Tack för att just du kom!
NUORET MIEHET LAVALLA
Miten ihmeessä?
Wasa Sångargille laulaa poikabändimusiikkia? Tanssii ja esiintyy. Ritzissä.
Aivan oikein. Ja olemme todella innoissamme!
Young Men At Ritz on kaikkein näyttävin projekti, jonka olemme tehneet WSG:ssä.
Eikä se ole vähän sanottu.
Miksi juuri poikabändimusiikkia, saatat kysyä.Vastaus on monitasoinen: haluamme jatkuvasti luoda uutta, houkutella uusia nuoria laulajia ja tarjota yleisölle myös odottamattomia elämyksiä, jotka osoittavat, että mieskuoro on erinomainen instrumentti, joka voi ottaa myös odottamattomia muotoja. Joka voi rakentaa konserttikokonaisuuksia, jotka kiinnostavat ja houkuttelevat.
Jos lisäksi löydämme teemoja ja lähestymistapoja, jotka valaisevat ja pohjautuvat siihen, että olemme miehiä, on aineksia luoda ainutlaatuisia tuotantoja. Vuosien varrella olemme tehneet REVOLUTION!:n, tuoneet esiin Mannakraftin ja ylittäneet genrejä BaRockissa. Ja juuri tänä iltana olemme nuoria miehiä. Laulamme, tanssimme, elämme.
Olemme tehneet matkan tähän iltaan upeassa seurassa: Mikael Svarvar - jonka kanssa meillä on ollut etuoikeus työskennellä monissa projekteissa - on tehnyt peräti kahdeksan erinomaista sovitusta ja johtaa mahtavaa bändiämme, Anders Sjölind (joka soitti flyygelitorvea tuotannossamme Katedralen) on kirjoittanut viisi sovitusta, Johnny Nordström, joka istuu lavalla koskettimien takana, yhdessä tosiammattilaisten Janne Hyötyn, Patrick Laxin ja Marcus Söderströmin kanssa, on sovittanut I Get Aroundin. Isa Lindgren-Backman on jälleen kanssamme (viimeksi BaRockissa) ja vastaa illan säihkyvästä koreografiasta ja Jakob Löflund valosta ja äänestä.
Kalle ja Silas Lorentz tanssivat, samoin kuoron omat parkettisankarit.
Sanokaa vielä tervetuloa loistavalle Filip Vikströmille! Mikä joukko!
Ja kuoro! Olen kokenut paljon Gilletin kanssa, mutta sitoutuminen, ilo ja sinnikkyys monien ja pitkien harjoitusten aikana tänä keväänä on jotain, mitä emme ole ennen kokeneet.
Eikä se ole vähän sanottu.
Kaikki te Young Men: olette aivan uniikkeja.
Tervetuloa tänä iltana! Kiitos, että juuri sinä tulit!
Program – Ohjelma
Maurice Starr Hangin´tough
New Kids On The Block
Arr./Sov.: Mikael Svarvar
Max Martin,Anders Carlsson I want it that way Backstreet Boys
Arr./Sov.: Mikael Svarvar
Solo: FilipVikström
Ronan Keating, Eliot Kennedy Picture of you Boyzone
Arr./Sov.: Mikael Svarvar
Solo: FilipVikström
Brian Wilson, Mike Love I Get Around Beach Boys
Arr./Sov.: Johnny Nordström
Solo: Mindre grupper ur kören
Kristian Lundin, Joel Schulze Bye Bye Bye NSYNC
Arr./Sov.: Mikael Svarvar
Solo: Matias Jungar
Gary Barlow Back for good Take That
Arr./Sov.: Mikael Svarvar
Solo: FilipVikström
Solo: Niklas Martois, Mats Sabel, Magnus Stenström
Bulent Aris Get down Backstreet Boys
Arr./Sov.: Mikael Svarvar
Solo: Lars Ola Liavåg, Magnus Stenström
John Bristol,Wade Brown Jr, David Jones Jr Love me for a Reason The Osmonds
Arr./Sov.:Anders Sjölind
Solo: Mindre grupp ur kören
Andrew Lloyd Webber No Matter What Boyzone
Arr./Sov.:Anders Sjölind
Solo: Peter Haldin, Jan-Erik Hinds
Mick Jackson Blame It on the boogie The Jackson 5
Arr./Sov.: Mikael Svarvar
Solo: FilipVikström
Jörgen Elofsson, Pelle Nylén, David Kreuger, Per Magnusson My Love Westlife
Arr./Sov.:Anders Sjölind
Solo:Thomas Höglund
Jessica Agombar, David Stewart
Dynamite BTS
Arr./Sov.:Anders Sjölind Solo: FilipVikström
Britt Lindeborg,Torgny Söderberg Diggiloo Diggiley Herreys
