Det du håller i nu är en särskild informationsskrift för äldre och anhöriga i Vadstena kommun, en specialutgåva av Hemma i Vadstena.
Den finns också att läsa på vår webbplats vadstena.se.
Utgivare: Vadstena kommun
Tryck: AlaTryck
Socialkontoret
010-234 71 50
socialnamnden@vadstena.se
Besöksadress
Klosterledsgatan 35 Entré från Jungfruvägen
Öppettider:
Måndag-torsdag 10:00-16:00
Fredag 10:00-15:00
Telefon från 8:30-16:00 (15:00 på fredagar)
Lunchstängt alla dagar: 12:00-13:00
Därför utreds ett nytt boende i Vadstena
Vadstena kommun har den fjärde högsta andelen äldre (80 år eller äldre) i befolkningen i Sverige. Det innebär att även om de allra flesta äldre individer får vara friska så kommer det totala behovet av såväl olika vårdinsatser som boendeformer att öka framöver.
Därför utreder Vadstena kommun nu hur den kommunala äldreomsorgen kan organiseras för att möta framtidens behov.
Vadstena kommun har idag två särskilda boenden för äldre, det vill säga det som tidigare kallades för äldreboenden. Wasagården nära Vadstena slott och Vätterngården intill Vättern.
Wasagården ägs av kommunens fastighetsbolag medan Vätterngården ägs av HSB. Efter en genomgång av Wasagårdens fastighetsstatus kan kommunen konstatera att fastigheten visserligen är möjlig att bygga om för framtida behov,
Ett bättre Vadstena
Appen ”Ett bättre Vadstena” är ett bra verktyg för dig som medborgare att komma i kontakt med kommunen. Kommunens verksamheter finns till för dig, så lämna dina förslag, synpunkter och idéer på hur din vardag kan förbättras.
Tillsammans skapar vi ett bättre Vadstena!
Du kan ladda ner appen till din telefon, eller besöka webversionen.
Scanna QR-koden för att läsa mer om appen och se webversionen.
och professionsgrupper inom äldreomsorgen.
För att få ihop framtidens utmaningar med en större andel äldre i befolkningen samtidigt som andelen arbetsföra minskar är det ur ett arbetsgivarperspektiv nödvändigt för kommunen att utreda om framtida samordning av verksamheterna är möjlig.
Hur stort ett nytt äldreboende ska vara, var det ska ligga och vad det kommer att kosta återstår att se. Men utifrån såväl samtida som framtida utmaningar är det en stor och viktig sak att utreda framtidens vård och boende för Vadstena kommuns äldre.
Stor och viktig sak att utreda framtidens vård och boende.
men att det sannolikt blir kostsamt och att antalet lägenheter skulle minska i huset snarare än öka.
Kommunstyrelsen har därför beslutat om att utreda förutsättningar och kostnader för att bygga ett helt nytt äldreboende.
Det nya äldreboendet utreds utifrån möjligheten att samordna samtliga kommunala verksamheter som härrör till äldreomsorg – det vill säga särskilt boende (vårdboende), hemtjänst och hemsjukvård – i en och samma fastighet.
Detta skulle innebära stora möjligheter till samarbete mellan personal-
För att kunna landa i ett klokt och genomarbetat beslut om framtida äldreboende och äldreomsorg i kommunen kommer dock utredningarna att kräva tid. När ett beslut om ett nytt äldreboende kan komma till stånd – eller när ett
nytt äldreboende kan stå färdigt – är därför i dagsläget mycket svårt att svara på.
Att bygga ett nytt äldreboende kommer dock, oavsett framtida format eller placering, att vara det enskilt största investeringsprojektet i Vadstena kommuns moderna historia.
För att bidra till att förstå framtidsutmaningarna och berätta om var kommunen just nu är i processen har vi valt att författa detta specialnummer av tidningen Hemma i Vadstena.
Martin Berry, biträdande kommundirektör
Wasagården håller inte längre måttet utifrån dagens arbetsmiljökrav.
Svårt och dyrt att modernisera Wasagården
Utifrån dagens arbetsmiljökrav är lägenheter och lokaler i Wasagården inte ändamålsenliga utifrån dagens omsorgskrav och byggnadens konstruktion utgör en begränsning som försvårar ombyggnation.
