Bild 3. 37 dagar efter amputation.
Bild 6. 98 dagar efter amputation.
Bild 4. 51 dagar efter amputation.
Bild 5. 75 dagar efter amputation.
Det som förvånade oss var att patienterna inte klagade mer över smärta vid rehabiliteringen än ”vanliga” patienter med läkta amputationssår. Resultatet var mycket positivt och har sedan bekräftas av andra team som har besökt oss bl.a. från Manchester, England (Effects of Early Mobilization on Unhealed Dysvascular Transtibial Amputation Stumps: A Clinical
30 Ortopediskt Magasin 1/2012
Trial. Van Ross, E.R. et al. 2009) och Växjö (Minskat antal re-amputationer på underben med kort process. Wallin, S-Å. Presentation på Soif Ortopedteknik 2011). Nedan följer beskrivning av ett typfall från 2009 och hur behandlingen utfördes och fortlöpte: 82-årig man som genomgick underbens amputation p.g.a. ateroskleros med bensår och svåra smärtor. Efter 6 dagar på akut ortopedavdelning flyttades han till rehabklinik för fortsatt vård. Såret läkte inte primärt men träningen i övrigt gick bra. Vi tillverkade då en protes drygt 4 veckor efter amputationen. Patienten gick med den och såret läkte successivt tills det var helt försvunnet efter tre månader. I huvudsak så har såret i detta fall behandlats på följande sätt: • Macererade sårkanter behandlas med en silikonbaserad lösning som penslas på sårkanterna. • Fibrinbeläggningar i sår löses upp med hydrogel. • Sårsekretionen fångas upp av ett hydrocoll förband ett förband som kan absorberar stora mängder vätska. Förbandet omvandlas till gel i kontakt med vätska. • Som täckförband används självhäftande genomskinlig polyurethanfilm I dagsläget har vi behandlat ett 40-tal patienter med fördröjd läkning och lyckat re-
sultat. Med det menas att såret har läkt, reamputation har undvikits och patienten har fått behålla knäet. Det har blivit ytterst få fall av reamputation. Såren har varierat avsevärt mellan patienterna och varje fall har gett mer erfarenheter tillbaka till teamet. En studie, som pågick under samma tidsperiod i upptagningsområdet, har också visat att den totala incidensen, reamputationsfrekvensen och/eller frekvensen kontralaterala amputationer har varit låg i jämförelse med andra studier trots att omkring 80 % av alla initiala amputationer ovan fotled utfördes på underbensnivå. Vi rekommenderar att om man önskar använda den här kunskapen behöver man tillägna sig olika delar av den beskrivna tekniken. Viktigast är att protessuspensionen bygger på undertryck kombinerad med TSB-hylsa och att man har ett fungerande team som följer patienten på nära håll. Det är inte ovanligt med infektioner under resans gång men dessa brukar gå att hantera med perorala antibiotika.
Anton Johannesson
ortopedingenjör, Ortopedteknik AB
Gert-Uno Larsson
ortopedläkare, Ortopedkliniken Hässleholm-Kristianstad-Ystad
Marie Göransson
sjuksköterska, Hässleholm sjukhus