Arr./Sov.:Anders Sjölind Solo: Fredrik Kullberg
Louis Tomlinson, Julian Blunetta, Jamie Scott, John Ryan Story of my life
One Direction
Arr./Sov.: Mikael Svarvar Solo: FilipVikström
Medverkande / Esiintyjät
Solist/solisti: FilipVikström
Körsolister/Kuorosolistit:
Andreas Björkholm, Peter Haldin,Tommy Hammarberg, Jan-Erik Hinds, Kaj Holm, Dan Häggblom,Thomas Höglund, Matias Jungar, Fredrik Kullberg, Lars Ola Liavåg, Niklas Martois, Roland Mattbäck, Jens Mitts, Mats Sabel, Nils-Eric Sahlström,Toni Sjöblom, Magnus Stenström, Kim Westerlund, Orkester/ Orkesteri: Mikael Svarvar, Johnny Nordström, Patrick Lax, Janne Hyöty, Marcus Söderström
Dansare/Tanssijat: Kalle Lorenz, Silas Lorenz, Ur kören/kuorosta: Johan Ekman, Kaj Holm, Jens Mitts, Kim Westerlund
Dirigent/Johtaja: Stefan Wikman
Koreografi/ Koreografia: Isa Lindgren-Backman Ljus & Ljud: Jakob Löflund Tekniska effekter, video: Simon Staffans Grafisk design: Jimmy Pulli
Programblad: Jimmy Pulli, Nils-Eric Sahlström, Stefan Wikman
Inspicient: Mathias Smeds
Intendent: Dan Häggblom
FILIP VIKSTRÖM
FilipVikström är uppvuxen i Österbotten i Larsmo. Han har alltid musicerat och lyssnat på musik. När han var liten var det mycket visor och folkmusik via hans pappas dragspelande. Genre’n skulle sedan växlas till hårdrock, antagligen inspirerad av hans äldre bröder.
Från tonårsåldern spelade han i rockband för att senare jobba som trubadur i många konstellationer med sången, gitarren och pianot i centrum.
Filip fick blodad tand för musikteater och gjorde sin debut i musikalen "Natten är ännu ung" (2015). Han utbildade sig till sångpedagog vidYrkeshögskolan Novia, (2015-19) och sedan till musikalartist vid Högskolan för scen och musik i Göteborg. (2019-22)
Vikström har efter avklarade studier framför allt jobbat som frilansande skådespelare, sångare, pianist och musikrepetitör i Sverige. Han har de senaste åren medverkat i ett stort antal produktioner och var senast keyboardist i musikalen "Nattexpressen".
Min koppling till boybandsmusik:
“Jag har inte tidigare lyssnat aktivt på boybandsmusik. Däremot har jag ett rätt så tydligt minne av att jag omedvetet fullständigt förstör min äldsta systers försök till att filma in när hon sjunger en låt av Backstreet Boys. Det här utspelade sig för kanske 25 år sedan och då tyckte jag det var viktigare att högljutt och ohämmat återge ljuden av olika pokemonkaraktärer än att min syster skulle sjunga Backstreet Boys.
Jag får som tur är ta del av och utforska boybandsmusik ordentligt tack vare min medverkan iYMAR- konserterna.
Jag har upptäckt att även boybandsmusik är en väldigt bred genre som sträcker sig ganska många år tillbaka när man tar sig en närmare titt. Inom genre’n ryms mycket som jag uppskattar. Allt från smäktande ballader med teman som kärlek, avsked och svek till svängiga låtar som får mig att omedvetet börja fuldansa.”
MIKAEL SVARVAR
Mikael Svarvar är hemma från Kvevlax men nu bosatt i Larsmo. Han är musikmagister från Piteå och jobbar som lärare, pianist, sångare och arrangör. Han har turnerat flitigt och agerat kapellmästare i en stor mängd produktioner på scener och vid inspelningsarbeten. Fyra egna album har det blivit under åren. Mikael har ett brett musikaliskt spektra med samarbeten över musikaliska gränser. För närvarande är han lektor i musik vid Novia samt ordförande för delegationen vid Svenska Kulturfonden.