– Rummen och framför allt badrummen är för små och de bärande väggarna är tvärgående, vilket gör ombyggnation både krångligare och dyrare eftersom bärande väggar skulle behöva flyttas, säger Tobias Bohman, vd för Vadstena fastighets AB (VFAB) som äger fastigheten.
Arbetsmiljöverket ställde redan vid en inspektion 2018 krav på åtgärder när det gällde toaletternas storlek, eftersom arbete i för trånga utrymmen medför risk för belastningsbesvär och skador. VFAB har därefter byggt om toaletter där det kunnat göras, men delar av äldreboendet har inte kunnat åtgärdas.
Det innebär stora problem med arbetsmiljön för personalen då rummen
inte är konstruerade för lyftanordningar och badrummen är så små att hjälpmedel inte får plats att följa med in.
Vid en eventuell renovering och ombyggnad, utan möjlighet till ut byggnad, så kommer den flexibilitet som kommer att krävas för att möta framtidens behov av äldreomsorg att saknas.
Det finns inte heller någon lösning för var de äldre och sjuka som bor på Wasagården skulle placeras under en ombyggnation som tar flera år. Ingen av grannkommunerna har kapacitet att ta emot ett 70-tal personer för placering i deras äldreboenden.
– Vi vet att gruppen 80 år och äldre kommer att öka kraftigt framöver. Även om man är friskare längre upp i åldrarna kommer det ändå bli fler som kommer att behöva vård- och omsorg framöver, säger socialchef Caroline Strand.
– Det är svårt att veta hur stor andel
som blir sjuka eller dementa, men på Wasagården går det inte att bygga ut om det skulle visa sig att behovet av omsorgsplatser ökar, vilket allting tyder på, säger hon.
Utformningen av fastigheten gör det även svårt att ha en kostnadseffektiv planering av bemanningen. Wasagården byggdes 1971 och byggdes till 1992 i en tid då de som flyttade till äldreboende var mycket friskare än man är i dagsläget.
– Vi vet också att vi står inför en framtid där många som jobbar inom äldreomsorgen går i pension och kommunerna kommer att behöva konkurrera om personal, säger Caroline Strand.
– För att kunna rekrytera ny personal och behålla personal behöver kommunen kunna erbjuda bra arbetsförhållanden, vilket Wasagårdens utformning och skick inte tillåter idag, säger Susanne Linde, kommunens HR-chef.
Wasagården: Från äldreboende till vårdboende
Jeanette Hugoson, Christine Larsson, Madelene Fransson och Elena Ekman.
Särskilda boenden, som Wasagården, har förändrats genom åren. I dag präglas verksamheten av tung vård.
Enhetschef Elena Ekman tar emot tillsammans med undersköterskan Jeanette Hugoson samt arbetsterapeuterna Christine Larsson och Madelene Fransson. Elena berättar att Wasagården byggs om i omgångar genom åren, vilket gjort att ytorna inte längre är så välplanerade som skulle behövas utifrån den verksamhet som bedrivs.
– Det var en bra byggnad när den var klar, men utifrån dagens krav så håller det inte riktigt. Vår personal får göra det bästa av vad vi har, säger Elena.
Jeanette, som är undersköterska på korttidsboendet, började på Wasagården 1981. Det har, enligt henne, hänt oerhört mycket sedan dess.
– Verksamheten var mer självgående. De boende kunde sköta mycket själva. Så det är en tydlig förändring, säger hon.
Christine håller med.
– De som kommer hit i dag är sämre än vad man var förr. Det är många fler som behöver hjälpmedel och vård.
– Vårdboende är inte rätt ord, men det är vad vi bedriver här, konstaterar Elena.
Det allt tyngre vårdbehovet innebär utrymmesbrist på avdelningarna. Det krävs många hjälpmedel, men bostäderna är små. Det innebär att utrustningen får förvaras i korridorerna. Det blir trångt och ser tråkigt ut, menar Elena.
Det finns fler bekymmer med lokalerna på Wasagården. Som att kök och gemsamhetsutrymmen ligger i en öppen miljö, utan väggar emellan. Det kan bli lite stökigt, när teven står på samtidigt som någon stökar i köket.
