Rampljus ETT MAGASIN FRÅN VARA KONSERTHUS
NR 2 · 2021
Kathrine Windfeld LYSER STARKT PÅ JAZZHIMLEN
Özz Nûjen återvänder till teaterscenen
Intervju med barndomsvännerna
Helen Sjöholm & Anna Stadling
I strålkastarljuset:
Sarah Klang BAKOM KULISSERNA UNDER EN PANDEMI | SCENKONST PÅ SCHEMAT | LIVET SOM STORBANDSMUSIKER
Välkommen tillbaka! Det har varit ett märkligt år. Ett år då konsten och kulturen flyttade från våra scener in i våra datorer. Ett år utan det livgivande mänskliga mötet men ett år då kreativiteten hittade nya vägar och det digitala skapade tillgänglighet och nya möjligheter för scenkonsten. I Vara Konserthus har det varit minimalt med publik men ändå fullt av aktivitet. Vaccinationer, skivinspelningar och föreställningar i miniformat. Vi har brutit ny mark inom digital scenkonst och digitala event. Den yngsta publiken har vi sökt upp i klassrum och på skolgårdar med dans, cirkus och storbandsmusik. De unga utövarna har vi också, trots restriktioner, kunnat stödja då vi samlat medlemmarna i Next Generation Big Band till meningsfullt samspel och musikalisk inspiration. Läs mer i detta nummer av Rampljus! Läs också mer om musikerna som längtar efter att möta publiken igen. Helen Sjöholm och Anna Stadling hämtar sin skaparkraft ur en lång musikalisk vänskap. Sarah Klang, vars outsinliga källa till inspiration är kärlek. Ingrid Utne och Joakim Rolandsson i Bohuslän Big Band som ständigt önskar utvecklas som musiker och utmana både sig själva och sin publik.
Vad står på scen?
Vi är redo att ta emot dig i publiken igen! Tillsammans vill vi skapa känslosamma möten med scenkonsten och med varandra. I vilken takt vi kan öppna upp igen vet vi inte ännu, men vi kommer göra allt för att ung som gammal ska få upplevelser som inspirerar och utmanar. Eller för att klä det i Kathrine Windfelds ord, kompositör för vårt eget storband Bohuslän Big Band, ”jag vill ge publiken något som verkligen berör hela det mänskliga känsloregistret”.
Symfonier som ger gåshud, jazz som skapar pirr i magen, stand-up som orsakar gapskratt och teater som ger en tår i ögonvrån. Det släpps hela tiden nya konserter och föreställningar. Se alla evenemang på varakonserthus.se.
Välkommen till Vara Konserthus! Foto: Daniel Strandroth
Scanna med kameran i mobilen
Petra Kloo VD & Konserthuschef
Foto: Tina Axelsson Foto: Anneli Johansson
24
I detta nummer: Özz Nûjen återvänder
6
Helen Sjöholm & Anna Stadling Intervju med barndomsvännerna
9
Hampus Nessvold i musikal Wallmans till Vara
10
Sarah Klang redo för turné
13
Vad pågår bakom kulisserna under en pandemi?
16
Gränslös dans i stark föreställning
18
Kathrine Windfeld: Starkt lysande stjärna på jazzhimlen
20 22
6
Foto: Cat Munro
4
18
24
Scenkonst på schemat
26
Bohuslän Big Band: Ingrid, Joakim and all that jazz!
29
Far och son hyllar Svenska Baletten
30
Vara – en levande småstad
32
Kulturens roll för samhällsbygget
Tillsammans för teater
34
Bästa konserthusminnet
Nästa generations musiker tar ton
35
Krönika: Äntligen ska vi leva igen
Vara Konserthus är ett kommunägt aktiebolag och drivs med stöd av Vara kommun och Västra Götalandsregionen.
VA
NE
NMÄRK
E
T
S
VARA KONSERTHUS MAGASIN NR 2 2021 Ansvarig utgivare: Ewa Woldenius Projekledare: Kristin Nyberg Redaktion: Ewa Woldenius, Kristin Nyberg & Ida Jarlgren Texter: Ida Jarlgren, Kajsa Nyqvist, Ebba Berling och Kristin Nyberg. Grafisk form: Kristin Nyberg På omslaget: Sarah Klang, foto: Fredrika Eriksson. Vi reserverar oss för eventuella ändringar eller tryckfel. Magasinet skickas via post till dig som varit kund hos Vara Konserthus, läs mer om hantering av personuppgifter på varakonserthus.se/personuppgifter Uppfyller kriterierna för Svanenmärkt trycksak. Omslag: Amber Graphic 240 g Inlaga: Amber Graphic 120 g Tryck: Lenanders Grafiska, Kalmar, 2021.
Miljömärkt trycksak 3041 0145
3
4
Foto: Sören Vilks
Özz Nûjen återvänder De flesta kanske är vana vid att se honom som ståuppkomiker, men denna gång tar han plats på scenen som skådespelare. I höst återvänder Özz Nûjen till Vara med teaterföreställningen Laika. Det blir en smart och varm föreställning där allvar och skratt går hand i hand.
Handlingen i föreställningen kretsar kring att någon, kanske Jesus, återvänder till jorden. Genom fönstret i baren där han blir stammis betraktar han människorna som passerar – de som har och de som inte har, de som är inkluderade och de som står utanför. Generöst och poetiskt predikar han med både humor och allvar om samhällets brister för att ge röst åt de som annars inte får utrymme att höras. I berättelserna som vi får ta del av tar små underverk form. Kanske är det så, att det ryms ett mirakel i oss alla? – Det är en föreställning där man kommer att få skratta. För om man kan skratta åt eländet, ja då kan man också ta tag i eländet och lösa det, säger Özz Nûjen. Pjäsen går på turné med Riksteatern och är skapad av den italienske skådespelaren och författaren Ascanio Celestini, som också regisserar Özz i denna uppsättning.
Celestini är känd för att vilja fånga publiken med sina beskrivningar av sociala och politiska orättvisor. Han vill att publiken ska känna det underliggande allvaret samtidigt som man skrattar sig igenom föreställningen. Det är inte första gången som Özz turnerar med Riksteatern, han har tidigare gjort stor succé som nobelpristagaren i Dario Fos pjäs Mistero Buffo och som maktgalen kung i Rikard III. Han har även spelat Puck i Shakespeares En midsommarnattsdröm på Uppsala stadsteater och Karlsson i Strindbergs folkkomedi Hemsöborna på Göteborgs Stadsteater. För publiken i Vara är han kanske ändå mest känd som ståuppkomiker. Han har besökt konserthuset ett flertal gånger, bland annat med sin parhäst Måns Möller och föreställningarna Sveriges Historia och Världens Historia.
Özz Nûjen Ålder: 46 år Yrke: Ståuppkomiker, manusförfattare, programledare och skådespelare Aktuell: Spelar huvudrollen i Laika hösten 2021
5
Foto: Tina Axelsson
JULKONSERT MED BARNDOMSVÄNNERNA
Helen Sjöholm & Anna Stadling I december är det återigen dags för barndomsvännerna Helen Sjöholm och Anna Stadling att göra en julkonsert tillsammans. Vara Konserthus har turen att få ta emot den efterlängtade konserten som är en blandning av tradition och nutid. I samband med konserten släpps även en julsingel.
6
Helen och Anna är uppvuxna i Sundsvall och gick i samma grundskola. De fann varandra snabbt genom kören på kommunala musikskolan och engagerade sig i olika shower tillsammans. Ur musiken växte en vänskap fram som blivit allt starkare med åren och betyder mycket än idag.
Helen upplever det på samma sätt, hon blir nyfiken på andra genrer genom att sjunga med Anna.
– Efter gymnasiet gjorde vi vårt första musikjobb som en duo. Vi hittade en unison klang som lät så bra att vi ville sjunga mer ihop, berättar Anna.
I 20-årsåldern gjorde Anna och Helen ofta julkonserter tillsammans och 2018 återupptog de traditionen på Vara Konserthus. I höst gör de ett fåtal exklusiva konserter och Vara är en av de utvalda scenerna. Det blir en ”förfest” inför nästa års julskiva som de jobbat med under pandemin, men redan i år kommer en julsingel.
