Page 1

F O R S K N I N G S M AG A S I N F R Å N G Ö T E B O R G S U N I V E R S I T E T | N R 3 2 0 1 0

GUSPEGELN

nya fingerleder minskar handikapp

säger professor christer Sollerman

hÄnDernaS kUnSkaP FÖrS vIDare I MarIeStaD nOBeLPrIStaGaren vILL hJÄLPa FLer GUspegeln_3-10x.indd 1

2010-10-04 09.51


Innehåll

4

12 28

4

Nobelpristagaren har mer viktigt att göra

8

Handhygien är allt

12

Teckenspråk ett viktigt modersmål

16

Trasiga fingrar lagas med nya delar

19

Komplicerad rätt till egen jord

23

Tänkandet utvecklar hantverket

28

Kunskap i händerna, ögonen och huvudet

32

En nationell resurs för hantverk

GUspegeln är Göteborgs universitets externa magasin, gjord för att i första hand sprida information utanför universitetet. Tidningen kommer ut två gånger per termin, i april, juni, oktober och december. Den som önskar kan prenumerera kostnadsfritt. Kontakta redaktören.

2

REDAKTÖR: Carina Elmäng, tel 031-786 35 77, carina.elmang@gu.se ANSVARIG UTGIVARE: Madelene Fryklind, madelene.fryklind@gu.se GRAFISK FORMGIVNING, LAYOUT: Anders Eurén OMSLAGSFOTO: Johan Wingborg UPPLAGA: 10 500 ex ISSN 1653-3941 TRYCK: Geson ADRESS: Göteborgs universitet, Informationsenheten, Box 100, 405 30 Göteborg WEBBPLATS: www.gu-spegeln.gu.se GUSPEGELN | nr 3 2010

GUspegeln_3-10x.indd 2

Reg.nr: 3750M

2010-10-04 09.51


8

redaktÖren Har ordet

Tema händer Min FarFar var snickare och född 1899. Han hade mycket kunskap i sina händer. När min pappa skulle renovera vårt gamla ärvda torp, tog han farfar till hjälp i de allra viktigaste finjusteringarna. Jag kan se framför mig när farfar slog i små kilar på exakt rätt ställen för att fönstren skulle sitta perfekt. Han var gammal då, och tog sin kunskap med sig när han dog.

Jag tänkte på farfar när jag besökte Dacapo, Göteborgs universitets hantverksutbildningar i Mariestad. Där försöker forskarna dokumentera hantverkskunskap. En del av både kunskapen och verktygen är borta för alltid, men somligt kan återskapas och skrivas ner för framtida generationer. I Mariestad lär sig studenterna göra kakelugnar, rörspisar, murar och stolpverk. De lär sig materialen och hantverket. Det är inte minst viktigt att kunna vid varsam renovering av historiska byggnader. Stora medicinska upptäckter är inte allt när det gäller vår hälsa. Kunskapen om handhygienens betydelse var ett enormt framsteg på sin tid, men vi får aldrig slarva med den kunskapen, utan föra Florence Nightingales arv vidare. Våra händer kan också ge oss vårt modersmål, vilket vår forskare Kerstin Watson Falkman berättar mer om i en artikel om teckenspråk.

32

Och, utanför det här numrets tema, presenterar vi vår Nobelpristagare Arvid Carlsson, som vi är så stolta över. Det är bara att hoppas att man själv är så nyfiken, aktiv och optimistisk fortfarande när man närmar sig 90 år. Trevlig läsning. Carina Elmäng redaktör

Fotografer detta uppslag: Johan Wingborg, Carina Elmäng och Mary Evans

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 3

| nr 3 2010

3

2010-10-04 09.52


Text Eva Lundgren Foto Johan Wingborg

Nobelpristagaren har mer viktigt att göra

Vi lever alltför inrutade liv. Hjärnan behöver slappna av ibland, få drömma och grubbla. Det är då de riktigt kreativa idéerna kommer. Så säger Arvid Carlsson. Trots att han fyllt 87 år och har sextio års forskargärning bakom sig har han inte slutat vara barnsligt nyfiken. Kanske är han till och med ett nytt rön på spåren som kan bli lika epokgörande som hans tidigare upptäckt av dopamin, det som gav honom Nobelpriset år 2000. Just nu är det Huntingtons sjuk-

dom som intresserar Arvid Carlsson. En alldeles ny studie, gjord på 437 patienter, visar att de ofrivilliga rörelser som är typiska för sjukdomen minskade betydligt efter behandling med substansen ACR 16. – Huntingtons sjukdom, eller­ danssjuka som man sade förr, har ett sorgligt förlopp, förklarar Arvid Carlsson. Barn till sjuka föräldrar löper 50 procents risk att själva drabbas. Sjukdomen påverkar motoriken, ger depressioner och psykoser och så småningom också demens. Även om processen under vissa perioder kan stanna upp befinner sig patienten ändå i en ständig utförsbacke som så småningom leder till döden.

Balans i hjärnan

Precis som Arvid Carlssons tidigare medicin mot Parkinsons sjukdom, L-dopa, påverkar ACR 16 signalsubstansen dopamin i hjärnan. Men 4

GUspegeln_3-10x.indd 4

GUSPEGELN

det nya preparatet har förmåga att stabilisera dopaminnivån på ett mycket bättre sätt än de läkemedel som finns idag, som ofta påverkar systemet för kraftigt. Dopamin har betydelse för en lång rad av hjärnans sjukdomar, exempelvis schizofreni, psykoser och koncentrationssvårigheter. Även alkohol- och drogmissbruk liksom bristande kognitiva förmågor vid åldrande hänger samman med dopaminbalansen i hjärnan. Om Arvid Carlssons nya upptäckt kan användas inom alla dessa områden innebär det ett väldigt stort kliv framåt för forskningen.

Lätt att se reaktion

Eftersom preparatet har så stor potential kan det synas märkligt att Arvid Carlsson för tillfället främst intresserar sig för just Huntingtons sjukdom. Den är sällsynt med bara cirka 700–1 000 drabbade i Sverige. – Skälet är inte bara att det förstås

Nobelpristagaren Arvid Carlsson forskar fortfarande. Nu är det Huntingtons sjukdom han studerar.

| nr 3 2010

2010-10-04 09.52


GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 5

| nr 3 2010

5

2010-10-04 09.52


Arvid Carlsson tycker det är viktigt att kunskapen om hjärnan hela tiden ökar, för att nya typer av ­läkemedel ska kunna tas fram.

är angeläget att hjälpa svårt lidande människor. Det beror också på att effekterna av medicineringen är lätta att avläsa hos Huntingtonpatienter, eftersom de i regel inte tar så många andra läkemedel samtidigt. I likhet med många andra preparat mot sällsynta sjukdomar har ACR16 blivit godkänt som en så kallad orphan drug vilket innebär fördelen att det kan gå igenom myndigheternas granskning lite snabbare. Även om Huntington är en ovanlig sjukdom påminner symtomen, med ökad stelhet och ofrivilliga rörelser, mycket om Parkinson, som vi ju också vill få fram bättre behandlingar mot.

Hålla sjukdomen i schack

Den förhoppning Arvid Carlsson hyser är att läkarna som redan nu med hjälp av ett DNA-test kan identifiera bärare av Huntingtons sjukdom, i framtiden ska kunna sätta in medicin så fort symtomen börjat visa sig. Därmed kommer de 6

GUspegeln_3-10x.indd 6

GUSPEGELN

»Det är viktigt att vi hela tiden ökar våra kunskaper om hur hjärnan fungerar.«

A. Carlsson Research AB. Det ska utveckla en nygammal substans, OSU 6162. Den substansen testade Arvid Carlsson och hans medarbetare redan i början av 1990-talet på Huntingtonpatienter med gott resultat. Tillsammans med sin dotter Maria Carlsson, forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och en grupp skickliga och entusiastiska Göteborgs-neurologer, har han lämnat in och fått godkänd en ansökan om att få testa preparatet på patienter med Huntingtons och Parkinsons sjukdomar samt patienter med hjärntrötthet efter stroke och skalltrauma.

kanske att kunna hindra den celldöd som sjukdomen orsakar – ACR 16 ska verka som en sorts bromsmedicin. Sjukdomen botas inte men kan hållas i schack så att allvarliga symtom aldrig bryter ut. Om detta fungerar får vi en väldigt tydlig demonstration av en process som vi tror finns också hos andra sjukdomar, som schizofreni och olika demenssjukdomar. Forskning inte allt Det företag som utvecklar ACR 16 – Det är viktigt att vi hela tiden ökar heter Neurosearch. Förhoppningen våra kunskaper om hur hjärnan är att ett läkemedel med namnet fungerar, exempelvis hur signalHuntextil ska kunna registreras substanserna spelar mot varandra, redan 2011. betonar Arvid Carlsson. Det är på För ett par år sedan startade det sättet vi kan ta fram till nya typer Arvid Carlsson också ett nytt företag, av läkemedel som kan verka utan att

| nr 3 2010

2010-10-04 09.52


»Vi måste lära oss respektera hjärnans enorma repertoar av olika tillstånd.« sätta viktiga funktioner ur spel. Det är också betydelsefullt att vara optimist för att kunna arbeta målinriktat. Men optimism är inte detsamma som önsketänkande. Arvid Carlsson är exempelvis väldigt skeptisk till den forskning som på senare år gjort sensation genom att påstå att nervceller kan nybildas även i den vuxna hjärnan. Bevisen är skrala, menar han. – Ett skäl till att vi har minnen från tidig ålder är att vi har kvar samma nervceller. Kunde de nybildas borde det påverka minnesfunktionen. Vi är helt enkelt inte några salamandrar. Ändå betonar Arvid Carlsson vikten av att forskare är ödmjuka. Det är mycket vi ännu inte vet och forskning är heller inte lösningen på allt. – Tvärtom. Att så många fler lever och är friska långt upp i åren idag än för hundra år sedan beror inte främst på medicinska framsteg. Det handlar istället om tillräckligt med bra mat, bättre bostäder och noggrannare hygien. Och även framtidens hälsa kommer att avgöras av omgivningsfaktorer, inte minst av vilket samhälle vi har och hur vi umgås.

Medicinering svårt

Det är inte heller alltid lätt att avgöra vilken behandling som är bäst. Nya mediciner har inneburit ett radikalt mycket bättre liv för människor med exempelvis schizofreni. Men det behöver inte innebära att medicinering alltid är det bästa eller enda alternativet. – Problemet med andra behandlingsmetoder, som psykoanalys och kognitiv beteendeterapi, är att resultaten ofta är svåra att objektivt verifiera. Man kan ju inte göra dub-

belblindtest när det gäller samtalsterapi. Men tyvärr finns det nog patienter som avfärdas med några piller men som egentligen skulle behöva något helt annat – medan det å andra sidan finns olyckliga och lågfungerande personer som inte är direkt sjuka men som ändå skulle må bra av medicinering.

Ta vara på erfarenhet

En grupp människor som nog ibland får mer vård och omsorg än de egentligen mår bra av, är de äldre. – Ingenting är så bra för hälsan som att känna att livet är meningsfullt och att varje dag innebär något nytt. Det är en misshushållning med resurser att pensionera individer med bibehållen vitalitet och kognitiv förmåga och som vill fortsätta

»Ingenting är så bra för hälsan som att känna att livet är meningsfullt och att varje dag innebär något nytt. « arbeta. Det finns förstås de som har tunga jobb, arbeten som egentligen inte borde få finnas, som inte orkar fortsätta långt upp i åren. Men samhället borde vara organiserat så att äldres erfarenhet kan komma till nytta, till glädje för alla parter.

