GU Spegeln 2-2011

F o r s k n i n g s m ag a s i n f r å n G ö t e b o r g s u n i v e r s i t e t | N r 2 2 0 1 1

GUSPEGELN

Alla flockdjur har hierarkier

säger professor Snuttan Sundell

Ska vi vara rädda för all strålning?

Revolten i Egypten fick hjälp av virtuella tunnlar Vi måste tala om hedersvåld

Innehåll

8 16

18 4

Djurens mångkulturella kommunikation

8

Strålning finns alltid omkring oss!

14 Virtuella tunnlar skyddar

regimkritiker

18

Partiklar i stadsluften kan göra oss sjuka

21

Vi måste våga prata om mäns våld

26

För hederns skull

32

Cancerforskningen blir starkare

GUspegeln är Göteborgs universitets externa magasin, gjord för att i första hand sprida information utanför universitetet.

Tidningen kommer ut två gånger per termin, i april, juni, oktober och december. Den som önskar kan prenumerera kostnadsfritt.

Kontakta redaktören.

2

Redaktör: Carina Elmäng, tel 031-786 35 77, carina.elmang@gu.se Ansvarig utgivare: Madelene Fryklind, madelene.fryklind@gu.se Grafisk formgivning, layout: Anders Eurén Omslagsfoto: Johan Wingborg Upplaga: 11 0 00 ex ISSN 1653-3941 Tryck: Geson Adress: Göteborgs universitet, Informationsenheten, Box 100, 405 30 Göteborg Webbplats: www.gu-spegeln.gu.se GUSPEGELN | nr 2 2011

Reg.nr: 3750M

21

Redaktören har ordet

Hot

26

4 Fotografer detta uppslag: Johan Wingborg, Carina Elmäng, Anna-Lena Lundqvist.

Hot kan komma i många skepnader. Revo­ lutioner och jordbävningar har varit i fokus under det senaste halvåret, hot mot gamla regimer som kommit i gungning och mot kärnkraftverk som gått sönder och spridit radioaktiv strålning. Forskare från Göteborgs universitet berättar en del om det i det här numret av GUspegeln.

Men det hot som många lever under varje dag, är ofta osynligt för omgivningen. Det är lätt att läsa tidningsrubriker och oroa sig för att gå på stan, liksom att demonisera de som ser annorlunda ut, men för många är hemmet den farligaste platsen och familjen de farli­ gaste att träffa.

Några år som styrelseledamot och informa­ tör i en kvinnojour lärde mig först och främst att man aldrig ska tro att man vet hur folk har det hemma. Många kvinnor lever under daglig press och med psykiskt och fysiskt våld ständigt närvarande i sina hem. Våldet mot kvinnor är mer synligt idag, fler anmäler, fler berättar, men mörkertalet är fortfarande stort. Och det är helt ofattbart att det får pågå, och pågå och pågå …

Viveka Enander, forskare vid institutionen för socialt arbete, berättar om rädsla, skam och upprepade, dolda kränkningar och om hur språket ändrar fokus från frågans kärna.

Den gängse termen har gått från kvinnomiss­ handel, till våld i nära relationer. Hon vill tala om mäns våld mot kvinnor, för att visa vad det handlar om.

Hedersrelaterade brott är också ofta mäns våld mot kvinnor, även om män också kan råka illa ut. Det har ett släktskap med mäns våld mot kvinnor, men skiljer sig också på många punk­ ter. Andreas Nordin, som är antropolog, berättar mer om det, och om vad heders­ våldet kan bero på.

Carina Elmäng, redaktör

GUSPEGELN

| nr 2 2011

3

Natur Text Eva Lundgren Foto Johan Wingborg

Från varghot till kråkmatematik

Djurens mångkulturella kommunikation Vad gör en sjögurka som känner sig hotad? Jo, den spottar ut tarmarna genom munnen. Angriparen får något att tugga på medan sjögurkan kan passa på att smita iväg.

Detta är förstås ett av de mer märkliga sätten att reagera på hot inom djurvärlden.

Den som ska förklara ett djurs beteende brukar leta efter två or­ saker: är det fråga om mat eller om reproduktion?

Det gäller också djur som uppträ­ der aggressivt.

– Men även om ett hotfullt beteende verkar obehagligt kan det faktiskt handla om att försöka undvika våld. Vargar är ett exempel.

Ledarhannen använder hot för att upprätthålla rangordningen och sätta yngre, utmanande hannar på plats. Om ledarhannen lyckas visa vem som bestämmer går bråket inte till handgripligheter, eller kanske snarare tandgripligheter, utan de unga hannarna lugnar snart ner sig.

Kristina Snuttan Sundell är professor i zoologi och forskar egentligen om fiskars fysiologi. Men eftersom hon regelbundet medver­

4

GUSPEGELN

| nr 2 2011

kar i radioprogrammet Alltinget och i Kunskapskanalens Studio Natur är hon van vid att svara på det mesta som rör djur och även deras bete­ ende.

Bland annat berättar hon att alla samhällsbyggande och flocklevande djur har stränga hierarkier som det gäller att upprätthålla. Somliga in­ sekter har till och med gått så långt att individerna utvecklas helt olika beroende på vilken status de fått.

Hos bin är exempelvis arbetarna sterila honor.

– De har ett intressant sätt att kommunicera också. När ett bi har hittat en blomma full med nektar och pollen flyger det tillbaka och dansar en speciell dans lodrätt längs vaxkakan inne i bikupan. Formen på biets dans, om den rör sig i en cirkel eller mer som en ”lig­

gande åtta”, talar om avståndet till maten. Dansen visar också, bero­ ende på riktningen, uppåt, neråt, eller i vinkel längs honungskakan, åt vilket håll bina ska flyga för att finna maten. Uppåt betyder mot so­ len. När biet sedan ger sig iväg igen för att samla nektar har det kanske en handfull andra bin med sig som sedan alla återvänder till kupan och tillsammans dansar samma dans för att berätta. Bin var också ett av de första ryggrads­ lösa djuren som forskare kunde visa att de ägde förmåga att räkna.

I en vargflock använder ledarhannen hot för att upprätthålla rangordningen. Visar han vem som bestämmer blir det sällan bråk.

Också kråkfåglar kan räkna.

– Försök har gjorts för att un­ dersöka hur stora tal en kråka kan hålla i huvudet. Exempelvis har två människor krupit in i ett gömsle och sedan har bara den ena krupit ut igen. Trots att man försökt locka kråkan med godsaker kommer den ändå inte fram, den vet nämligen att ytterligare en person finns kvar i gömslet. Till och med om så många som fem personer gömmer sig och sedan bara fyra kommer fram, hål­ ler kråkan räkning på att en person fortfarande är kvar inne i gömslet och vägrar därför visa sig. Men om det handlar om ytterligare personer blir det svårare, då tappar fågeln räkningen.

Somliga insekter visar aggres­ sion tydligt. Dominanta getingar har exempelvis en mörkare uppsyn med

Försök har gjorts för att undersöka hur stora tal en kråka kan hålla i huvudet. mer svart i ansiktet än fredligare varianter.

Annars är det främst ensamlevan­ de revirhävdande djur som verkli­ gen kan bete sig aggressivt.

– De har ju ett revir att skydda och kan därför inte bara springa iväg om de blir trängda. Därför attackerar de med horn, tänder, sporrar eller vad de nu har, förklarar Kristina Sundell.

För att skydda sig mot hot gäller det att visa sig farlig. Många fiskar sväller upp, fåglar sträcker ut ving­ arna och exempelvis kobran fäller upp sin krage och reser sig hotfullt.

Ett annat sätt att skydda sig kan

vara att verka farlig trots att man inte är det.

– Ett exempel är blomflugan som liknar getingen, men bara har två vingar istället för fyra och som ger ett mycket mer trekantigt intryck. Blomflugan flyger också annorlunda och är inte alls farlig.

Varningsfärger som gult, rött och svart brukar signalera giftighet. Så är det exempelvis hos den extremt giftiga korallormen som är färgad i ett svart-rött band. Mjölksnoken ser nästan likadan ut, men är ogiftig.

Att skunkar skyddar sig genom en illaluktande stank är välkänt. Men

snokar har ett liknande beteende.

– Om en snok blir attackerad för­ söker den först slinka undan, förkla­ rar Kristina Sundell. Men lyckas inte det tar den till ett annat knep: att spela död. Den lägger sig helt enkelt slappt på marken och släpper ut ett sekret som luktar förruttnelse. Inget särskilt aptitligt där alltså.

Honor kan vara aggressiva och farliga när det gäller att skydda ungar. Hannar är ofta aggressiva för att hävda sitt revir eller också slåss

6

GUSPEGELN

| nr 2 2011

de för att genom sin styrka ställa sig in hos en hona.

– Hos de allra flesta djur är det hannarna som visar upp sig och honorna som väljer partner. Men det finns undantag: tångsnällan är en sorts sjöhäst som bland annat finns vid västkusten där honorna lägger sina ägg i en ficka på han­ narnas mage. Där befruktas äggen, fickan limmar igen och blir som en livmoder som alltså hannarna bär.

Bland dessa djur är det honorna som gör sig till för hannarna. Men de

Det ser ut som ett stort, skrämmande ansikte med två lysande ögon.

kuriosa

Vinnare bär rött

Professor Kristina Snuttan Sundell är professor i zoologi och medverkar regelbundet i radioprogrammet Alltinget och Kunskapskanalens Studio Natur, där hon svarar på frågor om djurs beteende.

slåss inte utan visar sig överlägsna på andra sätt. Exempelvis kan de välja att lägga energi på att bli stora istället för att få många ägg.

Vissa djur har ganska underliga

sätt att skydda sig på. Till de mer märkliga hör alltså sjögurkan som kastar ut sina inälvor och kan smita iväg medan angriparen är upptagen med att äta. Lyckligtvis för sjögurkan växer inälvorna snart ut igen.

Ett annat märkligt sätt att skydda sig har larven av större snabelsvärmare.

– Larven har två större ögonfläckar på mittkroppen. När den blir hotad drar den in huvudet och de främre segmenten i kroppen och sväller upp.

Det ser ut som ett stort, skrämmande ansikte med två lysande ögon som håller hungriga fåglar på avstånd.

Men finns det då något djur som inte alls är aggressivt?

– Det finns det säkert. Maskar tror jag är ett exempel. De är helt och hål­ let fridsamma, så vitt jag vet, förkla­ rar Kristina Snuttan Sundell. 

Brittiska forskare har visat att röda dräkter verkar innebära en förhöjd framgång för fotbollslag.

Med statistik från brittiska ligan 1947– 2003, hittades flera indikationer på att dräktfärgen hade en signifikant effekt på vinstchansen i ligamatcher, även om effekten var liten jämfört med mer väntade faktorer såsom tidigare och innevarande ligaresultat, och hemma- respektive bortamatch.

Nu har forskning vid Göteborgs universitet gett visst stöd för dessa slutsatser även inom svensk fotboll. Ett examensarbete i ekologisk zoologi av Monica Lundström tyder på att röda lag har högre vinstchanser, åtminstone i herrligan och åtminstone jämfört med gröna och gula lag. I damserien var det istället blått som hade ett visst övertag, följt av röda och vita dräkter, medan grönt och gult hade minst framgångar även här.

Det kan finnas en psykologisk förklaring som att rött signalerar aggressivitet och dominans, något som forskning vid zoologiska institutionen har visat hos fåglar. Men det kan också vara så enkelt att röda tröjor syns bättre mot det gröna gräset, och därmed underlättar lagspelet, vilket stöds av att grönt och även gult klarar sig sämst av dräktfärgerna.

