VTI aktuellt nr 4 2013

2013

aktuellt 4

Tema Hållbarhet och miljö VTI bidrar till transport­systemets miljöanpassning Nya utmaningar med elbilssamhälle Mindre miljöpåverkan med intelligenta förarstöd NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Omställning som pockar på lösningar

Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör

”Kunskaps­behov med närmast övertydlig styrka ­anmäler sig.”

F

rågor om våra framtida fordon och hur de ska utvecklas och anpassas till allt högre miljökrav har stått på dagordningen i många år. Över åren har frågorna ändrat karaktär. Från 70-talets blylarm, till frågor om kvävedioxider, ozon, partiklar och numera kanske främst koldioxiden. Utsläpp till luften från för­bränningsmotorer har ofta varit i fokus medan trafikbuller, landskapsutformning, trängsel och mer allmänna frågor om resurshushållning inte alltid varit lika framträdande.

Just nu talar dock det mesta för att vi kommer att få vänta åtskilliga år innan koldioxidutsläppen från trafiken och fordonsflottan har minskat till långsiktigt hållbara nivåer. Många av de åtgärder som föreslås i den allmänna debatten för att lösa problemen är välmenande, men inte alltid så effektiva som man skulle ­önska. I alla fall inte för att få ned kol­ dioxidutsläppen. En massiv utbyggnad av kollektivtrafiken, längre lastbilar, intelli-

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde.

Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

2

VTI AKTUELLT NR 4 2013

genta transportsystem eller fler järnvägsspår och bättre förbifarter har säkert många fördelar. Men enbart sådana åtgärder ­klarar knappast att lösa klimathotet.

Klimat och koldioxidutsläpp kan å andra sidan vara bra att ha som argument när andra tryter…

Det är i detta sammanhang kunskaps­ behov med närmast övertydlig styrka ­anmäler sig. Det tog lång tid för forskarsamhället att verifiera koldioxidutsläppens samband med växthuseffekt och global uppvärmning. Och minst lika lång tid att övertyga tvehågsna beslutsfattare om ­faktahalten i forskningen. Faktum är att det dessutom fortfarande finns dem som avfärdar klimatforskningens slutsatser.

Nu handlar det alltmer om nya kunskapsbehov – inte minst i transportsektorn – om hur man kan begränsa och motverka koldioxidutsläpp och klimatförändringar. Det handlar om allt från drivmedel och energieffektivitet till rullmotstånd, logistik och

ekonomiska styrmedel som till exempel en effektivare utsläppshandel eller utformningen av olika trafikskatter. Att bedöma nyttan, kostnaden och effekten av att vidta olika åtgärder är centralt.

Det handlar också om att finna metoder för att begränsa eller mildra klimatförändringarnas effekter. När vi får häftigare temperaturväxlingar eller mer nederbörd påverkas transportsystemet på olika sätt.

Kunskap för att förutse effekter, bygga annorlunda, skydda och vidta olika åtgärder för att klara transporterna, även med ett förändrat klimat, blir allt viktigare att samla in.

Tålamod, envishet, optimism och en stor portion kunskap är tvingande nödvändigheter för att klara omställningen till ett hållbart transportsystem. En del av denna kunskap speglas i detta nummer av VTI aktuellt.

ANSVARIG UTGIVARE Helena Sederström

UPPLAGA 5 500 ex

E-POST vtiaktuellt@vti.se

REDAKTÖR Karin Andersson

ISSN 0347-9382

OMSLAGSBILDEN Katja Kircher

I REDAKTIONEN Marika Lund Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

TRYCK AB Danagårds Grafiska

PRENUMERATION www.vti.se/prenumerera order@vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Nr 4 2013

Tema Hållbarhet och miljö

innehåll

Många lösningar kan leda till minskad klimatpåverkan och ett hållbart samhälle.

I detta nummer uppmärksammas pågående projekt inom miljöområdet hos VTI.

4

6

VTI bidrar till transport­systemets miljöanpassning

10 Nya utmaningar

med elbilssamhälle

10 14

12

Ökade koldioxid­utsläpp även med fördubblad ­kollektivtrafik

15

Mindre miljöpåverkan med intelligenta förarstöd

8 8

Ny vägbelysning – hur miljövänlig är den?

9

Att sprida transportinnovationer – ny utmaning för svenska kommuner

11

Tjänstemäns privata värderingar kan få inflytande på miljöbeslut

14

Minskade emissioner kan ge lägre samhällskostnader

16

Stödsystemet som vägleder dig till sparsam körning

Slipade asfaltsvägar kan minska buller och utsläpp

Alltid i VTI aktuellt

VTI:s värld

2 4 17 23 24

20 21 21 22

Ledare I korthet – notiser Rapporter i korthet VTI-publikationer I huvudet på Kerstin Robertson

Framtidens elvägar testas i simulator VTI:s styrelse växer VTI välkomnar nya medarbetare På jakt efter kollektivtrafikens framgångsfaktorer

VTI AKTUELLT NR 4 2013

3

Foto: Photos.com

Foto: Eva Åström

Foto: Photos.com

I KORTHET

Delta i enkät om viltolyckor

Besök i VTI:s simulator

Osäkerheten kring mörkertalet på viltolyckor är stor och nu tar forskare hjälp av bilister för att få svar på sina frågor. Fram till årsskiftet 2014/15 kommer bilister att kunna svara på frågor om viltolyckor i en webbenkät. För att svara på enkäten behöver man inte ha varit med om någon viltolycka och enkäten är heller inte begränsad till de djur där man är skyldig att rapportera.

Varje år anmäls över 40 000 viltolyckor med älgar, rådjur, hjortar, vildsvin och rovdjur till polisen. Osäkerheten kring mörkertalet är dock stor och det bromsar utvecklingen av effektivare åtgärder.

Enkätstudien görs tillsammans med bland annat VTI, Älgskadefonds­ föreningen, SLU, Bilprovningen och Trafikverket.

I september hade VTI i Göteborg besök av deltagarna på två olika internationella konferenser. Dels International Conference on Driver Distraction and Inattention anordnad av Safer, Fordonsoch trafiksäkerhetscentrum vid Chal­ mers, dels International Research Council on Biomechanics of Injury med Chalmers som värd. Vid båda besöken fick konferensdeltagarna en visning av VTI:s körsimulator Sim IV. MER INFORMATION:

www.vti.se/simulator

MER INFORMATION:

www.viltochtrafik.se

Potentiellt samarbete inom trafiksäkerhetsforskning China Sweden Research Centre For Traffic Safety (CTS) är ett nystartat samarbete mellan Kina och Sverige. Målet för gruppen är att reducera antalet olyckor och dödsfall i trafiken och göra trafik­ säkerhet till en central del av ett hållbart samhälle i Kina. Forsknings­fokus är körbeteende, väg- och fordonsdesign, avancerad teknologi för trafiksäkerhet samt utbildning och information. Styrkan med CTS är Sveriges trafiksäkerhetshistoria, nollvisionen och kunskap i kombination med partners som har kunskap om och erfarenhet av trafiksäkerhet i Kina.

Partners i CTS är just nu RIOH, Chalmers, Tongji University Academy, Volvo Cars och Volvo AB. I samband med ett styrelsemöte i Göteborg besökte CTS styrelse VTI för att se på simulator Sim IV och få mer information om VTI för att avgöra om VTI kan bli en möjlig partner.

KONTAKT:

Jonas Jansson jonas.jansson@vti.se

Håll dig à jour

Youtube: www.youtube.com/vtisweden Adresserna till våra kanaler: Twitter: www.twitter.com/vtisweden Mynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vti

4

VTI AKTUELLT NR 4 2013

Foto: Eva Åström

Foto: Hejdlösa Bilder

I KORTHET

Forskningschef på VTI får e ­ xpertroll i EU:s ramprogram för forskning och innovation

Transportforskning på agendan

Horisont 2020 är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation.

Programmet ska löpa under perioden 2014 till 2020 och kommer att ha en total budget på runt 70 miljarder euro.

Astrid Linder på VTI har valts in i en av programmets expertgrupper, ”Smart, Green and Integrated Transport”.

Medlemmarna i gruppen, som valts ut bland hela 15 000 sökande, har som uppgift att ge konsekvent och konsoliderad rådgivning till kommissionen under utarbetandet av ramprogrammet. Syftet är att ge de bästa förutsättningarna för EU:s ­arbete med forskning och innovation inom det aktuella området.

Nationell konferens i transport­ forskning gick av stapeln 22−23 oktober på Chalmers i Göteborg, och är den andra i en serie årliga vetenskapliga ­konferenser som samlar svensk transportforskning. Flera forskare och utredare från VTI fanns på plats på konferensen som omfattade alla typer av frågor som berör transportsystemet.

Yrkesverksamma inom branschen fick möjlighet att ta del av de senaste forskningsrönen från svenska forskare inom transportområdet. Årets program erbjöd närmare 70 bidrag i tre parallella sessioner.

Konferensen arrangeras av olika parter varje år men är ett gemensamt initiativ från VTI, Chalmers, Göteborgs universitet, Centrum för transportstudier, KTH, Linköpings universitet, Samot vid Karlstads universitet och Lunds univer­ sitet.

Uppdraget löper under två år med ­ öjlighet till förlängning i ytterligare m två år.