De beskriver hur speciellt det är att sjunga tillsammans. Även om de har olika sångstilar uppstår en otrolig samklang när deras röster möts. Helen berättar att hon ibland har svårt att särskilja deras stämmor. – Det har hänt att vi stått på scenen under en konsert och jag hör att en av våra röster drar åt något håll, men jag vet inte om det är min eller Annas. Vår klang är så lika ibland, jag har aldrig varit med om det med någon annan! Som en systerröst.
Vänskap som inspirerar Den långa vänskapen har gjort att de känner sig tryggare som musiker och artister eftersom de alltid haft någon att anförtro sig åt.
– Vår gemensamma musikvärld är en fristad som rymmer mycket.
Tradition av julkonserter
– Vi kände att vi måste passa på att äntligen förverkliga drömmen och spela in material tillsammans, säger Anna. De har längtat efter att få göra en julkonsert ihop igen. Den här gången blir det en intim spelning med färre musiker och en blandad repertoar. – Det finns några jullåtar som vi alltid sjungit och inte kommer släppa taget om. Men vi kommer också ta med nya låtar som man kanske inte förväntar sig på en julkonsert, varvat med musik från våra egna karriärer, säger Helen.
– Som sångerska hamnar man ständigt i nya sammanhang. Därför känns det värdefullt att vi kan snacka om körsång bak till 12-årsåldern, men också om större frågor som vem man vill vara som artist och hur man ska leva upp till förväntningar, säger Helen.
Speciell relation till julen
Anna håller med. Trots att de känner varandra otroligt väl finns det mycket kvar att utforska.
– För oss är julen mer än en högtid. Musiken väcker minnen från när man var liten och är väldigt känslofylld för oss, berättar Helen.
– Vi utmanar och inspirerar varandra, vilket gör att vi vågar testa och utvecklas. Det är häftigt att genom Helen få ta del av en värld som jag som musiker inte är med i.
Julen betyder mycket för dem båda och är något som förenar dem. I den ryms traditioner och melodier från hela världen och starka texter om gemenskap och kärlek som många kan relatera till.
Som kontrast till värme och gemenskap kan julen kännas svår och ensam för många människor. Kanske kan man då finna en tröst i musiken.
› 7
Foto: Tina Axelsson
"
Musik är en stor del i många människors liv, men det är något speciellt med det levande mötet som uppstår med publiken när man spelar live.
– Jag tror att julsånger kan bidra med hopp och ljus ut ur mörkret. Det är därför musik är så viktigt, menar Anna. Helen håller med om att det finns en problematik kring julen som man är mer öppen med idag. – Det finns så mycket förväntningar på julen, men allt är inte alltid härligt. De nya julsångerna skildrar ofta det som kan vara jobbigt och komplicerat med julen.
Litet konserthus med mycket att erbjuda Nu känner de sig förväntansfulla inför julkonserten på Vara Konserthus som är en favoritscen. – Vara Konserthus är en liten pärla! De har en rymlig salong som ändå känns nära och intim. Det finns en speciell känsla i lokalerna, personalen är kunnig och publiken underbar, säger Helen. Att snart kunna ge sig ut och spela igen tycker de känns overkligt och de beskriver det som ett långsamt uppvaknande.
8
– Det känns helt otroligt! Musik är en stor del i många människors liv, men det är något speciellt med det levande mötet som uppstår med publiken när man spelar live, säger Anna. – Verkligen, det är en fantastisk känsla att vara där i stunden och dela upplevelsen med varandra, säger Helen.
En konsert i julklapp Anna och Helen har gått olika vägar i karriären och tycker att det bästa med att göra konserter ihop, förutom att få musicera tillsammans, är att umgås mycket. I en hektisk vardag är det svårt att få tid över, men under en turné får barndomsvännerna ses varje dag. – Vi kan sitta i bilen och sjunga eller prata i timmar. Konserten blir en julklapp, både till oss själva och publiken, säger Anna. – Att göra julkonserter är ett sätt för oss att fira jul. Det blir som att åka på semester, avslutar Helen.
HAMPUS NESSVOLD I HUVUDROLLEN
Nyskriven eurodancemusikal Skådespelaren och artisten Hampus Nessvold har beskrivits som en multitalang och upplevs orädd med ett unikt sätt att blanda allvar med gränslös humor. I höst spelar han huvudrollen i Eufori – en nyskriven eurodancemusikal om kickar och kraschar i milleniumskiftets IT-yra. För manus och regi står Malin Axelsson. – Jag tycker att det ska bli jättekul, dels för att det är Malin Axelssons material och för att det är 90-tal. Man älskar ju 90-talet, säger Hampus Nessvold.
64%
Musiken är skriven av artisterna Rebecca & Fiona tillsammans med Simon Hagström, som även står för ljuddesign. Handlingen utspelar sig 1996 och kretsar kring Jonny – en tjugoårig tekniknörd utan kärlek, pengar och social status. Men det nya "world wide web” öppnar dörrar, och i en chattkanal på IRC får han kontakt med ”Beautiful Dark Queen”. Musikalen har urpremiär till hösten och kommer till Vara Konserthus i slutet av oktober.
av svenskarna tycker att kulturen är viktig för att må bra. Kvinnor svarar det i betydligt större utsträckning (71 %) än män (58 %).
Foto: Pressbild
Foto: Morgan Norman
Hampus Nessvold syns bland annat i TV-serien Trevlig helg på SVT.
Wallmans till Vara
För 30 år sedan slogs dörrarna till Wallmans salonger upp i Stockholm. Sedan dess har Wallmans lagt grunden till vad dinnershow är i Sverige och varit språngbräda för några av våra mest folkkära artister. I höst kommer succékonceptet på turné till Vara. Wallmans Salonger grundades av nöjesprofilen Hasse Wallman 1991 och har idag showrestauranger i Köpenhamn, Oslo och Sälen. De har även tagit konceptet på turné och det är just turnéversionen som intar Vara Konserthus i oktober. – Jag tycker att det är väldigt roligt att vi nu kan bjuda på dinnershow i Vara och Wallmans är ju verkligen föregångaren på området vilket gör det extra roligt, säger Louise Larsson-Skoog, som jobbar med att boka in konserter och evenemang på Vara Konserthus. Publiken kan vänta sig en show bestående av sex fullfjädrade artister med otrolig scennärvaro i kombination med god mat. Eventet äger rum i Sparbanken Blackbox – Vara Konserthus nyaste scenrum som invigdes i november 2019. – Blackboxen är som gjord för denna typ av evenemang där en show tar plats på scenen och publiken sitter vid dukade bord, säger Louise Larsson-Skoog.
Källa: Framtidens kulturkonsumtion, 2021.
9
Foto: Fredrika Eriksson
10
Sarah Klang redo för turné
Från utsålda konserter till skrivarstuga under pandemin. Nästa år är det äntligen dags för Sarah Klang att ta med sig sin nya musik ut på turné. Och Vara Konserthus står med på schemat.
Sarah Klang är singer-songwriter från Göteborg och driver sitt eget skivbolag. Hon släppte debutskivan Love In The Milky Way 2018 och uppföljaren Creamy Blue året därpå. I maj kom tredje skivan Virgo. Hennes musik brukar beskrivas som alternativ folkrock eller pop med Americana-influenser, fast själv vill hon helst inte definiera musiken. – Musiken är min egen och såklart influerad av det jag tycker om. Det är svårt att beskriva sitt eget sound, man blir lite döv för sin egen musik. Under åren har utsålda spelningar avlöst varandra för Sarah. Samma år som hon släppte debuten och utsågs
till "Årets nykomling" på Grammisgalan uppträdde hon på South by Southwest, en av världens största festivaler. Planen att återvända till Texas i fjol grusades dessvärre av pandemin. Men inget ont som inte har något gott med sig. Sarah skrev Virgo under 2020. – Jag är mest nöjd med helheten på skivan och att jag vågade utvecklas i mitt textskrivande. Vi hade också väldigt roligt när vi gjorde den! Temat på nya skivan känns igen från hennes tidigare alster. Kärlek och hjärtesorg är en outsinlig källa till musikskapande. Men nya skivan handlar mer om Sarah själv än om henne i relation till andra.
› 11
Foto: Fredrik Nystedt
Sarah Klang live på Pustervik i Göteborg i början av 2020.