– Människor med en demenssjukdom kan ha svårt att fokusera i en sådan miljö, förklarar Christine.
– Ja, här finns för få avskilda utrymmen, där man kan gå undan och sätta sig och prata, säger Elena.
– Helst hade man velat ha ett aktivitetsrum, ett musikrum eller kanske en mysig hörna att kunna koppla av i.
För personalen är det mycket pusslande. Bland annat vid flytt från korttidsboende till avdelning.
– Mycket tid och ork går till att flytta, städa och möblera om, säger Jeanette.
Korttidsboendet har också dubbelrum, vilket inte är optimalt. Där skiljs de boende åt med bara ett draperi.
– Det kan innebära problem med integriteten, säger Elena.
Det har hänt mycket inom äldrevården. Och händer fortfarande.
– Välfärdstekniken kommer att fortsätta att utvecklas. Också i hemmet. Det kommer att bli en stor förändring när fler kommer att bo hemma längre, säger arbetsterapeuten Madelene.
De nya tekniska lösningarna är också en nödvändighet med tanke på att trycket inom omsorgen kommer att öka i framtiden, när befolkningen blir äldre. Elena tror på mer samarbete och samordning mellan olika aktörer inom äldreomsorgen. Därför skulle gemensamma lokaler kunna var ett lyft i framtiden.
– Det vore en stor vinst att vara nära varandra, att smidigt kunna dra nytta av varandras kompetenser.
Vad
är ett särskilt boende?
Det är ett samlingsnamn för olika boendeformer för personer med omfattande omvårdnadsbehov inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta. Insatsen riktar sig till personer med fysisk funktionsnedsättning och/eller demenssjukdom.
Syftet med ett särskilt boende är att säkerställa en långsiktig, trygg omsorg för personer som kräver närhet till personal under hela dygnet.
Vem beviljas särskilt boende?
För att beviljas särskilt boende krävs, i sammanfattande form:
omfattande behov av omsorg, tillsyn och trygghet som inte går att tillgodose med punktinsatser från hemtjänst eller andra insatser.
omfattande känsla av otrygghet, ensamhet, osäkerhet, oro så att välbefinnandet hotas.
särskilda sociala skäl.
Särskilda boenden i kommunen
Wasagården med 6 avdelningar, totalt 65 platser plus 8 pausade.
Vätterngården med 5 avdelningar, totalt 54 platser.
Digitalisering nödvändig för att klara äldreomsorgen
Digitala verktyg är i dag en självklarhet inom äldreomsorgen. Verktyg som både ökar tryggheten för de boende och underlättar för vårdpersonalen.
Sedan sommaren finns bland annat sensorer i alla rum på Wasagården och Vätterngården. Dessa har en mängd funktioner.
– Den kan till exempel känna av fall, om en person ligger i sängen eller om någon varit i badrummet längre än vanligt, förklarar Anton Stolt, utvecklingsstrateg i Vadstena kommun.
– Det finns mycket att vinna med digital tillsyn. Som att personalen kan hålla koll utan att gå in och väcka en person.
Det är, påpekar han, långt ifrån hos alla som alla sensorfunktioner används.
– Det ska följa individens behov. När måendet förändras kan man lägga till funktioner.
Det är snabb utveckling på området. Samtidigt är det, säger Anton Stolt, viktigt att slå vakt om den personliga integriteten. Den nya tekniken handlar inte bara om sensorer och hjälpmedel. Inom omsorgen sköts i dag både trygghetslarm och signering för läkemedel via digitala verktyg. Digitaliseringen är också viktig ur ett
annat perspektiv. Så gott som alla kommuner brottas med problem inom kompetensförsörjning. Samtidigt som andelen äldre blir större.
– Vi har samma personalstyrka, samtidigt som vi får ett större vårdbehov. Så kan vi ha hjälpmedel som underlättar personalens vardag så gör det jobbet lite lättare och kanske mer attraktivt, säger Anton Stolt.
Utvecklingen kommer att fortsätta och utmaningarna kommer att vara många, tror han.
– Den kanske största utmaningen blir att få in tekniken när allt fler äldre vill bo hemma längre.