– För VTI är det väldigt roligt att Astrid Linder blivit utvald till detta uppdrag. Konkurrensen runt dessa platser är hård och det visar att våra forskare och forskningschefer tillhör det absoluta toppskiktet av transportforskare i Europa, säger Jonas Jansson, avdelningschef på VTI. KONTAKT:

Astrid Linder astrid.linder@vti.se

VTI AKTUELLT NR 4 2013

5

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

VTI bidrar till transport­ systemets miljöanpassning Sveriges Riksdag fattade 1999 beslut om ett antal m ­ iljökvalitetsmål. De numera 16 miljökvalitetsmålen anger det tillstånd för den svenska m ­ iljön som miljöarbetet ska leda till.

Minst åtta av miljökvalitetsmålen har direkt betydelse för transportsektorn. Dessa m ­ iljömål ligger, tillsammans med de transport­politiska målen om tillgänglighet, säkerhet och hälsa, till grund för miljöforskningen på VTI. VTI ligger sedan länge i framkant när det gäller kunskap om bildning och emissioner av inandningsbara slitagepartiklar och buller. Partikelhalterna i många svenska städer överskrider de gränsvärden

6

VTI AKTUELLT NR 4 2013

som är uppsatta av EU och partiklar studeras både i fält och under kontrollerade laboratorieförhållanden i VTI:s provvägsmaskin. Med hjälp av provvägsmaskinen kan även toxiciteten från slitagepartiklar

som är genererade under kontrollerade förhållanden undersökas. Åtgärder mot höga partikelhalter i stadsmiljö studeras i försök i samarbete med Stockholms Stad och påbörjades 2011. Projekten som är

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

kopplade till försöken undersöker förutsättningarna för att minska emissionerna av dessa partiklar genom dammbindning och städning. Även partikelemissioner i väg- och järnvägstunnlar studeras ur ett åtgärdsperspektiv eftersom halterna i tunnlar är särskilt höga och flera stora infrastrukturprojekt med tunnlar för närvarande planeras.

Vägytan påverkar bulleremissionen och andra miljöeffekter Det går att minska bullret med hjälp av dränerande asfalt. Denna asfalt är porös och minskar bullret dels genom att luft i däckens mönster dräneras bort, istället för att pumpas ut och in i kontaktytan, dels genom absorption, på samma sätt som till exempel bullerdämpande innertak i kontorsmiljö. Ett annat sätt att reducera buller på vissa typer av vägytor är att slipa bort topparna på uppstickande stenar i beläggningen och på så sätt ge däcken en slätare yta att rulla på.

Försök med slipad asfalt pågår just nu, bland annat i och omkring Linköping.

I två nystartade projekt studerar forskarna om slipning av vägar kan förbättra vägytans egenskaper vad gäller buller, rullmotstånd, friktion, slitage och partikelbildning. Även rullmotståndet – som påverkar bränsleförbrukningen – kan påverkas ­positivt av slipning. Genom att rullmotståndet analyseras behandlas även frågeställningen om hur energianvändningen kan minskas sett i ett livscykelperspektiv.

Växtlighet för ett gott stadsklimat Gröna ytor, planteringar och träd i städer är viktiga för människors välmående på flera sätt och därför studeras vegetationens effekt på luftföroreningshalterna.

Vegetation i staden minskar utspädningen av de lokala utsläppen, samtidigt som föroreningarna kan filtreras bort då luften passerar genom grönskan. Vid rätt placering kan vegetation också användas för att minska damning och exponeringen av föroreningar. En barriär kan även bestå av byggnader och till exempel bullerplank, som båda har stor inverkan på spridningen av föroreningar i staden. Vegetationens ökning av fuktigheten kan också ge positiva effekter gällande damning.

Beräkning av utsläpp viktig fråga I alla sammanhang där luftmiljön i stadsmiljö eller klimatpåverkan från trafiken

ska studeras behövs kunskaper om hur stora utsläppen från trafiken är. Inom miljöforskningen på VTI används bland annat utsläppsmodellen HBEFA, som tar hänsyn till olika fordonsslag, vägtyper och körförhållanden. För mer detaljerade beräkningar har VTI utvecklat modellen Veto som be-­ räknar energibehov för körning baserat på en detaljerad beskrivning av fordon, vägförhållanden och körbeteende.

För att kunna beräkna påverkan på utsläppen från till exempel korsningar och slipade vägar behöver dessa modeller kun-

I samarbete med ­andra länder håller VTI på att utveckla ett ramverk för hållbarhetsbedömning av vägprojekt under projektnamnet Sunra. na arbeta tillsammans. Det pågår just nu ett arbete med att koppla samman och vidareutveckla modellerna med nya mätdata för att kunna ge högkvalitativa emissionsberäkningar.

Ett av de program som utvecklats vid VTI är Coldstart. Det används i ett pågående projekt för att beräkna hur mycket emissioner som uppkommer på grund av kallstarter i Sverige, hur dessa ska kunna minimeras genom att beräkna optimal tid för användning av motorvärmare samt om det är effektivare att värma smörjoljan än kylvattnet.

Ändrat klimat – ändrad väghållning I och med att klimatet förändras, ändras även förutsättningarna för vinterväghållningen. Plogningstillfällena blir färre och saltanvändningen minskar med det varmare klimatet, men behovet av vinterdriftsåtgärder kommer enligt klimatscenarierna att skilja sig åt i olika delar av landet. I vissa delar kan saltanvändningen till och med öka. På grund av Sveriges olika klimatzoner är det också svårt att förutse exakt vilken påverkan klimatförändringarna kommer att ha på de svenska vägarnas beteende och livslängd. Statens kostnader för vinterväghållning förutspås dock förbli oförändrade men beredskapen bör inte

sänkas, då de mer extrema tillfällena med nederbörd förutsägs öka.

VTI har tillsammans med andra nordiska forskningsorganisationer och myndigheter ett pågående samarbete som går ut på att konstruera en modell för att kunna förutsäga varaktigheten av kemiska halkbekämpningsåtgärder under olika förhållanden. Med en sådan modell finns möjligheter att effektivisera saltningen och på så vis minska spridningen av föroreningar i området kring vägar samt uppnå ett effektivare arbetsflöde för väghållare.

Landskapet i infrastrukturplaneringen Landskapet och dess natur- och kulturvärden kommer allt mer i fokus i infrastrukturplaneringen. Till skillnad mot exempelvis buller och förorening, som är lätt att sätta siffror på, behöver natur- och kulturvärdena ofta andra tillvägagångssätt för att ges en rättmätig behandling i planeringsprocessen. Nyligen publicerade VTI tillsammans med LTU och SLU ett förslag till angreppssätt för att tydligare lyfta fram landskapets värden i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar.

Begreppet långsiktigt hållbar utveckling inkluderar såväl miljömässiga som ekonomiska och sociala aspekter och är en nödvändighet för hela samhällsutvecklingen, inte minst transportsektorn. I samarbete med andra länder håller VTI på att utveckla ett ramverk för hållbarhetsbedömning av vägprojekt under projektnamnet Sunra. Detta kommer att resultera i ett planeringsverktyg som kan användas av bland annat Trafikverket, entreprenörer och byggbranschen.

Underlag för transportsektorns ­miljöanpassning Projekten ovan är några exempel som visar på bredden i VTI:s miljöforskning. I samverkan med myndigheter och forskningsutförare i Sverige och utomlands tar VTI kontinuerligt fram kunskap som bidrar till transportsektorns miljöanpassning inte bara i Sverige utan även internationellt.

Text: Karin Andersson Foto: Photos.com KONTAKT:

Kerstin Robertson kerstin.robertson@vti.se MER INFORMATION:

www.vti.se/miljo

VTI AKTUELLT NR 4 2013

7

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

Ny vägbelysning – hur miljövänlig är den?

Offentlig utomhusbelysning kräver mycket energi och har lång livslängd. Det finns stora vinster att hämta vid byte till ny, energieffektiv belysning. Men vilka lampor är bäst ur miljösynpunkt om man räknar in hela livscykeln från tillverkning till avfall?

I ett nystartat projekt är målet att ta fram ett kunskapsunderlag för att kunna peka ut viktiga miljömått som kan användas för att identifiera belysning som är både energieffektiv, miljövänlig och klimatneutral. Dessutom medverkar VTI i framtagandet av internationella rekommendationer för hur man kan minimera miljöeffekterna av belysning.

Den snabba utvecklingen av energieffektiv belysning gör att marknaden svämmar över av nyproducerade lampor som inte

blivit fullt ut undersökta med tanke på miljöaspekter.

– Ny energieffektiv belysning verkar ­lovande ur flera aspekter men det saknas en övergripande kunskap om miljöeffekterna. VTI ska därför ta fram en översikt avseende livscykelanalys, hållbarhet, CO2 och energiprestanda gällande ny offentlig utomhusbelysning, säger VTI-forskaren Annika Jägerbrand.

Besparingspotentialen är mycket hög när nya energieffektiva lampor ersätter traditionell belysning. Ett exempel från en gång- och cykelväg i Stockholm visar att energivinsten blev hela 80 % där kvick­ silverlampor byttes mot Led-lampor. Men det finns också negativa sidor som på ­senare år har uppmärksammats. Exempel på faktorer som minskar miljövänligheten är läckage av bly samt höga halter av koppar, zink och bly som gör att vissa lampor måste klassas som miljöfarligt avfall.

Läckage av bly samt höga halter av koppar, zink och bly gör att vissa lampor måste klassas som miljöfarligt avfall.”

Projektet kommer att redovisas i en VTI rapport i slutet av 2014. Finansiering för projektet kommer från Energimyndig­ heten och Trafikverket sponsrar medverkan i framtagandet av internationella ­rekommendationer.