Noga med hälsan

Själv arbetar Arvid Carlsson på så som han alltid gjort. Sin barnliga nyfikenhet har han behållit. Möjligen är han numera till och med mer effektiv eftersom han på ett tidigt stadium lärt sig känna igen ett blindspår. Han är också noga med att äta sunt och ta dagliga promenader med sin fru för att hålla igång. – Men min balans har blivit sämre. Förr kunde jag hoppa på stenarna när jag skulle ut och bada i havet vid sommarstället i Onsala. Det kan jag inte längre. Ibland går han upp mitt i natten och skriver ner några tankar som kommit i det speciella, avslappnade

läge hjärnan befinner sig i när man nästan sover. – Vi måste lära oss respektera hjärnans enorma repertoar av olika tillstånd. När det verkligen gäller kan vi fokusera på bara en enda sak. Men vi kan också drömma oss bort och låta associationerna flöda fritt. Den som lever ett alltför inrutat liv gör inte sig själv rättvisa. Bara den som vågar låta hjärnan komma till ro kan verkligen uppleva vår värld i all dess väldiga storhet. Det finns något märkligt, kanske gudomligt, i allting, inte bara i det levande utan också i döda ting. Jag inte religiös, men kanske något av en panteist, ungefär som Hjalmar Gullberg beskriver i sin dikt Förklädd gud.

Fakta | Arvid carlsson Arvid Carlsson fick Nobelpris i medicin år 2000 för sina upptäckter rörande signalöverföring i nervsystemet. I början av 1950-talet visade han att dopamin är en signalsubstans i hjärnan, inte enbart en kemisk föregångare till noradrenalin som man dittills hade trott. Han fann också att brist på dopamin i hjärnan kunde ge upphov till stela och tröga muskelrörelser, något som liknade symtomen vid Parkinsons sjukdom. Dessa störningar kunde upphävas med hjälp av L-dopa, som i hjärnan omvandlas till dopamin. På 1960-talet intresserade sig Arvid Carlsson för klorpromazin och andra läkemedel som hade gynnsam effekt vid schizofreni. Han kunde visa att preparaten blockerar nervcellers receptorer för dopamin. Arvid Carlssons forskning har också haft betydelse för de antidepressiva medlen, där han särskilt har medverkat vid tillkomsten av den kategori som verkar genom att selektivt påverka signalsubstansen serotonin. Tillsammans med dottern Lena Carlsson har Arvid Carlsson gett ut den populärvetenskapliga boken Hjärnans budbärare (1988, reviderad upplaga 2001).

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 7

| nr 3 2010

7

2010-10-04 09.52


Text Mattias Hagberg Foto Göran Olofsson och Mary Evans/IBL Bildbyrå

Handhygien är allt

Medicinska framsteg handlar ofta om moderna och avancerade läkemedel och om nya och komplicerade kirurgiska ingrepp. Men det kan lika gärna handla om det allra mest basala – som handhygien.

8

GUspegeln_3-10x.indd 8

GUSPEGELN

| nr 3 2010

2010-10-04 09.53


arje år drabbas hundratals svenskar av den så kallade sjukhussjukan, ofta med svåra komplikationer som följd. Begreppet är egentligen en gammal beteckning på vad som i dag brukar kallas vårdrelaterade infektioner. Det vill säga bakterieinfektioner som drabbar patienter under eller efter en sjukhusvistelse, till exempel efter en operation. Det här är ett problem som uppmärksammats flitigt under de senaste åren, särskilt som en följd av att multiresistenta bakterier, det vill säga bakterier som inte påverkas av antibiotika, fått spridning. Exakt hur många som drabbas av vårdrelaterade infektioner i Sverige är det ingen som vet, men uppskattningar pekar på att så många som tio procent av alla patienter får någon typ av infektion i samband med sjukhusvistelse.

Basala hygienrutiner

Forskning har visat att den främsta orsaken till dessa infektioner är bristande handhygien hos vårdpersonalen. – Handhygien är grunden för allt. Basala hygienrutiner är den mest effektiva metoden att förebygga uppkomsten och spridningen av infektioner. Det säger Annette Erichsen, forskare på institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Sedan 2008 jobbar hon halvtid med en avhandling om infektionshygien i samband med operationer. – Just handhygien är en väldigt enkel och billig åtgärd som ger snabba och tydliga resultat. Det handlar till exempel om att icke sterilklädd vårdpersonalen ska ”sprita” sig mellan varje moment under en operation. Men trots att det handlar om enkla åtgärder har det visat sig att just hygienrutiner kan vara svåra för personalen att följa. Annette Erichsen säger att hygien

»Basala hygienrutiner är den mest effektiva metoden att förebygga uppkomsten och spridningen av infektioner.« är ett känsligt område, fyllt av prestige. – Det kan vara mycket svårt att ändra rutiner på en avdelning eller ett sjukhus. Det sitter liksom i väggarna. Därför är det min övertygelse, och det är just det jag jobbar med i min avhandling, att handhygien handlar om kultur. Det vill säga vilken säkerhetskultur som finns bland en grupp kirurger, på en avdelning eller på ett sjukhus. Har man inte med sig de här rutinerna från början kan det vara svårt att förändra sitt beteende. Det är alltså ingen idé att ge sig på den enskilda individen, det är kulturen man måste jobba med.

Antibiotika fungerade

Dessutom, påpekar hon, har det ju alltid funnits antibiotika att ta till. Men med de multiresistenta bakterierna har allt det där förändrats. Själv har Annette Erichsen ofta deltagit under operationer som en sorts observatör för att under och efter operationen diskutera med personalen om deras rutiner. – Det brukar fungera bra. Då blir det en levande och prestigelös diskussion om hygien, istället för att det kommer påbud uppifrån om att så och så skall man göra. I en färsk studie av bråckoperationer kunde Annette Erichsen visa vilken stor skillnad några enkla förändringar i hygien hade för infektionsrisken. Bland annat genom att utföra operationen i ”ultraren luft” och med heltäckande dok på all personal halverades infektionsrisken.

Historiskt genomslag

Insikten om hygienens betydelse för patientsäkerheten fick sitt stora genomslag vid mitten av 1800-talet. Den första som uppmärksammade hygienen var den engelska sjuksköterskan Florence Nightingale. I sina skrifter propagerade hon för renlighet. Hennes käpphästar var såpa,

varmt vatten, solsken och enbart en patient i varje säng. Med dessa enkla åtgärder minskade Florence Nightingale dödligheten på St. Thomas Hospital i London från 40 procent till 2 procent. Liknande insikter låg bakom den ungerska läkaren Ignaz Semmelweiz införande av sjukhushygien på förlossningskliniken på Wiens allmänna sjukhus 1847. Han hade upptäckt att de kvinnor som förlöstes av läkare oftare drabbades av infektioner med dödlig utgång än de som förlöstes av barnmorskor. Ignaz Semmelweiz var den första som förstod att smittämnen kunde föras från en patient till en annan via personalens händer, och att läkarna bar på betydligt fler bakterier än barnmorskorna eftersom de också vårdade andra personer än nyförlösta på sjukhuset. – Vikten av handhygien är en gammal kunskap. Och alla som jobbar inom vården är väl medvetna om hur viktigt det är att tvätta och sprita händerna. Men rutiner kan brista ändå. Därför måste vi alltid ha hygienen i blickfånget. De här infektionerna är så oerhört jobbiga för dem som drabbas.

Svårt med diagnos

Hennes första vetenskapliga artikel ska nu publiceras i American Journal of Infection Control. Artikeln handlar om patienters erfarenheter av svåra och vårdrelaterade infektioner. – Jag tror att vi måste ta tillvara på patienternas berättelser och erfarenheter. De har mycket att lära oss. Under sina djupintervjuer med personer som drabbats av vårdrelaterade infektioner upptäckte Annette Erichsen att många patienter varit tvungna att söka hjälp flera gånger innan de fick rätt diagnos. – Symtomen är ofta diffusa och därför är det svårt att upptäcka

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 9

| nr 3 2010

9

2010-10-04 09.53


»Handhygien handlar om vilken säkerhetskultur som finns bland en grupp kirurger, på en avdelning eller på ett sjukhus..«

infektioner tidigt. Här behöver vi helt enkelt utveckla bättre rutiner och bättre diagnosinstrument. En tidig diagnos är oerhört viktig för en snabb och effektiv behandling, säger hon och fortsätter: – Det kan handla om väldigt enkla saker som förbättrar diagnostiken. Läkare på vårdcentraler måste få tid att lyssna på patienterna och prata med dem så att de verkligen får en förståelse av problemen. I dag är organisationerna ofta så slimmade att läkarna inte hinner prata tillräckligt länge med sina patienter. Det kanske är en typ av effektivisering som skapar problem i andra ändan.

Fakta | sJukHussJuka

Ingmar Söhrman säger att språk, identitet och politik hänger ihop. Språk har olika hög status olika tiderbevisade Inciis cumentest dis demporerit, dolorpor as I mitten av i1800-talet Florenceist Nightingale viktenqui av doloremporia handhygien. Med odi volecus aut och abori accullab ipis mi, per sumquia musapidishon exere con nias velit, såpa,mintisti varmt vatten, solsken endast en patient säng minskade drastiskt veliqui busdae adit, ut Hospital eos restotas atempor eperum as a dolorpo stiatem porumque sit, dödligheten på St. Thomas i London. opta doles saper FOTO: LLV,DÖVÖD

10

GUspegeln_3-10x.indd 10

GUSPEGELN

Gula stafylokocker är bland våra vanligaste omgivningsbakterier. De flesta barn och vuxna är periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på huden. Risken för bärarskap på huden är störst om den är skadad till exempel av eksem eller småsår. Bärarskap är också vanligare hos sjukvårdspersonal. De gula stafylokockerna är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. Inkapslade bakterier ger upphov till bölder eller varhärdar. Ett speciellt problem är sådana infektioner i vårdmiljö, till exempel sårinfektioner efter operation eller infektion av främmande material inne i kroppen, oftast proteser. Infektioner med bakterieväxt i blodet och på hjärtklaffar är mycket allvarliga och förknippade med hög dödlighet. Gula stafylokocker kan också orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och infektion i skelett och leder. Multiresistenta gula stafylokocker (MRSA) är stammar av gula stafylokocker som är resistenta mot antibiotika. Infektioner med MRSA-stammar kan göra att ovanstående sjukdomstillstånd som gula stafylokocker kan orsaka blir svåra att behandla. Historiskt sett har MRSA varit ett utpräglat vårdrelaterat problem, därav den gamla benämningen ”sjukhussjuka”. Under de senaste åren har denna bild dock förändrats och infektioner med MRSA associeras i allt högre grad med smitta ute i samhället. Källa: Smittskyddsinstitutet

| nr 3 2010

2010-10-04 09.53


Noterat Fotbollslexikon på gång Autism får genetisk förklaring Autismforskaren Christopher Gillberg från Sahlgrenska akademin har, tillsammans med medarbetare från en internationell forskargrupp, konstaterat att autism delvis kan förklaras av avvikelser i vissa gener hos personer med diagnosen. – Och först när man vet vad som faktiskt är orsaken till autism i det enskilda fallet kan behandling med medicin och diet skräddarsys, säger han. Under sommaren publicerades en artikel i den ansedda tidskriften Nature, där professor Christopher Gillberg är en av författarna som ingår i forskargruppen: Autism Genome Project. Genom en undersökning av 1 000 individer med autism och 1 300 utan autism, har forskargruppen visat att så kallade Copy Number Variants, submikropskopiska avvikelser i kromosomerna, är kraftigt överrepresenterade bland individerna med autism. – Vissa av dessa är nedärvda medan andra uppstått för första gången hos personen med autism. Flera av avvikelserna drabbar de gener som vi tidigare visat är kopplade till autism och psykisk utvecklingsstörning, säger han. Christopher Gillberg och hans medarbetare har under lång tid hävdat att autism delvis beror på ett antal helt olika genavvikelser. Var och en förekommer hos bara ett litet antal personer med autism, men tillsammans förklarar de en allt större andel av samtliga fall.

