__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning nr 19

december 2016

Skogsdungens daghem är klart!

Centralidrottsplan som ny Livligt läsår vid VI Kommunalval 2017 Vänortsverksamhet berikar Aktiva Äldrerådet


2

LEDARE Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Målet är att trygga Närpesbornas service Beredningsarbetet inför den omfattande vårdoch landskapsreformen år 2019 är i gång i hela landet. Många tjänster flyttar in under samma tak i 18 landskap, som har folkvalda landskapsfullmäktige men finansieras helt av staten. Kommunerna kommer inte längre att organisera, producera, finansiera eller besluta om social- och hälsovården. Det regionala beredningsarbetet för att skapa det nya landskapet Österbotten har inletts. Många arbetsgrupper med förtroendevalda, tjänstemän och personalens representanter från kommunerna och andra organisationer samt tre förändringsledare har utsetts för att arbeta med reformen inom olika sektorer. Den som vill bekanta sig närmare med reformarbetet i Österbotten kan gå in på den aktuella och innehållsrika webbsidan Ditt Österbotten, 2019.osterbotten.fi Den service som ges inom Närpes stads område och där ansvaret kommer att flytta över till landskapet Österbotten och landskapets bolag är åtminstone Närpes stads alla vård- och omsorgstjänster, samkommunen K5:s tjänster bl.a. psykosocial service, rådgivningstjänster och landsbygdstjänster, Österbottens räddningsverks räddnings- och

ambulansverksamhet, Västkustens miljöenhets miljöhälsovårds- och veterinärtjänster samt TEbyråns tjänster. Beroende på hur valfriheten inom vården utformas, kommer även privata bolag och tredje sektorn att kunna producera vårdtjänster med offentlig finansiering framöver. I Närpes stad verkar nu förtroendevalda och anställda aktivt för att kunna trygga och utveckla servicen till Närpesborna i framtiden även sedan landskapet tagit över organiseringsansvaret. Det behövs aktiva insatser i landskapets arbetsgrupper, samarbete med grannkommunerna samt beslut och åtgärder inom staden. Vi har alla möjligheter att kunna bibehålla serviceställen inom vården i Närpes och Sydösterbotten. I förhållande till övriga Finland är vården här relativt välfungerande med rätt vårdkedjor och skäliga kostnader med beaktande av invånarnas vårdbehov. Kommunernas byggnader inom social- och hälsovårdssektorn kvarstår i kommunernas ägo. Investeringen i utrymmen vid Närpes servicecenter ökar möjligheterna att trygga högkvalitativ service inom social- och hälsovården i Närpes i framtiden. Jag önskar alla läsare en God Jul och ett Framgångsrikt Nytt År!

Foto: Sara Bondegård

PÄÄKIRJOITUS Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja

Tavoitteena turvata palvelut närpiöläisille Laajan sote- ja maakuntauudistuksen valmistelutyö on käynnissä koko maassa. Monet palvelut muuttavat vuonna 2019 saman katon alle 18 maakunnassa, joilla on vaaleilla valittu maakuntavaltuusto, mutta jotka toimivat täysin valtion rahoittamia. Kunnat eivät voi enää järjestää, tuottaa, rahoittaa tai päättää sosiaali- ja terveydenhuollosta. Alueellinen valmistelutyö uuden Pohjanmaan maakunnan luomiseksi on aloitettu. Uudistusta toteuttamaan on nimetty lukuisia työryhmiä kuntien ja muiden organisaatioiden eri sektoreiden luottamushenkilöistä, virkamiehistä ja henkilöstön edustajista, sekä lisäksi kolme muutosjohtajaa. Pohjanmaan maakunnan uudistustyöhön voi tutustua lähemmin ajankohtaisella ja runsassisältöisellä verkkosivulla Sinun Pohjanmaasi, 2019. pohjanmaa.fi Pohjanmaan maakunnan ja maakunnan yhtiöiden vastuulle siirtyvistä Närpiön kaupungin palveluista mainittakoon ainakin kaikki hoito- ja hoivapalvelut, K5-kuntayhtymän palvelut, mm. psykososiaaliset palvelut, neuvolapalvelut ja maaseutupalvelut, Pohjanmaan pelastuslaitoksen pelastus- ja ambulanssitoiminta, Länsirannikon ympä-

ristöyksikön ympäristöterveys- ja eläinlääkintäpalvelut sekä TE-toimiston palvelut. Valinnanvapauden toteutumistavasta riippuen myös yksityiset yhtiöt ja kolmas sektori voivat tulevaisuudessa tuottaa hoitopalveluja julkisella rahoituksella. Närpiön kaupungin luottamushenkilöt ja työntekijät toimivat nyt aktiivisesti närpiöläisten palvelujen turvaamiseksi ja kehittämiseksi senkin jälkeen, kun järjestämisvastuu on siirtynyt maakunnalle. Kaupungin on osallistuttava aktiivisesti maakunnan työryhmiin, toimittava yhteistyössä naapurikuntien kanssa ja tehtävä päätöksiä ja toimenpiteitä. Meillä on kaikki mahdollisuus säilyttää Närpiön ja Suupohjan rannikkoseudun hoitopalvelupaikat. Muuhun Suomeen verrattuna hoito toimii täällä suhteellisen hyvin oikeilla hoitoketjuilla ja kohtuullisin kustannuksin asukkaiden hoidon tarpeet huomioon ottaen. Kuntien sosiaali- ja terveydenhuoltosektorin rakennukset jäävät kuntien omistukseen. Investointi Närpiön palvelukeskukseen lisää mahdollisuuksia turvata korkealaatuiset sosiaali- ja terveydenhuollon palvelut Närpiössä jatkossakin. Toivotan kaikille lukijoille Hyvää Joulua ja Menestyksekästä Uutta Vuotta!


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

3

Foto: Johnny Grandell

Tre foton från det praktiska arbetet med renoveringen av Centralidrottsplanen sommaren 2016.