– Jag tror att de allra flesta går runt och känner att allt jobbigt bara händer en själv och ingen annan, när sanningen är att alla har varit med om svåra saker även om det är olika erfarenheter. Det är alltid skönt att lyssna på något som får en att känna sig mindre ensam i sina känslor och upplevelser. Sarah spelade på scenen i Vara Konserthus 2018 och ett år senare på invigningen av Kvarteret Sprinten där Vara Konserthus och Sparbanken Blackbox ingår. Under 2022 väntar spelningar i Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Frankrike och England. Fredag 11 februari står Sarah Klang på Vara Konserthus scen igen. 12
– Sedan den första inställda spelningen har jag längtat efter att få spela igen. Jag tycker att mina låtar alltid får mer liv och nya betydelser när de spelas live tillsammans med mitt band! Det är som att ta fram dem ur en burk igen där de bara ligger och dammar annars. Om jag gjort en stor och laddad spelning, så brukar jag tyvärr alltid “zona ut” och glömma hur det kändes. Jag lyssnar inte på min egen musik förutom när jag spelar live, så det ska bli kul att få höra låtarna igen. Jag hoppas att publiken känner samma sak!
Bakom kulisserna Vad pågår under en pandemi?
Foto: Anneli Johansson
Vad pågår bakom kulisserna under en pandemi?
Konserthuset har varit vaccinationscentral och personal från konserthuset har agerat vaccinationsvärdar.
Det har varit ett märkligt år. Även om det har varit betydligt mindre publik på plats i konserthuset, så har det varit fullt av aktivitet. Vaccinationer, livesända event, skivinspelningar och föreställningar i miniformat har stått på repertoaren. Dessutom har det pågått ett intensivt arbete med att förbereda nya säsonger och utveckla nya områden inom digital scenkonst och digitala event. Pop-up-föreställningar och konserter i miniformat
Nya steg mot en digital scen
När publiken inte kan komma till konserthuset, så får konserthuset komma till publiken. Sedan pandemins start har konserthuset gjort flera pop-up-föreställningar på företag, äldreboenden och skolor. Det har varit jazz, musikteater och klassisk musik.
Den digitala scenkonsten har tagit större plats under året. Något Petra tror att vi kommer att få se mer av framöver på Vara Konserthus.
– Vi har haft fullt fokus på att ställa om och hitta nya sätt. Allt för att kunna arbeta vidare med konstnärlig verksamhet som på grund av restriktioner inte kunnat genomföras på samma sätt som tidigare, berättar Petra Kloo, VD på Vara Konserthus.
– Vi har genomfört några pilotprojekt, till exempel en konsert med Bohuslän Big Band och projektet Up & Coming som ska sändas i höst – och fler är på gång. För oss är det viktigt att hitta en form för den digitala scenkonsten som inte bara fungerar under en pandemi, utan som blir ett viktigt komplement till den vanliga repertoaren som man kan uppleva på plats på konserthuset.
13
Foto: Anneli Johansson
Bakom kulisserna Vad pågår under en pandemi?
Många konferenser har ställt om och blivit digitala, bland annat Vara kommuns Ledardagar som livesändes från Sparbanken Blackbox.
Blackboxen har agerat inspelningsstudio Sparbanken Blackbox har under året fungerat både som tv-studio och studio för skivinspelning. Koreografen och dansaren Virpi Pakhinen valde att flytta en tv-inspelning för SVT från Stockholm till Vara och blackboxen när föreställningen Black Rainbow skulle spelas in. I samma scenrum spelade Bohuslän Big Band in ett album med musik av Charlie Parker.
Satsningar på digitala event och konferenser Digitala möten har blivit vardag, så även på konserthuset. Många konferenser och event har ställts om från fysiska
14
möten till digitala. Ett exempel på det är Vara kommuns näringlivsträffar som blivit livesända frukostevent. – Det har varit väldigt roligt att jobba med konferensköpare som väljer att ställa om, istället för att ställa in. Vi riggade upp en studio med kameror, intervjusoffa, snygg belysning och direktsände hem till deltagarna som satt vid sina datorer, säger Malin Sjölin Lorentzson, som är ansvarig för konferens och event. Konserthuset har investerat i teknisk utrustning för att kunna erbjuda konferenskunder möjligheten till digitala event framöver.
Bakom kulisserna Vad pågår under en pandemi?
– Många har upptäckt fördelarna med digitala möten och jag tror att vi till viss del kommer fortsätta att mötas på det sättet. Men man har också upptäckt vikten av ett väl genomfört digitalt event, och där kan vi erbjuda kunskap och resurser för att hjälpa konferensköparen, berättar Malin.
"
Foto: Anneli Johansson
Dansföreställning i pop-up-format i Badhusparken i Vara.
TV-inspelning för SVT av Virpi Pakhinens Black Rainbow i blackboxen.
Vaccinationer med en dos kultur Konserthuset har tillfälligt ställts om för att fungera som vaccinationscentral när vårdpersonal och allmänhet vaccinerats mot covid-19. Konserthusets personal har ställt upp som vaccinationsvärdar och planerat flöden. I flera fall har besökarna som väntat i samband med sin spruta även fått en dos kultur i form av konserter som visats på storbildsskärm.
Foto: Kristin Nyberg
Det har varit väldigt roligt att jobba med konferensköpare som väljer att ställa om, istället för att ställa in.
Robert Fux har repat sin föreställning som ska ha premiär senare i år.
– Det har känts väldigt bra att vi har kunnat hjälpa till med vaccinationer och göra det till en så trevlig upplevelse som möjligt trots omständigheterna, säger Malin Sjölin Lorentzson.
Produktionsavdelningen är den avdelning som bokar in de konserter och föreställningar som visas på konserthuset. De har arbetat för fullt med att boka in evenemang för hösten, men även för 2022 och 2023. – Konserter bokas ofta in lång tid i förväg, ibland flera år innan de ska äga rum, så även om vi har haft stängt för publik har arbetet med att boka in konserter pågått för fullt, berättar Sara Törn, produktionschef.
Foto: Anneli Johansson
Förberedelserna för kommande säsonger i gång
15
AFIA – YEBO YES!
Gränslös dans i stark föreställning Den ideella föreningen Afia brinner för att sprida och stärka minoritetskulturer. Nu sätter de upp sin första egenproducerade dansföreställning YEBO YES! som är en blandning av streetdance, freestyle och pantsulakultur och visas på Vara Konserthus i höst. I YEBO YES! möter vi dansarna Sibusiso Doctor Mthembu, David Oriel Mokale och Gugulethu Mofokeng från Sydafrika samt svenska Joanna Holewa Chrona och Theresa Gustavsson som är verkets koreografer och grundare av Afia. Joanna och Theresa kombinerar tekniker från den afrikanska diasporan med house, hiphop, popping, locking och breaking från streetdancescenen i USA. De influeras också av klubbmiljöer och freestylekultur, där man får röra sig fritt med det uttryck man har. Vara Konserthus jobbar aktivt med inkludering för att hitta personer med olika bakgrunder och historier att berätta. Sara Törn, produktionschef på Vara Konserthus, kom i kontakt med Afia via det fristående turnénätverket Dansnät Sverige. 16
– Vi har ett uppdrag att sprida dansen som konstform inom regionen. Genom Dansnät Sverige kan vi hitta dansföreställningar som stärker den professionella dansen och förbättrar tillgängligheten. Afias YEBO YES! tog sig vidare bland 250 dansföreställningar och vi är väldigt glada över att den kommer visas på konserthuset, säger Sara.
Vad bidrar YEBO YES! med i er repertoar? – Förställningen har en hög konstnärlig nivå och ett spännande uttryck inom streetgenren som blandas med modern dans, något som vi tror kan locka en yngre publik. Med YEBO YES! får vi in en internationell touch i repertoaren, samtidigt som publiken får ta del av en verklig historia eftersom skaparna förmedlar sådant som de själva har upplevt, säger Sara. Joanna och Theresa har varit i Sydafrika flera gånger, där de samarbetat med dansare för att lära sig mer om dansstilen pantsula. De senaste fyra åren har de arrang-
Foto: Zivanai Matangi
erat festivalen Afia Presents Pantsula med workshops, battles, föreläsningar och en klubb.