Till slut finns förstås möjligheten att de bästa lagen är de äldsta klubbarna som varit först ut med att välja röda dräkter.

GUSPEGELN

| nr 2 2011

7

Miljö Text Lars Hjertberg Foto Johan Wingborg

Strålning finns alltid omkring oss Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tre geografiska namn som för tid och evighet kommer att vara kopplade till fruktansvärda olyckor, rädsla och oro. Strålning upplevs oftast som ett plötsligt hot, men finns omkring oss hela tiden.

Onsdagsmorgonen den 28 mars 1979 drabbades kärnkraftverket Th­ ree Mile Island i Harrisburg, Penn­ sylvania av en partiell härdsmälta som kom att skaka en hel värld.

Natten till den 26 april 1986 exploderade reaktor fyra vid kärn­ kraftverket i Tjernobyl – 13 mil norr om Ukrainas huvudstad Kiev – i den hittills mest omfattande kärnkrafts­ olyckan.

Lördagen den 12 mars 2011 var det dags igen. I spåren av den värsta jordbävningen i Japans historia följde inte bara en förödande tsu­ nami – kärnkraftverket i Fukushima skadades så svårt att det internatio­ nella atomenergiorganet Ines några dagar senare klassade olyckan till högsta nivån på sin sjugradiga skala.

Risken för radioaktiv strålning föranledde flera svenska redaktioner att kalla hem sina korrespondenter

8

GUSPEGELN

| nr 2 2011

från Japan. Och precis som 1979 och 1986 spred sig oron över världen: Vad gör strålningen med oss? Är det konstigt att vi blir rädda av nyhetsrapporterna om nya kärnkraftshaverier och oönskad strålning?

– Inte alls, säger professor Peter Bernhardt vid avdelningen för ra­ diofysik på Sahlgrenska akademin – När Tjernobyl stod i brand var han 20 år gammal. Han trivdes visserligen bra med jobbet på SKF, men ville gärna ge universitet och naturvetenskapen en chans. Åren gick och Peter Bernhardt kom att specialisera sig på radiofysik. 2000 disputerade han med en avhandling om radionuklidterapi (behandling med radioaktiva läkemedel), 2005 blev han docent och sedan förra året är han professor vid avdelningen för

radiofysik på Sahlgrenska akademin.

– Händelserna på den japanska östkusten kom under våren att göra ordentliga avtryck även hos radio­ fysikerna på Sahlgrenska som i sin vardag arbetar med strålning som ett medicinskt hjälpmedel.

Förvånar det dig att människor blir rädda?

– Nej, rädslan i sig är inte konstig. Även om vi just nu vet ganska lite om utvecklingen i Fukushima, så är förstås det som hänt i Japan en katastrof.

– När jag undervisar i strålskydd märker jag att många inte riktigt vet vad strålning är. Den okunskapen leder till oro. Man har ju sett hur negativt strålning kan påverka en människa, och glömmer lätt att det samtidigt är ett väldigt starkt verk­ tyg inom det medicinska fältet.

Kärnkraftshaveriet i Japan i mars i år var det tredje stora kärnkraftshaveriet. Tjernobyl-olyckan fick en ung Peter Bernhardt att specialisera sig på radiofysik, ett ämne han nu är professor i.

Illustration: Anders Eurén

GUSPEGELN

| nr 2 2011

9

När professor Peter Bernhardt undervisar i strålskydd märker han att många inte riktigt vet vad strålning är, en okunskap som leder till oro. Tillsammans med andra forskare från Göteborgs universitet och Chalmers har han fått svara på många frågor från media efter vårens olycka i Japan.

– Med hjälp av röntgenunder­ sökningar och datortomografi kan vi ställa väldigt bra prognoser. Om vi inte haft de möjligheterna hade sjukvården inte varit där den är idag, men jag tror att många tänker tillbaka på bilder av svampmolnen över Hiroshima och Nagasaki och skräms av dem.

På vilket sätt märker ni att all­ mänheten är orolig?

– Det händer att folk hör av sig och undrar, men framför allt är det media som ringer och ställer frågor, och som sedan i sin tur för vidare informationen.

– Det blev ju ett väldigt pådrag 10

GUSPEGELN

| nr 2 2011

när det gällde Fukushima, och vi var många kontaktpersoner både här och på Chalmers som fick svara. Jag tror att allmänheten tycker att det känns tryggt när experterna säger samma sak. Och det är viktigt att vi gör det, för om vi för fram olika åsik­ ter litar folk inte längre på oss.

ju till för dem som känner oro. Kom­ mer man från Tokyo idag så räknar vi inte med att kunna se något som utgör någon hälsorisk.

– Frågan är mer: kan vi upptäcka någonting överhuvudtaget? På den här patienten som vistats i Tokyo kunde vi inte det.

Vem är det som blir rädd?

– Det är klart att de som är emot kärnkraft är mest oroliga. Annars tror jag inte det är någon skillnad mellan gammal eller ung.

– Så vitt jag vet är det är bara en person som sökt sig till Sahlgrenska med anledning av händelserna i Japan. Och vår ökade beredskap är

Har erfarenheterna från olyckan i Tjernobyl på något sätt påver­ kat vårens informationsarbete?

– Efter Tjernobyl var det många som uttalade sig på olika sätt. Det fanns ingen samstämmighet, och det kanske inte var så konstigt eftersom det var så mycket hemlig­ hetsmakeri med informationen från

Tjernobyl, men jag vet att massme­ dia upplevde det som förbryllande.

– Jag tror att vi lärt oss att vara försiktiga med uttalanden, och att kolla med kollegor så att vi har kun­ skap om den senaste utvecklingen: ”Har du hört något nytt, har du fått någon ny information?”

– Tjernobyl ökade vår kunskap om hur vi ska hantera media, och hur viktigt det är att vi håller oss till fakta.

Känner vi inte till fakta – säg då hellre att just nu vi vet faktiskt inte. Är det ett problem för allmänhe­ tens oro att det faktiskt går att hitta en exakt nivå på strålning – att den går att mäta?

– Eftersom det finns en generell bild av att strålningen är farlig så är det ett pedagogiskt problem för oss.

– En Geiger-Müller-mätare är så otroligt känslig. Riktar jag en liten ofarlig strålkälla mot någon, så börjar mätaren genast knastra – det är ju väldigt opsykologiskt när man undervisar om strålskydd. Folk backar – man upplever det knast­ rande ljudet som skrämmande.

– Om det är ett tusen gånger högre värden än normalt betyder ju inte det att bidraget till den totala bak­ grundsstrålningen är tusen gånger högre, men det kan vara svårt att förklara på ett pedagogiskt sätt.

Strålningen är fortfarande försum­ bar och kommer inte att påverka vår totala bakgrundsstrålning.

– Teknikens förfinande möjlighe­ ter gör att man också måste öka kun­ skapen så att människor förstår vad informationen betyder. Det är inte helt lätt att föra ut den kunskapen.

Beror rädslan i så fall i första hand på okunskap eller på att vi som individer har olika grund­ inställning till strålningsrisker?

– Jag vill inte värdera vad som är vad, men en stor del är okunskap.

Om man har bra kunskap, eller får en bra beskrivning så räcker det långt. Men eftersom jag utbildat många i strålskydd vet jag att många av dem som från början är oroliga, de är fortfarande oroliga – även efter att de fått information.

– Riktigt vad den oron bottnar i är svårt att greppa. Vi som jobbar med strålning vet ju att strålningen finns här kring oss hela tiden. Men den är inte farlig – våra biologiska system reparerar skadorna. Det är en natur­ lig process och vi är utrustade för att kunna hantera den.

Det vanligaste tillfället när vi utsätts för en ökad strålningsdos är i samband med vård. Finns det en rädsla även bland patienter som får strålning i medicinska syften?

– Det händer väldigt sällan att en patient avböjer strålning av rädsla.

– För de allra flesta är det ju det Många känner oro trots att det enda tillfället i livet när de utsätts finns mycket information. Är för lite högre doser. Vid en under­ allmänheten inte mottaglig för sökning får patienten kanske yt­ information, eller beror det på terligare en årsdos bakgrundsstrål­ att experterna är dåliga på att ning, ibland till och med lite mer. förklara?

Bakgrundsstrålningen varierar ju – När jag informerar patienter vet beroende på var man bor i landet. jag att det allra bästa sättet är att – Men vi tycker ju att den kliniska sitta ner ensam med patienten och nyttan är så oerhört mycket högre prata. Det är en skön känsla när jag än den eventuella risken för en informerat en patient och ser att: nu senare cancerinduktion. I vårt upp­ går det här in, nu känner sig patien­ drag som radiofysiker ligger att opti­ ten lugn. mera bildkvaliteten, men eftersom man tror att det finns ett samband mellan dosen strål­ Ju mer information vi får ut, ning och induktion desto bättre är det. av cancer, minime­ rar vi naturligtvis strålningsdosen.

– När vi har att göra med oroliga – Kunskapsläget är fortfarande patienter krävs det nästan att man dåligt när det gäller de här väldigt har en direktkontakt. Då är det inte låga doserna, men på större studier bara kunskap som krävs, utan också av normala undersökningar kan vi möjligheten till det psykologiska inte se någon ökad cancerfrekvens. mötet – att få prata och diskutera.

Inom vården blir det nu allt vanliga­ – Nu tror jag inte att man ska re med avancerade undersökningar, överdriva att folk generellt är oro­ som till exempel datortomografi – liga. Men man kan uppleva strålning idag vet vi inte om man kan göra hur som ett hot, och då beror det nog många sådana som helst utan att ofta på okunskap och att man inte kroppen påverkas negativt, så det är riktigt förstår risken och faran. klart att man ska vara restriktiv.

– Ju mer information vi får ut, desto bättre är det. Men vetenskap Finns det utrymme för olika syn kan ju vara abstrakt och då drar sig på kärnkraft som energikälla många för att lyssna eller läsa. bland er som jobbar med strål­ – Enda gången man tar till sig ning i medicinskt syfte? information är kanske när det – Ja, absolut. Det är många här uppstår en sådan här krissituation. som är emot kärnkraft. Det kan till Efter Tjernobyl var det till exempel exempel handla om oro för slutför­ väldigt högt tryck på kurser om varingen – om det kan läcka ut, om kärnkraft. det är säkert. Kunskapen om strål­ – Därför är det viktigt att vi som ning och frågan om vår framtida är insatta för ut så mycket informa­ energiförsörjning det är, som jag ser tion som möjligt nu – det tror jag är det, två skilda frågor.  till stor nytta för allmänheten. Då kan det också bidra till att dämpa framtida oro.

GUSPEGELN

| nr 2 2011

11

Göteborgskravallerna

fick polisen att tänka om

U

nder det senaste decenniet har det pågått ett intensivt förändringsarbete inom svensk polis för att bättre kunna hantera ordningsstörningar i samband med politiska protester.

I en avhandling konstaterar Mattias Wahlström, Göteborgs universitet, att det finns flera tendenser till ett mer tolerant agerande från polisen, samtidigt som vissa grupper av demonstranter riskerar att inte få komma till tals.

Händelserna i Göteborg under EU-toppmötet 2001 konfronterade svenskarna med en sällan skådad nivå av våldsutövning från både polis och grupper av politiska aktivister. Kritiken mot polisens sätt att agera under toppmötet medförde bland annat att polisen började utforma ett nytt taktiskt koncept för att hantera politiska manifestationer och sporthändelser.