“Begreppet ”Boyband" är ett koncept i musikproduktionen som för mig andas 90-tal. Den välpolerade sången och musiken matchas med effektiv scenisk framställning, en paketering som inte varit särdeles intressant för mig, som inte tidigare berört mig i dess uttryck trots att jag kunnat uppskatta hantverket bakom produktionerna. Lätt motvilligt tackade jag ja till att arrangera flertalet sånger för denna konsert med Wasa Sångargille. Genom arbetet upptäckte jag nya kvaliteter i låtarna och jag vill även ge sångerna i viss mån en ny dräkt, gestaltade av körens djupare mångfald av röster.
Sångerna är en tidsmaskin som genom musiken bygger gemenskap och samhörighet. Under våren har jag fått ta del av körens engagemang, entusiasm och sångarglädje. Jag är säker på att ni som är här och lyssnar kommer att dela denna glädje med oss.”
JOHNNY NORDSTRÖM
Johnny Nordström är en pianist med rötterna i Pargas men bor numera i Kuni, Korsholm. Han har musikpedagogexamen och jobbar som timlärare, bl.a. vid Kuulainstitutet iVasa. Han är också aktiv frilansmusiker och har uppträtt med både inhemska och utländska artister. En mångsysslare inom rytmmusiken som ofta syns på de österbottniska konsert- och teaterscenerna. Han komponerar och arrangerar musik som beställningsarbeten och har även givit ut egna soloalbum.
Om Boyband:
“Jag har aldrig lyssnat aktivt på genre’n, men då jag som musiker tagit mig an musiken har jag fascinerats av hur mycket starka och tidlösa melodier som gömmer sig. Det väcker många gamla minnen till liv.”
JANNE HYÖTY
Janne Hyöty är en musiker, musikproducent, låtskrivare och musikförläggare frånVasa. Han har haft internationell framgång i synnerhet på den japanska marknaden där hans låtar toppat listorna över 30 gånger. Som gitarrist har han spelat med många välkända artister i TV- och teaterproduktioner. Han har också under många år jobbat som rytmmusiklärare. Han har prisbelönats flera gånger och också givit ut soloalbum.
“I mitt jobb som låtskrivare och producent har jag stor erfarenhet av boybands.
Förutom det österbottniska boybandet KAJ så har jag även skrivit låtar åt många kända boybands i Japan, Sydkorea och Kina.
Jag gillar skarpt det “Svenska boyband-soundet” med Backstreet Boys i spetsen. ”
PATRICK LAX
Patrick Lax jobbar som musikpedagog vid Novia. Han är också en aktiv freelancemusiker iVasa med omnejd vid teatrar, inspelningsproduktioner och konserter. Han trakterar slaginstrument av olika slag(!) såsom trumset, klassiskt slagverk och den stora floran av slagverk av latinamerikanskt utsprung. Sin skolning har han fått i Lappfjärd, Hollywood och Los Angeles.
“Min första upplevelse av ett ”pojkband” var när jag hörde gruppen WHAM! (George Michael och Andrew Ridgeley) spela låten ”Wake Me Up BeforeYou Go-Go" på MTV 1984. Efter detta har det funnits många intressanta ”pojkband” som jag lyssnat på. Som musiker har jag alltid varit minst lika intresserad av de bakgrundskrafter, såsom producenter och musiker, som deltagit med sin spetskunskap i stora och framgångsrika ”pojkband” -produktioner. Jag har, precis som alla andra nördar, varit glad att så många av dessa inblandade bakgrundskrafter representerat vårt västra grannland och som via en gedigen musikalisk skolning sedermera gjort sig stora internationella karriärer. Jag tänker på namn som Karl Martin Sandberg (aka Max Martin), Karl Schuster (aka Shellback), DagVolle (aka Deniz)”
MARCUS SÖDERSTRÖM
Marcus Söderström har verkat som professionell musiker och pedagog sedan början av 1990-talet. Han har jobbat i studio- och livesammanhang med nationella och internationella artister, orkestrar, körer och produktionsbolag. Musikalproduktioner på teaterscener, cdproduktioner ochYLE-produktioner har avlöst varandra. Han arbetar som lektor och utbildningsansvarig vid Novia. Han var med och grundade jazzklubben Doo Bop Club iVasa år 1995.