Centralidrottsplan som ny! Centralidrottsplanen i Närpes har renoverats: planens lutning har korrigerats, dräneringen förbättrats, bevattningsanläggning anlagts, växtunderlaget har förnyats och såtts in. – Inte en dag för tidigt, tycker LarsErik Lundmark inom stadens tekniska avdelning.

– Vi började med att ta bort gammalt gräs, ploga upp, täckdika och förnya dräneringen. Vi grävde ner sprinklers för bevattningen och försåg planen med nytt växtunderlag bestående av sand och torv som frästes ihop. Planens lutningar doserades om med hjälp av laserstyrd utrustning. Slutligen såddes den in med gräs igen.

Foto: Lisbeth Bäck

Positiv respons Text: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab

Centralidrottsplanen i Närpes invigdes år 1931 och nuvarande läktare uppfördes 1963. Planen har betjänat främst fotbollsvänner decennium efter decennium utan att några desto större renoveringar gjorts. På 1980-talet avlägsnades löparbanorna och gräsytan förstorades. – Tidens tand har satt sina spår, säger Lundmark. Planen har sluttat åt fel håll, varit väldigt ojämn och skarp. Både

spelare och domare uttryckte sitt missnöje över skicket.

Gräset växer i sand och torv

Planen, som mäter 80x120 meter, renoverades sommaren 2016. Staden stod för kostnaderna för material och maskiner men en stor del av jobbet utfördes med hjälp av talkoinsatser från fotbollsföreningen. Talkotimmarna för Kraft FF räknas till minst 150 timmar.

I augusti togs planen i bruk men det är tillsvidare begränsad användning som gäller. – Nu ska den växa till sig så den tål att slitas på och det är viktigt att vi inte ”tröttar ut” den de första åren. Min bedömning är att den är som bäst efter tre, fyra år. Gräs är dagligvara så efter en dålig vinter kan det vara borta. Men nu är underlaget i skick så underhållet framöver ska gå bra. Lars-Erik Lundmark är nöjd. Talkoinsatserna var berömvärda och responsen har varit positiv.

REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING december 2016 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2, 64200 Närpes

ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist REDAKTIONSRÅD: Markus Norrback, Åsa Snickars Tony Pellfolk, Malin Haka

TRYCKERI: Forsberg Tryckeri LAYOUT: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 4700 exemplar. Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes

ÖVERSÄTTNINGAR: Kustmedia Ab/ Riitta Gustafsson

PÄRMFOTO: Markus Norrback, Skogsdungens daghem

I sitt jobb ansvarar LarsErik Lundmark bland annat för idrotts- och fritidsanläggningar samt jord- och skogsområden.

Utgående från omständigheterna skall planen användas så mycket som möjligt under sommarhalvåret. Dess läge och närhet till Mosebacke skolcentrum är en viktig faktor för idrottsutvecklingen i Närpes.


NÄRPESINFO

4

Närpes stads informationstidning

Foto: Anna Sand/Kustmedia Ab

Fritidssektorn i Närpes stad lyder under bildningsavdelningen och leds av tre tjänstemän – Lasse Eriksson är kultursekreterare sedan snart 40 år tillbaka, Anki Enqvist fungerar som ungdomssekreterare och Ida Hautaoja är stadens idrottssekreterare. Lasse Eriksson och Anki Enqvist vid Närpes Teater, som är en viktig del av kulturlivet i Närpes.

Vi står för trivseln Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

Hur ser arbetsfördelningen ut mellan er – vilka är era arbetsuppgifter? – Som ungdomssekreterare är jag föredragande i frågor som rör ungdomsverksamhet i fritidsnämnden, börjar Anki Enqvist, som haft sin tjänst i fyra år nu. Jag deltar även i ungdomsrådets möten. Jag fungerar som kontaktperson mellan kommunen och ungdomsföreningarna, gör upp sportlovsprogram och sköter administrationen inför Tomatkarnevalen samt handhar Fältis-verksamheten. Dessutom administrerar jag bidragen till föreningarna. Lasse Eriksson fortsätter. – Jag fungerar lite som spindeln i nätet då det gäller kulturorganisationerna och olika kulturevenemang i staden,

berättar Lasse. Vi har ett rikt kulturliv här som omfattar allt från skolmusikkåren till Närpes Teater, hembygdsföreningarna, körer och konstklubben, När-TV och så vidare. – Fritidsnämnden har det övergripande ansvaret för idrotts- och motionsverksamheten i staden, berättar Ida Hautaoja, som jobbat som idrottssekreterare sedan augusti 2015. Till mina arbetsuppgifter hör att säkerställa att det erbjuds betydelsefull fritid för Närpesborna. Tillsammans med tekniska ser vi till att idrottsanläggningar finns och är i skick, vi hjälper och stöder föreningar och leder projektarbeten som syftar till att bevara folkhälsan och människornas funktionsförmåga.

Foto: Maria Filippa Sundlin

Ida Hautaoja vid utomhusgymmet intill Centralidrottsplan. Här har man möjlighet att komplettera sin promenad eller löprunda med ett gympass ute i det fria.


Närpes stads informationstidning

Jag fungerar även som nykterhetsansvarig är förman för simhallen samt handhar Pörtombassängen sommartid. Sedan sköter jag också delvis bokningar av idrottsanläggningar, handhar en del skolidrottstävlingar, turneringar och dylikt. Arbetsdagarna är väldigt varierande. Ni representerar en för kommunen frivillig, icke-lagstadgad verksamhet och sektor. Varför är det viktigt att staden ändå har dessa tjänster för sina invånare? – Det är en oerhört viktig sektor med tanke på trivseln i staden, anser Lasse. Om man skulle plocka bort all det som omfattar kultur, idrott och ungdom, skulle vi få ett mycket fattigare innehåll. Vi vill gärna få nya invånare hit och då är trivseln en viktig faktor. Både barn och äldre ska kunna hitta något som passar dem och jag tror inte att någon skulle vilja bo i en kommun utan allt detta, säger Lasse och får medhåll av Anki. – Vi jobbar med välmåendet i staden, och Närpes är en väldigt kultur- och idrottsvänlig stad med goda, yttre förutsättningar för att kunna erbjuda allt det som ger mervärde åt invånarna, tillägger hon. – Fritidsaktiviteter, kultur och idrott bidrar också till gemenskapskänsla, vilket är viktigt för trivseln i en kommun, til�lägger Ida. Vad görs för era budgetmedel? – Fritidsnämndens budget är förhållandevis liten och största delen av anslagen går till föreningsbidrag, berättar trion. Det finns många lokaliteter i Närpes anpassade för verksamheten men de byggs inte med våra medel. Istället är vår uppgift att skapa förutsättningar för att föreningarna och organisationerna ska kunna upprätthålla dem. De har även goda möjligheter att söka andra bidrag för detta och det är tacksamt att sådana fonder och stiftelser finns. Vi hjälper gärna till med ansökningsförfarandet. Vad är aktuellt på avdelningen just nu? – November är den stora ansökningsmånaden då det