Text: Eva Åström Foto: Katja Kircher KONTAKT:

Annika Jägerbrand annika.jagerbrand@vti.se

Slipade asfaltsvägar kan minska buller och utsläpp Underlaget på våra vägar spelar en viktig roll både ur trafiksäkerhetsoch hållbarhetssynpunkt. I ett första pilotprojekt visar VTI-tester att slipning av asfaltsvägar kan ge goda men kortvariga effekter i form av minskat buller och minskad bränsleförbrukning. I två nya forskningsprojekt kommer detta nu att utredas vidare.

Testet genomfördes på E4:an vid Huskvarna på en 65 meter lång och en meter bred teststräcka där ytan slipades ner med endast några millimeter. Därefter mättes resultatet, som visade att bullernivån minskade med 1-3 dB och rullmotståndet med 4-7 procent. Slutsatserna av

8

VTI AKTUELLT NR 4 2013

detta är att bränsleförbrukningen och bullernivån kan minskas på denna typ av vägyta. För att utreda detta vidare har två större projekt nu startats upp, med finansiering från Mistra och Vinnova. Projekten genomförs i samarbete med Linköpings Universitet, Trafikverket och företagen HTC Sweden AB, Svevia och Projektengagemang.

Målen för de nya projekten är att genomföra mer omfattande försök där slipningens effekter på såväl buller och rullmotstånd som friktion och slitage kan utredas. Även livscykelkostnaderna för slipning av vägar ska undersökas, både ekonomiska och miljömässiga. I VTI:s provvägsmaskin kommer slipningens inverkan på emissioner av inandningsbara slitagepartiklar att studeras. Andra frågor som också återstår att få svar på är hur

Närbild på den slipade asfalten på E4:an vid Huskvarna.

länge den positiva effekten av slipningen består, vilka typer av vägytor som slipningen är effektiv på och om resultaten skiljer sig mellan hög- och lågtrafikerade vägar. Parallellt med VTI:s tester jobbar Linköpings universitet och HTC med ­produktutveckling och affärsplan.

Text: Karin Andersson Foto: Ulf Sandberg KONTAKT:

Mats Gustafsson mats.gustafsson@vti.se

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

Att sprida transportinnovationer – ny utmaning för svenska kommuner År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Det målet har regeringen satt upp. För att nå dit krävs stora omställningar av olika slag.

Forskaren Åsa Aretun har nyligen påbörjat ett projekt där hon hoppas kunna bidra till en del. Det handlar om att visa på hur kommuner kan utveckla sitt arbete med att få fler elfordon att rulla i städerna.

– Jag har precis gjort en första inventering av hur Linköpings och Norrköpings kommun arbetar när de ­planerar för att göra det enkelt att ladda elbilar i nya bostadsområden, säger Åsa Aretun på VTI. Så här långt tyder hennes analys på att kommunerna i dagsläget inte arbetar systematiskt med den här frågan.

Nytänkande behövs kring biltrafiken I analysen har Åsa tittat på kommunernas planering av två nya stadsdelar, Saltängen i Norrköping och Vallastaden i Linköping.

Båda fallen handlar om så kallade förtätningsprojekt, det vill säga nya bostadsområden som ska göra städerna tätare och mer sammanhållna.

– I frågan om hållbara transporter kopplat till de nya stadsdelarna ligger kommunernas fokus på att bygga infrastruktur med tanke på att öka gång- och cykeltrafiken samt resandet med kollektivtrafik, säger Åsa Aretun.

Hon menar att det här är helt rätt och måste vara prioritet ett även i fortsättningen.

– Samtidigt finns anledning för kommunerna att fundera över hur de vill att den biltrafik som ändå existerar ska se ut.

Den ska så klart vara så miljövänlig som det bara går. Och då behöver så många som möjligt av de kilometer som körs med bil köras på alternativa bränslen.

Med andra ord kan man säga att kommunerna får ytterligare en fråga, en utmaning, på sitt bord − nämligen att sprida transportinnovationer. I det här fallet handlar det om att få fler elfordon att rulla i städerna.

I den kommande stadsdelen Vallastaden i Linköping bygger man infrastruktur med tanke på att öka gång- och cykeltrafik samt resande med kollektivtrafik.

Det finns anledning för kommunerna att fundera över hur de vill att existerande biltrafik ska se ut.”

Kommunerna känner osäkerhet Men det här med att sprida innovationer är en fråga som Åsa med respekt ser att kommunala politiker och tjänstemän ­känner stor osäkerhet kring. När projektet är klart i mitten av 2015 kan läget på den punkten förhoppningsvis ha ändrats.

Redan nu är Åsa på det klara med att det här är en fråga som, för att den ska slå igenom, måste drivas högt upp på

­strategisk nivå i den kommunala organisationen. Hon tror också att svenska kommuner kan hämta en hel del inspiration från Nederländerna som räknas som ett föregångsland när det gäller att planera för framtidens hållbara städer och sprida transportinnovationer.

Projektet som Åsa Aretun leder ingår i ett större forskningsprojekt om elbilar som finansieras av Energimyndigheten. VTI och Linköpings universitet driver projektet i samverkan med Linköpings kommun, Norrköpings kommun och en handfull ­företag.

Text: Katarina Nestor Illustration: Okidoki Arkitekter AB KONTAKT:

Åsa Aretun asa.aretun@vti.se

VTI AKTUELLT NR 4 2013

9

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

Nya utmaningar med elbilssamhälle Hur väl rustade är kommuner och räddningstjänst?

Elbilar ställer nya krav på hur räddningstjänsten ska agera vid t­rafik­olyckor. Vilka kemikalier det finns och hur elkablarna är dragna är viktig information när räddningstjänster kan behöva släcka eller ­använda sina skärverktyg.

– Vi har bensinbilar, dieselbilar, gasbilar och elbilar i trafik samtidigt. Förr eller senare kolliderar de med varandra och då kan det bli underliga följdkonsekvenser, säger Jan Wenäll, som är forskningsingenjör på VTI. I ett nytt projekt ska VTI nu undersöka hur rustade kommunerna är inför ett elbilssamhälle och hur beredskapen ser ut hos landets räddningstjänster.

Under oktober fanns det totalt 2 780 ­elbilar och elhybridbilar registrerade i Sverige vilket är en ökning med 96 bilar jämfört med september. När dessa fordon är inblandade i en trafikolycka kan det innebära utmaningar för räddningstjänsten som snabbt behöver veta vad det är för typ av bil som de möts av på olycksplatsen.

– Risken för elstötar och kortslutning är troligen inte svårt att bemästra, räddningstjänsten vet redan hur man tar hand om tåg, spårvagnar och tunnelbana som alla drivs med el. Jag tror helt enkelt att det är kemin runt omkring nya batterier som är det som vi vet lite för lite om, säger Jan Wenäll.

Fler kemikalier på vägarna I framtiden kan det bli fler kemikalier i bilarna och en del kräver speciell släckteknik. Det kan vara kemikalier som det är direkt olämpligt att spruta vatten på. En

10

VTI AKTUELLT NR 4 2013

annan fråga är hur kemikalierna påverkar personal som polis, ambulanspersonal, räddningstjänst och eventuellt skadade personer.

– Samhället behöver ha en beredskap för att inte bli tagna på sängen när olyckan är framme, säger Jan Wenäll. Även om räddningstjänst har kunskap om hur de ska hantera frågan om vad som kan bli strömförande så är det ändå aktuellt att styrka förberedelserna.

–När räddningstjänst kommer till en olycksplats kan de behöva veta vad det är för typ av bil. Om de behöver använda sina skärverktyg är det till exempel viktigt

Vi vill se vilken ­beredskap kommuner har och hur de hanterar situationen med fler elbilar.” att veta hur elkablarna är dragna, säger Christina Stave, forskare på VTI. Projektet genomförs genom intervjuer med olika räddningstjänster och av representanter från kommuner. En fråga som diskuteras är hur räddningstjänsten snabbt kan få information.

– Räddningstjänsten har en önskan om att kunna söka på registreringsnummer för att få information om vilken typ av fordon som väntar dem på en olycksplats, säger Christina Stave.

ett ökat användande av elbilar. Att se vilka resurser kommunerna planerar avsätta, attityder hos användare samt effekter på energi-, effektbehov och miljöpåverkan ingår också i arbetet.

– Vi pratar om vad de i dag känner till och hur de får information samt vad alla inblandade i dag ser för risker. Det första jag reagerar på är att information inte sker per automatik när det kommer ut fordon med nya energikällor. Räddningstjänsterna är sina egna organisationer och stöds med information och utbildning men många har själva fått leta efter information, säger Christina Stave.

Forskarna på VTI anser att mer kunskap och information är nödvändig men att omställningen till ett elbilssamhälle inte ska dramatiseras för mycket.

– Hade det varit tvärtom, att de flesta bilarna i dag var elbilar och att bensindrivna bilar började komma ut på vägarna hade nog oron varit ännu större, säger Christina Stave.

Projektet ska leda fram till att nya kontakter etableras och redan upparbetade samarbeten ska vidareutvecklas.

– Vi vill se vilken beredskap kommuner har och hur de hanterar situationen med fler elbilar, hur de tänker samt vilka samarbeten de har med till exempel räddningstjänster och länsstyrelser, säger Hans Antonsson, forskare på VTI. Projektet startades förra året och avslutas 2014.

Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder

Tvärtom hade oroat mer

KONTAKT:

De förväntade resultaten i projektet är kunskap om den beredskap som krävs för

Annelie Carlson annelie.carlson@vti.se

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

Tjänstemäns privata värderingar kan få inflytande på miljöbeslut På våra folkvalda politikers axlar vilar ansvaret att fatta beslut om ­miljöåtgärder. Beslut som ska gå i linje med våra lagar och samtidigt vara samhällsekonomiskt försvarbara. Sakkunniga tjänstemän har också stort inflytande, eftersom de ofta står bakom underlagen som ligger till grund för besluten. Ett VTI-projekt har i en tidigare etapp visat att ekonomiska underlag ofta saknas. Beslut om miljökvalitetsnormer har då utformats utan att ha föregåtts av samhällsekonomiska analyser.

