Världen idag – Tema: Närbild Reformationen

Tema

Foto: Rickard L Eriksson

Reformationen

Magnus Persson om det radikala mötet med Luther

Visselblåsaren Martin Luther reformerar än Lukas Berggren

Luthers budskap ekar ända in i vår tid

BERÄTTELSEN

Så bröt reformationen fram genom Europa

JUBILEUMSFESTEN

Många vill uppleva firandet på plats

BOK & FILM

Här finns mer om reformationen

FYRA MÅNADER EFTER ORKANEN MATTHEW HOTAS SÖDRA HAITI AV

SVÄLTKATASTROF 4 månader har gått sedan orkankatastrofen, men medan världens blickar riktades mot staden Jérémie glömdes en hel landsdel bort. På sydsidan av Haitis södra halvö är läget nu lika allvarligt som direkt efter katastrofen.

I DAGSLÄGET LIDER 800 000 INVÅNARE AV AKUT MATBRIST. 60 procent av Haitis jordbruksprodukter odlas i den värst drabbade regionen, och där förstördes över 75 procent av alla grödor. Orkanen Matthew svepte med sig alla nyplanterade grödor och knopparna till den frukt som skulle ha kunnat skördas nu. Dessutom omkom majoriteten av all boskap.

Orkanen har nu också åtföljts av svår torka. Det regn som normalt faller 2-4 gånger per månad under denna period har uteblivit helt, och stora delar av landet har inte haft ett enda regnfall sedan oktober.

DE DRABBADE PÅ HAITI BEHÖVER DIN HJÄLP!

SÅ KAN DU HJÄLPA!

SWISH:a 123 900 25 36

SMS:A 72 970

PLUSGIRO 90 02 53-6

Märk betalningen Haiti Valfritt belopp

Skriv meddelande: Haiti 100 för 100 kr Haiti 200 för 200 kr

Märk betalningen Haiti Valfritt belopp

hoppets stjärna star of hope

Tel: 0662-461 00 www.starofhope.se info@starofhope.org

Ledare

Det här magasinet är en sektion av tidningen Världen idag.

Ansvarig utgivare & redaktör: Lukas Berggren Grafisk form: Jonas Bergkvist Layout: Mårten Gudmundhs

Omslag: Istockphoto.com Tryckeri: V-TAB © 2017 Kontakt Adress: Världen idag, Box 6420, 751 36 Uppsala Tel: 018-430 40 00 (9-11, 14-16) Mejl: kundtjanst@varldenidag.se Hemsida: varldenidag.se

Om Världen idag Världen idag är en rikstäckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotid­ ning i september 2001 och blev tredagarstidning i maj 2004. Tid­ ningen kommer ut på måndagar, onsdagar och fredagar. Och ständigt på webben.

Redan första året publicerades av­slöjande artiklar som nominerades till Stora journalistpriset och vann Guldspaden. Ett signum för Världen idag är en aktiv och orädd nyhets­ journalistik tillsammans med en tydlig opinionsbildning.

Tidningen har dessutom en ambition att bedriva bibeltrogen folkbildning om kristen tro och kristet tänkande.

Genom människors vittnesbörd och berättelser från församlingar är tidningen också en röst för förnyelse och väckelse inom kristenheten.

Ledarskribenter på Världen idag är Olof Edsinger, Per Ewert, Ruth Nordström, Stefan Swärd och tidningens chefredaktör, Lukas Berggren. Andra frekventa skribenter är bland annat Stefan Gustavsson, Joakim Lundqvist, Linda Bergling, Lina Nielsen, Dan Salomonsson, Hans Weichbrodt, Berit Simonsson och Tomas Sandell.

Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyr­ korna. Den största andelen läsare tillhör pingströrelsen. Tidningen har 900 aktieägare och ordförande i styrelsen är Per-Olof Eurell.

Lukas Berggren är vd, ansvarig utgivare och chefredaktör.

Budskapet ekar ända in i vår tid I år är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på Slottskyrkans port i Wittenberg. Ingen kunde väl ana – allra minst Luther själv – vilken präriebrand han skulle dra igång genom de där till synes harmlösa hammarslagen. Konflikten med Kyrkan eskalerade och Luther fick ta emot en påvlig bannbulla – som han emellertid brände upp. Sedermera blev han även exkommunicerad.

Men budskapet kunde inte stoppas. Det spreds över Europa och världen.

Reformationens budskap var befriande. Det var ett återtåg till ”nåden allena”, ”tron allena” och ”Kristus allena”.

Luther reagerade på den omfattande avlatshandeln i den medeltida romerskkatolska kyrkan. Genom bibelstudier och bibelundervisning hade den unge munken lagt märke till att rättfärdighet var en gåva från Gud, i Kristus.

Frälsning kunde varken förtjänas eller köpas för pengar, utan endast tas emot av nåd, genom tro.

Varje mänskligt konstruerad frälsningsväg är därför dömd att misslyckas. Eller som Efesierbrevet 2:8–9 uttrycker det: ”Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva.

Guds gåva är det, inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig.”

anspråk på den yttersta auktoriteten. Varje lära, varje tanke, varje handling och varje tradition måste prövas mot Guds Ord. Det är förstås uppfordrande. Men det är också en befriande tanke att Gud har deponerat sin vishet och allt vi behöver i Skriften. Vi behöver inte förlita oss på vårt eget – ytterst begränsade – förstånd i varje sak, utan det finns vägledning att hämta i Guds Ord. Genom att göra Bibeln tillgänglig på folkspråken bidrog reformatorerna till att låta Ordet komma varje människa – hög som låg – till del. Det var en reform för tillgänglighet.

●●● Den reforma­ toriska jord­ bävningens epicentrum heter evan­gelium.

Detta budskap är sannerligen befriande för varje människa som har kommit till sitt eget slut och insett att det är omöjligt att förtjäna Guds nåd. Den reformatoriska jordbävningens epicentrum heter evangelium. Denna ”Guds kraft till frälsning”, som Romarbrevet talar om, förmedlade hopp till dåtidens skuldtyngda, oroliga, fattiga, förtryckta och sargade. Än i dag förmedlar detta underbara evangelium hopp till varje människa som inte får livets ekvation att gå ihop. Det finns frälsning, för var och en som tror på Kristus.

Hög och låg, rik och fattig, slav och fri, kvinna och man, jude och grek. Ingen har företräde inför Gud, men alla har tillträde till Gud. Det var detta befriande budskap som brann i reformatorernas hjärtan.

Reformationen innebar även ett återvändande till ”Skriften allena”, till Skriften och dess auktoritet. Ingen människa kan göra

2017 ● reformationen ● Världen idag

Men är inte reformationen över? I historisk, och förhoppningsvis även i politisk mening, är reformationen över. Men reformation är inte en engångshändelse. Vi tror på semper reformanda – ständig reformation. Guds folk, och vi alla, lever ständigt på flykt bort från Guds ord.

I den meningen behöver vi alla – enskilt, som församlingar och som Guds folk i alla sammanhang – reformeras. Ingen av oss kommer undan.

Framför allt behöver vi som Guds folk samlas kring evangeliet, detta befriande budskap, som inte kan förtjänas för pengar eller egna gärningar. Som skänker hopp till hopplösa, mod till modlösa, kraft till kraftlösa. Som löser från syndens slaveri. Vår tids människor, som kämpar en ojämn kamp mot prestationsångest, krav och allehanda måsten, är i desperat behov av evangeliet.

För deras skull, och till ”Guds ära allena”, behöver vi aktualisera reformationens budskap.

Trevlig läsning!

Lukas Berggren chefredaktör och vd

3

Magnus Persson är pingstpastorn som ”drabbades av Luther” – ett möte som förändrat och fördjupat arbetet i församlingen United.

Foto: Rickard L Eriksson

Träffad av reformationen Mötet. ​Församlingen United beskrevs som en

framgångssaga. Ändå gnagde frågorna i Magnus Persson. I mötet med reformationen fann han ett budskap, som skulle kräva stora förändringar – till ett högt pris. Vad var det han fann hos Martin Luther?

Å

ret är 2008. Det är full aktivitet i pingstförsamlingen United i Malmö. Många människor utan kristen bakgrund kommer till kyrkan.

Gudstjänstlokalen fylls till brädden flera gånger varje söndag. Bland Malmös unga har det blivit trendigt att gå till United.

Från en del håll i kristenheten finns en tveksamhet kring United och deras liberala metoder. Men många beskriver församlingens resa som en framgångssaga. Ledare från hela Skandinavien åker till deras konferenser för att finna nycklar och principer till att nå vanliga, sekulariserade människor och få dem att komma till kyrkan. Ett genombrott för evangeliet, tänker många.

Men i Magnus Perssons hjärta gnager frågorna. Han är pastor i församlingen och har därmed ett stort ansvar för det som sker.

Hos hela ledarteamet upplevs en tilltagande känsla av olust.

– Det fanns en växande oro, att det vi byggde inte var hållbart, berättar han.

Han beskriver det som att de försökte blåsa upp en ballong. I takt med att de blåste in mer luft – i form av nya event, uppskruvade happenings och andra aktiviteter – så växte känslan av obehag: ”När som helst kan luften gå ur.”

– Under ett halvårs tid gick jag omkring med en känsla av att det var för grunt. Var mycket av det vi gjorde bara luft i en färgglad ballong?

Samtidigt som Magnus Persson konstaterar att många människor är väldigt glada för det som sker, börjar han tvivla på att Gud gläds över det han ser. Frågorna blir bara fler: Alla dessa människor som kommer och som vi säger har blivit frälsta – har de verkligen mött Jesus? Har de förstått, är de rotade, är de grundade? Är de pånyttfödda?

I församlingens ledarskap börjar de fundera över sin egen förkunnelse.

– Vi talade mycket om life-coaching och ledarskap, även i söndagsmötena. Man kunde få intrycket av att ledarskap var Guds kraft till frälsning. Och det vi talade om – jag kan säga det än i dag – det var riktigt bra.

Men var det evangelium? Var det Guds berättelse vi berättade?

Svaret på många av frågorna landar i ett nej, vilket leder till självrannsakan och det som han beskriver som ”genuin omvändelse”. De konstaterar att Jesus har kommit i skymundan för varumärket United och att de har tappat fokus på evangeliet.

Vad var det som behövde förändras?

– Det handlade om det mest centrala: Är evangeliet tillräckligt? Jag menar fortfarande att evangelium är en av kyrkans bäst bevarade hemligheter. Inte ordet evangelium, för det använder vi hela tiden. Teoretiskt tror jag vi alla tror på det, men är det verkligen där vi finner vår största glädje?

För mig var det inte så, utan det behövdes en massa tillägg hela tiden.

Under resans gång kommer Magnus Persson i kontakt med Martin Luther och reformationens budskap. Upptäckten är omtumlande.

– För mig var det som om solen gick upp.

Och det fantastiska med att solen går upp är ju inte det att stirra rakt in i den, utan att allt som tidigare har legat i mörker kommer i ljuset.

Han beskriver hur han plötsligt ser att de, i sin iver att vinna människor, har gjort kyrkan till något annat än den var tänkt att vara.

– Den fråga vi levde med hela tiden var: Hur når vi fler människor? Men ställer du det som första fråga, så kommer du ganska snart ge svar som inte drar dig närmare evangeliet, utan som spär ut evangeliet. Om

Vi vill ta vara på arvet från fornkyrkan, vi vill ta vara på det evangelium som har ställts fram i ljuset i reformationen och vi vill ta vara på de varma väckelserörelserna. Allt detta tillhör oss, säger Magnus Persson. Foto: Rickard L Eriksson

de stora frågorna i stället är, ”vem är Gud?”, ”hur kan vi lära känna honom?” och ”vad är meningen med livet?”, så får du andra svar.

Magnus Persson beskriver det som skedde i reformationen på 1500-talet som en ”centrum-bestämmelse”.

– Evangelium är den punkt kring vilken Luthers hela åskådning är centrerad. Guds folk är ständigt på glid och vi behöver hela tiden omvända oss och återerövra det vi har förlorat. Själva ordet reformation betyder att återge något sin ursprunglighet.

Så, du har egentligen inte upptäckt Luther, utan evangeliet?

– Det kan man säga, men genom Luther.

Få har som han, enligt min uppfattning, fått evangeliets ljus att framstå med en sådan härlighet sedan apostlarnas dagar. Varken före eller efter. Så jag vill söka det han sökte och ta vara på det han fann. Och det var evangeliets ljus.

Egentligen handlar det om ”gammal hederlig väckelseförkunnelse”, förklarar han.

– Men det vilar på en mer stabil grund, och bygger inte bara på ångest och känslor. Det finns en substans i det här.

En av upptäckterna bestod i Martin Luthers skarpa åtskillnad mellan lag och evangelium.

– Vi blandar ofta ihop lag och evangelium.

Antingen gör vi lagen till en frälsningsväg, 6

●●● Vi blandar ofta ihop lag och evangelium.

Antingen gör vi lagen till en frälsningsväg, eller också försöker vi göra om evangeliet till lag.

eller också försöker vi göra om evangeliet till lag. Allt som kallas evangelium är inte goda nyheter. Oftast är det inget annat än goda – men omöjliga – råd. Men om jag ger människor fem ytterligare saker att göra så är det inte goda nyheter, utan en slags lag.

Han menar att många människor i vår tid lever med skuld, skam och ofrid, men utan att koppla det till att de inte lever efter Guds lag.

– I dag kommer lagens ande via Facebook.

Vi förväntas vara friska, starka, principfasta och tydliga, men ändå sociala, avspända, trevliga och lyckliga. Vi ska vara engagerade föräldrar, men samtidigt förverkliga oss själva. Allt det där får oss att förstå att vi lever i en ekvation som ingen av oss får att gå ihop.

Sätten att försöka hantera skulden och skammen är sedan olika, menar han, och målar upp tre scenarion.

– Antingen leder det till att vi börjar hyckla, ljuga och låtsas. Eller också måste vi bli extremt disciplinerade. Förr var det klosterliv som gällde; nu hittar vi andra vägar, men det handlar om att bli någon typ av fanatiker för att klara av att leva upp till lagen. Många brakar igenom isen och konstaterar: ”Jag klarar det inte.”

På vilket sätt har reformationen något att säga till alla dessa människor?

– Alla människor som har kommit till slutet av sig själv och inser sitt förlorade och hopplösa tillstånd behöver det evangelium Världen idag ● reformationen ● 2017

För Magnus Persson har rättfärdiggörelsen genom tro blivit en angelägen fråga.

– När denna uppenbarelse blir sekundär, när kyrkan tappar tron på och intresset för att förkunna evangelium eller förvanskar dess egentliga innehåll, då har kyrkans ärende gått förlorat. Reformatorerna sa: Med denna enda artikel om rättfärdiggörelse genom tro står och faller kyrkan.

Han är engagerad när han talar och det är ingen tvekan om att Magnus Persson tycker sig ha funnit skatter hos Luther. Men det är inte bara ur de lutherska källorna han öser.

Snarare talar han om ”det tredubbla arvet”.

– Vi vill ta vara på arvet från fornkyrkan, vi vill ta vara på det evangelium som har ställts fram i ljuset i reformationen, och vi vill ta vara på de varma väckelserörelserna.

Allt detta tillhör oss.

som reformationen har ställt fram i ljuset.

Och de människor som ännu inte har tappat hoppet om att bli rättfärdiga på egen hand behöver möta reformationens budskap, så att de drivs till slutet av sig själv.

För en del räcker det med evangelium, medan andra behöver både lag och evangelium, menar du?

– Ja, precis. Lagens uppgift är ju att bereda väg för evangelium. Att göra människan fullständigt hopplös på all självfrälsning och i behov av verklig frälsning. Lagens avsikt är inte att ge oss hopp, utan att driva oss till hopplöshet. Jesus skärper lagen, men samtidigt tillintetgör han den fullständigt som en väg till frälsning.

Magnus Persson vill inte beskriva reformatorernas syn på människan under synden som pessimistisk, men däremot ”befriande realistisk”, där människor som har insett sin otillräcklighet och hopplöshet kan känna igen sig. Möjligheterna att förkunna evangeliet till vår tids människor är därmed stora, menar han.

– Vi har sådana ingångsvärden i vår tid.

Men vi har gett upp vår berättelse – om skapelse, fall, försoning och upprättelse – och hittar andra berättelser i stället. Vi har köpt hela den sekulära bilden av det lyckliga livet, och så tänker vi att vi ska visa människor bibliska principer för hur de når det lyckliga, sekulära livet. Här behöver evangeliet komma in och klä av allt sådant.

2017 ● reformationen ● Världen idag

Vad skulle en reformation i vår tid innebära?

– Att kyrkan åter inser att evangelium är vår största skatt och det centrum varifrån allt annat bör utgå.

Magnus Persson beskriver reformationens fem solas, allena, och menar att en reformation i vår tid kräver ett återvändande till dem alla. Hans engagemang går inte att ta miste på.

– ”Skriften allena” som högsta auktoritet för lära och liv. Skriften uppenbarar både lag och evangelium, synd och nåd för oss. ”Kristus allena”, som vår ställföreträdare – Guds lamm som tar bort världens synd. ”Nåden allena”, som erbjuder Guds gåva fritt och för intet. ”Tron allena”, som tillräknas oss som rättfärdighet. ”Guds ära och härlighet allena”, som tillvarons djupaste mening och högsta mål.