Blyga öringar vinner i längden Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att även öringar har personlig karaktär och är olika som individer. Under flera år har Bart Adriaenssens vid zoologiska institutionen utfört beteendestudier på unga öringar från vattendrag norr om Göteborg. – Mina studier visar att öringar skiljer sig åt genom att vara olika aggressiva och reagera olika på förändringar i omgivningen, säger han. Studierna visar att öringar som växt upp i en tät odlingsmiljö är blygare än fiskar som haft större utrymme. Omvänt är öringar som vuxit upp mer glesbefolkat snabbare med att hitta mat och gömma sig för rovdjur, båda beteenden som är viktiga för att överleva i naturen. – Men det är inte alltid de djärva och aggressiva fiskarna som lyckas bäst. I ett av mina experiment var det istället de blyga öringarna som hade störst tillväxt i naturen. Vilken fiskpersonlighet som fungerar bäst beror på omgivningen: i en miljö med lite skydd, till exempel ett kärl i en fiskodling, är det de stora, djärva öringarna som lyckas ta mest mat. Men i ett naturligt vattendrag där omgivningen är mer komplex klarar sig blyga individer bättre.

k Länk till avhandling: http://gupea. ub.gu.se/handle/2077/22217

foto c

GUspegeln_3-10x.indd 11

En ”lycka till-boll” är ett svenskinspirerat uttryck som betyder en halvt desperat långboll man slår upp på vinst och förlust till en ensam anfallare. ”Grästid” är en term som används för den tid en enskild spelare, till exempel en avbytare, tillbringar på fotbollsplanen, förmodligen bildad i analogi med ishockeyspråkets motsvarande ”istid”. ”Skjuta brett” sa en kommentator på VM. På svenska säger man att man skjuter utanför. Engelsmännen säger ”to shoot wide”.

k Se ett inslag från Universitets-TV här: www.hum.gu.se/aktuellt/Nyheter/ fulltext/webb-tv-fotbollsspraket-far-sitteget-lexikon.cid944668

foto Rawkus

FAKTA AUTISM Ungefär ett barn på 100 födda har autism och det är vanligare bland pojkar än hos flickor. Typiska symtom som märks tidigt (före tre års ålder) är stora svårigheter med socialt samspel och rigida, stereotypa beteenden. Autism är ett samlingsnamn för ett stort antal olika neurobiologiskt orsakade tillstånd som har samma symtombild.

Foto Bart Adriaenssens

Grästid, lycka till-boll och skjuta brett. De svenska kommentatorerna under fotbolls-VM slängde sig med många uttryck som inte alltid är helt självklara för tittarna och lyssnarna. – Fotbollsspråket förändras hela tiden, med nya ord och begrepp nästan varje dag, säger professor emeritus Sölve Ohlander vid Göteborgs universitet, som tillsammans med kollegan Gunnar Bergh håller på att ta fram ett unikt fotbollslexikon. I färdig form ska lexikonet innehålla 3 000–4 000 ord och uttryck som inte bara förklaras utan också illustreras med exempel från verkligheten. Fotbollens terminologi har av tradition en engelsk bas. – Vi tycker oss se en ny våg av anglicismer sedan 1990-talet, i takt med mediernas kraftiga expansion, bland annat på internet, säger Sölve Ohlander. Författarna hoppas att deras fotbollslexikon ska bli klart, antingen till EM om två år eller möjligen till nästa VM om fyra år. Fram till dess genomför de också en del andra vetenskapliga undersökningar av fotbollsspråket.

2010-10-04 09.53


Text Eva Lundgren Foto Johan Wingborg

ett viktigt modersmål Hur är det att leva i en värld utan ljud? Det är det närmast omöjligt för en hörande att ens föreställa sig. Men bland annat innebär det att man lever i en helt visuell miljö där all kommunikation måste ske med hjälp av händerna. 1981 erkände Sverige som första

land i världen teckenspråk som ett officiellt språk. Det låg många års kamp bakom beslutet. Tidigare trodde nämligen många forskare att teckenspråk hämmade döva barns talspråksutveckling. Istället skulle de lära sig läsa på läpparna och så mycket som möjligt anpassas till den hörande omgivningen. – Det innebar att många föräldrar och barn fick dålig kontakt. För det är svårt att läsa på läpparna, även för den som är döv, förklarar Kerstin Watson Falkman. Hon är universitetslektor vid psykologiska institutionen och forskar om barn med en annorlunda språkutveckling.

Rika språk

Bakom en negativ inställning till teckenspråk ligger ofta flera missuppfattningar, bland annat att det handlar om fattiga språk som det 12

GUspegeln_3-10x.indd 12

GUSPEGELN

inte går att uttrycka mer abstrakta eller subtila tankar på. – Men det stämmer inte alls, allting som kan sägas med talspråk kan uttryckas med tecken. Många tror också att teckenspråk är något konstruerat, som esperanto ungefär, men inte heller det är sant. Teckenspråk utvecklas naturligt bland döva och förändras med tiden, precis som alla andra språk. Döva barn jollrar och talar barnspråk med hjälp av tecken och ungdomar använder mode- eller lånord, som exempelvis ”cool”, precis som alla andra.

Inte skrivbart

Det finns också de som blir förvånade när de får veta att det inte bara finns ett enda internationellt teckenspråk utan att språken är olika i skilda länder. – Men det är ju inte konstigare än att talade språk skiljer sig åt beroende på land och kultur, förklarar Kerstin Watson Falkman. Många tror också att teckenspråk är någon sorts variant av ett lands talade språk, men med ord eller ljud utbytta mot tecken. Istället är teckenspråk alldeles egna språk som döva föräldrar för vidare till sina barn som alltså får språket som modersmål. Däremot

finns det inget bra sätt att överföra teckenspråk till skrift, och det är förstås är en nackdel.

Kollas tidigt

Alla nyfödda barn i Sverige screenas numera för hörselskador vilket innebär att nedsatt hörsel i de flesta fall upptäcks tidigt. I Sverige har också alla föräldrar och syskon till döva barn rätt att lära sig teckna. Det är mycket viktigt eftersom möjligheten för föräldrar och barn att tidigt kunna kommunicera med ett gemensamt språk är grundläggande för att barnet ska utvecklas normalt. Bland annat handlar det om att lära sig förstå sin egen roll i ett socialt sammanhang. I fyraårsåldern börjar exempelvis barn inse att andra människor kan tänka och känna annorlunda än man själv gör, vilket är ett stort utvecklingssteg. För att lära sig detta krävs väldigt mycket övning och den som inte kan utforska sin omgivning med hjälp av ett språk lika ofta som andra, exempelvis på grund av en hörselskada, riskerar att försenas i utvecklingen.

Även i korridoren

I Sverige kommer alltså döva barn i kontakt med teckenspråk redan i

| nr 3 2010

2010-10-04 09.53


Teckenspråk utvecklas och förändras naturligt. Språken är olika i olika länder.

tidig ålder. Så är det inte alltid på andra håll i världen. – I många andra länder lär sig barnen inte teckenspråk förrän de börjar skolan, vilket leder till att deras utveckling försenas rejält. I Sverige är teckenspråk undervisningsspråk i alla statliga förskolor och skolor för döva, vilket inte bara innebär att teckenspråk används på lektionerna. Personalen tecknar också när de träffas i korridoren eller tar en kopp kaffe i matsalen för att eleverna ska kunna snappa upp ord och uttryck i förbifarten, på samma sätt som hörande barn.

Räcker inte till

Allt detta är naturligtvis väldigt bra. Men Kerstin Watson Falkman menar att föräldrar till döva barn ändå borde få mer stöd. – Det är inte så lätt att både drabbas av den oro som ett funktionshindrat barn innebär och samtidigt behöva lära sig ett annorlunda, komplext språk. Och även de duktigaste föräldrar hamnar ofta på efterkälken när barnet börjar förskolan och tecknar hela dagarna. Att behöva inse att man är sämre på att prata med sitt eget barn än vad barnets lärare är skapar lätt känslor av otillräcklighet. Även om döva barn till hörande föräldrar i Sverige verkar utveckla sin sociala perspektivtagningsförmåga snabbare än motsvarande barn i många andra länder, har de ändå en försenad utveckling. Det gäller dock inte döva barn till döva föräldrar. – De omges ju av teckenspråket och utvecklas därför som barn i vilken språkmiljö som helst.

Med döva föräldrar

Och döva föräldrar tolkar sina barn på samma välvilliga sätt som hörande föräldrar som försöker urskilja ord och mening i barnets joller. En särskild grupp barn utgör de så kallade Codabarnen, Children Of Deaf Adults. Det är hörande barn till döva föräldrar, som också de har teckenspråk som modersmål. – Ett problem som kan uppstå när

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 13

| nr 3 2010

13

2010-10-04 09.53


»Med hjälp av mobilte­ lefon kan döva förstås sms:a! Det innebär helt nya möjligheter att umgås lika spontant som hörande.«

Implantat löser inte alla problem, enligt Kerstin Watson Falkman. Hon tycker att det är viktigt att alla döva barn får lära sig teckenspråk för att få ett ordentligt modersmål.

Codabarnen är lite äldre är att de får agera tolk åt sina föräldrar. Kanske måste de också skydda dem från andra människor som grund av okunskap kan vara obetänksamma och fördomsfulla. Även om Codabarn kan tycka att det är roligt att tolka är det viktigt att de inte behöver göra det i svåra situationer eller när det gäller dem själva, som exempelvis vid utvecklingssamtal i skolan.

Känner ensamhet

Kerstin Watson Falkman forskar inte bara om funktionshindrade småbarns utveckling. Hon studerar också äldre döva barn och ungdomars förmåga till social rolltagning. Men eftersom hörande och döva lever i delvis olika världar är det ibland svårt att veta hur resultaten ska tolkas. Vardagserfarenheterna är så olika. Att döva har en delvis egen kultur med andra regler än vad som är naturligt bland hörande är alltså något som forskare måste vara medvetna om. – Det är viktigt för många döva att känna tillhörighet i sin döva 14

GUspegeln_3-10x.indd 14

GUSPEGELN

kultur, påpekar Kerstin Watson Falkman, men det kan också vara ett bekymmer att tillhöra en liten grupp som lätt blir isolerad. En del döva föräldrar oroar sig för det här. De kan ju exempelvis inte avgöra hur mycket deras barn stör när det skriker på natten eller diskutera sina bekymmer med andra föräldrar vid lekplatsen. Ofta känner de sig ganska ensamma med sin ängslan.

Ljudsignaler skickas

Ny teknik kan underlätta tillvaron för hörselskadade. De flesta döva barn får idag ett cochleaimplantat inopererat i innerörat, som skickar ljudsignaler till hörselnerven. Det innebär att barnet kan använda sin hörsel och utveckla sitt tal. Men implantat passar inte alla. – Alla döva tycker inte heller att de här implantaten är bra, berättar Kerstin Watson Falkman. Många menar att barnen hamnar utanför både den hörande och döva gemenskapen eftersom de inte riktigt hör hemma någonstans. De påpekar också vikten av att även dessa barn får lära sig teckenspråk, inte minst

för att de måste ha en ordentlig grund i ett modersmål för att sedan kunna lära sig andra språk. Däremot finns ett annat tekniskt hjälpmedel som de allra flesta döva tagit till sig utan förbehåll. Trots att det inte utvecklats med särskild tanke på just hörselskadade har det ändå medfört en revolution för deras möjligheter att kommunicera. – Mobiltelefonen! Tänk själv hur svårt det måste vara för personer som inte kan höra att hålla kontakt. De kan ju inte ringa varandra, skicka brev tar tid och att hela tiden planera möten långt i förväg är inte alltid så roligt. Men med hjälp av en mobil kan döva förstås sms:a! Det innebär helt nya möjligheter att umgås lika spontant som hörande, berättar Kerstin Watson Falkman.