Nu visar experiment som VTI genomfört bland studenter att olika utbildning och personliga preferenser kan påverka miljöpolitiska beslut i offentliga organisationer.

Det finns många omständigheter som kan påverka hur en tjänsteman väljer att fatta ett beslut. Detta har bland annat flera statsvetenskapliga studier av tjänstemannabeteende satt fingret på. Mot­ stridiga mål som tvingats jämkas samman, målstyrning genom olämpliga nyckeltal och tjänstemannens kön och utbildning är några exempel på vanliga påverkansfaktorer.

– Forskningsprojekt inom VTI har tittat på hur det gått till när beslut kring miljökvalitetsnormer fattats och sett att beslut ibland har fattats på bristfälliga grunder.

Nu har jag tillsammans med Lena Ner­ hagen och Roger Pyddoke fördjupat analysen av hur olika faktorer, exempelvis utbildning och personliga preferenser, kan påverka miljöpolitiska beslut, berättar VTI-forskaren Johanna Jussila Hammes.

– Alla grupper, oavsett utbildning, f­attade beslut som gick längre än det rent samhällsekonomiskt motiverade. Biologer och samhällsvetare verkar påverkas av sina privata värderingar i högre utsträckning och väljer mer kostsamma miljöåtgärder med mindre hänsyn till nyttan från dem. Nationalekonomerna väljer något mer samhällsekonomiskt effektiva miljölösningar, fortsätter Johanna.

Blivande tjänstemän bör utbildas i en metodik som fungerar

Utifrån teorin kan man förklara varför nationalekonomer, men inte biologer eller samhällsvetare, justerar sin privata värdering av miljökvalitén utifrån den information de får om det samhällsekonomiskt optimala valet.

– Resultaten visar på den sårbarhet som finns i vårt politiska system när det gäller miljöbeslut. Enskilda tjänstemäns privata värderingar riskerar att få större inflytande än allmänhetens värderingar. Vår slutsats är att myndigheterna behöver ha en strategi för sina tjänstemän och utbilda dem i samhällsekonomisk konsekvensanalys som är ett verktyg för att sammanställa hur ett beslut påverkar olika delar av samhället, avslutar Johanna Jussila Hammes.

Text: Marika Lund Foto: Photos.com

KONTAKT:

Johanna Jussila Hammes johanna.jussila.hammes@vti.se

I en av studierna har en teoretisk modell som vidareutvecklar resultaten från experimentet tagits fram.

Besluten gick längre än det samhällsekonomiskt motiverade Nyligen genomfördes ett experiment som gick ut på att se hur studenter med olika utbildningsbakgrund – biologi, nationalekonomi och samhällsvetenskap – kunde hantera hypotetiska, men realistiska, tjänstemannabeslut. I ena fallet skulle de, i rollen som kommunal tjänsteman, välja en åtgärd för att minska näringshalten i en sjö. I det andra ­fallet skulle de, som statlig tjänsteman, rekommendera en bindande nationell haltgräns. Besluts­ underlaget var konstruerat med en konflikt mellan det samhällsekonomiskt effektiva och det miljömässigt naturliga tillståndet.

VTI AKTUELLT NR 4 2013

11

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

Ett ökat utbud av kollektivtrafik ses ofta som ett sätt att minska utsläppen av koldioxid. Men en­­rapport från VTI visar att till och med ett fördubblat kollektivt resande skulle ge ett mycket begränsat bidrag till regeringens ambitioner om Fossilfri fordonsflotta år 2030.

Regeringens ambition är att göra vägtrafiken oberoende av fossila drivmedel. Man har därför gett utredningen om Fossilfri fordonsflotta 2030 (FFF) i uppgift att ta fram en strategi om hur detta kan åstadkommas. Utredningen studerar ett antal möjligheter att minska utsläppen.

En tänkbar del i en sådan strategi är att förmå bilister byta till kollektiva färdmedel. VTI har därför fått utredningens uppdrag att göra en bedömning av kollektivtrafikens roll i ljuset av önskemålet om minskade utsläpp av klimatgaser. Arbetet genomförs också mot bakgrund av att branschen (representanter för regionala huvudmän, operatörer och statliga myndigheter) har som mål att fördubbla antalet resenärer mellan 2006 och 2020.

– Kollektivtrafiken, i första hand tågpendling i och kring större städer, har ökat under ett antal år. Samtidigt ökar kostnaderna och som ett resultat har taxorna höjts snabbare än inflationen samtidigt som skattebetalarnas nota ökat ännu snabbare, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI. År 2011 står skattemedel för mer än hälften av kollektivtrafikens kostnader på 34 miljarder kronor.

Personbilars utsläpp fortsätter öka En utgångspunkt för att bedöma kollektivtrafikens framtida utveckling ges av en prognos Trafikverket tagit fram som underlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Prognosen baseras på förut-

12

VTI AKTUELLT NR 4 2013

sättningar om hur inkomster, befolkning, sysselsättning och priser utvecklas mellan 2010 och 2030.

Trafikverkets bedömning är att lokal och regional busstrafik ökar med fyra, och pendeltågstrafiken med 32 procent.

Eftersom bilanvändningen samtidigt ökar med 39 procent minskar kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet. Per­ son­bilstrafikens utsläpp av klimatgaser är därför större år 2030 än i dag.

Regionala styrmedel ett åtgärdsförslag – I vår rapport behandlas ett antal tänk­ bara åtgärder för att öka resande med buss och pendeltåg och därmed begränsa

Vare sig klimatet, skattebetalarna eller ­kollektivtrafikrese­­närerna har något att tjäna på att dagens ­utveckling fortsätter.” utsläppen, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI.­ Det handlar om styrmedel som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna förfogar över (biljettpris, linjedragning, antal avgångar, med mera), om kommunernas möjlighet att använda plan- och bygglagstiftningen för att gynna kollektivtrafiken

Foto: Hejdlösa Bilder

Ökade koldioxid­ utsläpp – även med fördubblad ­kollektivtrafik liksom om åtgärder som riksdagen kan besluta om (priset på bilismen i form av exempelvis drivmedelsskatter och avdragsregler).

Genomgången identifierar ett betydande antal brister och rena felaktigheter i den statistik som beskriver svensk kollektivtrafik. Kunskapen om effekterna av olika styrmedel och om förklaringar till kostnadsökningen är otillräcklig. Sammantaget är det därför svårt att i dagsläget ge rekommendationer om hur kostnadsökningen kan bromsas och hur fler kan lockas att använda kollektiva färdmedel.

Begränsad miljövinst av fossilfri ­fordonsflotta I frånvaro av systematiska svenska studier av effekterna av olika styrmedel har forskarna förlitat sig på två räkneexempel på resultat från andra länder. Det ena exemplet utgår från att fördubblingsprojektet lyckas och syftar till att bedöma hur stora miljövinsterna i så fall blir. Om antalet personkilometer med kollektivtrafik fördubblas mellan 2010 och 2030 skulle utsläppen av CO2 från personbilstrafiken fortfarande öka men ökningen skulle vara cirka sex procent lägre än i Trafikverkets prognos.

Utsläppen är då 15 i stället för 16 miljoner ton CO2 vilket betyder att ett fördubblat kollektivt resande skulle ge ett mycket begränsat bidrag till regeringens ambitioner om fossilfri fordonsflotta år 2030.

– Förklaringen är att kollektivtrafiken utgör en liten del, och bilismen en väldigt

Ett fördubblat ­kollektivt resande skulle ge ett mycket begränsat bidrag till regeringens ambitioner om fossilfri fordonsflotta år 2030.” stor del av det totala transportarbetet i utgångsläget. Även om alla nya kollektivtra­ fikresenärer skulle vara tidigare bilister är effekten på bilresandet liten, säger Jan-Eric Nilsson.

Politiska åtgärder kan ge effekt I ett andra räkneexempel studeras frågan från motsatt perspektiv: Hur stora skulle effekterna för kollektivtrafiken bli av tre samtidiga politiska förändringar? Skatten på drivmedel höjs så att drivmedelspriset är 50 procent högre år 2030 jämfört med 2010; avdragsrätten för kostnaden för arbetsresor tas bort; och kollektivtrafiktaxan sänks med 25 procent.

Utbudet av buss- och pendeltågstrafik behöver öka med 18 procent för att ta hand om det ökande antalet resenärer. I kombination med de tre förändringarna av styrmedel skulle resandet med kollektivtrafik öka med 44 procent. Detta ligger långt under ambitionen bakom fördubblingsmålet. Dessutom fortsätter biltrafiken att öka, men i räkneexemplet med 19 i

stället för med 32 procent till år 2030. De förhållandevis kraftiga politiska förändringarna i räkneexemplet är därför otillräckliga för att nå målet om en fossilfri fordonsflotta år 2030. Eftersom trafikutbudet behöver öka blir det också dyrbart.

Ändrad bebyggelse ökar ­kollektivresande Också andra samhällsförändringar kan bidra till ett ökat kollektivt resande. I ­rapporten redovisas exempelvis studier av konsekvenserna av en förändrad bebyggelsestruktur. Eftersom det krävs dramatiska förändringar av lokalisering av boende och arbetsplatser för att påverka det kollektiva resandet, och eftersom bebyggelsestrukturen förändras långsamt, har detta begränsad betydelse för möjligheten att uppnå fördubblingsmålet eller för att minska biltrafikens klimatbelastning till 2030.