Han beskriver en nutida reformation som ”återger kyrkan dess ursprunglighet i form och innehåll”, och som utmanar både sekulära och svärmiska krafter som deformerar kyrkan.

– Reformationen återupprättar ett församlingsliv där evangelium predikas rent, sakramenten förvaltas rätt och Guds rike gestaltas klart. Så för mig handlar det inte om innovation, utan snarare om att förvalta, fördjupa och förnya det rika arv vi äger hela vägen från förbundsfolket, via fornkyrkan till frikyrkan.

●●● Evangelium är den punkt kring vilken Luthers hela åskådning är centrerad.

Guds folk är ständigt på glid och vi behöver hela tiden omvända oss och återerövra det vi har förlorat.

I United har en slags reformation ägt rum, och fortgår alltjämt. Magnus Persson har – för att använda hans egna ord – slutat blåsa in luft i ballongen. Priset har bland annat varit färre besökare på gudstjänsterna. En del menar att han har slarvat bort det han en gång hade. Men så ser han inte själv på det.

– Vår största drivkraft kan inte vara att bygga en stor kyrka, utan snarare, med orden från [katekesen] Westminster: ”Människans främsta syfte är att förhärliga Gud, och att njuta av honom för alltid.”

Lukas Berggren 7

Den mest kände avlatsförsäljaren var dominikanermunken Johann Tetzel (1465–1519). Sådan handel användes bland annat för att finansiera byggandet av den nya Peters-kyrkan i Rom. Sedan omkring år 1550 har avlatshandeln varit förbjuden av den romersk-katolska kyrkan.

Avlatsbrev triggade reformationen Bakgrund. Avlatshandel, skärseld och maktfullkomlighet. Situationen i medeltidens romersk-katolska kyrka bäddade för den stora reformationen.

Denna kyrka stod på höjden av makt och inflytande under högmedeltiden (1000-1300).

Men under senmedeltiden (1300-1500) tilltog kritiken av vad som uppfattades som påvedömets andliga och moraliska förfall.

– Nya lekmannarörelser stod för den mest radikala kritiken, men kritik fanns även inom andra delar av kyrkan och bland många av Europas furstar, berättar Torbjörn Aronson, docent i kyrkohistoria.

Kritiken riktade sig mot påvens inblandning i politiska frågor och pastoral praxis, som till exempel avlat och läran om skärseld.

Men också mot de stora ekonomiska resurser som flöt in till påvedömet. Påven själv hade 1309 blivit tvingad av Frankrikes kung att flytta sitt residens, från Rom till franska Avignon.

– Det påvliga hovet i Avignon utmålades av påvedömets kritiker som ett tillhåll för synd och girighet. Reformförespråkare inom kyrkan, bland annat den heliga Birgitta från Sverige, hävdade att påvens återvändande till Rom skulle medföra en ändring till det bättre, säger Aronson och berättar hur svenskan fick sin vilja fram.

Men trots att påven (Gregorius XI) 1377 återvände till Rom upphörde inte påvedömets kris. I den maktstrid som följde hade

kyrkan en tid tre påvar samtidigt. Det hela löstes vid kyrkomötet i Konstantz (1414-1418) där en ny påve valdes som blev allmänt erkänd. Påvestolens ställning stärktes nu rejält.

Sedan länge var avlat ett viktigt begrepp i den romersk-katolska kyrkans praxis.

– Avlat kunde ske i form av gottgörelse för begångna synder och genom botgärningar, säger Torbjörn Aronson.

– Men även om synderna efter förlåtelsen ansågs vara utplånade, räknade kyrkan i sin praxis med att deras konsekvenser behövde sonas för att den döpte skulle kunna nå evigheten hos Gud, säger Torbjörn Aronson och förklarar hur läran om skärselden utvecklades.

– Varje synd tänktes motsvara en viss tid i skärselden. Avlat kunde minska antalet år för en själv, eller för den avlidne person som man skänkte avlaten.

Redan från början av 1000-talet blev det vanligt i Frankrike att biskoparna utfärdade generella avlater till alla som företog en viss vallfärd eller skänkte pengar till ett kyrkobygge. Insamlingar sköttes av särskilda avlatspredikanter.

– Det här blev grunden för att man under senmedeltiden började med ren försäljning av avlatsbrev, förklarar Torbjörn Aronson.

I kölvattnet av maktstriderna urholkades förtroendet för kyrkan. I stället började nya bibelorienterade lekmannarörelser uppstå i Frankrike, England och Centraleuropa.

– De var föregångare till reformationen 9

Jan Hus utmanade romersk-katolska kyrkans idé att lekmän inte fick ta vinet vid nattvarden. Bild: Ulrich Richental

genom sin bibelbaserade fromhet, förklarar Torbjörn Aronson och berättar om den första kända lekmannarörelsen – valdenserna.

Namnet fick de genom sin ledare, Pierre Valdes (1140-1218), en rik köpman från Lyon i Frankrike.

– Han hade blivit omvänd och därefter börjat arbeta för att sprida evangeliet och översätta Bibeln till folkspråken, berättar Aronson. Valdes sände ut predikanter två och två, vilka snart genomkorsade hela Europa.

Utmärkande för valdenserna var att de ansåg att Bibeln var den avgörande auktoriteten beträffande tro och liv.

Eftersom de valdensiska predikanterna inte var prästvigda och inte underordnade de lokala biskoparna, kom de i konflikt med kyrkan och förbjöds att predika. Ja, de började även förföljas med våld.

– De drog sig upp i Alperna och vissa grupper utvandrade till andra delar av Europa.

Under 1500-talet förenade sig valdenserna med den frambrytande reformationen.

Men redan under 1300- och 1400-talen uppstod flera större lekmannarörelser. Dessa uppfattades som villolärare av den romerskkatolska kyrkan. En verklig vägröjare för dessa rörelser blev John Wycliffe (1320-1384), professor i teologi vid universitetet i Oxford.

– Han argumenterade mot helgondyrkan, vallfärder, reliker, avlat, och slutligen även mot transsubstantiationsläran (den nattvardslära som förkunnar att brödet och vinet förvandlas till Jesu kropp och blod, red. anm.). I frälsningsläran följde han Augustinus och undervisade att människan inte kunde förtjäna Guds nåd genom egna gärningar.

– Påven fördömde flera av Wycliffes uppfattningar, men genom stödet från den dåvarande drottningen undgick Wycliffe kättarbålet.

10

De skrifter Wycliffe producerade blev en viktig inspirationskälla för den husitiska rörelsen i Böhmen-Mähren, beläget i dagens Tjeckien. Där flockades studenter från hela Europa kring det universitet som startats av kejsaren 1348. En av dem, Jan Hus (1373-1415) var en tjeckisk bondson som kommit för att studera till präst. 1401 blev han själv universitetets rektor.

– Han verkade även som predikant i det stora Betlehems-kapellet, säger Torbjörn Aronson och beskriver en gudabenådad agitator som samlade skaror.

Jan Hus utmanade romersk-katolska kyrkans idé att lekmän inte fick ta del av vinet vid nattvarden. Det skulle stå honom dyrt.

Hans förkunnelse bannlystes av påven och han blev tvungen att gömma sig på den tjeckiska landsbygden. Men efter en tid erbjöds Hus fri lejd av kejsaren att komma till kyrkomötet i Konstanz 1414-17, detta för att få tillfälle att framlägga sina uppfattningar. Väl framme fängslades han dock.

– Efter flera månader i fängelse blev Hus, på sin födelsedag, förd ut ur sin cell för att levande brännas på bål.

Tragedin var stor. Men bakom hörnet väntade en ny tid. Hundra år senare skulle Martin Luther spika upp sina 95 teser och bana väg för många av de idéer som Hus gett sitt liv för.

– I Martin Luthers liv och teologi förenades kritiken av förtjänstteologin och påvedömet med en bibelbaserad tro som liknade lekmannarörelsernas, sammanfattar Torbjörn Aronson och framhåller inte minst förkunnelsen om rättfärdiggörelse genom tro.

– Detta blev centrum i Luthers teologi.

Människans frälsning berodde bara på Guds nåd i Kristus och ingenting kunde förtjänas eller läggas till.

●●● Påven fördömde flera av Wycliffes uppfattningar, men genom stödet från dåvarande drottningen undgick Wycliffe kättarbålet.

Jonas Adolfsson Världen idag ● reformationen ● 2017

2017 ● reformationen ● Världen idag

11

Reformatorn – vem var han?

Huvudpersonen. ​I dag skulle han ha kallats

visselblåsare. Han var modig, frispråkig och bedjande.

Men också – mot slutet av sin levnad – en något bitter person. Det handlar om Martin Luther, mannen som med sina 95 teser ritade om den andliga världskartan.

P

appan gjorde affärer i gruvnäringen och satsade på en god utbildning för unge Martin Luther. Det mynnade ut i en magisterexamen i filosofi och juridik vid universitetet i Erfurt. Men vid denna tid drabbades Luther av en skrämmande upplevelse – en åskblixt var nära att träffa honom. Den skräck som grep om Luther gällde mer än rädslan för att förlora livhanken. Det menar Tomas Nygren, lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola.

– Att drabbas av plötslig död var för många den största skräcken vid den tiden. Då hade man inte hunnit bekänna sina synder, göra botgöring och få den sista smörjelsen. Därmed kunde man förvänta sig en oerhört lång period i skärselden innan man kunde förenas med Gud i evigheten.

Men Luther undkom oskadd. Och för honom själv var detta ett tecken från Gud. Han överlät sig till ett liv i Guds tjänst, det vill säga till ett liv som munk. I klostret började Luther läsa teologi och 1508 blev han lärare vid universitetet i Wittenberg.

– Han var trogen i sin kyrka, tog den verkligen på allvar, berättar Tomas Nygren.

Men Luther besvärades också av de missförhållanden han såg i kyrkan. Samtidigt började han få nytt ljus över bibelordet.

Det blev exempelvis glasklart för honom att rättfärdighet enbart kommer genom tro på Kristus, inte genom egna ansträngningar.

Bara av nåd, genom tro, kan människan ta emot Kristus som gåva. Dessa sanningar bör-

12

jade brinna som en eld i Luthers inre. Och de skulle bli centrala inslag i Luthers stora reformation. Den startade så sakta 1517 då Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkdörren i Wittenberg.

Anade Luther i den stunden vilken kraft han satte i rörelse?

– Nej nej, han hade inte någon aning om vad det skulle leda till. Han var församlingspräst i Wittenberg och han hade mött människor i själavård som hade smitit i väg till en känd avlatspredikant vid namn Tetzel, som predikade att man kunde förkorta tiden i skärselden för sig själv och andra om man köpte avlatsbrev. Men Luther såg hur det skadade människor, och eftersom Tetzel hade skrivit 94 teser för avlatshandel, skrev Luther 95 teser mot sådan handel.

Att dessa teser skulle spridas över världen var aldrig hans tanke, framhåller Tomas Nygren. Men den frispråkige Luther väckte intresse i det nykläckta boktryckarskrået, som översatte de 95 teserna till tyska och gav ut dem.

– De spreds som en löpeld och helt plötsligt hade snöbollen rullat i gång utan att Luther hade fattat vad som höll på att hända.

Skeendet accelererade och 1520 skrev Luther flera av de viktigaste reformatoriska skrifterna.

– Buren av sin upptäckt av evangelium hade han nu en sådan frimodighet och ett sådant mod att han vågade gå emot både kyrkan och kejsardömet när de försökte tysta honom, förklarar Tomas Nygren.

Avlatspredikanten Tetzel hade skrivit 94 teser för avlatshandel.

Därför skrev Luther 95 teser mot sådan handel.

Målning: Georg Pencz

2017 ● reformationen ● Världen idag

13

Martin Luther tillsammans med familjen. Deras öppna och generösa hem blev stilbildande för det protestantiska prästhemmet.

BILD: Gustav Adolph Spangenberg

●●● Han hade inte någon aning om vad det skulle leda till.

Tomas Nygren

Retoriskt skicklig, karismatisk och mycket begåvad seglade Martin Luther snart upp till tysk frihetshjälte i många av Tysklands furstendömen. Men i sin kammare fortsatte han att odla en nära relation med sitt livs Gud. Hela sitt liv bad han dagligen och han använde både fria böner och psaltarpsalmer.

I sin förbön utgick han ofta från olika fraser i bönen Fader vår, förklarar Tomas Nygren.

– Och Luther beskriver hur den helige Ande, då han bad på det här sättet, kunde börja predika och undervisa honom personligt.

Ryktet om Luther drog studenter till Wittenberg Det gladde kurfursten Fredrik den Vise, som hade Luther som stjärnföreläsare vid sitt universitet.

Men i Luthers egen kyrka, den romerskkatolska, var det andra tongångar. 1520 bannlystes Luther av påven. Martin Luther lät sig emellertid inte tystas. I stället för att ta tillbaka det han skrivit brände han, i sällskap av sina studenter, bannbullan utanför Wittenberg.

Luther kallades nu till riksdagen i Worms för att förklara sin sak inför kejsaren. Även här vägrade han att ta tillbaka det han skrivit och resultatet blev katastrofalt.

Luther förklarades fredlös. På flykt från Worms råkade han sedan ut för en kidnappning – iscensatt av hans vän, kurfursten.

I säkerhet i Fredrik den Vises borg översatte Luther Nya Testamentet till tyska.

Samtidigt fortsatte reformationen med full kraft i Wittenberg. Men urartade.

– Luther tvingades åka tillbaka till Wittenberg där radikala element hade tagit över

14

som bland annat ville utbreda Guds rike med våld. Men Luther fortsatte nu att predika och räta upp hela reformationsskeendet, förklarar Tomas Nygren.

Fredlös och bannlyst – medveten om att han troligen skulle komma att dödas – gick Martin Luther vidare med sin reformation.

– Han brann för den upptäckt han gjort, han brann för evangeliet. Och som ett resultat gjorde han upp med sedvänjor som inte var i överensstämmelse med Bibeln, säger Tomas Nygren och nämner som exempel beslutet att gifta sig med den tidigare nunnan, Katharina von Bora, mer känd som ”Käthe”.

Därmed bröt Luther med kyrkans lära om celibat för kyrkans tjänare. Han och Käthe fick sex barn tillsammans. Deras öppna och generösa hem blev stilbildande för det protestantiska prästhemmet. Familjen Luther kunde ha upp emot 20 inackorderade teologistudenter.

– Vid måltiderna ställde studenterna frågor till Luther. Mycket som sades tecknades ned och man kan till exempel att Luther var en humoristisk och väldigt slagfärdig person.

Problem med bland annat magen började göra livet besvärligt för Martin Luther.

– Vid något tillfälle trodde han att han skulle dö. Men han fick förbön och blev frisk igen, berättar Tomas Nygren.

Martin Luther levde i tron att den yttersta dagen stod för dörren. Han övergav alltmer förhoppningen om att den katolska kyrkan skulle öppna sig för reformationstankarna.

Världen idag ● reformationen ● 2017

Här, i det här rummet i slottet Wartburg, översatte Luther Nya testamentet. Gömd under namnet Junker Jörg.

Foto: Mårten Gudmundhs

– I stället insåg han att han var en kyrkoledare och han började planera för den nya kyrka protestantismen i praktiken blivit.

På äldre dagar fick Luther en del bittra drag, menar Tomas Nygren. Han bytte nu också fot i synen på judarna. Tidigare hade han gått emot sin samtid, genom att i sin skrift Jesus var född jude (1523) betona vikten av att behandla judarna väl, att vinna dem för Kristus.

Tonen var en helt annan när han 1543 skrev ”Judarna och deras lögner”.

– Där återföll han till sin samtids negativa syn på judarna. Han skrev förskräckliga saker om dem, säger Nygren som dock hävdar att Luther inte kan betecknas som antisemit.

– Antisemitism är en form av rasism som uppkom på 1800-talet. Luthers negativa syn på judarna var religiöst motiverad, utifrån att de avvisade Kristus.

– Det här försvarar inte Luthers synsätt, betonar Nygren och påpekar att hans uttalanden även kom att utnyttjas av 1900-talets nazister.

Martin Luther hade just fullgjort ett medlaruppdrag mellan två bråkande grevar då han, 1546, insjuknade och dog. ”Vi är alla tiggare” var det sista Luther skrev. Orden illustrerar egentligen Luthers teologi, menar Tomas Nygren.

– Frälsningen är av nåd och vi människor är inget annat än tiggare. Det vill säga vi kan inte presentera något själva för att frälsa oss, vi är totalt beroende av det Gud ger.

2017 ● reformationen ● Världen idag

Ibland beskrivs Martin Luther som splittrare och upprorsmakare. Hur ser du på det?

– Detta är en djupt orättvis beskrivning.

Då tar man inte i beräkning att kyrkan vid denna tid var djupt förfallen. Nästan alla tidigare förnyare hade romersk-katolska kyrkan gett utrymme, de hade fått bilda egna ordnar och egna rörelser inom kyrkan. Men denna tids romersk-katolska kyrka satt så fast i sitt eget förfall så att den inte förmådde hantera detta. Man kan säga att kyrkans sätt att hantera frågan tvingade Luther att starta ny kyrka fast han inte ville.

– Däremot är det en historisk sanning att i och med reformationen sker en kyrkosplittring.