“Min första bekantskap med boyband-fenomenet var när jag i ung ålder spelade i olika cover- och partyband.Vi spelade låtar från Motown-eran, bland annat Jackson 5 som kanske var de största på 70-talet. Vid millennieskiftet kom den moderna eran av boyband, som till exempel Backstreet Boys, med ett helt nytt sound som till stor del skapades av de svenska låtskrivarna och producenterna Denniz Pop och Max Martin. Låtarna var väldigt riffbaserade, där produktionerna var en mix av 80-tals hårdrock uppblandat med moderna loopar och keyboardsound med feta sångarrangemang. Det tyckte jag var fräscht och häftigt!”
KALLE LORENZ
Kalle Lorenz kommer från Sundom iVasa och har odlat sitt dansintresse under lång tid och är en aktiv dansare.
“Jag har dansat hela mitt liv i alla möjliga stilar, allt från ballett och hip-hop till steppdans. Dans gör mig alltid glad oberoende av omständigheterna,”
”Jag tycker att boybanden alltid har en jättestark och bra energi. Från sången till danserna ger de allt de har.”
SILAS LORENZ
Silas Lorenz har i likhet med sin bror dansen som specialintresse och är en aktiv dansare.
“Jag ärVasabo och jag började dansa när jag var 10 år –och jag har hållit på sedan dess. Just nu dansar jag i fem olika tävlingsgrupper”
”Jag tycker att de flesta boybands har en härlig teamspirit, mycket energi och är riktigt underhållande.”
ISA LINDGREN-BACKMAN
Isa Lindgren-Backman är en Karlebybördig skådespelare, sångare och en teaterkonstens mångsysslare.
Hon har arbetat både på och bakom scen vid bl.a.Wasa Teater,Vasa Stadsteater,Vasa Opera, Karleby Stadsteater, och Musikalkompaniet i Umeå, samt studerat teaterkonst bl.a. både hemma i Österbotten och i London.
“Isa minns väl hur dramatiskt det var när Robbie Williams lämnade Take That. När Backstreet Boys slog igenom och hurudan helkroppsreaktion hon fick när hon första gången hörde Sångargillet sjunga "I want it that way".
Att många pojkband nu gör comeback, när originalmedlemmarna är i just den bästa ålder - som medelåldern i Sångargillet är, kan inte vara en slump. Jag trodde mina pojkbandsdagar hade lämnat kvar på 90-talet.Tji fick jag! 2025 är pojkbandens år. I form av Österbottniska män fulla av känsla, hjärta, sång och rörliga höften.
Tack för denna resa, kära Sångarbröder!”
STEFAN WIKMAN
Stefan Wikman, director musices, har varit dirigent och konstnärlig ledare för Wasa Sångargille sedan år 1981 med undantag av några sabbatsår på 90-talet. Han har myntat uttrycket att kören skall vara ”nyskapande på traditionens grund” och därigenom arbeta långsiktigt , systematiskt och seriöst.Tillsammans med idoga sångare i kören har han genomfört denna inriktning.
Kören har kontinuerligt presenterat en nyskapande, bred och utmanande repertoar och stora tematiska produktioner vid sidan av de årligen uppmärksammade och efterlängtade julkonserterna.WSG har under åren med Wikman skapat ett brett nätverk av samarbetspartner, lyckats med systematisk nyrekrytering och ständigt utvecklat övningsmetoderna i kören. Han besitter en outsinlig energi och ett genuint intresse för manskörens konstnärliga uttryck.