Fakta | teckenspråk Kerstin Watson Falkman är universitetslektor vid psykologiska institutionen och forskar om hur barn med atypisk språklig och kommunikativ utveckling (exempelvis döva barn till hörande föräldrar som inte från början kan teckenspråk och icke-talande barn med Cerebral Pares) utvecklar så kallad mentaliseringsförmåga. Det innebär att man förstår att man själv och andra människor har ett tanke- och känsloliv som också styr hur man beter sig i olika situationer. Svenska teckenspråket är det primära språket för cirka 8 000 döva och gravt hörselskadade personer. Genom beslut av riksdagen 1981 har Sverige som första land i världen officiellt erkänt teckenspråket som dövas modersmål. Svenska teckenspråkets ställning är unik internationellt sett också genom att läroplanen för specialskolan för döva och hörselskadade föreskriver teckenspråk som undervisningsspråk vid sidan av svenska språket. Det är också universitetsämne med utbildning på grundoch forskarnivå. Sedan 1990 finns vid Stockholms universitet en professur i teckenspråk. Mer information om teckenspråk finns här: SOU 2006:29, Teckenspråk och teckenspråkiga – kunskaps och forskningsöversikt

| nr 3 2010

2010-10-04 09.53


Flickor får inte hjälp Foto: Jesse Therrien

När flickor med symtom som vid autism eller adhd söker professionell hjälp inom sjukvården blir de ofta bagatelliserade eller feltolkade. Risken är stor att dessa flickor inte får den hjälp eller det stöd de är i behov av. Det behövs mer utbildning på området. En avhandling från Sahlgrenska akademin handlar om 100 flickor som före vuxen ålder besökt läkare med anledning av svårigheter med social interaktion och/eller koncentrationsförmåga i eller utanför skolan. Flickorna har remitterats till barnneuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset under åren 1999–2001. – Föräldrarna hade oroat sig för sin dotters beteende eller utveckling redan under de första levnadsåren. De hade också tidigt sökt hjälp men utan att få en riktig diagnos på flickornas problem, säger Svenny Kopp, doktorand på institutionen för neurovetenskap och fysiologi. När flickorna fick genomgå en detaljerad psykiatrisk och psykologisk undersökning, visade resultatet att nästan hälften av dem hade autism eller andra autismspektrumstörningar och att lika många hade adhd som huvuddiagnos. Jämfört med kontrollgruppen av 60 flickor utan allvarliga kända problem var de 100 flickornas förmåga mycket nedsatt inom alla områden som studerades, bland annat psykologiskt, motoriskt och socialt.

Det framkom även att flickorna med autism och adhd hade ytterligare psykiatriska och utvecklingsneurologiska diagnoser. Ångest, depression, sociala beteendestörningar, och läs- och skrivsvårigheter var vanliga i båda grupperna. Varannan flicka med autismspektrumstörning eller adhd hade blivit mobbad, hade stor skolfrånvaro och undvek skolidrott. Studien visade också att flickor med adhd rökte oftare och mer än kontrollgruppen. Nästan all forskning kring autism och adhd handlar om pojkar. Störningarna visar sig på ett annat sätt hos flickor vilket gör att diagnoser blir sena, och det kan få svåra konsekvenser. – Resultaten är särskilt oroande mot bakgrund av att dessa flickor, i genomsnitt inte var tungt belastade av sociala missförhållanden och att de, i nästan samtliga fall, hade begåvning inom den så kallade normalvariationen, säger Svenny Kopp. Hon drar slutsatsen att flickor med symtom som vid autism eller adhdsymtom inte tas på tillräckligt stort allvar inom sjukvården.

– Det är synd, eftersom det numera finns effektiva behandlingsmetoder både vid autism och adhd. Det behövs därför mer utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller uppmärksamhetsproblem inom alla samhällets offentliga verksamheter, betonar Svenny Kopp.

FAKTA AUTISM OCH ADHD Ungefär ett barn på 100 födda har autism och det är vanligare bland pojkar än hos flickor. Typiska symtom är tidigt debuterande (före tre års ålder) stora svårigheter med socialt samspel och rigida, stereotypa beteenden. Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och är en störning i utvecklingen hos barn som ger uttryck i bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist. Flera procent av alla barn har adhd.

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 15

| nr 3 2010

15

2010-10-04 09.53


Text Eva Lundgren Foto Johan Wingborg

Trasiga fingrar lagas med nya delar Händerna sitter inte bara längst ut på armarna. De sitter i hjärnan också. Våra känsliga fingrar kräver lika mycket plats i hjärnbarken, där allt som sker med huden registreras, som hela övriga kroppen. Därför är handkirurgi en alldeles egen specialitet med en särskild utbildning och speciellt utarbetade metoder. På bordet i arbetsrummet

på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger några föremål som är så små att de lätt försvinner i handen. De är proteser i metall och plast som ska ersätta skadade fingerleder. En del har funnits länge på marknaden, andra är nya, gjorda av starka material som förhoppningsvis ska hålla länge. Det är Christer Sollerman 16

GUspegeln_3-10x.indd 16

GUSPEGELN

som visar proteserna. Han är överläkare men också professor vid avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin. Hans forskning går bland annat ut på att utvärdera de implantat som sjukvården redan använder. Men han arbetar också med att utveckla nya metoder.

Nya små leder

Som exempelvis de tester som pågår just nu på patienter med fingrar förstörda av reumatism. – Konstgjorda knä- eller höftleder är ju inte så ovanliga längre. Men utvecklingen av nya små fingerleder har nästan stått still sedan 1960-talet. De implantat som använts på senare år är gjorda av silikon men tyvärr håller de inte särskilt bra utan spricker efter en tid. Därför försöker vi hitta

andra, starkare material. I den metod min forskargrupp just nu testar använder vi en ny sorts titanskruvar som sätts samman med leder av polyuretan, en särskild sorts plast. Om lederna fungerar på det sätt vi hoppas kommer det att öppna helt nya möjligheter inom handkirurgin.

Pilligt arbete

Just reumatiker är annars en patientgrupp Christer Sollerman ser allt mindre av numera. Allt bättre mediciner har gjort att behovet av operation minskat väsentligt. Istället hoppas han att de nya lederna ska få betydelse för andra patienter som exempelvis lider av artros eller skadats vid en olycka. Handkirurgi är sedan 1969 en särskild disciplin med speciella kliniker på landets

| nr 3 2010

2010-10-04 09.53


Pyttesmå proteser i metall och plast kan ersätta skadade fingerleder.

samtliga regionsjukhus. Att det är så förvånar många. – Men att operera en hand är ett pilligt arbete som kräver särskild kunskap om var nerver, senor, ledband och glidskikt går, förklarar Christer Sollerman. Och rörligheten är inte bara beroende av leden, även ärret måste bli mjukt och smidigt. I det forskningsprojekt jag just håller på med ingår också en undersökning om eftervård. Själva operationen utgör nämligen bara hälften av behandlingen, en lika stor del är att träna handen med hjälp av sjukgymnast eller arbetsterapeut vilket kan vara ganska mödosamt.

Sahlgrenska pionjär

Den första handkirurgiska mottagningen i Sverige inrättades av läkaren Erik Moberg 1949.

»Om de konstgjorda leder vi nu arbetar med fungerar på det sätt vi hoppas, kommer det att öppna helt nya möjligheter inom hand­ kirurgin.«

– Det skedde just vid Sahl­ grenska sjukhuset och Göte­ borg har varit något av en pionjär inom området ända sedan dess, även internationellt. Hälften av alla patienter som behandlas vid Hand­ kirurgen har en sjukdom, oftast artrit eller artros eller också handlar det om barn med en medfödd missbildning. – Atros kallas ofta för åldersreumatism men det är ingen bra benämning. Istället handlar det om att vissa leder, ofta tummens sadelled eller fingrarnas yttersta leder, förlorar sitt broskskikt, vilket gör att fingrarna blir stelare och börjar värka. Ett annat vanligt problem är sjukdomar i bindväven som gör att fingrarna blir svårare att röra. Det är inget allvarligt handikapp men innebär förstås problem

Professor Christer Sollerman utvärderar de implantat som redan används och utvecklar nya metoder. Själva handoperationen är bara en del av behandlingen för den som mist ett finger. Handen måste tränas målmedvetet.

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 17

| nr 3 2010

17

2010-10-04 09.53


för patienten som vi relativt enkelt kan åtgärda. Den andra hälften patienter har råkat ut för någon olycka. – Arbetsplatsolyckor har nästan försvunnit på senare år. Enda undantaget är jordbruket där arbetsskyddet inte verkar fungera lika väl som inom industrin. Istället har vi fått alltfler fritidsskador. Det handlar dels om människor som renoverar och bygger om, ofta med hjälp av olika hobbymaskiner, och som inte tänker på att skydda sig ordentlig. Vi brukar kalla det Martin Timell-effekten. Dels har vi många fall som beror på ungdomarnas nya livsstil, med mycket alkohol och sena vanor som leder till våldsamheter. Exempelvis har antalet skador i samband med knivslagsmål ökat. Och så har vi de problem som alltid dyker upp vid vissa helger, som påsk och nyår, då ungdomar, ofta alkoholpåverkade, ska skjuta raketer.

Snabbare behandling

len och operationen inte kan vänta, har sjukvårdspersonalen fått väldigt mycket mer nattarbete. Men det är väl en konsekvens vi får stå ut med.

Handen och själen

Handkirurgin har blivit allt mer komplicerad. Bra för patienterna, men långa och komplicerade opera­tioner för läkare och sjuk­s­köterskor, säger professor Christer Sollerman.

»Arbetsplats­ olyckor har nästan för­svunnit på senare år.« betydelse. Barn och ungdomar har mycket bättre prognos än vuxna, som knappast får särskilt mycket känsel tillbaka.

Långa operationer

Att inte ha känsel i sin tumme Två förändringar de senaste är ett stort handikapp, det åren har lett till en avsevärt innebär ju att man inte riktigt förbättrad handsjukvård, föruppfattar vad det är man klarar Christer Sollerman. håller i, förklarar Christer Sol– Dels handlar det om hur vi lerman. behandlar patienterna. Förr – Just för att känseln inte gjorde man minsta möjliga brukar fungera sätter vi sällan behandling akut vilket innebar tillbaka andra enstaka fingrar att vårdtiden kunde bli väldigt än just tummen. Det kan låta utdragen. Idag försöker vi hårt men ett finger som är stelt, gör ont och ändå inte går reparera senor och nerver så snart det bara går, vilket ger att använda kan vara ett större ett bättre resultat och mindre handikapp än att sakna fingret lidande för patienten. helt. Undantaget är främst Den andra förändringen barn och ungdomar. handlar om att läkarna lärt sig Att handkirurgin har blivit skarva blodkärl som är mindre bättre för patienten har dock än en millimeter i diameter. medfört sämre arbetsvillkor – Det innebär att vi har fått för läkare och sjuksköterskor, väsentligt bättre metoder att berättar Christer Sollerman. sätta tillbaka förlorade fingrar. – En operation där blodkärl, nerver och senor ska skarvas Hur bra resultatet blir beror på hur fingret ryckts bort, ju samman i en tumme kanske renare snitt desto bättre. Men tar 8–10 timmar. Eftersom patientens ålder har också stor olyckor ofta sker sent på kväl18

GUspegeln_3-10x.indd 18

GUSPEGELN

Handen är vårt främsta arbetsredskap. Men den är mer än så. Händerna och ansiktet är de enda delar av kroppen vi regelbundet visar för andra och har därför stor betydelse för de flesta människors självkänsla och självuppfattning. – Handen har direktkontakt med själen, förklarar Christer Sollerman. Det är med handen vi hälsar, kommunicerar med omgivningen, klappar och berör varandra. Så även om ett förlorat finger kanske inte betyder särskilt mycket för patientens arbetsförmåga, kan det ändå kännas som ett svårt handikapp. Så ytterligare en del i behandlingen av våra patienter kan vara långa samtal med någon av våra kuratorer för att få patienten att acceptera att handen ser ut som den gör.