Vad skulle Luther ha reagerat på om han besökt en protestantisk kyrka i Sverige i dag?

– Om man tänker på Luthers teologi skulle han fråga efter evangelium om Kristus, efter Bibeln och trons frukter. Han skulle fundera på om vi inte igen börjat blanda ihop vad Gud kräver – lag – och vad han ger – evangelium. Troligen skulle han mena att vi börjat koka ihop en egen soppa som i praktiken bygger på gärningslära.

– Han skulle också fråga efter vårt engagemang för samhälle och medmänniska.

I Sverige beskrivs Luther inte sällan som mörkermannen och det dåliga samvetet.

Men Nygren underkänner den bilden.

– Huvudpoängen i Luthers budskap var ju förlåtelse och frihet. Inte bara frihet från saker utan också frihet till saker, till att följa Kristus och göra det goda.

Jonas Adolfsson

Luthers hat mot judarna på äldre dagar var inte ovanligt i kyrkan. På stadskyrkan i Wittenberg finns en fris, ungefär 1,5 x 1,5 meter, som visar hur judar i toppiga hattar diar en sugga.

Fakta. Martin Luther ●● Född: 10 november 1483 i Eisleben , som ligger i Sachsen, Tyskland. ●● Yrke: Präst, munk, teolog, reformator. ●● Familj: Gifte sig med Katharina von Bora den 13 juni 1525. Tillsammans fick de sex barn och blev därigenom ett föredöme för den protestantiska prästfamiljen. ●● Dog: 18 februari 1546, 62 år gammal.

15

Reformationen sprids i Europa

●● Startskottet – Luthers 95 teser. Konfrontationen mel­ lan, å ena sidan den förtjänst­ teologi och pastorala praxis som Luther mötte i kyrka och munkliv och å andra sidan de studier Luther bedrev i Skriften och i Augustinus teologi, ledde honom till ett reformatoriskt genombrott. 1512-17 stude­ rade och undervisade han ur Galaterbrevet, Romarbrevet och Psaltaren vid universitetet i Wittenberg. Hans slutsats blev bland annat att begreppet rättfärdighet i Romarbrevet handlade om en gåva från Gud och inget som kunde förtjänas.

Rättfärdigheten var en följd av Kristi död och uppståndelse och skänktes människan genom tron. Tron handlade om förtrös­ tan på vad Gud skänkt i Kristus.

Gensvaret på Guds gåva var goda gärningar mot nästan, gärningar som inte gav någon förtjänst utan som skedde av tacksamhet.

Luthers nya teologi blev offentlig genom konfronta­ tionen med avlatshandeln.

Försäljning av avlatsbrev i Tyskland tog fart med påvens goda minne, bland annat för att bekosta bygget av Peterskyrkan i Rom. Den vulgära propagan­ dan för avlatsbreven provoce­ rade fram Luthers reaktion och ledde honom till att skriva sina 95 teser, vilka han enligt med­ arbetaren Philip Melanchthon spikade upp på slottskyrkans dörr i Wittenberg den 31 oktober 1517. Händelsen beskrivs ofta som det officiella startskottet på reformationen.

16

Martin Luther vid slottskyrkan i Wittenberg den 31 oktober 1517 Målning: Julius Hübner

Tre av Martin Luthers reformatoriska huvudskrifter.

●● Förnuftet eller Bibeln?

Martin Luthers uppgörelse med förtjänstteologin baserades på en biblisk och mer pessimistisk syn på människan än den som var vanlig i den katolska kyrkan.

Hela människan hade enligt Bibeln fallit i synd, inklusive förnuft och vilja, och därför var det omöjligt för människan att förtjäna något genom sina gär­ ningar. Insikten om människans djupa syndafördärv motiverade också en större skepsis när det gällde det mänskliga förnuftet.

Förnuftet var ingen säker aukto­ ritet när det gäller mänsklighe­ tens grundläggande frågor.

I stället lärde Luther och hans efterföljare att Bibeln, Guds Ord, var den främsta normen och auktoriteten. En följd av det blev att kyrkans undervisning måste förändras. Evangeliet, innebärande att människan blir rättfärdig enbart av nåd och tro på Jesus Kristus, måste sättas i centrum för kyrkans förkunnel­ se. Prästerna måste utbildas till att bli predikanter eftersom den frälsande tron uppkom genom predikan av Ordet. Därför måste den teologiska utbildningen få en koncentration på bibelteologi och på de bibliska språken.

●● Stegrande konflikter med påven.

Luthers 95 teser ledde ofrånkomligen till konflikter med biskopar, påvestolen och till sist även kejsaren av det tysk-romerska riket. Teologiska motsättningar, motstri­ diga kyrkliga, ekonomiska och politiska intressen skapade förutsättningar för en djupgående konflikt som ledde till kyrkans splittring och framväxten av en starkare bibelbaserad kristen tro i Europa.

Martin Luther tillhörde Augustinerorden när han spikade upp sina teser och vid påvestolen uppfattades detta som en attack mot en annan ordens inflytande där, nämligen Dominikanerorden. I de kon­ troverser som följde försökte Luthers mot­ ståndare skapa en situation där Luther antingen tvingades ta tillbaka sina teser eller hamna i en position där han kunde anklagas för att förneka påvestolens auktoritet. De frågor som Luther berörde i sina teser drogs således in i ett kyrko­ politiskt spel där utgångarna var givna.

Genom stöd från tyska furstar lyckades Luther och hans anhängare manövrera på ett sådant sätt att Luther inte kunde tillfångatas och utlämnas till Rom och en säker död som kättare. 1517-21 blev Luther därför en hjälte bland alla grup­ per i Tyskland som stod i opposition till påvestolen. Under dessa år skrev han flera reformatoriska huvudskrifter: Om kyrkans babyloniska fångenskap, Till den kristliga adeln av tysk nation och En kristen människas frihet.

●●● I Kristi ord är kyrkan helig och trygg.

Utan Kristi ord är hon en vilsegången synderska.

Martin Luther

Världen idag ● reformationen ● 2017

31 oktober 1517. Vi börjar resan i Wittenberg, där den unge munken spikade upp sina 95 teser mot avlatshandeln på Slottskyrkans port.

Ekot från hammarslagen spred sig över Europa och ända till Sverige. Välkommen med på en spännande resa genom 1500-talets Europa. Docent Torbjörn Aronson är vår reseledare.

Martin Luther och Philipp Melanchthon byggde nya utbildningsinstitutioner.

Målning: Lucas Cranach

Inför riksdagen i Worms.

Luther förklaras som kättare och måste fly.

Målning: Okänd

●● Påvens bannbulla och exkommuniceringen. Under 1520 genomförde Vatikanen i flera steg, efter flera föregående disputationer, en utredning och domsprocess i flera steg, vilken slutade i att Martin Luther bann­ lystes och exkommunicerades.

Det innebar att han blev uteslu­ ten ur kyrkan och utestängd ur det kristna samhället. Furstarnas plikt enligt påven var nu att tillfångata och bestraffa Luther på det sätt som kättare bestraf­ fades. 15 juni 1520 utfärdade Leo X bannhotsbullan Exsurge Domine, vilken Luther mottar i oktober och 10 december brän­ ner offentligt i Wittenberg. Detta följs av att påven 10 januari 1521 utfärdar bullan Decet Romanum Pontificium, där Luther exkom­ municeras.

●● Inför riksdagen i Worms.

Genom ingripande av fursten av Sachsen, Fredrik den Vise, kallar kejsar Karl V Luther till riksdagen i Worms i april 1521.

Riksdagen slutar för Luthers del i att han förklarar att han endast kan återkalla något han skrivit om han överbevisas med Skriften eller förnuftet. 19 april beslutar kejsar Karl V att se Luther som en kättare. Efter att Luther förts i säkerhet till slottet Wartburg översätter han under 1522 Nya testamentet till tyska.

Luthers översättning av NT blev den första av en lång rad bibelöversättningar till folkspråken i Europa. Konfrontationerna med kejsaren ledde till att tyska fur­ star och städer tog ställning för Luther och reformationen och att ”protestant” blev ett kyrko­ politiskt begrepp.

2017 ● reformationen ● Världen idag

●● Luthers läror leder till bildning. Luthers och hans efterföljares undervisning fick stora konsekvenser för den historiska utvecklingen på en mängd områden. En orsak till dyna­ miken var uppfattningen om det allmänna prästadömet. Alla var syndare, men alla kunde bli rättfärdiggjorda av nåd genom tro. Det innebar att tanken på ett särskilt prästämbete och särskilda löften för munkar och nunnor, vilka gav präster och ordensfolk förtjänst, inte hade någon biblisk grund. Alla rättfärdiggjor­ da hade rätt att läsa och utlägga Skriften, alla kunde tjäna Gud, och alla var lika inför Gud. Det gjorde reformationen till en massrörelse som förändrade hundratusentals enskilda människors liv, många gånger med kulturupp­ byggande konsekvenser. Alla måste få lyssna till predikan av evangeliet på sitt eget språk, lära sig läsa för att kunna förstå Skriften och därigenom få tro. Detta ledde till reformering av teologisk utbildning, gudstjänstliv och nygrundande av skolor och universitet.

Luther och hans medarbetare Philipp Melanchthon var intensivt engagerade i start och uppbyggnad av nya utbildningsinstitu­ tioner. Luther skrev Lilla katekesen och Stora katekesen (1529) i första hand för folkunder­ visningen. För folket och för prästerna.

●●● Man ska be kort, men ofta och starkt.

Martin Luther

17

Juridisk rådgivning och biträde vid förhandlingar och tvister till små och medelstora företag.

E-post: jorgen@advokatolson.se

www.advokatolson.se

Allégatan 20, 503 32 Borås Tfn: +46(0)33-10 70 60

Solna Strandväg 78, 171 54 SOLNA Tfn: +46(0)8-10 30 66

Reformationen 500 år

Valda skrifter av Martin Luther

H

”Det har aldrig funnits en mer kraftfull författare än Luther, och det är svårt att hitta någon annan som så perfekt förenar den populära och intellektuella stilen och enkelt sunt förnuft med så mycket originalitet, kraft och genialitet.”

Leopold von Ranke ”I ymnighet och ordrikedom och i stilens mästerlighet kan han endast jämföras med Shakespeare.”

Roland H. Bainton 18 Varlden idag_annons_Mimer.indd

1

ur kom det sig att en man kunde ändra historiens förlopp nästan på egen hand? Det finns många förklaring­ ar. Luther befann sig på rätt plats vid rätt tidpunkt. Hans idéer hade natur­ ligtvis också mycket sanning i sig. Men han tillförde också ett element som tidi­ gare ”reformatorer” hade saknat: en vit­ ter penna. Hans skrifter blev storsäljare som gick hem hos både hög och låg.

Luther har ansetts vara ett geni på det religiösa planet, som återupptäckte evangeliet, och en hjälte på det person­ liga planet, som stod upp emot både påven (vilken kal­ lade honom ”ett vildsvin i Guds vingård”) och kejsaren.

Som författare var han sarkastisk, fyndig, djupsinnig och trösterik. I denna bok samlas några av hans viktigaste och bästa skrifter.

Innehåller: De 95 teserna (1517) Till den kristliga adeln av tysk nation (1520) Om en kristen människas frihet (1520) Försvarstalet vid riksdagen i Worms (1521) Företal till Romarbrevet (1522) Vår Gud är oss en väldig borg (1529) Ett enkelt sätt att be (1535)

Antikens martyrer Vi följer martyrerna alltifrån Stefanus i Jerusalem strax efter Jesu korsfästelse, via bland andra Petrus och Paulus i Rom under kejsar Nero, till församlingarna i Nordafrika och Frankrike runt 200 e. Kr. – Ingår gör också särskilda kapitel om Lucia och svenska martyrer.

Mimer bokförlag www.mimerbokforlag.se

Världen idag ● reformationen ● 2017 2017-01-27 10:42:01

Ulrich Zwingli blev en bibelpredikant, känd för dynamisk utläggning av Skriften.

Målning: Bernard Eglia

Martin Luther gifter sig med Katharina von Bora. Trägravyr publicerad i Harper’s Weekly 1872 Målning: Bernard Eglia

●● Luthers familjeliv och ålderdom. 1525, då han gifte sig med Katharina von Bora, och 1530 då Augsburgska bekän­ nelsen upplästes inför kejsaren.

Katharina von Bora var en av flera nunnor som rymde till Wittenberg från ett närbeläget kloster. Genom giftermålet med henne bröt Luther med kyrkans tvångscelibat och bidrog till framväxten av den nordeuro­ peiska prästfamiljen som ideal.

Makarna fick sex barn och ”Käthe” blev en central person i det stora hushållet.

Genom stödet från de tyska furstarna kunde Martin Luther avsluta sina dagar i frid 1546.

Han brändes inte på bål som sina föregångare. Under Luthers sista år blev tyvärr hans angrepp mot judar och mot påven allt grövre och bidrog därmed till den våldsspiral som drog in Europa i den era av religionskrig som följde efter hans död.

●● Reformationen sprider sig till Schweiz . Den protestantiska reformationen fick fyra grenar: en luthersk i Nordeuropa, en reformert i Västeuropa, en ang­ likansk i Storbritannien och en radikal gren i Centraleuropa. Även den påvetrogna delen av den romersk-katolska kyrkan reformerades, vilket ibland kal�­ las den katolska motreformatio­ nen. Ulrich Zwingli (1484-1531) och reformationen i Zürich i Schweiz utgör den reformerta protestantismens födelseplats.

Schweiz bestod av ett för­ bund av självstyrande städer och regioner inom det tyskromerska riket. Kultur, politik och ekonomiska intressen fören­ ade dem medan språk och kyrk­ lig tillhörighet kom att åtskilja.

Reformationen samverkade ofta med städernas politiska själv­ ständighetssträvanden.

2017 ● Världen idag ● reformationen

●● Ulrich Zwingli möter renässanshumanismen.

Ulrich Zwingli kom från västra Schweiz och från en familj som var politiskt involverad.

Under studierna mötte Zwingli renässanshumanismens idéer.

Renässanshumanismen var en kulturell och pedagogisk ström­ ning som strävade efter att upp­ liva studiet av antikens klassiker.

Syftet var att förbättra retorik och språkbehandling, men också återvinna den vitalitet som kännetecknade den antika kulturen. Tillämpat på kyrkan blev det ett program för att återuppliva studiet av Bibeln på grundspråken, i syfte att förnya den kristna tron och predikan i kyrkan. Erasmus av Rotterdam var renässanshumanismens främste företrädare och utgav 1516 en ny utgåva av Nya testa­ mentet på grekiska, vilken kom att ligga till grund för flertalet översättningar av Bibeln till folk­ språken under 1500-talet.

För Zwingli blev mötet med renässanshumanismen avgöran­ de. Han blev en bibelpredikant, som gjorde sig känd för dyna­ misk utläggning av Skriften och som ivrade för reform av kyrka och samhälle. Luthers under­ visning om rättfärdiggörelsen genom tron kom han tidigt i kontakt med, men utvecklades självständigt och präglades av en miljö som skiljde sig från Luthers.

●● Zwingli reformerar gudstjänstlivet. Zwingli kallades 1519 till stadspredikant i Zürich och fick ett stort stöd i staden genom sin bibelförkunnelse.

När han med utgångspunkt i Skriften började kritisera olika äldre katolska gudstjänst­ bruk uppstod oroligheter.

Disputationer anordnades, varefter Zwingli med stadsbe­ folkningens stöd kunde driva igenom en reformation av guds­ tjänstlivet i Zürich.

Allt i gudstjänsten skulle utformas på det sätt som skedde på Bibelns tid. Det innebar att gudstjänsten framför allt kom att bestå av församlingssång, bön, läsning av bibeltexter och predikan. Nattvarden förändra­ des så att församlingen satt till bords, alla fick ta del av bröd och vin, och alla böner som hade med romersk-katolsk trans­ substantiationslära togs bort.

Enkelheten och gemenskapen i gudstjänst- och nattvardsli­ vet gjorde ett starkt intryck och spreds till många städer i Schweiz och sydvästra Tyskland.

Den reformerta traditionen har därefter präglats av en strävan efter ett enkelt och bibelcentre­ rat gudstjänstliv och en kopp­ ling mellan förkunnelse och samhällsliv.

19

Anabaptisterna var pionjärer för troendedopet, men hotades med dödsstraff för ”omdop”.

Målning: Matthias Mair

●● Anabaptisterna och troendedopet. Den radikala grenen av reformationen blev en föregångare till de moderna väckelserörelserna genom sitt avståndstagande från koppling­ en mellan statsmakt och försam­ ling, tvångsmakt och personlig tro. Den radikala reformationen bestod av flera sinsemellan ganska olika rörelser, men den absoluta största var döparrörel­ sen. Dess anhängare kallades ”anabaptister”, vilket betyder ”omdöpare”. De blev pionjärer för dopet av troende.

Eftersom statsmakt och kyrka var helt integrerade med varan­ dra och dopet en inträdesbiljett till samhälle och medborgerliga rättigheter uppfattades döpar­ rörelsen som subversiv och förföljdes av både protestantisk och katolsk statskyrklighet.

Döparrörelsen började i Zürich i samband med Ulrich Zwinglis bibelcentrerade reformation.