– Med Danmark som förebild har polisen börjat använda sig av säkrade fordon och ett mer offensivt sätt att arbeta, samtidigt som särskilda grupper har utvecklats inom

polisen för att förbättra dialogen med olika politiska grupperingar. 2001 i Göteborg förlorade polisen kontrollen. Det vill de inte göra igen, säger Mattias Wahlström.

Polisen har också satsat på att öka sin kunskap om demonstranters politiska hållningar och motiv för att demonstrera. Med mer kunskap hoppas polisen kunna undvika att själv bli provocerad och förlora självbehärskningen. Ett mål är också undvika att oavsiktligt provocera demonstranter genom att till exempel kroppsspråk, kläder och utrustning anpassas till situationen. Men att ändra perspektiv har inte varit en helt okomplicerad process.

– Vissa poliser har haft svårt att acceptera att de alls måste bry sig om demonstranters perspektiv, även om många verkar ha insett att även polisen har mycket att vinna på det, säger Mattias Wahlström.

Samtidigt som polisens förståelse för demonstranter ökar generellt, så kan det också skapas nya skarpare uppdelningar mellan "bra" och "dåliga" demonstranter. Enligt Wahlström kan polisens rädsla för kontrollförlust och att hamna på defensiven i vissa fall leda till att grupper av demonstranter som ses som förknippade med "risk" i lägre utsträckning får delta i protester.

– I Salem 2008 kvarhölls 800 personer på en perrong och under klimatmötet i Köpenhamn 2009 grep man nästan 1 000 demonstranter i ett svep. Sådant ska inte behöva hända, säger Mattias Wahlström. Ur demokratisk synvinkel är det förstås problematiskt om tidigare beteende diskvalificerar människor från att ta plats i det offentliga rummet.

Avhandlingens titel: The Making of Protest and Protest Policing: Negotiation, Knowledge, Space, and Narrative

Foto: Carina Elmäng

12

GUSPEGELN

| nr 2 2011

Noterat Från postorder till e-handel Förändringar som drivs av ny teknik tar tid och är svåra att överblicka.

Det visar en avhandling från Handelshögskolan där Sara Hjelm Lindholm under tio år följt ett handelsföretags utveckling från postorder till ehandelsföretag.

– När internet 1996 började användas som handelsplats av företaget sågs det som ett komplement till katalogen och andra försäljningskanaler. Idag är internetkanalen nummer ett hos företaget, vilket har inneburit omvälvande förändringar för organisationen och ibland en del konflikter mellan olika avdelningar och mellan nya och gamla anställda.

Sara Hjelm Lidholm pekar på att webben först endast sågs som ett skyltfönster medan det idag är det nya varuhuset där kontakter med kunderna sker.

– Förändringar är sällan enkla att genomföra. Särskilt processer som beror på ny teknik är oerhört svåra att överblicka, eftersom möjligheterna förändras och nya saker hela tiden dyker upp. Därför måste processen anpassas efter arbetets gång. Och förändringsarbete tar tid, ofta mycket mer tid än vad företaget uppskattat vid starten, menar Sara Hjelm Lindholm.

Foto: Niels Timmer

Mjuk plast läcker giftiga ämnen Många plastprodukter innehåller farliga kemikalier som kan läcka till omgivningen. Mest läcker mjuka och halvmjuka produkter som tillverkats av mjukgjord PVC eller polyuretan, epoxiprodukter samt textilier gjorda av plastfibrer. I studier som gjorts

vid Göteborgs universitet släppte en tredjedel av testade plastprodukter ifrån sig giftiga ämnen, däribland 5 av 13 produkter avsedda för barn.

k Länk till avhandlingen: hdl.handle. net/2077/24978

Foto: Agusth

När Island blev norskt

k Läs mer: gupea.ub.gu.se/ bitstream/2077/25037/2/gupea_2077_25037_2.pdf

När Island blev en del av det norska riket 1262–1264 etablerades en ny maktstruktur i form av en isländsk aristokrati utsedd av den norske kungen, visar doktoranden Sigríður Beck i en avhandling i historia.

– Isländskt 1300-tal har förvånansvärt nog länge varit förbisett i den isländska historieskrivningen.

Men den tiden är minst lika viktig som fristatsperioden, cirka 930– 1262, när Island var självständigt, förklarar Sigríður Beck.

Innan Island blev norskt bestod landet av flera mäktiga hövdingedömen som stred om makten. Men i samband med att Island blev en del av Norge förändrades detta: En

aristokrati skapades, dels av rika bönder, dels av delar av den gamla eliten som lyckades anpassa sig till den nya situationen. Det är en utveckling som inte nämnvärt skiljer sig från den aristokrati som uppstod i övriga Europa. Island är alltså inte så särartat som man tidigare menat.

En ny ekonomisk struktur etablerades som i högre grad byggde på jordegendomar och möjligheten att arrendera ut jord och skaffa sig rikedomar genom fiske.

– De rika blev allt rikare på bekostnad av den övriga befolkningen, förklarar Sigríður Beck.

k Läs hela avhandlingen: gupea. ub.gu.se/handle/2077/24619

GUSPEGELN

| nr 2 2011

13

Internet Text Eva Lundgren Foto Van Cauwelaertn

Virtuella tunnlar skyddar regimkritiker Texten verkar komma från Sverige. Men egentligen finns skriben­ ten i Libyen, Kina eller Iran. Genom virtuella tunnlar har artikeln nämligen dirigerats om så att ursprunget inte går att spåra.

– Det handlar om att kringgå censur och om att skydda männis­ kor som annars riskerar sina liv, berättar Christopher Kullenberg.

Han är vetenskapsteoretiker, författare och nätaktivist.

Revolten i Egypten i början av året fick myndigheterna att stänga ner internet. Det ledde dock inte till att protesterna minskade. Snarare tvärtom.

– Nätaktivister satte upp modem­ poler så att demonstranterna istället kunde använda internet via telefonnätet. Dessutom samlades människor på gator och torg för att protestera. För tvärtemot vad som ofta stått i medierna beror revol­ terna i Nordafrika inte på internet, utan på att människor tröttnat på orättvisor och förtryck. Men internet har förstås gjort det lättare för protesterna att spridas. Tidigare har politiska sanningssägare varit beroende av flygblad, tidningsartik­ lar, böcker eller faxmeddelanden.

Idag kan vem som helst sprida sitt budskap på ett enkelt och billigt sätt som dessutom är blixtsnabbt. Det har blivit enklare för människor att organisera motrörelser och svårare

14

GUSPEGELN

| nr 2 2011

för diktatorer att komma undan.

Christopher Kullenberg är doktorand i vetenskapsteori och författare till boken Det nätpolitiska manifestet. Han är också engagerad i organisationerna Telecomix och Juliagruppen, som arbetar för större rörelsefrihet på internet. Hans förhoppningar på nätets förmåga att skapa fred och frihet är stora.

– Internet har blivit något vi kan

ha fickan, tillgängligt när som helst till en väldigt låg kostnad. Till skill­ nad från tv och radio är sändare och mottagare jämlika: vem som helst kan starta en tidning eller en blogg, det krävs inga stora investeringar och inga tillstånd från myndighe­ terna. Och antalet mottagare är obe­ gränsat. Självklart kan också olika regimer, exempelvis i Kina och Iran, använda nätet för att bekämpa op­ positionen: de kan blockera uppro­ riska bloggar eller bombardera dem

med regimvänliga inlägg. Men i takt med att allt fler människor lär sig tekniken ökar deras möjligheter att gå runt olika hinder och föra fram sitt budskap trots allt.

Ett sätt att kringgå blockader är via servrar hos engagerade privat­ personer, exempelvis i Sverige.

– Vi är en samling nätaktivis­ ter runt om i Europa som skickar meddelanden vidare utan att den ursprungliga skribenten kan spåras.

Det handlar om avsändare som kanske riskerar fängelse eller till och med sitt liv om de skulle avslö­ jas. Det är märkligt att fullständigt främmande människor vågar lägga sitt öde i våra händer. Hur vet de att vi vill dem väl? Ändå fungerar det och vi som sysslar med sådana här saker blir vänner med fullständig tillit till varandra.

Internet har en revolutionerande potential som vi bara sett början av,

Internet har gjort det lättare för protester att spridas, säger Christopher Kullenberg, doktorand i vetenskapsteori, med anledning av revolten i Egypten. Han har stora förhoppningar på att internet skapar fred och frihet.

menar Christopher Kullenberg.

– Den som förr i tiden ville hjälpa andra människor var tvungen att göra det via någon organisation, exempelvis Röda Korset. Idag kan vi stötta varandra direkt över nations­ gränserna. Och det är dessutom lättare att känna engagemang för människor som man haft person­ lig kontakt med via exempelvis en blogg eller Facebook. Kina har idag cirka 300 miljoner internetan­ vändare, vilket är fler än USA. Alla dessa människor skulle jag i princip kunna nå. Det innebär nya möjlig­ heter till samtal, och samtal är i sig civiliserande.

Men internet behöver inte bara innebära frihet och demokrati. På nätet kan människor göra otrevliga saker också, som att sprida rasistisk

propaganda eller ägna sig åt mobb­ ning.

– Mobbning har ju alltid funnits

men det är klart att det är skillnad på att jäklas med någon inför 30 klasskamrater och att hänga ut en person på nätet inför hur många människor som helst. Etik är något vi alla måste lära oss, inte minst barn och ungdomar. Men man ska inte ha speciella lagar för nät­ mobbning eller begränsa nätet på annat sätt. Istället måste vi skapa ett samhälle som är så robust, där demokrati och yttrandefrihet är så självklart, att en och annan rasist, homofob eller vad det nu kan vara, inte innebär ett hot.

Ett lands nätpolitik är ett lack­ mustest på hur tolerant samhället är, menar Christopher Kullenberg.

Och Sverige hör till de mer frihetliga länderna.

Men frihet får aldrig tas för själv­ klart utan måste ständigt värnas. Till de frågor som debatterats på senare år hör exempelvis datalagringsdirek­ tivet, som ger EU-länderna rätt att lagra trafikinformation från datorer och mobiltelefoner. Det handlar om att bekämpa grov brottslighet.

Men Tyskland, Tjeckien och Rumä­ nien har ogiltigförklarat direktivet eftersom det strider mot ländernas författning. Och även andra länder, däribland Sverige, har varit skep­ tiska, vilket resulterat i att EU-kom­ missionen nu ska se över reglerna.

– Vi som lever i demokratiska

länder anser kanske att vi kan lita på makthavarna och att det därför inte gör någonting om de vet en

GUSPEGELN

| nr 2 2011

15

massa om oss. Men saker och ting kan ändras, påpekar Christopher Kullenberg. Om någon stjäl mitt VISA-kort och köper varor i Bra­ silien blir jag förstås tacksam om min bank förstår att det är fråga om bedrägeri och stoppar utbetalning­ arna. Och jag har kanske ingenting emot att få erbjudanden från min butik på just den kaffesort som de registrerat att jag alltid köper. Men tänk om jag brukar promenera hem genom ett kvarter där det ibland förekommer droghandel. En dag börjar jag tycka att det är obehagligt att myndigheterna faktiskt kan kolla att jag varit på de där gatorna. Kan­ ske bestämmer jag mig för att det är bäst att inte gå där mer. Då riskerar vi till slut att få ett robotliknande samhälle där människor anpassar sig till ett visst beteende för att inte väcka makthavarnas eventuella misstankar.

De flesta vill nog trots allt inte att myndigheterna ska kontrollera

vårt privatliv allt för mycket, menar Christopher Kullenberg. Vad skulle vi exempelvis säga om vi en dag fick en blankett från Statistiska central­ byrån där vi uppmanas fylla i våra 30 bästa vänner?

