Page 1

F o r s k n i n g s m ag a s i n f r å n G ö t e b o r g s u n i v e r s i t e t | N r 1 2 0 1 1

GUSPEGELN Snart kommer en grön revolution,

säger Petter Rönnborg, doktor i ekonomi

Alkohol svår fråga för vården Städernas klimat beroende av parker


Innehåll

4 11 27

4

Klimatet i en stad nära dig

20

Årsringar ger klimatforskare nycklar

8

Egen el till alla!

27

Befriande kontakt med högre makter

11 16

Missbruk och manlighet

30

Brännvinet gav staden vatten

Hemskickade pengar ger vardagshjälp

GUspegeln är Göteborgs universitets externa magasin, gjord för att i första hand sprida information utanför universitetet. Tidningen kommer ut två gånger per termin, i april, juni, oktober och december. Den som önskar kan prenumerera kostnadsfritt. Kontakta redaktören.

2

Redaktör: Carina Elmäng, tel 031-786 35 77, carina.elmang@gu.se Ansvarig utgivare: Madelene Fryklind, madelene.fryklind@gu.se Grafisk formgivning, layout: Anders Eurén Omslagsfoto: Johan Wingborg Upplaga: 11 0 00 ex ISSN 1653-3941 Tryck: Geson Adress: Göteborgs universitet, Informationsenheten, Box 100, 405 30 Göteborg Webbplats: www.gu-spegeln.gu.se GUSPEGELN | nr 1 2011

Reg.nr: 3750M


Redaktören har ordet

Värme och kyla

20 30

17

Få nyheter har tagits emot med sådan glädje som den om att alkohol skulle vara bra för hjärtat. De som önskade fick en ny ursäkt att dricka, och kvällstidningarna har kunna köra flera löpsedlar i ämnet. Alkoholforskaren Fredrik Spak påpekar att om alkohol skulle registreras som ett läkemedel, skulle FASS blir dubbelt så tjock av att rada upp alla allvarliga biverkningar. Få fenomen är så svåra att få en balanserad diskussion kring som vårt bruk av alkohol. 90 procent av oss i Sverige vill ha kvar bruket, men inte missbruket, och var gränsen mellan det ena och det andra går vill vi inte alltid veta eller se. Sahlgrenska akademins Fredrik Spak tillhör en grupp forskare vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa. Sedan länge forskar och utbildar han om alkoholskador, och håller just nu på med en beställd utredning om hur krogarnas sena öppettider påverkar alkoholkonsumtion och våldsbrott. En fråga som politikerna i Göteborg är oense om. I en intervju i detta nummer av GUspegeln berättar han mer om missbruk och riskbruk. Hur den globala uppvärmningen påverkar oss i städerna, och hur vi kan läsa trädens årsringar för att få information bakåt i tiden, lär vi oss mer om. Och om det kan bli som i ekonomiforskaren Petter Rönnborgs positiva framtidsvision så producerar vi, var och en, vår egen el i framtiden, och behöver inte vara rädda för jordbävningsdrabbade kärnkraftverk. Från värme till kyla kommer många flyktingar från Kap Verdeöarna till ett kallare Europa, både när det gäller klimat och mänskligt mottagande. Lisa Åkesson från Global Studies åker till Kap Verde med jämna mellanrum och studerar hur det går för dem som lämnar och för dem som stannar kvar.

Trevlig läsning. Carina Elmäng redaktör

Fotografer detta uppslag: Johan Wingborg, Carina Elmäng, Lisa Åkesson och Innovatums bildarkiv.

GUSPEGELN

| nr 1 2011

3


Klimat Text Mattias Hagberg Foto Johan Wingborg

Klimatet i en stad nära dig Klimatet är frågan för dagen och det handlar för det mesta om stora globala förändringar. Forskaren Sofia Thorsson studerar klimatet på lokal nivå, hur byggnader, material och parker påverkar temperaturen i staden. tt varmare klimat innebär att vintrarna blir mildare, somrarna varmare och att extrema väderhändelser, som värmeböljor, blir vanligare. Men den globala medeltemperaturen är en sak, den faktiska temperaturförändringen lokalt en annan. – Det lokala klimatet, och ännu hellre mikroklimatet, kan skilja sig rätt mycket från den stora trenden. Särskilt städer är sårbara för värmeböljor på grund av variationer i det lokala klimatet och på grund av dålig luftkvalité. Det säger Sofia Thorsson, docent i naturgeografi vid Göteborgs universitet, som sedan många år tillbaka jobbar i flera tvärvetenskapliga projekt kring lokala klimatvariationer. Framför allt studerar hon hur klimatet varierar inom städer och hur det varierar mellan städer och landsbygd. – Det som framför allt intresserar mig är hur byggnader och stadspla-

4

GUSPEGELN

| nr 1 2011

nering påverkar det lokala klimatet. Vad har stadens täthet, byggnadsmaterial och antalet grönområden för betydelse för klimatet? Det är ett välkänt faktum att många städer är något varmare än landet runt städerna. En generell temperaturökning med några grader kan i tätbebyggda städer innebära långt mycket mer. – Medeltemperaturen i Europa kommer att öka med mellan två till sex grader inom den närmsta hundra åren. Det blir kännbart för många stadsinvånare med fler och krafti-

Kraftiga värmeböljor, särskilt i städer, drar med sig ökad sjukdom och fler dödsfall.

gare värmeböljor. I stora städer kan luften vara tio grader varmare än på den omkringliggande landsbygden. Så kännedom om hur mikroklimat fungerar kan få stor betydelse, säger hon och fortsätter: – Därmed blir det oerhört viktigt hur vi designar våra städer. En noggrann planering utifrån kunskap om lokala klimat kan ha stor betydelse för framtidens komfort. – Och, påpekar hon, det här handlar om mer än komfort. Kraftiga värmeböljor, särskilt i städer, drar med sig ökad sjukdom och fler dödsfall. En ökning på fyra grader väntas medföra fem procent fler värmerelaterade dödsfall i Stockholmsområdet under sommaren, som exempel. För att skapa ett bra stadsklimat lyfter Sofia Thorsson framför allt fram vegetationen. Parker och andra grönområden, men även enstaka träd och buskar, har stor betydelse för ett behagligt klimat. Grönska ger skugga, skyddar mot vind och regn, dämpar buller, ökar trivseln och ger


Under sommaren räcker en höjning på fyra grader i Stockholmsområdet för att öka värmerelaterade dödsfall med fem procent, enligt Sofia Thorsson som forskar om stadens klimat. Parker och grönområden har stor betydelse för ett behagligt klimat.


Klimat

Förtätning av städerna kan vara ett dilemma. Samtidigt som pendlingen minskar kan förtätningen bidra till ett försämrat stadsklimat, enligt Sofia Thorsson, docent i naturgeografi.

Luftkonditioneringen släpper ut värme för att skapa kyla. Nedkylningen gör staden ännu varmare utrymme åt rekreation. – Det finns undersökningar från Paris som visar att gamla och sjuka som bodde nära grönområden inte drabbades av lika många dödsfall som de som bodde långt från grönområden under den svåra värmeböljan för några år sedan. Dessutom, säger hon, kan ett förbättrat stadsklimat minska behovet av luftkonditionering, framför allt i städer söder ut där man lägger mycket energi på att kyla bostäder och kontor. – Blir det varmare kan man tänka sig att vi här uppe i norr också kommer att använda mer energi till luftkonditionering och det är inte bra när vi behöver spara på energi. Kan vi skapa ett bra komfortklimat i staden på andra sätt är det självklart bra. Som exempel på hur illa det kan gå tar hon Tokyo. – Där använder man väldigt

6

GUSPEGELN

| nr 1 2011

mycket luftkonditionering när det är varmt. Problemet är bara att luftkonditioneringen släpper ut värme för att skapa kyla. Därmed bidrar nedkylningen till att göra staden ännu varmare, och därmed måste man kyla än mer och så vidare. Det skapas med andra ord en ond spiral. Förutom vegetationen lyfter Sofia Thorsson fram sådana saker som avstånden mellan husen, materialen som husen byggs av, färgsättning och riktningen på fasaderna som viktiga saker att tänka på när man planerar nya stadsdelar eller funderar på att förtäta. – Förtätning är ju ordet för dagen. Alla vill bygga mer i centrala lägen. Bland annat för att utnyttja attraktiva tomter men också för att minska behovet av transporter. Här har vi ett dilemma. Förtätningen bidrar till minskad energikonsumtion eftersom resandet minskar men kan samtidigt bidra till ett försämrat stadsklimat.

För svenska förhållanden kompliceras bilden än mer av det faktum att vi har ett så varierande klimat med varma somrar och kalla vintrar. – Allt detta ställer stora krav på stadsplanering och arkitektur. Förutom de forskningsprojekt som Sofia Thorsson deltar i jobbar hon just nu med en populärvetenskaplig bok om stadsklimat. Boken handlar bland annat om hur väder och vind påverkar människors beteenden och upplevelser, det vill säga klimatpsykologi. Boken skriver hon tillsammans med miljöpsykologen Igor Knez, professor vid Högskolan i Gävle. – Väder och vind har stor betydelse för hur vi mår. Som exempel blir vi gladare, mer aktiva och tycker att vår omgivning är vackrare när temperaturen ökar. Klimatet är med andra ord viktigt ur en rad olika aspekter. 


Noterat Nytt havsforskningscentrum Centrum för havsforskning i Göteborg är namnet på ett nybildat fakultetsövergripande centrum. Havsforskning är ett av Göteborgs universitets profilområden och vid centrumet ska olika discipliner samarbeta kring tvärvetenskapliga projekt. Bland annat kommer ett pardoktorandprogram att inrättas. – Det innebär att naturvetare arbetar i par med en doktorand från någon annan fakultet, exempelvis samhällsvetare, förklarar föreståndaren Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi. Vi har en stor potential inom området som vi på detta sätt förhoppningsvis kan utnyttja bättre. foto Pe ter Rödström

Jag vann! De flesta som vunnit en storvinst gör ingen större förändring av sin livsstil, visar en avhandling i sociologi av Anna Hedenus. Hennes undersökning visar att bara en minoritet av vinnarna har använt vinsten för att kunna jobba mindre. Vinnarna fortsätter oftast arbeta på samma sätt eftersom de har behov av sociala kontakter och rutiner i vardagen, och trivs med sina arbetsuppgifter. Studien bekräftar också att det finns en samhällelig norm kring att det är självklart att fortsätta arbeta. Men vinnarna upplever ändå många positiva konsekvenser av vinsten. Förutom glädje och tacksamhet, ger pengarna också en ökad känsla av trygghet, frihet och oberoende.

Genetiskt stabila alger Genom att återuppväcka 100 år gamla kiselalger i en fjord, som legat begravda i bottensediment, har forskare vid institutionen för marin ekologi visat att algerna är genetiskt stabila överlevnadskonstnärer. Kiselalger delar sig normalt en gång per dag. Det innebär att 100 år motsvarar 40 000 generationer. Det finns inte några som helst spår av genetisk påverkan på kiselalgerna, trots att det ständigt kommer in kiselalger från Kattegatt med ytvattnet. Ingen av dessa många miljoner kiselalger som har tagit sig in i fjorden, har slagit sig ner och fortsatt växa. Forskarna tror att det beror på att algerna som lever inne i fjorden är så oerhört bra anpassade till miljön. De är så många att kolonisatörer från utsidan snabbt blir utkonkurrerade.