Zwingli var initialt tilltalad av tro­ endedop men tog ställning för att behålla dopet av spädbarn.

Politiska risker i form av konflikt med det tysk-romerska riket på grund av lagar mot omdop och rädsla för sociala omvälv­ ningar i den lilla stadsstaten kan ha påverkat. En följd blev att reformationsrörelsen splittra­ des och att Zwingli och Zürichs myndigheter började förfölja döparrörelsen och även tillämpa det tysk-romerska rikets påföljd för omdop, vilken var dödsstraff.

Därigenom fick reformationen för första gången en protestan­ tisk martyr som en följd av pro­ testantisk förföljelse. Han hette Felix Mantz och hade varit en av Zwinglis anhängare.

20

●● Statskyrkosystem och religionsfrihet. Reformationen under 1500-talet blev en kataly­ sator för förändrade relationer mellan kyrka och statsmakt i Europa. Påvens makt över den nationsöverskridande kyrkan bröts och ersattes nästan över­ allt, även i stater med romerskkatolska härskare, av ett ökat kungligt och statligt inflytande.

Reformationen förde således med sig det statskyrkosystem som väckelserörelserna senare skulle ifrågasätta.

De lutherska kyrkorna i Nordeuropa kom att knytas hårdast till staten. Motiveringen var att staten skyddade och understödde förkunnelsen av evangeliet, vilket var kyrkans centrala uppgift. Den anglikan­ ska kyrkan blev också en stats­ kyrka. Ordets förkunnelse och sakramentens förvaltande var kyrkans uppgift men i övrigt var kyrkans medlemmar skyldiga att lyda överheten.

Anabaptisterna var däremot starka anhängare av religions­ frihet, av offentlig personlig trosbekännelse och dop av vuxna personer. De blev därmed idémässiga pionjärer för det moderna protestantiska frikyr­ kotänkandet. Med den kristna missionens segertåg under 1900-talet har detta lett till att stora delar av de kristna i värl­ den i dag är medlemmar i kyrkor som präglas av dessa idéer.

Jean Calvin var den viktigaste företrädaren för den reformerta grenen av reformationen.

Bild: Reformationsmuseet, Genéve

●● Jean Calvin – en andra generationens reformator.

Den viktigaste företrädaren för den reformerta grenen av reformationen blev efter Ulrich Zwinglis död 1530 fransmannen Jean Calvin (1509-64). I exil blev han blev ledare för reformatio­ nen i Genéve i Schweiz och i praktiken också i sitt hemland Frankrike. Calvins teologi hade en pedagogisk och systematisk utformning som medverkade till dess spridning i hela Västeuropa och senare till de europe­ iska kolonierna i Amerika. I Nederländerna, Skottland samt i delar av Schweiz och västra Tyskland blev den reformerta protestantismen dominerande.

Det fanns även en stark mino­ ritet i Frankrike, England och Ungern. Jean Calvin tillhörde reformationens andra genera­ tion av ledare och var 26 år yngre än Luther. Han byggde vidare på Luthers, Zwinglis och kyrkofadern Augustinus teologi.

Hos Calvin fick kyrkans själv­ ständighet från staten en viktig roll, liksom predestinationsläran, det vill säga att Gud av evighet har bestämt vilka som i slutän­ dan ska bli frälsta.

●● Calvins församlingsorganisation. Calvin verkade som stadspredikant och lärare i stadsstaten Genéve i Schweiz.

Han fick strida för församlingens självständighet där och hävdade att kyrkan var suverän i alla frå­ gor som rörde teologi och etik.

Calvin skisserade en ny bibel­ teologiskt motiverad försam­ lingsorganisation. Församlingen skulle bland annat ledas av fyra olika tjänster: herdar, lärare, äldste och diakoner. Men staten skulle skydda den sanna läran.

Något frikyrkosystem med reli­ gionsfrihet förespråkade inte Calvin. Men eftersom de refor­ merta blev en minoritetskyrka i flera länder kom de att bidra till framväxten av den moderna protestantiska frikyrkan, med en bibelteologiskt motiverad struktur och en distinkt försam­ lingsgemenskap.

Världen idag ● reformationen ● 2017

Nya ordnar grundades i romerskkatolska kyrkan. De oskodda karmeliterna uppkom genom bland andra Teresa av Avila.

Målning: Okänd

Tridentiska konciliet i Trent.

Målning: Tiziano Vecelli

●● Den moderna frikyrkans framväxt. Framväxten av det moderna protestantiska frikyr­ koidealet skedde i England och Nederländerna, där anabaptis­ mens och den reformerta pro­ testantismens syn på kyrka och stat kom att smälta samman. En omfattande teologisk och poli­ tisk idédebatt ackompanjerade utvecklingen. Nya grenar på den reformerta traditionen spe­ lade under 1600-talet en viktig roll. Det handlade bland annat om en reformert baptistisk rörelse i England och om refor­ merta frikyrkor i Nederländerna.

Baptister blev pionjärer för religionsfrihet och en form av frikyrkosystem i de brittiska kolonierna i Nordamerika.

Calvins predestinationslära provocerade fram en reaktion i Nederländerna, där teologen Jacob Arminius hävdade att människan hade en fri vilja och möjlighet att både säga ja och nej till frälsningen. Arminius blev en viktig inspirationskälla för John Wesley och hans meto­ distiska väckelserörelse på 1700-talet.

●● Den katolska motreformationen. Vad hände med den romersk-katolska kyrkan efter att refor­ mationsrörelserna uppstått och fått större sprid­ ning och inflytande? Följden blev att påven så småningom sammankallade ett kyrkomöte i syfte att noggrannare definiera den romersk-katolska kyrkans lära och praxis och ta itu med missför­ hållandena inom kyrkan. Kyrkomötet hölls i tre sessioner i staden Trent i Italien mellan 1545 och 1563 och brukar kallas tridentiska konciliet eller Tridentinum. Kyrkomötet resulterade i att kyrkan fördömde reformatorernas teologi men skärpte en rad regler för präster, biskopar och ordnar för att råda bot på olika typer av missbruk. Kyrkomötet fick ett genomslag genom nya och aktiva ordnar som kunde hjälpa den romersk-katolska kyrkan att omstruktureras. Grundtanken i den katolska motreformationen var att det var kyrkans med­ lemmar som behövde reformeras, inte kyrkans teologi. Personlig förnyelse i enlighet med kyrkans lära var nyckeln till kyrkans förnyelse. Samtidigt fanns, särskilt i Europa, en stark reaktion mot den protestantiska reformationen i denna process och en strävan att återkatolicera områden som gått förlorade. Faktum var nämligen att påvarnas sätt att hantera Luther och andra reformatorer slagit fel och att i slutändan halva Europa gått förlorat för den romersk-katolska kyrkan. På grund av mot­ sättningar mellan påven och kejsaren plundrades dessutom Rom 1527, varigenom påvestolen föröd­ mjukades ytterligare.

2017 ● reformationen ● Världen idag

●● Index, inkvisition och nya ordnar. Med påve Paul III (1534-45) påbörjades den romersk-katolska kyrkans återhämtning. Den kom att kännetecknas av nya ordnar och helgonideal, högre grad av disciplin och enhetlighet, förbättrad utbildning av prästerska­ pet, och en användning av två tvångsmedel (Index och den romerska inkvisi­ tionen). Index var en lista över förbjudna böcker som vanliga katoliker inte fick läsa eller äga. Index innehöll bland annat de protestan­ tiska reformatorernas och renässanshumanisternas verk och ett antal bibelöver­ sättningar. Den romerska inkvisitionen var en spe­ cialdomstol som dömde i kättarmål.

De mest kända av de nya ordnarna är förmod­ ligen Jesuiterorden och de oskodda karmeliterna.

Jesuiterorden grundades av Ignatius av Loyola medan de oskodda karmeliterna uppkom genom Teresa av Avila och Johannes av Korset. Dessa tre blev centrala förebilder i den romersk-katolska kyrkan.

●●● Där man inte känner namnet Jesus, där kan man omöjligen ära Gud på rätt sätt.

Martin Luther

21

Örjan Langborg Redovisning AB Redovisning Bokslut Deklaration Storgatan 29, Vingåker Tel 0151-37 03 80

Dags att söka inför hösten!

Sista anmälningsdag 15 april info på www.altutbildning.se Vi utbildar för församlingens uppdrag!

Umeå • Stockholm • Göteborg • Jönköping • Malmö • Örebro

Biblicum

• kurser och föredrag om biblisk tro • tidskrift för biblisk tro och forskning • förlag med webbutik

Biblicumföredrag

Biblicums förlag

Tidskriften Biblicum

Norrköping Lördagen den 25 mars 2017 kl 14.00 – ca 16.30 Dubbelföreläsning med fikapaus. Ämne: Bibelns roll för reformationen Föredragshållare: teol. dr Seth Erlandsson Plats: Lilla hemgården, Saltängsgatan 7, Norrköping

Prisvärda biblar: Folkbibeln 2015, olika utgåvor och priser: från storformat i äkta skinn à 985 kr till pocketbi­ bel 155 kr.

Bra priser på biblar under Biblicumföredraget i Norrköping.

Gedigen bibel­ undervisning på luthersk grund.

De flesta tidigare årgångar (från 1972) i sökbart arkiv, senare tidskrif­ ter som pdf.

Kurs i GT-isagogik

På vår webbplats finns hundratals föredrag inspelade från tidigare kurser.

i Ljungby, Biblicum, 7–17 augusti med prof. John Brug, WELS.

Fyra 48-sidiga nummer per år för 250 kr (studerande 150 kr).

Prenumerera via webbutiken: http://forlag.biblicum.se

www.biblicum.se 22

Världen idag ● reformationen ● 2017

Familjen tar ett sista farväl av Gustaf Axelsson Banér när han ska halshuggas på Linköpings torg år 1600.

Målning: Fanny Brate

●● Reformationen kommer till Sverige.

Reformationen i Sverige började under 1520-talet.

Den genomfördes stegvis och under kunglig ledning. Befolkningen var initialt motvillig, men efterhand fick den evangeliska tron ett allt star­ kare inflytande. Evangeliska präster hade studerat i Tyskland och genom dem spreds den lutherska teologin.

Ett självständigt svenskt rike uppkom genom befrielsekriget som leddes av Gustav Vasa 152123. Kalmarunionen hade resulterat i Stockholms blodbad, vilket sanktionerats av påven. Gustav Vasa ville bryta biskoparnas makt och tillät genom Västerås riksdag 1527 evangelisk tro att förkunnas i kyrkan.

Reformkatoliker och evangeliska präster kunde samexistera i kyrkan fram till 1530-talets slut, varefter en hårdhänt omstrukturering av kyrkan satte i gång. 1541 fanns både bibel och gudstjänst­ ordning på svenska. Men katolska seder och bruk höll sig kvar på landsbygden, där de flesta bodde.

Under Erik XIV 1560-68 trängde reformert teologi in i kyrkan och en strid uppstod, där en explicit evangelisk-luthersk position hävdades och fick övertaget. Under Johan III 1568-92 kunde katoliker verka i landet och kungen restaurerade kyrkan i en bitvis katolsk riktning. Det mötte motstånd från prästerskapet och andra befolkningslager som tagit till sig luthersk och reformert teologi.

Kronprinsen Sigismund uppfostrades enligt den katolska motreformationens ideal.

För att förhindra en återkatolicering möttes det svenska prästerskapet till Uppsala möte år 1593, där det beslutades att den evangelisk-lutherska tron var den enda tillåtna i Sverige. Sigismund ställdes som ny kung inför fullbordat faktum. I det inbördeskrig som senare följde besegrades han och vid Linköpings blodbad 1600 avrättades de ledande katolska adelsmännen.

2017 ● Världen idag ● reformationen

●● Bröderna Petri ledde reformationen i Sverige . Två brödrapar stod i centrum för föränd­ ringar och förvecklingar i kyrkan i Sverige under 1500-talet. Det handlar om Olaus Petri (1493-1552) och Laurentius Petri (1499-1573) och om Johannes Magnus (1488-1544) och Olaus Magnus (14901557). De kom från hantverkarhem i svenska små­ städer, men avancerade till studier vid europeiska universitet, vilket följdes av uppgifter på högsta nivå i kyrka och stat. Tre av dem blev ärkebiskopar.

Samtliga hamnade i konflikt med Gustav Vasa.

Johannes Magnus och Olaus Magnus var söner till borgaren i Linköping, Måns Petersson, och hans hustru Kristina. Bröderna blev Sveriges två sista katolska ärkebiskopar, Johannes Magnus (15331544) och Olaus Magnus (1544-1557). Båda slutade sina dagar i Rom, där de skrev historiska verk om sitt fädernesland och dess kyrka.

Olaus Petri blev banbrytaren för reformationen i Sverige medan Laurentius Petri blev den förste evangelisk-lutherske ärkebiskopen. Bröderna föd­ des i Örebro. Föräldrar var smeden Peter Olofsson och hans hustru Kristina Larsdotter. Båda stude­ rade i Wittenberg och lyssnade sannolikt till Martin Luther. Olaus Petri blev Gustav Vasas kansler. Han översatte NT till svenska och påbörjade en över­ sättning av GT. Olaus Petri skrev även nya guds­ tjänstordningar på svenska och Domareregler som bifogats till Sveriges rikes lag sedan 1635.

Laurentius Petri valdes till ärkebiskop i Stockholm 1531, utan påvlig sanktion. Hans ärke­ biskopsgärning räckte i över 40 år och innehöll utgivningar av ny psalmbok, katekes och 1571 års kyrkoordning. Dess teologiska läroinnehåll är fort­ farande normerande för Svenska kyrkan.

Olaus Petri kyrka i Örebro, staty av bröderna Olaus och Laurentius Petri av Nils Sjögren. Foto: Wikimedia

●●● Jag vill inte tänka på något annat än detta: uppståndelsen har skett för mig.

Martin Luther

23

Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp.

Ef 6:11

Guds Ord är den bästa vapenrustningen I Kuba förbereder sig 400 församlingar för den första kristna mediekampanjen i öns historia. Kampanjen genomförs i samarbete med MedieMission International i februari. Trots motgångar är vi redan långt framskridna i organiseringen. Framtiden för de länge förföljda evangeliska kristna i landet, som varit under en kommunistisk regim sedan år 1959, verkar äntligen lite ljusare. Guds Ord är den kristnes vapenrustning, men även en medicin och den kraft som förändrar liv.

Det är planerat att 150 000 kampanjböcker och 400 000 broschyrer som tryckts i Brasilien delas ut till kubanerna under kampanjen. I början av februari kommer boken även att spridas på bokmässan i Kuba. En eventuell tilläggsupplaga skulle kräva en ny insamling och snäva tidsramar.

Kuba är ett exotiskt rese- och turistmål. Däremot har man inte kommit långt med moderniseringen av det kubanska samhället. I själva verket är landet en fattig och efterbliven östat. Kubanerna har inte råd att köpa den minsta mängden tillgängliga livsmedel i stormarknader.

VÄDJAN FRÅ

N DE KU

BANSKA KRIS ”Denna med T N A: heten att n iekampanj är den bäst å vårt folk, a m öjligefter alla d av förföljel ecen se verkligen b . Vi hoppas att de krist nier er na under vinte för kampanjen rn.”

H EN BROSCHYR GE KUBANER EN BOK OC T MÖJLIGGÖRA I AT TILL GÅVA OCH VAR MED 500 KRONOR (50 €) N DA RE MEDIEKAMPANJEN. LFRI SUMMA ÄR ELLER NÅGON ANNAN VA A KAMPANJ. NN TILL STOR HJÄLP FÖR DE

KOM MED OCH GE DIN GÅVA MedieMission International har levererat Biblar och annan litteratur till de ryska församlingarna. I Ryssland råder det en skriande brist på Biblar.

1 Bibel kostar ca. 22 SEK (2,20 EUR). Vill du be med oss för Ryssland! Om det är möjligt, kan du donera medel för tryckningen av Biblar och Nya Testamenten.

EXEMPEL PÅ GÅVOR: 1 Bibel = 22 SEK 15 Biblar = 330 SEK 50 Biblar = 1.100 SEK 100 Biblar = 2.200 SEK

123 45 488 22 900307-0

NO 8450100682343 mediemission.org

IRR-TV

Hungern efter Guds Ord fortsätter i Ryssland

Budskapet. Stora delar av den protestantiska reformationen kan sägas vila på fem pelare, som tillsammans ger en god bild av vad som är en reformatorisk syn på kristen tro. Det är slagord som från början har formulerats i polemik med 1500-talets romersk-katolska kyrka, men som äger giltighet även i dag. Deras funktion är inte bara dogmatisk, utan även själavårdande. Alla inleds med ett ”sola” på latin, ett ”allena”.

Olof Edsinger går igenom reformationens fem ”solar”.

Reformationens fem solar – lika aktuella i dag

1

Skriften allena – Sola Scriptura

Detta är fundamentet i hela den reformato­ riska teologin. All troslära behöver bygga på ett noggrant studium av den heliga Skrift.

I alla tider frestas vi människor att i stället bygga våra liv och vår tro på känslor, traditioner och på mer eller mindre tillfälliga trender, men när saker dras till sin spets är det bara Ordets uppenbarelse som borde betraktas som verkligt ”helig”. Som psalmförfattaren Lina Sandell uttrycker det hela: ”Jesus, håll mig blott vid Ordet, det är klippfast grund. Då skall jag ej gå förlorad i den mörka stund. / Mänskomeningar och tycken, ack, hur skifta de.