Fakta | Handkirurgi Allmänkirurgen Erik Moberg, ibland kallad handkirurgins fader, startade 1949 den första handkirurgiska vårdavdelningen i Skandinavien på Sahlgrenska sjukhuset. Nu finns handkirurgi på alla regionsjukhus i landet. Cirka 40 procent av handkirurgin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är akutverksamhet. Dessutom opereras patienter med många olika sjukdomstillstånd, till exempel inklämning av nerver, bindvävssjukdomar, ledbesvär, eller tumörer. Här finns också spetskompetens inom exempelvis tetraplegikirurgi, som går ut på att flytta senor och muskler på armar och händer för att ge ryggmärgsförlamade patienter en greppfunktion, vilket gör att dessa patienter lättare kan styra sitt dagliga liv.

| nr 3 2010

2010-10-04 09.53


Text & foto andreas KarlssOn

Komplicerad rätt till egen jord Sydafrika har en av världens mest moderna och progressiva konstitutioner, med ett mycket långtgående rättvisetänkande. Samtidigt har landet en stark kultur med traditionell och konservativ sedvanerätt. I mötet mellan dessa båda system uppstår ett vakuum som riskerar få allvarliga konsekvenser.

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 19

| nr 3 2010

19

2010-10-04 09.53


När man i Sydafrika pratar om rättvis fördelning och ägande så är utgångspunkten nästan alltid ett rasperspektiv. 1994, när apartheidregimen föll, ägde de vita jordbrukarna drygt 80 procent av landets odlingsbara yta. Regeringspartiet ANC utlovade en jordreform för att komma till rätta med denna sneda fördelning av land, men löftet infriades inte i den takt många hade hoppats på. Grannlandet Zimbabwe skakades av våldsamma landockupationer under den så kallade jordreformen år 2000, och nästan alla vita zimbab-

20

GUspegeln_3-10x.indd 20

GUSPEGELN

wier tvingades lämna sina gårdar. Frågan var om samma sak skulle drabba Sydafrika, men det visade sig att utvecklingen skulle ta en annan vändning. Vita lantbrukare ställde sig positiva till en sydafrikansk jordreform, under förutsättning att gårdarna köptes för marknadsmässiga priser enligt principen villig säljare, villig köpare.

Ett gigantiskt problem

Trots det har inte mycket hänt när det gäller omfördelning av jorden i Sydafrika. Regeringens mål är att 30 procent av jordbruksmarken ska ha

gått från vita till svarta ägare 2014, men hittills har endast lite drygt fem procent bytt ägare inom ramen för den statliga landreformen. Här har Sydafrika ett gigantiskt problem att hantera. Och i kölvattnet av det dominerande rasperspektivet på landägandet, följer mindre uppmärksammade, men likväl viktiga frågeställningar. Mest angeläget av dem alla är kanske den som rör hur ägande i relation till kön ska se ut. På pappret har män och kvinnor samma rättigheter i det moderna Sydafrika, men i praktiken ser det inte riktigt så ut och här är

| nr 3 2010

2010-10-04 09.53


I det moderna Sydafrika har män och kvinnor samma rättigheter, i teorin. I praktiken ser det inte ut så. Jordägandet är ett av problemen. Där det är svårt att fördela om jorden från de vita till de svarta, är det ännu svårare att ge kvinnor möjlighet att bruka sin egen jord. Frågan har hamnat i skymundan, anser Göteborgs­forskaren Annika Rudman.

»Man tror att om vi bara nämner det i någon paragraf så kommer det att lösa sig självt.«

just ägande en av stötestenarna. Svenska Annika Rudman har studerat ämnet och konstaterar att genusperspektivet inte alls fått lika mycket uppmärksamhet som frågan om fördelningen mellan svarta och vita. – Det är onekligen en fråga som har hamnat i skymundan. Jordreformen kom till för att omstrukturera hela samhället och utgick i första hand från rastillhörighet. Det är inte så konstigt, sett mot landets apartheid-historia, men längs vägen har andra rättighetsaspekter tappats bort.

Annika Rudman är bosatt i Sydafrika och verksam vid universitetet i Stellenbosch utanför Kapstaden, men disputerade i våras på en avhandling vid Göteborgs universitet. Studierna handlar om just detta; ett genusperspektiv på jordägande i Sydafrika.

Bara i teorin

Hon berättar att det inte är så att genusperspektivet helt glömts bort – det finns med i de flesta policydokument – men frågan har i högsta grad fått spelat andrafiol och när hon läser lagstiftningen tycker hon

att de delar som behandlar ägandet ur ett genusperspektiv känns lite pliktskyldigt ”påklistrade”. – Vissa teoretiska idéer finns, men det hela känns ganska schablonmässigt. Det är lite som om man tror att om vi bara nämner det i någon paragraf så kommer det att lösa sig självt. En stor del av hennes forskning handlar om relationen mellan traditionella föreställningar om rättvisa och fördelning, det vi kan kalla sedvanerätt, och den juridiska eller konstitutionella rättvisan, det vill säga den officiella lagstiftningen. Det är nämligen i just denna bryt-

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 21

| nr 3 2010

21

2010-10-04 09.53


»När traditionella familjemönster faller sönder uppstår problem och då är det kvinnorna som drabbas.«

– Min slutsats är att man ska vara väldigt försiktig med att blanda ihop korten. Sedvanerätten är omhuldad av många och kan absolut vara en bra inspirationskälla, men i ett juridiskt system är förutsägbarhet en grundbult, och den går förlorad när man blandar samman olika system, säger Annika Rudman som disputerade vid Göteborgs universitet i våras.

punkt som problemen uppstår. Hon konstaterar att det finns både för- och nackdelar med att ta hänsyn till traditionella rättsuppfattningar. Å ena sidan befinner sig sedvanerätten ofta närmare individen och upplevs som mer naturlig. – Därmed ökar också legitimiteten och förståelsen. Det är helt enkelt lättare att få med sig stora grupper av människor om lagstiftningen stämmer överens med deras rättsuppfattning. Sedvanerätten innehåller dessutom en hel del bra och sunda värderingar, inte minst när det gäller att hålla ihop en grupp 22

GUspegeln_3-10x.indd 22

GUSPEGELN

eller ett samhälle, säger Annika Rudman. Å andra sidan, konstaterar hon, riskerar den enskilda individens rättigheter att sättas på undantag. Dessutom handlar det många gånger om patriarkala strukturer när det gäller maktfördelning och ägande, något som ett modernt samhälle behöver bryta med. För kvinnor blir konsekvenserna därför än mer kännbara. Egendom ägs och ärvs i första hand av män, vilket i sin tur ger upphov till en beroendeställning för kvinnor. – Det här är något som visserligen kan fungera ganska bra, så länge det finns en traditionell och stark familjestruktur där man lever tillsammans, tar ansvar och tar hand om varandra. Men när dessa traditionella familjemönster faller sönder så uppstår problem och då är det kvinnorna som drabbas.

Familjen är norm

Hon påpekar att gruppen ”sydafrikanska kvinnor” givetvis inte är homogen, något som komplicerar frågan ytterligare. I sina studier har hon kunnat konstatera att de som har det sämsta juridiska skyddet är ogifta kvinnor och änkor. – Äganderätten utgår från föreställningen om att det finns en familj med en man och en kvinna, alternativt en man och flera kvinnor. Så länge man ingår i ett sådant sammanhang så omfattas man i någon mån av rättigheterna, men om man faller utanför detta mönster så får man plötsligt ingenting.

Hänsyn till tradition

– Det finns en splittring inom ANC när det gäller den här frågan, men just nu verkar de som styr vilja ta ganska stor hänsyn till vad de traditionella ledarna har att säga. Det återspeglas i sin tur i såväl policydokument som i lagstiftningen. En konsekvens av det är att det blir svårt och snårigt att förutse vad det praktiska resultatet av en lag eller en politisk policy verkligen blir. Hon tillägger: – Det har också visat sig vara svårt att göra om sedvanerätten till lagstiftning, eftersom den då förlorar mycket av sin förtjänst, inte minst i form av flexibilitet. Jag tror att det i Sydafrika finns en romantik kring de traditionella samhällena, en idyllisering som inte riktigt motsvarar verkligheten.

Olika system möts

I sin forskning har Annika Rudman tittat närmare på ett antal juridiska fall, där domstolarna har tillämpat lagstiftningen på området och därmed varit tvungen att ta hänsyn till såväl konstitutionella juridiska principer som traditionell sedvanerätt. Hennes målsättning har varit att utarbeta en modell för hur mötet mellan dessa båda system ska kunna bli mer förutsägbart och därmed mer rättssäkert. – Och om man nu ändå har bestämt sig för att man ska ge de traditionella ledarna makt och inflytande så måste relationen mellan dem och staten formaliseras så man faktiskt vet vilken roll parterna ska spela. Det där är en dialog som jag framöver hoppas få vara med i.

Sedvanerättens betydelse har skiftat under de olika sydafrikanska administrationer som suttit vid makten sedan apartheid-regimens fall för drygt 15 år sedan, men de senaste åren tycker sig Annika Rudman se att den fått allt större utrymme.

| nr 3 2010

2010-10-04 09.53


Text Anita Fors Foto Ulrik Hjort Lassen & Anita Fors

Tänkandet utvecklar hantverket

Ulrik Hjort Lassen är byggnadssnickaren som inte ville jobba med gips och mineraler. Tack vare sin känsla för trä hittade han bygghantverksprogrammet i Mariestad, som är en del av Göteborgs universitet. Nu har han tagit det praktiska hantverket vidare in i den akademiska världen. Ulrik Hjort Lassen är sannolikt världens första hantverksdoktorand. Visst har det forskats om hantverk förut, men inte i själva det praktiska utförandet. Forskningsområdet är så nytt att han måste definiera begreppen när han ska akademisera hantverket. – Man måste hålla koll på två världar samtidigt, både hantverkarnas och akademikernas. Det har varit tufft, men jag har hittat ett sätt som funkar för mig och nu känns det väldigt kul. Fast egentligen gör jag det som hantverkare själva alltid har gjort, utvecklat sitt hantverk, det är bara det att jag tagit med mig den praktiska kunskapen in i den akademiska världen, säger Ulrik Hjort Lassen som ännu brottas med att kombinera de bägge världarna. Reflektion leder vidare: – Jag har ett väldigt behov av att jobba praktiskt och det är viktigt för mig att ha respekt bland andra hantverkare. Samtidigt tröttnar jag på att bara arbeta praktiskt. Det är tänkandet och reflekterandet som gör att man kommer vidare. Ulrik Hjort Lassen är född och uppväxt på Fyn i Danmark. Han utbildade sig till snickare och startade sedan eget för att få jobba med det han gillade mest: att få restaurera

är ett samlingsnamn på konstruktioner och byggnader där stommen, den bärande konstruktionen, består av sammanfogat fyrkantigt eller runt timmer. En byggteknik som har använts i till exempel korsvirkeshus eller stavkyrkor. En Ulrik Hjort Lassen är hantverksdoktorand med helt annan byggstolpverkskonstruktion som specialitet. teknik än den som gamla byggnader. Det arbetet ledde används för timrade hus, som förr vidare till Sverige, till institutionen var vanligt i Sverige. för kulturvård och till Hantverksla– I början var det timring och timboratoriet vid Göteborgs universitet. merhus som fascinerade mig. Men Här har han blivit kvar. med tiden upptäckte jag stolpver– I Sverige är behovet av hantkets möjligheter. När man timrar verksforskning stort. I Danmark, är man mer bunden till en enda Tyskland och Frankrike finns konstruktionsform. Stolpverk ger så hantverket kvar i utbildningssysmånga fler möjligheter att utveckla temet i mycket större utsträckning formerna. än i Sverige. Här måste hantverket återupprättas för att kunna föras Sågverkens möjligheter vidare. I dag finns ingen som har – I Skåne finns exempel på byggnadirekt kompetens för att restaurera der i stolpverk från 1700-talet. Men stolpverkskonstruktioner eller på 1800-talet formligen explodebygga nytt för att bevara traditionen. rade byggnadsstilen, då sågverksindustrin gav större möjligheter att bygga stort, snabbt och effektivt Stolpverket är skelettet med stolpverkskonstruktioner. I sin forskning fokuserar han på Som en del i sin forskning har stolpverkskonstruktioner. Stolpverk GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 23

| nr 3 2010

23

2010-10-04 09.53


Ulrik Hjort Lassen bland annat mätt upp en 250 år gammal lada i skånska Maglö, i samarbete med en byggnadshistoriker och en skånsk timmerman. Maglöladan är speciell för att den har så stor del av det ursprungliga stolpverket kvar, medan merparten av alla gamla lador har byggts om för att ge plats åt att köra in stora maskiner.