Förstå negativa tal

At the End of the Rainbow – Postwinning life among Swedish lottery winners

Hur läraren och läroboken använder språket och olika metaforer i matematikundervisningen avgör hur elever utvecklar sin taluppfattning. Det visar en avhandling av Cecilia Kilhamn vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. – Oviljan att exempelvis acceptera negativa tal hänger samman med vår önskan att konkretisera det som är abstrakt. De negativa talen brukar förstås i termer av exempelvis skulder, hissar eller temperaturer. Men det är viktigt att ett logiskt matematiskt resonerande också används parallellt med konkretiserande modeller, säger Cecilia Kilhamn.

k Läs avhandlingen här:

k Läs avhandlingen här:

http://gupea.ub.gu.se /handle/2077/24464

http://gupea.ub.gu.se/ handle­/2077/24151

GUSPEGELN

| nr 1 2011

7


Miljö Text Björn Carlsson Foto Johan Wingborg

Egen el till alla! Allt fler tävlar om att vara klimatsmartast Snart kommer en grön revolution. Solpanelen Kurt från ett känt möbelföretag gör succé på taken, hemmen blir klimatsmarta, politiker utmanar kraftbolagens vinstiver och kommuner slåss om att vara grönast. En fullt realistisk dröm, om man ska tro Petter Rönnborg. an vänder sig om vid skrivbordet och

har tur, solljuset lyser på hustaken. – Det är bara att titta ut genom fönstret här. Vi ser ju hur många tak som helst, säger Petter Rönnborg, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Göteborg. I tanken är han redan i en inte särdeles avlägsen framtid, när solpanelerna har fått sitt genombrott. Genom fönstret på Handelshögskolans sjunde våning föreställer han sig mörka paneler på vart och vartannat tak. Och som för att visa hur vanliga och lätthanterliga de kan bli skapar han den påhittade solpanelen Kurt, lanserad av Ikea, en blivande klassiker. Väldigt många av oss blir i denna vision elprodu-

center. Man skulle kunna tala om en grön revolution i småskalighet. Även kommunala energibolag utmanar traditionell elproduktion, exempelvis kärnkraft, genom att producera förnyelsebar el. Hushållen läser i framtiden enkelt av hur mycket el

8

GUSPEGELN

| nr 1 2011

de förbrukar och hur mycket de själva skapar. När solen lyser på taken, tänker de efter hand allt mer reflexmässigt: Slå på tvätt- eller diskmaskinen för nu producerar vi en massa el. Solen kan både ge elektricitet och värme, via solceller respektive solfångare. – Vi är så vana vid att energiproduktion sker långt borta, av sig självt. Vi slår på ljuset och så lyser det, säger Petter Rönnborg. Men om elproduktion flyttar in i hemmen tror han att el kan gå från att vara en lågintressant produkt till en högintressant. Människor kan tydligt påverka sin elräkning, rent av göra en vinst på sin elproduktion, och samtidigt ta ansvar för miljön. Petter Rönnborg hade solceller på sin förra segelbåt. Han vet att panelerna fungerar, även när himlen inte är klarblå. Tekniken finns där, det handlar mer om samhällets vilja att låta den slå igenom, hävdar han. – Någon måste våga sätta ner foten och bryta ny mark.


Studier, som han refererar till, visar att solkraft kan vara konkurrenskraftig med 80 procent av den etablerade elproduktionen i södra Europa redan om tio år. För hela Europa dröjer det kanske ytterligare en lika lång tidsperiod. Är det möjligt att ställa om så att det blir 100 procent grön el i Sverige? – Absolut. Kan vi göra det på 50 år? – O, ja. Det är jag helt övertygad om. Vi kan göra jättemycket på 20 år, men för att prata om en total övergång till förnybar el är det nog mer realistiskt att se det på 50 års sikt. Och jag hoppas väldigt mycket på solkraften. Vad är det som måste hända om samhället ska bli mer hållbart, framför allt då ur energisynpunkt? – Vi måste balansera marknadskrafterna. Vi måste fylla marknadskrafterna med något mer än bara jakten på avkastning. Vi måste föra in andra dimensioner än avkastning i det marknadsekonomiska systemet. I Petter Rönnborgs vision om ett hållbart samhälle är kärnkraften avvecklad. Elen kommer huvudsakligen från vatten-, sol- och vindkraft. Politikerna tar ett större ansvar, driver på utvecklingen mot förnyelsebar energi, tillsammans med företagen. De stora kraftbolagens marknadsandelar krymper, kanske även deras vinstmarginaler. Han ser också enorma möjligheter att effektivisera energianvändningen. När elmarknaden i Sverige avreglerades i mitten på 1990-talet, satte politikerna, enligt Petter Rönnborg, för stor tilltro till marknaden. Politikerna blev alltför passiva. Det är dags för politikerna att kliva ner från läktaren och axla sitt ansvar, anser han. 2009 stack Petter Rönnborg ut hakan genom att i sin doktorsavhandling lyfta fram brister i avregleringen. Ur konsumentens perspektiv har den blivit en flopp, hävdade han. Kritiken kvarstår. – I varje fall är intentionen att stärka konsumentens ställning på elmarknaden totalt misslyckad. Det spelar ingen roll om jag byter elbolag, prisskillnaden är så försvinnande liten, säger han. Elpriserna har stigit, tvärtemot vad det var tänkt.

Ekonomiforskaren Petter Rönnborg har en positiv vision om ett hållbart samhälle, där politiker tar ett större ansvar för vår framtida miljö och vi själva klarar mer av vår egen energiförsörjning.

I avhandlingen visade han också att kraftbolagen ofta använder en retorik kring framtida investeringar där det låter som om kalkylerna är säkra. I själva verket grundar sig många investeringsbeslut på osäkra faktorer som tolkningar av politiska signaler och försök att blicka in i framtiden, hävdar han, och av kraftproducenternas vilja att behålla sin starka ställning. Petter Rönnborg är övertygad om att en omställning till hållbar el och viktiga energieffektiviseringar skulle

GUSPEGELN

| nr 1 2011

9


Miljö I min vision om ett hållbart samhälle är kärnkraften avvecklad. försenas avsevärt om kraftbolagen bygger nya kärnkraftverk. – Att ersätta de befintliga reaktorerna med nya stänger ute alternativa teknologier för en väldigt lång tid. Det tror jag att vi kan vara ganska säkra på. Då riskeras exempelvis solpanelen Kurt, säger han. Petter Rönnborg har varit kärnkraftsmotståndare så länge han kan minnas. Han bar en gul mössa med loggan ”Atomkraft? Nej Tack” i samband med folkomröstningen 1980. Då gick han i fyran. Idag är han inte längre lika orolig för en kärnkraftsolycka. Hans oro gäller snarare smutsig brytning av uran och vad som ska hända med det uttjänta kärnbränslet. Han frågar retoriskt: – Hur säkerställer vi att informationen om vad vi stoppar ner i marken överlever till kommande generationer i hundratusen år? Avregleringen av elmarknaden är genomförd.

Han tror inte att det går att vrida klockan tillbaka. Och avregleringen är inte alls bara av ondo, påpekar han. Numera har vi fått ett pris på el som speglar resursåtgången. Om elen är dyr påskyndar det effektiviseringar, resonerar Petter Rönnborg. Men att låta enbart marknadens logik styra en så viktig del av samhället som energiförsörjningen kan leda utvecklingen fel, menar han.

Osäkerheten är stor. Vad vet vi till exempel om framtidens värderingar?

– El är inte vilken produkt som helst. Elen är grunden för hela det moderna samhället. Han drar en parallell till järnvägen. – Vi ser att marknadsmodellen som sådan inte alltid levererar de lösningar som utlovas. Det är inte alltid guld och gröna skogar bara för att vi avreglerar och släpper in konkurrens. Petter Rönnborg uppmanar till försiktighet och ödmjukhet, när det ska avregleras och göras kalkyler om framtiden. Osäkerheten är stor. Vad vet vi till exempel om framtidens värderingar? Han försöker besvara sin egen fråga, när han säger: – Vad kommer framtidens generationer att säga om vår enorma konsumtion av en så värdefull resurs som olja som vi har eldat upp på 100–150 år? Man kan tänka sig att de kommer att vara lite kritiska mot detta. Petter Rönnborg anser att politikerna bör stödja produktion av förnyelsebar energi. Det kan handla om ekonomiskt stöd, eller andra typer av styrmedel. Inga nya sätt att producera el, vare sig det har handlat om vatten- eller kärnkraft, har tillkommit utan statliga stöd av olika slag, påpekar han. Inom EU finns ett enormt behov av investeringar i elproduktion de kommande 20 åren. Enligt de EUprognoser som Petter Rönnborg har läst handlar det om i storleksordningen 1 000 miljarder euro. Investeringarna krävs för klara ett förmodat ökat elbehov, för att ersätta gamla anläggningar och för att växla över till produktion av grön el. Som en röd tråd genom Petter Rönnborgs vision om ett hållbart samhälle löper tron på småskalighet och behovet av att balansera särintressen. I det goda samhället, eller den goda staden, måste människor inkluderas, inte stängas ute, resonerar han och kommer fram till att om ett samhälle ska vara hållbart måste även sociala frågor lyftas in, inte bara miljö och ekonomi. Tankarna är också centrala i den förstudie som han och andra forskare, tillsammans med företrädare för företag och offentliga organ, för närvarande arbetar med som en del i forskningsprojektet Mistra Urban Futures. Projektets övergripande tema är hållbar stadsutveckling. Ämnet är stort, det berör många ämnesområden. – Vi gör ett försök att tackla frågor som människan har brottats med sedan Aristoteles, konstaterar Petter Rönnborg. 

10

GUSPEGELN

| nr 1 2011


Alkohol

Noterat

Text Carina Elmäng Foto Johan Wingborg

Missbruk, riskbruk och manlighet Alkohol är en av de verkligt stora orsakerna till sjukdom idag. Vi har ett allvarligt riskbruk, men vårdpersonal och politiker har svårt att tackla alkoholfrågorna. et finns en väldigt positiv syn på alkohol från många människors sida och cirka 90 procent av svenskarna är alkohol­användare. Universitetets forskare i medicin och psykologi försöker sprida mer kunskap om alkoholmissbruk, en komplicerad fråga både i vården och bland allmänheten. Fredrik Spak är en av de forskare från Sahlgrenska akademin som utvärderar insatser som gjorts i Västra Götalandsregionen mot alkoholproblem. – Sjukvården ska ha en hälsofrämjande profil, men det är inte lätt att jobba med alkoholfrågan i den här regionen, och säkert inte i andra regioner heller, säger han. Frågan är svår om vi jämför med arbete med andra levnadsvanor. Personalen har sämre beredskap, vi vet inte varför riktigt. Regeringen har bestämt att vi ska ha hälsofrämjande sjukhus, och det gäller även alkoholbruk. En orsak till svårigheten är att alkoholkapitlet omges av ett problem: man tänker sig in i avancerade riskbeteenden,

har en bild av hur svår alkoholism ser ut, och kan inte identifiera sig med den. – I en undersökning vi gjort såg vi att folk insåg att det innebar stora risker – men de tyckte inte att det gällde dem själva. Många nya data visar att det som vi kallar intensivkonsumtion är förenat med sociala och psykiska problem utan att det ses som missbruk. Hela tiden finns en blandning mellan normal konsumtion, som inte är ett problem, och riskkonsumtion. Fredrik Spak skiljer på två olika beroendetermer som kan skiljas åt: kroppsligt beroende, respektive psykiskt beroende. Självmedicinering, som kan leda till psykiskt beroende, har ökat under de senaste åren. – Självmedicinering brukar inte vara ett av de främsta skälen att dricka. Men om folk dricker av den orsaken kan det vara ett riktigt stort problem. Ensamdrickande är också ett problem, ett riskbruk. Starkast koppling till stora problem är att dricka ensam för att utjämna sitt humör och dämpa sin ångest.