Berätta om pantsulakulturen! – Pantsula är en sydafrikansk kultur som växte fram ur förtrycket mot svarta sydafrikaner under apartheidtiden. Då användes den som ett sätt för den förtryckta befolkningen att kommunicera och uttrycka sitt motstånd mot regimen. Sedan dess har pantsulan fortsatt att spridas som en stark rörelse med ett unikt uttryck, berättar Joanna.
Varifrån kommer ert engagemang för inkludering? – Väldigt mycket dans kommer ursprungligen från Afrika, men danskonstnärer från de kulturerna får inte samma erkännande eller möjligheter. Det vill vi ändra på genom att lyfta och stärka streetdance från afrodiasporan och afrikanska traditioner. Afia vill att minoritetskulturer ska få de ekonomiska medel som krävs för att kunna göra föreställningar och sprida sin kultur, sin konst och sina idéer. Nu utvecklar de sitt engagemang ytterligare och tar upp pantsulan på scenen.
Vad handlar YEBO YES! om? – Föreställningen handlar om det kollektiva uttrycket sida vid sida med det personliga – att kunna vara individuell i ett större sammanhang, men fortfarande vara en del av en gemenskap och stötta andra individer. I YEBO YES! går alla framåt med samma kraft, samtidigt som det finns plats för det egna uttrycket. Genom att välja ut ord som associeras med pantsula har Afia skapat en unik dansföreställning. Koncept och signaler i musiken tillsammans med orden "lekfull", "karaktärer", "unisont", "fotarbete", "styrka" och "rytmer" har använts för att ta fram föreställningens struktur. Även om stora delar av dansen improviseras fram i stunden har de också rutiner som är ren pantsula, koreograferad av Sibusiso.
Var kommer namnet YEBO YES! ifrån? – YEBO betyder yes på isiZulu. För att fler skulle inkluderas och förstå la vi till YES!. Namnet är en uppmaning att säga ja till varandra, till att testa och våga. ”Yebo Yes!” är också ett uttryck i Sydafrika som betyder ungefär ”Ja Ja!”.
YEBO YES! har växt fram under flera år, men det var inte förrän 2019 som föreställningen blev verklighet. Efter att ha fått residens via Dansnät Sverige på Riksteatern, Dansens hus och Vusi Art Project i Sydafrika gavs de möjlighet att utforska och skapa dans i en studio. 17
Foto: Cat Munro
Kathrine Windfeld
Starkt lysande stjärna på jazzhimlen 18
Med sin mångsidighet som musiker och personliga spelstil anses Kathrine Windfeld vara ett av de mest spännande nya namnen på den europeiska jazzscenen just nu. Hon är en minst sagt produktiv kompositör som inte räds det expressiva och oförutsägbara i sitt skapade. Kathrine är Composer in Residence vid Vara Konserthus där hon komponerar ny musik för Bohuslän Big Band. I höst väntar både nytt album och konserter med den nyskrivna musiken. Kreativiteten formade Kathrine tidigt och under uppväxten i Sydfyns skärgård i Danmark stod teater, sång och pianospel på schemat. Efter några månaders vistelse på en musikkurs på Den Rytmiske Højskole 2003 blev pianot hennes främsta bundsförvant då hon började att komponera sina allra första verk. Sedan dess har det varit musiken som gäller och det är ingen underdrift att säga att Kathrine har hunnit med en hel del. Efter utbildning inom musikteori, analys och arrangemang för storband ökade entusiasmen för storbandsjazz. 2014 startade hon ett helt eget storband med 15 musiker från Danmark, Norge, Sverige och Polen. Lovorden har haglat över Kathrine och hennes nyskapande storband som aldrig tycks upphöra att överraska och utmana publiken. De senaste årens projekt har resulterat i en rad prestigefyllda utmärkelser. De har hunnit släppa tre album och blivit mer och mer internationellt uppmärksammade och kritikerrosade för varje skiva. – Jag har handplockat medlemmarna i bandet utifrån vad de är duktiga på. Någon är en stark ensemblespelare, en annan har ett rytmiskt driv, en tredje är väldigt bra på melodiska ballader. Allt det där ser jag framför mig och kan på så sätt ge ”arbetsuppgifterna” till rätt personer. I sitt skrivande strävar Kathrine efter en balans mellan känsla och teknik. När hon skriver ett nytt stycke utgår hon från en ”vibe” eller något som är känslomässigt intressant. Till den känslan behövs också ett hantverk, något hon liknar vid ett husbygge.
– Att skriva ett storbandsarrangemang är lite som att bygga ett hus som musikerna ska bo i. Man behöver den rätta känslan, tekniken och hantverket för att huset ska bli stabilt. Blir det för mycket av det byggtekniska blir det kallt och ovälkomnande men blir det enbart känsla håller inte huset i vinden. Under 2020 har hon varit Composer in Residence vid Vara Konserthus och fått i uppdrag att komponera helt ny musik speciellt för Bohuslän Big Band. Den nya musiken spänner mellan det sakrala och stillsamma till det expressiva, glädjefyllda och humoristiska. – Musiken jag skrivit till Bohuslän Big Band har temperament! Jag vill ge publiken något som verkligen berör hela det mänskliga känsloregistret. Musiken är expressiv, oförutsägbar och mångsidig! Under 2020 har samarbetet med Bohuslän Big Band skiftat mellan att skriva musik och genomföra workshops i repetitionssalen tillsammans med storbandet. – Det har verkligen varit roligt att arbeta med detta projekt och med musikerna i storbandet. Det var ett speciellt ögonblick när musiken började leva i repetitionssalen. Det är alltid otroligt roligt att höra det man skrivit framföras. Det bästa är när musikerna landar i musiken, solisterna börjar ta för sig i rummet och riktigt njuta av musiken. Då får jag tillbaka så otroligt mycket som kompositör! I september förra året åkte Kathrine och Bohuslän Big Band på turné med den nyskrivna musiken och i höst är det dags för ytterligare konserter i Vara och Göteborg. Musiken släpps även på skiva i oktober – något som Kathrine ser fram emot. – Det är sju ganska olika låtar, sammanbundna av bandets sound och den begränsade tidsperioden de skapades inom. Resultatet återspeglar min syn på samtida storbandsmusik anno 2020.
19
Foto: Leopold Kristjanson, Unsplash
Riksteatern och Vara Konserthus
T illsammans för teater Det har länge funnits en stark kraft i det ideella teaterengagemanget. Än idag är det mycket tack vare Sveriges riksteaterföreningar och engagerade eldsjälar som människor kan få njuta av teater oavsett var de bor. Det berättar Maria Bengtsson, ordförande i Vara Riksteaterförening. Med sina drygt 40 000 medlemmar är Riksteatern minst sagt en levande folkrörelse. Från norr till söder finns hela 230 lokala riksteaterföreningar som drivs av ett stort antal kulturälskare som ägnar sin fritid åt teaterarbete. Vara Konserthus har ett nära samarbete med Varas lokala riksteaterförening, tillsammans tar de fram konserthusets repertoar för teater och dans.
Berätta om Vara Riksteaterförening! – Vi är en ideell förening som har funnits sedan 70-talet. Idag har vi 93 medlemmar, varav 10 sitter i styrelsen, säger Maria.
20
Hur arbetar ni? – Vi arrangerar olika typer av scenkonst, både Riksteaterns egna turnéer och föreställningar från andra producenter. Vi har som mål att få scenkonst till Vara och bokar föreställningar som visas på olika scener i kommunen. Precis som alla andra riksteaterföreningar har vi publikvärdar som arbetar ideellt under föreställningarna, i Vara Riksteaterförening är det vi i styrelsen som engagerar oss. Vi lägger ner mycket tid på arbetet med Riksteatern och har väldigt roligt tillsammans.
Hur ser samarbetet med Vara Konserthus ut? – Vi har samarbetat sedan 2003, vilket är lika länge som konserthuset funnits. Det betyder att Vara Konserthus arbetar tillsammans med föreningen i bokningen av teaterprogrammet och till viss del även dans.
Foto: Anneli Johansson
Har du koll på Riksteatern? Tiden då Riksteatern föddes, 1930-talet, präglades av människor som organiserade sig och gjorde sina röster hörda. De första riksteaterföreningarna grundades för att nå en bredare publik utanför större städer. När fler lokala teaterföreningar anslöt sig till Riksteatern ökade intresset för teater och scenkonsten förankrades i hela landet. På så sätt kan man säga att riksteaterföreningarna la grunden till att sprida teater som kulturform. Idag är Riksteatern Sveriges största producerande turnéteater. Annelie, Lillemor och Maria från teaterföreningen välkomnar publiken i foajén.