WASA SÅNGARGILLE
Stefan Wikman Dirigent/Johtaja
Tenor 1
Nils Finskas
Peter Haldin
Stefan Knipström
Magnus Lervik
Lars Ola Liavåg
Niklas Martois
Mats Sabel
Mathias Smeds
Magnus Stenström
Fredrik Träskman
Ingemar Tåg
Tenor 2
Stig Ahläng
Mikael Blomqvist
Kim Byholm
Jouko Helin
Kaj Holm
Peter Höglund
Thomas Höglund
Hans Kankkonen
Andreas Lawast
Jens Mitts
Johannes Nylund
Roger Nylund
Toni Sjöblom
Simon Staffans
Bas 1
Michael Björkman
Jan-Erik Elfving
Mikael Fant
Thomas Grangärd
Tommy Hammarberg
Dan Häggblom
Matias Jungar
Lars Lönnblad
Peter Polviander
Nils-Eric Sahlström
Johan Smeds
TapioVerronen
Kim Westerlund
Bas 2
Andreas Björkholm
Lars-Erik Dahlbäck
Bertil Eklund
Fredrik Kullberg
Johan Ekman
Jan-Erik Hinds
Roland Mattbäck
Abel Muparadzi
Guy Svanbäck
Martin Wilhelms
Young Men At Ritz – en unik satsning av Wasa Sångargille
”Vilken lysande idé!” Det var min första spontana reaktion då Wasa Sångargilles dirigent Stefan Wikman ringde mig en kväll i januari för att diskutera körens nya produktion. Han berättade att Wasa Sångargille ska göra tre konserter med låtar som gjort pojkband kända. Stefan beskrev projektet som körens största, galnaste och roligaste utmaning någonsin. Eftersom han sin vana trogen också denna gång förberedde sig minutiöst inför ett konsertprojekt, ville han veta mera om pojkbandens ursprung och historia. Majoriteten av låtarna skulle sjungas på engelska och noter var uteslutna. Precis som alla stora pojkband med självrespekt satsar också kören på koreografi och dans. Då repertoaren spikats fick jag glädjande nog frågan om jag kunde tänka mig att skriva några rader om pojkband i programbladet. Jag tackade självfallet ja och här kan du läsa mera om pojkbandens historia.
Pojkbandens ursprung
Pojkband har dominerat topplistorna och fångat fansens hjärtan i årtionden. Men vad är det egentligen som gör dessa grupper så populära?Var har de sitt ursprung? För att förstå pojkbandens utveckling måste man titta på när vi först börjar se spår av sådana grupper – innan termen ens fanns – och hur de småningom blev en självklar del av musikindustrin. Enligt en allmänt godtagen definition är ett pojkband en vokalgrupp som består av pojkar i tonåren eller av unga män. De framför popmusik till en huvudsakligen tonårig publik. Medlemmarna väljs ofta ut individuellt av en redan etablerad musikprofil i branschen. Målet är att sälja. Gruppens låtar, som ofta handlar om kärlek, görs i allmänhet av professionella låtskrivare. En viktig detalj i helheten är en utstuderad koreografi. Även om termen boyband inte började användas förrän
på 1980-talet, har det funnits pojkgrupper åtminstone sedan början av 1800-talet, då afroamerikanska barbershop-kvartetter började uppträda.
1960-talet
Många diskuterar fortfarande också om musikhistoriens mest berömda band The Beatles ska klassificeras som ett pojkband. Ett vanligt argument mot detta är att The Beatles hade mer kontroll över sin egen karriär – de var inte ”fabriksproducerade” – vilket innebar att de inte hade någon utomstående person som valde ut medlemmarna eller styrde deras musik, utseende och sound. Dessa beslut togs i stället av medlemmarna själva.Trots detta ses The Beatles ibland som en modell för det som senare kom att kallas pojkband.The Beatles största konkurrenter när det gällde kreativitet och innovation inom låtskrivande under början av 1960-talet var The Beach Boys. Bandet styrdes under de första åren med järnhand av Murry Wilson, pappa till bandmedlemmarna Brian, Dennis och Carl. I början hade bandet en utstuderad image och sjöng nästan enbart om tjejer, surfing och bilar. Många musikexperter kategoriserar The Beach Boys som ett pojkband, trots att bandets musikaliska primus motor, Brian Wilson, skrev lejonparten av bandets hits. Bandets popularitet ökade med varje utgåva vilket gav bandet möjlighet att utveckla låtskrivandet och producerandet. Murry Wilson blev avskedad som manager i ett relativt tidigt skede år 1965, då bandet tog full kontroll över sin karriär.
Succén med de första The Beatles-filmerna inspirerade regissören Bob Rafelson och tv-producenten Bert Schneider i USA. De skapade en tv-serie om ett band och deras tokigheter. De publicerade en annons i tidningen Hollywood Reporter där de sökte fyra modemedvetna och galna killar i åldern 17–21 för en tv-serie. Annonsen lockade 437 intresserade.Tv-teamet fäste lika stor uppmärksamhet på sökandenas ögonfärg, tänder och hårlängd som skådespelartalang och musikalitet. The Monkees, som med fog kan kallas ett renodlat pojkband, blev en jättesuccé världen över hösten 1966. Precis som The Beach Boys fick medlemmarna i The Monkees allt mera att säga till om något år efter genombrottet år 1966. Populariteten började dala några år efter starten.
