ODR samhällsinformation från Vadstena kommun. Nr 2 - 2025 Stor utmaning
framtiden s. 6-7
Informationsskriften:
Hemma i Vadstena
Det du håller i nu är kommunens informationsskrift för alla som bor, lever och verkar i Vadstena kommun. Innehållet speglar vad som händer i kommunens olika verksamheter genom inblick i aktuella projekt, evenemang etc. Hemma i Vadstena distribueras två till fyra gånger per år till hushåll och företag i Vadstena kommun. Den finns också att läsa på vår webbplats vadstena.se.
Alla kommunens verksamheter och avdelningar kan nås via telefonväxeln 010-234 70 00 under vardagar 8-16.
Kommunhuset
Besök i Kommunhuset på Klosterledsgatan 35 måste förbokas.
Väl på plats anmäler du din ankomst via en terminal i huvudentrén och blir hämtad av din värd. Socialkontoret har egen entré från Jungfrugatan.
Informationsplatser
Biblioteket i Vadstena på Slottsgatan 10 Vadstena InfoCenter på Storgatan 28 Hemsidan www.vadstena.se
Ett bättre Vadstena
Appen ”Ett bättre Vadstena” är ett bra verktyg för dig som medborgare att komma i kontakt med kommunen. Kommunens verksamheter finns till för dig, så lämna dina förslag, synpunkter och idéer på hur din vardag kan förbättras.
Tillsammans skapar vi ett bättre Vadstena!
Du kan ladda ner appen till din telefon, eller besöka webversionen.
Nu är sommaren här. Den lilla staden vaknar upp från sin vinterdvala och det är liv och rörelse igen. Evenemangen står som spön i backen och det är som vanligt mycket som händer i kommunen för såväl boende som turister. Jag är fullt medveten om att man som boende i innerstaden kan känna en viss frustration över trängseln på stadens gator och torg under sommarmånaderna, men utan det skulle det vara svårt att ha en levande stadskärna med åretruntöppna butiker. Det känns redan nu som att vi går en ny rekordsommar till mötes.
Glädjande nog påbörjas nu byggnationerna på Karlsfrid. VFAB bygger 35 trygghetslägenheter, och dessutom byggs 20 småhus i Ekeblad Bostads AB:s regi. Några villatomter finns även till försäljning. Det känns mycket positivt att det finns ett intresse för byggnation trots oro i världen, lågkonjunktur med mera.
Förra året var Vadstena på tredje plats i länet med positiv nettoinflyttning, detta är jätteviktigt för oss för att kunna bibehålla antalet invånare. Detta är en förutsättning för att den kommunala servicen ska kunna ges på ett bra sätt. Här står alla mindre kommuner inför stora utmaningar som vi även beskriver i denna tidning.
Med anledning av oron i världen och statens krav på kommunerna om arbetet med trygghet och säkerhet gör vi även vissa förändringar i vår organisation för att tydliggöra detta arbete. Vi arbetar med kontinuitetsplanering i våra verksamheter och har genom vårt nya beredskapskök Elena Laurentii säkerställt såväl reservkraft som egen vattenförsörjning.
Ha en skön sommar!
Madeleine Andersson, kommundirektör
Bjud nära och kära att komma och uppleva Vadstenas stora hemvändarhelg - Sommarknäppen 4-5 juli!
Och missa inte BoMässan på Vadstena InfoCenter juni - augusti.
Scanna QR-koden för att läsa mer om appen och se webversionen.
över hamnområdet efter silorivningen.
Silon borta: Detta händer med hamnområdet nu
Silon i hamnområdet har rivits och nu tas nästa steg. Vad som kommer att hända med området på sikt återstår att se.
När rivningsentreprenören lämnade tog kommunens arbete med att iordningställa området inför turistsäsongen vid.
De befintliga gräsytorna och träden som ramar in området ut mot Järnvägsgatan sparas och i mitten blir det en grusad parkering med uppmärkta platser för både personbilar och turistbussar.
– Platsen närmast Slottsgården är
tänkt att fungera som en yta för tillfälliga evenemang eller utställningar, berättar samhällsbyggnadschef Rebecka Bäck.
Hon berättar att området inom några år kommer att förädlas ytterligare.