Brevkurs står sig

Samtidigt undervisar Ulrik Hjort Lassen i stolp­verkskonstruktion på bygghantverksprogrammet i Mariestad och vill gärna utveckla arbetsformerna vidare. I undervisningen är kunskapsglappet inom hantverket påtagligt. När Ulrik Hjort Lassen undervisar använder han en gammal korrespondenskurs från Hermods, Byggnadskonstruktionslära för timmermän, daterad någon gång på 1920-talet. – Det är det enda bra material som finns på svenska. Det är skrivet direkt för hantverkare och täcker allt från materialkunskap, bjälklag och golv till takkonstruktion. Gubbarna som ägde kunskapen finns inte kvar längre. Det finns ett glapp på 60–70 år då man inte fört det svenska kulturarvet vidare. Det är det glappet vi ska fylla.

Praktiskt problemlösande

Ett japanskt tehus restes i somras av ett internationellt gäng hantverkare i Japan. Det blev ett utbyte av kunskap som det inte går att läsa sig till.

för honom ofta utanför landets gränser. I hans bokhylla står i dag en hel del utländsk litteratur. I sin jakt på skriftliga källor har han sökt runtom i Europa. Där finns böcker på danska, tyska, franska … – Jag har en nyutgåva av en fransk bok från 1751, L’art de Charpenterie av Mathurin Jousse som var en fransk arkitekt och ingenjör. Den beskriver precis det jag forskar i. Men man kan inte bara läsa sig till den sortens kunskap, menar han. Och finns inte kunskapen kvar i Sverige får man söka sig dit den finns. Han har deltagit i praktiska byggprojekt ibland annat Norge, Tyskland, England och Frankrike. Nu senast gick resan till Japan, där han under tio dagar i augusti deltog i ett europeiskt-japanskt hantverksutbyte – ett kesurokai.

Och även om stolpverkskonstruktion inte har någon självklar praktisk tillämpning i modern byggteknik, menar Ulrik Hjort Lassen Hyvla tillsammans att det praktiska problemlösande Kesurokai betyder direkt översatt man lär sig är intressant även i dag. ”att hyvla tillsammans”. Sedan 1993 Takgeometri och projektionslära till är det en etablerad form av hantexempel, som är höstens projekt, är verksutbyte i Japan tack vare en ett grafiskt sätt att lösa komplexa känd tempelbyggare, Sugimura-san. takkonstruktioner. Det europeiska samarbetet grundas – Man kan till exempel forma en på de kontakter som en tysk vandkvadratisk stolpe till att passa ett rargesäll knöt under sin tid i Japan. femkantigt tak som ska vila ovanpå Två gånger tidigare har japanska bara genom att rita, istället för hantverkare rest till Tyskland, nu genom komplicerade uträkningar. var det för första gången dags för de Grundformen och höjden är de enda europeiska hantverkarna att delta i mått du behöver, säger han och tar ett kesurokai i Japan. fram en formsågad trästolpe och – I Japan är stolpverkskonstruktiovisar hur man kan rita upp hur de ner fortfarande ett levande hantverk. sågade ytorna ska se ut. Där restaureras ännu byggnader från Ulrik Hjort Lassens forskning 700-talet. I Japan värdesätter de den 24

GUspegeln_3-10x.indd 24

GUSPEGELN

praktiska kunskapen, det immateriella kulturarvet. Årets internationella projekt – Chisana Kesurokai – arrangerades i Enzanregionen i Japan, som ligger på 1 500 meters höjd i närheten av det välkända berget Fuji. Där byggde japanska och europeiska hantverkare såväl ett traditionellt japanskt tehus som ett tyskt korsvirkeshus, vilket båda är exempel på stolpverkskonstruktioner. – Utbyte av praktisk kunskap kräver praktiskt arbete, man kan inte bara prata om det. Vi har arbetat i mindre grupper för att konstruera och resa byggnaderna. Under tiden har vi lärt av varandra, mestadels genom en ordlös kommunikation eftersom vi saknar ett gemensamt språk. De flesta japanerna och flera av de tyska deltagarna kunde inte någon engelska, säger Ulrik Hjort Lassen. Fotnot: Hermods Korrespondensinstitut grundades 1898 och erbjöd distansundervisning genom brevkurser som man kunde läsa på sin fritid.

panska opeisk-ja r u e t e d ik m blogg Ulr Läs mer o ytet i den ktet: tb u je s o k r r p e r hantv e infö d ta r ta s sen Hjort Las ss.com i.wordpre a k o r kesu

| nr 3 2010

2010-10-04 09.53


Noterat Fynd av en 2 000 år gammal kedja Ett extremt sällsynt gravfynd har nyligen påträffats i samband med arkeologiska utgrävningar i Torslanda. Det rör sig om en stor, vacker bälteskedja som hittats i en grav i ett cirka 2 000 år gammalt flatmärksgravfält i en sluttning, precis i utkanten av ett villaområde. Utgrävningarna genomförs av Stadsmuseets arkeologer i samarbete med arkeologer och arkeologistudenter från Göteborgs universitet. – Det är ett sensationellt fynd. Tidigare har arkeologer endast vid tre tillfällen observerat fragment av liknande fynd i Västsverige. Sannolikt är det en kvinna med hög status som legat i graven, förklarar Johan Ling, forskare vid institutionen för historiska studier. Detta är med stor sannolikhet den mest välbevarade bälteskedjan av detta slag som påträffats i Sverige.

Delikatessvamp hittad i Sverige I Japan är hon-shimeji-svampen en smakfull delikatess som kan kostar upp till 8 000 kronor kilot. Svampen har tidigare endast ansetts växa i Östasien. Nu har forskare upptäckt att den växer vilt i Sverige. – Vi hade besök av en japansk mykolog för två år sedan, som på en tallhed utanför Skellefteå fann en svamp som hon tyckte liknade hon-shimeji. Med molekylära arbetsmetoder har vi nu kunnat visa att den norrländska svampen är identisk med den japanska, säger Henrik Sundberg, student vid institutionen för växt- och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Svampen har påträffats på magra tallhedar och tallhällmarker från Umeåtrakten och norrut till Gällivare, samt i Dalarna. Fynd i Norge och Finland antyder att svampen troligen finns i hela taigabältet från Skandinavien till Kina och Japan

Kan Batman vara rosa? Om man är pojke eller flicka spelar inte så stor roll för om man får vara med i leken eller inte. Det är viktigare vad man har för frisyr, kläder och olika markörer för kön. Forskaren Anette Hellman vid Göteborgs universitet har undersökt hur kön skapas i förskolans vardag. När barnen uppträder som ”typisk flicka” eller ”typisk pojke” blir de begripliga och synliga. – Föreställningarna om naturliga könsskillnader bärs ofta oavsiktligt in i förskolan. Inte minst i stressade situationer, som vid måltider och vid samlingar, förstärks ofta stereotyperna av vad pojkighet och flickighet är, säger Anette Hellman. En ”typisk pojke” får uppmärksamhet och tar plats, men är inte alltid önskvärd eller får hög status i förskolan. I en vardag med stora barngrupper och idéer om eget ansvar, frihet och flexibilitet, är istället det önskvärda barnet på förskolan empatiskt, demokratiskt och självreglerande. De pojkar som bryter mot normen för vad en ”typisk pojke” förväntas vara – aggressiv, dominant och med brist på självkontroll – görs osynliga i förskolan. Det gäller exempelvis de pojkar som inte har konflikter, som har både flickor och pojkar som vänner och som kan leka med saker och i rum som anses flickiga. Det gäller även de tysta och tillbakadragna pojkarna. Flickor som intar positionen ”bråkiga” blir inte heller uppmärksammade eller

FAKTA Lyssna mer på Anette Hellman när hon berättar om sin studie: torsdag 9 december, klockan 18–19 i Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan, Göteborg Sal AK 2137. Ingen föranmälan.

Kommunpolitiker vill minska tjänstemäns inflytande Kvinnliga och manliga kommunpolitiker känner sig i genomsnitt lika inflytelserika. Det visar Politikerenkäten, en undersökning där nära 10 000 kommunpolitiker ingår. Nära hälften av politikerna anser att medborgarna bör ha större inflytande än vad de har i dag. Samtidigt skulle 44 procent helst se att kommunernas tjänstemän hade mindre inflytande och 41 procent vill också minska journalisternas inflytande, som redan skattas relativt lågt.

foto:

GUspegeln_3-10x.indd 25

foto: c arina elmäng

förstådda på det sätt som gäller för de pojkar som tar den positionen. – Förskolan har ett uttalat uppdrag att motverka stereotypa könsmönster. Barn prövar, upprepar och ifrågasätter de normer som återkommande presenteras för dem. Men de normer som skiljer könen åt är inte alltid de mest meningsfulla för barnen, säger Anette Hellman. Länk till avhandlingen (fulltext): http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22776 )

– Även om de flesta kommunfullmäktigeledamöter tycker ungefär likadant kan vi se att inställningen i den här frågan delvis beror på deras position inom politiken. Fritidspolitikerna är mest måna om att minska tjänstemännens inflytande, medan heltidspolitikerna framförallt vill minska journalisternas inflytande, säger Anders Sundell, doktorand i statsvetenskap. Läs mer på http://politikerenkat.dagenssamhalle.se

GUSPEGELN

| nr 3 2010

25

2010-10-04 09.54


Foto: Hillevi Nagel

järnan fungerar som ett gömställe för hiv-viruset. I en undersökning hittades spår av viruset i ryggvätskan, men inte i blodet, hos en tiondel av patienterna. Trots att patienterna hade fått bromsmediciner mot hiv. Det är en större andel än tidigare känt. Idag finns effektiva bromsmediciner mot hiv som förhindrar nedsatt immunförsvar och immunbristsjukdomen aids. Medicinerna hindrar effektivt viruset från att föröka sig, men hiv kan ändå infektera hjärnan och orsaka skador om inte infektionen behandlas. – Behandlingen i hjärnan försvåras bland annat av att den omges av en skyddande barriär som påverkar hur läkemedel kan tränga in dit. Hjärnan kan

26

GUspegeln_3-10x.indd 26

GUSPEGELN

| nr 3 2010

alltså fungera som en så kallad reservoar, där behandlingen inte har någon effekt mot viruset, säger Arvid Edén. Han är läkare och forskare på institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin och doktorerade nyligen i ämnet. Resultaten från ett par undersökningar talar för att behandlingen mot hiv inte helt kan motverka virusets effekter i hjärnan, även om det inte är klarlagt om den kvarvarande inflammationen eller de små mängder virus i ryggvätskan som fanns hos en del av patienterna innebär en risk för framtida komplikationer. – Man måste ta hänsyn till effekten i hjärnan vid utveckling av nya läkemedel och behandlingsstrategier mot hiv-infektionen, säger Arvid Edén.