Det första bandet som verkligen kan kallas ett pojkband var brödrabandet The Jackson 5, som bildades år 1962. Medlemmarna i bandet var Josephs Jacksons söner Jackie, Tito, Marlon och Jermaine. Fem år gamla Michael Jackson kom med några år senare.The Jackson 5 satsade på att vara så interaktiva som möjligt – de dansade under sina uppträdanden och alla medlemmar sjöng. Denna stil gick hem hos deras stora, unga, kvinnliga publik. Gruppens stjärna, Michael Jackson, började släppa soloskivor 1971, bara nåt år efter att The Jackson 5 blivit stora. Han var ju inte ens tonåring då. Beslutet kom från skivbolaget Motown, familjen och deras management – knappast något Michael själv valde. Mycket av det som blev typiskt för pojkband framöver kom direkt från The Jackson 5, vilket än en gång visar att svarta artister ligger bakom nästan alla musikgenrer och trender inom popmusik.
1970-talet
När The Jackson 5 slog igenom kopierade musikproducenten Mike Curb framgångsreceptet. I början av 70talet skrev han kontrakt med en mormonfamilj från Utah och lyfte The Osmonds på poplistorna. Karriären tog fart redan i början av 1960-talet i samband med att Wayne, Merrill, Alan och Jay sjöng på Disneyland och syntes i programmet The Andy Williams Show på tv. Småningom anslöt sig bröderna Donny och Jimmy och systern Marie till gruppen. Precis som The Jackson 5 satte de sin yngsta medlem i rampljuset – den 13-årige Donny Osmond. Mellan 1970 och 1975 hade The Osmonds tio låtar på topplistorna, fem album sålde guld och deras konserter drog tusentals skrikande fans, främst ur den vita befolkningen. Och precis som med The Jackson 5 gick det inte lång tid innan Donny lämnade The Osmonds för att satsa på solokarriär.
1980-talet
New Edition slog igenom 1982. Musikhistoriker pekar ofta ut bandet som starten på den plötsliga vågen av pojkband som tog fart under 1980-talet. Den första upplagan av gruppen möttes redan 1978 i ett av de tuffaste områdena i den amerikanska staden Boston. Där finslipade gruppen sitt framträdande under dagliga repetitioner. New Edition vann ett skivkontrakt med producenten och den lokala kändisen Maurice Starr. Han skrev och producerade hits åt killarna, som efter en kort tid kunde titulera sig superstjärnor. Bandets huvudsakliga genre var R&B, och de blev otroligt framgångsrika på väldigt kort tid. Den enorma framgången inspirerade Starr att forma en ny grupp, skräddarsydd för den vita befolkningen. New Kids on the Block, som marknadsfördes som det "perfekta" pojkbandet, var en poppigare och vitare motsvarighet till New Edition. Medlemmarna var väldigt unga, den äldsta var 16 och den yngsta 12 år gammal, och de valdes ut individuellt av Starr. New Kids on the Block uppträdde första gången som grupp 1986, med målet att sälja. Det var precis vad de gjorde med låtar som “I’ll Be LovingYou Forever” och “Hanging Tough”. Båda nådde förstaplatsen på Billboardlistan. I och med New Kids On The Block lanserades också termen ”boyband/pojkband”.Att öppna Young men at Ritz-konserten med just “Hanging Tough” passar därför som hand i handske.
1990-talet
Det var under 90-talet som pojkband, i den form vi känner dem idag, verkligen slog igenom. I stort sett varje land hade sitt eget framgångsrika pojkband som dominerade topplistorna. Det var Boyz II Men som satte tonen för decenniet, tillsammans med många andra svarta R&B-grupper. Även om deras sound inte riktigt följde det klassiska popformatet som de senare banden gjorde, banade de utan tvekan väg för genren. Senare under 90talet exploderade scenen och hela världen blev som besatt av pojkband. De dominerade musikindustrin. De var skräddarsydda för att få förpubertala fans att gå i spinn. De här banden var så poppiga och sockersöta som det bara gick – och de skämdes inte det minsta för det.