– Det finns en vision för hur hamnområdet ska utvecklas på sikt och rivningen av silon är en del av denna omvandling. Men först ska en detaljplan för området tas fram. Då behöver man se över helheten och utreda bland annat trafiklösningar, markförhållanden och vilka behov, möjligheter och eventuella begränsningar som finns utifrån kring-
liggande verksamheter.
Andra satsningar som är planerade i hamnområdet är byggnation av en ny servicebyggnad.
– Det behövs eftersom Statens fastighetsverk inom några år har för avsikt att riva den gamla som är uttjänt, påpekar Rebecka Bäck.
Slottsgården har inför sommarsäsongen 2025 utökat verksamheten och gjort stora satsningar på flera rum, nytt kök och ny restaurang.
– En ny detaljplan ska tas fram även för deras fastighet för att möjliggöra ytterligare utveckling av hotellverksamheten.
Februari
Mars
Maj
Skiss
Nya centralköket: ”Ett riktigt lyft”
Nu lagas mat i det nya centralköket vid Petrus Magniskolan. Det dröjer emellertid till efter sommaren innan eleverna sätter sig till bords i den nya matsalen i samma byggnad.
Elena Laurentii är namnet på bygg-
naden som inrymmer både centralkök och matsal till eleverna från Katarinaskolan (årskurs 4-6) och Petrus Magni skola (årskurs 7-9). Centralköket flyttades i vår från Culinar, något som inte minst personalen sett fram emot.
– Det är jättekul! Det blir helt annor-
lunda med arbetsmiljön, ett riktigt lyft. Och vi får lokaler som är anpassade till vår verksamhet, säger kökschef Malin Olsson.
– Nu längtar vi bara efter att Kökschef
barnen ska komma i höst!
Lokalerna är toppmoderna och köksmaskinerna likaså. De nio anställda har fått grundutbildning, men också mer utbildning efterhand.
– Vi vill kunna utnyttja all den teknik som finns, påpekar Malin Olsson.
Centralköket lagar mat till Katarinaskolan och Petrus Magniskolan, men också till äldreomsorg och skola. Det handlar totalt om cirka 800 portioner per dag.
Elena Laurentii är också utrustad för kris och samhällsstörningar. Här finns egen brunn och reservkraftverk. Mat-
Renovering av Katarinaskolan är nästa etapp
Nu väntar nästa etapp av skolprojektet. Det är dags för en totalrenovering av Katarinaskolan, som startar direkt efter sommarlovet.
Suzanne Stråkander Rockler, projektledare, berättar att tanken från början var att verksamheten på Katarinaskolan inte skulle behöva flytta under renoveringen.
– När vi började titta i detalj, så såg vi att renoveringen skulle ta tre år om vi inte evakuerade skolan under arbetet. Och det skulle inte fungera att eleverna fick vistas vid en byggarbetsplats så länge. Det är inte lämpligt.
Nu kommer Katarinaskolan att flyttas till de tillfälliga lokalerna på Birgittaområdet, efter att årskurs 7-9 flyttar tillbaka till Petrus Magniskolan.
Upprustningen kommer att ta ett och ett halvt år.
– Så flytten tillbaka kommer att gå under jullovet 2026/27.
Det kommer att göras en del åtgärder på Birgittaskolan för årskurs 4-6. Det ska bland annat satsas en del på utemiljöerna. De moduler som använts av högstadiet kommer att försvinna, samma sak med de som stått vid
Det nya centralköket togs
Malin Olsson trivs redan i det nya centralköket.
Varför Elena Laurentii?
Namnet Petrus Magni är en latinisering av Peder Månsson. Han var skolmästare på 1400-talet, gick in som broder i Vadstena kloster, skrev lärdomsböcker och blev till slut biskop i Västerås.
Utgångspunkten för namngivningen av centralköket var att hitta ett namn som harmonierar med Petrus Magni och har anknytning både till Vadstenas historia och mat. Valet föll på Elena Laurentii, en latinisering av Helena Larsdotter. Hon nämns i klostrets diarium i samband med sin död 1510. Hon hade då tjänat i 50 år som focaria (köksa) i klostrets kök.
salen är tänkt att fungera som så kalllad trygghetspunkt.
– Vi har redan testkört reservkraftverket och allt fungerade bra, berättar måltidschef Markus Gustafsson.