GUSPEGELN

| nr 1 2011

11


Alkohol

Alkoholkonsumtionen i Sverige har förändrat sin karaktär på senare år; vi dricker mer vin och mer öl, men mindre sprit. Framför allt har alkoholkonsumtion i samband med måltider ökat här, men problemen har inte ökat i samma utsträckning som konsumtionen. – Den huvudsakliga drickökningen skedde till och med 1970-talet – sedan dess har det inte skett så mycket.

der – förutom i muslimska länder. Alkohol­industrin är mycket aktiv med sin marknadsföring vilket gör att konsum­tionen ökar. – Det är väldigt mycket pengar inblandade i detta. De har ju så stora resurser. Folkhälsoresurserna är blygsamma i jämförelse, säger Fredrik Spak. Ett annat problem är alkohol som en del av genusbilden, idén att ”en

Konsumtionstrenderna för vin- och ölländerna bland de tidigare femton EU-länderna och för Sverige.

Framför allt under 1990-talet sjönk alkoholkonsumtionen, för att sedan öka något igen i samband med EUanslutningen. Men för närvarande är konsumtionen stabil. I samband med Sveriges EU-inträde förutspådde alkoholforskarna att skadorna skulle öka. – Vi hade lite fel. Det blev visserligen en kraftigt ökad konsumtion, men inte generellt ökat antal skador, säger Fredrik Spak. Sämre folkhälsa på grund av alkohol är ett stigande problem i hela världen. Europa har högst konsumtion och mest alkoholproblem, men det ökar nu även i utvecklingslän-

12

GUSPEGELN

| nr 1 2011

man bör kunna dricka”. Det tillhör vår norm att en man dricker. – Det finns så starkt i vår kultur, som en del i hur man ser på sin egen identitet, i sin grupp och i sitt kön. Och det är bland männen de stora alkoholproblemen finns. – Vi ser en viss tendens till utjämning mellan könen, men förhållandevis lite. Vi har lika många alkoholkonsumenter bland män som bland kvinnor, men det är stor skillnad på mängden alkohol. Den skillnaden som finns idag kom också redan på 1970-talet, sedan har inte mycket hänt. Fredrik Spak tycker inte att så mycket fokus ska läggas på de så kal�lade ”bag-in-box”-kvinnorna som

dricker mer för att vinet är tillgängligare och mängden svårare att hålla koll på. – Fokusera på männen. Det är de som ställer till de stora problemen och är våldsbenägna. Vi får inte ta lätt på det. Alkohol är inblandat i omkring 50 procent av allt våld och 30 procent av det sexualiserade våldet i hemmet. Rattfylleriet har visserligen ökat hos kvinnor, från 9,5 procent till 11 procent under 2000-talet, men det är fortfarande männen som står för nära 90 procent av fallen. – Under samma tid har antalet rattfyllerier ökat med 67 procent och det innebär att antalet fall ökade med ­­ 1 000 för kvinnorna, men hela 6 000 för män. Varför ska man då fokusera just på ökningen bland kvinnor? Han påpekar att vi i Sverige annars har god kännedom och respekt för punktnykterhet, det vill säga nolltolerans vid exempelvis graviditet och kring bilkörning. – Det verkar som det stora problemet är mer en fråga om att folk dricker en större mängd på kvällen och inte låter bilen stå dagen efter. En särskilt viktig grupp att nå för att minska rattfylleriet är män mellan 18 och 24 år. Vi behöver öka arbetet med dem inom sjukvård och socialtjänst. Satsningar kommer från staten från och med nästa år. Då är det viktigt att även regionen väljer att satsa. Alkoholbruk är väldigt knutet till olika sammanhang i livet. De flesta av dem som har ett väldigt riskabelt bruk i samband med studietiden minskar det naturligt när de kommer ut i arbetslivet och bildar familj. Vid skilsmässa ökar alkoholintaget, men brukar sjunka igen om man skaffar en ny partner. – Så kallat kontextbundet alkoholbruk är relativt oproblematiskt. Men för en del kan det bli ett problem även i framtiden. Den som dricker tillräckligt mycket tar en stor risk att


få ett kroppsligt beroende. Man kan faktiskt hinna utveckla ett sådant beroende på fyra veckors utlandssemester. Vissa individer har genetiska skäl

att bli beroende. Ju mer det dricks desto fler faller dit. – Men det är ett mycket komplext multigenetiskt arv. Man kan inte säga rakt av att alkoholism är ärftligt, säger Fredrik Spak. Graden av ärftlighet varierar mellan olika undergrupper. Av dem som får alkoholproblem och tar sig ur det har färre än hälften fått vård – resten har slutat själva något som verkar gälla båda könen. De flesta som slutar gör det alltså utan stöd av vården, men anhörigstöd viktigt. – Ett modernt sätt att se på hur vi ska lösa dessa problem är att öka såväl stödet till de anhöriga, som till den som har problem själv. Som många kanske har misstänkt är det åldersberoende hur man mår av alkohol. Unga människor får en större euforisk upplevelse. Efter

hand minskar kickeffekten och ju äldre man blir desto mer upplevs alkoholen som sövande och man kan inte längre få samma kickeffekter. – Men det är dels genetiskt varierande och dels finns en förväntanseffekt som är beroende av det sociala sammanhanget. En inlärd effekt.

forskning. Folkhälsofrågor är beroende av vad vi kan göra på ett tidigt stadium. Alkoholen kommer på andra/tredje plats som sjukdomsorsak i samhället. Den är en större ohälsofaktor än andra hälsorisker, det är ett mycket sort problem.

En paradox är de senaste årens forskning som visar att en liten När enkätundersökningar görs mängd alkohol har en skyddande har det funnits en misstanke att folk effekt. som dricker för mycket förnekar – Många personer jag träffar, inte detta, men forskarna anser inte att minst läkare, talar ofta om detta. det spelar så stor roll. Fredrik Spak Men de ser då problemet ur en tror det har lättat under senare defelaktig synvinkel. För den som dör, cennier, att de som svarar är ärligare får bröstcancer eller blir misshandoch att det har blivit lättare att söka lad av en full person har inte den hjälp för alkoholproblem. minsta nytta av att någon annan – Vissa unga personer överrapperson har en skyddande effekt. Det porterar till och med problem har vi är obegripligt för mig att folk inte upptäckt när vi gör befolkningsstuinser detta! De skulle bara försöka få dier, jämfört med äldre. De yngre har alkohol registrerat som en förebyginte insett hur livet ser ut, säger han. gande medicin och då behöva lista alla tänkbara biverkningar. FASS Forskargruppen vid avdelningen skulle bli dubbelt så lång. för samhällsmedicin och folkhälsa hjälper till med kunskapsbildningen – Vi vill ju samtidigt ha alkoholen kontinuerligt. kvar! Det är väldigt viktigt att vi – Vi behöver mer resurser för kommer vidare i folkhälsoarbetet.

GUSPEGELN

| nr 1 2011

13


Alkohol

Fakta | Alkoholberoende Med alkoholberoende menas enligt ICD-10 (Världshälsoorganisationens diagnostiska system) en grupp av fysiologiska, beteendemässiga och kognitiva fenomen där alkoholen får en högre prioritet för individen än andra beteenden som tidigare haft större betydelse. Under det senaste året ska minst tre av följande sex kriterier ha uppfyllts: • starkt behov, ”sug” eller tvång att dricka alkohol • svårigheter att kontrollera alkohol konsumtionen • toleransökning • abstinenssymtom • tilltagande ointresse av andra saker på grund av alkohol • fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador Gräns för måttligt drickande Övre gräns för måttligt regelbundet drickande, enligt de svenska alkohol­ forskare som står bakom skriften: För män: Antingen 14 glas vin per vecka, eller motsvarande mängd alkohol i form av öl eller sprit För kvinnor: 9 glas vin per vecka (Glasen benämns ofta standardglas och innehåll 12 gr etanol) Gränsen bygger på epidemiologiska studier som visar på låga risker för skador under dessa nivåer. Lätt till måttlig alkoholkonsumtion kan alltså definieras som två standardglas per dag av öl, vin eller sprit för män, eller lite drygt ett standardglas per dag för kvinnor. Dessa gränser stämmer överens med de gränser som rekommenderas av brittiska läkarsällskapet och den amerikanska federala myndigheten på alkoholområdet. Fakta ur skriften: Alkohol och hälsa från Statens folkhälsoinstitut, www.fhi.se

14

GUSPEGELN

| nr 1 2011


Vi måste få en ordentligt preventiv­ aktivitet kring alkohol. Och få accepterat i en vidare krets att det verkligen är viktigt. Enligt Statens folkhälsoinstitut har cirka en miljon svenskar ett riskbruk av alkohol, de har en alkoholkonsumtion som ökar risken för skador. Enligt Socialstyrelsen dör drygt 2 000 personer per år av direkt alkoholrelaterade diagnoser. Då är inte alkoholrelaterat våld, olyckor eller självmord inräknat.

Glädjande nog är det en halvering sedan 1970-talet. Folk söker numera hjälp tidigare i en missbruksutveckling enligt Fredrik Spak. Det gäller även människor i högre samhällsklasser och fler kvinnor. – Men vi måste få fler karlar att söka hjälp! Man kan minska mängden och alkohol och vara en god man ändå! I många fall till och med en bättre man. 

Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor, FMB, bildades 2004 som ett nätverk med forskare från Göteborgs universitet, Beroende­kliniken, FoU Väst, med flera, som sprider kunskap om missbruk och beroende till bland annat vårdanställda och politiker i Västra Götalandsregionen. Fredrik Spak är en av forskarna som varit med i rådet från starten.

Fakta | Effekter på hälsan Alla delar av kroppen påverkas av alkohol. Mer än 60 sjukdomar har samband med alkoholkonsumtion. Här är de viktigaste.

Matstrupen – i samband med leverskador kan man få åderbråck i nedre delen av matstrupen med livshotande blödningar som följd.

Hjärnan – alla hjärnfunktioner kan påverkas negativt av alkohol: Tänkande, känslor, omdöme, minne, aggressivitet, balansen och förmågan att samordna muskelrörelser. Dessa effekter uppträder redan vid små mängder alkohol och blir mer uttalade ju mer man dricker. I grava fall kan kroniska skador uppstå.

Magsäcken – alkohol kan ge magkatarr med smärtor och kräkningar.

Psykiska problem – alkoholkonsumtion ökar risken för en rad psykiska problem, främst depression, ångest och sömnstörningar. Hjärta och blodkärl – regelbundet alkoholdrickande kan skada hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd. Redan vid måttlig konsumtion stiger blodtrycket, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Berusningsdrickande ökar risken för oregelbunden hjärtverksamhet. Cancer – alkohol ökar risken för flera cancerformer: bröstcancer, tjocktarmscancer, mun- och svalgcancer, strup­ cancer och levercancer. Levern – redan efter några dagars alkoholdrickande kan levern bli svullen och öm. Cellerna skadas och fungerar sämre. Vid fortsatt högkonsumtion ökar risken för inflammation, skrumplever och levercancer.

