Carina Bengtsson

Buktalar-

terapi

Det är alltid lika fascinerande att se en riktigt skicklig buktalare uppträda. Hur bär de sig åt egentligen? Under medeltiden tyckte man buktaleri var så läskigt att man ansåg det vara en häxkonst, men med tiden övergick det istället till att bli en alltmer populär underhållningsform. I mitten av 1700-talet var det inte ovanligt att se en buktalare på marknader, cirkusar eller andra föreställningar, fast oftast utan docka som hjälpmedel. I begynnandet av buktaleriet bestod showen ofta i att buktalaren lurade publiken att tro att hens röst kom från något annat håll, att det inte var personen på scenen som pratade. Men redan i slutet av 1700-talet blev användandet av dockor alltmer populärt. Någon som har koll på både buktaleri och dockor är Carina Bengtsson från Halmstad, som har buktalat i lite drygt fyra år nu. – Det började som ren terapi. Jag blev sjuk 2015 men det dröjde länge innan jag fick en diagnos. Jag hade svårt att både andas och att äta, och läkarna trodde det berodde på stress och utbrändhet. Sedan upptäckte de att min sköldkörtel var kraftigt förstorad, vilket i sin tur gjorde att den tryckte undan min luft- och matstrupe. Då blev det istället akut operation och vägen tillbaka var en mardröm. Det tog lång tid för min kropp att återhämta sig och jag var på väg in en depression. Så jag sökte mig till litteratur kring mindfulness och fastnade för ett särskilt råd: Lär dig något nytt för att må bättre. Jag börjadefundera,vadharjagalltidvelatläramig?Såkomjagpå att jag som liten ville kunna buktala. Det fanns en TV-serie som hette Lödder, eller Soap som originaltitel. Där fanns det en karaktär som hette Jodie Dallas, som spelades av Billy Crystal, och han hade en buktalardocka som jag tyckte var väldigt fascinerande. På YouTube finns det otaliga kurser inom baktaleri som jag plöjde igenom. När jag väl börjat öva lite var det någon som sa, det här gör du ju bra, vilket sporrade ännu mer. Tillslut blev buktalandet min terapi, något som var roligt att göra och som även uppskattades av andra.

Att hennes talang, och dockor, uppskattas av andra råder det inga tvivel om. Carina uppträder ibland på olika events, så som julskyltningar, vid invigningar och i affärer. Det brukar alltid vara omtyckt, och många i publiken kommer fram och vill prata vidare med dockorna. Hon har även uppträtt på

NamnCarina Bengtsson YrkeSjuksköterska och underhållare FavoritmatPizza

Vad gör dig arg?När barn far illa Vad gör dig glad?När man får glädja andra och alla runtomkring mig mår bra. Säg hej till Carina på TikTok under namnet @carinabengtsson eller besök hennes webbshop www.komcajo.se/

scen under Funkisfestivalen och i andra LSS-sammanhang, något som Carina brinner lite extra för då hon har en son med funktionsnedsättning och muskelsjukdom. Men allra mest glädje möter hon nog inom äldreomsorgen, där hon besöker de äldre med självskrivna föreställningen som innehåller både dialoger och sånger med dockorna. – Deras glädje är obeskrivlig. De pratar och sjunger med och har fullt fokus på dockan. Så pass mycket att de ibland tycks glömma bort mig som står där bredvid och håller i dockan, och plötsligt har de berättat hela sin livshistoria för en docka men inte sagt ett ord till mig, berättar Carina skrattande och fortsätter: Det är det som är så roligt, att mina dockor kan glädja människor i alla åldrar.

För Carinas, eller ska vi säga, dockornas, popularitet har letat sig ner till en yngre publik också, mycket tack vare Carina är även aktiv på sociala medier och då kanske främst på TikTok där hon har en stor följarskara. – Ett pojke i Kanada skrev till mig och bad om att få en grattishälsning av Astrid, vilket är en stor struts som jag ofta använder mig av. Det var klart han fick som han önskade!

Carina har fler gig inplanerade som rör barn. – Ja, under 2022 kommer jag, i samarbete med biblioteken i Halmstad, att hjälpa till i olika läsecirklar. Dockorna kommer fungera på samma sätt som en läshund, vilket är ett välbeprövad koncept där barn läser för en hund. Detta eftersom en hund, eller docka, inte dömer läsaren utan tålmodigt lyssnar vidare, även om läsaren hakar upp sig på vissa ord eller dylikt.