– Vi kan mångdubbla kapaciteten vid en eventuell samhällsstörning.
Den nya matsalen har restaurangkänsla. Dagens meny finns på en tv-skärm innanför entrén. Petrus Magniskolans elever kommer att äta i ena halvan, med lite annorlunda inredning än vad mellanstadieeleverna kommer att ha.
Bland annat soffor. Det är musik på samtliga toaletter.
– Det känns bra, för det var en av de saker som eleverna hade som önske-
mål innan projektet drog igång, säger Markus Gustafsson.
Det finns solceller på taket till byggnaden och eleverna kommer att kunna följa elproduktionen på en skärm i matsalen. Ungdomarna kan även se sallader och örter växa i ett skåp. Så kallad hydroponisk odling.
– Det är helt i pedagogiskt syfte, upplyser Markus Gustafsson.
Den totala budgeten för Elena Laurentii är cirka 47 miljoner kronor.
Den 6 september kommer såväl denna byggnad som hela den nyrenoverade Petrus Magniskolan att visas för allmänheten.
i skolprojektet
Katarinaskolan. Och de lokaler som tillhörde Birgitta college kommer åter att användas.
Den renovering som görs av Katarinaskolan är lika omfattande som de som genomförts på S:t Persskolan och Petrus Magniskolan, med stort fokus på arbetsmiljö.
– Lokalerna kommer helt enkelt att anpassas efter dagens krav, säger Suzanne Stråkander Rockler.
Karlsfrid växer –två
projekt
aktuella
I Karlsfrid tar nu två bostadsprojekt form. Ekeblad Bostad inleder bygget av Brf Bostället medan Vadstena Fastighets AB planerar ett nytt trygghetsboende.
I den nya stadsdelen Karlsfrid i Vadstena är två bostadsprojekt nu aktuella. Ekeblad Bostad har inlett byggnationen av Brf Bostället samtidigt som Vadstena Fastighets AB planerar ett nytt trygghetsboende för äldre.
Brf Bostället blir det första färdiga bostadsprojektet i Karlsfrid. Trots en utmanande marknad har det stora intresset möjliggjort byggstart.
Också när det gäller VFABs planerade trygghetsboende var det stort intresse när det gjordes en intresseanmälan –128 personer över 63 år anmälde sig. Trygghetsboendet ska bestå av två hus med sammanlagt 34–36 hyreslägenheter, främst tvåor och treor. Det finns även möjlighet att bygga ett tredje hus i framtiden.
Upphandlingen planeras efter sommaren och byggstart väntas till hösten. Målet är inflyttning våren eller sommaren 2027.
Rebecka Bäck, samhällsbyggnadschef i Vadstena kommun, ser mycket positivt på VFAB:s planer på Karlsfrid.
Det kommer också frigöras 180 kvadratmeter, som kan användas i verksamheten, i och med att skolkök och matsal försvinner och eleverna ska äta i de nybyggda Elena Laurentii vid Petrus Magniskolan.
– Det bidrar på ett fint sätt till området. Vi får flera typer av bostäder. Ekeblads planerar bostadsrätter, VFAB:s boende är hyresrätter och så har vi villatomter.
Det är också, framhåller hon, bra för Vadstena som kommun att man får ytterligare ett trygghetsboende för äldre kommuninvånare.
– Det kan skapa en flyttkedja, när vi förhoppningsvis kan få fler lediga villor att erbjuda familjer som vill flytta hit.
Måltidschef Markus Gustafsson vid den nya serveringslinjen.
Den stora utmaningen inför framtiden
Kanske har du hört uttryck som ”den demografiska utmaningen” eller ”den demografiska utvecklingen”, men vad betyder det egentligen?
Samhället står inför en ny verklighet och nu ska vi reda ut hur den verkligheten ser ut och vilka konsekvenser den får för Vadstena.
Statistik som stäcker sig flera hundra år bakåt i tiden visar att det aldrig tidigare fötts så få barn i Sverige. Matematiskt sett behöver det i snitt födas 2,0 barn per kvinna för att behålla befolkningsnivån så som den är. Nu föds i snitt 1,46 barn, vilket innebär att det ”fattas” drygt en fjärdedel barn i den generation som föds nu.
