en

Efter den stress som maj så ofta för med sig har sommarlovets intåg känts avlägset Tentor, inlämningsuppgifter och en ökad ström av mejl från rekryterare som formellt skriver: "tack för din ansökan, men vi har valt att gå vidare med andra sökande " har tagit på energin Solen har strålat och glada skratt har nått mig från gräsmattan nedanför mitt fönster Frågan om när det blir min tur att få njuta av allt som försommaren har att erbjuda har bittert och självömkande snurrat runt i mitt huvud.

Jag behövde verkligen en paus, och min kära mor, lyssnandes till min cyniska klagan, föreslog ett snabbt stopp på vägen i andra ärenden. Synen av en vägskylt med orden “Linnés Hammarby” hade tidigare fångat hennes uppmärksamhet Detta smultronställe, beläget 13 km utanför Uppsala, var Carl von Linnés sommarhem Vi parkerade bilen och promenerade upp mot husen. Blommande hagar och åkrar sträckte ut sig runt omkring oss, och de röda trähusen från 1700-talet stod där i all sin prakt Jag kunde nästan höra tonerna av den ”Blomstertid nu kommer” spela i bakgrunden. Det var den typen av sommaridyll som gör att Sveriges långa vintrar nästan känns förlåtna

Vi köpte fika och slog oss ner i trädgården under ett blommande äppelträd. Kaffet serverades i panschismuggar, vars innehåll hade väntat lite för länge i termosen Men det gjorde ingenting, för just där, under äppelträdet, släppte bitterheten sitt grepp De glada skratten runt omkring fyllde mig, till min förvåning, av ro och tillfredsställelse. Människorna i trädgården njöt av sommaren, och tillika så jag.

Så min enkla, men lätt förbisedda, sommarpåminnelse är att trots sommarjobbet som uteblev, omtentorna som väntar i augusti eller resorna som aldrig lämnade gruppchatten; NJUT! Och om du befinner dig i Uppsala under sommaren rekommenderar jag ett besök till Linnés Hammarby (där vi som UU studenter också har fri entré)

Text: Emilia Ohlsson