NÄRPESINFO gäller Svenska kulturfondens bidrag, och även andra fonder. Årets julevenemang och konserter är så gott som färdigt planerade redan i början av november och under flera år redan har Finlands 100-årsjubileum planerats, berättar Lasse och Anki. – Det är en sektoröverskridanden planering och kulmen sker i juli nästa år då Tjärdalsprojektet i Övermark pågår i en veckas tid. Hela föreningslivet är engagerat och till och med biskopen väntas komma på besök. Det är ett stort projekt som planerats sedan 2013, tillägger Lasse. På idrottssidan startar ett nytt projekt där målgruppen är äldre som bor hemma (75+), vars funktionsförmåga har börjat försämras, medan ett tidigare projekt med integrering genom idrott är på slutrakan. – Goljat-leden och Tjärlax vandringsled märks ut igen, motionshockeyn startar och pidroturneringen pågår. Hur samarbetar ni och överlappar era arbetsområden varandra? – Vi har ett bra samarbete och behöver varandra som bollplank. Våra målgrupper är de samma och vi diskuterar mycket. Dessutom bereder vi ärenden till samma nämnd och delar på budgeten.

Johannespris till Närpes Text: Malin Haka Foto: SÖU

Föreningslivet i Närpes är aktivt och livskraftigt. Verksamheten sköts i stor utsträckning av talkokrafter. Närpes stad delar årligen ut verksamhetsbidrag till föreningar men utan alla engagerade eldsjälar som lägger ner sin tid så skulle Närpes inte ha ett så här rikt föreningsliv. Inom ungdomsrörelsen i Österbotten ordnas varje år Johannesgalan där man firar föreningslivet och premierar föreningsaktiva. Årets gala arrangerades av Kvevlax UF som utsågs till årets förening 2015. Närpesfö-reningarna höll sig i framkant och vann i två av kategorierna. Pörtom UF valdes till årets förening med motiveringen att man är en förening som hela tiden jobbar för byns alla invånare. Man har återkommande evenemang som till exempel dans, loppis och babyskoj men försöker också hela tiden förnya sig. Revyn som är en av de mest besökta i Österbotten har bidragit till att man har kunnat renovera sina utrymmen och nu har föreningen en lokal som man kan vara stolt över. I kategorin årets talkokraft premierades familjen Grandell för sina ovärderliga insatser inom Böle UF. De är med oavsett om det skall städas, kokas kaffe, serveras, byggas eller ordnas med revyn. Böle UF skulle nog inte överleva utan deras insatser. Förhoppningsvis är det ännu flera Närpesbor som visar framfötterna på galan nästa år då den arrangeras i Pörtom.

Vilka planer finns inom sektorn för de närmaste åren? – Flera stora projekt har genomförts på sistone så nu har vi faktiskt inget större på gång, konstaterar trion. Vilken respons brukar ni få och vad vill ni hälsa till Närpesborna? – Det är sällan någon klagar. Önskemål kan komma och vi tar gärna emot tips och idéer. Tröskeln att komma in till oss är och ska vara mycket låg, säger Anki. Ida håller med: – Det är bara att ta kontakt om man har önskemål eller frågor. – I det stora hela tror jag Närpesborna är ganska nöjda med utbudet. Vi hoppas att de tar del av det som erbjuds och finns det önskemål beaktas de i mån av möjlighet, tillägger Lasse.

Pörtom UF valdes till årets förening.

I kategorin årets talkokraft premierades familjen Grandell.

5


6

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Mikaela Björklund leder stadsfullmäktige och Olav Sjögård är stadsstyrelsens ordförande i Närpes.

Så vill Närpes investera Ett mycket intressant samtal med stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Björklund och stadsstyrelsens ordförande Olav Sjögård ger vid handen att Närpes investerar för framtiden. - Vårt mål är att maximera service för invånarna på nära håll – också efter de kommande stora reformerna, säger de. Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Vid intervjutillfället är inte beslutet fattat gällande investeringsnivån i Närpes för de kommande åren. Men man upplever att det finns vilja och enighet bland förtroendevalda att fullfölja de planer på utbyggnaden av sjukhusom-

rådet, Närpes servicecenter, som finns angivna i investeringsplanen. – Det finns tidigare beslut på utbyggnaden men i ett långsammare tempo än vad som nu föreslås. Fullmäktige avgör hur det blir.

Vi skapar egna muskler Allt handlar om att trygga service för Närpesborna, att tillgodose olika åldersgruppers behov och att bygga Närpes framtid. Det är mycket som spelar roll när investeringspusslet ska läggas. Vad ska åtgärdas, varför och i vilken ordning för att man inte ska behöva backa och bygga om. – Med tanke på vårdreformen är det viktigt att ha fastigheterna i skick, börjar Mikaela Björklund. – Efter år 2019 ska staden inte längre ha andel i vårdoch omsorgsproduktionen. Däremot äger vi våra fastigheter och ifall de är i skick har

vi större chans att erbjuda bra vård. Vi har alltså orsak att se om våra hus och göra det nu.