Även om vi lever längre så dör vi i samma utsträckning som tidigare, vilket innebär att det blir ett så kallat födelseunderskott. Som det ser ut nu med regeringens striktare migrationspolitisk kommer flertalet kommuner i landet därför stå inför en krympande folkmängd.
Risken är alltså stor att vi blir färre framöver, men vad har då demografi med saken att göra? Jo, det handlar om befolkningens sammansättning. Det fyller på med få nyfödda och unga medan vi lever längre.
Alla åldersgrupper i Vadstena förväntas krympa förutom de som är 80 år eller äldre. Fram till år 2033 kommer den gruppen växa med nästan 40 procent.
Det här innebär att vi får färre barn och unga i förskola och skola och färre personer i arbetsför ålder samtidigt som många i kommunen blir äldre. Vi börjar med barnen. Mindre barnkullar påverkar förskolorna och skolorna i kommunen. Barngrupperna blir mindre och eleverna i skolan minskar, vilket kommer att påverka verksamheter, lokalbehov och personal i en ganska nära framtid.
– Att det föds färre barn är något vi sett sedan en tid tillbaka och vi kommer att få organisera oss utifrån det faktum att barnkullarna minskar. Målsättningen
är självklart att bibehålla en hög kvalitet på undervisningen i förskola och grundskola trots detta, säger bildningschef Johan Wernström.
Färre i arbetsförålder då, vad får det för konsekvenser?
När den åldersgruppen krymper kommer det att finnas för få yrkesverksamma utifrån det personalbehov
som finns inom såväl näringslivet som offentlig verksamhet. Inte minst vård- och omsorg står inför en gigantisk utmaning när det gäller att kunna rekrytera kompetens samtidigt som vård- och omsorgsbehovet ökar på grund av att hela befolkningen blir äldre. Förutom utmaningen att kunna lösa kommande personalbehov innebär både minskade befolkning totalt och färre i arbetsför ålder att skatteintäkterna i kommunen minskar.
– När det blir färre invånare innebär det att vi då är färre som ska dela på kostnaderna för den samhällsservice som vi alla behöver i olika faser
av livet. Om det dessutom blir en lägre andel som är i arbetsför ålder med en inkomst som oftast är högre än när vi är pensionärer, så resulterar det i lägre skatteintäkter och därmed mindre resurser till offentlig service, säger ekonomichef Birgitta Calén.
Så blir vi allt äldre. Forskning visar att vi är ganska pigga och friska längre
upp i åren, men ju äldre vi blir desto större är risken att vi drabbas av olika sjukdomar. Och en stor andel kommer att vara sjuka eller multisjuka under sina sista levnadsår.
Det i sin tur påverkar vård- och omsorgsbehovet. Det kommer att inverka på mängden platser som behövs i särskilt boende och det kommer att behövas mer personal än nu både inom hemtjänst och på äldreboende.
– Utmaningen med ökade behov och mindre arbetskraft kräver givetvis en rad olika lösningar, där attraktiva boende- och arbetsmiljöer kommer att vara en del, liksom fler tekniska lösningar, men också stärkt samverkan inom kommunens verksamheter och med exempelvis Region Östergötland, säger socialchef Caroline Strand.
Befolkningsförändring i Vadstena till 2033
Ny räddningsstation ska stå klar 2026
Nu är arbetet med att skapa en ny räddningsstation i Vadstena igång. Detaljplanen för Cisternen 3 är klubbad.
Fastigheten Cisternen 3 ligger i höjd med Quisbergs allé, vid Skänningevägen. Området som ska tas i anspråk för en ny räddningsstation är cirka 0,7 hektar och ägs av Vadstena kommun.
Den nya stationen är efterlängtad, inte minst av Johan Edvall, räddningschef för Räddningstjänsten Motala – Vadstena.
När är förhoppningen att ni ska kunna flytta in?
– 2026 håller jag tummarna för. Hoppas att vi kan göra upphandling klart under 2025.
Vad betyder en ny räddningsstation för verksamheten i Vadstena?
– En ny fräsch station som är anpassad efter dagens och framtidens utmaningar betyder väldigt mycket för oss. Exempelvis bättre flöde på in- och utryckning samt en station som är anpassad för dagens räddningstjänst (större fordon och mer material)
Vilka blir de stora skillnaderna, jämfört med den nuvarande stationen? – Placeringen blir avsevärt bättre. Nuvarande läge är inte optimalt med utryckningskörning.
