Text Anita Fors Foto Ulrik Hjort Lassen & Anita Fors
Tänkandet utvecklar hantverket
Ulrik Hjort Lassen är byggnadssnickaren som inte ville jobba med gips och mineraler. Tack vare sin känsla för trä hittade han bygghantverksprogrammet i Mariestad, som är en del av Göteborgs universitet. Nu har han tagit det praktiska hantverket vidare in i den akademiska världen. Ulrik Hjort Lassen är sannolikt världens första hantverksdoktorand. Visst har det forskats om hantverk förut, men inte i själva det praktiska utförandet. Forskningsområdet är så nytt att han måste definiera begreppen när han ska akademisera hantverket. – Man måste hålla koll på två världar samtidigt, både hantverkarnas och akademikernas. Det har varit tufft, men jag har hittat ett sätt som funkar för mig och nu känns det väldigt kul. Fast egentligen gör jag det som hantverkare själva alltid har gjort, utvecklat sitt hantverk, det är bara det att jag tagit med mig den praktiska kunskapen in i den akademiska världen, säger Ulrik Hjort Lassen som ännu brottas med att kombinera de bägge världarna. Reflektion leder vidare: – Jag har ett väldigt behov av att jobba praktiskt och det är viktigt för mig att ha respekt bland andra hantverkare. Samtidigt tröttnar jag på att bara arbeta praktiskt. Det är tänkandet och reflekterandet som gör att man kommer vidare. Ulrik Hjort Lassen är född och uppväxt på Fyn i Danmark. Han utbildade sig till snickare och startade sedan eget för att få jobba med det han gillade mest: att få restaurera
är ett samlingsnamn på konstruktioner och byggnader där stommen, den bärande konstruktionen, består av sammanfogat fyrkantigt eller runt timmer. En byggteknik som har använts i till exempel korsvirkeshus eller stavkyrkor. En Ulrik Hjort Lassen är hantverksdoktorand med helt annan byggstolpverkskonstruktion som specialitet. teknik än den som gamla byggnader. Det arbetet ledde används för timrade hus, som förr vidare till Sverige, till institutionen var vanligt i Sverige. för kulturvård och till Hantverksla– I början var det timring och timboratoriet vid Göteborgs universitet. merhus som fascinerade mig. Men Här har han blivit kvar. med tiden upptäckte jag stolpver– I Sverige är behovet av hantkets möjligheter. När man timrar verksforskning stort. I Danmark, är man mer bunden till en enda Tyskland och Frankrike finns konstruktionsform. Stolpverk ger så hantverket kvar i utbildningssysmånga fler möjligheter att utveckla temet i mycket större utsträckning formerna. än i Sverige. Här måste hantverket återupprättas för att kunna föras Sågverkens möjligheter vidare. I dag finns ingen som har – I Skåne finns exempel på byggnadirekt kompetens för att restaurera der i stolpverk från 1700-talet. Men stolpverkskonstruktioner eller på 1800-talet formligen explodebygga nytt för att bevara traditionen. rade byggnadsstilen, då sågverksindustrin gav större möjligheter att bygga stort, snabbt och effektivt Stolpverket är skelettet med stolpverkskonstruktioner. I sin forskning fokuserar han på Som en del i sin forskning har stolpverkskonstruktioner. Stolpverk GUSPEGELN
GUspegeln_3-10x.indd 23
| nr 3 2010
23
2010-10-04 09.53