Den kommande säsongen visas fyra föreställningar på konserthuset som är producerade av Riksteatern, vilket känns roligt! Vi har en väldigt positiv känsla mellan oss och konserthuset. Samarbetet gör det även möjligt för oss att arrangera föreställningar som kräver teknik och utrymme, både på Stora scenen och i Sparbanken Blackbox, vilket andra spelplatser inte alltid har samma möjligheter till, säger Maria. – Det är fantastiskt att vi har ett så nära samarbete med Vara Riksteaterförening och att vi har tillgång till Riksteaterns stora utbud av dans- och teaterproduktioner. Tillsammans har vi en bra dialog och en gemensam plan för vad vi sätter på våra scener framåt, säger Ida Jarlgren, producent för teaterprogrammet på Vara Konserthus.
Hur väljer ni ut teaterproduktioner? – Riksteatern och en producent från konserthuset träffas och diskuterar repertoaren tillsammans. Vi försöker ta fram ett program som lockar en bred publik genom att utmana och tänka nytt,
men också värna om det välkända. Det är viktigt att de som saknar teatervana känner sig välkomna liksom att människor med funktionsvariationer kan ta del av teater. Vi vill erbjuda en så jämlik scen som möjligt sett till bland annat kön, etnicitet och ålder, säger Maria.
På vilket sätt är riksteaterföreningarna en folkrörelse? – Genom scenkonsten och det kulturella engagemanget får vi en ingång till att prata om viktiga frågor. Ett medlemskap blir en gest som visar att man värnar diskussioner om samtiden och kulturens värde. Det blir ett sätt att engagera sig i samhället och göra skillnad. Riksteaterföreningarna är en viktig röst i vår tid och möjliggör möten som annars inte skulle skett.
Varför ska man vara medlem? – För att du blir en del av en social och kulturell gemenskap. Det är både roligt och viktigt att vara med och bidra till ett rikare kulturutbud. Vi vill gärna bli fler så att vi kan fortsätta ta hand om och utveckla kulturen tillsammans! Dessutom får du som medlem i Riksteatern rabatt på biljettpriset.
21
Nästa generations musiker tar ton Next Generation Big Band har tagit plats på scenen, filmkamerorna är riggade och det är snart dags för tagning. Bandet håller på att spela in sitt bidrag till Blue House Youth Jazz Festival som i år genomförs digitalt. Under festivalen arrangeras vanligtvis SM i ungdomsstorband, en tävling som Next Generation Big Band vunnit två år i rad. Att detta är ett taggat gäng som älskar att spela tillsammans går inte att ta miste på.
bana på musik- eller kulturskolan. Numera går bandmedlemmarna på musikgymnasium eller folkhögskola, någon går till och med på musikhögskolan.
– Det är superkul att träffa så många i min ålder som spelar! Jag blev väldigt peppad just av hur bra det lät när jag började i bandet för några år sedan. Det gjorde att jag övade mer och det har absolut varit en stor anledning till att jag fortsatt med musik, berättar 18-åriga Ella Lindström som spelar saxofon.
Ralph som själv har en bakgrund som storbandsmusiker menar att det finns något speciellt med orkesterformen, givetvis musikaliskt, men även kring gemenskapen.
I Next Generation Big Band spelar ungdomar från Västra Götaland. Nästan alla har börjat sin musikaliska
22
– Man måste inte gå en musikutbildning för att vara med i bandet. Det räcker med att bara vara bra på sitt instrument, berättar Ralph Soovik som är producent och bandledare.
Alla spelar en viktig roll
– Det är något särskilt med att alla är lika viktiga i bandet. Det är fint när musikerna känner att deras stämma spelar stor roll och att det är viktigt att de är med. Det är verkligen ett lagspel!
Stina Huldén som spelar tenorsax i bandet håller med.
utveckla sitt spelande på en högre nivå, menar Ralph.
– Det är något med att det är ett stort band som spelar tillsammans som en musikalisk kropp, det gör att man känner sig trygg och taggad.
Och ambitionsnivån är hög. Både 2018 och 2019 vann Next Generation Big Band SM för ungdomsstorband vid Blue House Youth Jazz Festival på konserthuset i Stockholm. De senaste två tävlingarna har ställts in på grund av corona, så man kan säga att bandet är regerande mästare.
– Storband är unikt rent rep- och ansvarsmässigt, speciellt när man spelar trummor. Det är väl något jag har lärt mig, det handlar mycket om att underlätta för sina medmusiker. Det är både svårt och roligt, säger Mauritz med ett leende på läpparna.
Som ett distriktslag i storband Men hur startade allt då? Vara Konserthus har i uppdrag från Västra Götalandsregionen att utveckla storbandsmusiken i regionen, och en viktig del av det är att säkra att det även i framtiden finns storbandsmusiker. Därför startade konserthuset 2013 ungdomsstorbandet Next Generation Big Band. Från början bestod det främst av ungdomar från Skaraborgstrakten, men intresset har växt och idag har bandet medlemmar från hela regionen. – Kulturskolorna i regionen är verkligen viktiga och de gör ett fantastiskt jobb. Vi vill att Next Generation Big Band ska vara ett komplement, inte en konkurrent, till kulturskolornas orkestrar. Det ska vara något att sträva efter för de elever som har kommit lite längre och vill
– Man kanske kan jämföra bandet med ett distriktslag inom sportens värld, där vi kan fånga upp talanger från regionen så att de får spela och utvecklas tillsammans, berättar Ralph.
Brist på blåsmusiker i landet Under året har larmen om brist på blåsmusiker avlöst varandra. Orkestrar har svårt att rekrytera nya musiker som spelar blåsinstrument och undersökningar visar att det är få barn som väljer att börja spela instrument som trombon, saxofon och trumpet vilket leder till en bristande återväxt på blåsmusiker. – På sikt kan bristen leda till att vi i Sverige kommer ha svårt att bevara de orkestrar där blåsmusiken är en viktig del. Det är ju också därför vi tycker att det är så viktigt med Next Generation Big Band och den möjlighet som det ger för unga musiker att utvecklas och inspireras till att fortsätta som musiker, berättar Ralph.
Foto: Anneli Johansson
Trummisen Mauritz Gullbransson har lärt sig mycket kring sin egen roll i storbandet.
23
Scenkonst på schemat I läroplanen står det att eleverna ska ges möjlighet att lära av och om scenkonst. Skolföreställningarna på Vara Konserthus är ett sätt för fler barn och unga att få uppleva skratt och pirr i magen! I maj spelades föreställningen Nya skor i regi av barnboksförfattaren Ann-Christine Magnusson på Vara Konserthus. Den är en av många skolföreställningar som arrangeras här varje år. I Varas grund- och gymnasieskolor får 1 900 elever och 350 förskolebarn se två föreställningar per läsår, en per termin. På ett år genomförs 35–40 föreställningar. Utöver föreställningarna för grundskola, gymnasieskola och grundsärskola i Vara arrangeras årligen minst sex stycken familjelördagar för alla åldrar.
24
– Det är viktigt att ta barnpubliken på allvar! Man kan inte lura barn och de reagerar direkt på det de ser, säger Helena Helén som är producent för barn och unga samt ansvarig för skolföreställningar och familjelördagar på Vara Konserthus.
Varför är det viktigt med scenkonst på skoltid? – Barn ska få ta del av olika kulturuttryck såsom dans, musikteater, cirkus, talteater samt konserter med klassisk musik, världsmusik och folkmusik. För en del barn och unga är skolföreställningar den enda kontakten med scenkonst live, därför är det så viktigt med bredd! Nya skor, dansattacker med Kompani Catapult, Jazzparaden med Bohuslän Big Band och Skratta tillsammans med Jecko & Jessie var vårterminens föreställningar för
Foto: Anneli Johansson
I Vara Konserthus uppdrag från Vara kommun och Västra Götalandsregionen ingår särskilt fokus på musik, dans och barn & ungdom.
Helena Helén brukar utbilda den yngre publiken hur man väntar utanför, hur man ska sitta inne i salen och att man sitter kvar och applåderar när det är slut.