FAKTA HIV Hiv, humant immunbristvirus, ingår i familjen retrovirus. Det finns två varianter, hiv-1 och hiv-2, som smittar mellan människor via blod, sperma och andra sekret och kroppsvätskor. I det akuta skedet får den nedsmittade feber och drabbas av svullna lymfkörtlar och hudutslag. Dessa symtom går tillbaka men efter en långvarig virusinfektion utvecklas aids. Försök att framställa ett vaccin mot hiv har pågått sedan 1980-talet, men hittills utan framgång.

26

2010-10-04 10.23


Ett språk är inte bara ett verktyg för att kommunicera. Det påverkas också av, och uttrycker hur, människan uppfattar sin tillvaro. En avhandling från Göteborgs universitet om svenska temperaturadjektiv visar att dessa uttryck inte är slumpmässiga i språket. Temperatur är ett grundläggande fenomen i tillvaron, för alla människor. I avhandlingen undersöks hur temperaturadjektiven varm, kall, het, ljum/ljummen, sval, kylig och iskall används i svenska språket. – De här orden används för att beskriva många olika företeelser, som människokroppen, klimat, mat och dryck, olika vardagliga föremål, känslor, samhällsfenomen, analys, aktualitet, färger med mera, säger forskaren Annika Bergström. VARMT POSITIVT I svenskan är uttrycket en varm person positivt. Det betyder ungefär att någon är omtänksam, generös och kärleksfull. På arabiska är det ovanligt att tala om känslomässigt varma personer, eftersom värme ofta är besvärande i klimatet. Denna betydelse uttrycks på andra sätt. Sådana skillnader går att hitta på många olika områden, mellan många olika språk. – Det innebär att ord som vi kan tycka är vanliga och tror att alla uppfattar på ungefär samma sätt om de översätts kan väcka väldigt olika associationer hos människor med andra modersmål. KÄRLEK OCH DÖD Kroppsvärme är förknippat med känslor, vilket märks i uttryck som en varm kram och en varm kärlek. Hetta förknippas med eld vilket kan förklara uttryck som en het debatt, en het fråga och att någon är het i betydelsen sexig. Kyla är bland annat kopplat till is, mörker, hårdhet, stillastående och död. Att vara känslomässigt kall är negativt, men att hålla huvudet kallt i en svår situation är positivt. Värme associeras, i motsats till kyla, med sådant som ljus, mjukhet, rörelse och liv. Värme förknippas också mer med kvinnor, medan kyla förknippas mer med män. I BERÄTTELSER Att begrepp som värme och kyla associeras med andra begrepp på detta sätt, gör också att till synes banala yttranden om vädret, till exempel i skönlitteratur, också kan tolkas som beskrivningar av sådant som en huvudpersons sinnestillstånd. Till exempel: ”hettan slog emot henne när hon klev ut från polishuset” – ett mord har begåtts och kommissarien är hårt ansträngd av att försöka lösa fallet, vilket illustreras av den påfrestande, heta väderleken. – Språket öppnar upp en nedärvd, delad och förnyelsebar upplevelse av människans tillvaro inom en språkgemenskap. I det perspektivet är det viktigt att visa på kanske omedvetna begreppsliga samband i språk och tänkande, säger Annika Bergström.

Foto: Carina Elmäng

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 27

| nr 3 2010

27

2010-10-04 09.54


Text Carina Elmäng Foto Johan Wingborg

Kunskap

i Händerna, ögonen och huvudet Tiden har gått. Sveriges äldre generationer av duktiga hantverkare har dött ut, utan att föra sin viktiga kunskap vidare. Kunskapen satt i deras händer, ögon och huvud och ingen skrev ner den. Så kom nya, moderna material och hantverkare blev allt oftare till användare. Hantverksforskarna återerövrar kunskapen och sparar den för ­framtida generationer.

28

GUspegeln_3-10x.indd 28

GUSPEGELN

| nr 3 2010

2010-10-04 09.54


Inte minst när gamla byggnader behöver restaureras eller renoveras kan det vara viktigt att känna till hur de var byggda från början. Vilka material användes? Hur tillverkades materialen? Vilka verktyg fanns? Traditionellt finns det forskning på konstnärlig eller på vetenskaplig grund. – Det borde finnas på hantverklig grund också. Nu finns det i alla fall något som heter vetenskap i hantverk, säger Peter Sjömar, docent och universitetslektor.

Nya forskningsämnen

Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet har en del av sin verksamhet i Mariestad, under namnet Dacapo. Det startade som ett arbetsmarknadsprojekt för

är kalk? Vad innehåller den kemiskt, hur bränner man den, hur släcker man den? De hade skolbränning med studenter och gjorde tester och hittade ett helt nytt sätt att torrsläcka kalk. – Nu är kyrkan putsad med vår kalk. Samma kalk används också på Läckös slotts fasader. – Det är ett exempel på hur ett forskningsprojekt leder till en innovation, säger Peter Sjömar. – Och till teknik, hur man använder det. Hantverket med bränning, släckning, och hur man får upp putsen på väggen, fortsätter Anders Göransson. – Hantverk är lika med ett brukskunnande, säger Peter Sjömar. Handen i all ära – men det finns ett huvud också! Arbetet handlar

det ställer nya krav på hantverkare. Många behöver kunna skriva och producera akademiska produkter, om till exempel murar, för att hantverkskvalitet inte ska gå förlorad. – Vi ska inte forska om hantverk, utan forska i hantverket, säger Anders Göransson.

Hantverkskonst

Han tittar på den rikt utsmyckade fasaden utanför fönstret, i centrala Mariestad, och diskuterar hur många olika processer som har använts för att tillverka den. Och om hur hantverkskonst och konsthantverk är två olika saker. – Det här kan man kalla hantverkskonst, här har de utnyttjat hantverket för estetiska syften. Hantverket måste anpassas till

»Förhållandet mäster/lärling kan vara förödande. Det är inget modernt sätt att utbilda sig, lärlingen hamnar alltid i en beroendeställning.«

arbetslösa byggnadsarbetare 1993, som senare blev KY-utbildningar. 1997 fick skolan akademisk legitimitet. Och började jobba på att bli högskoleklassad. – Då hade vi länge och medvetet hållit på med ett starkt forskningsarbete för att visa att våra ämnen var forskningsbara. Peter Sjömar har varit med på hela resan, fram till hur skolan ser ut idag. Bit för bit etablerades ett nytt, litet universitet i en egen ort, som sedan knöts till det stora universitetet. I Norden finns ingen annan forskarutbildning som liknar denna.

Många frågor

När putsen på Källstad kyrka, söder om Lidköping, behövde renoveras var Dacapos forskare med i processen. Anders Göransson, lärare i muroch byggteknik berättar om hur det gick till. – Putsen skulle undersökas och en kollega intresserade sig för kalk som bindemedel. Han samlade forskning och undervisning och de började försöka tillverka egen kalk till putsen. De ställde sig frågor som: Vad

väldigt mycket om metoder. Ögat, huvudet och handen, allt är med!

Materialet styr

Det som hänt med muraryrket är att murarens kunnande har flyttat över till materialtillverkarna och därmed har hantverksstatusen sjunkit. – De ska bara utföra det som står på påsen. Men slå på bruk kan man göra på väldigt många sätt, säger Anders Göransson. – Vi återhämtar materialkunnandet, hur man sätter ihop ett material. Vilket är väldigt viktigt, säger Peter Sjömar. Samhället som automatiskt skapar hantverkskunnande är passerat anser Peter Sjömar. – Förhållandet mäster/lärling kan vara förödande. Det är inget modernt sätt att utbilda sig, lärlingen hamnar alltid i en beroendeställning. Det finns många hemska berättelser att läsa om det genom historien!, säger han. Samhällsstrukturen har förändrats och vi måste följa med. Han ser forskning som en lösning på samhällets kunskapsbehov och

nya förutsättningar, till ny arkitektur och nya material. Kunskaper används i ett nytt sammanhang. – Hantverkare behöver kunna restaurera och komplettera, men även ett traditionellt hantverk utvecklas hela tiden. Vi förstår nu mer om kemin än de gjorde förr. Det blir ett nytt verktyg för oss, säger Anders Göransson.

Fantasi viktigt

Med universitetsanknytningen följer kritiskt tänkande. – Ja, kritiskt tänkande är viktigt, men också det vi kallar för praktisk kunskap. Det är inget märkvärdigt med detta. Det är en kunskap av annat slag bara. Antingen väljer vi att följa en tradition, eller att göra på ett nytt sätt. Då måste man ha fantasi och det är en viktig aspekt att träna sig i, att kunna föreställa sig vad man faktiskt kan åstadkomma och se nya möjligheter, säger Peter Sjömar.

Utvecklinsprojekt

Hösten 1998 började en trädgårdsutbildning jämsides med utbildGUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 29

| nr 3 2010

29

2010-10-04 09.54


ningarna i bygg. Trädgården som anlagts är väldigt publik och öppen för allmänheten. – Vi har gjort allt själva. Vi skaffade pengar och hade en stor frihet att göra det vi ville. Dessutom hade vi en kommun bakom oss – vi blev snabbt ”det intressanta utvecklingsprojektet i Mariestad”, med starkt kommunalt och politiskt stöd, säger han. Nilla Bygdén är lärare vid trädgårdsutbildningarna. Hon talar om hur mycket värderingar och bedömningar ingår i trädgårdsarbete. – Du blir bättre på att gräva för varje år, hittar nya knep och nya handgrepp. Men traditionellt har man inte beskrivit det.

Gröna fingrar

Begrepp som gröna fingrar, handens intelligens etc har hon inte mycket till övers för. – Det finns så många fördomar om kunnande i trädgården. Man når inte processen förrän man har övat, jobbat och har det i kroppen. Hos 1700-talets trädgårdsmästare var det fint med det kroppsliga, hårda arbetet. Det var idealet, inte att ”ha gröna fingrar”. Samtidigt handlar trädgårdsarbete mycket om rätt tajming, men den har man inte gratis, utan att ha kunskapen. Trädgårdsstudenterna på Dacapo arbetar både med gestaltning och med odling. Mest odlar de grönsaker, eftersom det innebär så många moment och procedurer, men de ska alltid ha med en estetisk aspekt. 30

GUspegeln_3-10x.indd 30

GUSPEGELN

»Små saker, detaljer som man »bara gör«, blir man medveten om när man ska lära ut till studenterna.«

– Studenterna gestaltar och planerar och avslutar varje säsong med att planera inför nästa år, säger Nilla Bygdén.

Autentiska verktyg

Patrik Jarefjäll är hantverksdoktorand vid Dacapo och är både snickare och smed. Att hitta gammal kunskap är en grundläggande motivation för hans arbete. Kunskap som finns i ett speciellt sammanhang. – Jag analyserar för att förstå hur man gjorde tidigare, för att få autencitet. Somliga är datanördar, jag är nörd på det här, säger Patrik Jarefjäll, öppnar ett kuvert och häller ut något som ser ut som små knappar i trä, ett par centimeter i diameter. Han dukar upp verktyg och träknappar på en bänk i sin smedja och berättar.

Rekonstruerar borr

Träknapparna är borrproppar, som han hittat i en kyrka. Borrpropparna var skräp som blev kvar när hantverkaren hade borrat ett hål för att sätta i träpluggar i byggnadens stomme. Idag finns det inget verktyg som ger de borrpropparna och Patrik Jarefjäll undrade hur ett sådant, troligen väldigt vanligt, verktyg såg ut. – Borrpropparna har gett oss ledtrådar för att rekonstruera navare, ett slags kraftig borr. Snart kan vi

använda det vid rekonstruktionsarbeten i kyrkor. Så kan vi arbeta med det historiska materialet med rätt verktyg och skapa ett kunskapsbyggande av hantverket.