– Och vi får en större station. Vi har idag problem med att våra bilar blir större och tyngre. Vi har till exempel inte kunnat flytta en ny tankbil till Vadstena för vi är osäkra på hållbarheten i vagnhallsgolv med källare samt att garageportarna är för tajta.
– Nya stationen blir också större eller bättre anpassad, så vi kan anpassa oss
efter framtidens utmaningar, som till exempel högre krav på uppbyggnad av civil beredskap.
Det planeras också en ny station i Borghamn. Vad är planen där?
– Vi har ett utkast på hur stationen ska se ut. Nästa steg är upphandling och hoppas att vi kan starta inom kort även där. Nuvarande station har stora brister i arbetsmiljö så det skulle betyda mycket att få en bättre anpassad station även där.
Äldreomsorgen får högt betyg i undersökning
97 procent av de boende på särskilt boende i Vadstena kommun är nöjda med sitt äldreboende. Det är bäst i Sverige.
Varje år genomför Socialstyrelsen en undersökning där de frågar kommunens medborgare som har hemtjänst eller särskilt boende vad de tycker om insatsen. Svaren sammanställs och skickas ut till deltagande kommuner.
Generellt ger våra äldre i Vadstena ett bra betyg till äldreomsorgen. Mest glädjande är att svaren för 2024 års undersökning visar att 97 procent av de boende på Vätterngården och Wasagården är nöjda med sitt äldreboende, vilket är bäst i Sverige. Svaren visade också att 100 procent
av de tillfrågade på särskilt boende upplever att det alltid eller oftast blir bra bemötta av personalen.
– Det är väldigt glädjande att vi fått detta resultat, framför allt är det viktigt för oss att våra äldre känner trygghet med sitt boende och personalen, säger verksamhetschef Jessica Lindh. – Det blir också ett kvitto för vår personal på att vi arbetar med rätt saker och att vi prioriterar rätt. Utan våra medarbetare skulle vi aldrig kunna få detta fina resultat, det är de som gör jobbet.
Den nya räddningsstationen kommer att ligga på Skänningevägen.
Både Vätterngården och Wasagården firade med smörgåstårta.
De utvecklar Vadstenas kollektivtrafik
Kollektivtrafiken är en viktig del i vardagen för många. Men hur planeras den egentligen?
Matilda Hansson och Oskar Edman på Östgötatrafiken arbetar med att skapa en tillgänglig, hållbar och välfungerande kollektivtrafik i länet.
– Som trafikplanerare jobbar jag med att analysera punktlighet, ta del av resenärers synpunkter och föra dialog med kommuner och trafikföretag. Allt för att hitta förbättringar utifrån tillgängliga resurser, berättar Oskar.
Matilda Hansson är trafikutvecklare med fokus på att optimera trafiksystemet utifrån invånarnas resmönster och kommunernas framtidsplaner.
– För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv behöver vi korta restiderna och skapa rakare färdvägar. Med hjälp av automatisk passagerarräkning vet vi vilka turer och hållplatser som används mest.
– I Vadstena är Hovstullen och Brandstationen mest populära, där vardera har cirka 100 påstigande per vardag, säger hon.
Att planera trafik i en mindre stad har både utmaningar och möjligheter.
– Att det är korta avstånd inom staden gör det lättare att koncentrera trafiken till ett fåtal tydliga stråk. Det ger en bättre struktur och på totalen ett högt turutbud tack vare att linjerna är samlade, berättar Matilda.
För att Vadstenaborna lätt ska kunna resa inom länet är synken mellan linje 661 och pendeln i Skänninge viktig.
– Till exempel om Trafikverket ändrar tågtiderna behöver vi justera bussti-
derna efter det för att skapa smidiga byten, förklarar Oskar.
Alla bussar i Vadstena-trafiken körs idag på el, vilket är ett viktigt steg i länets hållbarhetsarbete. Samtliga fordon är tillgänglighetsanpassade.
Vårt mål är att hållplatser med över 20 påstigande per dygn ska vara fullt tillgänglighetsanpassade till 2040. Tack vare Vadstena kommuns investeringar håller många hållplatser redan hög standard på den punkten, säger Matilda.