Ett av de största pojkbanden på 90-talet var brittiska Take That, med sju listettor och skivförsäljning i nivå med The Beatles. Gruppen sattes ihop av producenten Nigel Martin Smith, inspirerad av amerikanska New Kids on the Block.Trots att medlemmarna var unga, marknadsfördes de först mot en gaypublik. Deras tidiga låtar slog inte igenom.Take That lät för mycket som amerikansk R&B, en stil som inte riktigt gick hem i Storbritannien där dansmusik var populärare. Sommaren 1992 kom bandets debutalbum. Det blev omedelbar succé. Bandets dansvänliga europop och känslosamma ballader tilltalade både unga och äldre lyssnare. De blev enormt populära i Storbritannien, men lyckades aldrig slå igenom i USA. Redan efter fem år ville bandets populäraste medlem Robbie Williams lämna bandet. Han tyckte inte om sin snälla image och började jobba på en solokarriär. Ett år senare, 1996, meddelade bandet att de slutar. Chocken var stor för fansen och kristelefoner tog emot samtal av gråtande tjejer.
I USA tog Backstreet Boys pojkbandshysterin till en helt ny nivå. Med en rad odödliga hits och en global skara fans, definierade bandet en hel generation. Backstreet Boys blev det mest framgångsrika pojkbandet genom tiderna, åtminstone om man mäter i antalet sålda fysiska skivor: 130 miljoner. De turnerade världen över och sålde ut arenor på varje kontinent.Till skillnad från många pojkband lyckades Backstreet Boys också hålla ihop och fortsätta vara relevanta långt efter sina initiala framgångar.
I den livfulla världen av pojkband skiner få namn lika starkt som *NSYNC. Detta ikoniska pojkband bildades år 1995, likt Backstreet Boys i Orlando, Florida. De tog underhållningsbranschen med storm med sina elektrifierande harmonier och smittsamma danssteg.Med banbrytande album, rekordförsäljning och oförglömliga hits som "Bye Bye Bye” nådde de en oerhörd framgång och sålde över 70 miljoner skivor globalt. Enligt bandets största stjärna Justin Timberlake startade det hela som ”ett roligt snöbollskrig och utvecklades till en lavin”. Gruppens tredje album släpptes 2001 och efter den efterföljande turnén upplöstes bandet för gott då Timberlake kände att han brydde sig mer om musiken än vissa andra i bandet.
*NSYNC, Backstreet Boys och många andra pojkbanden världen över drog nytta av den poptradition som svenska låtskrivare och producenter förfinat genom åren. Max Martin, Jörgen Elofsson, Anders Bagge, Andreas Carlsson, Denniz Pop och många andra skapade slipade melodier och produktioner som passade perfekt för pojkbanden. Dessa producenter och låtskrivare spelade en avgörande roll i utvecklingen av det som kallas för det svenska musikundret.
2000-talet
Även om det tidiga 00-talet till stor del präglades av spillrorna från 90-talets pojkband, dök också en ny våg av poppiga grupper upp och tog sig an en ny publik. Pojkbanden var kanske inte lika ”överallt” som de varit decenniet tidigare, men pojkbandshysterin levde fortfarande i allra högsta grad.Vi fick till exempel se den irländska musikmanagern Louis Walsh lansera nya succén Westlife.Walsh låg redan bakom Boyzone under 90-talet, men det var Westlife som verkligen formade pojkbandsvågen i början av 2000-talet. De slog bland annat rekord i Storbritannien för flest debuter på förstaplatsen på singellistan.
I USA skedde ett tillfälligt avbrott under 2000-talet, innan Jonas Brothers tog över under decenniets senare del. Bandet, som bildades 2005, skrev kontrakt med Columbia Records, och precis som New Kids on the Block var de väldigt unga – mellan 12 och 17 år. Förutom musikskapandet fick de också kontakt med Disney Channel, vilket stärkte deras karriär ytterligare. De medverkade i filmer som Camp Rock och gjorde låtcovers som dök upp i serier som Zoey 101 och American Dragon.
2010-talet
År 2011 klev ett av de mest ikoniska pojkbanden One Direction in på scenen. Deras karriär tog fart direkt efter tävlingen X Factor och ett kontrakt med Syco Records år 2010. One Direction uppfyllde alla pojkbandskriterier: de fick färdigskrivna låtar, hade en ung publik, och framförde sin musik med stil.Vad som gjorde dem unika var deras användning av sociala medier –deras fandom på till exempel Twitter, numera X, är legendarisk. Den har hjälpt till att hålla liv i medlemmarnas solokarriärer långt efter splittringen. Med sin typiska koreografi, noggrant utformade image och med sina perfekta stämharmonier och hängivna fans har One Direction lyckats hålla sig relevant i popkulturen.