På ditt vissa ord allena lär i tron mig se.”

Detta betyder inte att vi inte skulle ha någonting att lära av den kristna traditionen. Men det betyder att det finns en prövosten som ligger utanför denna tradition, och när det uppstår någon form av konflikt mellan dessa båda är det Skriften som har sista ordet.

Tron allena – Sola fide Detta slagord kan till stora delar ses som en ”tvilling” till det föregående. Vi blir frälsta av nåd genom tro, i kontrast till att bli frälsta genom våra goda gärningar. Här är det sam­ tidigt värt att påpeka att vissa reformatorer hade en onödigt snäv definition av ”gärning­ ar”. När Paulus talar om dessa saker syftar han nämligen också på det judiska folkets till­ tro till sin egen etnicitet, och till sådana yttre identitetsmarkörer som templet, sabbaten och omskärelsen. I det nya förbundet är det bara tron på Jesus Kristus som räknas – allt annat är att betrakta som ”skräp” och som en ”förlust för Kristi skull” (Fil 3:7, 8).

2017 ● Världen reformationen idag ● reformationen ● Världen idag

2

Nåden allena – Sola gratia

Alla kristna vet nog att vi blir frälsta av nåd, men det som reformatorerna reagerade på var att nåden och de goda gärningarna så ofta bakades ihop i samma ”kaka”.

Resultatet blev att det var svårt att finna frälsningsvisshet, eftersom kyrkan själv inte ansåg att det var tillräckligt att förtrösta på Guds nåd.

Nu behöver man ju inte läsa särskilt mycket i Bibeln för att se att ”tron utan gärningar är död”. Men rent själavårdsmässigt är det ändå avgörande att kunna lita på att helgelsen, hängivenheten, de andliga övningarna etcetera visserligen fyller en viktig funktion, men att det endast är tack vare Guds nåd som vi blir frälsta. Med apostelns ord: ”Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig” (Ef 2:8–9).

I många reformatoriska kretsar har man samtidigt varit medveten om att det även finns en annan fallgrop, och det är att ”synda på nåden” – alltså att ta Guds favör för given, som om den vore en rättighet sna­ rare än en dyrbar gåva. När vi gör detta är det dock inte längre ”nåden allena” vi bekänner oss till, utan en ny form av gärningsrättfärdighet, om än i andra kläder. ”Nåden allena” är en lika stor utmaning till gär­ ningslära som liberalteologi och hyperevangelism.

Kristus allena – Solus Christus Som synes hänger punkterna ihop, och nåden allena, tron allena och Kristus allena är som ett tretvin­ nat rep som tillsammans för­ kunnar Jesu unika plats i Guds frälsningsplan. Jesus är i sanning ”vägen och sanningen och livet”, och så snart vi förlorar detta ur sikte gör vi våld på evangeliet.

Alla våra andliga behov har blivit mötta genom Jesu död och upp­ ståndelse för vår skull. Vågar vi lita på detta?

Ära till Gud allena – Soli Deo Gloria Detta slagord är i praktiken en hel livshållning, och det är pre­ cis så som det är tänkt att upp­ fattas. ”Allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud Fadern genom honom”, skriver Paulus (Kol 3:17). För reformatorerna innebar detta dels ett bemyn­ digande av vardagen – man måste inte gå i kloster för att behaga Gud med sitt liv – dels en målsättning för våra liv i stort. Som kristna är vi inte kallade att leva med oss själva i cen­ trum, eller att bygga våra egna imperier, utan att främja det som är Kristi sak i världen. En utmaning som knappast blir mindre för att vi identifierar oss med det reformatoriska arvet!

25

Välkommen till Luthagård!

Sommarkonsert lördag 1 juli 18.00 Konfirmandläger Församlingsdagar Körhelger Tel 0534-120 04 www.luthagard.se

Vill du vara med och bygga Guds rike i Norrland?

Vi arbetar med församling och mission, skola, förskola och vi planerar för gymnasium. Just nu arbetar vi med att fylla Nya Parken. Bönecenter, restaurang och mötesplatser. Projektet Lugnet med trygga bostäder pågår.

Vill du vara med? Välkommen att höra av dig.

Luthagård, Skogsvägen 24, 668 32 ED

Tel 0660-517 27 | Brogatan 105, Örnsköldsvik

UNA SANCTA CATHOLICA APOSTOLICA

ECCLESIA

REFORMERA

REFORMATORISK MÖTESPLATS UNITED OPEN 27-29 APRIL MALMÖ Läs mer och anmäl dig på www.united.nu/united-open-2017 26

Världen idag ● reformationen ● 2017

Foto: Lunds universitetsbibliotek

När reformationen kom till Malmö startades flera boktryckerier. Olof Ulrikcksøns tryckeri var det första, år 1528. Året efter trycktes den så kallade Malmøbogen. Den skrevs av Peder Laurentsen och är en redogörelse och ett försvar för reformationen i Malmö.

Malmö tog täten i reformationen År 1525. ​En vind av andlig frihet men också en del smutsig

politik. Sådana inslag fanns med i den smått unika reformation som berörde staden Malmö, och som föregick reformationen i både Danmark och Sverige.

2017 ● reformationen ● Världen idag

27

Foto: Wikipedia

Claus Mortensen var en av de nykläckta prästerna som fulla av iver kom hem med omvälvande tankar efter präststudier på andra sidan sundet. När han förbjöds att predika i Malmö kyrka fick stadens styrande råd nog.

R

eformationen spred sig i vidare kretsar. År 1527 hålls en predikan i Malmö som blev startskottet för en inte alltigenom fredlig förändring i staden.

Malmö tillhörde vid tidpunkten Danmark och var den folkrikaste staden i landet, näst efter Köpenhamn. Några av stadens söner hade, 1525, gett sig i väg till den stora staden på andra sidan sundet för präststudier. De återvände till Malmö hade de med sig nya och omvälvande tankar. Det var idéer från den reformation som sedan några år börjat sprida sig på kontinenten. Fulla av iver ville de unga nykläckta prästerna nu börja plantera reformationens idéer i Malmö.

– Men den mest tongivande av dem, Claus Mortensen, förbjöds nu att predika i Malmös kyrka, säger Sinikka Neuhaus som skrivit en doktorsavhandling i ämnet.

Hon berättar hur detta triggade något hos stadens styrande råd, den tidens kommunstyrelse. Dessa beslutade att faktiskt låta Claus Mortensen få predika till folket. Året var 1527 när Mortensen höll den första evangeliska predikan i Malmö – och i det som senare kom att bli Sverige. Den historiska händelsen ägde rum på en åker utanför stadsmuren.

– Det samlade mycket folk, berättar Sinikka Neuhaus. Stadens befolkning var intresserade av det nya och att få höra mer av det budskap de tidigare hört om genom tyska handelsmän.

Malmö var vid denna tid rikt och staden hade vuxit kraftigt med nyinflyttade borgare.

Expansionen försvårades dock av stadsmu-

28

Ett uppslag ur Malmø-bogen, som egentlgen heter ”Orsagen oc een rett forclaring paa then ny Reformats, ordinering oc skick om messen, predicken oc anden rett Gudts tienneste oc

rarna. Samtidigt gapade kyrkans stora fastigheter ofta tomma och detta väckte irritation mot kyrkan och Lunds stift.

– I Malmö fanns många arga unga män och de tog nu del av det reformatoriska tankegodset, säger Neuhaus och beskriver en snabb utveckling.

Bara två år efter Mortensens predikan på åkern hade reformationens budskap flyttat in i stadens stora kyrka, S:t Petri. Där firades nu evangelisk gudstjänst regelbundet och Mortensen tillträdde som kyrkoherde. Med hjälp av den nya boktryckarkonsten tryckte man upp gudstjänstordning på danska och skånska. Man tryckte också böcker om teologi.

Vid det här laget agerade staden utan stöd från landets kung, vilket annars var brukligt. Kung Christian II var fullt upptagen med interna fejder. Inte heller ärkebiskopen i Lund, två mil bort, kunde komma åt upprorsmakarna.

– Detta blev ett manöverutrymme som man utnyttjade i Malmö, menar Sinikka Neuhaus.

Invånare som försökte förhindra reformationen blev snabbt kvästa.

– Man tillgrep även våld och man fördrev franciskanerbröder från staden. Allt som förknippades med katolskt gudstjänstbruk bars ut ur kyrkorna för att säljas eller förstöras.

På avstånd, från Köpenhamns universitet, gjorde Paul Helgesen ett teologiskt försök att stoppa skeendet i Malmö. Men till slut gav även han upp hoppet om att lyckas.

– Han hade själv undervisat några av de unga prästerna i Köpenhamn. Men nu tyckte

●●● Stadens befolkning var intresserade av det nya och att få höra mer...

Sinikka Neuhaus

Världen idag ● reformationen ● 2017

Foto: Andreas Hillergren / TT

Foto: Lunds universitetsbibliotek

christelig dyrckelse som begyndt och gjort er vdi then Christelige Stadt Malmø Anno Domini MDxxix”

Det finns lärdomar att dra 2017 av 1520-talets politiker, menar Neuhaus. Bilden från januari 2017 när hundratals människor samlas i Rosengård för att hedra den 16-årige pojke som sköts till döds vid en busstation kvällen innan.

han att Malmöborna verkade vara ett ”bråkigt” folk, citerar Sinikka Neuhaus ur de historiska dokumenten.

Men nya vindar var på väg. Redan under 1530-talet skulle hela kungariket Danmark komma att förklara sig som ett evangelisktlutherskt land. Detta tolkades i Malmö som att kungamakten nu hade gått på deras linje.

Stärkta av detta gick staden vidare för att upplösa vissa typer av äktenskap som inte fungerade. Detta motiverades utifrån vad man kallade evangelisk frihet. Celibatet för präster avskaffades och äktenskapet skulle bygga på ömsesidighet och frivillighet, menade man.

– Rätten gick här på kvinnans beskrivning, agerade till hennes fördel. Och detta är lite intressant; man kan väl säga att här uppvärderas vissa saker som vi traditionellt brukar koppla till den kvinnliga sfären, menar Sinikka Neuhaus.

Upplösningen av äktenskap i Malmö skulle dock efter en tid komma att stoppas av kungamakten. I stadens råd – de som även beslutade kring skilsmässorna – ingick under reformationsåren även stadens präster.

– Denna Malmö-modell, där prästerna blev en direkt del i det politiska livet, liknade hur det såg ut i reformerta städer på kontinenten, säger Sinikka Neuhaus.

Hon framhåller att reformationen i Malmö – trots tydliga politiska drag och inslag av rena övergrepp – ändå hade drag av andlig väckelse.

Reformationen tycks också ha bidragit med en viss upprättelse för dem som stod utan2017 ● reformationen ● Världen idag

för den välmående borgargruppen. Om detta vittnar exempelvis en av de bevarade skrifterna från denna tid: ”Malmøbogen” (Malmöboken): ”Det är bättre att vara en piga som sitter på ”mögvagnen” (den vagn som samlar upp avskrädet på stadens gator, red anm.) och lovprisar Gud än att dra sig undan och tända ljus i kyrkor” – Med andra ord, den bästa gudstjänsten är i ditt arbete, säger Sinikka Neuhaus och påpekar att detta är precis i linje med Luthers budskap om arbete som en kallelse.

– Att vara en samhällsvarelse är att vara insatt i Guds skapelse. Det är inte finare att dra sig undan och det är inte finare och bättre att leva i celibat etcetera. Utan det finns liksom en direktväg till Gud för alla.

●●● Det är bättre att vara en piga som sitter på ”mögvagnen” och lovprisar Gud än att dra sig undan och tända ljus i kyrkor.

Citat ur Malmø-bogen

Nu som då präglas Malmö av stora klyftor.

Här pekar Sinikka Neuhaus på vikten av att formulera gemensamma visioner.

Så vad kan då dagens politiker i Malmö lära sig av kollegorna i stadens styrande råd på 1520-talet?

– Det ställs frågor i olika tider och en spännande fråga i vår tid är: Vad gör vi för att erkänna människor? Den här pigan på ”mögvagnen” till exempel, vad gör vi för hennes motsvarigheter i vår tid? Hur för vi kampen för att den som står på ”mögvagnen” ska känna att den är ”god nog”, frågar sig Sinikka Neuhaus retoriskt.

Jonas Adolfsson 29

”En befriad människa – ställd inför Gud” Gudsrelationen. En befrielse för människan. Det blev följden av reformationen och dess lära om rättfärdigheten som en fri gåva.

Den gåvan kan inte kompletteras med gärningar. Det säger den evangeliske teologen Stefan Gustavsson, som även menar att reformationen bland annat har bidragit till den låga graden av korruption i protestantiska länder som Sverige.

Urgamla bibeltexter dammades av och bortglömda skatter lyste fram som pärlor i den reformation som tog fart i Europa på 1500talet. Detta efter en medeltid där skärseld och avlat på ett negativt sätt präglat människors medvetande. Det menar Stefan Gustavsson.

– Även om man hade tagit emot nåden från Gud så måste man bli renad i skärselden.

Det var en enormt lång process och det var därför man hade avlatshandel, för att kunna förkorta tiden i skärselden, säger han.

I bjärt kontrast till detta kom reformatorernas budskap, som förkunnade att Gud hade gjort människan rättfärdig, av nåd och utan hjälp av egna gärningar.

– Människan ställdes på ett mer direkt sätt inför Gud, inför Ordet och inför evangeliet.

Man behövde inte längre gå via det sakrala systemet. Det blev en väldigt befriande kraft för den enskilde kristne, menar Stefan Gustavsson.

Han beskriver den statushöjning som reformationen innebar för vardagslivet.

– Man betonade kallelsen i arbete och familj som en gudstjänst, inte bara som en praktisk nödvändighet. Gud var inte längre bara intresserad av min själ och min eviga frälsning utan av hela min existens, av mitt liv här och nu, säger Gustavsson.

Människan fick lära sig att hon gjorts rättfärdig av Gud, att hon hade fått en rätt position och ställning inför honom.

Nu var individen fri att börja tillämpa den rättfärdighet man tagit emot som gåva. Här fann de goda gärningarna sin rätta plats, menar Stefan Gustavsson. Inte som ett sätt att blidka Gud utan som ett sätt att tjäna sin nästa och Gud själv.

Den nya undervisningen satte spår i individen, men också i samhällen.

Gustavsson påpekar exempelvis hur ett 30

land som Sverige historiskt präglats av mindre korruption och maffia än länder i södra Europa. En bidragande förklaring, tror Gustavsson, står att finna i reformationen. Och i den teologi som ger individen en mer direkt position inför Gud. – Denna teologi innebär att du själv måste göra upp din sak med Gud. Du kan inte gå via det kyrkliga systemet för att få förlåtelse, till exempel via bikt eller avlat, säger han.

Foto: Arkiv

Gustavsson poängterar noggrant att romersk-katolsk teologi naturligtvis inte är ämnad att ge utrymme för exempelvis korruption.

– Men det finns sidor av den katolska teologin som kan missbrukas på det här sättet, anser Stefan Gustavsson och tillägger att det förvisso även finns exempel på hur protestantisk teologi har missbrukats.

Tusen år av kristen tro och 500 år av evangelisk tro har gett åtskillig rikedom till ett land som Sverige, menar Stefan Gustavsson.

– Många av reformationens landvinningar tar vi kanske för självklara och ser inte kopplingen tillbaka till det som skedde för 500 år sedan.

En del av reformationens frukter går nu långsamt förlorade, som exempelvis ärlighet och frånvaron av korruption, konstaterar Stefan Gustavsson.

– Vi är inte en protestantisk kultur längre, vi är en sekulär kultur och vi ser hur allt det som varit det bästa med svensk kultur håller på att brytas sönder.

– När de absoluta principerna försvinner så försvagas vår inre rättskänsla. Den försvagas när vårt samvete inte blir uppmuntrat och upplyst av Guds ord och perspektivet att Gud finns, att man själv är ställd inför Gud. Det var detta Martin Luther och de andra reformatorerna ville visa oss.

●●● Människan ställdes på ett mer direkt sätt inför Gud, inför Ordet och inför evangeliet.

Stefan Gustavsson, teolog och generalsekreterare vid Svenska evangeliska alliansen.

Jonas Adolfsson Världen idag ● reformationen ● 2017

Bibelskola på distans halvtid ”Jag har kommit närmare Jesus och fått andliga vanor. Jag har blivit mer öppen för att diskutera med andra om lite djupare frågor. En otrolig lust och längtan har väckts i mig att evangelisera. Det har varit otroligt roligt och jag har sett fram emot varje samling.”

ANM

ÄL D

IG N

U

H TILL

ÖST

ENS

KUR

S

Carina, deltagare i kursen ht 2016

www.narabibel.se

www.ekogardar.se

Vill du läsa

teologi?

Läs mer om våra utbildningar på

www.johannelund.nu

2017 ● reformationen ● Världen idag

31

Vid husförhören betygsatte prästen församlingsbornas läskunnighet och kunskap i katekesen. Målning: Knut Ander

”Katekesen grunden till svenska mentaliteten” Folkbildning. Förr kunde varenda svensk citera Luthers lilla katekes. I dag är den en bortglömd skrift i samhället så väl som i våra kyrkor.