Vid nybyggnation inom omsorgen planeras tekniken in redan får början, medan den i äldre byggnation och hemmen får anpassas utifrån förutsättningarna. Men det underlättar om fiber finns indraget i det egna hemmet, avslutar Anton Stolt.
Anton Stolt diskuterar den digitala utvecklingen med Emma Karlsson, samordnare på Wasagården.
Trygghetsboendet – en egen lägenhet
Det har gått tre år sedan trygghetsboendet på Kalkhagsvägen var inflyttningsklart.
Här finns 30 lägenheter, från enrummare till trerummare. Det är ett boende där alla som är över 65 år kan hyra en lägenhet.
Det är fredag och fika i gemensamhetslokalen.
– Jag brukar säga att jag bor på ett 65 plus-boende, inte ett trygghetsboende, säger Gurli Pettersson, en av dem som flyttade in 2021.
Det gjorde även Marianne Thorén, som uppskattade att få vara med och bestämma färger i sin lägenhet.
– Jag hade haft vitt kök i hela mitt liv, så det ville jag inte ha nu!
Trygghetsboendet är ett ordinärt boende, men med möjlighet till social samvaro. Det kan innebära gymnastik, bingo och mycket annat.
– Ibland åker vi på någon utflykt också, berättar Kicki Gustavsson, en av tre trygghetsvärdar som tjänstgör på boendet.
– Under sommaren var vi bland annat och åt glass i Hästholmen.
Trygghetsboende är för äldre som är för friska för äldreboende men som vill ha mer trygghet och social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande hem.
Jämfört med särskilt boende/äldreboende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation. Flera trygghetsboenden har personal/bovärd på plats på angivna tider. Källa: seniorval.se
Det är också viktigt att hyresgästerna får möjlighet till fysisk aktivitet. Utöver gymnastikpass flera dagar i veckan finns det motionscyklar som får användas fritt.
Det finns även möjlighet till styrketräning i närheten av trygghetsboendet, vilket uppskattas av Anna-Lena Sundkvist.
Jag har haft massor av folk här, hela släkten tre gånger.
”Ute på gården finns odlingslådor och några sittgrupper.
– Vi vill att det mesta ska finnas här, så att folk inte ska behöva ta sig till en massa olika ställen, förklarar Kicki.
Det är gratis att använda den luftiga och rymliga gemensamhetslokalen. Något som uppskattas av flera av hyresgästerna.
– Jag har haft massor av folk här, hela släkten tre gånger, säger Gunhild Martinsson.
– Sedan finns det ju en gästlägenhet i närheten, påpekar Susanne Lenér.
Det var ingen av de åtta damerna som kände varandra innan de flyttade in, bara på en nivå att man ”hejat på varandra på stan”.
Nu råder inget tvivel om att de lärt
känna varandra. Det skrattas och skojas kring fikabordet den här fredagseftermiddagen.
Det är stor dominans av kvinnor på boendet, med knappt ungefär en fjärdedel män bland hyresgästerna. Det hade, tycker damerna, varit trevligt med lite fler karlar.
Planer på fler trygghetsboenden i Vadstena
Det finns hittills bara ett trygghetsboende i Vadstena, men fler planeras. Både från kommunalt och privat håll.
Vadstena Fastighets AB äger trygghetsboendet på Kalkhagsvägen. Det kommunala bolaget har även en tomt i den nya stadsdelen Karlsfrid och planen är att satsa på ytterligare ett trygghetsboende där.
– Det som vi planerar på Karlsfrid är en kopia av Kalkhagsvägens husmodell, två hus innehållande 30 lägenheter med en gemensamhetslokal, berättar företagets vd Tobias Bohman.
VFAB har inlett en marknadsundersökning och information om detta och om hur du anmäler intresse hittar du på www.vfab.se.
Starby Hotell planerar också att bredda sin verksamhet med ett trygghetsboende på sin mark. Företaget har ansökt om en detaljplaneändring.
– Vi vill bygga ett boende med 38 lägenheter i olika storlekar, berättar Stefan Carneteg.
– Vi har tittat på marknad och behov. Sedan får vi se vad kommunen tycker och tänker.