Kollektivtrafik fyller en viktig funktion i moderna samhällen och är helt avgörande för arbetsmarknaden. Ju större stad, desto mer betydelsefull är fungerande buss- och pendeltågstrafik. En god kollektivtrafikförsörjning kan dessutom bidra till rimliga resmöjligheter i glesare regioner.

Kollektivtrafiken är också miljövänlig.

– Men vår rapport visar att det krävs dramatiska samhällsförändringar för att fördubbla kollektivtrafikresandet och att inte ens detta mer än marginellt skulle ­påverka beroendet av fossila drivmedel år 2030, säger Roger Pyddoke.

Ökad ansträngning krävs Kollektivtrafikens många förtjänster innebär att kostnadsökningar i kombination med en otillräcklig tillväxt av resandet inte längre är acceptabelt. Det krävs därför ökade an­sträng­ningar och bättre kompetens för att analysera förslag som kan öka trafikens effektivitet och för att omsätta innovativa idéer i fungerande affärsmodeller.

För halvtannat år sedan öppnade riksdagen kollektivtrafikmarknaden för ny­ etablering. Den enda effekten så här långt har varit en ökad byråkrati. Det är därför av avgörande betydelse att de regionala kollektivtrafikhuvudmännen tar sin uppgift på allvar. En förutsättning för detta är att etablera en förståelse av vad som driver upp kostnaderna och vad man kan göra för att locka fler resenärer. Vare sig klimatet, skattebetalarna eller kollektivtrafikresenärerna har något att tjäna på att dagens utveckling fortsätter.

Text: Jan-Eric Nilsson, Roger Pyddoke, Karin Andersson Foto: Hejdlösa Bilder KONTAKT:

Jan-Eric Nilsson jan-eric.nilsson@vti.se Roger Pydokke roger.pyddoke@vti.se MER INFORMATION:

Kollektivtrafikens roll för regeringens mål om fossiloberoende fordonsflotta.

VTI-rapport 793.

VTI AKTUELLT NR 4 2013

13

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

Minskade emissioner kan ge lägre samhällskostnader Minskade luftföroreningar från ­trafiken bidrar till att färre barn drabbas av astma. I en ny studie där Stockholm och Umeå ingår har forskare för första gången i Sverige försökt att beräkna hälsovinster för barn om stadsluften förbättras.

Den största hälsovinsten görs naturligtvis om all trafik upphör helt men i studien har forskarna undersökt vad den haltminskning som trängselavgifterna gav för effekt. I Storstockholm bor det 220 000 barn mellan fem och 18 år, varav hälften i innerstaden, som utsätts för luftföroreningar från trafiken. Fortsatt forskning på området är viktigt eftersom luftföroreningar bland annat kan skada den normala utvecklingen av barns lungor.

Det finns också samhällskostnader att vinna på minskade avgasemissioner. Enligt beräkningar skulle de externa kostnaderna kunna minska med 168 miljoner kronor varje år om halterna av avgasemissioner minskade i Stockholm. Detta beror på att färre barn då skulle drabbas av astma.

Dessutom skulle kostnaderna minska med ytterligare 47 000 kronor om året på grund av att färre skulle behöva läggas in på sjukhus.

Begränsad kunskap om hur barn påverkas Mycket forskning har tidigare genomförts för att klarlägga hur trafikens luftföroreningar påverkar vuxna men kunskapen om hur barn påverkas är begränsad.

Därför har forskare på VTI nu studerat hur föroreningar i trafiken även påverkar barn.

– En utmaning vid utformning av effektiva åtgärder är att förstå vilka emissioner som är skadliga och hur skadliga de är, ­säger Lena Nerhagen, forskningschef på VTI. Det är dock svårt att fastställa exakt ­vilken förorening som orsakar ett visst hälsoutfall men att det finns en tydlig koppling till trafikrelaterade luftföroreningar står klart.

– I denna studie har kvävedioxid ­använts som mätvärde eftersom det är en

14

VTI AKTUELLT NR 4 2013

bra indikator för trafikens emissioner men om det är denna förorening som verkligen ger upphov till hälsoeffekter är en fråga som diskuteras och som det fortfarande forskas om, säger Lena Nerhagen.

Våra resultat pekar på att h ­ älsovins­terna för barn kan vara betydande.”

Mer forskning på området behövs VTI har sedan ett tiotal år tillbaka arbetat i flera projekt med att utveckla metodik och underlag för att beräkna trafikens externa kostnader för framförallt luftföroreningar och buller. VTI har även arbetat med att kartlägga hur samhällsekonomisk analys används vid utformning av styrmedel och åtgärder på nationell, regional och lokal nivå. Luftföroreningar och barns hälsa är ett exempel på det.

Slutsatsen i studien är att det fortfarande finns mycket kunskapsluckor när det gäller luftföroreningar och barns hälsa ­vilket får konsekvenser för möjligheten att genomföra vissa beräkningar.

– Våra resultat pekar på att hälsovins­ terna för barn kan vara betydande, vilket vi menar berättigar till att fortsatt forskning genomförs inom detta område, säger Lena Nerhagen.

Studien är gjord genom Natur­vårds­ verket av bland annat Lena Nerhagen på VTI som projektledare.

Text: Andreas Schander Foto: Photos.com

KONTAKT:

Lena Nerhagen lena.nerhagen@vti.se MER INFORMATION:

Naturvårdsverket rapport 6585 http://bit.ly/luftbarnhalsa

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

Genom att få in samma information som på v ­ ariabla hastighetsskyltar inuti bilens system kan förare få tidigare indikationer om trafikläget och anpassa sin körning, visar mikrosimuleringar av t­rafik på VTI.

Mindre miljöpåverkan med intelligenta förarstöd Med hjälp av stödsystem i bilen kan körningen bli mer miljövänlig, visar trafiksimuleringar genomförda på VTI. Genom att också utvärdera dessa system vill forskare på VTI också få reda på systemens effekt hos förare i den omkringliggande trafiken. Ökad effektivitet, lägre bränsle­ tgång och minskade emissioner är en ­möjlig effekt som observerats i den ­mikrosimulering av trafik som Ellen Grumert genomfört i ett doktorandprojekt på VTI. Med hjälp av samverkande system i bilen görs kommunikation från infrastruktur till fordon möjligt då systemet integreras med ett variabelt hastighetsstyrningssystem. Avläsning med detektorer i vägen ger information om rådande trafikflöde och medelhastighet, vilket används som input för att bestämma de hastighetsgränser som ska visas på vägskyltar. Variabla hastighetsstyrningssystem visar rekommenderade eller tvingande hastigheter baserat på rådande trafik- och/ eller vägförhållanden. Projektet undersöker möjligheterna att utöka användningen av variabla hastighetssystem genom att få in denna information i bilens system, via kommunikation mellan infrastruktur och fordon.

− Fler studier behövs för att utvärdera olika aspekter av systemet. Syftet med denna studie är att se hur och om ett variabelt hastighetsstyrningssystem påverkas när det tillkommer en samverkande del, säger Ellen Grumert.

På samma sätt som farthållare skulle ett sådant här system hjälpa till att reglera bilens hastighet utan att föraren själv behöver ingripa annat än i akuta situationer.

Tidigare förvarningar om ändringar i ­hastigheten längre fram på vägen kan ge ett mindre ryckigt och därmed mer miljö­ vänligt körsätt. − Den största fördelen med ett sådant system är att information om hastigheten ges vid en tidigare tidpunkt än då förarna ser hastighetsskyltningen. Bilens hastighet kan istället kontinuerligt anpassas, säger Ellen Grumert.

Effekten av förarsystem utvärderas Projektet Depend* har som mål att u ­ t-­ veckla ett ramverk för utvärdering av miljörelaterade förarstöd. I detta ramverk kopplas olika verktyg för studier av förarbeteende, trafiksimulering, bränsleförbrukning och emissioner samman. Detta ska kunna användas för att utvärdera effekter av ecodriving-utbildning, ecodrivinghjälpmedel, hastighetspåminnande system och farthållare.

– Det viktigaste verktyget som projektet

kommer att bidra med är en förbättrad metod för att uppskatta effekter av olika förarstöd på trafiksystemet, säger VTIforskaren Johan Olstam.

Han påpekar att det dels är intressant att se hur olika förarsystem påverkar den enskilde föraren, dels ta reda på hur förarstöd påverkar trafiksystemet i stort.

Trafiksimulering är ett sätt att få fram ­information om detta. Data insamlat från bland annat försök i körsimulatorer och fältstudier ligger som grund för modelleringen av förarstöd i trafiksimuleringen.

Utifrån simuleringen kan bränsleåtgång och emissioner beräknas med hjälp av ­separata modeller för det ändamålet.

– Vi vill bland annat se om miljörelaterade förarstöd bara ger minskad bränsleåtgång för individen eller om de även kommer att påverka omkringliggande ­förare, säger Johan Olstam. * Development of evaluation and research ­platform for environmental driver support Text: Karin Andersson Foto: Joakim Kling, Trafikverket

KONTAKT:

Ellen Grumert ellen.grumert@vti.se Johan Olstam johan.olstam@vti.se

VTI AKTUELLT NR 4 2013

15

TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ

EU-projektet Ecodriver ska förändra körbeteendet

Stödsystemet som vägleder dig till sparsam körning Minskade koldixoidutsläpp och minskad bränsleåtgång med 20 procent är några av de uppsatta målen för EU-projektet Ecodriver.