– Katekesen lärde människor: Det jag gör i min vardag, det gör jag för Gud, säger teologen Ulrik Josefsson.

Det var år 1529 som Martin Luthers lilla katekes publicerades för första gången. Martin Luther hade då upptäckt de problem som fanns i kyrkan och den okunskap som fanns om den kristna läran bland vanligt folk.

– Martin Luther ställde sig frågan: Vad är det jag menar att kyrkan ska lära ut? Han samlade kärnpunkterna i det som skulle bli katekesen, berättar Ulrik Josefsson, teolog och utbildningsföreståndare för Akademi för ledarskap och teologi (ALT).

För Martin Luther var det viktigt att folket förstod den kristna förkunnelsen. Katekesen blev grunden för det människor skulle komma att tro på. Från 1600-talet fram till början av 1900-talet var Luthers lilla katekes en självklar del av varje svensks liv.

– Att utbilda folket var, enligt Luther, inte bara prästens roll. Katekesen lärde att alla som är döpta är präster – bonde såväl som dräng. Från 1600-talet blev husfaderns roll att utbilda sitt gårdsfolk. Husandakten blev viktig och här fick katekesen en avgörande roll, förklarar Ulrik Josefsson.

Med jämna mellanrum kom prästen på besök och genomförde de omtalade husförhören, där kunskaperna i både Bibeln och Luthers katekes prövades.

– Katekesen lade grunden till hela den svenska mentaliteten. Det är få böcker som 32

har präglat den svenska självförståelsen som Luthers katekes, säger Ulrik Josefsson.

Från mitten av 1800-talet, då skolan blev obligatorisk, till skolreformen år 1919 var katekesen en av de huvudsakliga läroböckerna.

– Jag skulle säga att en åttaåring vid denna tid kunde mer om den kristna läran än en gymnasist kan i dag, säger Ulrik Josefsson.

Utantillärning var en självklarhet för svenskarna.

– I dag har vi inte den typen av detaljkunskap. Vi kan kolla upp allt på Google. Vi pratar mer om källkritik och hur vi ska ta ställning i olika frågor. Det tänket hade de inte på den tiden.

Kunde svenskarna bara katekesen utantill, eller påverkade den också deras praktiska handlande?

– Hela samhället byggdes utifrån en luthersk utgångspunkt, men även varje enskild person påverkades av katekesen. Till exempel när det gällde arbetet. ”En bonde ska inte bara vara en bonde för att få stora skördar, utan för att Gud har kallat honom till det. En dräng ska inte bara vara dräng för att få lön, utan för att det är hans kallelse” stod det.

Katekesen lärde människor: Det jag gör i min vardag, det gör jag för Gud. Även om Ulrik Josefsson menar att Luthers katekes kanske präglat det svenska samhället mer än själva Bibeln, så påpekar han att katekesen aldrig stod över Bibeln.

– Katekesen fastslår att Bibeln är viktigast. ”Sola scriptura” – ”Bara Bibeln.”

Har katekesen något att säga oss i dag?

– Absolut. I en tid där vi lever mycket i ljuset av oss själva kan Luthers katekes lära oss att leva våra liv i ljuset av Gud.

Sara Andersson

●●● Att utbilda folket var, enligt Luther, inte bara prästens roll.

Katekesen lärde att alla som är döpta är präster – bonde såväl som dräng.

Ulrik Josefsson, teolog

Världen idag ● reformationen ● 2017

Hur mår dina relationer, din familj ...?

Vi finns här för dig, mitt i vardagen, då relationerna nöts, när livet inte är som en dans på rosor.

Med rätt verktyg och en hjälpande hand kan dina relationer blomstra igen.

Sök Hjälp i tid!

Kyrkan behöver en reformation! långt mer genomgripande än hon hittills har genomgått.

Hon behöver utrustas med den radikala, frimodiga och praktiserade tron på Bibelns grundsanningar som de första apostlarna en gång levde i.

Föreningen Genesis försvarar och förklarar Bibelns dokumentation av: • världens skapelse • en historisk Adam • syndafallet • en global syndaflod • den mänskliga kulturens tidiga historia Vårt syfte är att utifrån vetenskapliga och apologetiska perspektiv stärka grunden för tron på Bibelns Gud och Hans försoningsverk i Jesus Kristus.

Stöd gärna vårt arbete genom att bli medlem eller prenumerera på tidningen Genesis (4 nr/år). Eller genom att ge en gåva till vårt arbete i skolor, kyrkor och cyberrymd via PlusGiro 29 55 88‑8, eller till Swishnr 123‑652 03 99.

Du hittar oss på www.genesis.nu och på Facebook där du kan hitta mer information.

www.LevandeFamiljer.se

Nu är äntligen Reformationsbibeln tryckt och finns i lager för omedelbar leverans.

Varför har vi gett ut Reformationsbibeln på nutidssvenska?

• Reformationsbibeln har översatt från den gamla verser som saknas i Nya Testamentet grekiska grundtexten, Textus Receptus från 1894. har åter fått sin plats i bibeltexten.

Samma grundtext som Karl XII:s Bibel har använt.

• Den Heliga Skrift är utandad av Gud och skall • Reformationsbibeln är mycket lik den kända enginte revideras eller förändras. Vi tror att Herren elska översättningen King James Version efterhar bevarat sitt ord under hela den kristna eposom de båda utgår ifrån samma grundtext. ken, först genom många bysantinska handskrifter • Det finns ca. 3 300 skillnader mellan den gamla och därefter genom tryckta utgåvor som kom att och den nya grekiska grundtexten och de sjutton kallas Textus Receptus.

Om du vill beställa ett exemplar så skriv till oss: post@bibel.se, ring eller SMS:a till tel 0761-70 80 44 eller skriv till oss: Reformationsbibeln, Box 11098, 507 11 Borås

Om du vill veta mer så besök gärna vår hemsida: www.bibel.se 2017 ● reformationen ● Världen idag

33

”Reformationen förvandlade samhällen” Samhällsförändring. Synen på demokrati, marknadsekonomi och kvinnors ställning. Det är några av de saker som påverkade de samhällen där reformationen fick fäste. Det menar Torbjörn Aronson, som är docent i kyrkohistoria.

Reformationen påverkade inte enbart individer, utan hela samhällen. För svensk del är Luthers medarbetare Philipp Melanchton den tyngsta av reformatorerna. Han skrev bland annat den trosbekännelse som kyrkan i Sverige gjorde till sin, den Augsburgska bekännelsen. Men Martin Luthers socialetik, som formulerades i bland annat Lilla katekesen, har förmodligen haft en ännu större påverkan på folk och samhälle i Sverige.

Det som ofta beskrivs som en reformation, var i själva verket en rad reformationsrörelser, med lite olika betoningar. Den lutherska, den reformerta, den anglikanska och den radikala reformationen utgör de fyra grenarna av den protestantiska reformationen.

Ett viktigt inslag i reformationen är, enligt Torbjörn Aronson, brottet med den katolska indelningen av samhället i ett andligt och världsligt stånd. Luther invände starkt mot detta. Att vara soldat, domare och kung var lika gudfruktigt som att vara präst, påve och munk, menade den orädde reformatorn.

Människan blev nämligen rättfärdiggjord genom tro och inte genom gärningar.

Luthers undervisning om rättfärdiggörelsen genom tron motiverade en ny protestantisk socialetik, som formulerades i bland annat Lilla katekesen. Arbetsmoral och laglydnad blev viktiga inslag i den och något som kommit att prägla svensk mentalitet i sekler.

– Vi har haft väldig lite uppror i Skandinavien, säger Aronson som exempel.

Demokratins genombrott kan också delvis spåras till reformationen. Torbjörn Aronson pekar särskilt på den reformation som leddes av fransmannen Jean Calvin i Genéve i Schweiz.

– I länder med stark förekomst av refor34

merta kyrkor och reformert socialetik ser vi tidiga idéer om konstitutionalism och demokrati, säger Torbjörn Aronson.

Mycket av tankegodset sprang fram ur den förföljelse som drabbade de franska protestanterna, de så kallade hugenotterna.

– De utvecklade ett förbundstänkande som innebar att man såg på överheten och befolkningen som två parter i förbund med varandra. Precis som Gud hade förbund med folken så fanns det förbund mellan befolkningen och kungen, menade man. Detta innebar skyldigheter och rättigheter för båda sidor.

– Man utläste dessa tankar ur Bibeln, där det är förbundstankar och inte absolut lydnad som är vägledande, förklarar Torbjörn Aronson.

– Detta innebar att när kungen tillät eller deltog i övergrepp på den egna befolkningen så hade folket rätt att göra motstånd och avsätta tyranner.

Tankarna fick stor spridning bland reformerta som utgjorde minoriteter i många länder, inte minst i England.

– Där kom dessa idéer att bidra till parlamentarism och maktdelning mellan kung och parlament. I samband med inbördeskriget fördes också fram tankar på demokrati och om en begränsning av den politiska makten. Detta skulle ske genom ett förbund, en konstitution, eller grundlag, som binder fursten och makten.

Idéerna skulle också vara centrala hos de reformerta engelska protestanter, de så kallade puritanerna, som koloniserade Amerika.

– I långa loppet spelade detta en viktig roll i tillkomsten av USA och dess författning, säger Torbjörn Aronson.

●●● Äktenskapet blev en plats där man kunde fullfölja en genuin kristen kallelse.

Torbjörn Aronson, docent i kyrkohistoria.

Även religionsfrihet och idén om åtskillnad mellan kyrka och stat kan spåras till reformationen. Här är det den radikala reformationen, och i synnerhet anabaptisterna, som blir pionjärer. I det lutherskt, ortodoxa Sverige däremot kom sådana idéer att dröja.

Världen idag ● reformationen ● 2017

Här var intoleransen stor mot personer med avvikande tro, inte minst mot tidiga väckelserörelser. Kvinnans ställning påverkades också i och genom reformationen. Å ena sidan förlorade hon möjlighet att utföra andlig tjänst, då kloster stängdes ned. Å andra sidan öppnades nya möjligheter.

– I städer där reformationen genomfördes, infördes en ny äktenskapslagstiftning som byggde på makarnas samtycke i högre utsträckning. Det blev bland annat möjligt att upplösa äktenskap som var ingångna på felaktiga grunder, förklarar Torbjörn Aronson.

– Tidigare hade kyrkan också lärt att det var mer andligt och värt inför Gud att leva i celibat – som munk, präst eller nunna. Men nu blev äktenskapet något Gud verkligen kallade människor till, och äktenskapet blev en plats där man kunde fullfölja en genuin kristen kallelse.

Att föda och uppfostra barn fick högre status. Husmödrarna kom att spela en central roll som hushållets lärare, den som undervisade barnen och tjänstefolket i läsning och kristen tro. Spåren av detta, påpekar Aronson, kan i dag utläsas i den höga andelen kvinnor i vårdande och undervisande yrken i Sverige.

Foto: Arkiv

Det har ibland påvisats en koppling mellan reformationen och marknadsekonomins framväxt. Ett exempel är den tyske sociologen Max Weber, vars tes innebar att kapitalismen kom till som följd av den reformerta protestantismen.

– Marknadsekonomin fick tidigt ett genombrott i Nederländerna, som var ett reformert kärnområde i Europa, säger Aronson, men framhåller att även många judar, och även människor från andra konfessioner, var aktiva i den tidiga atlantiska marknadsekonomin.

Som en viktigare faktor än teologin pekar Aronson på migrationen över Atlanten. Inte

minst de handelsförbindelser som upprättades mellan medlemmar av samma religiösa gemenskaper som hamnat på olika sidor av Atlanten.

– De kunde handla med varandra på långt avstånd och ändå lita på varandra, förklarar Torbjörn Aronson.

– Många av de tidiga entreprenörerna var protestantiska kristna men många var också judar och de spelade stor roll vad gäller den tidiga kapitalismen. Även katolska grupper som flydde från protestantiska länder kunde fungera på det här sättet.

Vilka blev de negativa konsekvenserna av reformationen?

– Ett exempel är religionskrigen, som pågick från 1560- till 1710-talet. Där fanns den kristna tron med i det politiska spelet och användes för att motivera politiska beslut som hade med krig och tvångsmakt att göra. Luthers våldsamt verbala språkbruk är utan tvekan en orsak till de våldsamma saker som kom att utspelas.

Förutom de protestantiska reformationerna går det också att tala om en romerskkatolsk reformation, den så kallade motreformationen. I den genomgick den romerskkatolska kyrkan en del viktiga förändringar.

– Den romersk-katolska kyrkan skärpte lagar och regler för biskopar och präster och ordnar. Det här ledde till att man fick bukt med olika typer av missbruk som hade varit en bakgrund till reformationen, menar Torbjörn Aronson.

Aronson menar också att den romerskkatolska kyrkan tonade ned det som kallats förtjänstteologin.

– Man kan säga att den katolska motreformationen betonade att det inte var kyrkan som behövde reformeras utan medlemmarna. Det blev mer disciplin i romerskkatolska kyrkan och regler för vad man fick läsa, bland annat förbjöds katoliker att läsa böcker skrivna av reformatorerna.

Jonas Adolfsson

Fakta.

Reformationens etik och syn på samhället Exempel ur Luthers undervisning som format västerlandet, enligt Torbjörn Aronson.

●● Åtskillnad mellan Gud och kejsaren Överheten är insatt av Gud för att stävja ondskan. Guds bud står över världsliga suveräners påbud.

Guds bud står över fursten,

men också över medborgarna, vilket innebär att uppror inte är tillåtet.

●● Kärnfamiljen Reformationen gick till rätta både med omoral å ena sidan och celibat och klosterväsende å andra sidan. Äktenskapet sågs som instiftat av Gud, en del av skapelseordningen, och i högsta grad något gudfruktigt och eftersträvansvärt. ●● Den moraliska individualismen Människan är en moralisk var­

2017 ● reformationen ● Världen idag

else och personligen ansvarig för sina handlingar. Den enskilda människan och hennes samvete ställdes inför bibelordet på ett tydligare sätt än tidigare.

Den enskilda människan blev religiöst myndig: hon hade ett eget ansvar att förstå, tro på, och omsätta Skriftens sanningar i sitt personliga liv.

●● Arbetet som ämbete och kallelse Det dagliga arbetet legitime­ rades som en central del av den gudomliga meningen med livet. Hårt arbete, flit, och nog­

grannhet blev kristna dygder.

Förtjänandet av pengar blev inte längre något syndigt.

●● En positiv syn på materiella ting och privat ägande Luther bröt med katolicismens asketiska ideal och menade att man skulle njuta av skapel­ sens gåvor, så länge man inte dyrkade det skapade framför Skaparen.

Luther var rabiat i sin vrede mot ett på religiösa skäl grundat förnekande av materiella välsig­ nelser. Det privata ägandet för­ svarades av reformatorerna.

35

Drömmen om återförening under påven Återförening?.Övergrepp mot katoliker under

reformationen sitter djupt i den katolska själen, där visionen om en återförenad kristenhet – i mångfald under påven – lever.

M

agnus Nyman, professor vid Newmaninstitutet, är noga med att hålla isär de olika reformationer som ägde rum under tiden 1450- 1650. En del av dem skedde inom den romersk-katolska kyrkan.

– Som katoliker ser vi positivt på reformation i betydelsen förnyelse, fördjupning, omvändelse. Men vi ser negativt på reformation i betydelsen kyrkosplittring.

Vad har reformationerna inneburit för den romersk-katolska kyrkan – positivt och negativt?

– Att återvända till källorna, att komma närmare Jesus är alltid meningen med alla goda reformationer. Men att själv vara den som tror sig veta alla svar är kanske inte riktigt heller vad Jesus hade tänkt sig, säger Nyman.

– Det finns en risk när man under 1900- och 2000-talen talar om reformation. Det verkar som om en del mer åstadkommit deformation än reformation. All förändring och all så kallad förnyelse är inte reformation.

Så hur ser du på Martin Luthers reformation?

– Han var besjälad av en vilja till förnyelse.

Men han hade också ett stort ego.

Som exempel på det negativa hos Luther pekar Magnus Nyman på dennes anti-judiska hållning under senare delen av sitt liv.

– Men Luthers lilla katekes är å andra sidan en alldeles utmärkt sammanfattning av en normal katolsk kristen tro, menar Nyman.

36

Ser ni från katolskt håll ett behov av att kristenheten återförenas i en kyrka?

– Vi tror på synlig enhet, men inte på likriktning. Ungefär så som de kristna i huvudsak var förenade i en kyrka, men med olika gudstjänstuttryck, under kyrkans första tusen år.

Magnus Nyman betonar att den enhet man från romersk-katolska kyrkan eftersträvar inte handlar om att alla kristna ska kalla sig katoliker. Däremot menar han att påven i Rom måste vara kristenhetens ledare.

– Ja, eftersom han är Petrus efterträdare, säger Nyman och upprepar att det inte är fråga om likriktning.

– Detta är inte ett försök tvinga baptister och pingstvänner att bli katoliker i konfessionell mening. Det handlar om att tillhöra en kristenhet där alla, tror jag, en dag kommer att förstå att påven behövs som en enhetens garant och en enhetens tjänare.

●●● Vi tror på synlig enhet, men inte på likriktning.