– Det är viktigt att värna medbor­

garnas integritet gentemot myndig­ heterna. Men medborgarna själva måste också inse att de har ett eget ansvar. Facebook och Google är exempelvis två amerikanska företag med flera hundra miljoner använda­ re vardera som lever på att folk helt frivilligt lämnar ut information om sig själva. Utan att behöva lyfta ett finger vet de mer om oss än under­ rättelsetjänsten Stasi genom hårt arbete lyckades lura ut om östtyska medborgare under hela efterkrigsti­ den. Information är makt. Vi vanliga medborgare borde nog vara lite var­ samma när det gäller vad vi skriver eller berättar inför hela världen.

Om framtiden kommer att bli

mer demokratisk och frihetlig eller mer inskränkt och kontrollerad – ja, det har vi faktiskt möjlighet att påverka själva, menar Christopher Kullenberg.

– Det finns företag som vill införa begränsningar av nätet så att det bara ska gå att skicka enkelriktad underhållning. En sådan utveckling skulle innebära att vi fördes tillbaka till 1980-talet då vi bara var passiva konsumenter av tv och radio. Det borde vi aktivt anstränga oss för att stoppa! Själva poängen med inter­ net och det som är så fantastiskt, är ju det fria flödet av information! 

Fakta | Christopher Kullenberg Han har författat boken: Det nät­ politiska manifestet.

Hans blogg Intesifier finns på: http://christopherkullenberg.se/

Examensarbetet mer aktuellt än hon kunde ana

Det var i november förra året Anna von Wachenfeldt var i Kairo, tillsammans med kurs­ kamraterna Amanda Lindberg och Henrietta Johansson. De skulle göra sitt examensarbete vid JMG, institutionen för jour­ nalistik, medier och kommunika­ tion. Ämnet de valt var hur olika människor använder bloggar.

– Ungefär hälften av alla egyptier har tillgång till internet.

För inte minst kvinnorna, som

16

GUSPEGELN

| nr 2 2011

Foto: Johan Wingborg

När internet blockerades under revolten i Egypten gick människorna istället ut på gatorna och demonstrerade.

– Internet fick folk att mobi­ lisera sig. När revolten väl var igång gick den inte att hejda, förklarar Anna von Wachen­ feldt.

ofta har svårt att lämna hem­ met, är nätet ett sätt att komma i kontakt med andra. Bland annat intervjuade vi en kvinna som skapat en harassmap, en karta över platser i Kairo där kvinnor blivit sexuellt trakasserade.

Vid revolten i slutet av januari hade internet stor betydelse.

– Jag tror att människor till slut hade gjort sig av med Mu­ barak ändå. Men internet var onekligen viktigt. Med hjälp av

bloggar, Facebook, youtube och twitter har människor kunnat berätta om hur de har det. Det innebär att en diktator inte längre kan bete sig hur som helst utan att omvärlden får veta något.

När regimen stängde av inter­ net gick människorna ut på gator och torg och protesterade.

– Avstängningen hade mot­ satt effekt än den avsedda: av Egyptens 80 miljoner invånare var ungefär en miljon ute och demonstrerade, berättar Anna von Wachenfeldt. Revolten har lett till en ny konstitution och i september blir det val. Vad som händer sedan? Det vet vi förstås inte men Amanda, Henrietta och jag hoppas kunna åka tillbaka till Egypten om ett år eller så och undersöka det.

Sälsäkra fångstredskap ska hjälpa fiskare Foto: Adi Judas

F

iskare konkurrerar med säl om fångsten i det kustnära fisket. Men det krävs mer kunskap om både fiskars och sälars beteende för att säkra fångstredskapen från sälangrepp. Det konstaterar forskare vid Göteborgs universitet.

Kraftigt ökande sälbestånd är, tillsammans med hotade fiskbestånd och logistikproblem, huvudorsakerna till att det kustnära och småskaliga fisket i Sverige har minskat under de senaste årtiondena. När sälarna blir fler blir också skadorna de orsakar på fångst och redskap mer kännbara. Att sälsäkra fångstredskapen har därför stor ekonomisk betydelse.

– Idag finns det alternativa, sälsäkra redskap på marknaden. Men vi har sett att vissa sälar specialiserat sig på att attackera sådana redskap, säger Sara Königsson på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.

Så är det med push-up-fällan, där fångsten samlas i skydd för sälen. Genom att filma vid

fällan kunde forskarna identifiera tio sälindivider som specialiserat sig på att jaga där.

– När vi nu vet att det bara är vissa sälar som står för skadegörelsen finns en möjlighet att begränsa skadorna i ett område genom att ta bort just de individerna.

Småskaligt fiske med burar är ett annat exempel på skonsamt fiske som går att säkra från sälens angrepp. Ett av projektets delmål har varit att studera om burfiske kan vara ett alternativ till garnfiske, om det är möjligt att fånga kommersiella fångster av torsk med bur. De torskburar som tagits fram är betade redskap precis som krokfisket.

– Burarna ger lika stora fångster som garn ger i ett säldrabbat område, maskstorleken gör dem selektiva och de har en liten miljöpåverkan. I och med att fångsten tas upp levande är den av god kvalitet och ger bra betalt, säger Sara Königson.

GUSPEGELN

| nr 2 2011

17

Hälsa Text Mattias Hagberg Foto Carina Elmäng

Partiklar i stadsluften kan göra oss sjuka Hur står det egentligen till med luften i våra stora städer? Vilka föroreningar innehåller den? Och hur påverkas vår hälsa av alla partiklar som far runt i vår närmiljö?

18

GUSPEGELN

| nr 2 2011

usentals svenskar dör varje år av luftföroreningar.” Med jämna mellanrum dyker nyheten i tid­ ningar, radio och på teve. Men vad innebär det att ”tusentals” personer dör av luftföroreningar? Är det livsfarligt att andas luften i våra stora städer?

Leo Stockfelt är AT-läkare och doktorand i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin och han arbetar just nu med en avhandling om luftföroreningar.

– De beräkningar som har gjorts visar att ungefär 5 000 personer dör varje år som en följd av föroreningar i luften. Det kan låta mycket, men då ska man komma ihåg att det handlar om förtida dödsfall. Det vill säga, människor som redan är sjuka och som dör något tidigare som en följd av föroreningar.

I första hand är det människor med hjärt­ kärl- och lungsjukdomar som påverkas.

För den som är frisk är luftföroreningar i svenska storstäder inget större problem med andra ord. Samtidigt vill Leo Stock­ feldt inte avdramatisera problemet alltför mycket.

– Sammantaget är luftföroreningarna trots allt ett problem. De ökar antalet för­ tida dödsfall, de bidrar till fler sjukhusvistel­ ser för personer med hjärt- och lungbesvär, de kan bidra till lungcancer, de påverkar lungtillväxten hos små barn och de kan ge ökade besvär för astmatiker, säger han.

Trots att dessa problem är välkända är kunskapen kring luftföroreningar bristfällig.

Vilken betydelse olika partiklar och gaser har för hälsan är inte klarlagt och inte heller exakt hur dessa påverkar kroppen när de väl tagit sig in luftrör och lungor.

– Det här är betydligt mer komplicerat än vad man först föreställer sig. Till att börja med har vi olika ämnen som har olika påver­ kan på kroppen. Sedan har vi olika storlekar och olika struktur på partiklarna. Och sedan har vi själva mekanismen inne i kroppen när vi fått i oss föroreningarna.

Den teori som de flesta forskare jobbar utifrån i dag är att de partiklar som kom­ mer in i kroppen och lungorna orsakar en inflammation när kroppen försöker stöta bort de främmande ämnena. Blir den in­

GUSPEGELN

| nr 2 2011

19

flammationen tillräckligt omfattande blir den ”systemisk”, vilket betyder att det blir en inflammation i blodet.

Leo Stockfelts forskning är främst inrik­ tad på två områden. Dels arbetar han med experiment där försökspersoner utsätts för föroreningar för att undersöka hur de påverkas av olika typer av föroreningar.

– Det jag tittar på är framför allt hur vi påverkas av utsläpp från vedeldning. Det är intressant eftersom vi allt oftare börjat värma våra hus med biobränsle, till exem­ pel pellets. Dessutom är biomassa ett stort hälsoproblem i fattiga länder.

centrum – ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers, Svenska miljöinsti­ tutet och Sveriges tekniska forskningsinsti­ tut – och han menar att trafiken är en viktig nyckel.

– Det är ett fåtal fordon som står för de största utsläppen. Vi jobbar just nu med en teknik där vi kan mäta utsläppen från enskilda fordon i den verkliga trafikmiljön.

Kan vi identifiera vilken typ av fordon som står för de största utsläppen, så kan vi enk­ lare minska utsläppen.

– Men, tillägger Mattias Hallquist, tyvärr är inte trafiken allt. En stor del av förore­ ningarna i den svenska luften kommer från andra länder. Framför En stor del av föroreningarna i den allt från kontinenten. Så svenska luften kommer från andra länder, även om vi lyckas minska utsläppen från den framför allt från kontinenten. svenska trafiken finns problemet kvar.

På Göteborgs atmos­ färsvetenskapliga centrum jobbar man Dels jobbar han med en epidemiologisk med att mäta luftföroreningar, ta reda på undersökning där han tittar på hur män varifrån de kommer och med att ta fram påverkas av olika halter av föroreningar möjliga åtgärder för att minska andelen under lång tid. föroreningar i luften.

– Hjärtforskarna har följt en stor grupp – Det här är ett mångfacetterat problem. män i Göteborg sedan 1970 och samlat in Vi har otroligt många olika ämnen i luften en mängd data om dem. Det är ett fantas­ som kan klassas som föroreningar, och när tiskt material som gör det möjligt för oss det gäller partiklar så kan de förekomma i att samköra uppgifter om dessa män med en mängd olika storlekar. mätningar av luftföroreningar i olika delar av Göteborg. Därmed hoppas jag kunna Mattias Hallquist själv har framför allt upptäcka vilken betydelse det har om man studerat riktigt små partiklar och hur de bor på ett ställe med höga halter av luft­ uppför sig i luften. föroreningar jämfört med om man bor där – Vi vet väldigt lite om de små partiklarna, föroreningarna är låga. Det här är intressant det vill säga de som är mindre än hundra eftersom vi inte har några sådana här stu­ nanometer i diameter. De är svåra att mäta dier av svenska förhållanden sedan tidigare. eftersom de försvinner snabbt ur luften. Vi vet inte heller vad de små har för hälsoeffek­ Trots att många svenskar påverkas av ter jämfört med större partiklar, säger han luftföroreningar är problemet tämligen litet och fortsätter: i Sverige jämfört med många andra länder i – Ett problem i Sverige och i många andra världen. länder är att vi har en lagstiftning som – Tittar man på kartor över luftförore­ reglerar de stora partiklarna, för dem kan ningar så är vi förskonade. I Europa räknar vi enkelt mäta, men ingen lagstiftning som man med ungefär 400 000 förtida dödsfall reglerar de små. Så myndigheterna fokuse­ per år, och globalt sett brukar man säga att rar på de stora partiklarna. I dag vet vi inte 2 miljoner människor dör som en följd av riktigt skillnaden i hälsoeffekt mellan olika föroreningar i luften, varje år. partikelslag. Vi startar nu ett doktorandpro­ jekt som ska undersöka utsläpp av nanopar­ Hur ska vi då hantera det här problemet? tiklar från sjötrafik och vägtrafik, ett projekt Mattias Hallquist är kemist och förestån­ som kommer att leda till ökad kunskap om dare för Göteborgs atmosfärsvetenskapliga detta.