Så reser du kollektivt i Vadstena
Linje 612: Mellan Vadstena och Motala.
Linje 661: Mellan Vadstena och Skänninge.
Linje 65: Vardagslinje mellan Vadstena och Linköping. En avgång på morgonen och en åter på eftermiddagen.
Utöver detta finns också närtrafik – en kollektivtrafik som du kan beställa om du har minst två kilometer till närmaste hållplats.
Matilda Hansson och Oskar Edman på Östgötatrafiken.
Utvalda nyheter i korthet
Krishanterringsråd startat i kommunen
Vadstena kommun ska enligt lag arbeta med att stärka beredskapen i kommunens geografiska område. Det handlar om åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Som en del av detta har kommunen nu startat ett krishanteringsråd, med lokala representanter från till exempel regionen och näringslivet.
Under våren har en första träff hållits och tanken är att rådet ska samlas två gånger per år. Det handlar till en början om att lära känna varandra och få kunskap om det hur vi i kommunen ska arbeta tillsammans vid eventuella kriser eller händelser.
– Det är A och O att ha ett gott samarbete både inom kommungränserna och med aktörer utanför, säger säkerhetschef Johan Axén.
Vadstena högst lärarbehörighet i landet
91 procent av lärarna i grundskolan i Vadstena kommun hade i oktober 2024 lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det innebär att kommunen har den högsta lärarbehörigheten i hela landet.
– Vi är glada att konstatera att lärarbehörigheten i Vadstena kommun fortsatt är mycket hög. Det är fantastiskt att vi har många behöriga sökande till våra tjänster och att vår personal väljer att stanna hos oss. Detta visar att vi erbjuder en attraktiv arbetsmiljö, säger bildningschef Johan Wernström.
Siffran för Östergötland var 76 procent. Det innebär att länet har den näst högsta lärarbehörigheten i hela landet.
Spännande konstutbyte med Danmark lyfter fram landsbygden
Vadstena har under våren och hösten 2025 ett konstnärligt utbyte med Danmark genom projektet “Hemma med andras ögon”. Syftet är att ge nya perspektiv på både Vadstena och den svenska landsbygden genom konsten.
Idén väcktes när personer från danska Föreningen Norden besökte Vadstena och blev ”tagna av platsen”, berättar Hanna Wihlborg, kultur- & fritidschef på Vadstena kommun. Projektidén är att visa Vadstena genom andras ögon och skapa en nyfikenhet både hos besökare och invånare.
– Det handlar om att öppna upp och ställa frågan: Vad ser andra när de kommer hit? säger hon och fortsätter:
– Vi hoppas att detta projekt ska skapa en ökad nyfikenhet och intresse för konst. För konstnärerna innebär det en möjlighet att möta nya konstnärskap, och för allmänheten handlar det om att se sin egen hembygd på ett nytt sätt.
Öppettider Fritidsboden, Ingegärd Knutsdotters väg 1
Onsdag–Torsdag: 15:00–16:30
Extra öppettider kan tillkomma vid behov, exempelvis under lovperioder, för att möta efterfrågan. Det är kostnadsfritt att låna utrustning på Fritidsboden. Lånetiden är 14 dagar.
Viktig samverkan för barn och unga i Vadstena
Samverkan är nyckelordet i arbetet med att förebygga brott och stödja ungdomars hälsa och välmående.
Något som också möjliggör tidiga åtgärder.
Elevhälsan i Vadstena kommun är en viktig aktör som ständigt tar till sig ny kunskap och sprider den för att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
Med en bred kompetens inom områden som psykisk och fysisk hälsa och socialt stöd kan elevhälsan tillsammans med pedagogerna identifiera riskbeteenden hos elever redan i ett tidigt skede.
Linda Wigren, elevhälsochef i kommunen, förklarar hur elevhälsoarbetet är avgörande för att skapa en trygg skolmiljö där alla elever ges möjlighet att utvecklas och må bra:
– Elevhälsan har en central och betydelsefull roll i att stödja och stärka elevers hälsa och välmående genom hela skoltiden, säger hon.
Men för att arbetet ska vara framgångsrikt är det viktigt att nyttja olika kompetenser inom olika områden. Socialsekreterare, skolkuratorer, skol-
sköterskor, psykologer, fritidsledare och ideella organisationer bidrar alla med viktiga perspektiv och erfarenheter för att få ett helhetsgrepp.