åk 1–9. I höst ska förskolebarnen få se Lilla Spöket Laban och de äldre eleverna klassisk musik i föreställningen Heja Sverige med Vägus och cirkusföreställningen Gregarious med Soon Circus Company.
"
– En bra föreställning kräver mycket av skådespelarna. Barn visar tydligt vad de tycker, ibland redan under showens gång. Det är ofta en engagerad publik med mycket känslor! Ska man nå en barnpublik spelar genre mindre roll, det måste vara äkta och ärligt för att trollbinda dem, menar Helena.
Foto: Anneli Johansson
Barn visar tydligt vad de tycker, ibland redan under showens gång. Oskar Webrell och Matilda Bördin från MolièreEnsemblen spelade i Nya skor som handlar om att våga vara modig och stå upp för sig själv.
Foto: Anneli Johansson
Vara Konserthus erbjuder också förställningar för äldre elever och samarbetar med gymnasieskolor med estetiska program. – Vi samarbetar med Balettakademien i Göteborg och flera dansprogram. Vi bjuder också in danselever från de estetiska programmen som får träffa dansarna i våra professionella föreställningar. Det blir närmare än att bara se det som publik.
Hur jobbar ni för att nå alla barn och unga? – Att bara rikta sig till sin vanliga publik är att göra det lätt för sig, vi vill nå dem som vi inte ännu inte nått! Vi vill sprida kultur även till barn i utanförskap och samarbetar med socialtjänsten som distribuerar biljetterna. Vi samarbetar också med Conventus som har kontakt med nya familjer i Sverige så de har också fått biljetter till våra familjelördagar. Det är roligt att jobba med en chef som är passionerad i barn- och ungdomskultur och som prioriterar inkludering och mångfald. Chefen som Helena nämner är Petra Kloo, Vara Konserthus VD, som tidigare varit fiollärare för barn samt producent och ansvarig för Göteborgs Symfonikers barn- och ungdomsverksamhet. – Samhället är så polariserat idag, vi blir rädda för det som är annorlunda. Det är så viktigt att vi lyckas spegla samhällets mångfald med det vi visar på våra scener, för både den unga och vuxna publiken, säger Petra Kloo.
Har ni fått någon respons på ert barn- och ungdomsarbete? – På en skola i Lidköping var det flera elever som anmälde sig till Kulturskolan efter Bohuslän Big Bands uppträdande med Jazzparaden där. Det blev en direkt effekt av vårt arbete! Helena tycker att skolföreställningar är ett bra sätt att integrera scenkonst i skolans mål. Till många av föreställningarna finns material som pedagogerna kan jobba med före eller efter föreställningen.
Vad kan unga lära sig av scenkonst? – Nyfikenhet! Scenkonsten ska beröra och stimulera upptäckarlusten. Oavsett vilka känslor man väcker hos barnen, så vill vi att de ska lära sig formulera och diskutera sin upplevelse. Kommer de tillbaka hit som unga vuxna, då har vi verkligen nått fram! 25
Foto: Anneli Johansson
Ingrid är en del av trombonsektionen i Bohuslän Big Band och även en del av bassektionen.
Joakim spelar altsaxofon och träblås i Bohuslän Big Band.
BOHUSLÄN BIG BAND:
Ingrid, Joakim and all that jazz!
Att många artister uppträder på kvällarna vet de flesta. Men hur ser vardagen ut för en storbandsmusiker? Rampljus hängde med Ingrid Utne och Joakim Rolandsson för att prata om livet som heltidsanställd i Bohuslän Big Band. På 1950-talet var Bohuslän Big Band en militärorkester på Bohus bataljon i Uddevalla. Idag är de 16 medlemmar och en erkänd jazzorkester som samarbetat med internationella stjärnor som Gregory Porter, Maria Schneider och Nils Landgren. Storbandet är en del av Vara Konserthus sedan 2004. – Att vara en del av Vara Konserthus har gett oss möjligheten att samarbeta med många artister vi kanske inte skulle jobbat med annars, berättar trombonisten Ingrid Utne. – Vi vill alltid framföra musiken så bra vi kan, oavsett om vi spelar med internationella gästsolister för utsålda 26
konserthus eller i en gympasal, säger Joakim Rolandsson som spelar altsaxofon och träblås. – Som alla andra konstformer så är det alltid en utmaning att hitta nya sätt att utmana och ibland provocera publiken. Inte bara göra varianter som liknar det publiken hört förut. Vi ska också föra vidare den klassiska storbandstraditionen till nya generationer, säger Ingrid. Joakim spelade blockflöjt och sjöng i gosskör innan han plockade upp saxofonen i fjärde klass. En av den första stora förebilderna som han introducerades till var altsaxofonisten Johnny Hodges i Duke Ellington Orchestra via ett kassettband från sin saxofonlärare.
Joakim och Ingrid och resten av Bohuslän Big Band på skolgårdsturné med Jazzparaden.
Ingrid spelar bastrombon och växte upp i Stavanger. I Norge har nästan varje skola en egen orkester, ofta med enbart bleckblås. Hon spelade althorn i skolbandet i tre år innan hon började spela trombon som 11-åring.
Jobbet som musiker Hur ”en vanlig arbetsdag” ser ut beror på om det är en dag då bandet repeterar eller turnerar. När de inte är på turné brukar Joakim och Ingrid öva på sina instrument för att hålla sig i högform och utvecklas. – Om man bara låter instrumentet ligga i fodralet i en vecka, låter det inget vidare när man plockar upp det igen, säger Ingrid. – Det behövs eget "nötande" av teknisk art. Även om man är en del av en orkester finns det utrymme att arbeta individuellt och som improvisationsmusiker. När vi är tillsammans hela bandet är det mer fokus på sektion, passager och helhetssound, förklarar Joakim. Inför en turné repeterar bandet tillsammans dagligen. En turnédag innebär resa med buss, som kan ta mellan 1 och 6 timmar beroende på var de ska spela. Ingrid berättar att när bandet kommer fram är det urlastning och uppackning som gäller. – När vi är klara med urlastning och soundcheck äter vi middag och byter om inför konserten. Sedan är det äntligen dags att spela för publik i två timmar innan hemfärd eller övernattning! – Det är ibland slitigt med resorna men vår insats för att
livemusiken ska nå ut till människor känns givande och tillfredställande, säger Joakim. – Mitt bästa minne med Bohuslän Big Band är vår turné med Maria Schneider hösten 2017. Hon skriver verkligen fantastisk musik och är en väldigt kunnig och noggrann bandledare, berättar Ingrid.
Slag och blås kräver bra flås Det mest utmanande med jobbet tycker Joakim är de många musikstilarna, ibland krävande repertoarer samt att ”hålla igång” instrumenten. För att hantera alla moment i jobbet har man som blåsare många typer av uppvärmningsövningar så att läppar, andning och motorik kan utföra det hjärnan vill. – Som heltidsmusiker och blåsare behöver man spela dagligen för att inte tappa muskulaturen i läpparna. Så det övas på båtar, i tält, bilar och på fjällvandringar under semestern för att vara i form när vi ska spela igen, säger Joakim.
Arbetsredskap det svänger om Ingrid är en del av trombonsektionen i Bohuslän Big Band och även en del av bassektionen. För just trombon är det vanligt att man ganska tidigt specialiserar sig på bas- eller tenortrombon. – Många trombonister har hur många lurar som helst. Jag har min vanliga lur, en mindre bastrombon med bara en ventil och en tenortrombon. De klingar i samma oktav, men bastrombonen har ett djupare sound och ett 27
Foto: Anneli Johansson
Ingrid packar ner sitt instrument efter en dags repetition.
Joakims huvudinstrument är altsaxofon och har flera biinstrument. Just nu har han tolv blåsinstrument.
Joakim tar en kopp kaffe i turnébussen.
Ingrid pratar med Christer och Niklas innan nästa gig med Jazzparaden.
lägre register. Det är inte så många som spelar bastrombon, så man får ofta vara med på en hel del roliga saker!
storband i ryggen, arrangera låtarna till storbandssättning och ansvara för att repa in musiken med bandet.
Joakims huvudinstrument är altsaxofon och de övriga; klarinett, flöjt och sopransaxofon är biinstrument. Han spelar även tenor- och barytonsax och har just nu tolv blåsinstrument.