20

GUSPEGELN

| nr 2 2011

Samhälle Text Björn Carlsson Foto Johan Wingborg

Vi måste våga prata om

mäns våld

Historien om mäns våld mot kvinnor är i hög grad en historia om tystnad. Hemska ljud har stannat inom hemmets väggar.

Våld i en nära relation är fortfarande vanligare än vi tror, men på grund av rädsla och skam vågar inte alla berätta.

GUSPEGELN

| nr 2 2011

21

anske är den psykiska misshandeln värst, säger Viveka Enander, som har träffat många utsatta kvinnor. Efter en fram­ gångsrik kamp mot våldet befarar hon nu ett bakslag.

Det finns ingen undersökning som säkert kan säga hur vanligt detta våld är, utan Viveka Enander går på känsla, rimligen en välgrundad sådan, när hon försöker besvara frågan: – Jag skulle säga att våld i nära re­ lationer är mycket vanligare än vi tror, och kan vara väldigt många olika saker.

Mörkertalen är stora. Många slag eller kränkningar förblir okända. Att anmäla den som står en nära och som man kanske fort­ farande älskar kan vara fruktansvärt jobbigt.

Rädslan är en effektiv munkavle, skammen en annan.

Dessutom är inte forskarna överens om vad som är våld. En betydande del av våldet är verbalt, inga slag utdelas, däremot upp­ repade kränkningar, nedvärderingar eller hot. Och allt det som Viveka Enander och andra betecknar som våld är inte brottsligt i lagens mening.

– Vi kommer aldrig att kunna kriminali­ sera allting som jag skulle kalla våld, säger Viveka Enander och fortsätter: – Våldsutsatta kvinnor säger att den psykiska misshandeln är värst av allt, att blåmärken läker. Sedan vet jag inte om den som är utsatt för gravt fysiskt våld skulle säga så. Men många utsatta personer lyfter fram att det är det psykiska som är så väldigt plågsamt och som sätter sig i självkänslan på ett helt annat sätt.

Viveka Enander ägnar mycket tid åt att studera mäns våld mot kvinnor. Som fors­ kare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, men numera framför allt som utvecklingsledare på Västra Göta­ landsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV. Enligt VKV:s hemsida har mer än var tred­ je kvinna i Sverige vid något tillfälle utsatts för våld eller hot om våld i en parrelation.

Vid föreläsningar brukar Viveka Enander visa en grafik över antalet anmälningar till polisen av misshandel mot kvinnor. Kurvan har varit stigande länge. Förra året inkom drygt 27 000 anmälningar (kvinnor 18 år och äldre), enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. I närmare hälften av anmälningarna

22

GUSPEGELN

| nr 2 2011

hade misshandeln skett inomhus av en bekant i nära relation.

Att polisanmälningarna ökar är inte det­ samma som att misshandeln ökar.

– Det kan vara så, men det vet forskarna inte säkert, säger Viveka Enander. Kanske speglar de ökade anmälningarna något positivt, att fler våldsutsatta kvinnor lägger skulden utanför sig själva. Anmälningarna visar också att våldet finns.

Den gängse termen för att beskriva våld i familjer, eller mellan närstående, har kommit att bli våld i nära relationer. Denna artikel handlar främst om mäns våld mot kvinnor i heterosexuella förhållanden. Där­ för att det är det vanligaste. Det är också det våld som Viveka Enander känner till bäst, och hon hävdar att mäns våld mot kvinnor skiljer sig från när exempelvis en kvinna slår en man. Hon är tydlig med att kalla sig feministisk forskare.

Mannen har genom historien haft makt över kvinnan och är fysiskt större. Bland annat därför får det helt andra följder i form av rädsla och bristande självkänsla för en kvinna som blir slagen av en man, än för en man som blir slagen av en kvinna, menar Viveka Enander.

Hon har invändningar mot samlingsbe­ greppet våld i nära relationer. Uttrycket tenderar att neutralisera problemställ­ ningar och dölja vad samtalet egentligen handlar om. När någon talar om våld i nära relationer handlar det i själva verket oftast om mäns våld mot kvinnor och då bör det också sägas klart och tydligt, så att social­ sekreterare, sköterskor, läkare och andra som kommer i kontakt med människor som blivit utsatta för våld vet hur de ska agera, resonerar hon.

Våldet är långt ifrån alltid jämförbart,

enligt Viveka Enander.

– Jag menar att det är viktigare att stava ut vad det är vi pratar om. Jag tycker att man ska prata om mäns våld mot kvinnor, jag tycker att man ska prata om samkönat våld, och sedan vet vi att kvinnor också använder våld mot män, men det är inte det största problemet, det är inte det vanligaste och det har inte de allvarligaste konsekvenserna.

Självklart hör också våld mot barn till våld i nära relationer. Barn som blir slagna i hemmet. Eller barn som far illa genom att exempelvis mamman blir utsatt för våld.

Viveka Enander anar en tilltagande mot­ vind, eller en backlash, i kvinnorörelsens

kamp. Från anglosaxiskt håll hör hon allt oftare budskapet att mäns våld mot kvinnor inte skiljer sig från kvinnors våld mot män.

Feministiska skolor står här mot så kallade familjevåldsforskare i framför allt USA och Storbritannien.

Och när hon har blivit ombedd att hålla ett föredrag om just mäns våld mot kvinnor dröjer det nuförtiden inte många minuter innan någon kvinna eller man räcker upp handen och invänder: Ja, men kvinnor då?

Kvinnor kan också vara elaka, kvinnor kan också slå män.

arbetar, är ett exempel på en sådan sats­ ning. Med andra ord tas frågan på helt annat allvar än förr.

På VKV är Viveka Enander ansvarig för tre olika forskningsprojekt, bland annat tillsammans med Sahlgrenska akademin.

Kunskapen ska spridas till hälso- och sjuk­ vården i Västra Götalandsregionen.

Som arbetsledare och ”spindel i nätetperson” saknar hon numera att själv få forska. 2008 disputerade hon med en avhandling om kvinnors uppbrott från misshandlande män. En av slutsatserna var att kvinnor visst lämnar män som slår dem, trots att kan vara mycket När någon talar om våld i nära relatio- uppbrotten svåra. ner handlar det i själva verket oftast I boken Varför går hon?

(2004) betonade Viveka om mäns våld mot kvinnor och då bör Enander och medförfattaren det också sägas klart och tydligt Carin Holmberg känslornas betydelse för om en kvinna lämnar en man som utsätter henne för våld. Om de hade – Och så får jag ta hela den diskussionen, skrivit boken idag, skulle de tydligare ha lyft säger hon. fram yttre faktorer, som betydelsen av att Viveka Enander konstaterar att det är ha ett jobb och en rättvis lön. För om våldet ”oerhört känsligt” att säga att mäns våld mot i hemmen ska minska behöver parollen lika kvinnor är det stora problemet. lön för lika arbete förverkligas, så att en – Det ska vara jämställt och därför får man kvinna har råd att lämna mannen som slår inte prata om att kvinnor är utsatta. Det blir henne, påpekar Viveka Enander. väldigt konstigt, säger hon och menar att attityden har förändrats på tio år.

Dessutom vill hon att Sverige ska snegla på ett land som Nya Zeeland, där en förälder Vidare tycker hon sig se att ordet köns­ som har använt våld mot sitt barn eller mot maktsperspektiv – centralt i feministisk den andra föräldern inte självklart ska få teori – sedan en tid tillbaka helt ute. träffa barnet efter en separation. Hon öns­ Att kritisera mannen och patriarkat har kar någon form av föräldraprövning, också alltid varit känsligt. Historien om mäns våld som ett stöd för våldsamma män att ändra mot kvinnor är i hög grad en historia om sitt beteende. tystnad. Under i stort sett hela 1900-talet Viktigt är också att förändra synen på var det tyst. Så kom 1987 den första doktors­ kvinnors sexualitet. avhandlingen från ett svenskt universitet – Det är fortfarande så att unga tjejer som om mäns våld mot kvinnor, skriven av en anmäler en våldtäkt ofta blir utfrysta eller manlig psykiater, och debatten blev livlig. gjorda till problemet, säger Viveka Enander.

Ungefär samtidigt började Sverige också Männen som misshandlar vet forskarna tala om det som ingen hade velat eller vågat ganska lite om. Forskningen har hittills äg­ tala om. nat kvinnorna som blir utsatta för våld mest uppmärksamhet.

Därefter har Viveka Enander sett forsk­ – Vi vet mycket mindre om männen än om ningen om våld i nära relationer närmast kvinnorna, konstaterar Viveka Enander. explodera. Våldet diskuteras numera öppet, Forskningen om våld i nära relationer är fler misshandlade kvinnor vågar polisan­ ung. För egen del vet hon redan vad nästa mäla. De ideella kvinnojourerna gör, tycker hon, ett fantastiskt arbete. Hon har själv forskningsprojekt ska handla om. Så är det arbetat där. Och politikerna har på senare för den som brinner för sitt ämne. år avsatt allt mer pengar åt arbete mot våld i nära relationer, påpekar hon. Västra Götalandsregionens centrum, VKV, där hon GUSPEGELN

| nr 2 2011

23

Noterat Foto: Mokra

Tidigare Alzheimersdiagnos möjlig Analyser av ryggvätska kan användas för att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. Studien visar att vissa biomarkörer i ryggvätskan fanns i ovanligt höga eller låga nivåer hos patienter som senare utvecklar Alzheimers sjukdom.

– Vi såg även att patienter som ännu inte uppfyllde alla kliniska kriterier för sjukdomen hade liknande nivåer av dessa biomarkörer, som patienter med fullt utvecklad Alzheimer, säger Johan Svensson, docent vid Sahlgrenska akademin.

Forskargruppen drar därför slutsatsen att dessa mätningar kan användas för att upptäcka Alzheimers sjukdom också i de tidiga faserna av sjukdomen. Forskarna hoppas att deras fynd ska bidra till att den här typen av diagnostik nu ska få internationellt genomslag.

Foto: Carina Elmäng

Radiosändare ska avslöja havsöringen

Personligheten avgör medicinskötsamhet Personligheten har betydelse för hur människor sköter sina mediciner.

Det visar resultaten i en studie från Sahlgrenska akademin.

– Olika personlighetstyper behöver olika information när det gäller medicinintag, och det är något som sjukvården behöver ta hänsyn till när det gäller behandling av människor med kroniska sjukdomar, menar Malin Axelsson, forskare på Krefting Research Center vid Sahlgrenska akademin som genomfört studien.

24

GUSPEGELN

| nr 1 2011

Genom att operera in radiosändare i 100 havsöringar hoppas forskare från Göteborgs universitet kunna avslöja var havsöringarna tar vägen när de vandrar till havs.

– Via radiosändarna hoppas vi kunna kartlägga hur den vandrar och i vilka miljöer den rör sig i, säger Johan Höjesjö på zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Det saknas också kunskap om hur lokala bestånd av havsöring blandar sig i havet. Därför ingår också genetiska studier i forskningsprojektet.

Foto: Carina Elmäng

Datorer stjäl barnens lästid

I

Sverige och USA gör barns ökade datoranvändning på fritiden att de blir sämre på att läsa, visar ny forskning. Datorerna tar den tid som böckerna tidigare hade i barnens bokslukarålder.