Bukspottkörteln – drabbas av inflammationer, med svåra buksmärtor och försämrad förmåga att tillgodogöra sig födan, likaså risk för diabetes. Benstommen – risken för benbrott ökar. Benstommen blir skörare, vilket gör att risken för frakturer ökar. Sexuella problem – alkoholkonsumtion påverkar hormonerna, stör den sexuella funktionen och kan leda till infertilitet. Fakta från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning www.can.se

Fredrik Spak och medarbetare har gjort en litteraturgenomgång av tidiga tecken på överkonsumtion av alkohol som inom kort publiceras i Alcohol and Alcoholism. Dessa tecken är: sociala problem inom familj, äktenskap och arbete, psykiska­ problem, depression, ångest och sömn­ störningar, högt blodtryck samt olycksfall.

GUSPEGELN

| nr 1 2011

15


Text Carina Elmäng Foto Lisa Åkesson

Barnens väg till skolan, Kap Verdeöarna.

Hemskickade pengar ger vardagshjälp Ingen vet hur mycket, bara att det handlar om enormt stora pengar som migranter i Europa skickar hem till sina ursprungsländer. EU hoppas att dessa summor ska kunna användas för investeringar i fattiga hemländer. – EU vill lägga sig i vad folk gör

med sina pengar, men har inte så mycket insikter i vardagsekonomi och relationer, säger Lisa Åkesson, som är socialantropolog vid Globala studier, Göteborgs universitet. – Den forskning som EUs synsätt bygger på handlar om pengaflöden och makroekonomi. Men vad det handlar om i verkligheten är familjeekonomi och nära relationer mel16

GUSPEGELN

| nr 1 2011

lan människor, även om hushållet/ familjen inte bor tillsammans. Ekonomerna pratar om hemskickade pengar som om de vore investeringar som bör satsas i produktiv verksamhet. Som att du inte ska köpa mat för dagen, eller en tv, för pengar som skickats till dig från dina släktingar. Remitteringar kallas de pengar som migranter skickar tillbaka till hemlandet. På senare år har det väckts ett stort intresse för dessa pengar bland politiker och organisationer, både i Europa och i ursprungsländerna. Det är enormt stora summor det handlar om. Bara de som går genom officiella kanaler,

genom banker och transfereringsbolag, är tre gånger så mycket som världens utvecklingsbistånd, enligt Lisa Åkesson. Ett omtalat icke-officiellt pengasystem är Hawala-systemet som man efter 11 september försökte stänga ner. Bland annat skickas mycket pengar till Somalia genom Hawala. – Det är ett av de monetära system som inte är officiellt registrerade. De allra, allra flesta somalier skickar hem pengar till sina familjer. Pengar till vapen finns naturligtvis också i omlopp, men mest handlar det om pengar till mat och annat människor behöver för att överleva. Det finns


Vattenbärare på torget i Saô Vicente på Kap Verde öarna. Ett demokratiskt val i landet nyligen fungerade bra, men klyftan mellan Foto Bengt af Geijer stam / SC ANPIX fattiga och rika har ökat på senare år. Många kan inte vara säkra på att få mat för dagen.

ingenting som visar att remitterade pengar går till vapen, och pengar till terrorism skulle ju lika gärna kunna skickas genom Western Union, säger Lisa Åkesson. Pengar som går från en migrant till hemlandet går direkt till hushållen, inte via organisationer där de riskerar fastna i byråkratin. – En stor fördel med remitterade pengar är att summorna kan stiga snabbt vid en akut kris, och nå de som behöver dem. Det märktes till exempel vid katastrofen på Haiti nyligen. Biståndsorganisationerna hinner inte med, eftersom de inte kan vara så snabba med att ordna med säkerhet och planera hur hjälpen bäst ska nå fram. Ett stort problem, enligt Lisa Åkesson, är att transfereringsbolagen tar ut så stora avgifter på beskattade, hårt intjänande pengar. De kan ta upp till 20 procent i avgifter. – Bolagen gör enorma vinster på fattiga människor. I exempelvis Storbritannien, Spanien och Norge

har man reagerat mycket starkare på det här än i Sverige. Här finns ingen fungerande statistik och ett svagt intresse. Kanske har inte politikerna förstått hur enormt mycket pengar det rör sig om, säger Lisa Åkesson. Under de senaste 15 åren har hon haft Kap Verdeöarnas migranter som sitt specialområde och har åkt dit med något års mellanrum. Kap Verde har en stark demokrati men inga naturresurser. Under 1940-talet dog en tredjedel av befolkningen av svält. När Kap Verde blev självständigt 1975 var landet utfattigt, men sedan dess har det utvecklats relativt snabbt och har kunnat dra till sig både bistånd och investerare, och dessutom vuxit som turistnation. Stora utländska intressen investerar i turistnäringen, så turistpengarna går inte i så stor omfattning in i landets egen ekonomi. – De hade ett väl genomfört val i

landet nu i februari. Det är väldigt

roligt att det fungerade så bra. Men klyftan har ökat mellan fattiga och rika, fortfarande är det många som är så fattiga att de inte kan vara säkra på att ha mat för dagen. Landets ledning ser positivt på diasporan. Att folk som bott utomlands kommer hem med nya kunskaper och investeringar, ser de som en resurs. De kategorier som flyttar tillbaka till Kap Verde är till exempel pensionärer, som inte behöver ha så hög pension för att det ska räcka långt när de återvänder. Yngre entreprenörer försöker komma tillbaka och starta verksamheter. – Många vill flytta tillbaka, men har inte möjlighet. Det är omöjligt för dem att försörja sig där. Att komma hem utan pengar är en

total katastrof. – ”De misslyckade återvändande”, de som blivit deporterade av olika orsaker, eller haft stora problem, får det väldigt tufft, säger Lisa Åkesson. Deporterad kan man exempelvis bli som illegal invandrare, eller om

GUSPEGELN

| nr 1 2011

17


man har begått något brott. Kapverdianer har ingen flyktingstatus. Det är för att kunna arbeta, för att skaffa sig ett drägligt liv som de flyttar. De allra fattigaste har ingen som skickar pengar till dem eftersom de inte har råd att skicka någon familjemedlem utomlands. Men ju längre migrationen har hållit på från en viss plats, desto större chans har de fattigaste att få pengar och kunna ta sig ut.

Flickor som forskaren Lisa Åkesson mött i Kap Verde.

”Otacksamma” är ett ord som kap-

verdianerna använder när de talar om folk som flyttat och som inte skickar hem pengar. – Man SKA stödja och hjälpa varandra när man är en familj. Man visar ingen tacksamhet mot sin släkt om man inte skickar pengar. Vem som ska skicka hem pengar och till vilka beror på släktskap och kön. Lisa Åkesson undersöker även de mekanismerna. Enligt kapverdianernas sätt att se är det inte orättvist att några kan få pengar och andra inte. Man unnar de som kan ta sig ut, eller som återvänder rika. Men de upplever det som orättvist att de inte kan komma in i europeiska länder. – Det finns en känsla av att vara fånge i sitt land. För ungdomar som är välutbildade och inte kan ta sig någonstans är det väldigt frustrerande. De känner sig utestängda. Det upplevs väldigt starkt. Idag bor knappt tusen kapverdianer i Göteborg, många i USA, Portugal, Italien och Holland, runt hela Atlanten. Till Angola, där det finns pengar nu, har många flyttat. För närvarande har Kap Verdeöarna en halv miljon invånare, minst lika många kapverdianer bor i andra delar av världen. – En kärnkrets av kapverdianerna i Göteborg umgås mycket med varandra, andra är helt integrerade. De allra flesta studerar, jobbar och 18

GUSPEGELN

| nr 1 2011

Det finns en känsla av att vara fånge i sitt land. De känner sig utestängda från Europa. är som folk är mest. En del i andra generationen har aldrig varit i Kap Verde. Trots det känner de sig inte helt accepterade som svenskar och nästan alla kan berätta om rasistiska tillmälen. Många tycker att det fungerar bra där de är kända, men att det finns problem i anonyma sammanhang. Lisa Åkesson har varit på Kap Verdeöarna regelbundet under 15 år och sett en stor förändring till det bättre. – Att det blev just Kap Verde för min del berodde på att jag kunde tala portugisiska. Jag hade varit i Angola, men kunde inte åka tillbaka dit. Jag trivdes från början i Kap Verde. Det är oerhört lätt att vara där, det är en kosmopolitisk kultur där folk är vana vid mångfald och accepterar den på ett sätt som man inte gör i Europa och Sverige. Den cirkulära migration som EU

nu talar om handlar om att migranter ska komma till Europa. Här ska de jobba ett tag och sedan ska de utveckla sina hemländer. Det ska vara bra för EU, bra för hemlandet, och bra för migranterna själva. Även i Sverige är det något man vill se mer av. – Jag vill veta hur det skulle kunna se ut. Fungerar det verkligen? Jag ska jämföra med dem som redan håller på med detta. Människor från Kap Verde säger att man behöver jobba i minst 20 år i ett annat land för att det ska fungera. Och det gäller även de högutbildade. EU vill ge temporära uppehållstillstånd för migranter som kommer och arbetar, vilket Lisa Åkesson ser som en rätt orealistisk politik. – Om migranterna får ett temporärt uppehållstillstånd på ett par år hinner de inte tjäna in några pengar alls. EUs politik om migrationen handlar ju om migranternas eget ansvar att använda sina pengar till att bygga upp sitt hemland. Sedan kan man inte ge enskilda migranter ansvaret för utvecklingen i ett land. Fred, en fungerande infrastruktur och en administration utan korruption i hemlandet är grundläggande förutsättningar. Att lägga ansvaret på migranterna blir att blunda för politiska och ekonomiska problem. – Det är en väldigt öppen fråga om hur många migranter som kommer att kunna cirkulera fram och tillbaks på det sätt som EU föreställer sig.  I höst åker Lisa Åkesson tillbaka till Kap Verde igen för två – tre månaders fältstudier. Läs mer: Lisa Åkesson är tillsammans med Marita Eastmond redaktör för boken Globala Familjer – transnationell migration och släktskap. En bok om människor som bor i Sverige, men som har familjen utspridd över världen.


Natt i Sarajevo. Foto Igor Dugonjic

Människor kombinerar olika strategier för att i vardagen hantera det förflutna, i lokala försoningsprocesser i Bosnien Hercegovina. Haag-tribunalen både hjälper och stjälper i denna process, visar en avhandling från Göteborgs universitet. Under senare tid har det internationella samfundet i allt högre grad satsat på att inte bara få slut på krig, utan även på att bygga fred. Till exempel tribunaler och sanningskommissioner, har blivit ett allt viktigare redskap för detta återuppbyggnadsarbete. Lokala processer och internationella insatser pågår parallellt, men vi vet inte så mycket om vilken inverkan de internationella insatserna har på lokal nivå i krigsdrabbade samhällen. Antaganden om att “sanning och rättvisa leder till försoning” är populära men kunskapen i så fall hur, och på vilket sätt, är fortfarande fragmentarisk. Johanna Mannergren Selimovic närmar sig dessa frågor genom en intervjuundersökning i samhället Fo a i östra Bosnien. Under kriget 1992–1995 begicks här svåra krigsförbrytelser som ledde till uppmärksammade rättegångar vid den internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Under kriget tvingades så gott som alla bosniaker (bosniska muslimer) på flykt. Idag har en del av dem återvänt och bosniaker och bosnienserber lever sida vid sida. I sin vardag konfronteras invånarna ständigt med motsägelsefulla och konkurrerande berättel­ser – vad hände egentligen under kriget? Vem är offer och vem är förövare? Hur kan rättvisa skipas?