– Det är ett mycket inspirerande och givande koncept både för oss i bandet och för de unga musiker som är på väg att etablera sig i jazzvärlden. Det är en värdefull erfarenhet att ha med sig, säger Joakim.
– Det är alltid bra med backup om något skulle strula. Jag lämnar in saxofonerna på service ganska ofta för det händer saker med dem hela tiden fast man är försiktig. Det tog säkert fem år innan min flickvän fick bära min altsax Conn "Ladyface", eftersom jag var så rädd om den!
Jazzparaden är ett projekt där bandet förvandlar skolgården till en gata i Louis Armstrongs hemstad. De paraderar in med trumpeter, tromboner, saxofoner, bastuba och trummor och framför olika sorters musik i New Orleans-stil.
Up & Coming och Jazzparaden
– Efter ett 30-tal konserter med Jazzparaden måste jag säga att det är en speciell upplevelse när en hel skolgård sjunger, dansar och springer runt som galna till vår musik, säger Ingrid.
Up & Coming är ett projekt där Bohuslän Big Band bjuder in unga jazzmusiker som är i början av sina karriärer. ”The up & comings” får framföra sin musik med ett helt
28
Leif Kaner-Lidström och Mats Lidström har som duo framträtt i Storbritannien, Sverige och Italien, samt medverkat i intervjuprogram för BBC.
STORBAND jazzens motsvarighet till en symfoniorkester. Består av fyra sektioner – saxofon-, trumpet- och trombonsektion samt en kompsektion. Totalt cirka 10-20 musiker. TRÄBLÅS flöjtinstrument som tvärföljt, blockflöjt, klarinett, fagott och oboe. Även saxofon tillhör träblås. BLECKBLÅS instrument av mässing (brass) som trumpet, trombon, flygelhorn, valthorn och tuba. Det finns några fler men vi ska inte krångla till det. TENORSAXOFON ligger registermässigt mellan altsax och baryton. BARYTONSAXOFON den lägsta saxofonen i storbandet. SOPRANSAXOFON den ljusaste av saxofonerna i storbandet. TENORTROMBON “vanlig" trombon. BASTROMBON större klockstycke och borrning än en “vanlig" trombon. BASTUBA det största av bleckblåsinstrumenten och det som låter mörkast. HORN tillhör bleckblåsintrumenten och tubafamiljen.
FAR OCH SON HYLLAR
Svenska Baletten Under det glada 20-talet verkade Les Ballets Suédois, Svenska Baletten, i Paris. 100 år senare hyllar far och son, cellisten Mats Lidström och pianisten Leif Kaner-Lidström, visionärerna i 1920-talets Paris. I oktober kommer de till Vara Konserthus med konserten Les Ballets Suédois. På programmet står musik av bland andra Frédéric Chopin, Maurice Ravel, Cole Porter och Erik Satie. Svenska Baletten grundades och leddes av Rolf de Maré och verkade i Paris 1920-25. Under dessa produktiva och kreativa år befann sig danskompaniet i centrum av det parisiska kulturlivet. Baletten var en nyskapande kraft under mellankrigstiden genom sin ambition att kombinera dans, drama, måleri, poesi, musik, akrobatik, cirkus, film och pantomim. Här möttes några av tidens mest utmanande konstnärer. De estetiska uttrycken var många och utövarna drevs av en stark passion för konsten. Cellisten Mats Lidström har blivit ett välkänt namn världen över, både för sin musikaliska mångsidighet och produktivitet samt kunskap och virtuositet. Sonen Leif Kaner-Lidström är pianist och kompositör. Efter avslutade studier för Dina Parakhina vid Royal Northern College of Music i Manchester, har han framträtt som solist och kammarmusiker både i Storbritannien och internationellt. Leif framträder också som duopartner med Anne Sofie von Otter. 29
Foto: Pressbild
Storbandsparlör:
Sivans ost Foto: Iakov Kalinin
Familjeföretaget som i fem generationer arbetat med ost. Den vällagrade osten har även fått sällskap av läckra knäckebröd och kex. Allt bakas hantverksmässigt och på lokala råvaror. sivansost.se Stora Torget, Vara (i Sparköp)
En levande småstad Passa på att upptäcka vad Vara har att erbjuda nästa gång du går på konsert. I småstaden bland fälten finns prisbelönta caféer, mysiga butiker och trevliga hotell.
Lumber & Karle Möt drömmen om vila eller behovet av aktivitet. Få fantastiska smakupplevelser från det välrenommerade köket eller slå en strike i den egna bowlinghallen. lumberkarle.se Götaplatsen 1, Kvänum
Maritas textil & interiör
Roséns Blommor
Gardiner och textilinredning för hem och offentlig miljö. Personlig service som hjälper dig från idé till färdiga fönster. Med ett stort och brett utbud av gardiner, gardinskenor liksom presenter, dukar, bädd och bad m.m.
Allt för hem och trädgård, sedan 1922. Utbildade florister gör dagligen färdiga buketter, krukväxter från världens alla hörn och en plantskola där du hittar det mesta som rör trädgården. Alltid med passion för växter. Öppet alla dagar!
maritastextil.se tel. 0512-105 10 · 0511-175 10
rosensblommor.se tel. 0512-102 86
30
BETALT ANNONSSAMARBETE MELLAN VARA KONSERTHUS OCH OVANSTÅENDE LOKALA AKTÖRER.
Green Flowers & Pots En grön oas vars signum är det unika och speciella. Här hittar ni annorlunda gröna växter och blommor, perfekt i ett stilrent hem. Dessutom hela sortimentet från Varas lokala designers DBKD, bland mycket, mycket annat. greenflowerspots.se Torggatan 5, Vara
Keep Co.
Conditori Nordpolen
Garderobsfavoriter att älska och vårda över tid, i kombination med säsongens silhuetter och detaljer att falla handlöst för. keepco.se Torggatan 5, Vara
Med ett vänligt bemötande bjuds du i detta prisbelönta konditori på enastående bakverk av högsta kvalitet. Slå dig ner inne i konditoriet eller köp med dig ett gott surdegsbröd från stenugnsbageriet. nordpolen.se Torggatan 14, Vara
Fagerbergs Herr & Dam Mitt i småstaden hittar ni Fagerbergs, butiken med märkeskläder för dig mellan 0-100 år. Herr-, dam- och barnkläder under ett och samma tak. Mode och service i första rum. Upptäck Fagerbergs du också! fagerbergs.se Storgatan 3, Vara
Vara Badhus
Bjertorp slott
Badhuset ligger precis intill konserthuset och erbjuder både äventyr och relax. Här finns ett utbud för alla sinnen och åldrar, med motionsbassäng, äventyrsbad, bubbelbad, barnpooler och bastu.
Det mäktiga, eleganta slottet med den personliga attityden. Här finns 35 hotellrum som alla var för sig bär på sin egen historia och ett prisbelönt kök där de lokala råvarorna ständigt är närvarande.
Tel. 0512-311 82 Allégatan 45, Vara
bjertorpslott.se
BETALT ANNONSSAMARBETE MELLAN VARA KONSERTHUS OCH OVANSTÅENDE LOKALA AKTÖRER.
31
KULTURENS ROLL FÖR SAMHÄLLSBYGGET
Att välkomna kultur är att utmana sig själv Johanna Forslund Kullander brinner för att utveckla platsen hon bor på, ett engagemang som går hand i hand med hennes yrke. Efter några år som näringslivschef är hon sedan årsskiftet chef för den nya samhällsbyggnadsförvaltningen i Vara kommun. Rampljus tog ett samtal med henne om kulturens roll för samhällsbygget i allmänhet och för Vara i synnerhet! Bred och smal kultur – allt hänger ihop I sin yrkesroll arbetar Johanna efter en bred definition av kultur och menar att sport och fritidsaktiviteter behövs lika mycket som smal konst. Hon brukar
Kulturens roll för samhällets och individens utveckling
likna kulturens roll i samhället med ett träd.
Johanna påpekar att kulturens betydelse för individers välmående och samhällets utveckling är väl belagd även på en generell nivå. De senaste decenniernas forskning är tydlig kring kulturens hälsoeffekter.