Professor Monica Rosén vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik har analyserat skillnader över tid mellan olika länder för att förklara olikheter i läskompetens. Inom ramen för forskningsprojektet Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse, har hon tillsammans med forskarkollegor studerat hur elevers läsförmåga förändrats från 1970 och framåt.

Forskningen visar att datoriseringen av hemmen har haft negativ inverkan på skolbarns läskompetens.

Ungern, Italien, USA och Sverige har varit med i samtliga internationella jämförelser. I Italien och Ungern har läsutvecklingen gått stadigt uppåt, medan den både i USA och i Sverige sedan 1991 har gått ned kraftigt. Under tidsperioden har inte bara skolan och lärarutbildningen förändrats, utan också samhället och vad barn gör efter skolan.

De svenska och de amerikanska eleverna rapporterade en stor ökning av sitt datoranvändande på fritiden under perioden, medan en liknande ökning inte kan rapporteras från Ungern och Italien.

– Vi visar i vår studie att datorernas intåg i hemmen har medverkat till att ändra våra barns vanor på ett sådant sätt att de inte utvecklar sitt läsande i samma

utsträckning som tidigare. Genom jämförelser av länder över tid kan vi se att med ökad datoranvändning på fritiden så sjunker läsprestationerna, säger Monica Rosén.

Undersökningen visar att med det ökade datoranvändandet i hemmen har frekvensen nöjesläsning och mängden bibliotekslån på fritiden minskat. Det är alltså inte datorerna i sig, eller aktiviteterna på dessa som påverkar läsförmågan negativt, utan det handlar om den tid datorerna ”tagit” från fritidsläsningen. De nya datorvanorna gynnar inte läsutvecklingen på samma sätt som nöjesläsning av böcker gör. Också bland vuxna har läsandet på papper minskat. I många hem blir det allt ovanligare att någon faktiskt sitter och läser.

– Vi kan visa att de försämrade resultaten främst finns från mitten av skalan och uppåt. Det är inte de lågpresterande läsarna som blivit fler eller sämre, utan de duktiga läsarna som blivit färre, säger Monica Rosén.

Hon säger att det är komplicerat att mäta och jämföra läskompetensen över tid.

– Det är viktigt att inte vara så snabb med att lägga hela förklaringen till nedgången i läsning till brister i undervisningen. Tvärtom, datorvanornas negativa inverkan på resultaten i läsning visar med all tydlighet att fritiden är väl så viktig vad det gäller att utveckla en hög läskompetens, säger Monica Rosén.

Läs slutredovisning av projektet: http://www.rj.se/ Slutredovisningar/2005/n_sv.pdf

GUSPEGELN

| nr 2 2011

25

Samhälle Text Mattias Hagberg Foto Johan Wingborg

För hederns skull Hedersmord är ett av de mest uppmärksammade och debat­ terade brotten i Sverige och världen. Hur kommer det sig att vissa män väljer att döda sitt barn, sitt syskon eller någon annan ­släkting för att upprätta sin egen heder?

Mordet måste beskrivas som osedvanligt brutalt. Exakt vad som hände efter att 20-årige Abbas Rezai klev in genom dörren till sin flick­ väns föräldrar i Högsby i Småland i november 2005 är oklart. När po­ lisen tog sig in i lägenheten hittade man Abbas död i tamburen. Hans kropp var torterad och skändad.

Någon hade hällt kokande frityrolja över honom, huggit honom åtta gånger i ryggen med en dolk och 13 gånger i bröstet. Han var dessutom skalperad.

Bakgrunden var en vanlig kär­ lekshistoria. Sommaren 2005 hade Abbas, som bodde i Skellefteå, fått kontakt med en ung flicka i Högsby över internet. Båda hade sina rötter i Afghanistan. Kontakten utveckla­ des efterhand till en hemlig kärleks­ historia. Flickan var lycklig över att få en vän, hon var mycket ensam och levde hårt övervakad av sin mamma. Hon var redan bortlovad till en kusin i Danmark.

Högsbyflickan upplevde sitt liv

26

GUSPEGELN

| nr 2 2011

som ett fängelse och till slut flydde hon till sin nya vän och kärlek i Skellefteå. Hon klippte av sig håret, började gå utan slöja och försökte leva sitt eget liv. I november reste flickans familj till Skellefteå för att hämta hem henne. Men de hittade henne inte. Flickan själv berättade för Abbas att hon trodde att de skulle döda henne. Hon var skräck­ slagen. På telefon hade mamman hotat henne.

Men plötsligt förändrades tonen.

Mamman hörde av sig och sa att familjen ändrat sig och att det unga kärleksparet var välkommet att hälsa på i Högsby.

Flickan trodde på sin mor och lyckades övertala Abbas om att allt var lugnt.

Den 16 november tog de flyget från Skellefteå till Kalmar. Dagen efter var Abbas död.

Vad som hände i lägenheten och vilka som var delaktiga i mordet vet bara de inblandade. Åklagaren häv­

dade under rättegången att mam­ man, pappan och flickans broder utfört mordet gemensamt. Kanske med hjälp av ytterligare någon per­ son. Under rättegångarna i tingsrät­ ten och hovrätten nekade mamman och pappan till all inblandning och de förnekade att brottet skulle ha handlat om heder. Den 17-årige brodern tog istället på sig all skuld.

Enligt honom var det ett bråk som urartat.

Såväl tingsrätten som hovrät­ ten konstaterade att mordet var ett hedersmord, men att föräldrarnas inblandning inte gick att bevisa trots att de befann sig i lägenheten.

Brodern dömdes till sluten ung­ domsvård och utvisning.

Mordet på Abbas Rezai är, tillsam­ mans med morden på de kurdiska flickorna Pela Atroshi och Fadime Sahindal, ett av de mest uppmärk­ sammade hedersbrotten i Sverige.

Det brutala mordet på Abbas är såväl typiskt som avvikande. Typiskt

26

i sin brutalitet och sin koppling till kyskhet, atypiskt eftersom familjen sparade dottern och mördade pojk­ vännen istället.

Mordet på Abbas Rezai är ett av flera hundra fall av hedersvåld som Andreas Nordin, antropolog vid Göteborgs universitet, just nu håller på att gå igenom.

– I Sverige har vi inte särskilt många mord som kan kallas heders­ mord, konstaterar han. Kanske åtta till tio stycken. Däremot har vi flera hundra brott som kan kallas hedersrelaterade. Det handlar om misshandel, hot och trakasserier.

Det handlar om ett helt spektrum av våld, såväl fysiskt som psykiskt och socialt.

Att klassificera hedersvåld är

Andreas Nordin, antropolog vid Göteborgs universitet, går igenom flera hundra fall av hedersvåld som skett i Sverige. Mord har vi kanske åtta till tio, men misshandel, hot och trakasserier finns det flera hundra anmälningar av, säger han.

ingen enkel sak. Hedersbrott finns inte i brottsbalken och därmed inte i någon statistik. Dessutom råder det delade meningar om hur heders­ brott ska betraktas. I Sverige har det bitvis pågått en hätsk debatt om det överhuvudtaget existerar något som kan kallas hedersbrott, eller om det våld från manliga släktingar som framför allt drabbar unga flickor egentligen kan klumpas ihop med allt annat våld mot kvinnor.

– Jag tror att vi måste tala om hedersvåld. Det här våldet skiljer sig på en rad områden från annat våld riktat mot kvinnor. Det vi vanligen menar med kvinnovåld är en part­ ner som ger sig på sin fru, sambo eller flickvän. Men här handlar det om fäder, bröder eller manliga kusiner som hotar, slår och till och med dödar sina döttrar, systrar eller släktingar. Dessutom är ofta flera familjemedlemmar inblandade och även kvinnorna i släkten. Här finns också ett symboliskt inslag. Heder­ svåld handlar ofta om att märka personen, till exempel genom att hälla syra eller het olja på offret.

Andreas Nordin är övertygad om att man måste våga tala om heders­

GUSPEGELN

| nr 2 2011

27

Foto: Andreas Stuerz

De som drabbas av hedersvåld är ofta väldigt isolerade och behöver snabbt stöd, enligt Andreas Nordin.

kultur, men att man samtidigt måste inse att detta inte är några enhetliga kulturer.

– Alla ställer inte upp på detta.

Hedersvåld förekommer i vissa familjer, vissa släkter och vissa kla­ ner, men det är helt fel att prata om exempelvis den kurdiska kulturen som en hederskultur. Det går inte ens att prata om att vissa släkter har en hederskultur. Hederskulturen förekommer i vissa släkter, men det betyder inte att alla är delaktiga el­ ler tycker att den är bra.

Andreas Nordin påpekar att

hederskulturer finns i många olika sammanhang. Kriminella MC-gäng har till exempel en väldigt tydlig kultur där rang och förtroende är kopplat till heder och våld. Samma kultur finns inom militären där heder spelar en stor roll.

– Heder är alltid kopplat till skam och anseende. Och i det avseendet kan vi nog alla känna igen oss. Det speciella är när förlorad heder kopplas till våld. Jag tror att man skulle kunna förstå väldigt mycket mer om gängbrottslighet om man pratade om den i termer av heders­ brott.

När det gäller de så kallade hedersmorden är dessa nästan alltid kopplade till vad som kan betecknas som en kyskhetskultur, en kultur

28

GUSPEGELN

| nr 2 2011

som i dag framför allt odlas i ett bälte från Indien över Centralasien till mellanöstern och länderna runt Medelhavet, men som även finns på andra platser i världen.

Varje år mördas tusentals flickor och kvinnor, men även unga män, i

måste kvinnorna kontrolleras och reduceras till reproduktiva maskiner.

I ett tidigare projekt har Andreas Nordin intervjuat ett 60-tal per­ soner som kommer i kontakt med hedersvåld i sitt yrke. Det handlar bland annat om poliser, socialsekre­ terare och lärare.

– Bland dessa personer fanns en tydlig uppfattning om att hederskul­ tur och hedersvåld var något mycket påtagligt. Samtidigt är det intres­ sant att de drabbade och deras förö­ vare sällan pratar om våldet i termer av heder, säger han och fortsätter: – Det där kan vara ett problem. ­Ibland krävs det en hel del erfaren­ het för att kunna se att en ung kvin­ na eller man är utsatt för hedersvåld.

I dag saknas den kunskapen i många myndigheter, framför allt som en följd av personalomsättning.

Därför, menar Andreas Nordin, måste samhället bli bättre på att ta hand om erfarenheter och kunska­ per om hederskultur och hedersvåld.

– De som drabbas är ofta väldigt isolerade eftersom De som drabbas är ofta väldet är deras nära och kära som är förövarna. De har digt isolerade eftersom det ingenstans att ta vägen. är deras nära och kära som Därför behöver de snabbt stöd och mycket stöd. är förövarna. De har ingenEtt exempel är märkligt stans att ta vägen. nog den 17-årige brodern som dödade Abbas Rezai.

När han för ungefär ett år sedan avtjänat sina fyra år i sluten hederns namn. Enligt FN:s beräk­ ungdomsvård begärde han resning i ningar handlar det om upp till Högsta domstolen. Han ville slippa 5 000 kvinnor som mördas av sina utvisning. Skälet: det var inte han manliga släktingar varje år. Bara i utan föräldrarna som var huvudan­ Pakistan har Amnesty rapporterat ­ svariga för mordet. Själv hade han 1 000 fall på ett år. tvingats ta på sig ansvaret eftersom – Det är svårt att förklara vad den här kyskhetskulturen har för grund. han var ung och därmed skulle få ett kortare straff.