Snabba processer

Patrik Jarefjäll berättar att på 1100-talet hade de en stor kunskap om hur man tillverkade härdbart stål och det fanns många verktyg för hantverks- och konstsmide. Han försöker ta fram verktyg för hantverkssmide i sin smedja på universitetsområdet, och ta reda på hur gamla yxor och koniska spiralnavare såg ut och tillverkades. – En smed arbetar med väldigt

| nr 3 2010

2010-10-04 09.54


Patrik Jarefjäll tillverkar bortglömda verktyg, som användes av forna snickare. I sin smedja på Dacapo arbetar han fram den troliga formen.

Karin Nyholm går utbildningen i trädgårdshantverk och design på Dacapo i Mariestad.

Fakta | da capo

svåra, snabba processer. Det gäller att göra snabba bedömningar. Du går från aktör till värderare. – Jag smider i 700–1 100 grader. Jag känner, jag ser, jag hör när jag smider, när jag slår på stålet. Men det kan vara svårt att beskriva vad man gör.

Som en dans

Nilla Bygdén tittar på när Patrik Jarefjäll smider, och försöker förklara. – När kunskapen har hamnat i kroppen blir det nästan som en dans. Processen sitter i kroppen. Det är fint tycker jag, säger hon. – Små saker, detaljer som man ”bara gör”, blir man

medveten om när man ska lära ut till studenterna. Så är det i trädgårdsarbetet också.

För särgymnasiet

De har många idéer om hur Dacapo skulle kunna fortsätta att utvecklas på ett bra sätt. En idé är att skapa Högskolan för långsamt lärande, som en fortsättning på särgymnasiet. – Där tror jag vi skulle kunna komma väldigt långt, säger Peter Sjömar, det skulle kunna bli väldigt bra.

Verksamheten i Mariestad startade som ett arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa byggnadsarbetare 1993. Projektet utvecklades till två kvalificerade yrkesutbildningar i bygghantverk och trädgårdshantverk som gavs mellan åren 1996 och 2005 vid Hantverksskolan Dacapo på Johannesbergsområdet i Mariestad. Under tre år gavs också en ettårig utbildning i landskapsvård som en kommunal påbyggnadsutbildning. För dessa utbildningar var Mariestads kommun huvudman. Sedan 2004 har utbildningarna Bygghantverk och Trädgårdens hantverk och design utvecklats, i samarbete med den naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, till treåriga utbildningsprogram som leder till kandidatexamen. Ansvarig för utbildningarna är institutionen för kulturvård. 2008 startade också programmet Landskapsvårdens hantverk i Mariestad som kommer att vara fullt utbyggt 2011. Institutionen ger också Bebyggelseantikvarieprogrammet och Konservatorsprogrammet i Göteborg och ett tvåårigt masterprogram i kulturvård samt forskarutbildning i kulturvård. Alla fem grundutbildningsprogrammen ger behörighet till masterprogrammet och forskarutbildningen. Kurser i masterprogrammet ges i Göteborg och i Mariestad och studenter från hantverksprogrammen kan inrikta sig mot hantverk både i masterprogrammet och forskarutbildningen.

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 31

| nr 3 2010

31

2010-10-04 09.54


Text Anita Fors Foto Johan Wingborg

En nationell resurs för hantverk Emma Nordström lär sig hur man ympar och beskär äppleträd, som en del i utbildningen i trädgårdshantverk och design.

Hantverkslaboratoriet är ett ny­ startat nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk. En satsning som ligger helt i linje med att kulturarv är ett av Göteborgs universitets prioriterade styrke­ områden. Hantverkslaboratoriet i Mariestad startade under 2009 för att vårda och utveckla hantverkskunskaper till stöd för kulturmiljövårdens praktiska arbete. Det är ett projekt vid institutionen för kulturvård, finns i Mariestad och arbetar från 2010 utifrån ett nationellt uppdrag. – Jag är stolt över Göteborgs universitet som har inrättat hantverk som ett akademiskt ämne. Det är en modig satsning som saknar motsvarighet någon annanstans. Det säger Gunnar Almevik, som är verksamhetsledare.

Säkra och utveckla

Uppdraget är att såväl dokumentera och säkra hotade kunskaper som att säkra kvalitet och utveckla metoder inom hantverket, med tonvikt på 32

GUspegeln_3-10x.indd 32

GUSPEGELN

det funktionella. En del av arbetet går ut på att utvärdera material och tekniker för att kvalitetssäkra hantverkskunnandet. – I Sverige har man till exempel forskat om luftkalkbruk i 40 år, men aldrig tidigare involverat murare i forskningen. Nu har vi en doktorand, Johnny Eriksson, som genom att undersöka både arbete och material kunnat visa på samband som ingen sett förut. Eftersom det finns 3 400 kyrkor i Sverige, där närmare hälften har medeltida ursprung, murade och putsade med kalk, kan forskningen om kalkbruk får stor betydelse.

Kort och lång sikt

Men Hantverkslaboratoriet arbetar inte bara med bygghantverk. Där finns även utbildning och forskning för trädgårdsarbetare och landskapsrådgivare. – Det är stor skillnad på trädgård och bygghantverk. I trädgårdsarbete handlar det mycket om att kunna läsa av och göra bedömningar inför framtiden, att vidta åtgärder som leder till bra resultat senare. För

bygghantverkare handlar det om kortare processer och större vikt vid färdigheter att hantera redskap och material.

Samma personal

Kort sagt kan man säga att Dacapo är hantverksskolan, det vill säga själva kursverksamheten, och Hantverkslaboratoriet är ett nationellt resurscentra med ansvar för att dokumentera, bevara, ge råd och vara med i gesäll- och mästarprov. Delvis arbetar samma personer inom båda organisationerna och båda är en del av institutionen för kulturvård.

Fakta | Hantverkslaboratoriet: En grundläggande verksamhetsidé är att utveckla laboratoriemiljöer i samverkan mellan kulturarvssektorn och akademisk forskning. I styrgruppen för Hantverkslaboratoriet ingår: Riksantikvarieämbetet, Västra Götalandsregionen, Svenska kyrkan, Statens fastighetsverk, institutionen för kulturvård/Göteborgs universitetet och Mariestads kommun.

| nr 3 2010

2010-10-04 09.54


Universitetskontakter – en bra affär REKRYTERA NYTÄNKANDE Att rekrytera ny personal är en utmaning. Samtidigt är det ett gyllene tillfälle till nyskapande och ökad kompetens. Vad innebär det att rekrytera nytänkande? På vilket sätt kan nyrekrytering bidra till att skapa framgång? På årets näringslivskväll vid Göteborgs universitet får du ta del av värdefulla erfarenheter och exempel på hur man kan tänka nytt kring rekrytering. Du får också veta mer om hur du kan rekrytera nytänkande genom universitetskontakter, inte minst genom studenterna - framtidens specialister. Tid: Plats: Anmälan:

Tisdag 2 novemeber, 16-19 Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan 20A www.gu.se/naringslivskvall

Näringslivskvällen är en del av universitetets höstprogram och samarrangeras med Business Region Göteborg och Göteborg & Co - näringslivsgruppen.

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 33

| nr 3 2010

33

2010-10-04 09.54


Här undersöks en kvinna som deltar i den stora kvinnoundersökningen som pågått i Göteborg sedan 1968. Foto Johan Wingborg

Stress kan bidra till demens Psykologisk stress i medelåldern kan leda till utveckling av demens senare i livet, visar aktuell forskning från Sahlgrenska akademin. Det här är den första svenska studien som följt kvinnor i 35 år och som visar på ett samband mellan stress och demens. En fråga om psykologisk stress ingick i undersökningarna 1968, 1974 och 1980 och besvarades av 1 415 personer. Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demens, vanligen Alzheimers sjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat uppre-

34

GUspegeln_3-10x.indd 34

GUSPEGELN

pade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med dem som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad. – De flesta som uppgav att de var stressade fick dock inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger Lena Johansson, forskare på enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi vid Sahlgrenska akademin.

Studien publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Brain och baseras på den så kallade kvinnoundersökningen i Göteborg. Ett befolkningsurval av kvinnor undersöktes första gången 1968, då de var mellan 38 och 60 år gamla. Dessa kvinnor undersöktes sedan igen 1974, 1980, 1992 och 2000.

| nr 3 2010

2010-10-04 09.54


Noterat Varför äter vi för mycket? Små barn förhandlar

Foto: Anissa Thompson

Små barn är duktiga förhandlare när det gäller vänskapsrelationer och lekens innehåll. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. Forskaren Torgeir Alvestad har undersökt hur små barn genom lek inser vilka strategier för förhandling som är lämpliga, och vilka som inte är det. Studien gäller barn som är mellan två och tre år gamla. Barnen visar i förhandlingarna prov på uppfinningsförmåga, kreativitet, entusiasm, verksamhetslust, involvering, aktivitet och problemlösningsstrategier. Resultaten visar att barnens förhandlingar ingår som del av deras lek och att förhandlingarna har ett klart syfte: att komma överens om hur de ska vara samman i leken och om lekens innehåll. – En pedagogisk konsekvens av resultaten är att de vuxna inte ska gripa in för tidigt i barns förhandlingar. Ge barnen tid helt enkelt!, säger Torgeir Alvestad. – Dessutom bör man som vuxen inte ingripa med föreställningen att det handlar om en konflikt mellan barnen utan att det oftare handlar om just en förhandling.

Nu samlas forskare från sju olika länder för att ta reda vilka neurobiologiska och sociopsykologiska orsaker som ligger bakom fetma. Projektet NeuroFAST fick grönt ljus från EU i april i år, och forskarna kan nu börja sitt arbete som ska pågå under fem år. Projektet får 60 miljoner i anslag från EU. Professor Suzanne Dickson koordinerar EU-projektet från Sahlgrenska akademin. Alla forskare i projektet är internationellt erkända experter inom sina områden, exempelvis psykologi och endokrinologi. – Det finns många olika orsaker som tillsammans bidrar till fetma. Även om de rent biologiska faktorerna är mycket betydelsefulla är de kulturella, sociologiska och psykologiska aspekterna lika viktiga. Därför vill vi skapa en helhetsbild av problematiken, säger professor Suzanne Dickson. Bland annat hoppas forskarna upptäcka nya mekanismer bakom den centrala frågeställningen i projektet: Varför äter vissa människor för mycket? – Vi kommer därför att studera de processer som är kopplade till vårt beroendesystem i hjärnan och få svar på varför människor missbrukar mat eller äter av ångest och stress, säger professor Suzanne Dickson NeuroFAST står för The Integrated Neurobiology of Food Intake, Addiction and Stress

Foto: Thoma s dahlgren

14 000-årigt valfynd I samband med utbyggnaden av E6 i Skee utanför Strömstad påträffades förra året skelettet av en gigantisk, förhistorisk val. Valbenen togs omhand av forskare vid zoologiska institutionen. – Efter DNA- och kol14-analyser vet vi nu att valen är en grönlandsval som dog för ungefär 14 000 år sedan, förklarar Thomas Dahlgren, docent vid zoologiska institutionen. När valen dog låg fyndplatsen på 90 meters djup i en ishavsvik. Idag är arten rödlistad, starkt decimerad av kommersiell jakt, och har sina hemmavatten långt från Sverige. Men då levde valen ohotad vid randen av inlandsisen. Fyndet har förärats en permanent utställning vid en rastplats där valbenen visas i en glasmonter och där resultaten från undersökningarna redovisas.

Foto:Johan Wingborg

k Läs avhandlingen i fulltext:

http://hdl.handle.net/2077/22228

GUSPEGELN

GUspegeln_3-10x.indd 35

| nr 3 2010

35

2010-10-04 09.54


Posttidning B Avsända re: Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg

Orkester

www.gu.se/popularvetenskap_arrangemang GUspegeln_3-10x.indd 36

2010-10-04 09.55

GU Spegeln 3-2010  

Forskningsmagasin från Göteborgs universitet, nummer 3-2010.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you