Äldreomsorgen i fokus

Utbyggnaden av Närpes servicecenter består av färdigställande av två nya äldreboenden, renovering av befintliga boenden, nytt kök och parkeringsutbyggnad. Enligt planen blir det åtta boendeenheter. – Vi talar om en total investering på drygt 20 miljoner, säger Olav Sjögård. –- De förslag som nu föreligger har diskuterats på bred front och är i sig inte nya. Det är förslaget till investeringstakt som är ny. Äldreomsorgen är i fokus


Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

7

Alla kursdeltagare, timlärare, föreläsare och samarbetspartners tillönskas

God jul och Gott nytt år! och det är bra. Det finns en nationell idé om att äldre ska bo hemma så länge som möjligt och det är bra. – Så länge man mår bra, säger Mikaela. Vi vet också att många känner sig otrygga och ensamma och det talar för fler enheter där man har både sällskap och nära till hjälp. Det föder olika slags behov, både utbyggt serviceboende men även fler mindre lägenheter i centrum att hyra. Folkhälsans hus är ett ypperligt exempel på det, men vi behöver också förmånligare koncept. I diskussionerna tänker man på hur äldre ska få omsorg och att fastigheterna ska vara ändamålsenliga. – Vi tänker också på personalen och deras vårdetik. De är pressade som det är och att vi kan underlätta deras dagliga arbete genom vettig arbetsmiljö känns bra.

Andra krav Under de senaste åren har tyngdpunkten vilat på att tillgodose daghemmens och en del skolors behov, och det finns fortfarande tryck på daghemsplatser. – Det ska förstås vara ett positivt problem att fylla daghem och skolor. Under den här planeperioden återkommer vi också till utbildningssektorns behov, bland annat högstadiet. Björklund och Sjögård pratar mycket och gärna om Närpes utveckling. Båda har politisk erfarenhet och förmåga att se i större cirklar. De, liksom andra politiker och personal inom kommunalförvaltningen vill stadens invånare väl, vill planera i rätt ordning och alla gör sitt bästa. – Vi jobbar hela tiden för att Närpes ska ha attraktiva bostadsområden, vi vill och vi ska förbättra trafiken och en

av våra visioner är att bygga ihop Högback med Näsby centrum. Till ytan är Närpes Österbottens största kommun vilket betyder att vägar ständigt är på tapeten. – Vägförbättringar, gångoch cykelbanor, fungerande infrastruktur, vettiga trafiklösningar i centrum där trafiken ökar och så vidare, exemplifierar Sjögård.

MISSA INTE DESSA FÖRELÄSNINGAR I VÅR!

För stadens bästa

Om värdskap med Ulrika Karlsson:

– Målet är att använda skattemedlen ansvarsfullt. Vara smarta. Om det är nu utrymmen behövs ska vi bygga dem nu, inte om tio år. Och tvärtom, vi ska inte överdimensionera våra fastigheter nu – för att de kanske behövs om tio år. Det är inte heller rationellt. Olav berättar att en mindre grupp hälsar på hos grönsaksodlare och pejlar deras funderingar kring de närmaste åren. – Är de i behov av arbetsinvandring vet vi också att det behövs bostäder och fler platser i daghem och skolor till exempel. Våra besök har varit uppskattade hos odlarna och för oss är det ett försök till framförhållning. Det blev ett långt och bra samtal, om stort och om smått. Om politisk vilja och att man under alla år och planeperioder har stadens bästa för ögonen. Om att lokalpolitik är intressant och att ett nytt val är på kommande. Närpes har för närvarande låg skuldbörda i förhållande till landets medeltal. – Ekonomin är bättre nu och det gör att en del av investeringarna kan betalas med årsbidrag en tid. Nu går det att satsa, säger Olav Sjögård. För fyra år sedan hade det inte varit möjligt.

”Det värdeskapande värdskapet” ”Bjud på dig själv så ler världen tillbaka” onsdag 22.2 Mitt i stan

Multisportaren Meeri Bodelid:

”Från TBC till OS” måndag 23.1 Mitt i stan

ETT PLOCK AV VÅRENS KURSUTBUD FUNKTIONELL INTERVALLTRÄNING PORTRÄTTSTUDIER NATURENS ÖRTAPOTEK LETTERING WORKSHOP VEGETARIANRESAN MINDRE VÄRK! TURISTRYSKA DATA I ARBETSLIVET LINEDANCE INTENSIV SVENSKA BALLROOM FÖRSTA HJÄLPEN VÄRDSKAP STOTT-PILATES PARKOUR KONSTKLUBB TOVNING FLUGBINDNING GARUDA FRÅN TBC TILL OS ÖSTERBOTTEN OCH FINLAND 100 ÅR Kursprogrammet utkommer vecka 1


NÄRPESINFO

8

Närpes stads informationstidning

Ekonomisk utveckling under år 2016 Stadens ekonomi har utvecklats bra under år 2016. Intäkterna från verksamheten ser ut att något överskrida budgeten, trots att intäkterna redan justerats upp något inom vård- och omsorgsnämnden. Text: Kent-Ole Qvisén

Personalkostnaderna totalt sett kommer att underskridas 2016, vilket också är fallet för köp av tjänster från våra samkommuner. Specialsjukvårdskostnaderna ligger per 31.10.2016 något under budgeten och beroende på hur sjukvårdsdistriktet besluter om detta års beräknade överskott, kan återbetalningar ske till kommunerna under december 2016.

Barnen fortsätter att öka inom barndagvården vilket har krävt tilläggsresurser under året. Förskoleverksamheten har även krävt något ökade medel. Totalt uppgår budgetändringarna till drygt 100 000 euro, men inbesparingar kommer att ske inom många olika resultatområden vilket väger upp ökningarna. Prognosen för kommunalskatten visar att budgeten kan underskridas med ca 200 000

euro medan samfundsskatten kan ökas med motsvarande summa. Budgeten för statsandelarna justerades även upp med 700 000 euro av fullmäktige på mötet i november. Det budgeterade överskottet på 300 000 euro kan således ökas med 700 000 euro till knappt 1 milj. euro för år 2016.