Det finns många olika förklaringar Broderns nya berättelse stäm­ och teorier. mer väl överens med den tekniska bevisningen. Föräldrarna har därför Enligt Andreas Nordin kan man häktats i väntan på en ny rättegång i tänka sig att det finns en koppling Göta Hovrätt.  till miljöer med små resurser. I dessa blir det viktigt att hålla sam­ man familjer och släkter för att inte resurserna ska spridas. Därmed blir utomäktenskapliga förbindelser ett hot mot överlevnaden och därmed

Platsannonsen som tidsdokument Samarbetsvillig, initiativrik och självständig. Det är de tre egenskaper som arbetsgivare sedan 1950-talet efterfrågar mest, visar en avhandling i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Karin Helgesson har undersökt förändringsmönster i den orubricerade platsannonsen mellan åren 1955 och 2005. Det är en vardaglig brukstext med en praktisk funktion – att förmedla ett ledigt arbete. På samma gång ger den möjlighet för annonsören att göra reklam för sin verksamhet.

– Men platsannonserna fungerar också som tidsdokument som visar både hur språket utvecklas och de värderingar som råder för arbetslivet förändras, säger hon.

I sin forskning visar Karin Helgesson att de egenskaper som efterfrågas mest under i stort sett hela femtioårsperioden är samarbetsförmåga, initiativkraft och självständighet.

– Det kan ha många orsaker. Det kan bero både på att det är egenskaper som behövs i många olika yrken och branscher och på att den så kallade konsensuskulturen är stark i det svenska arbetslivet. När en samsyn nåtts ska den svenska medarbetaren kunna agera på egen hand.

På 2000-talet blir drivkraft mer efterfrågat än samarbetsförmåga i platsannonserna. Fram tonar bilden av en medarbetare som i högre grad än förr driver arbetet framåt, tar egna initiativ, uppnår resultat och leder andra genom att kommunicera.

Arbetsgivaren framställs under hela perioden som stor och framgångsrik. Detta uttrycks till exempel med

ord som störst, ledande och expansiv, men även illustrationer av välkända produkter eller kontorsbyggnader och fabriksanläggningar bidrar till den bilden. Även här sker dock en förändring de sista åren.

– I annonser från 2000-talet är det medarbetaren och de möjligheter till personlig utveckling och roliga arbetsuppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda som står i centrum.

Karin Helgesson har också studerat hur platsannonsens språk har förändrats. Precis som i alla andra sammanhang går det trender i språkbruket. Under 1980och 1990-talen var det vanligt att ”linda in” krav på den sökande med uttryck som till exempel Vi tror att du har fyllt 30 år och även har erfarenhet som säljare. Nu uttrycks kraven mer direkt, till exempel som Du har god samarbetsförmåga och är utåtriktad och engagerad.

Det går också att se vissa trender i ordvalet. På 1950och 1960-talen kan man tala om en framtidsplats och man efterfrågar idésprutor. På 1980-talet ska man hålla många bollar i luften och år 2005 söks personer med eget driv.

– Man kan se platsannonsen som en spegling av samhällsutvecklingen. Arbetsgivaren som förr erbjöd sina anställda tryggheten att ingå i en stor och framgångsrik organisation är nu en partner som erbjuder sina medarbetare personlig utveckling och ett roligt arbetsliv, säger Karin Helgesson.

Läs hela avhandlingen här: http://hdl.handle.net/2077/24989

GUSPEGELN

| nr 2 2011

29

Noterat Miljövänlig eller effektiv bottenmålning Foto: Nick Wijnants

Östrogenbehandling utan biverkningar Östrogenbehandling mot benskörhet har ofta förknippats med allvarliga biverkningar som bröstcancer och blodproppar. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu hittat ett sätt att utnyttja östrogens positiva effekter, så att bara skelettet påverkas.

Efter klimakteriet då kroppens östrogenproduktion avtar drabbas många kvinnor av benskörhet. Östrogen är det hormon som i huvudsak stärker benmassan hos kvinnor och det har också betydelse för skelettet hos män. För att utveckla en östrogenbehandling som tar tillvara på östrogenets gynnsamma effekter men inte dess biverkningar har forskarna kartlagt vilka delar av östrogenreceptorn som är viktigast för att östrogen ska kunna påverka benvävnad och andra vävnader.

– Det här är den första studien som kartlägger betydelsen av olika delar av en viss typ av östrogenreceptor via studier på möss. På detta sätt kan vi skilja de goda effekterna av östrogen i benvävnad, från de negativa effekterna i andra vävnader, säger Anna Börjesson, doktorand på Centre for Bone and Arthritis Research vid Sahlgrenska akademin.

Kunskapen ökar möjligheterna för att man i framtiden ska kunna utveckla nya säkrare östrogenbehandlingar.

F

orskare vid Göteborgs uni­ versitet har hittat ett sätt att optimera dessa två nästan ouppnåeliga mål. Genom att använda smarta kombinationer av de miljövänligaste gifterna i färgen, kan man både minska den totala mängden av gifter och minska miljöpåverkan drastiskt.

– Det är jättelätt att göra en miljövänlig båtbottenfärg, lika lätt att göra en effektiv båtbottenfärg. Men det saknas en färg som är både effektiv och miljövänlig, säger Hans Blanck, professor i eko­toxikologi.

Nu utvecklar forskarna recept för att hindra all typ av påväxt genom så kallade optimerade blandningar av biocider, det vill säga ämnen som kan döda levande organismer.

För att få fram recept har forskarna utvecklat modeller där olika biociders effekt på olika typer av påväxtorganismer vägs mot förväntad miljörisk. De har fått fram en uppsättning recept som effektivt kan anpassas efter olika förhållanden.

Foto: Carina Elmäng

Tjejer tar lika mycket risker Svenska15–20-åriga kvinnor är mer benägna än män att bedöma situationer som riskfyllda. Ändå tar de lika mycket risker som männen, visar en ny avhandling i psykologi. Tidigare har liknande studier i flera länder visat att killar tar mer risker än tjejer. Så verkar det alltså inte vara i Sverige idag.

– Tjejerna har fått tillgång till den offentliga arenan, så de vill och förväntas göra det killarna gör och gör det också,

säger avhandlingsförfattaren Margareta Bohlin.

Trots att tjejer förväntas ta risker i samma utsträckning som killar finns det oskrivna regler för dem som inte gäller killarna. Det är tillåtet att till exempel dricka alkohol och ha sex, men de får inte dricka för mycket, eller ha sex med för många.

Ungdomarna vet också att de riskerar hörselskador när de går på konserter och klubbar men beskriver även hur musiken omsluter dem och får dem att lämna vardagsvärlden.

Margareta Bohlin menar att man måste ta med de existentiella dimensionerna i forskningen om risktagande och vid förebyggande arbete.

Foto: Melodi T

30

GUSPEGELN

| nr 2 2011

Foto: Jean Sheijen

Noterat Syremätare hittar hjärt­problem Via en specialanpassad syremätare som sätts på fingret går det att upptäcka förändringar i hjärtats och kärlens funktion när man sover.

Denna enkla mätteknik kan även identifiera patienter som har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, visar aktuell forskning från Sahlgrenska akademin.

Forskarna har i studien använt en modifierad typ av den pulsoximeter som används idag för att upptäcka olika sömnstörningar under natten, exempelvis sömnapné.

Foto: Max Brown

Hormon bra för läkning av stroke Den toxiska blåsfisken (latin: Lagocephalus sceleratus) är en av de arter som invaderat östra Medelhavets kustmiljöer. Illustration: Vangelis Pavlidis

Medelhavet invaderas Mer än 900 nya främmande arter har de senaste årtiondena påträffats i östra Medelhavets kustmiljöer, däribland den giftiga blåsfisken.

Invasionen av främmande arter har fått till följd att hela näringskedjan håller på att förändras, samtidigt saknas kunskap att göra relevanta riskbedömningar. Det visar en fyraårig studie som gjorts av forskare vid Göteborgs universitet.

– Medelhavet är världens mest invaderade hav, men förståelsen för hur främmande arter påverkar systemen hämmas av att det saknas grundläggande kunskaper om kustens djur- och växtsamhällen. När arter väl har etablerats i Medelhavet

är de nästan omöjlig att utrota, säger Stefan Kalogirou på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.

När Suez-kanalen stod klar 1869 skapades en korridor för spridning av främmande arter till Medelhavet, som nu genomgår stora förändringar i djur och växt-samhällen. Under senare år har den regelbundna rapportering av främmande arter från flera av östra Medelhavets kustmiljöer skapat oro över vad som ska hända med inhemska arter och ekosystem.

k Läs mer: hdl.handle

Forskare vid Sahlgrenska akademin har hittat en förklaring till hur patienter kan läka bättre efter en stroke. Ett hormon som är kopplat till tillväxthormonsystemet har nu visat sig ha positiva läkningseffekter under den sena rehabiliteringsfasen upp till två år efteråt.

Insulinlik tillväxtfaktor 1, IGF-I, är ett slags hormon som finns i blodet och som bland annat bidrar till kroppstillväxt och benmassa. Halterna av detta hormon är ökade hos personer som är vältränade och vid god hälsa.

Forskarna har för första gången visat att höga halter av detta hormon är kopplat till bättre långtidsläkning efter en stroke.

Studien presenteras i tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Stroke är den vanligaste orsaken till långvarigt vårdberoende.

Varje år drabbas 30 000 svenskar.

net/2077/24869

GUSPEGELN

| nr 2 2011

31

Medicin Text Annika Söderpalm Foto Anna-Lena Lundqvist

Cancerforskningen blir starkare Den största delen av Göteborgs cancerforskning finns nu sam­ lad i nystartade Sahlgrenska Cancer Center på Medicinareberget.

Göteborgs plats på den internationella cancerforskningskartan blir ytterligare befäst genom bättre utnyttjande av forsknings­ resurserna.

I nyrenoverade, ljusa lokaler med öppen planlösning flödar kreati­ viteten. Genom glasväggarna ser Göran Stenman, professor i patologi och föreståndare för Sahlgrenska Cancer Center, från sitt kontor rakt in i labbet. Här finns inga vanliga dörrar, bara skjutdörrar. Det är för att varken passage eller ljusflöde ska hindras. Det är dock inte bara den fysiska miljön som präglas av öppenhet. Även forskningsmiljön är öppen och integrerad. Här samsas personer från olika forskargrupper om utrymmen och apparatur. Även skrivrummen i varierande storlek, för en till tio personer, delas av fors­ kare från olika forskargrupper. Allt för att främja samverkan, samarbete och kreativa samtal.

– Spännande forskning skapas i möten och diskussioner, och genom

32

GUSPEGELN

| nr 2 2011

att man arbetar tillsammans. Vi har velat skapa en levande och aktiv forskningsmiljö för att kunna bedriva så bra cancerforskning som det någonsin är möjligt, säger Göran Stenman, som varit med och utfor­ mat centrets design.

Att bland annat den cancerge­

netiska forskningen i Göteborg är av hög internationell klass, liksom forskningen på modellsystem för tu­ mörutveckling, visade den externa granskning av hela universitetets forskning som nyligen genomförts.

Göran Stenman vill stärka inte minst det senare området ytter­ ligare eftersom fler musmodeller behövs, och även provrörsmodeller, som saknas idag.

I våra celler sker en konstant samverkan mellan gener och protei­

ner. Människan har mellan 22 000 och 23 000 gener vilka ger upphov till mångdubbelt fler proteinpro­ dukter som i sin tur samverkar på ett mycket komplext sätt. Det finns ett stort antal signalvägar där det kan tänkas gå fel. Det gör cancer till en mycket komplex sjukdom, eller snarare till ett flertal olika tumör­ sjukdomar som åtminstone delvis kräver olika behandling. Framtidens cancerbehandling kommer sanno­ likt att vara en cocktail av läkemedel som slår mot olika signalvägar och på så sätt angriper tumören från flera håll.