Avhandlingen visar att invånarna använder sig av många olika strategier för att hantera dessa frågor. Tystnad är ett exempel på en sådan strategi, en dubbelbottnad tystnad. Å ena sidan är den ett verktyg för att bemöta den andre med respekt. Å andra sidan förstärker den och hjälper till att upprätthålla gränsen mellan ”vi” som offer och ”de” som förövare. Men strategier för samexistens inkluderar olika former av vardagliga möten, till exempel på arbetsplatser och med grannar. En del personer går längre än så och förespråkar mer aktiva former av samexistens, som dock inte behöver innebära att man är överens i alla frågor. Johanna Mannergren Selimovics avhandling visar att Haag-tribunalens arbete för att skipa rättvisa till stora delar bidrar till att cementera etnonationalistiska berätt­elser. Samtidigt används tribunalen till att skapa ett fakta-arkiv för framtiden. – Haag-tribunalens arbete närmar sig sitt slut. Den har på många sätt varit avgörande för utvecklingen av transitionell rättvisa och vi kan dra viktiga lärdomar från den roll den spelar i Bosnien. Jag hoppas att min forskning kan bidra till en djupare förståelse även av andra möten mellan lokala processer och internationella insatser för sanning, rättvisa och försoning, säger hon. Avhandlingens titel: Remembering and Forgetting after­War. Narratives of truth, justice and reconciliation in a Bosnian Town Läs avhandlingen här: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/23838

GUSPEGELN

| nr 1 2011

19


Miljö Text mattias hagberg Foto Johan Wingborg

Årsringar ger klimatforskare nycklar Det är med hjälp av riktigt gamla träd som Hans Linderholm och hans forskargrupp studerar klimatets förändringar under de senaste tusen åren. Klimatforskningen är beroende av historiska data. Utan uppgifter om hur temperatur och nederbörd varierat över tid är det omöjligt att säga något klokt om dagens och morgondagens situation. Det finns noggranna och vetenskapliga mätningar som sträcker sig mellan femtio och hundrafemtio år tillbaka i tiden beroende på var i världen man befinner sig. Det var under denna tid meteorologin blev en modern vetenskap med forskare som systematiskt samlade in uppgifter om temperaturer, nederbörd, lufttryck och vind. Men hundra eller hundrafemtio år är korta perioder i ett geologiskt perspektiv. Dessutom sammanfaller perioden med människans allt intensivare utsläpp av växthusgaser, som påverkat klimatet. För den som vill få en mer tillförlitlig bild av klimatets naturliga variationer är det därför nödvändigt att

20

GUSPEGELN

| nr 1 2011

söka fakta längre bak i tiden. Det finns forskare som studerar gamla historiska källor för att ur dessa få fram uppgifter om väder och vind. Och det finns andra som studerar sedimentlager och lager av is i polarområdena för att få fram fakta. På Göteborgs universitet har man satsat på dendrokronologi, det vill säga studiet av årsringar och trädvävnader, för att lära sig mer om klimatets naturliga variation. Under ledning av professor Hans Linderholm har en forskargrupp kring dendroklimatologi byggts upp. – Vår forskning kan ge oss mer exakta uppgifter om klimatets variation under de senaste tusen åren i Europa. Dendroklimatologi ger en fantastisk möjlighet att skapa högupplöst data från många olika platser. Hans Linderholm utnyttjar det faktum att många


Att temperaturen ökat globalt behöver inte betyda att vi får samma ökning överallt. Det är viktigt at förstå vad som kommer att hända när jordens temperatur stiger, enligt professor Hans Linderholm.

Torneträskkronologin innehåller årsvis data som går 7 500 år tillbaka i tiden. träd i sin tillväxt avspeglar variationer i temperatur och nederbörd. Framför allt årsringarna säger mycket om klimatet, men även trädcellernas täthet och isotoper i varje årsring bär på information. – I Europa finns det träd som kan bli upp mot 700 år gamla och på andra platser i världen finns det träd som blir över 1 000 år. Det ger oss fantastiska möjligheter att skapa långa serier med data som är mycket tillförlitlig. I norra Europa kan man dessutom hitta döda träd som bevarats under flera hundra år vilket ger forskarna en möjlighet att komma ännu längre bakåt i tiden. I torvmossar, fjällsjöar och i torr och kylig fjällmiljö bryts träden ner extremt långsamt. – På vissa ställen kan man plocka upp trädstammar som är flera hundra eller till och med flera tusen år gamla och som nästan är helt färska. Det ger oss fantastiska möjligheter att komma ännu längre bakåt i tiden. Med den metoden har tidigare forskning lyckats skapa kronologiska serier över klimatet i norra Sverige som går flera tusen åt tillbaka. – Den så kallade Torneträskkronologin är klassisk inom vårt område. Den innehåller årsvis data som går ­ 7 500 år tillbaka i tiden, säger Hans Linderholm. Hans Linderholms forskning är främst inriktad på

variationer i det regionala klimatet. Med hjälp av till exempel undersökningar av träd på olika platser i världen kan han och andra forskare se hur klimatet varierat över tid och hur klimatet utvecklats i olika regioner. – Det riktigt intressanta är när vi kan hitta samband mellan olika regionala klimat, säger han och berättar hur högtryck över Azorerna och lågtryck över Island samvarierar så att det skapas västvindar över Nordeuropa som för in fuktig och mild luft över till exempel Sverige. De vindarna verkar i sin tur ha påverkan på klimatet i Kina och de monsunregn som är så betydelsefulla för den regionen. – Kan vi förstå mer om hur olika klimat i olika regioner hänger samman kan vi också förstå mer om vad som kan komma att hända när jordens temperatur stiger, säger han. Utifrån den kunskapen kan forskarna sedan göra simuleringar över framtidens klimat. – Temperaturökningen under de senaste decennierna är ett globalt fenomen, men det behöver inte betyda att klimatet kommer att förändras likformigt. Snarare kan vi få många olika utslag på många olika platser. Faktum är att det är väldigt svårt att förutsäga vad som kommer att ske. Här finns otroligt många återkopplingsmekanismer och tröskeleffekter att räkna med. Han konstaterar att det är mycket viktigt att förstå att forskarnas kunskap om den globala uppvärmningens effekter inte är fullständiga. Vädersystem och lokala klimat kan påverkas på en mängd olika sätt och vi kan få

GUSPEGELN

| nr 1 2011

21


Miljö

Klimatfrågan är otroligt komplex, enligt professor Hans Linderholm. Men just därför är det så spännande och viktigt med den forskningen.

oväntade och snabba förändringar. – Just därför är det extra viktigt att titta bakåt. Med hjälp av historiska data kan vi se hur klimatet uppför sig och lära oss mer om vad som skapar snabba och dramatiska omvälvningar. Under de senaste åren har klimatdiskussionen framför allt fokuserat på människans betydelse. Men det finns många andra faktorer som snabbt kan förändra situationen. – I våra historiska data ser man tydligt vilken betydelse till exempel vulkanutbrott har för temperaturen. Den aska som vulkanerna sprutar ut kan lägga sig som en film i atmosfären och reflektera solens strålning och på så sätt sänka temperaturen. Den så kallade lilla istiden som pågick från cirka 1 300 till cirka 1 900 och som egentligen var flera olika perioder av kallare och varmare klimat kan delvis ha skapats av vulkanutbrott men också av förändrad solaktivitet. – Klimatfrågan är otroligt komplex. Här finns så många olika variabler att ta hänsyn till att det nästan kan kännas oöverstigligt. Men just därför blir detta så spännande och viktigt. Klimatet, såväl det lokala som det regionala och globala, har otroligt stor betydelse för oss människor. Därför måste vi fortsätta arbeta med frågan. 

22

GUSPEGELN

| nr 1 2011

Högtryck över Azorerna och låg­ tryck över Island samvarierar s­ å att det skapas västvindar över Nord­europa.

Fakta | Lilla istiden Den lilla istiden var en period med betydande nedkylning av klimatet cirka 1300–1900. Tre särskilt kalla perioder kan urskiljas: mitten av 1300-talet, cirka 1570–1710 och cirka 1790–1880. Varmare intervaller inföll mellan dessa kalla perioder. Global sett kan det kallaste århundradet under Lilla istiden, 1600-talet, ha varit omkring 1 grad kallare än temperaturen under 1900-talet men i vissa regioner var nedkylningen betydligt större medan den var mindre i andra. I Alaska, Skandinavien och i Alperna var det 2 grader kallare än idag. Den lilla istiden medförde kalla vintrar i många delar av världen, vilket är utförligt dokumenterat i Europa och Nordamerika.


Foto: Mir anda Knox

Framtidens alkoholmedicin testas Både alkoholkonsumtion och alkoholens belönande effekter skulle kunna minskas med läkemedel som höjer glycinnivån i hjärnan. Forskare vid Sahlgrenska akademin testar nu läkemedlet på patienter. Dagens läkemedel mot alkoholberoende fungerar inte för alla och behovet av nya läkemedel är stort. Alkohol aktiverar hjärnans dopaminförande be­ lönings­system, en urgammal och viktig nervkrets som förmedlar välbefinnande vid beteenden som gynnar överlevnad, till exempel födointag eller fortplantning. När dopamin utsöndras blir de flesta upprymda och stimulerade och får en känsla av välbehag, något som för vissa är en stark drivkraft till att dricka alkohol igen. – Vid ett kroniskt alkoholintag anpassar sig nervcellerna till alkoholen och belöningssystemet byggs om, så att personen måste dricka för att kunna fungera och må normalt, säger avhandlingens författare Helga Höifödt Lidö. Hur alkohol frisätter dopamin i hjärnan har hittills varit okänt. Den forskargrupp som Helga Höifödt Lidö ingår i, har arbetat med att ta reda på alko­ holens effekter i belöningssystemet och gruppen har bland annat upptäckt att en receptor för glycin är en viktig angreppspunkt för alkohol. Detta fynd har Helga Höifödt Lidö arbetat vidare med i sin avhandling. Hennes resultat visar att

substan­ser som blockerar aminosyran glycins återupptag, glycin­återupptagshämmare, kan bli ett nytt behandlingskoncept för alkoholism och ett sådant läkemedel testas nu i en klinisk studie på alkoholister. Dessa substanser skulle också kunna förhindra utvecklingen av alkoholberoende hos dem med en riskfylld alkoholkonsumtion. – Mina avhandlingsresultat visar att två olika glycin­återupptagshämmare ger en robust och långvarig sänkning av alkoholintaget hos råttor samtidigt som alko­holens dopaminstimulerande och belönande effekter motverkas. Avhandlingen är ett exempel på hur hypotesdriven grundforskning kan generera förslag på nya behandlingsprinciper för svåra folksjukdomar. Läs hela avhandlingen här: http://hdl.handle. net/2077/23941

GUSPEGELN

| nr 1 2011

23


Livsstil påverkar livslängd mest Hur länge dina föräldrar levde påverkar inte din egen livslängd. Istället är det hur du själv lever ditt liv som avgör hur gammal du blir. Det visar forskning från Sahlgrenska akademin i Göteborg som nyligen publicerades i Journal of Internal Medicine. Det har ofta antagits att de som har föräldrar som blivit gamla också har störst chans att själva få uppleva hög ålder. – Men det stämmer inte. Vår studie visar att de ärftliga faktorerna inte spelar roll. Istället är det livsstilen som påverkar mest, säger professor emeritus Lars Wilhelmsen, som refererar undersökningen 1913 års män som ligger till grund för studien. De som inte rökte, drack måttliga mängder kaffe, hade god social standard vid 50 års ålder – mätt genom att undersöka boendekostnader – hade god arbetsförmåga vid 54 års ålder samt som hade lågt kolesterolvärde vid 50 hade störst chans att få fira sin 90-årsdag. – Detta är ny kunskap. Flera av faktorerna har tidigare visats vara friskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, men här visar vi för första gången att de är av betydelse för överlevnaden överhuvudtaget, säger Lars Wilhelmsen. Han tycker att det är betydelsefullt att forskningen nu så tydligt åskådliggör att vi inte "ärver" dödlighet i någon större utsträckning, utan att det är summan av våra egna vanor som påverkar mest. – Studien visar tydligt att flera faktorer som är avgörande för hur gamla vi blir kan vi påverka själva. Det är inte bara positivt för individen, utan också för samhället eftersom det inte kräver några stora läkemedelskostnader, säger Lars Wilhelmsen.