Magnus Nyman, professor vid Newmaninstitutet

Ett viktigt ämne i reformationen var synen på avlatshandel och skärseld. Vilken roll spelar det i den katolska tron och läran i dag?

– Med en sådan fråga väcker du björnen som sover. För vanliga människor låter dessa begrepp konstiga efter 500 år av protestantism. Men en normal katolik ägnar inte många sekunder åt tankar om avlat eller skärseld. Det betyder inte att sådant är felaktigt, men det feltolkas ofta av protestantisk propaganda.

Han byter ämne och pekar på de många övergrepp som begicks mot katoliker i områden där reformationen gick fram. Katolska kloster revs och från 1544 förbjöds till exemVärlden idag ● reformationen ● 2017

Synlig enhet under påven, men inte likriktning. Så ser den katolska drömmen om enhet ut. Bilden är hämtad från S:t Petersplatsen den 20 april 2014 när över 100 000 människor väntar på påvens traditionella påskhälsning.

Foto: AP Photo/Alessandra Tarantino

I en anda av god människosyn, respekt och omsorg erbjuder vi högkvalitativ vård.

Vården utgår från en kristen människosyn.

Vi har vårdcentral, BVC, rehabenhet och hälsovård.

Välkommen till oss som patient eller med intresseanmälan till arbete hos oss!

Foto: Arkiv

Värdefull vård i unik miljö!

pel pilgrimsvandringar i Sverige.

– Nu gör hela kristenheten pilgrimsresor och klosterresor, påpekar Magnus Nyman.

Förr avrättade man människor för sådant, nu verkar det inte finnas en enda protestant som inte tycker om det.

– Det är också fascinerande att se hur även pingstvänner nu använder ikoner, krucifix och läser om ökenfäder.

Magnus Nyman beskriver detta som en katolicismens återkomst. Han drar slutsatsen att den protestantiska reformationen slängde ut barnet med badvattnet. Och nu tycks pendeln slå tillbaka.

Det finns också sådant i den katolska kyrkans gensvar till den protestantiska reformationen som Magnus Nyman inte vill försvara.

– Men man reagerar när man hotas och provoceras. Och tyvärr så avrättades folk i alla läger.

Mot bakgrund av all blodspillan frågar han sig om inte ännu mer av försoning vore på sin plats.

– Jag tycker ibland att man sopar problem under mattan och att man ibland glömmer det lidande som fanatiska reformer har inneburit. Enhet i dag är bara möjlig om man har ett försonat förflutet. Det är bara möjligt om man ser att det vi gjorde inte var rätt. Vi stal faktiskt egendom från katoliker i Sverige och de har aldrig fått tillbaka den. Och katoliker stal säkert egendom på andra ställen.

– Jag tro att det vore värt att fundera över hur pass väl vi kan vår historia, hur pass väl vi känner till reformationerna.

Jonas Adolfsson 2017 ● reformationen ● Världen idag

info@johannesvarden.se • 031-89 29 30 Trollbärsvägen 16, 426 55 Västra Frölunda

www.johannesvarden.se

aktuella böcker från ALLA förlag:

www.arken.se 046-333 888 info@arken.se 37

Är jobbet redan gjort?

Fortsatt reformation..Tänk om Martin

Luther skulle kliva in i svensk kristenhet, så här 500 år efter den reformation han satte i gång. Vad skulle han reagera på? Och finns det ett fortsatt behov av reformation? Vi lät teologerna Stefan Gustavsson och Rune Imberg brottas med frågorna.

S

Stefan Gustavsson.

Foto: Arkiv

Rune Imberg.

Foto: Arkiv

38

tefan Gustavsson är generalsekreterare vid Svenska evangeliska alliansen (SEA). Han tror att Martin Luther skulle ha sökt efter Jesus och evangeliet om han skulle ha gjort en tidsresa in i vår tids kristenhet.

– Reformationen var väldigt mycket en Jesusrörelse med enormt mycket kärlek och glädje över det som Jesus gjort för oss. Och bakgrunden var att det i kyrkan krupit in så mycket av religiösa gärningar att man skulle göra sin sak god inför Gud. Så om Luther hade besökt några av våra sammanhang hade hans första fråga nog varit: Var finns Jesusrörelsen? Var finns evangeliet?

Stefan Gustavsson tror även att Luther skulle ägna tid åt att lyssna.

– Han hade försökt lyssna in vad det är som styr vad människor tycker, tänker och säger? Är det Guds Ord eller något annat?

– Därefter hade han nog tyckt att många av oss kristna var ganska tråkiga. Han var själv en bullrig, rolig, färgglad och frispråkig person, fortsätter Gustavsson, nu med ett skratt.

Rune Imberg, som är lektor i kyrkohistoria vid Församlingsfakulteten i Göteborg, tror också att evangeliet skulle vara i fokus för Luthers samtidsanalys.

– Han skulle bland annat ha ställt frågan: Var finns evangeliet i dag? Och vad är det för evangelium som man räcker åt folk?

Imberg är inte övertygad om att all förkunnelse skulle ha imponerat på Luther i dag.

– Det jag känner om jag exempelvis lyssnar på radiogudstjänsten, är att det är så

En gravyr av Emile Delperee illustrerar dramatiken vid riksdagen i Worms där Luther förklaras fredlös.

otroligt mycket lag; det handlar om vad vi ska göra. Man är tacksam om man ens får höra Jesus nämnas. Det är väldigt sällan man får höra om vad Jesus har gjort för oss. Ändå är det just detta som är Luthers stora betoning. Rätt väg är att först tala om vad Jesus har gjort och sedan diskutera vad vi ska göra som en följd av det, menar Rune Imberg.

Behovet av reformation är fortsatt stort. Det är de båda teologerna överens om. Stefan Gustavsson ser ett sådant behov både i den romersk-katolska kyrkan och i den protestantiska, evangeliska, kyrkan.

– Om en del av kyrkan låter kristen tradition styra för mycket så låter en annan del av kyrkan den omgivande kulturen ange inriktning för kyrkan i för stor uppfattning. Åt båda håll skulle jag vilja säga att det är Guds Ord, den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga, vi ska hållas fast vid, säger han.

Rune Imberg efterlyser ny reformationsVärlden idag ● reformationen ● 2017

Bild: Istockphoto

som troende människa ska kunna överpröva vad Gud säger är befängt, säger han, och efterlyser ett återvändande till sanningens grunder inom både kyrklighet och frikyrklighet.

Hur ser då de båda teologerna på de närmanden som sker mellan protestanter och katoliker? Stefan Gustavsson gläds över att protestanter och katoliker i dag talar med varandra i normal samtalston. Likaså är han glad för det samarbete kring opinionsbildning som finns mellan den organisation han företräder – SEA – och den katolske biskopen i frågor som abort, dödshjälp, äktenskap och samvets- och religionsfrihet.

– Samtidigt måste vi vara ärliga med att det på andra punkter finns väsentliga teologiska skillnader oss emellan, säger han.

Påvens besök i Lund nyligen antyder en ny allians mellan primärt liberala lutheraner och romersk-katolska kyrkan. Hur ser du på det?

– Min reflektion är att en del liberala lutheraner kanske inte tycker att lärorna är så viktiga och då prioriterar man att hitta uttryck för enhet. Däremot tror jag att man i längden blir lite lurad därför att katolikerna ofta har en striktare inställning till sin egen lära. Och i förlängningen tror jag att det innebär att det blir den katolska uttolkningen som vinner mark, säger Stefan Gustavsson.

kraft i den kyrka – Svenska kyrkan – där han själv är prästvigd. Behoven är stora överallt, menar han.

– Det har gått snabbt utför. Nu är det fråga om den kristna trons överlevnad, säger han och efterlyser nya personer som Luther, nya reformatorer, i ordet bästa betydelse.

Samtidigt understryker han att lösningen för kyrkans kris, ytterst sett, bara finns hos Gud. – Luther menade själv att han inte var någon reformator, att Gud är den ende som kan reformera kyrkan.

Rune Imberg menar att de mest enkla sanningarna måste dammas av. Han räknar upp några av dem. Som att läsa Guds Ord, ta in det aktivt och lyda det.

– Ordet lydnad har nästan försvunnit ur de kyrkliga ordböckerna, säger han, och nu blir tonen mer allvarlig.

– Om Gud säger något så gäller det, slår han fast. Det var det som gällde 1517, 1917 och, om världen består om 50 år, så kommer det att gälla också 2067. Men att tro att jag 2017 ● reformationen ● Världen idag

●●● Han skulle bland annat ha ställt frågan: Var finns evangeliet i dag?

Rune Imberg, lektor i kyrkohis­ toria vid Församlingsfakulteten i Göteborg

Rune Imberg menar att närmandet mellan den protestantiska kyrkan och romerskkatolska kyrkan inte är något större problem för den sistnämnda.

– Det är inget problem ur den romerskkatolska kyrkans perspektiv, för den kan svälja det mesta. Men för att protestanter ska förenas med Rom så innebär det att man måste köpa hela paketet. Och när man gör det släpper man all koppling tillbaka till Luther och till den svenska reformationen.

Och fortfarande ser han sådant som är omöjligt att acceptera för en lutheran inom den romersk-katolska kyrkan.

– Den romersk-katolska kyrkan har rum för olika trostolkningar. Men det innebär inte att den tar avstånd från sådant som för mig som lutheran är fullständigt felaktigt. Avlaten, skärselden, påvens ofelbarhet, Maria-dogmerna och bönerna till helgonen finns fortfarande kvar, påpekar Rune Imberg.

Men också han är glad att religionskrigen är historia och att man i dag kan samtala med varandra, katoliker och protestanter emellan. Men där går en skarp gräns, anser han.

– En protestantisk kyrka som går steg, som är redo att gå samman med den romerskkatolska kyrkan, är en kyrka som har kapitulerat.

Jonas Adolfsson 39

Skattepunkten AB

Hans-Olof

Agnesson Lantbruk & Entreprenad

Vi hjälper alla slags skattebetalare med alla slags skatteproblem.

Kontakta oss genast! www.skattepunkten.se Tel: 031-711 20 70

KOMPRESSORER • ELVERK • HÖGTRYCKSTVÄTTAR SMÖRJUTRUSTNING • STÄDMASKINER Tel 018-23 20 20 • www.nasstrommaskin.se

”Glädje! En av årets viktigaste bokutgivningar…”

Magnus Persson, pastor United Malmö Markus Hector, te

t färgogisk översikt. Et ”En gedigen teol rmt!” ekommenderas va starkt porträtt. R redaktör Till liv

olog och

intresseållen, bred och h vt ti si o p et k ”En myc jon ktion.” Kjell O Le u d o tr in e d n a väck

INSPIRERANDE LÄSNING – MED MERVÄRDE! Inte bara beskriver Stephen Nichols på ett inspirerande sätt alla livsavgörande händelser i Martin Luthers liv, utan han förklarar också på ett lättfattligt sätt Luthers återupptäckt av Evangeliet och hans lära. I bokens tredje del får vi följa hur församlingslivet förändrades – på ett sätt som påverkar oss mer än vi tror!

En bok för dig som vill förstå den uppståndelse Martin Luther väckte för 500 år sedan – och gör än i dag!

JUST NU! Få boken ”Guds stora passion” på köpet när du handlar på Reformedia.se

Köp i dag i din bokhandel eller på 40

Reformedia.se Världen idag ● reformationen ● 2017

1 2

Luthers reformation fyller 500 år. Är detta bara ”torr”, förlegad historia eller spelar Luthers reformation någon roll i dag, och i så fall – på vilket sätt?

Spelar Luthers reformation någon roll i det kyrkliga sammanhang där du är verksam i dag, och i så fall hur?

Vilken roll har Luther i dag?

Stefan Holmström, missions­ föreståndare EFS Luthers betoningar är befriande och livsviktiga för ett helt liv, en frisk andlighet och rätt driv till mission.

Luthers kallelsetanke: Gud har med hela livet att göra och hela livet har med Gud att göra, både det ljusa och det mörka – Jesus är och bär allt.

Det vanliga och vardagen är viktigt för Gud. Där behövs vi alla, oavsett gåvor och yrke.

Luthers betoning på rättfärdiggörelsen genom tron: Vi har fritt tillträde till Gud den Helige tack vare Jesus, trots att vi som Guds barn fortfarande brottas med synd och brist.

Vi kan därför leva i dubbelheten av gott och ont och frimodigt låta Gud jobba med det knepiga hos oss.

Luthersk befrielse till mission: Vi kan ge järnet för evangeliet eftersom vi lever av det. Den underbare, korsfäste död-besegraren och framtidshoppet Jesus är vår djupaste drivkraft. Vi får vara med i det han gör för hela mänskligheten och hela universum.

1

2

I EFS fokuserar vi i år på temat Korset – vårt enda hopp, inspirerade av Luther och hans uttolkare Carl Olof Rosenius. Evangeliet är som en ”åla-stjärt”, säger Luther, det glider oss ständigt ur händerna. Så vi vill återerövra det om och om igen! Vi ger ut artiklar och en bok om Luthers teologi detta år.

Maria Smeds, präst och utvecklingskonsulent, EFS Absolut inte. Jag ser Luther som en förebild som viger sin livstid åt att söka vägen till nåden i Kristus och peka ut den för andra när han funnit den. Han ser något i sin samtida kyrka som hindrar vanligt folk att nå, se och ta till sig Kristus och tar ansvar för att förändra det. Det inspirerar mig och jag hoppas att reformationsåret får bjuda till introspektion: bjuds människan nåden, Skriften och Kristus allena när hon söker sig till din kyrka i dag? Eller vad erbjuder vi som inte bjuds utanför kyrkans budskap?

och hans husandakter har kommit i modernt språk och så vidare. Både EFS-väckelsens och Luthers sånger sjungs ofta ur vår psalmbok och bär reformationens teologiska grund in till människors hjärtan än i dag.

Daniel Viklund, officer i Frälsningsarmén, Strängnäs Nej, Luthers evangeliska reformation är avgörande i kyrkohistorien, kanske det viktigaste Gud har gjort sedan Pingstdagen i Jerusalem. Det minutiösa arbete i lärofrågor som utfördes i reformationen är unikt.

De fem ”allena” – Skriften, Nåden, Tron, Kristus och Guds Ära – är lika viktiga nu som då.

Reformationens bibliska evangelium är en brandvägg mot avvikelser från ”den tro som en gång för alla överlämnats åt de heliga” (Judas brev 1:3) och formar ett skydd mot villolära, mysticism, och traditioner främmande för Nya testamentet. Arvet från Luther utmanar dessutom Rom att göra upp med fördömelserna från det tridentiska kyrkomötet.

Innan dess är det läromässigt lika långt mellan dem som öst är från väst.

1

2

Ja, vi lever mycket aktivt med detta arv i vårt sammanhang i Strängnäs – staden där reformationen i Sverige begynte!

Carl-Olov Hultby, evangelist Equmeniakyrkan Det som reformationen utlöste är till stor välsignelse ända in i vår tid. Den förde oss tillbaka till källorna, till Guds ord. Den återupptäckte att det är tron som gör oss till Guds barn. Och Luthers erfarenhet satte ljuset på den personliga relationen med Gud. Allt detta tackar jag Gud för.

1

2

Som präst i EFS är Luther alltid aktuell genom Carl Olof Rosenius teologi. Vi har just firat Rosenius 200 år

2017 ● reformationen ● Världen idag

1

2

Ja, reformationen var en längtan efter att Kyrkan skulle bli levande igen. Där känner vi igen oss. Och där känner vi igen Gud. Han har sänt väckelser och reformationer genom historien som upprättat Kyrkan och välsignat samhället. Något sådant behöver hända nu!

41

En miljon turister väntas till Lutherstadt Wittenberg i östra Tyskland under reformationsåret.

Foto: Turistinformationen Lutherstadt Wittenberg

Lutherstadt Wittenberg laddar för jubileumsfest Turism. Wittenberg – så hette staden där Martin Luther spikade upp sina 95 teser på Slottskyrkans port den 31 oktober 1517. Under reformationsåret väntas en miljon turister från när och fjärran – och även från Sverige – invadera staden i nordöstra Tyskland, som numera även har förnamnet Lutherstadt.

För många researrangörer innebär reformationsjubiléet högtryck för så kallade Lutherresor. Så även för staden där reformationen tog sin början, och som sedan 1938

42

heter Lutherstadt Wittenberg.

– Det blir nog mycket folk där i sommar och under hela året. När vi har planerat våra resor har vi märkt att det är väldigt stort tryck på både hotell och besöksplatser, säger Berit Palm på Palm & Gyll som anordnar bussresor ”I Martin Luthers fotspår”.

Resorna går förstås till Lutherstadt Wittenberg, beläget drygt tio mil sydväst om Berlin, men bland annat också till närliggande Eisleben, där Luther föddes, och slottet Wartburg vid staden Eisenach, där Luther översatte Nya Testamentet när han levde gömd efter att ha förklarats fredlös av påven.

Många av platserna i Luthers fotspår finns på Unescos världsarvslista.

– Med tanke på jubileumsåret känns det väldigt rätt att kunna ägna Luther uppmärk-

●●● Strumpor, böcker och Luther som Playmobilfigur är det som sålt mest hittills.