Dockorna Carina använder sig av är i huvudsak Kumquatsdockor. De används runt om i Europa som pedagogiska hjälpmedel för kommunikation. I England har de vunnit pris i kategorin ”bästa skolhjälpen” och man använder dem även i ambulanser och dylikt. Man måste med andra ord inte vara buktalare för att kunna använda sig av dockorna och utnyttja deras effekt på barn i utsatta situationer. Sedan ett par år tillbaka säljer Carina Kumquats-dockor i sin egna webbshop, Komcajo Varje docka är unik i den bemärkelse att de är handgjorda, men också i sin personlighet. De har en ”grundattityd” i beskrivningen, det kan tillexempel stå att de är ”busiga” eller ”roliga” men det är varje buktalares egna val och uppgift att skapa dockans personlighet. – Har man flera dockor som jag, så tycker jag det är viktigt att ge dem alla deras egenskaper, att varje docka har sin egen historia, det gör också att man kliver in i olika roller beroende på vilken docka man använder, säger Carina och fortsätter: Jag vet till exempel vilken av dockorna som skulle välja chokladglass och vilken som skulle välja vanilj.

Carina har tiotal dockor hemma, något som hennes familj fått vänja sig vid, så pass mycket att Loke, den allra första dockan som Carina köpte och som har kommit att bli lite av en favorit, ofta är med på familjesemestrar och dylikt. – Min familj är mycket stöttande, annars hade jag nog inte kunnat hålla på med det här, säger hon med ett leende.

Vid sidan av heltidsjobbet, som är sjuksköterska, så hinner Carina inte öva lika mycket som hon hade velat, men hon försöker åtminstone få till en liten stund varje dag. Särskilt mycket blir det inför en föreställning. – Men jag önskar jag hade börjat tidigare, redan när jag var barn.

Det är också Carinas viktigaste råd till den som vill börja, att faktiskt börja! – Allt du behöver till en början är en spegel, så du kan se dig själv medan du övar. Du behöver inte ens en docka, det går lika bra med en strumpa.

I vinter och vår väntar flera äventyr för Carina och hennes dockor, men som hon inte kan avslöja riktigt än. – Men jag kan tala att jag precis beställt hem en lite ”vuxnare” docka efter att ha fått en förfrågan från en Stand Up-klubb i Stockholm, vilket nog kan bli väldigt kul, så allt kan hända!

Vad en mackjävel i obygden kan spela för roll AvJannicke Larsson

Tänk dig det här scenariot: Du har tre barn. Ett av dem ska lämnas på förskolan, och redan där börjar morgonens tårar och ångest. Barnet vill inte bli lämnat, och gråter panikslaget. Du lämnar barnet till en samlad vuxen och tar dig vidare till fritids där du ska lämna barn nummer två. Barn nummer två är 9 år, men det hindrar inte hen från att skrika som om du skulle lämna hen till Fritzl och aldrig mer återvända. Tillbaka till bilen efter tvångslämning nummer två eftersom du behöver vara en vuxen och ta med dig barn nummer tre till en läkare för att få hjälp med humörsvängningar och utbrott. Själv försöker du mest hålla huvudet över vattenytan. Stressad, absolut, och med diagnosen utmattningssyndrom och en flytt från en stad till en annan så är du allt annat än zen. Men två barn av tre som tvångslämnats hysteriskt gråtandes är ändå lite för mycket, och när du satt dig i bilen så brister det och stora tårar forsar nedför dina kinder. Barn nummer tre blir orolig och stressad. ”Vad är det, mamma?” Och så försöker man förklara att det fan inte är så jävla lätt att vara mamma, och att jag blir ledsen om ni är ledsna, för att ni är ju mina barn och det känns som att mitt hjärta går sönder när ni gråter – men så har jag ju ett jobb att sköta och pengarna ska in på kontot och nu den här läkartiden också! Snabbt beslut för att lösa situationen - vi behöver köpa en kaffe åt mamma. Vi stannar på den här macken i obygden. Sagt och gjort. In på macken, rödgråten med 10-åring i hasorna. Barnet ser ut som ett oroligt rådjurskid som följer sin skadeskjutna mamma. Men hej baberiba. Där jobbar en snubbe i kassan som uppenbarligen känner av situationen, och bara är sådär skön och glad, ni vet. Inte säljig eller påflugen, utan bara skön och med en jävligt avslappnad aura. Som om han äger butiken och jobbat halva livet i servicebranschen men äntligen köpt en egen jävla mack och nu står han där glad i hågen och berättar att bullarna är varma och kaffet nybryggt. Samt rundar av med ”har du ett sånt här fiffigt klippkort?” och syftar till kortet där man får den tionde kaffekoppen gratis. Klart jag tar emot hans klippkort. Jag ska köpa varenda jävla morgonkaffe någonsin av den här snubben på den här lilla mackjäveln i obygden. Han är magisk. Det är något med hans aura. Min dittills fruktansvärda morgon vändes där och då. På den där macken. Så till dig som jobbar med att serva människor på olika sätt –du kan göra hela någons jävla dag. Tänk på det.