24

GUSPEGELN

| nr 1 2011

Foto: Benjamin Earwicker

Fakta 1913 års män 1963 påbörjades den epidemiologiska studien 1913 års män. En tredjedel av alla manliga femtioåriga göteborgare kallades till en hälsoundersökning med fokus på hjärt-kärlhälsa. Vart tionde år har sedan studien fyllts på med nya femtioåringar, samtidigt som de som redan är med i studien undersöks på nytt. Det gör att forskarna dels kan följa sjukdomsutvecklingen hos en bestämd åldersgrupp, dels att de nu till exempel kan jämföra hälsotillståndet hos femtioåringar 2003 med dem som var 50 år 1963. Ett flertal variabler har undersökts genom åren, som BMI, rökvanor, kolesterol, motionsvanor, blodtryck etc. Männen födda 1913 undersöktes när de var 50, 54, 60, 67, 75 och 80. Av de 855 män som ingick i studien från början överlevde 111, alltså 13 procent, till 90 års ålder. Materialet har under årens lopp genererat en mängd forskningsartiklar och doktorsavhandlingar. Ett intressant forskningsresultat från 2008 var när forskarna kunde visa att minskningen av antalet rökare i kombination med lägre kolesterolnivåer och lägre blodtryck mellan 1963 och 2003 kunde förklara den markanta nedgången av hjärtinfarkter som skett under dessa 40 år. Tidskrift: Journal of Internal medicine Artikelns namn: Factors associated with reaching 90 years of age: a study of men born in 1913 in Gothenburg, Sweden


Noterat Fortsatt samarbete med Svenska Akademien Under åtminstone ytterligare 50 år kommer institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet att samarbeta med Svenska Akademien kring en vidareutveckling av Svensk ordbok. Nyligen undertecknades ett avtal som också innebär att ordboken ska kunna ges ut i bokform och/eller elektronisk form minst vart tionde år. Vid varje enskilt utgivningstillfälle ska ordboken kunna ge så fullständiga uppgifter som möjligt om alla viktiga ord och uttryck i det svenska ordförrådet.

Sveriges tingshus kartlagda Sveriges cirka 350 tingshus har använts till mycket annat, förutom rättsskipning. Det har Eva Löfgren vid institutionen för kulturvård studerat. Innan staten 1970 fick ansvar för byggnaderna var det lokalsamhället som lät uppföra och bekosta husen. Dessa användes till en mängd verksamheter, bland annat som festlokal och bostadshus. Läs avhandlingen här: hdl.handle.net/2077/24091

Foto R ainer Berg

Saab påverkar staden mer Göteborg och Trollhättan drabbades hårt av krisen för fordonsindustrin. Men trollhätteborna såg mer allvarligt på situationen än göteborgarna. Det visar en ny rapport från SOM-institutet. Framför allt skiljer sig uppfattningen om följderna är för den egna kommunen: Trollhätteborna ser Saab som en viktigare ekonomisk aktör i kommunen, än göteborgarna upplever att Volvo är. Rapporten visar också att det finns betydligt större skillnader mellan olika delar av Göteborg, än mellan de olika delarna av regionen, till exempel inom områdena hälsa, nyttjandet av kultur, kvinnors upplevelse av trygghet på gator och torg samt konsekvensbedömningen av ”lag och ordning”. Skillnaderna har en tydlig koppling till om man bor i en resurssvag eller resursstark stadsdel. Rapporten Vision Västra Götaland. Den regionala dimensionen – en gemensam region? bygger på data från de regionala SOM-undersökningarna i Västra Götaland 1992–2009.

Foto: Svilen Mile v

k Läs avhandlingen här: hdl.handle.net/2077/24091

Samtal ökar läsupplevelse Strukturerade samtal om skönlitteratur kan få stor betydelse för elevers läsning. Det visar en avhandling från Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning vid Göteborgs universitet. Avhandlingen bygger på analyser av litteratursamtal i årskurserna åtta och nio. – Ett vanligt problem är att samtalen ofta utgår från lärarnas läsning av texten. Mer sällan är det elevernas egna frågor och funderingar som driver samtalet framåt, säger forskaren Michael Tengberg. Textens handling står i fokus för samta-

len. Mindre uppmärksamhet ägnas åt elevernas egen upplevelse. Samtal med olika perspektiv på texten berikar de enskilda elevernas läsupplevelse, förklarar han. – Det räcker inte att vi frågar oss vilka texter som eleverna bör läsa i skolan. Vi behöver också fundera över vilka sätt att läsa som vi vill att eleverna ska utveckla, menar forskaren Michael Tengberg. Avhandlingens titel: Samtalets möjligheter. Litteratursamtal och litteraturreception i skolan

GUSPEGELN

| nr 1 2011

25


Foto: Mat tia s Jacobsson

Noterat

Foto Valiki

Större risk för karies vid astma Nio av tio studenter har jobb 92 procent av de studenter som utexaminerades från Göte­borgs universitet under perioden hösten 2003 – våren 2007 förvärvsarbetar i dag. Fler än 80 procent är nöjda med sitt arbete. Det visar en studie som universitetet publicerar i dag. Studien visar att kontakter genom förvärvsarbete, feriearbete eller praktik underlättar. 86 procent hade fått anställning

inom ett halvår efter avslutad utbildning. 45 procent hade jobb innan de avslutat studierna. Bland dem med jobb hade mer än hälften (54 procent) stannat kvar i Göteborgsregionen. 79 procent är mycket eller ganska nöjda med grundutbildningen vid Göteborgs universitet. En lika stor andel arbetar i dag inom det område som deras utbildning var inriktad mot.

Barn och ungdomar med astma har något fler kariesskador och oftare tandköttsinflammation jämfört med jämnåriga utan astma, enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin. De små barnen med astma andades mer genom munnen, blev torra i munnen och fick därför mer söta drycker, vilket kan vara en bidragande orsak. Av ungdomar mellan 12–16 år, som hade långvarig medelsvår och svår astma, var en av tjugo kariesfria i astmagruppen, jämfört med 13 av 20 i kontrollgruppen. En faktor som kan påverka kariesutvecklingen är den något lägre salivsekretionen troligen orsakad av medicineringen.

k Läs hela avhandlingen:

http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22977

Ny utbildning om missbruk Motion bra vid IBS Patienter med IBS, irritable bowel syndrome (orolig tarm), som ökar sin fysiska aktivitet, får färre besvär och drabbas mindre ofta av förvärrade symtom jämfört med patienter som inte ökar sitt motionerande. Det visar en nyligen publicerad studie från Sahlgrenska akademin. Testgruppen fick rådet att utföra måttlig till stark fysisk aktivitet 20–30 minuter, tre till fem gångar per vecka, en lika stor grupp levde som vanligt.

26

GUSPEGELN

| nr 1 2011

Gruppen med oförändrad livsstil hade i genomsnitt en sänkning av sina besvär med fem poäng, medan den aktiva gruppen sänkte sig med 51 poäng, säger överläkare Riadh Sadik, som varit ansvarig för studien. Studien är publicerad i American journal of Gastroenterolog och har fått stor uppmärksamhet i USA och Storbritannien. Foto Arnout Van Scherpenzeel

Hösten 2011 startar en ny professionsfördjupande och forskarförberedande utbildning vid Göteborgs universitet. Utbildningen ger filosofie masterexamen i missbruks- och beroendevetenskap med inriktning mot psykologi eller socialt arbete. Programmet är ett samarbete mellan psykologiska institutionen och institutionen för socialt arbete och vänder sig till dem som vill fördjupa sin kunskap och kompetens för ett kvalificerat psykosocialt arbete inom missbruks- och beroendevården och/ eller förbereda sig för forskning inom området. Sök till utbildningen via: www.studera.nu

26


Text Eva Lundgren Foto Johan Wingborg

Befriande kontakt

Foto Johan Wat ts / Världskulturmusée t

med högre makter

På dagen går människorna i kyrkan. Men de ljumma kvällarna i Haiti är fyllda av ett rytmiskt trummande som kan få uråldriga andar att träda fram. Katolicism och voodoo har där förenats till en alldeles egen religiös blandning. e kallas för loa eller lwa, de andar inom voodoo som förmedlar kontakt mellan människan och Bondye, den skapande guden. I särskilda ritualer, med dans och musik, inte minst trummor, kan andarna ta en människa i besittning. – Andarna rider människan, förklarar Sten Källman, musiker och lärare vid Högskolan för scen och musik, som har just haitisk musik som sitt specialintresse. I vår kultur talar vi ju om att ridas av maran när vi drömmer, vilket visar att liknande idéer funnits också här. Den besatta människan skakar som om hon fått ett epileptiskt anfall och kan börja prata med en starkt förändrad röst. Den som rids av exempelvis Damballa, den livgivande snoken, rör sig dessutom slingrande som en orm. Andarna kan vara goda och ge väl-

behövliga råd, men också krävande och nyckfulla. – De är komplexa, precis som vi människor. Det finns forskare som anser att dessa ritualer utgör grunden för det som senare blev teater. Hur som helst är det en väldigt social tillställning där deltagarna medverkar med både kropp och själ. Tvärtemot vad man skulle kunna tro har de besatta människorna i Haiti varken berusat sig med alkohol eller droger. Att de kan falla i trans beror istället på att de lever i ett samhälle där den här typen av beteende vid speciella situationer uppmuntras. Det finns en kulturell ram kring människans behov av att ge sig hän som det rationella västerlandet inte har någon riktig motsvarighet till. – Att människor försöker få kontakt med högre makter är annars

en provocerande tanke för många troende, förklarar Monica Kimmel. Hon är forskare vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och disputerade för två år sedan på en avhandling om mystik. Hon påpekar att mystiska eller extatiska upplevelser är viktiga ingredienser i alla religioner. – Både religion och medicin handlar om helande och har varit två sidor av samma mynt i de flesta kulturer, även i västvärlden. Inom vissa religioner, som hinduism och buddhism, går meditationer och andra andliga övningar ut på att göra sig av med sitt världsliga jag. – Det brukar beskrivas som att man måste dö för att leva, vilket­låter konstigt, men det gäller alltså att släppa greppet om sin egen personlighet för att kunna uppgå i något större. Det handlar också om det

GUSPEGELN

| nr 1 2011

27


Starka andliga upp­ levelser kan få män­ niskor att helt förändra sitt sätt att leva som kallas för deautomatisering. Vi upplever ju vardagsverkligheten som självklar – vårt hem, vägen till jobbet, vår arbetsplats – vilket gör att vi går omkring hela dagarna utan att egentligen lägga märke till någonting. Genom andliga övningar kan man stoppa det automatiska tänkandet och lära sig se omgivningen på nytt.