Kristin Ruske, turistbyrån Lutherstadt Wittenberg

Världen idag ● reformationen ● 2017

Den lilla staden Lutherstadt Wittenberg, med färre än femtiotusen invånare, hamnar i hela världens blickfång detta år. En liten stad, som bär på en stor berättelse. Eller som det står i en av broschyrerna inför jubileet: ”Det finns ingen kultur i Lutherstadt Wittenberg.

Lutherstadt Wittenberg är kultur.”

Förberedelserna för jubiléet har pågått i flera år. Redan 2014 sattes en jordglobsformad klocka ut på torget i staden. Denna klocka räknar ner till den stora världsutställningen om reformationen – ”Gates of Freedom” – som öppnar den 20 maj 2017.

Utställningen pågår sedan till september, men under hela året myllrar staden av konserter, teaterföreställningar, guidade visningar, små och stora utställningar, temaveckor och andra typer av arrangemang.

Alla kretsar de kring Luthers liv och arv.

På Turistbyrån i Lutherstadt Wittenberg har det ökade besöksantalet redan märkts av. Här har man förberett med särskilt framtagna böcker, broschyrer och kartor för jubileumsåret. Här finns också kylskåpsmagneter, strumpor med Luther-citat, muggar, tröjor och mycket annat att botanisera bland.

– Strumpor, böcker och Luther som Playmobil-figur är det sålt mest hittills, berättar Kristin Ruske på stadens turistbyrå.

Hon har fått flera nya kollegor de senaste åren, i takt med att arbetsbelastningen har ökat. Men det är kärt besvär.

– Ja, jag tycker att man ska passa på att besöka oss. Ett sådant här jubileum dyker

2017 ● reformationen ● Världen idag

inte upp särskilt ofta. Världen förändrades en gång genom Wittenberg, och nu är det roligt att världen får mötas i Wittenberg, säger hon.

Sista veckan i maj väntas många tiotusentals besökare till Lutherstadt Wittenberg. Då är det nämligen dags för Deutscher Evangelischer Kirchentag (DEK), vilket är ett kristet event som hålls i Tyskland vartannat år och som i år alltså kommer att hållas just i Lutherstadt Wittenberg, men även samtidigt i Berlin.

I vanliga fall drar DEK omkring 100 000 besökare. Eventet sträcker sig över fem dagar och bjuder på bibelstudier, konserter, lovsång, paneldebatter, med mera. Höjdpunkten väntas bli söndagen 28 maj. På ängarna utanför Lutherstadt Wittenberg, längs floden Elbe, planeras då en utomhusgudstjänst på temat ”ansikte mot ansikte”. Därefter anordnas en ”reformationspicknick”.

– Man uppskattar att det kommer omkring 300 000 besökare till gudstjänsten, berättar Kristin Ruske på turistbyrån.

De tusentals tyskar, och den miljon turister som väntas från hela omvärlden under året, innebär en stor logistisk utmaning för trakten. Det tyska tågföretaget Deutsche Bahn står med som partner i jubileumsfirandet och gör många tillfälliga satsningar. Till exempel tas omkring hundra extra tåg i bruk under Deutscher Evangelischer Kirchentag i maj och stationsplattformen i Lutherstadt Wittenberg samt i närliggande Pratau förlängs tillfälligt.

Om maj månad innebär en markant höjning av både besökare och olika typer av arrangemang i och omkring staden, så infaller nästa riktigt stora höjdpunkt i oktober.

Sedan tidigare har flera tyska delstater avskilt den 31 oktober – det datum då Luther ska ha spikat upp de berömda 95 testerna på Slottskyrkans port – som helgdag. I år firas ”Reformationstag” i hela landet och de flesta arbetsplatser och skolor hålls stängda.

Många väntas komma just till reformationens vagga för att fira.

Foto: Pressfoto DEK

samhet. Hans livsgärning betydde ju otroligt mycket. Sedan var det trist att han i slutet av sitt liv gav uttryck för antisemitism, säger Berit Palm.

Och uppmärksamhet kommer Martin Luther, denne världskände munk, teolog och reformator, definitivt att få i år. Lutherresor erbjuds av flera svenska resebyråer och arrangörer, exempelvis Focus Travel, King Tours, Exodus Resor och redan nämnda Palm & Gyll. En del kör buss, andra tar flyget och det erbjuds väl genomarbetade program för dagar där historiens vingslag blir påtagliga.

Fakta. Lutherresor ●● Här är några av bolagen som arrangerar Lutherresor ●● King Tours: www.kingtours.se ●● Exodus resor: www.exodusresor.se ●● Focus Travel: www.focustravel.se ●● Palm & Gyll: www.palmochgyll.se

Lina Hagström

43

Konferenser firar Luther Jubileum. Den som inte har möjlighet att besöka de historiska platserna kan ändå ta del av jubileumsåret på olika sätt.

Församlingen United i Malmö och Församlingsfakulteten i Göteborg är två sammanhang här hemma i Sverige som satsar lite extra under reformationsåret.

I Malmö bjuder församlingen United in till konferensen United Open i slutet av april.

Temat är ”reformera”.

I maj och juni arrangerar församlingen också en föreläsningsserie med temat ”Riff från reformationen”.

– Då kommer några av landets mest välrenommerade Luther-kännare att föreläsa över centrala reformatoriska teman och alla som vill är varmt välkomna, säger Magnus Persson, pastor i församlingen United i Malmö.

I Göteborg lyfter den teologiska skolan Församlingsfakulteten fram reformationsjubileet på olika sätt under hela året. Finalen blir en internationell bibelkonferens 10-11

Prova Världen idag

november 2017. En konferens vars tema ”Rättfärdig och syndare – samtidigt” ska nå hjärtpunkten i den reformatoriska teologin.

– Vi hoppas att både gamla och nya gäster hittar till vårt nya och vackra hus i centrala Göteborg, som vi önskar ska vara en mötesplats för reformatorisk teologi framöver och till nytta för hela kristenheten. Vi hoppas också att konferenstemat, det spänningsfyllda att en människa kan vara rättfärdig och syndare samtidigt, blir bibliskt belyst och också pekar på att det reformatoriska arvet är en omistlig del av den kristna tron, för alla människor och för alla tider, säger fakultetens kaplan Jakob Appell.

I början av augusti bjuder Församlingsfakulteten in till en tre dagar lång sommarbibelskola.

– Den är tänkt att vara folklig och avgiftsfri för att passa de flesta. Undervisningen slutar klockan tre på eftermiddagarna vilket ger tillresande möjlighet att också njuta av sommarstaden Göteborg. Dagarna erbjuder fördjupning av de klassiska begreppen från reformationstiden: Skriften allena, Tron allena, Nåden allena, och Kristus allena, säger kaplan Jakob Appell.

Lina Hagström

Erbj

●●● Tron är aldrig starkare och härligare än när sorgen och anfäktelsen är som störst.

Martin Luther

udan

de!

en månad gratis!

Ord. pris med autogiro 169 kr/mån

Världen idag är en tydlig, saklig och varm kristen nyhetstidning i mediebruset. Tidningen ges ut varje måndag, onsdag och fredag.

Posta talongen kostnadsfritt eller kontakta oss via tel: 018-430 40 00 eller e-post: info@varldenidag.se. Du kan även anmäla din prenumeration på vår hemsida www.varldenidag.se

4Jag beställer en gratis provmånad på Världen idag q Namn.......................................................................................................................................................................................................................................................

Adress .....................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress .........................................................................................................................................................................................................................................

Telefon (obligatoriskt) ..........................................................................................................................................................................................................

Svarspost

E-post .....................................................................................................................................................................................................................................................

Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala

Tel.nr. behöver vara med för att prenumerationen ska sättas igång.

Fyll i e-post så får du tillgång till vår digitala tidning.

Erbjudandet gäller t.o.m. 2017-12-31 för hushåll i Sverige som inte haft tidningen de senaste sex månaderna. Prenumerationen avslutas automatiskt när provmånaden gått ut.

44

Världen idag ● reformationen ● 2017

Vilken roll har Luther i dag?

J

2017 BLI HELAD, 2018 HELAR & KOM UT I FRIHET, UPPRÄTTAR BLI TRÄNAD & RUSTAD

ESUS

1

Luthers reformation fyller 500 år. Är detta bara ”torr”, förlegad historia eller spelar Luthers reformation någon roll i dag, och i så fall – på vilket sätt?

2

Spelar Luthers reformation någon roll i det kyrkliga sammanhang där du är verksam i dag, och i så fall hur?

Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan Reformationen har haft genomgripande betydelse för u t ve ck l i n g e n på många områden, allt ifrån kyrka och stat till bildning, ekonomi och kultur.

Den främjade läsoch skrivkunnigheten och bidrog därmed i förlängningen till utvecklingen av demokratin.

Den protestantiska prästfamiljen blev en kulturfaktor och bemyndigandet av varje döpt bidrog till moderniseringen.

Samtidigt blev reformationen en klangbotten för en lång period av politiska strider som påverkade statsbildningar i Europa.

Reformationen har påverkat inte bara Svenska kyrkan och andra reformatoriska kyrkor, den har präglat hela samhället.

Man kan till och med säga att i den mån som Sverige är sekulariserat är det ”lutherskt sekulariserat”.

1

2

Ja, självklart, eftersom Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt samfund. Vi är medlem i Lutherska världsförbundet, som är en kyrkogemenskap av 145 lutherska kyrkor i hela världen.

Efter 500 år är det kanske lättare än någonsin att uppnå en balanserad syn på reformationen som kan uppmärksamma både kontinuitet och splittring, förtjänster och förtryck.

Vi uppmärksammar reformationsjubileet i en anda av ekumeniskt ansvarstagande, global medvetenhet och fortsatt reformationsvilja.

Den gemensamma högtiden i Lund och Malmö den 31 oktober 2016 med ledningen för Lutherska världsförbundet och Påve Franciskus har gett positivt eko runt om i världen.

Det befriande budskapet om att frälsning inte kan köpas, utan bara tas emot genom Guds nåd, är lika angeläget i dag som för 500 år sedan!

2017 ● reformationen ● Världen idag

Pastorerna Linda och Gunnar Bergling

Församlingen Arkens bibelskola Jesus Helar och Upprättar TRÄNINGSLINJEN 1-3 ÅR

start 30 augusti

För dig som: l vill få en djupare kärleksrelation med Jesus l vill få en stark grund i Guds Ord l vill lära dig att flöda i den helige Andes nådegåvor

l vill tränas och utrustas till tjänst i Guds rike

w

UPPRÄTTELSELINJEN 1 ÅR

start 30 augusti

För dig som: l vill få en djupare kärleksrelation med Jesus

l vill bli förvandlad och trygg i Guds kärlek

l behöver själsligt eller fysiskt helande l vill blomma ut i din unika personlighet

Församlingen

Ansök idag! www.arken.org

Box 134, 196 23 Kungsängen, info@arken.org, 08-588 840 00, www.arken.org

PrioA Samtal Handledning – av yrkesverksamma, individuellt eller i grupp

Samtalsterapi Coaching Stödsamtal

– för dig som hamnat i en akut livskris, sorg eller förlust (även för ungdomar från 16 år)

Fr o m mars 2017 finns det även ”boendepaket”.

Aagot Wahlström Auktoriserad och diplomerad samtalscoach och samtalsterapeut i psykosyntes.

Steg-ett-KBT. Handledare.

Första samtalet är alltid kostnadfritt!

Varmt välkommen till kontakt!

Backabo Hårketorp 213, 612 93 Finspång Östergötland Läs mer på www.prioa.se • Tel 070-558 90 80 45

Sven tipsar. Under reformationsåret väljer många att lära sig mer om Martin Luther och reformationen.

Världen idags Tro och liv-redaktör Sven Almkvist tipsar om sju böcker och en film på temat.

Sven Almkvist Redaktör Tro & Liv

Martin Luther i böcker och på film Martin Luther: hans liv, lära och inflytande – 500 år senare

En nyutkommen bok som skildrar de viktigaste händelserna i Luthers liv, hans teologi och etik. Vidare söker för­ fattaren förklara det stora in­flytande Luther har ända in i vår egen tid.

Luther själv.

Birgit Stolt, Artos Norma Bokförlag

Boken punkterar myten om den bittre Luther och speglar hans syn på glädjen som den kristna trons grundton. Här framträder bedjaren, själavårdaren och pre­ dikanten Luther. Och humoristen.

Stephen J. Nichols, Reformedia

martin luther

Lilla katekesen

översättning, inledning och kommentarer av

Carl Axel Aurelius och

Margareta Brandby-Cöster

Lilla katekesen Martin Luther Övers. & komm.: Carl Axel Aurelius och Margareta Brandby-Cöster, Svenska kyrkan

Även om boken har några år på nacken är detta en enkel och informativ biografi över Martin Luther.

Vildsvinet i vingården

Munken som gjorde uppror Allan Sandström, Artos Norma Bokförlag

Martin Luther

Vision och verklighet: en bok om Martin Luther Leif Grane, Artos Norma Bokförlag

46

Denna bok har fått mycket beröm av recen­ senter som kallar den ett mästerverk. En initierad och balanserad framställ­ ning av Luthers teologi och betydelse.

Martin Luther, människohjärta och Bibeln Birgit Stolt, Artos Norma Bokförlag

Luther är en flitig skribent och god bibelöversättare.

Här lär vi känna Luthers fromhet och gudsföre­ ställningar genom hans företal och kommentarer med bibelöversättningen i centrum.

Luthers egen sam­ manställning av den kristna trons grunder.

Katekesens betydelse för spridandet av den kristna tron i vårt land och över världen kan knappast överskattas.

Boken är ett urval av texter skrivna av Martin Luther. Bland annat möter vi titlar som: De 95 teserna, Om en kristen människas frihet, Vår Gud är oss en väldig borg och Ett enkelt sätt att be.

Martin Luther, redaktör: Mikael Mosesson, Mimer Bokförlag

FILM En prisbelönt film med en orädd Luther i centrum.

Finns på DVD. Luther (2003).

Regissör: Eric Till Huvudskåde­ spelare: Joseph Fiennes

Världen idag ● reformationen ● 2017

“Här står jag och kan icke annat...”

Men vi sitter här och hjälper er att resa till Lutherland.

Följ med på någon av våra populära Lutherresor under jubileumsåret.

Vi har resor som går: 3 april, 18 aug och 4 sep.

Se mer www.exodusresor.se Vi hjälper er församling eller arbetsgrupp med att skräddarsy er egen Lutherresa.

Hör av er med förfrågan till oss!

046-14 05 90 www.exodusresor.se

Grupp- och församlingsresor!

Vi har lång erfarenhet av Lutherresor!

Vi är en församling som arbetar utifrån ledorden RELATION-FUNKTION-MISSION. ✔ Församlingen startades utifrån en bönegrupp 1984. ✔ Vi driver en skola 1-9 samt särskola och förskola med cirka 150 elever. ✔ Vi har en mötesplats i Horreds samhälle med café och secondhand butik. ✔ Varje söndag firas gudstjänst kl 10.00.

Från församlingens födelse och även i dag finns en kärlek till Israel samt en kallelse att vara profetisk. Vi vill vara relevanta för en tid som denna med en vision om att se och vandra i kraften från en djup relation med himlen, så att Guds församling i Sverige skall vara huvud och inte svans enligt 5 Mos 28:13. Vi arbetar för en reformation tillbaks till pingstdagen som den första församlingen fick uppleva.

Matt 5:14

Horred • www.stadenpaberget.se 2017 ● reformationen ● Världen idag

47

Församlingsfakulteten i Göteborg Relevant reformation?

TeMadagar:

• rättfärdiggörelsens relevans i förkunnelse och församlingsbyggande 2017 24 mars – Temadag med bl a Magnus Persson och Agne Nordlander

• Tron allena – Nåden allena – Kristus allena – Skriften allena: fortfarande relevanta ledord?

3–5 augusti – Sommarbibelskola med fakultetens egna lärare

• rättfärdig och syndare – samtidigt?

10-11 november – Internationell bibelkonferens om reformationsteologins hjärtpunkt med bl a Oswald Bayer, Robert Kolb och Fredrik Brosché

Upptäck mer!

Som teologisk institution på Bibelns och den lutherska bekännelsens grund inbjuder FFG till bl a följande program:

Filippusprogrammet Filippus inbjudan till Andreas ”Kom och se!” är ledordet för FFG:s ettåriga program för alla med intresse av kvalificerad för­ djupning och upptäcktsfärd i den kristna tron ur ett reformatoriskt perspektiv. Ingen avgift. Möjlighet till både hel­ och halvfart.

Teologiska utbildningen

(3 år, examen motsvarande Bachelor of theology) FFG:s treåriga utbildning bygger vidare på Filippusprogrammet och rustar både för kyrklig tjänst och för teologiska studier på högre nivå. Fördjupningsområden som erbjuds är exegetisk teologi, systematisk teologi samt kyrko- & missionsvetenskap.

Master of Sacred Theology FFG erbjuder i samarbete med Concordia Theological Seminary i USA teologisk fortbildning/ ackrediterad examen som specialanpassats för präster/pastorer och teologer i tjänst. Man kan läsa enstaka intensivkurser eller hela programmet på kvartsfart, vilket fungerar både som forskarförberedelse och pastoral fortbildning.

Aktuell kurs 27 februari – 4 mars: Martin Luthers teologi För information, program och anmälan, se hemsidan: www.ffg.se