Budgetförslag för år 2017

Budgetförslaget för år 2017 följer nästan exakt den budgetram som fullmäktige fastställde i september, då nettokostnaderna ökades med 25 000 euro jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2016. Konkurrenskraftsavtalet kommer att minska personalkostnaderna med knappt 700 000 euro men tyvärr kommer

hela nyttan av besparingen att gå till staten som minskar statsandelarna med till och med något mera än den beräknade inbesparingen. Avtalet minskar även på inflödet av kommunalskatten eftersom lönesumman minskar och avdragen för arbetstagarna ökar. Denna minskning kompenseras dock av staten denna gång. Nettokostnaderna för nämnderna beräknas i budgeten för år 2017 öka med nästan samma summa, 700 000 euro, som inbesparingen från konkurrenskraftsavtalet ger. Budgeten innehåller en del ökningar av personalen inom främst äldreomsorgen i vård- och omsorgsnämnden medan barndagvården kräver tilläggspersonal inom bildningsnämnden.

Jämförelse av bokslut 2015 med budgeten åren 2015-2016

År 2015 2016 2017 (extern 1000 euro) Bokslut Budget+ändr. Budget försl. Verksamhetsintäkter 9 315 8 683 8 459 Verksamhetskostnader -61 443 - 63 607 -63 345 Verksamhetsbidrag -52 128 -54 924 - 54 886 Skatteinkomster 30 924 30 650 30 400 Statsandelar 23 540 27 600 27 600 Finansiella kostnader o intäkter 295 169 122 Årsbidrag 2 631 3 495 3 236 Avskrivningar -2 573 -2 655 -2 823 Resultat 58 840 413 Förändr. av avskr.diff., reserv., fonder 158 160 160 Periodens över/underskott 216 1 000 573 Invånare, antal 9387 9398 9398 Skatteinkomster (€/inv.) 3294 3261 3235 Statsandelar (€/inv.) 2508 2937 2937 Årsbidrag (€/inv.) 280 372 344 Årsbidrag i % av avskrivningar 102 132 115 Lån totalt (milj. euro) 20,0 21,5 24,5 Lån (€./inv.) 2133 2290 2610 Nettoinvesteringar (milj.€) 3,9 5,7 6,9


Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

MIN SPALT

Kostnaderna för specialsjukvården hålls på samma nivå som i 2016 års budget. Sjukvårdsdistriktet håller på att minska sina kostnader för att komma ner i samma vårdkostnad per invånare som andra sjukvårdsdistrikt, vilket gör att kommunernas betalningsandelar inte stiger utan i vissa fall till och med kan sjunka jämfört med tidigare år.

Kommunalskatten Kommunalskatten budgeteras nästa år till 25,5 milj. euro vilket är en minskning med 0,5 milj. euro jämfört med år 2016. Samfundsskatten beräknas öka något till 2,1 milj. euro medan fastighetsskatten ökar till 2,8 milj. euro efter att den allmänna skattesatsen justerats i enlighet med regeringens förslag om höjd nedersta gräns från 0,80 % till 0,93 %. I statsandelarna för år 2017 kompenseras kommunerna för regeringens beslut om höjda avdrag i kommunalbeskattningen och vissa kostnadsökningar. Detta gör att statsandelarna ligger på samma nivå, 27,6 milj. euro, som i budgeten för år 2016 trots tidigare beslut om nedskärningar från regeringen. Årsbidraget stiger till ca 3,2 milj. euro varför budgeten visar ett överskott på 573 000 euro, efter nettoavskrivningar på knappt 2,7 milj. euro.

Investeringsplanen

Investeringsplanen för åren 2017-2019 innehåller flera större delsatsningar inom Närpes servicecenter. I första skedet byggs för närvarande Villa Rosa och Villa Holger som är effektiverade serviceboenden. Därefter är en nybyggnad av köket och en huvudingång planerad för åren 2017-2019. Som följande delinvestering finns sanering och tillbyggnad av Alina, Efraim och Solbacken inplanerade att starta år 2018. Renovering av bäddavdelningen pågår även under åren 2018-2019. Det är således en massiv investering på ca 22-23 milj. euro som kommer att göras under relativ kort tid inom Närpes servicecenter. För saneringen och utbyggnaden av boendeenheterna söks bidrag och räntestödslån från ARA. Nettoinvesteringen uppgår till 6,9 milj. euro i budgeten för år 2017. På grund av den höga investeringsnivån beräknas lånen öka med 3 milj. euro nästa år vilket ger 2 610 euro per invånare 31.12.2017. Stadens driftsekonomi är i balans under hela ekonomiplanperioden 2017-2019 med överskott varje år. Osäkerheten ökar inför hur stadens ekonomi påverkas år 2019 då landskapen inleder sin verksamhet och övertar skötseln av hela vård och omsorgen från kommunerna. Enligt regeringens förslag kommer ett utjämningssystem att införas mellan kommunerna, vilket jämnar ut de ekonomiska förändringarna i viss mån så att alla kommuner skall ha en möjlighet att fortsätta att producera de kvarvarande tjänsterna.