Mystik handlar om att överlämna sig till något som inte går att förstå, säger Sten Källman vid Högskolan för scen och musik, med haitiskt musik som sitt specialintresse.

28

GUSPEGELN

| nr 1 2011

Mystik handlar också om att våga lämna sin vardagliga trygga värld och överlämna sig till något som kanske inte ens går att förstå. – I Haiti är därför det sociala sammanhanget viktigt, förklarar Sten Källman. De personer som blir besatta har hela tiden människor omkring sig som hjälper dem, och även tar hand om dem efter upplevelsen, som kan leda till total utmattning. Utan det sociala stödet skulle voodoo inte fungera. De erfarenheter mystiker gör kan handla om att känna gemenskap med hela världen, uppleva oerhörd frid eller, som i Haiti, bli ett med någon ande. – Det finns olika teorier om vad det här egentligen är för något, förklarar Monica Kimmel. Så kal�lade konstruktivister menar att upplevelserna hänger samman med vilket religiöst arv personen har. En sufimystiker har lärt sig se Allah medan en buddhist lärt sig uppleva Nirvana, och någon gemensam kärna mellan erfarenheterna finns inte. Så kallade universalister menar tvärtom: sufiern och buddhisten har samma upplevelse som handlar om att få kontakt med en djupt liggande medvetandenivå, gemensam för alla människor. Att de beskriver Allah respektive Nirvana beror på att de använder de begrepp som redan finns i den egna kulturen, eftersom


Foto Johan Wat ts/ Världskulturmusée t

Förutom den vanliga voodoon, finns hemliga sällskap på Haiti. Från 1791 till 1804 spelade dessa hemliga sällskap en viktig roll för slavarnas motstånd mot fransmännen. Striden fördes med både handgripliga och magiska vapen och de mest aggressiva krafterna åkallades av sällskapens präster. Det finns fortfarande hemliga sällskap. Bizango-sällskapet är ett av de viktigaste. I en nyligen aktuell utställning om voodoo och Haiti på Världskulturmuséet fanns ett trettiotal Bizango-krigare.

det inte finns några andra begrepp. Men erfarenheten går egentligen inte att beskriva – och så är det ju med många upplevelser. Bara den som själv varit berusad eller förälskad vet ju hur det känns. Trots att mystik utgör en grund

för alla trossystem är ändå de tre abrahamitiska religionerna, judendom, kristendom och islam, i huvudsak negativa till att människor har översinnliga erfarenheter. Personer som påstår sig ha upplevt gud kan till och med uppfattas som kätterska. – De här religionerna bygger ju på tron på heliga skrifter, vilket innebär att det viktiga blivit att försöka tolka och leva i enlighet med texterna, förklarar Monica Kimmel. Om människor har upplevelser som kanske inte alls stämmer med skrifterna är det alltså människorna det är fel på, inte texterna. – Samtidigt får man inte glömma att även de abrahamitiska religionerna kan förändras; svenska kyrkan är exempelvis numera väldigt öppen för olika sätt att vara på.

Starka andliga upplevelser kan få människor att helt förändra sitt sätt att leva. – Men även om upplevelsen kan vara omtumlande är det egentligen efteråt som den stora utmaningen kommer, menar Monica Kimmel. Det riktigt svåra är att hålla kvar den vision man fått och verkligen försöka bli mer närvarande, en bättre medmänniska eller vad det nu är upplevelsen fått personen att inse vikten av. En andlig upplevelse kan också

handla om att lära sig bejaka hela tillvaron, både det goda och det som gör ont. Så är det med voodoo, menar Sten Källman. – För mig har kontakten med voodoo inneburit en viktig lärdom; att kunna se och försona mig också med mina destruktiva sidor. Och så har musiken förstås inspirerat mig. Vi västerlänningar dansar och sjunger inte längre, det är synd. Verkligt befriande upplevelser tar hela kroppen i anspråk. 

Fakta Monica Kimmels avhandling heter Interpreting Mysticism. An evaluation of Steven T. Katz's argument against a common core in mysticism and mystical experience Vodou/voodoo är en folkreligion på Haiti. Man dyrkar hundratals andar, loa, ofta identifierade med katolska helgon. Under gudstjänsterna kommunicerar de med församlingen genom medier, botar sjuka och löser sociala problem. Källa: Nationalencyklopedien

GUSPEGELN

| nr 1 2011

29


Text Eva Lundgren Foto Innovatums bildarkiv

Brännvinet gav staden vatten 1855 kom en lag som gav kommunerna rätt att starta egna brännvinsbolag. Syftet var dubbelt: att få kontroll över alkoholkonsumtionen men också att få in pengar till bland annat skolor och fattigvård. Det gick bra. Kanske lite för bra. örsta hälften av 1800-talet var alkoholkonsumtionen i Sverige högre än någonsin. Orsakerna var många men bland annat berodde det på en ny metod att tillverka brännvin som introducerats i landet: potatisbränning. – Myndigheterna hade visserli-

gen ända sedan 1600-talet gjort flera försök att reglera bränningen, inte minst för att säd som borde gå till bröd istället användes till sprit. Bland annat infördes 1756 ett totalförbud mot brännvinstillverkning. Men regleringarna hade främst handlat om att få in skatter och hade aldrig fungerat särskilt väl. Under 1800-talet kom dock nya argument för att kontrollera sprittillverkningen: det var då alkoholens skadlighet började uppmärksammas och nykterhetsrörelsen uppstod. Det är Daniel Larsson som berättar. Han är universitetslektor 30

GUSPEGELN

| nr 1 2011

vid institutionen för historiska studier och har bland annat ägnat sig åt Trollhättans historia. Staden växte kraftigt under senare delen av 1800-talet med en mängd nystartade företag som krävde många nya industriarbetare. Staden fylldes också av vattenrallare som byggde slussar och kanaler. – Det finns gott om polisprotokoll som berättar om ”svineriet” på lördagskvällarna när arbetarna samlades på torget för att dricka öl och sprit. Många hamnade i slagsmål och polisen tillkallades, men vad kunde ett par konstaplar göra mot kanske ett hundratal berusade arbetare? Drängar betalades i sprit, sjömän som gått i hamn drack, och på helger och fester flödade både öl och sprit. Även på kaféerna drack man

brännvin, trots att det var förbjudet. – Det var nog inte så lätt för en servitris att säga ifrån om gästerna

fyllde sina kaffekoppar till hälften med sprit. Det gällde ju att behålla kunderna och en sup till kaffet ingick nog som en del av många människors livsstil. Även John Krönleins, stadens bryggeri, sålde öl trots att många ondgjorde sig över hanteringen. Fylleri var ett manligt problem. Polisrapporterna innehåller endast ett fåtal kvinnor. – Då handlar det om prostituerade som levde ett otroligt eländigt liv och dog unga, förklarar Daniel Larsson. För övrigt var supande något män ägnade sig åt, åtminstone på offentliga platser. Vad som skedde i hemmen är förstås svårare att komma åt. Det går heller inte att säga så mycket om alla dem som nyttjade alkohol utan att gå till överdrift. Precis som idag utgjorde ju de säkert majoriteten. Det är undantagen, de som slåss eller ställer till det på annat sätt, som vi vet något


Daniel Larsson har ägnat sig åt Trollhättans historia. Under senare delen av 1800-talet fylldes staden av vattenrallare som byggde slussar och kanaler. Många hamnade i slagsmål och fylleriet var utbrett. Drängar betalades i sprit och sjömän som gick iland drack. Kommunen kämpade för att få bukt med drickandet.

GUSPEGELN

| nr 1 2011

31


Idag kan vi förundras över hur man kunde jobba och samtidigt dricka så mycket. om eftersom det är de som hamnar i polisprotokoll eller läkarjournaler. De första nykterhetsrörelserna bildades på 1830-talet och var inspirerade av liknande föreningar i England och USA. De krävde förbud eller i varje fall kraftig begränsning av brännvinstillverkningen. – Men de allra tidigaste nykterhetsivrarna fick aldrig något riktigt folkligt stöd. Det var först mot mitten av 1800-talet som det blev uppenbart att alkoholmissbruket ledde till så mycket elände att något måste göras. 1855 kom en ny alkohollagstiftning som förbjöd husbehovsbränning. Istället skulle alkoholtillverkning och konsumtion kontrolleras av kommunala brännvinsbolag. – Bolagen bildades samtidigt

som kommunerna hade extra stort behov av pengar, förklarar Daniel Larsson. Det var nämligen då, under andra halvan av 1800-talet, som svenska städer började förses med vattenledningar och avloppssystem. Kostnaderna var enorma. Och brännerierna visade sig bli den mjölkko kommunerna behövde – mycket av de förbättringar som gjordes i städerna vid denna tid berodde på inkomster från spritkonsumtionen. Brännvinsbolagen blev så lyckosamma att mellan cirka 1860 och 1890 kom hälften eller mer av Trollhättans kommunala inkomster från sprithanteringen. Hur mycket människorna egentligen drack finns inga tillförlitliga siffror på men en försiktig bedömning är åtminstone 20 liter sprit per invånare om året. Detta medelvärde gäller hela befolkningen, det fanns alltså de som drack betydligt mycket mer än så. – Idag kan vi förundras över hur man kunde jobba och samtidigt dricka så mycket. Men vi måste komma ihåg att samhället var annorlunda för 150 år sedan och 32

GUSPEGELN

| nr 1 2011

många vardagssysslor krävde inte så stor uppmärksamhet. Det var nog allmänt accepterat att den som tittade till djuren på gården eller röjde i skogen tog sig en sup eller två.

annorlunda. Någon alkoholdebatt förekommer knappast och att köpa hem en vinbox eller några öl en vanlig vardag är inte längre så konstigt. Allt fler restauranger får utskänkningstillstånd och i och med det börjar vi börjar nog närma oss en mer kontinental syn på alkohol – vilket både är på gott och ont. 

