32
Fria ord Skriv till GU Journalens insändarsidor: gu-journalen@gu.se!
Det nya biblioteket angår hela Göteborg B I B LI OT E K E T FÖ R humaniora och konst kan stå färdigt 2022 – och nu avgörs vilken sorts bibliotek vi får. En första projektplan under hösten 2015 stötte på så starkt motstånd från brukarna att den fick dras tillbaka. Man tyckte att utåtriktade aktiviteter och lärmiljöer prioriterades framför samlingar och arbetsro. En stor stötesten var förslaget att placera stora delar av samlingarna i en fjärrdepå. Diskussionen om biblioteket fördes under våren 2016 vidare i Arbetsgruppen Framtidens bibliotek, där undertecknade ingick. Arbetet resulterade i en rapport där kraven om arbetsro och fokus på samlingarna förenades med önskemålen om ett mera utåtriktat bibliotek, liksom kraven på ett bokrikt bibliotek med behoven av nya tekniska verktyg och aktivt arbete med digitalisering av samlingarna. Förslaget om fjärrdepå avvisades bestämt. Nu förbereds en arkitekttävling om biblioteket. Inför tävlingen vill vi påminna om det bibliotek som vi beskrev och som har fått så starkt stöd från bibliotekets brukare och från dess personal. Vi vill här påminna om vilka samlingar och möjligheter detta fantastiska bibliotek rymmer. Men vi menar också att namnet på biblioteket kan vara ett problem: Den byggnad vi talar om hette nämligen tidigare Centralbiblioteket, vilket är mera rättvisande. För detta är ett bibliotek för hela universitetet. D E T B I B LI OT E K V I beskrev i rapporten är ljust, trivsamt och ombonat och har goda ljudförhållanden. Det har en välkomnande entrémiljö med kafé, scen, utställningsytor och återlämningsautomater. Där kan biblioteket visa delar av sina samlingar och erbjuda föredrag och musikaliska evenemang i anslutning till sin verksamhet. Ut mot parken finns en uteservering som om vintern kan omvandlas till vinterträdgård. Även där finns en scen som under sommaren kan användas för utomhusevenemang i parkmiljö (en typ av evenemangsmiljö som såvitt vi vet ännu inte finns i Göteborg). Entréytan gör passagen mellan bibliotek, institutioner och omgivning smidig och självklar. Samlingarna, såväl de fysiska som de digitala, ska i mesta möjliga mån vara tillgängliga i referenssamlingar och då detta inte är möjligt finnas i närbelägna slutna magasin. När man kommer in i det nya biblioteket möts man av en infozon där man får hjälp med informationssökning, referenshantering och publiceringsfrågor. Fördjupat stöd får man i en handledningszon. Längre in finns samlingar samt lugna forsknings- och studiemiljöer, där förutsättningarna för att bedriva koncentrerat intellektuellt arbete eller att koppla av med en god bok är de bästa. Det ska också finnas utrymmen för lågmälda samtal och arbete i grupprum.
Specialläsesalen ligger i denna del av biblioteket. I det nya biblioteket finns också en ny samlad studie- och forskningsmiljö för konst och musik. Där finns studieplatser särskilt utformade för att man ska kunna ta del av folianter och betrakta konst, samt utrymmen (ljudisolerade och med god akustik) där man kan både lyssna på musik och spela själv.
»Vi vill här påminna om vilka samlingar och möjligheter detta fantastiska bibliotek rymmer.« D E T N YA B I B LI OT E K E T har en särställning. Det kan varken jämställas med Göteborgs universitets övriga bibliotek eller med andra bibliotek i regionen. Tvärtom är det ett huvudbibliotek för universitetet som helhet, för staden Göteborg och för hela den västsvenska regionen. Bibliotekets samlingar är omfattande och unika och drar till sig forskare, studenter och andra från övriga Sverige och även från andra delar av världen. Biblioteket för humaniora och konst omfattar samlingar från snart sagt varje vetenskapsområde (någon har sagt att all vetenskap blir humaniora då den blir tillräckligt gammal) och rikedomen när det gäller bevarat material överträffas idag i Sverige endast av Kungliga biblioteket samt Lunds och Uppsala universitetsbibliotek. SA M LI N G A R N A O M FAT TA R i det närmaste allt svenskt tryck fram till 1957, det vill säga böcker, tidningar, tidskrifter, affärstryck, reklamtryck, partitryck och näst intill all svensk skönlitteratur. Här finns äldre medicinsk, naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och pedagogisk litteratur. Biblioteket rymmer också de omfattande ostasiatiska, slaviska och iberoamerikanska samlingarna, alla med internationellt sett mycket värdefulla verk. Därtill kommer de
sammanhållna samlingar som donerats till biblioteket, som Hvitfeldtska samlingen (från början Göteborgs gymnasiums samling, ett skolbibliotek med anor från 1600talet), och den unika Herbert Blomstedt Collection som 2010 skänktes till biblioteket av Herbert Blomstedt själv. Nyligen bidrog Blomstedt även till bibliotekets handskriftssamling med tre av Bellmans originalmanuskript. Handskriftssamlingen är en skattkammare. De äldsta delarna utgörs av papyrusfragment från cirka 125 e.Kr., de yngsta är delar av personarkiv från 2015. Stora delar av det här materialet väntar ännu på att bli förtecknat och utforskat. Här finns stora samlingar knutna till författarna Lars Ahlin och Hjalmar Söderberg, journalisten och debattören Ingrid Segerstedt Wiberg, konstnärerna Ivar Arosenius, Ragnar Sandberg och Gudrun Eduards, poeten och musikern Evert Taube, polarforskaren och rektorn Otto Nordenskjöld, zoologen Ragnar Fänge, fysikern och oceanografen Hans Pettersson, prästen och nykterhetsförkämpen Peter Wieselgren och ett oräkneligt antal andra. Märkligt nog utforskas idag handskriftsmaterialet mera av tillresande forskare än av Göteborgs universitets egna. Detta bör förändras och kanske kan det ske genom att forskare i framtiden knyts till biblioteket för att inom ramen för projekt forska på bibliotekets eget material. Sådant sker redan exempelvis vid Kungliga biblioteket. S I ST M E N I N T E M I N ST , på biblioteket finns sedan 1958 Kvinnsam, det nationella biblioteket för genusforskning, med dess omfattande samlingar av kvinnohistoriskt material i form av böcker, tidskrifter och handskrifter. Det humanistiska biblioteket vid Göteborgs universitet är ett forskningsbibliotek i världsklass vad beträffar bokbeståndet inom humaniora, samhällskunskap och många andra områden. Det har dessutom ett brett verksamhetsuppdrag, som inbegriper att förvalta och tillgängliggöra ett ovärderligt kulturarv. Att bygga det nya Biblioteket för konst och humaniora är därför en angelägenhet för hela Göteborgs universitet. DANIEL BERG LEK TOR VID KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN CECILIA LINDHÉ FÖRESTÅNDARE FÖR CENTRUM FÖR DIGITAL HUMANIOR A JONATAN PALMBL AD STUDENTREPRESENTANT FÖR HUMANISTISK A FAKULTETEN BARBRO WALLGREN HEMLIN UNIVERSITETSLEK TOR I SVENSK A SPR ÅKET SAMTLIGA SKRIBENTER ÄR MEDLEMMAR I ARBETSGRUPPEN FR AMTIDENS BIBLIOTEK