Han menar att Starby har ett perfekt läge, nära till service och nära till stadskärnan. Trygghetsboendet skulle också fungera väl ihop med den ordinarie verksamheten. Här finns spa och restaurang, lokaler och bemanning dygnet runt.
– Vår tanke är ett högkvalitativt boende.
Några av hyresgästerna på trygghetsboendet på Kalkvägen.
Möjligheten till motion är något som uppskattas av många bland de boende.
Stora förändringar väntar vården
Vadstena kommun och Region Östergötland har påbörjat omfattande utredningsarbeten. På båda håll handlar det om att se hur resurser ska fördelas i framtiden, om lokalisering och arbetssätt.
Helen Lövborg är centrumchef för närsjukvården i västra Östergötland. Hon är även samordnare för Nära vård i Östergötland, ett omställningsarbete som omfattar hela vårdkedjan, alltifrån sjukhusvård och primärvård till kommunal omsorg.
– Vi kommer att få en kraftig ökning av människor över 80 år. Och fler lever längre med kroniska sjukdomar. Samtidigt kommer vi inte att ha fler personer i arbetsför ålder. Det innebär stora utmaningar för vården, säger Helen Lövborg.
De 13 östgötska kommunerna har till-
sammans med regionen skrivit under en avsiktsförklaring för omställningen. Det är, enligt henne, helt avgörande med en god samverkan mellan de olika aktörerna. Och Helen Lövborg tycker att man redan kommit en bit på vägen.
– Vi har en god kontakt både på chefsoch medarbetarnivå. Hon påpekar att det från lasarettet och regionen anses att det redan nu fungerar mycket bra att samarbeta med Vadstena kommun. – Här ser man verkligen medborgarna, sträcker sig extra för att hitta lösningar och drar nytta av den lilla kom-
”Det kommer att krävas nya arbetssätt”
Socialförvaltningen, som ansvarar för all äldreomsorg i Vadstena kommun, behöver tänka innovativt och långsiktigt för att säkerställa att våra äldre får den vård och omsorg de behöver också i framtiden. Något som ni kunnat läsa om i denna tidning. Utmaningarna är många.
Samhällsplaneringen behöver möta en åldrande befolkning med anpassade bostäder som möjliggör att man kan bo kvar hemma, men vi behöver även
bättre boende där avancerad hälsooch sjukvård kan bedrivas. Det kommer att bli fler som behöver insatser, men färre som befinner sig i arbetsför ålder. Den ekvationen innebär att vi måste göra på annat sätt än vad vi gör idag. Det kräver nya arbetssätt, kanske till och med färre antal insatser, men också fler tekniska lösningar.
Den viktigaste aspekten för att lyckas skapa en trygg och patientsäker vård inom äldreomsorgen är de
munens fördelar.
Hon poängterar dock att Nära vård inte bara är en vårdomställning, utan en samhällsförändring.
– Medborgaren själv får ta större ansvar för sin hälsa och vård.
Både den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden. Det behöver finnas möjligheter för människor att röra på sig, precis som mötesplatser för social samvaro. Där har kommunerna en viktig uppgift. – Ensamheten är en stor problematik. Där har Vadstena en fördel, som är en så aktiv stad.
Helen Lövborg ser flera vinster med att samordna regional och kommunal verksamhet i Vadstena. Det kan ge en bredare kompetens lokalt, vilket gynnar befolkningen. Hon kan också se en fördel med att dela lokaler och jobba under samma tak i framtiden. – Jag är helt säker på att när människor får lära känna varandra så främjar det samarbetet.
Nära vård
Nära vård handlar om ett förhållningssätt som avser en mer personcentrerad hälso- och sjukvård där samarbetet och samverkan mellan regioner och kommuner är central. Målet med omställningen av hälso- och sjukvården är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Primärvården ska vara navet. (Utdrag från regeringsbeslut 2023)
människor som jobbar inom den. Min uppfattning är att Vadstena kommun har en välfungerande omsorg med engagerad personal. För att räcka till även i framtiden så behöver vi vara en attraktiv arbetsgivare som värnar om våra duktiga medarbetare och som lockar fler att jobba inom vård och omsorg i Vadstena kommun.