När nykterhetsrörelsen kom igång på allvar vid slutet av 1800-talet hade den politiska och religiösa inslag. Inte minst frikyrkorna och Fakta arbetarrörelsen var engagerade, och det man erbjöd var inte bara ett Liten sprithistoria: nyktert liv. Också folkbildning, ett I början av 1600-talet hade endast hälso­samt leverne med gymnasbryggar­skrået rätt att tillverka brännvin tik och idrott samt säkert många för försäljning. Husbehovsbränningen trevliga arrangemang med sång och fick emellertid allt större omfattning, varför den 1718 förbjöds. Under Gustav musik lockade mycket folk. III:s tid upprättades särskilda kronobrän– Allt fler nykterhetsivrare blev nerier, samtidigt som lönnbränningen var invalda i kommunerna och hamomfattande. Rätten till husbehovsbrännade där på två stolar: det gällde att ning för jordbrukare återinfördes år 1800 få bukt på drickandet men samtidigt mot viss bevillningsavgift. Jordägarnas få inkomster till olika kommunala rätt till utskänkning medförde ett ökat projekt. missbruk av rusdrycker, samtidigt som Att det kunde vara svårt att välja kronans inkomster minskade. 1855 sida visar bland annat historien genomfördes en omfattande reglering om den polischef i Trollhättan som av brännvinshanteringen med kraftigt protesterade mot superiet, men skärpt beskattning. 1860 förbjöds husbehovsbränningen. Ransonering, det också vid flera tillfällen fräste åt så kallade motbokssystemet, infördes nykterhetsmännen att inte skapa missämja genom att gå för hårt fram. 1917 och avskaffades 1955. Folkomröstning om spritförbud genomfördes 1922, Så småningom började dock staten där motståndarna mot förbud vann en ta alltmer av brännvinsbolagens knapp seger. Systembolaget startade vinst som till slut inte blev en så bra 1954. affär för kommunerna. Källa: Nationalencyklopedin

Nykterhetsrörelsen fick allt fler framgångar. Motbok infördes 1917 och avskaffades inte förrän 1955. Och i den första landsomfattande folkomröstningen 1922, som just handlade om förbud mot rusdrycker, vann visserligen förbudsmotståndarna, men mycket knappt. Det var inte bara i Sverige som nykterhetsrörelsen växte sig stark: USA fick exempelvis ett rusdrycksförbud 1919. – Nykterhetsrörelsen var på det hela taget väldigt lyckosam, förklarar Daniel Larsson. Superiet gick ner rejält i Sverige och attityden till alkohol förändrades för lång tid framöver. Men idag är läget helt

Mer information: Daniel Larsson: Vid fallen. Om Trollhättebygdens historia (utkommer 2011)


S Foto B

K

Risker vägs mot

chans att överleva För varje man som tack vare PSA-screening räddas från att dö i prostatacancer kommer ytterligare fyra män att bli impotenta eller sexuellt inaktiva, och mindre än en man kommer att besväras av urininkontinens. Dessa siffror var lägre än vad forskarna trodde på förhand. Majoriteten av männen som upptäcktes via screeningen med tidig, lokaliserad prostatacancer genomgick kirurgi (radikal prostatektomi) för att bota sjukdomen. – Vi har analyserat biverkningarna av operationen utifrån hur dessa kan mätas i förhållande till den sänkta dödligheten i sjukdomen, säger Sigrid Carlsson på enheten för urologi vid Sahlgrenska akademin. Risken att påverka den sexuella förmågan är betydande. De flesta män som genomgår kirurgisk behandling för prostatacancer blir impotenta. Men om man relaterar detta till vinsten i form av sänkt dödlighet så framstår inte biverkningarna så stora som ibland hävdats, åtminstone inte om man ser till befolkningen i stort. På individnivå kan dock enskilda män lida mycket, konstaterar Sigrid Carlsson. Förra året publicerade ett forskarlag från Sahlgrenska akademin resultaten av en stor, randomiserad studie om screening efter prostatacancer, i den ansedda tidskriften Lancet Oncology. Studien ingår som ett av fem delarbeten i forskaren Sigrid Carlssons avhandling. I studien följdes under 14 år 10 000 män i Göte­ borg, i åldrarna 50–64 år, som lottats till regelbunden provtagning med blodprovet PSA, så kallad screening, vartannat år. Ytterligare 10 000 män som lottats till kontroller utan sådan screening följdes också. Slutsatsen var att regelbunden provtagning med blodprovet PSA nästan halverade dödligheten i prostatacancer. Dock var screeningen förenad med en viss risk för överdiagnostik. I Sigrid Carlssons avhandling sågs även en ten-

dens att män i screeninggruppen som opererades för prostatacancer i lägre grad drabbades av impotens, jämfört med dem som opererades i kontrollgruppen. Den visade också att få män upplever att screening med PSA-prover och vävnadsprovtagning från prostatan är mycket ångestfyllt. Dessutom var allvarliga, livshotande, komplikationer av screeningprocedurerna och prostataoperationerna mycket ovanliga. Avhandlingen tydliggör fördelarna och nackdelarna med PSA-screening men enligt forskarna är tiden ännu inte mogen att rekommendera allmän screening. Dessutom pågår fortfarande screeningstudien i Göteborg. Frågan om masstestningens vara eller inte vara beror främst på att testningen kan ha negativa konsekvenser såsom överdiagnostik, överbehandling, ångest, oro, biverkningar och risker. Vi vet heller inte om vi idag har resurser att införa screening, om det är hälsoekonomiskt. Det är ett politiskt beslut och en fråga om prioriteringar inom vården. Det fler behövs fler studier, med längre uppföljningstid, hälsoekonomiska beräkningar och studier kring kostnadseffektivitet i kombination med mätningar av patienternas livskvalitet, säger Sigrid Carlsson.

FAKTA PROSTATACANCER Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos svenska män. Varje år får cirka 9 000 män diagnosen och 2 500 män dör i sjukdomen, ofta efter en lång och plågsam sjukdomstid. Det är den vanligaste dödsorsaken i cancer hos svenska män. PSA-screening letar endast efter prostatacancer och inte efter godartad prostataförstoring. Avhandlingens titel: Prostate Cancer Screening with PSA - A Study of Potential Negative Consequences Här kan du läsa hela avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21922

GUSPEGELN

| nr 1 2011

33


Text Björn Carlsson Foto Carina Elmäng

Foto Chriki

Vart femte barn i Sverige

överviktigt

En ny studie visar att vart femte barn i Sverige har övervikt och att det finns ett samband mellan låg utbildningsnivå i området och övervikt hos barnet. Forskare från Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet har gjort den första nationella studien om förekomst av övervikt och fetma hos skolbarn. Studien publiceras i nätversionen av tidskriften Obesity Reviews och genomfördes som en del i ett europeiskt samarbete; The WHO European Child Obesity Surveillance Initiative där 14 länder i Europa ingår. – Det har tidigare saknats nationella data om förekomst av övervikt och fetma hos barn i Sverige men även internationellt. Detta är den första nationella kartläggningen av förekomst av övervikt och fetma hos skolbarn som genomförts i Sverige, säger Agneta Sjöberg, forskare på enheten för folkhälsoepidemiologi vid Sahlgrenska akademin. Data samlades in i 94 slumpvist utvalda skolor från norr till söder i Sverige. I studien ingick 4 600 barn i åldern 7–9 år. – Vi har nu fått ett nationellt mått på förekomst av övervikt och fetma hos skolbarn i första och andra klass i Sverige. Det var 17 procent av barnen som hade övervikt inklusive fetma och 3 procent som hade fetma, konstaterar Agneta Sjöberg. Forskarna har också studerat skillnader i förekomst av övervikt och fetma mellan barn som bor i storstadsområden och barn som bor i mindre orter samt på landet. Det är tidigare känt att övervikt och fetma är vanligare hos barn i områden med låg socioekonomi

34

GUSPEGELN

| nr 1 2011

jämfört med områden där stor del av befolkningen har hög socioekonomi. – Det förklaras av att det bor fler högutbildade i storstadsområdena än i mindre orter och på landet. Vi fann att den skillnad som finns med högre förekomst av övervikt och fetma till stor del hänger samman med utbildningsnivån generellt i området där barnen bor, säger Agneta Sjöberg. Övervikt och fetma i barndomen följer ofta barnet till vuxenlivet och innebär ökad risk för ohälsa i framtiden. Enligt forskarna är det därför viktigt att identifiera grupper i befolkningen där risken är som störst och som därmed behöver hälsofrämjande insatser. Tidigare studier har pekat på ett behov av hälsofrämjande arbete framförallt i områden i storstäder där en stor andel av befolkningen har låg socioekonomisk status. – Utifrån vårt resultat anser vi att det skulle vara meningsfullt att arbeta hälsofrämjande och preventivt även i mindre kommuner och glesare befolkade områden, säger Agneta Sjöberg. Tidskrift: Obesity Reviews Artikelns titel: Overweight and obesity in a re-

presentative sample of schoolchildren - exploring the urban-rural gradient in Sweden Författare: Agneta Sjöberg , Lotta Moraeus, Agneta Yngve, Eric Poortvliet , Usama Al-Ansari och Lauren Lissner Läs hela artikeln här: http://onlinelibrary.wiley.com/ Sök på agneta sjoberg


Universitetskontakter – en bra affär GÖTEBORG FÖR ENTREPRENÖRER Med jämna mellanrum bjuder vi in en spännande person med entreprenöranda, som berättar om sin livsresa och sina bästa knep för att lyckas. Välkommen på nästa frukost den 12 maj. Där får du möta modedesignern och entreprenören Josefine Lassbo som pratar om en modebransch i stark förändring och om konsten att vända en motgång till en framgång. Anmälan och mer information: www.connectvast.se/frukost

Frukostmötena samarrangeras av Göteborgs universitet, Chalmers Tekniska Högskola och CONNECT Väst i syfte att sammanföra näringsliv och akademi.

GUSPEGELN

| nr 1 2011

35


Posttidning B

Ett urval EvEnEmang På Högskolan för scen ocH musik Våren 2011

OrKEStEr: Berg och mahler

Lördag 2 april kl 15.00, Artisten Swedish National Orchestra Academy och studenter från musikerutbildningen. Dirigent: Olaf Henzold. Solist: Erika Tordéus - sopran. Musik av Alban Berg och Gustav Mahler. Entré: 20:–

Självspelande!

Måndag 4 april kl 19.00, Artisten Ny musik för Disklavier, ett modernt självspelande piano som kan fjärrstyras via MIDI från datorer. Vilda interaktiva experiment, eller stilla framföranden av förkomponerade stycken. Studenterna har fria händer och pianot, helt ensamt, står i centrum. Entré: 20:–

SvErIgEPrEmIÄr: Pornografi

Tisdag 3 maj kl 19.00, Artisten En pjäs av Simon Stephens. Terror. Bomber. 7 juli 2005. London. Den stora staden. 52 döda. Finns det inga gränser för vad människor kan göra? Slutproduktion med skådespelarstudenterna. Regi: Moqi Simon Trolin. Spelperiod: 3/5 - 31/5, (genrep 2/5, fri entré). Entré: 20:–

vÅrKOnSErt: I full blom!

Tisdag 10 maj kl 19.00, Artisten Friska virvlande melodier och varmt strålande klanger möter i årets vårkonsert. På temat samlas musiker, sångare och skådespelare, och möts i en färggrann kväll där världsmusik, klassiskt, jazz, vokalt och instrumentalt slår rot i vårljuset. Konferencier: Harald Nilsson. Entré: 100/60:–

Didact-festivalen

Tisdag 17 till torsdag 19 maj, Artisten Välkommen till en festival i dagarna tre med musik, föreställningar och jamsessions. Studenter från lärarutbildningen inriktning musik årskurs 3 och deras vänner. Fri entré, ingen förbokning

DISPutatIOn: Elisabeth Belgrano

Onsdag 1 juni, Artisten Elisabeth Belgrano är doktorand inom ämnet scenisk gestaltning. Hennes avhandling har titeln ”Röstens vägar genom klagan och vansinne”. Fri entré, ingen förbokning BIljEttEr: biljett@hsm.gu.se, www.hsm.gu.se, 031-786 4001 mån–fre 12–13 BESöKSaDrESS: Artisten, Fågelsången 1

- Och DEt fInnS mycKEt mEr!

.se

.gu m s h . www

Foto: Johan Wingborg

Avsändare: Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg

GU Spegeln 1-2011  

Forskningsmagasin från Göteborgs universitet, nummer 1-2011.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you