Målen ska uppnås med hjälp av ­förändrat körbeteende. I det fyra­ åriga projektet bidrar VTI med bland annat underlag från verkliga trafiktester. Tester där försöks­ personerna vägleds till ett mer ­miljövänligt körsätt med hjälp av ett visuellt stödsystem.

Den testkörning som pågår just nu går ut på att undersöka om ett visuellt stödsystem, som ger feedback, kan ge ett mer miljövänligt körbeteende samt hur föraren utnyttjar ett sådant system i verkliga trafiksituationer.

Testkör under ett år Under ett år ska tolv testpersoner delta i denna delstudie, där de ska genomföra tio körningar längs en förutbestämd sträcka runt sjön Roxen utanför Linköping. Två inledande körningar genomförs utan stödsystemet, sedan följer sex körtillfällen med stödsystemet och två efterföljande

16

VTI AKTUELLT NR 4 2013

referenskörningar för att undersöka dess effekt. Under samtliga körningar avläses förarens ögonrörelser och bilens hastighet, för att nämna några parametrar. Genom att läsa av ögonrörelserna vill forskarna se att systemet inte har någon negativ inverkan på trafiksäkerheten.

Inga skägg eller glasögon tillåtna Intresset för att delta i studien var stort och Katja Kircher, projektledare på VTI, berättar att de blev nerringda.

– Vi tog hjälp av körkortregistret och skickade sedan ut en förfrågan till ungefär hundra personer som var i åldern 30-55 år, bodde i Linköpingsområdet samt körde en bil av samma modell som vi har tillgänglig i våra tester, berättar hon.

Ett kanske inte lika självklart krav vid urvalet av försökspersoner var att de varken skulle ha skägg eller glasögon – något som kan störa utrustningen för ögonavläsning. David Aldmar, trafiklärare, är en av försökspersonerna som genomfört den första testkörningen.

– Vi jobbar mycket med miljövänlig körning på vår trafikskola och det är spännande att få vara med i en sån här undersökning och reflektera över sin egen körning. Det blir användbart att kunna

hänvisa till den här undersökningen i vår verksamhet i framtiden, säger han.

Framtida scenarion utreds Testkörningen som genomförs av VTI är endast en av många delar i projektet. En annan del är att undersöka vilken påverkan vår framtida livsstil samt hypotetiska politiska och tekniska förändringar kan få på körbeteendet kopplat till sparsam körning. Tester och jämförelser mellan portabla och inbyggda stödsystem, som uppmuntrar sparsam körning, ska även genomföras. För att se Ecodriver-systemets potential på marknaden ska även en analys av ekonomisk genomförbarhet utföras.

Projektet finansieras av EU-kommis­ sionen, DG INFSO och EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling.

Projektet startades i oktober 2011 och kommer att avslutas under september 2015.

Text: Karin Andersson Foto: Katja Kircher KONTAKT:

Katja Kircher katja.kircher@vti.se MER INFORMATION:

www.ecodriver-project.eu

RAPPORTER I KORTHET

Regionala förutsättningar avgör effektiviteten av strategisk kollektivtrafikplanering

En av huvudfrågorna har handlat om relationen mellan kommun och landsting samt trafikbolag. I båda de studerade länen har det funnits starka länstrafikbolag som har haft stor kompetens och stort inflytande över kollektivtrafikens utveckling. Situationen har inneburit att det har varit viktigt att utveckla former och arenor för dialog och gemensam formering mellan ägare och trafikbolag. Exakt hur ­detta ska gå till har inte varit

formaliserat i lagstiftning ­eller annat, utan har byggt helt på vilka initiativ och ­vilken förmåga som funnits lokalt och regionalt. De båda länen i fokus för denna studie haft olika strategier och olika förutsättningar att hantera denna utmaning.

Sammanfattningsvis kan ­noteras att studien ger en rad exempel på både utmaningar och drivkrafter för ett mer strategiskt och långsiktigt kollektivtrafikarbete. Det står klart att det är en kombination av formella och informella institutionella förutsättningar som avgör hur effektivt det strategiska kollektivtrafikarbetet kan bli. 2000-talets första decennium har präglats av ett formellt institutionellt regel-

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport R792 I denna rapport redovisas en studie av de förutsättningar som har karakteriserat politik och planering kring kollektivtrafik på regional och lokal nivå i Dalarna och Östergötland under 20002011.

verk som inte har varit särskilt gynnsamt i detta avseende.

Sedan 1 januari 2012 finns en ny kollektivtrafiklagstiftning på plats, som i mångt och mycket är ett försök att lösa dessa problem.

TITEL:

Kollektivtrafik för lokal och regional utveckling – förutsättningar för ­strategiskt kollektivtrafikarbete i Dalarna och Östergötland 20002011. R792.

FÖRFATTARE:

Satu Heikkinen, Karolina Isaksson

rapport N9A-2013 VTI notat 9A-2013 belyser nyttan av att använda VTI:s tunga fordonssimulator Heavy Vehicle Simulator (HVS) för att testa design av vägar innan konstruktionen utförs i full skala.

Sverige har ett omfattande vägnät av oasfalterade, lågtrafikerade vägar som påverkas av tjäl- och upptiningsproblem samt otillräcklig dränering.

Nyttan av att använda geosyntetiska material som ett kostnadseffektivt alternativ vid byggnation av grusvägar bör undersökas genom accelererade belastningsprov. Vid an-

vändning av geosyntetiska ­material för att bevara form och lutning på vägar samt för att stabilisera vägkonstruktionen rekommenderas en ­detaljerad undersökning av ­olika belastnings- och miljö­ förhållanden med hjälp av VTI:s tunga fordonssimulator.

Ett sådant test kan resultera i betydande besparingar vad gäller kostnader, konstruktion och tid, ge bättre och mer hållbara grusvägar samt uppmuntra till användningen av geosyntetiska material i Sverige som ett billigare alternativ vid produktion av stabila vägar.

Foto: Photos.com

Belastningsprover kan resultera i mer hållbara grusvägar

HVS kan också användas för att utvärdera skillnaderna i kostnad mellan konventionella och nya konstruktionstekniker vid användande av geosyntetiska material, att utveckla riktlinjer för vägkonstruktion och utförande samt att ge input i utvecklingen av vägmodelleringsprogram.

TITEL:

Förbättring av konstruktion och ­prestanda för lågtrafikerade vägar.

N9A-2013.

FÖRFATTARE:

Dina Kuttah

VTI AKTUELLT NR 4 2013

17

RAPPORTER I KORTHET

rapport N23-2013 En studie om cykelhjälmsanvändning och dess variationer över landet har utförts av forskare på VTI. Resultaten visar att cykelhjälmsanvändningen i Stock­ holm är klart högst i landet, både då man tittar på sjuk­ vårdens rapporter om olyckor och vid VTI:s observationer på cykelstråk. Studien begränsades till cyklister 16 år eller äldre och framför allt till orterna Stockholm, Malmö och Umeå.

Fokusgruppsintervjuer har genomförts i Stockholm, Malmö och Umeå om vad som påverkar valet att använda respektive inte använda

c­ ykelhjälm. Några faktorer som ­påverkar är bland annat om man har barn eller inte, vilken trafikmiljö man cyklar i, om man cyklar fort eller där trafikintensiteten är hög, vilken årstid man cyklar och ifall man har kunskap om att de flesta cykelolyckor är singel­ olyckor.

Som ett resultat av studien ges rekommendationer och förslag till fortsatt forskning, exempelvis om förbättrad ­datakvalitet i sjukhusets Strada-rapportering gällande cykelhjälmsanvändning och eventuellt alkoholintag före olyckan samt studier om ut-

Foto: Katja Kircher

Stockholm bäst i landet på cykelhjälmsanvändning

formning av cykelvägnätet.

Forskarna rekommenderar också informationsinsatser som lyfter fram goda förebilder som använder cykelhjälm och ökad information om att singelolyckan är den vanligaste cykelolyckan.

TITEL:

Cyklisters hjälmanvändning i ett regionalt perspektiv.

Fokusgruppsintervjuer samt analys av olycks- och skadedata. N23-2013 FÖRFATTARE:

Susanne Gustafsson

Brist på fördelnings­ metoder av kostnadsminskningar mellan ­länder ­

En slutsats från studien är att fördelningen av transportkostnadsminskningar för gräns­ överskridande godstransporter till följd av infrastrukturåtgärder inte är särskilt utforskat i vetenskaplig litteratur. Det finns inte något annat land som har en välunderbyggd fördelningsmetod och det finns inte heller starka rekommenda-

18

VTI AKTUELLT NR 4 2013

tioner eller teoretiska metoder att hämta från litteraturen, med ett enda undantag. Översynen av de nationella riktlinjerna för kostnadsnyttoanalyser visar att det sällan finns rekommendationer eller diskussioner kring fördelningen av kostnadsminskningar inom och utanför landets gränser. Det är bara Finland och Sverige som har rekommendationer kring fördelning, samt att det i några fler länder förs en diskussion kring ämnet.

På EU-nivå finns riktlinjer kring kostnadsnyttoanalyser som förordar ett större perspektiv än det nationella, men det ges inga specifika rekommendationer om hur nyttor kan fördelas mellan flera länder.

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport 798 När infrastrukturen förbättras, exempelvis då en bro byggs mellan två länder, minskar ofta kostnaden för internationella godstransporter.

VTI har undersökt hur dessa kostnadsminskningar kan fördelas mellan flera länder och kommit fram till att inga länder idag har en välunderbyggd fördelningsmetod som skulle kunna användas i Sverige.