– Kronan på trädet är konsten, som kan vara nyskapande och utmanade. Men för att skapa acceptans för den smalare kulturen så måste rötterna finnas på plats. Med rötterna menar Johanna den breda kulturen, men även fritidsaktiviteter och sport. Det kan vara funktionellt placerade ytor för fotboll, ridsport eller gymnastik.
– Kulturen påverkar människors välbefinnande positivt samtidigt som den, när den används på rätt sätt, kan bidra till trivsel och trygghet på en plats.
– Både kronan och rötterna är lika avgörande och behövs för att trädet ska växa!
I vårt lokala och kundägda bolag jobbar - hon som gärna bakar gofika Madeleine Larsson Freiholtz trivs i Vara där hon bor tillsammans med sin familj. Den starka lokalförankringen har hon stor nytta av i jobbet som företagsrådgivare på Länsförsäkringar. Madeleine Larsson Freiholtz Företagsrådgivare Länsförsäkringar Skaraborg
Välj kundägt du också!
LFskaraborg.se 0500-777 000
Att tänka längre och djupare
Samarbetet viktigt på en liten ort
Kulturen liksom demokratin manar till att tänka till, ta oss bortom våra snabba reaktioner och se längre och djupare. Det är något Johanna gärna framhåller.
Johanna menar också att det är extra viktigt med samarbeten mellan olika slags aktörer på mindre orter. Det finns många synergieffekter och ekonomiska vinningar att hämta när näringslivet, föreningslivet och kulturen krokar arm.
Foto: Martin Frick
– Kultur handlar om att påverka, utmana och väcka känslor. Den får oss att tänka ett steg till, förbi och utanför oss själva.
Johanna Forslund Kullander är chef för samhällsbyggnad i Vara kommun.
I en småstad är det viktigt att lokaler nyttjas på ett smart sätt över dygnet. Det skapar multifunktionalitet. Att det finns möjlighet för till exempel föreningar att stärka klubbkassorna genom att sköta garderoben vid konserter och evenemang skapar extra mervärde.
– De kulturella näringarna i kommunen drar även besökare från övriga kommuner till handeln i våra butiker. Om man lyckas med att använda kulturen och se finessen med det som entreprenör uppstår det verkligt spännande saker!
Dialog med medborgarna
För att uppmärksamma Varas många kreativa och kulturella näringar har Företagarfesten i Vara tagit fram utmärkelsen "Årets kulturella och kreativa exempel". Prisutdelningen äger rum på Vara Konserthus och lyfter de företag som på olika sätt stärker Vara som plats.
– Många tolkar begrepp som gestaltning och utsmyckning som synonymt med ”konstverk”. Men i samhällsplaneringen kan kulturen ses som ett verktyg för att skapa trivsel, funktion och trygghet och då inte för en målgrupp utan för flera. Ur det perspektivet är det viktigt att ha en dialog med medborgarna och jobba med medskapande för att göra en plats till en plats för alla.
– Vara Konserthus är ett nav och en mötesplats. Här möts kulturutövare, skolelever, konferensgäster och företagare i samma fysiska rum.
I samhällsplaneringen handlar kultur egentligen om smarta utformningar och lösningar som kan möta flera olika medborgares behov samtidigt, menar Johanna.
UPPTÄCK VAR ASL ÄT TEN BAR A VAR A!
Tips på saker att se och göra under ditt besök i Vara hittar du på visitvara.se.
Vi si t Vara @ vi si tvara
Foto: Daniel Ström
Foto: Privat
Vilket är ditt bästa konserthusminne? Jennie Toreborg, 39 år
Foto: Privat
Biljett- och publikservice på Vara Konserthus
Anna Frid Adolfsson, 33 år Kyrkogårdsarbetare och musikentusiast
– Det måste nog vara konserten med den amerikanske jazzsångaren Gregory Porter och Bohuslän Big Band för ett par år sedan. Att få höra något man inte hört förut och bli helt golvad. Fantastiskt!
– Jag hade nyligen återvänt till Västra Götaland och det var ett av mina första besök i Vara Konserthus. I foajén möttes vi av en välsminkad, vacker kvinna, som skakade hand och hälsade oss välkomna. När vi sedan satt på plats i Stora Salen insåg vi och alla andra att kvinnan vi skakat hand med var artisten själv! Vi fick en oförglömlig kväll med musik, skratt, allsång och dans i bänkraderna tillsammans med Jill Johnson och hennes musiker. Riktig magi!
Vi utvecklar Skaraborg Här finns våra kontor, rådgivare och specialister. Vår kompetens är för dig och vi är stolta över att kunna erbjuda en fullsortimentsbank med hjärtat i Skaraborg. Vi finns här för dig! sparbankenskaraborg.se
Magnus Carlsson, 47 år Artist – Det var faktiskt i just Vara Konserthus som jag gjorde ett allra första test på konceptet Från Barbados till Gamla Stan – en konsert med mina samlade hits från tiden som soloartist och som medlem i grupperna Barbados och Alcazar ända fram till dags dato. När jag såg den vilda reaktionen på Varapubliken så kändes det att jag var något riktigt bra på spåret. Och... nu står jag här med den maffiga jubileumsshowen Från Barbados Till Gamla Stan som ska ha nypremiär på självaste Hamburger Börs i höst! Med andra ord: Varapubliken kan sin sak, haha!
KRÖNIKA
Äntligen ska vi leva igen Alingsåspoeten Stig Ingemar Johansson skrev en gång att ”Alla dessa dagar som kom och gick – inte visste jag att det var livet”. När en drös med dagar plötsligt togs ifrån oss i pandemin, tänkte jag mycket på det där. Vilka stunder som vårt liv egentligen består av. Och vad vi fyller de där stunderna med. Aldrig förr har vi väl insett värdet av att kunna besöka våra åldrade föräldrar utan restriktioner. Eller att kunna gå till ett gym eller en restaurang utan plexiglas och sprutor. När pandemin drog över landet förlorade vi plötsligt vår frihet och många förlorade sina jobb, sina drömmar och i vissa fall sina liv.
Men ur eländet tvingade vi kreativiteten att växa. Imponerade nog har människor kunnat så frön av liv i den aska som corona lämnat efter sig. Nya arbetssätt, lösningar och ett vaccin på rekordtid. Men en sak blev aldrig riktigt samma. För hur mycket vi än håller avstånd, håller andan, håller ut – kommer vi aldrig kunna hålla oss ifrån varandra. Och kanske är det den största insikten. Att vi kan vaccinera oss och arbeta hemma. Men vi kan aldrig ta oss igenom skärmar.
Det är den varma känslan i magen när man lämnar sitt konserthus i novembermörkret, efter en show som hördes, sågs och kändes. Och när orkesterns stråkar möts i ett gemensamt crescendo, och tonerna – de efterlängtade tonerna! – letar sig in innanför tröjan och ner över ryggraden, står inga skärmar mellan oss och gåshuden. För nu ska ridåerna dras upp igen. Nu ska portarna öppnas. Och vi ska åter leva stunderna, dagarna, ögonblicken. De som utgör livet.
Därför känns det skönt att äntligen se solen gå upp över mänskligheten igen. Att se slutet på ökenvandringen. För när livet summeras är det inte de stora ögonblicken vi kommer minnas. Utan det är stunderna – dagarna – som kom och gick. Det är det förväntansfulla sorlet i bänkraderna vid scenen innan en föreställning. Det är extasen när favoritartisten bränner av ett extranummer framför oss.
Christer El-Mochantaf
Journalist från Vara, nu verksam som chefredaktör på GT.
FotoHanna Brunlöf
Foto: David Ng
Det är fascinerande hur skör mänskligheten kan vara. Och hur mycket vi har lärt oss av pandemin. När ridån drogs ner över jordklotet för 517 dagar sedan förpassades vi alla till ensamheten. Och kanske framför allt: Insikten om vad som faktiskt betyder något.
Prenumerera på nyhetsbrev! Tel. 0512-315 00 www.varakonserthus.se
@varakonserthus
facebook.com/varakonserthus
Få koll på de senaste biljettsläppen! Scanna koden med mobilkameran och signa upp dig.
BOHUSlän BIG BanD Är eN DeL av VAra kONSeRthUS
Nytt album
Chasin’ the Bird – A Tribute to Charlie Parker
Vill du lyssna? Scanna med mobilkameran!