Läslust. Läsglädje. Upplevelser. Magdalena Udd Stadsbiblioteket i Närpes

Läslust. Läsglädje. Läsupplevelser. Dessa inspirerande ord är kärnan i vår verksamhet, det vi på biblioteken dagligen jobbar för. Vi har under de senaste åren tagit fasta på att väcka läslusten och läsglädjen i så tidig ålder som möjligt. Ju tidigare man får positiva läsupplevelser, desto starkare växer lusten att upptäcka fler berättelser. Under hösten och våren 2015-2016 ordnades på biblioteken i Närpes sagokvällar med temat ”killar som läser”, det vill säga mannen som läsande förebild. Vi hittade gott om manliga högläsare att rekrytera och sagostunderna var till vår stora glädje väldigt populära. Under hösten 2016 och våren 2017 fortsätter vi med vår sagokvällssatsning, dock med en liten variation. Sagokvällsbesökarna får nu ta del av olika yrken: högläsarna representerar olika yrkesgrupper och läser sagor som handlar om deras jobb. I skrivande stund har Doktor Kajsa samt Bibliotekarierna hållit i trådarna, näst i tur är Byggare Anna. Bibliotekspersonalen har inom ramen för ett nytt projekt som är under utveckling fått alter egon såsom ”Busiga draken”, ”Glada clownen”, ”Snälla trollet”, ”Goda fén” och ”Ärtiga älvan”. Klädda enligt våra olika karaktärer besöker vi daghem och gruppfamiljedaghem i hela Närpes och håller en lite annorlunda sagostund för barnen. Detta är besök som uppskattas lika mycket av bibliotekspersonalen som av barnen och daghemspersonalen! Nytt i år är även ett pilotprojekt i samarbete med samtliga förskolor i Närpes. Det centrala i samarbetet är att skolan och biblioteket är starkare tillsammans. Vi lär oss av varandra och hittar nya arbetssätt. Under läsåret turnerar bland annat hemliga (bok)lådor, sagopåsar och bibbatanter mellan förskolorna. Varje förskola besöker även huvudbiblioteket där läsfrämjande- och inspirerande program ordnas. Målet med detta pilotprojekt är att i fortsättningen varje läsår jobba intensifierat med en årskurs i samtliga Närpes’ skolor. Så varför allt detta läsivrande? Det är ju så att läsning i alla former är en stor och viktig del av barnens skolgång, uppväxt och utveckling. Barn som fått och får språkstimulans klarar sig bättre i skolan och deras läsutveckling går smidigare. Förhoppningsvis sår vi tillsammans många läsfrön som utvecklas till läslust, läsglädje och läsupplevelser.

9


NÄRPESINFO

10

Närpes stads informationstidning

Sagt på invandrarlinjen: Jag trivs mycket bra i Närpes. Det är lugn och ro här. Jag tycker att det är en bra plats för att uppfostra barn. Jag har studerat svenska på Söff sedan september 2015. Tycker att det är viktigt att kunna språket i det land var du bor. Jag trivs mycket bra i skolan. Och du kan lära dig svenska mycket snabbt om du vill. Jag är mycket tacksam till lärare och programmet för invandrare. Jag och min man gifte oss år 2010 och vi har en dotter tillsammans. 2011 kom min man till Finland för att jobba och jag stannade i Vietnam med min dotter. Den 10.4 2013 jag kom till Finland för att jobba 5 månad. Men inte jag hämtade min dotter med. Jag jobbade i växthus. Sedan blev jag gravid och vi hade en pojke. Min son är nu 2 år och 8 månader. Nu vill jag söka ett jobb, därför vi behöver hämta min dotter komma hit. Min dotter är 6 år. Jag hittade inte något jobb. Jag var riktigt ledsen när jag inte hämta min dotter komma hit. Jag känner mig bra när jag studerar här. Jag kan tala, skriva och lyssna bättre. Allt går bra, men jag vill hämta min dotter komma hit. Så glada när det blir riktigt. Jag känner att livet och jobbet mycket bra i Finland. Det är bra i Närpes. Jag tycker om att studera. I kursen finns många elever och delat i tre klasser. Min klass är stor och fin. Jag önskar hitta ett arbete när jag kan prata med varandra och förstå när man talar långsamt och korta meningar.

Livligt läsår vid vu Vuxeninstitutet i Närpes är en fri bildningsorganisation som vill ge kursdeltagarna ny kunskap och nya färdigheter samt bidra till ökat välmående, livskvalitet och livsglädje. Text: Annika Eklund

Verksamheten inom Närpes vuxeninstitut omfattar årligen över 800 kurser och föreläsningar, heltidsstudier och kortare studiehelheter. Deltagarantalet uppgår till cirka 7 500 kursdeltagare. Genom vårt mångsidiga kursutbud hoppas vi tilltala en bred målgrupp i olika åldrar, med olika bakgrund, med olika intressen och i olika livssituationer.

Många kurser vid Söff

Vår verksamhet finns i hela Närpes, men vårt centrum är

i Yttermark. Under detta läsår sjuder det verkligen av aktivitet i Söff-byggnaden. Här pågår heltidsstudier vid invandrarlinjerna, undervisning för vuxna asylsökande samt för asylsökande ungdomar från Kristinestad. På Söff hålls också många olika motionskurser, hantverkskurser och musikkurser inom vuxeninstitutet dagtid och kvällstid. Dessutom finns också Legato, Yttermark bibliotek och Yttermark daghem här och internatet, som delvis hyrs av Röda korset, fungerar som boende för asylsökande från sommaren 2015.

Vid invandrarlinjerna där de studerande lär sig svenska har vi 45 studerande från 16 olika länder inskrivna detta läsår. Dessa vuxna studerande är indelade i tre olika grupper beroende på deras kunskaper i svenska. De erhåller undervisning fem dagar i veckan och svenskan genomsyrar all undervisning även om samhällskunskap också är en viktig del av undervisningen. Det finns även vissa valbara ämnen för de studerande, till exempel konst, drama, data, finska och engelska. Sedan ungefär ett år tillbaka hålls på Söff också undervisning för 25 asylsökande ungdomar. Ungdomarna studerar tre dagar i veckan hos oss och får undervisning främst i finska, men också ibland annat såsom i matematik, engelska, drama, film och huslig ekonomi.


Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

11

Pedagoger fick inspiration i Umeå Med bidrag från Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner begav sig 16 pedagoger bestående av barnomsorgschefen, administrativa daghemsledare, barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare på studieresa till Umeå.