– Samverkan i Vadstena (SIV) stärker samarbetet mellan skola, socialtjänst, polis och andra viktiga samhällsfunktioner, vilket möjliggör tidiga insatser och riktat stöd till barn och unga i riskzon, säger Linda Wigren.
Elevhälsan har en central roll i att stödja och stärka elevers hälsa och välmående genom hela skoltiden
”Denna samverkan ger också möjlighet att utbilda och informera både ungdomar och deras vårdnadshavare om viktiga ämnen som förebyggande åtgärder mot kriminalitet och missbruk.
Målet att skapa en trygg och hållbar miljö för våra unga, något som är avgörande för att ge dem de bästa förutsättningarna både nu och framåt i livet.
Arbetet inom BRÅVA (Brottsförebyggande rådet i Vadstena) skapar en strukturerad plattform där olika aktörer samverkar för att gemensamt planera insatser för att förebygga kriminalitet och social oro. Även MiniMaria är en viktig del av det förebyggande arbetet då de erbjuder stöd och kan identifiera tidiga tecken på skadligt bruk av alkohol eller droger.
Fritidsverksamheten spelar också en viktig roll, där finns möjlighet att erbjuda ungdomar en meningsfull och trygg fritid. Aktiviteter och vuxennärvaro skapar positiva relationer och en tryggare miljö där risken för att unga dras in i destruktiva miljöer minskas.
Elevhälsan arbetar i nära samverkan med skolpersonalen för att tidigt fånga upp tecken på ohälsa eller social problematik hos elever.
Närvarofrämjande insatser med fokus på relationsskapande och trygghetsskapande aktiviteter sker kontinuerligt med fokus på att elever ska känna sig sedda och lyssnade på.
– Allt för att öka trygghet, välmående och studiero i skolan, säger Linda Wigren.
Linda Wigren är chef för elevhälsan i Vadstena kommun.
stadsarkitekt
Petter Frid, 42, är sedan 2021 stadsarkitekt i Vadstena kommun.
Vad har du jobbat med tidigare?
– Även om jag ursprungligen är östgöte från Norrköpingstrakten, var Göteborg under många år platsen för både mina studier och mitt yrkesliv. Jag har tidigare främst arbetat med stadsbyggnads- och planeringsfrågor, både som kommunanställd i Göteborgs Stad och som konsult hos arkitekterna Krook & Tjäder och Tyréns.
Vad fick dig att vilja bli stadsarkitekt?
– Möjligheten att vara med och utveckla Vadstena, samtidigt som jag får värna kommunens identitet och värdefulla miljöer, var det som lockade mig inledningsvis. Sedan fanns det såklart mycket som jag inte kände till innan jag började arbeta i rollen.
– Nu, några år in i rollen, ser jag tydligt att jag i allt högre grad har kommit i kontakt med och arbetat med en bredd av frågor – allt från bostadsförsörjning och kulturmiljöprogram till möble-
Vad gör en ?
ring av allmänna platser, utformning av lekplatser och rondeller, samt rådgivning och styrning av olika spännande projekt som pågår i kommunen.
Beskriv ditt jobb.
– Jag försöker vara med nästan överallt, hela tiden - från fastighetsförvaltning och bygglovsfrågor till detalj- och översiktsplaner. Tempot i arbetsprocesserna varierar stort: översiktsplanen har siktet inställt på 2040, medan en gestaltningsfråga från en fastighetsägare ibland behöver lösas
2025 vill vi synliggöra knypplingens historiska spår, men också hur det ser ut idag och in i framtiden.
27/6 Stora Knyppeldagen
28/6 - 7/9 Utställningen Spetsar på Slottet
Passa även på att besöka Spetsmuséet!
samma dag. Friheten i yrket är stor –det är det som är kul, men också en utmaning att lägga sitt fokus på ”rätt” saker och bidra med störst nytta.
Vad är det bästa med ditt arbete?
– Vadstena är helt unikt – en fantastisk kommun att arbeta i. Närheten till allt, fantastiska kultur- och naturmiljöer. Och dessutom en förvaltning där vi jobbar tillsammans och, likt pusselbitar, passar in och hjälps åt för att lägga det större pusslet som samhällsbyggande innebär.
