RETRO Konstnären bakom Vasaloppet? FOTO AV TAVLAN: LARS BERGL UND
Att konstnären Anders Zorn är intimt förknippad med dåtidens skidåkning har vi skrivit tidigare om på Retro. Men hur hänger hans tavla ”En flykting” och hans kyrklopp ihop med dagens Vasalopp? TEXT: ANDERS ROMSON / ERIK WICKSTRÖM
M
orakonstnären Anders Zorn hade Gustav Vasa som en av sina hjältar och han är också skaparen av Vasa-statyn invid Vasaloppsmålet. Mindre känd är Anders Zorns målning ”En flykting”, som visar Gustav i sin flykt på skidor från Mora mot Norge runt juletid 1520. Målningen som utfördes 1907 visar Gustav skidande utför en backe med Gopsberget i bakgrunden. Platsen där Zorn stod och skapade sitt konstverk är belägen mitt i dagens Vasaloppsspår strax söder om Gopshus by cirka 22,5 km från målet i Mora. Alltså i ”svackan” mellan nedförsbackarna efter Gopshus och innan backarna upp mot Hökberg.
Vasaloppsspår, sträckningen mellan Evertsberg och Mora.
Två kullor blev en karl
Zorns vildmarksateljé och fiskarstuga Gopsmor låg tvärsöver älven, det som är Spjutmosjön idag, så det föll sig kanske naturligt att han hittade sitt motiv just här med det mäktiga Gopsberget i bakgrunden. Historien om målningen är att Zorns
Evertsberg-Mora 1908
Platsen är speciell eftersom den är belägen på en plats där spåret passerat samtliga 92 år som tävlingen körts. Idag är det totalt endast ungefär 3,3 km av Vasaloppsspårets totallängd på 90 km som använts alla åren. Platsen där Zorn målade tavlan passerade även skidlöparna på 1908 och 1909 års ”Kyrklopp”, skidtävlingar som Anders Zorn arrangerade med start vid Älvdalens respektive Venjans kyrkor och mål vid Mora kyrka. 1908 med sträckningen Älvdalen-Evertsberg-Mora och 1909 med sträckningen Venjan-Gopshus-Mora. Redan 1908 åktes således halva 1922 års
96 VA S A L Ö PA R E N
första komposition visade två skidåkande kullor med Gopsberget i bakgrunden men att han sedan kom på andra tankar. ”Jag tyckte att det allvarliga storartade landskapet passade illa till lekande kullor och som herr Gustav på sin flykt måste ha tagit den här vägen lät jag historien inspirera mig för en gång i min målning”.
Zorn kände Pers
Zorn skrapade bort den ena flickan från duken, en Rättvikskulla, medan den andra, Hållams Kersti från Färnäs, förvandlades till man. ”Jag satte skägg på Kersti och ändrade snittet på kjolen”. Motivet med Gustavs flykt till Norge gjorde sig enligt Zorn bättre mot det heroiska landskapet. Zorns gårdskarl i Gopsmor, Frans Estenberg, skall enligt dennes dagboksanteckningar den 8 februari 1908 ha stått modell för Gustav i den slutliga utformningen av målningen. Och detta dagen innan 1908 års ”Kyrklopp” genomfördes och där de tävlande skidlöparna passerade platsen som avbildas på målningen ”En flykting”. Vem vet, det kanske var Anders Zorn som redan då närde en tanke på ett ”Gustaf Vasalopp”. Han var jämnårig och skolkamrat med den Vinäsfödde chefredaktören för Vestmalands län tidning, Anders Pers. Det var mannen som vintern 1922 i en tidningsartikel i sin tidning väckte idén om ett Vasalopp. Kan Zorn och Pers sinsemellan under 1910-talet ha diskuterat idén om ett Vasalopp? n Anders Romson har tidigare varit Vasaloppets spårchef och engagerat sig i skidåkningen och föreningslivet på otaliga sätt. Idag är han pensionär och det är få som slår honom på fingrarna i Vasaloppshistoria.