En lyckad friluftsdag hölls för både studerande och personal i början av oktober. Vi var närmare 70 personer som samlades på Vargberget för att lära känna varandra över språk- och kulturgränserna.

xeninstitutet

Text: Annika Eklund & Camilla Söderback

Närpes stad arbetar kontinuerligt med integrering på svenska, men för att lära sig mera och få inspiration har vi gjort ett studiebesök till Sverige. Vi startade resan torsdagen den 1 september med båt till Umeå. På färden över till Umeå bekantade vi oss med utkastet till ”Planen för småbarnspedagogik”. På eftermiddagen fortsatte vi att diskutera kring planen. På fredag morgon begav vi oss på studiebesök till Förskolan Karet som ligger i stadsdelen Ersboda. Förskolan har prisats för sitt språkutvecklande arbetssätt. Förskolan hade 70 barn inskrivna och 90 procent av barnen var flerspråkiga. Personalen berättade om hur de jobbar med svenska språket, med bland annat lekarbetspedagogik och bokpåsar från biblioteket. På förskolan kommunicerades det mycket med bilder. Där betonades också vikten av lärmiljöer, det vill säga små mötesstationer i varje rum som var anpassade till ålder och mognad. Vikten av god kontakt till vårdnadshavaren poängterades. Där har vi mycket att lära oss från Sverige - att våga fråga också obekväma frågor.

Namn som vägvisare

På eftermiddagen begav vi oss till Förskolan Morgonstjärnan som ligger på Berghem. Förskolan är nybyggd i ett tvåplanshus ansluten till Berghemsskolan och nattöppen förskola. Förskolan finns nära Umeå universitet. I förskolan fanns fyra hemvister (avdelningar):, Möjligheten, Upptäckaren, Kreativiteten och Utforskaren. Namnen på hemvisten är en vägvisare för den pedagogiska miljön som förskolan står för. Alla pedagoger ingår i olika ansvarsområden, där planering, reflektion och observationer är viktiga verktyg. Förskolan har stora gemensamma ytor tex ett vattenlekrum, rörelserum med stor spegel och flyttbar scen, ateljé, anpassad till barnens ålder.

Vi saknar språkstöd Det som blev märkbart under studiebesöken är att vi här i våra daghem saknar ett språkstöd som kan stödja personalen. Vi tackar Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Närpes stad som gav oss möjligheten att utföra studieresan. Resan gav oss möjlighet till att tillsammans inspireras av andra och få ett nytänkande i vår verksamhet.

På invandrarlinjerna på Söff studerar detta läsår 45 vuxna invandrare. Under fem dagar i veckan lär de sig svenska och blir bekanta med det finländska samhället.

Stöd för inflyttade Ledorden för all verksamhet på Söff är mångfald, integration, delaktighet och personlig utveckling. Vi vill vara ett stöd för inflyttade att hitta sin plats i samhället och hjälpa dem till nästa steg, vare sig det då är fortsatta studier eller att få jobb.

Att lära sig språket och bli bekant med samhället är ett viktigt redskap för detta. Vi ser att det finns ett behov av utveckling här och till nästa läsår planeras en grundskolelinje för vuxna invandrare som vill få avgångsbetyg från den finländska grundskolan.

Pedagoger från Närpes på studiebesök till Umeå i september 2016.


12

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning Foton: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Skogsdungens daghem Text: Ann-Christin Häggblom, barnomsorgschef, Adja Snickars, administrativ daghemsledare

Den slutgiltiga planeringen för det nya daghemmet, Skogsdungens daghem i Kalax, påbörjades i början av sommaren 2014 och själva byggandet inleddes hösten 2015. Daghemmet har ritats och planerats av Sebastian Küttner på arkitektbyrå Küttner Ky och byggts av RS Bygg & Schakt Ab. Nu står daghemmet fem före färdigt och kommer om allt går vägen att kunna öppna sina dörrar för barn, föräldrar och personal 12 december 2016. Det är främst de barn som idag har sin plats vid Nämpnäs daghem som kommer att flyttas till Skogsdungens daghem tillsammans med hela personalstyrkan från Nämpnäs. Nämpnäs daghem, som varit verksam sedan början av 2008, kommer därmed att stängas. Övriga lediga platser fylls vartefter från januari av barn som står i kö för en dagvårdsplats.

Olika avdelningar Skogsdungens daghem kommer att bestå av sex olika avdelningar. I babyavdelningen, för de allra minsta barnen från nio månader upp till 18 månader, finns det plats för ca

tio barn. Därtill finns det två avdelningar för barn i åldern 1-3 år med totalt 24 platser. För äldre barn i åldern 3-4 år samt i femårsåldern finns två avdelningemed 21 platser vardera. Den sjätte avdelningen, kommer åtminstone till en början vara en vanlig avdelning på så sätt att vanliga ”dagistider” fungerar den som andra avdelningar med 1012 platser för en viss grupps ålder men så småningom när man är varm i huset och beroende på behov kommer den även att fungera som skiftesavdelning. Här ska så småningom de barn vars föräldrar har skiftesarbeten eller arbeten med oregelbundna arbetstider utanför den vanliga öppethållningstiden kunna få sin vård i de fall familjerna inte får vården ordnad på annat sätt.

och pysselaktiviteter, i det här rummet finns också en köksinredning. I anslutning till det större rummet finns det även på varje avdelning ett eget toalettutrymme med utrustning anpassade enligt barnens åldrar och skötbord i de avdelningarna som är planerade för de mindre barnen. Vidare har varje avdelning ett lite mindre rum som kan användas vid samlingar, sagostunder, smågruppsarbeten eller när barnen själva vill leka i en lite mindre grupp. Ytterligare har varje avdelning ett vilorum, där man förutom på babyavdelningen har sängskåp som

inrymmer en våningssäng/skåp som fälls ner när det är dags för vila. På detta sätt frigörs användbar yta för verksamhet under övriga tider när barnen inte vilar. På varje avdelning finns även ett litet kansli som är till för avdelningens barnträdgårdslärare samt övrig personal så att de utan att behöva avlägsna sig från avdelningen kan sätta sig för att planera den kommande verksamheten. Babyavdelningen har, förutom liknande utrymmen som övriga avdelningen, även ett eget rum för de barnvagnar föräldrarna tar med till daghem-

Utrymmen för aktivitet och vila

Skogsdungens daghem kommer med sina nya och ändamålsenliga utrymmen att kunna ge större möjligheter till flexibilitet i verksamheten och arbetet med barnen. Varje avdelning i sig består av ett lite större rum där man i huvudsak skall ha bord och stolar kombinerat för måltider

Adja Snickars visar stolt runt i nya daghemmet, som vid besöket ännu i byggnadsskedet.