Slutsatserna från den här ­rapporten ska ligga till grund för ett beslut om en fördjupande studie. Den studien ska ta fram förslag på hur fördelningsfrågan skulle kunna ­behandlas i de svenska rikt­ linjerna.

TITEL:

Fördelning av nyttor för inter­ nationella godstransporter i kostnads­nyttoanalyser. R798.

FÖRFATTARE:

Anna Mellin, Åsa Wikberg, Inge Vierth

RAPPORTER I KORTHET

VTI:s modell för ­beräkning av trafikarbete på svenska vägar har förbättrats

Baserat på resultatet från VTI:s trafikmodell görs sedan en förenklad beskrivning i emissionsberäkningsverktyget HBEFA. Denna trafikbeskrivning ligger sedan till grund för den årliga beräkningen av trafikens utsläpp som sker på Trafikverkets uppdrag. Syftet med projektet som redovisas i detta notat har varit att genomföra en allmän metodöversyn av detta arbete.

ständigt kan utvecklas och förbättras. Nya data har blivit tillgängliga genom mätaravläsningar för körsträckor och bättre underlag finns nu för att ta hänsyn till att tunga lastbilar i betydande utsträckning används för utlandstransporter.

En funktionsanpassning som visar körsträcka som funktion av fordonsålder har tagits fram, vilket visar på en god överensstämmelse med de uppmätta körsträckorna för fordon upp till och med ca 25 till 30 år. En känslighetsanalys av att göra olika antaganden vad gäller körsträcka och åldersfördelning visar effekten på mängd bränsleförbrukning och reglerade emissioner på total nivå för olika fordonskategorier.

Foto: Hejdlösa Bilder

rapport N30-2013 Varje år tar VTI fram en trafikbeskrivning som omfattar en historisk del samt en prognosdel över det framtida årliga trafikarbetet. Termen trafikarbete betecknar den totala omfattningen av trafik inom ett visst område och under en viss tid.

TITEL:

FÖRFATTARE:

Utveckling av VTI:s modell för beräkning av trafikarbete på ­svenska vägar. N30-2013.

Annelie Carlson, Urban Björketun, Ulf Hammarström

komplex, vilket gör att forskarna rekommenderar att starta användandet av PHEM med en kortare introduktionskurs, även för vana emissionsmodellerare.

En slutsats av utvärderingen är en rekommendation att PHEM används för Trafik­ verkets modellarbete. Den ­databas som ligger till grund för motormapparna uppdateras kontinuerligt vilket ger ­ mer tillförlitlighet i emissionsberäkningarna. Möjligheten

ökar även till en bättre samstämmighet i beräkningar av avgasemissionerna med de ­olika modeller som Trafik­ verket förespråkar, vilket är en positiv utveckling. Det finns också en del utvecklingsmöjligheter som bör beaktas.

PHEM-modellen ­rekommenderas för Trafikverkets ­modell­arbete rapport N31-2013 Trafik­ verket har konstaterat att användningen av modeller för mikrosimulering av bränsle­ förbrukning och emissioner i Sverige behöver utvecklas.

Projektet som redovisas i detta notat är en utvärdering av PHEM-modellen för att undersöka förutsättningar, möjligheter och hinder att använda den till att ta fram underlag till modeller som används i Trafik­ verkets planeringsarbete.

Följande aspekter har utvärderats: licensavtal (kostnader, rättigheter, ägandefrågor),

a­ nvändarvänlighet, innehåll och beräkningsmöjligheter, ­anpassnings- och utvecklingsmöjligheter samt validering.

Dessutom har simuleringstester genomförts för beräkning av bränsleförbrukning samt emissioner av kväveoxider, kvävemonoxid, kolmonoxid, kolväten, partikel­massa samt partikelantal, dels för vägar med ­olika siktklasser, dels för stopptillägg.

PHEM-modellen är relativt användarvänlig och med stora möjligheter att anpassa beräkningarna. Detta gör modellen

Foto: Hejdlösa Bilder

Genomgången visar bland annat att en beräkningsmodell

TITEL:

Utvärdering PHEM-modellen.

En förstudie. N-31 2013.

FÖRFATTARE:

Annelie Carlson, Sara Janhäll, Ulf Hammarström

VTI AKTUELLT NR 4 2013

19

VTI:S VÄRLD

Framtidens elvägar testas i simulator Transporter som är beroende av fossila bränslen ska minimeras till år 2030. Ett tänkbart alternativ är att bilar i framtiden kör på el som tillförs längs vägen. VTI inleder nu tillsammans med Trafikverket och Viktoria Swedish ICT ett omfattande forskningsprojekt för testning av elektrifierade vägar i körsimulator.

Riksdagens miljömål kommer att innebära en stor omställning av transportsektorn. Forskningsinsatser behövs inom många områden och VTI kan med hjälp av avancerade körsimulatorer tillföra ytterligare kunskap till den forskning om elektrifiering av vägar som håller på att ta fart i Sverige och andra länder i Europa.

Energimyndigheten har beviljat drygt sju miljoner kronor i forskningsstöd.

– Målet med projektet är att stimulera, stödja och driva utveckling och samarbete kring elektrifiering av fordon och vägar.

Vi är mycket stolta över att vi med våra världsledande körsimulatorer kan vara med och bidra till utvecklingen av ett mer hållbart samhälle, säger Jonas Jansson, forskningschef på VTI.

Simulator perfekt testmiljö Det finns tre aktuella koncept för överföring av el till fordonet under färd. Via luft-

20

VTI AKTUELLT NR 4 2013

ledningar, via ledare i vägbanan eller via magnetfält i vägen (induktiv överföring).

Alternativen har olika fördelar och nackdelar när det gäller bland annat kapacitet, säkerhet och estetik. I en körsimulator kan man modellera olika tekniska lösningar och se på samverkan mellan infrastruktur, fordon och förare.

– För att studera system och miljöer som ännu inte finns tillgängliga är simulatorer perfekta eftersom de är flexibla, s­äkra och kostnadseffektiva. I projektet kommer vi att ta fram modeller för elektrifierad väg, elfordon, betalsystem och ­förarstödssystem, säger Arne Nåbo, projekt­ledare och forskare på VTI.

Användaren i fokus När en så här stor omställning ska göras är det förstås viktigt att ta hänsyn till användarna för att systemen ska bli användarvänliga och accepterade.

– I ett första skede skapar vi en virtuell demonstrationsmiljö. I simulatorn kan försökspersoner sedan uppleva hur det är att köra på de elektrifierade vägarna och vi kan studera förarnas beteende, säger Arne Nåbo.

Användarstudierna ska bland annat ­testa förarens möjlighet att hålla en bra position på vägen eftersom det är viktigt för att elöverföringen ska fungera.

Samtidigt ska forskargruppen undersöka förarens upplevelse och acceptans av elek-

trifieringen. En annan viktig del är att ­studera hur vägelektrifieringen kan realiseras i vägmiljön och hur den kommer att se ut.

Demonstrationer under 2014 Simulatorn kan också användas i pro­ cessen från idé till marknadsintroduktion.

Konceptförslag på produkter och tjänster kommer att testas och demonstreras, som exempelvis förarstödsystem för energi­ effektiv körning. På så sätt kommer simulatorverksamheten stimulera utveckling och samarbete kring elektrifiering av ­fordon och vägar, vilket gör det möjligt att tidigt införa system med hög kvalitet.

– Demonstrationer i simulator är bra sätt att marknadsföra nya transportlösningar. I ett andra skede i projektet kommer vi att köra demonstrationer för finansiärer, aktörer, intressenter och medier för att koncept och kunskap ska kunna upplevas och spridas, säger Arne Nåbo.

Projektet genomförs inom Energi­ myndighetens demonstrationsprogram för elfordon. Mottagare av resultatet är bland annat den grupp inom ”Forum för innovation inom transportsektorn” som arbetar med färdplanen för elektrifiering av transporter. Projektet pågår till januari 2015.

Text: Eva Åström Illustration: Trafikverket

VTI:S VÄRLD

VTI:s styrelse växer Mats är född 1980. Han är regionråd för Folkpartiet i region Skåne och ord­ förande i region Skånes kollektivtrafiknämnd, samt doktorand i ekonomisk ­historia.

Text: Andreas Schander

Foto: Hejdlösa Bilder

Regeringen har utsett Mats Persson till ledamot i styrelsen för VTI. Förord­ nandet gäller från och med den 1 oktober 2013 till och med den 30 juni 2015.

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare Mattias Viklund

Joanna Dickinson

Mattias Viklund är chef för forskningsavdelning Samhälle, miljö och transporter på VTI. Han kommer närmast från en tjänst på Näringsdepartementet som huvudsekreterare i en offentlig utredning om Sveriges bredbandsstrategi. Mattias har en doktorsexamen i ekonomi. Han har även studerat statsvetenskap.

Joanna Dickinson är anställd som ­ ut­reda­re och kommer att fokusera på analyser av besluts- och planerings­ processer i transportsektorn men även på frågor som rör transportsystemets utveckling i stort. Hon har en bakgrund som utredare och projektledare inom området hållbara transporter. Hon har bland annat varit anställd på Natur­ vårdsverket och den nu nedlagda ­myndigheten Statens institut för kommu­ nika­tionsanalys (SIKA). Joanna har en civilingenjörsexamen i datateknik.

Andreas Vigren Andreas Vigren har börjat som forskningsassistent inom transportekonomi och kommer främst att rikta in sig på ­frågor som rör kollektivtrafik. Andreas har en examen i nationalekonomi.

I sina studier har han framförallt inriktat sig på offentlig ekonomi och miljöekonomi.