– Att räkna ut vilka kombinationer av läkemedel som ska användas, och att förutsäga hur verkningsfulla oli­ ka kombinationer kommer att vara, är ett mycket komplext arbete. Sys­ tembiologin där man gör matema­

Sahlgrenska Cancer Center ska samla och samordna cancerforskning för att göra den starkare. Professor Göran Stenman är föreståndare för det nya centret, och tror att den nya forskningsmiljön ska kunna bedriva så bra cancerforskning som det någonsin är möjligt.

GUSPEGELN

| nr 2 2011

33

Att identifiera cancerstamceller, karaktärisera dem och ta fram läkemedel som dödar dem är mycket angeläget. tiska beräkningar av komplexa bio­ logiska system, är ett viktigt område för framtidens cancerforskning och därför har Sahlgrenska Cancer Center rekryterat en systembiolog som arbetar med bland annat dessa frågeställningar i samarbete med de olika forskargrupperna.

Vid Sahlgrenska Cancer Center

förenas grundforskning och klinisk forskning, eller ”bench-to-bedside” som Göran Stenman säger. Med det menar han alltifrån den ex­ perimentella forskning som sker vid labbänken i cancercentret till patientstudier vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Det finns ett stort värde för de kliniska forskarna att få tillgång till basal grundforskning. För dem som i stället sysslar med grundforskning, tillsynes en bit ifrån praktisk til�­ lämpning, kan det vara tillfredsstäl­ lande att se att ansträngningarna vid labbänken faktiskt har potential att i slutänden få stor nytta för patienterna, säger han.

Ett forskningsområde som Göran Stenman nämner som både mycket intressant och aktuellt är målstyrd biologisk behandling.

– Sådan behandling blockerar olika biologiska processer selektivt, till skillnad från cytostatika som dödar alla typer av celler, tumör­ celler såväl som friska. Det finns redan sådana selektiva läkemedel.

Angiogeneshämmare är ett exempel.

De är medel som hämmar kärlny­ bildningen och på det sättet stryper närings- och syretillförseln till tumören. Vi vill utveckla nya läke­ medel som selektivt stänger av vissa viktiga signalvägar. I en tumörcell får kärnan hela tiden information att cellen inte ska sluta dela sig, att

34

GUSPEGELN

| nr 2 2011

den inte ska dö och inte specialisera sig. Här gäller det att först hitta målproteinerna och sedan utveckla nya terapier för att stänga av dessa motorvägar för tumörutveckling, säger Göran Stenman.

Ett annat internationellt sett mycket hett område inom cancer­ forskning är cancerstamceller, och det är också ett av områdena Göran Stenman vill stärka vid Sahlgrenska Cancer Center.

ta fram läkemedel som dödar dem är mycket angeläget.

Parallellt med bildandet av Sahlgrenska Cancer Center gick Göteborgs universitet tillsammans med Lunds universitet in med en ansökan om pengar från regeringen till 20 strategiska forskningsområ­ den, varav ett var cancer. Projektet heter BioCARE och handlar om identifiering av biomarkörer för diagnostik, behandlingsutvärdering och cancerterapi – och ansökan beviljades.

– Vi har lång tradition av samar­ bete med Lunds universitet inom cancerområdet och vi kompletterar varandra väl. I Göteborg är den kli­ niska forskningen starkare medan forskningen i Lund är bredare. I Lund finns helt enkelt fler cancer­ forskare. Vi tror att vi gemensamt ska kunna stärka cancerforskning­ en genom synergieffekter.

Som ett resultat av att staten beviljade ansökan beslöt Göteborgs universitets rektor Pam Fredman att göra cancer till ett strategiskt forskningsområde för Göteborgs universitet. I och med det beslutade hon dessutom om att skjuta till ytterligare medel till forskningen.

Den göteborgska delen av BioCARE och Sahlgrenska Cancer Center har beviljats 30 miljoner kronor att använda på fem år.

Cancer blev nyligen ett strategiskt forskningsområde vid Göteborgs universitet.

Det betyder att cancerforskningen får större anslag.

– Vanliga tumörceller mognar ut i varierande utsträckning. Cancer­ stamceller däremot är omogna och primitiva och förser hela tiden tumören med nya celler. De är väl­ digt svåra att ta död på vid cancer­ behandling och de är orsaken till att en cancer ofta kommer tillbaka trots att man tror att man fått bort den. Att identifiera dessa cancer­ stamceller, karaktärisera dem och

Inflyttningen till cancercen­ tret började i november 2010, med forskargrupper från institutionerna för biomedicin, kliniska veten­ skaper och medicin. Under våren har en grupp från avdelningen för infektionsmedicin flyttat in, och till hösten kommer två strategiskt viktiga forskare som bland annat arbetar med bröst- och tjocktarms­ cancer. När alla väl är på plats kom­ mer cirka 150 forskare vara helt eller delvis associerade till centret.

Då hoppas Göran Stenman att cen­ tret ska ha den kritiska massa som behövs för att vara riktigt konkur­ renskraftigt i ett internationellt perspektiv. 

Ärftlighet bakom alkoholkickar

F

orskare har länge känt till att personer som har en familjemedlem med alkoholproblem löper en ökad risk för att själv börja missbruka alkohol, men har inte vetat varför. En del av svaret får vi i en ny studie från Sahlgrenska akademin. Den visar att personer med en nära anhörig som är alkoholist reagerar mer positivt på alkohol än andra.

Studien publiceras i tidsskriften Alcohol: Clinical & Experimental Research och är den första som har undersökt en större grupp av personer som har en nära anhörig med alkoholproblem av typ I. Tidigare forskning på området har baserats på ett snävare underlag, till exempel bara söner till fäder som är alkoholister.

Det finns två typer av alkoholism, typ I och typ II. Typ I där alkoholmissbruk till stor del beror på geners interaktion med miljöns, exempelvis umgänge eller livshändelser och typ II, där det finns en stor genetisk risk, oberoende av miljö, för att ett alkoholberoende ska utvecklas – Studien är unik på det sättet att vi har studerat hur barn till alkoholister med typ I upplever effekterna av alkohol jämfört med kontrollgruppen som bestod av personer som inte hade något missbruk av alkohol i sin familj. Gruppen av barn till typ I alkoholisterna är friska i övrigt utan psykiska problem och har själva inga alkoholproblem, säger Anna Söderpalm-Gordh, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Forskarna gav 51 deltagare, 34 män och 17

kvinnor, slumpmässigt alkohol eller placebo i form av juice i måttliga mängder.

29 av dessa ingick i kontrollgruppen och 22 deltagare ingick i gruppen med en familjemedlem av typ I-alkoholism. Båda grupperna fick sedan själv rapportera om hur effekten av alkoholen påverkades efter att de druckit alkohol. Forskarna fann att deltagare med en familjemedlem av typ I-alkoholism rapporterade mer positiva/stimulativa effekter efter att druckit alkohol, jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Dessa individer ville även ha mer alkohol att dricka i jämförelse med den gruppen utan ärftlighet. Detta ger stöd för att även barn till typ I alkoholister får ärva en slags positiv upplevelse av att ha druckit alkohol.

– Dessa resultat visar att några av oss är mer känsliga för alkoholens belönande effekter, det vill säga reagerar starkare och mer positivt på alkohol än andra. Detta kan i sin tur leda till ökad konsumtion och större risk för alkoholmissbruk. Fynden tyder även på att barn till alkoholister av typ I, som tidigare ansågs ha mindre ärftlig benägenhet att bli beroende av alkohol, kan vara i riskzonen att utveckla alkoholism, säger Anna Söderpalm-Gordh.

Hon tycker att resultaten är viktiga att uppmärksamma, särskilt mot bakgrund av att ungefär 40 procent av den svenska befolkningen har en nära anhörig med alkoholproblem.

– Var medveten om din reaktion av alkohol. Om du märker att du upplever alkoholen som mer positiv än dina vänner gör, försök att sakta ner eller att inte dricka mer än de andra.

Foto: Johan Wingborg

GUSPEGELN

| nr 2 2011

35

Posttidning B Avsändare: Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg

Alumnporträtt

Eva Hild Konstnär/Skulptör/Keramiker Utbildning på Högskolan för design och konsthantverk, HDK: Keramikkonst Examen 1998 Ditt examensarbete från HDK blev väldigt uppmärksammat. Påverkade det dig och dina möjligheter till uppdrag och utställningar på något sätt?

– Absolut! Uppmärksamhet föder mer uppmärksamhet. Det var starten på yrkeslivet. Jag blev erbjuden att ställa ut, och via utställningarna såldes mina verk till museer och institutioner. I början är det självklart viktigt att synas för att överhuvudtaget finnas med på kartan. Jag har också varit aktiv när det gäller att skicka ut bilder och presentera mitt arbete i olika sammanhang.

Vad gjorde du, direkt efter att du slutat på HDK? – Jag och min man köpte hus med ateljé utanför Borås. Renoverade. Ställde ut examensarbetet tillsammans med de andra x-keramikerna runt om i Sverige.

Skickade ut bilder och tackade ja till de flesta erbjudanden om utställningar. Födde andra barnet. Jobbade mycket i ateljén; gick vidare utifrån temat i examensarbetet och utvecklade mina tunna, organiska, skulpturala former. Ett och ett halvt år senare hade jag min första separatutställning i Stockholm.

Foto: Anna Sigge

Vad gör du idag?

– Fortsätter mitt utvecklingsarbete i ateljén. Jag ser det som en långsam process, där jag undersöker och sakta förändrar mina former utifrån min livssituation. Form follows life skulle jag vilja uttrycka det. Jag ställer ut någon eller några gånger per år, alltifrån New York och Sydkorea till Umeå.

Hur hamnade du där?

Jag utbildade mig först till sjukgymnast och funderade på att läsa vidare inom medicin, men hamnade på en kvällskurs i lera, och senare kroki, och kände att det var ju DETTA som jag ville göra! Jag var väldigt motiverad och målinriktad och kastade mig in i utbildningen med stora ambitioner och en känsla av att äntligen ha hamnat rätt.

Sedan har jag fått kämpa för att hitta fram till ett eget uttryck.

Ditt starkaste minne från HDK? – Jag träffade min man där, matlaget, kaffe­rasterna, gipskurser och rakubränningar. Men framförallt hur HDK förändrades under min tid: från smutsen, dammet och överfyllda lokaler när jag började, ut till Göta­verken under ett år och sedan tillbaka in i det nyrenoverade och ordnade. Precis som de olika platserna hade olika karaktär, så var det olika lärarteam i olika perioder vilket också påverkade utbildningen jättemycket. I efterhand ser jag det som väldigt positivt. Så egentligen är det mångfalden jag minns mest!

Hade du någon slags strategi, redan under din studietid, för att påverka din framtida karriär?

– Nej, inte mer än att jobba mycket, prova mycket. Med lust och vånda som bränsle drev jag mig själv framåt. Jag skaffade mig en bank av prover, erfarenheter och utkast, och det har jag haft mycket nytta av.

Om du skulle ge ett råd till en HDK-student idag – vad skulle det vara?

– Använd verkstäderna, experimentera mycket, passa på att fördjupa dig prova allt, även det banala. Var inte rädd!

Läs mer om Eva Hild http://evahild.com Läs om fler alumner: www.gu.se/samverkan/alumn/Alumnportratt/