Till sist har vi det band som kanske tydligast visar pojkbandens moderna utveckling – BTS.Trots att det bildades redan 2010, kom bandets genombrott först 2013. BTS blev de det första K-popbandet att toppa de amerikanska albumlistorna. BTS blev också den första koreanska akten på Grammygalan år 2020, då de samarbetade med Lil Nas X i “Old Town Road”. BTS visar hur pojkband idag inte bara handlar om musikstil och publik, utan också om representation och mångfald – både språkligt och kulturellt. Likt One Direction har de
lyckats engagera sina fans djupt genom sociala medier, vilket hjälpt dem nå ut till en stor global publik.
Nordiska pojkband
Då det gäller Norden kommer en del av er kanske ihåg Finlands första pojkband 7. taivas med vasafödda JoriPekka ”Jocka” Träskbäck i spetsen. I grannlandet Norge firade pojkbandet A1, som bestod av tre britter och norrmannen Christian Ingebrigtsen, stora listframgångar vid millenniumskiftet. Bandet lyckades också erövra första platsen på den brittiska hitlistan två gånger år 2000. Den danska trion C21 slog igenom med dunder och brak i sitt hemland år 2003 och lyckades även sälja 300 000 skivor i Asien.
Sveriges första pojkband Herreys slog igenom redan 1984 då ”Diggi Loo Diggi Ley” vann Melodifestivalen och senare Eurovision Song Contest.Tävlingsbidraget är en klassiker och gruppen har under senare år uppträtt med låten vid ett flertal Eurovisionrelaterade tillfällen. År 1985 vann Herreys tidningen Okejsomröstning "Bästa svenska artist" med mer än dubbelt så många poäng som tvåan, Carola Häggkvist. Sammantaget var Herreys den bäst säljande popgruppen i Sverige under hela 1980-talet. Herreys slog också publikrekord under samma årtionde i ett tjugotal folkparker. De tre bröderna Per, Richard och Louis Herrey dansade, showade och sjöng flitigt under 1984 och 1985, men efter detta avtog populariteten.
1990-talets populäraste svenska pojkband Blond deltog i Melodifestivalen år 1997 med ”Bara hon älskar mig”. Bidraget vann tävlingen och representerade Sverige i Eurovision Song Contest. Nästa årtionde var det E.M.D som höll pojkbandsfanan högt. Bandet bestod av tre före dettaIdol-deltagare: Erik Segerstedt, Mattias Andréasson och Danny Saucedo. Gruppen tog paus efter 2010.
Nya sångare
Wasa Sångargille uppmärksammar i kväll musikgenren som i några årtionden dominerade hitlistorna världen över. Körens 47 sångare, en solist, fem musiker och två dansare bjuder på en otippad kombination under ledning av dirigent Stefan Wikman. En av ambitionerna med projektet har varit att bredda intresset för körsång. Detta har redan burit frukt eftersom kören under våren fått nya, unga medlemmar. Många av Wasa Sångargilles garvade sångare har också under vintern och våren upptäckt en helt ny musikvärld. Medlemmarna har enligt tillförlitliga källor njutit för fulla muggar på övningarna, trots att många ögonbryn höjdes då idén första gången presenterades. Publiken har också visat stort intresse för projektet.Allt är alltså bäddat för en magnifik konsert. Jag önskar dig en förträfflig konsertupplevelse med välkända melodier från tidernas mest älskade pojkband.
Hippi Hovi
Produktertillbåde festochvardag! Nihittarosshär: Tuotteitajuhlaan sekäarkeen!Löydät meidättästä: CaféRosetten
Korsholmsvuxeninstitut Skolvägen1,Smedsby
CaféDosetten KorsholmsHVC Monavägen9,Smedsby
Bagericafé
Påksholmsvägen3, Kvevlax
Takontakt/ Otayhteyttä: info@andreasknipfi 06-3460820
VI TACKAR VÅRA BIDRAGSGIVARE
Läs programbladet på din mobil!
Painotalo- Tryckeri - PrintingHouse
Utmana oss med D ina t r ycksaker!
Waasa Graphics erbjuder omfattande tryckeritjänster. Med ett vänligt kundbemötande och en målmedveten inställning i vårt arbete erbjuder vi våra kunder personlig kundbetjäning och den bästa tryckkvaliteten.
Hör av dig, vi ser fram emot Din offertförfrågan! info@waasagraphics.fi | www.waasagraphics.fi
Lue konserttiohjelma mobiililaitteellasi! Waasa Graphics Ab Hammarvägen 3B, 65350 VASA Tel. 020 7310 420