Fernando Cruz del Aguila Fernando Cruz del Aguila är anställd som forskningsingenjör och kommer framförallt att arbeta med att utveckla mätmetoder och modeller för drift och underhåll av vägar. Fernando har en civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnadsteknik.

Ingvar Näsman Ingvar Näsman är ny som forskningsingenjör och kommer framförallt att arbeta med hårdvaran i VTI:s simulatorer. Större delen av sitt yrkesliv har han arbetat inom fordonsindustrin, de senaste åren med projektledning inom produktutveckling. Ingvar är utbildad civilingenjör i maskinteknik/datorteknik på KTH i Stockholm.

Gerasimos Loutos Gerasimos Loutos är ny som forskningsassistent. Inledningsvis ska han arbeta med att utveckla modeller för transportslagsövergripande planering med särskilt fokus på cyklisters och fotgängares färdmedelsval. Han har en examen i produktionsteknik och ledarskap med inriktning på trafikmodellering från Technical University of Crete i sitt hemland Grekland. De senaste åren har Gerasimos studerat på KTH i Stockholm och där slutfört sin masterexamen i transportsystem.

Christian Howard Christian Howard ska forska inom området trafiksäkerhet och bland annat analysera skade- och olycksstatistik. Christian har nyligen avlagt doktors­examen vid Lunds universitet, Avdelningen för Produktionsekonomi.

Hans avhandling är inriktad på matematisk modellering av logistiksystem och har titeln ”Real-time Allocation Decisions in Multi-echelon Inventory Control”.

VTI AKTUELLT NR 4 2013

21

VTI:S VÄRLD

På jakt efter kollektivtrafikens framgångsfaktorer

I början på november samlade man ett fyrtiotal deltagare till en avslutande workshop i Lund. Man har även summerat projektet i en nyutkommen VTI rapport, R799A. Forskarna konstaterar att det finns gemensamma utmaningar för kollektivtrafiken i de Skandinaviska länderna. Nya former för samordning mellan organisationer och politikområden måste skapas. I rapporten pekar forskarna även på att kollektivtrafikorganisationer måste komma överens om svaret på frågan: vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken? Sådana överenskommelser kan bli en förutsättning för att framgångsrikt samordna kollektivtrafik menar de. För att kollektivtrafiken

Foto: Hejdlösa Bilder

Nyligen avslutades ett projekt där forskare från Sverige, Norge och Danmark försökt förklara varför vissa städer och regioner blir mer framgångsrika än andra när det gäller kollektivtrafik. Projektet har särskilt handlat om institutionella och planeringsmässiga förutsättningar.

ska utvecklas långsiktigt är man också ­ eroende av att kommuners markanvändb ning och infrastrukturinvesteringar förbättrar förutsättningarna. I planeringen behöver man både utmana biltrafiken och förbättra kunskaperna om effekterna för kollektivtrafiken.

VTI har genomfört projektet i samarbete

Kommande konferenser KONFERENSER Transportforum Jan 2014 Transportforum hålls i Linköping 8-9 januari.

Anmälan och program finns ­tillgängligt på VTI:s hemsida.

22

VTI AKTUELLT NR 4 2013

Läs mer: www.vti.se/transportforum www.facebook.com/­ vtitransportforum

KONTAKT

Helena Sederström 013- 20 42 09 helena.sederstrom@vti.se

med Norska transportekonomiska institutet, TÖI, och avdelningen för planering vid Ålborgs universitet i Danmark. Robert Hrelja, forskare på VTI, har varit projektledare.

Text: Katarina Nestor

MER INFORMATION:

www.vti.se/nordiskkollektivtrafik

VTI:S VÄRLD

Senaste publikationerna från VTI 2013-07-10 till och med 2013-11-13 Fördelning av nyttor för internationella godstransporter i kostnadsnytto­ analyser R798

Kan ökad offentlig information om ­trafikförseelser bidra till att minska antalet olyckor?

N22-2013

Utvärdering PHEM-modellen.

En förstudie N31-2013

Riskkurva för alkohol. Studie baserad på omkomna personbilsförare i Sverige N25-2013

Utveckling av VTI:s modell för ­beräkning av trafikarbete på svenska vägar N30-2013

Kollektivtrafik för lokal och regional utveckling – förutsättningar för strategiskt kollektivtrafikarbete i Dalarna och Östergötland 2000-2011 R792

Sträckprognoser E6 N32-2013 Förbättring av konstruktion och ­prestanda för lågtrafikerade vägar N9A-2013 Glimmer i bergmaterial för ­vägbyggnation.

En kunskapsöversikt N27-2013 Ecodriving på SJ. Förarperspektiv på tekniska hjälpmedel för beslutsfattande och utbildning i Ecodriving N26-2013 Kollektivtrafikens roll för regeringens mål om fossiloberoende fordonsflotta R793

Värdering av hastighetsdämpande åtgärder i Göteborg N24A-2013 Cyklisters hjälmanvändning i ett ­regionalt perspektiv.

Fokusgruppsintervjuer samt analys av olycks- och skadedata N23-2013 Investigation of driver sleepiness in FOT data VIP 2013-2 Stålslagg i asfaltbeläggning – Fältförsök 2005 – 2012 N19-2013

Tillståndsuppföljning av observationssträckor. Lägesrapport för LTPPprojektet till och med N1-2013

BESTÄLL PUBLIKATIONER Publikationer beställs enklast via e-post eller VTI:s webbplats:

?

Finns det redan en lösning

på problemet?

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det fi nns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell omvärldsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig uppdaterad inom ett visst ämnesområde eller fördjupa dig i en specifi k fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbetspartners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletablerade nätverk både nationellt och internationellt där ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation?

BIC har det nationella ansvaret för trafi k- och transportforskningens informationsförsörjning och resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

order@vti.se www.vti.se/publikationer Du kan även kontakta: Monica Lomark, 013-20 43 21 Priserna på VTI:s publikationer är 80–300 kronor exklusive moms.

LÄS MER www.vti.se/bic www.transguide.org

KONTAKT bic@vti.se 013–20 43 31

Publikationer på www.vti.se VTI-publikationer från 2001 och framåt är tillgängliga som pdf-filer på VTI:s webbplats www.vti.se/publikationer, de flesta i fulltext. På webbplatsen finns även en del äldre och efterfrågade rapporter.

VTI AKTUELLT NR 4 2013

23

Posttidning B VTI 581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT PORT PAYÈ

I HUVUDET PÅ

Kerstin Robertson

Nu krävs samordning för att förverkliga den hållbara staden

Å KONTAKT: Kerstin Robertson kerstin.robertson@vti.se

”Behovet av helhets­ perspektiv i planeringen bli allt ­tydligare för allt fler.”

r 2002 gavs skriften ”Stadsplanera – ­istället för trafikplanera och bebyggelseplanera” ut av Boverket. Den handlar om planeringen av staden och stadens trafik och om vikten av samverkan i planeringen för att skapa en god stadsmiljö och en attraktiv stad. Mera specifikt handlar det om ”tillgänglighet, stadens struktur och energi, skönhet och trevnad, grönska, miljö och frisk luft, stadens ljud och buller, trafiksäkerhet och trygghet”.

Det är alltså många olika krav som ska tillgodo­ses i den attraktiva och hållbara staden.

Hur håller man då ordning på alla dessa ambitioner och målsättningar i planeringen? Hur vet man om förtätning leder till bättre luftkvalitet eller till sämre? Och blir det bättre luft och ­mindre buller med fler träd i våra städer? Ja, det krävs en hel del, både kunskap och samordning, för att navigera rätt i planeringen och tillgodose alla olika policyer och perspektiv.

Mycket kan tyckas vara självklart utifrån ett perspektiv, men kanske inte från ett annat.

Det har ganska länge framförts att planeringen måste vara integrerad, det vill säga samordnad, för att man ska undvika målkonflikter. Men det visar sig i studie efter studie att verkligheten fortfarande är ganska långt ifrån denna samordnade planering. Också miljöfrågorna hanteras ofta separat. Under senare år har det till exempel varit mycket fokus på klimat, trots att olika miljöeffekter i många fall är relaterade till ­varandra.

Idag börjar dock behovet av helhetsperspektiv i planeringen bli allt tydligare för allt fler och intresset för att hitta modeller och arbetssätt som stödjer detta ökar. Här finns många ­utmaningar för miljöforskarna, både när det gäller att vidareutveckla kunskapen om hur ­olika ­miljöfrågor är beroende av varandra och ­metoderna att förmedla systemkunskap till ­planerare och andra.

Idag börjar vi till exempel förstå hur buller­ nivåer också kan användas för att förutsäga ­förekomsten av luftföroreningar och hur växtligheten i staden påverkar bullerutbredning och luftkvalitet. Inom området miljöeffekter av transporter finns behov av en kontinuerlig ­kunskapsutveckling om olika miljöeffekter ­såsom avgasemissioner, emissioner av slitage­ partiklar och buller samt energiförbrukning och emissioner av växthusgaser. I planeringen måste en samlad hänsyn tas till dessa miljöeffekter och samtidigt ökar också intresset för och behovet av att vidareutveckla hållbara städer som kan erbjuda en god, hälsosam och attraktiv miljö.

Det finns därför ett stort behov av att svara upp mot detta inom forskningen.

Miljöforskningen har en tydlig roll, nämligen att vidareutveckla kunskapen om olika aktiviteters och åtgärders miljö- och hälsopåverkan.

Men tiden är nu också mogen för att fundera över hur miljöforskningen kan bidra till bättre systemperspektiv i planeringen och därigenom utvecklingen av hållbara och attraktiva städer!

www.vti.se

Nästa nummer kommer i mars