arbetspendlare i större städer. Elcykeln gör att bilister kan välja bort tid i bilköer och att cyklister kan el-dopa sig snabbare, och sparar tid på att slippa duscha och byta om på jobbet. Det sista argumentet är förvisso bara giltigt om elcyklisten tar det lugnare – studier har visat att elcykling kan ge lika hög eller högre puls än vanlig cykling på en given sträcka – annars är vinsten bara en kortare restid till samma arbetsinsats. Se separat ruta för räkneexempel för elcykelns tidsvinster och kostnader.
MEKANISK DOPNING OCH EL PÅ MTB
Elcykeln inte bara går snabbare, relativt sett, det är också väldigt upplyftande att cykla med elassistans. På något märkligt sätt ger den där lilla knuffen i ryggen en förhöjd självkänsla – inte minst när du susar förbi vilt krängande, oassisterade året runt-pendlare i sega motlut. Elcykelrevolutionen handlar dessutom inte bara om pendling. I dag finns det elassistans på i stort sett alla typer av cyklar, från lådcyklar till racercyklar. Användarna är alltifrån elitcyklister som inte har några moraliska betänkligheter när det gäller mekanisk dopning till mountainbikecyklister som nu kan välja bort skidliften och själva ta sig upp för egen (elassisterad) maskin innan de öser på utför i bikeparken.
VÄTTERNRUNDAN MED EL
Allt fler motionslopp erbjuder också elassisterade cyklister möjligheten att delta. En av Vätternrundans stora nyheter för 2018 är till exempel Vätternrundan 100 km, där du kan delta med antingen elcykel eller en vanlig cykel. Och när jag har träningscyklat i utlandet har jag också sett fler och fler grupper på vanliga landsvägscyklar uppblandat med elcyklar. Elassistansen jämnar ut fältet och gör att cyklister med olika kapacitet kan
58 VA S A L Ö PA R E N
uppleva samma utmaningar tillsammans. Samtidigt går debattens vågor höga i diverse cykelforum. Puritanerna hävdar att själva poängen med en cykel är att du driver den själv, medan pragmatikerna ser fördelarna med elassistans ur ett miljö- och hälsoperspektiv – så länge det är bilar och inte cyklar som byts mot elcyklar – samtidigt som elcyklisterna fnissar lite för sig själva när de susar om oss alla andra.
BATTERIERNA SYNS KNAPPT LÄNGRE
Så här drygt tio år efter att jag kom i kontakt med elassisterade cyklar för första gången har det hänt mycket. Stora aktörer i cykelbranschen, från etablerade tillverkare av komponenter till många traditionella cykelmärken, satsar brett på elcyklar. Motorer och batterier blir smidigare, lättare och mer och mer integrerade. För ett otränat öga blir det allt svårare att urskilja skillnaderna mellan vanliga cyklar och cyklar med inbyggd elassistans. Och Gruber Assist? Ja, de finns fortfarande – nu under namnet Vivax Assist – och har utökat sitt sortiment. Numera marknadsför de allt från kolfiberramar till cyklar för landväg, samt både mountainbikes och hybridcyklar – alla med inbyggd elmotor. Men nu är de långt ifrån ensamma om att erbjuda elassistans till massorna. För mig blev en kompis mamma en ögonöppnare. Hon har en lång och ganska kämpig uppförsbacke hem – en backe hon aldrig har orkat cykla hela vägen. När hon fyllde jämnt köpte min kompis en elcykel till henne i present. Nu cyklar hon mest hela tiden – och klarar av backen hem galant. För henne var elcykeln den tröskelsänkare som krävdes för att hon skulle börja cykla och åtnjuta den rörlighet och frihet det faktiskt innebär att kunna välja cykeln. Och det är ju faktiskt gott nog. Motionen får hon på köpet. n
Ger elcykeln verkligen en tidsvinst? Det går att diskutera. I en större stad med tillhörande trafikproblem är nästan alltid cykeln en vinnare över bilen på kortare sträckor – inte minst i rusningstrafik – med eller utan elmotor. Och en elcykel borde då i de allra flesta fall vara snabbare än en vanlig cykel som framförs på samma sträcka. Men det beror på vad du väger in i ekvationen. Forskning genomförd vid Statens väg- och trafikforskningsinstitut (VTI) 2017 visar att cyklisters medelhastighet på utvalda sträckor i både större och mindre städer varierar mellan 15 och 25 kilometer i timmen. Annan forskning, både i Sverige och i våra grannländer, har visat på snitthastigheter runt 20 kilometer i timmen för cykelpendlare. Låt oss säga att den genomsnittliga cykelpendlaren snittar 20 kilometer i timmen. På en sträcka om 5 kilometer, vilket är en ganska vanlig cykelpendlingssträcka (tragiskt nog gäller det även hälften av alla bilresor i många städer) innebär det att sträckan då tar 15 minuter. På en vanlig elcykel, som kör i maxhastigheten 25 kilometer i timmen med elassistans, tar samma sträcka 12 minuter. Om du cyklar sträckan tur och retur innebär det en tidsvinst på 6 minuter per dag, 30 minuter på en arbetsvecka eller cirka 2 timmar per månad. Så att elcykeln kan ge en tidsvinst för pendlare är tydligt. Men om du börjar räkna på vad införskaffandet kostar i form av arbetstid är det inte lika uppenbart. Utgår vi från att en vanlig cykel kostar 5 000 kronor i inköp och en elcykel 15 000 kronor (efter subvention) ger det en prisskillnad på 10 000 kronor. (Det finns förstås både dyrare och billigare cyklar utan och med el.) Med en lön på 32 800 kronor före skatt får medelinkomsttagaren som jobbar heltid ut cirka 25 000 kronor, eller cirka 155 kronor i timmen. Det innebär att de 10 000 kronor extra som en elcykel kostar motsvarar cirka 65 timmars arbete. Den faktiska tidsvinsten på 2 timmar per månad som en elcykel ger, jämfört med en vanlig cykel, kräver alltså 65 timmar arbete för vår svenska medelinkomsttagare. Så först efter 32,5 månad – eller drygt 2,5 år – börjar investeringen löna sig i insparad tid totalt.