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

met som deras barn senare under dagen får vila i utomhus.

För rörelse och motion

Utöver varje avdelnings utrymmen finns det tre olika gemensamma utrymmen dit man kan gå med en lite mindre grupp med barn. Ett av rummen är tänkt att kunna inrymma till exempel vattenlek, ett annat kan användas som ateljé och det tredje rummet för annan lämplig smågruppsverksamhet. Eftersom daghemmet byggts ihop med den nyare delen av före detta Kalax skola har daghemmet även tillgång till gymnastiksalen dagtid utan att man behöver ta den yttre vägen, detta är vi även mycket glada över eftersom vi inom småbarnspedagogiken vill ge barnen en positiv inställning till rörelse, motion och motorikträning och vad kan väl då vara bättre än att kunna röra sig fritt i en stor gymnastiksal utöver den tid barnen vistas utomhus under sin dagvårdsdag.

Stimulerande miljö Skogsdungens daghem kommer att ha en trygg och stimulerande inlärningsmiljö med trygga vuxenkontakter. Personalen stärker barnets självförtroende och självkänsla, ser och bekräftar barnet på ett positivt sätt, utvecklar barnets sociala kompetens och verktyg till delaktighet. Skogsdungens daghem kommer att besökas av bokbussen varannan vecka. Då finns möjlighet att låna olika slags böcker, bland annat bilderböcker och faktaböcker. Böckerna finns sedan alltid lättillgängliga för barnen och under sagostunderna är barnen indelade i smågrupper. Barnens språkintresse försöker vi också väcka genom att spela, rimma och sjunga med barnen. För att träna hörförståelsen använder sig personalen också av en metod som heter ”kaninhistorier”. Där barnen får ta hand om en liten tygkanin medan dennes mamma är på äventyr. Mamma kanin skickar brev åt barnen och berättar om sina äventyr. Programmet är egentligen en annorlunda metod för sagoläsning där man aktiverar

13

barnen genom frågor, de får också själva berätta. Personalen jobbar språkmedvetet för att utveckla och stöda barnets språkinlärning.

Utevistelse Gårdsplanen med sina många lekredskap som gungor, klätterställningar, sandlådor och en egen liten ”cykelbana” för de lite äldre barnen är en källa för lek och fantasi. En liten skogsdunge med kuperad mark har lämnats kvar för barnen att leka och göra upptäcktsfärder i under sina dagliga utevistelser. Även den intilliggande närmiljön kommer att besökas av ivriga barngrupper under ledda promenader och upptäcktsfärder, ungefär en gång per vecka besöker man skogen för att följa med årstidsväxlingen, bygga kojor, plocka bär och så vidare. Naturskola brukar också ordnas en gång i året för barn i ålder två till fem år. Personalen har i det nya daghemmet fått egna personalutrymmen som man saknat tidigare där alla har tillgång till ett eget låsbart klädskåp. Här finns även personal wc och dusch. Personalens utrymmen består ytterligare av ett kansli för administrativa daghemsledaren, ett kansli för specialbarnträdgårdsläraren och ett för personalen gemensamt pausrum. Utöver dessa utrymmen finns olika förråd, tvättstuga, linneförråd och städcentral. Skogsdungens daghem har inget eget tillredningskök utan det före detta skolköket kommer att fungera som utdelningskök.

Tacksamheten är stor

Inom dagvården är vi tacksamma för de satsningar man hittills gjort för våra barn, som är vår framtid, och nu ser alla fram emot att få flytta till nya, fräscha och framförallt ändamålsenliga utrymmen som är anpassade till daghemsverksamhet. När allt börjar vara på sin plats och alla känner sig hemmastadda i sitt nya daghem kommer det någon gång under vårvintern att ordnas öppet hus för intresserade, närmare info om detta tillfälle kommer senare.

Skogsdungens daghem är ännu under byggnad vid fotograferingen men vi går runt och njuter av de nya rummen, färgerna och atmosfären. Adja Snickars berättar om arkitektens tankar. Vi träffar också elektriker Björn Groop som varit med under byggtiden.


14

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Ny förvaltningsstadga för Närpes stad Hur många fullmäktigeledamöter ska det nya stadsfullmäktige ha? På vilket sätt ska stadens personalorganisation och förvaltningsorgan organiseras? Hur ska budgeten beredas och på vilket sätt ska ekonomi och verksamhet följas upp?

Text: Björn Häggblom

Det är några av de frågeställningar som ges svar i form av en ny förvaltningsstadga för Närpes stad. Bakgrunden är den kommunallag som trädde i kraft den 1 maj 2015, men som till stora delar tillämpas först från och med den 1 juni 2017. Utgångspunkten i den nya kommunallagen är att alla ärenden som

det ska finnas bestämmelser om i en instruktion samlas i en förvaltningsstadga, så att det inte behövs andra instruktioner.

Gemensam process

Utgående från den nya lagstiftningen och en modellstadga som Finlands Kommunförbund tagit fram har stadens förtroendevalda och förvaltning gemensamt processat fram en ny förvaltningsstadga för Närpes stad. Arbetet med den nya stadgan har involverat samtliga sektorer inom stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har tillsatt en arbetsgruppgrupp för den politiska beredningen. Arbetsgruppen har bestått av stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens

Förvaltningsstadgan finns publicerad på stadens webbplats www.narpes.fi

presidiemedlemmar förstärkta med två fullmäktigeledamöter som representerat fullmäktiges partigrupper. Arbetsgruppen har hållit fem möten och därtill har tre separata informationstillfällen ordnats för stadsfullmäktige i syfte att stärka dialog och förankring.

Ett viktigt styrdokument Den nya stadgan delas in i fyra delar med totalt 16 kapitel som omspänner över 150 olika paragrafer. Förvaltningsstadgan är ett viktigt styrmedel för förvaltning och verksamhet, men innehållet berör även de förtroendevaldas organ och stadgan fastställs av stadsfullmäktige. Förvaltningsstadgan i sin helhet träder i kraft den 1 juni 2017.


Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

15

Kommunalval 2017 Foto Anna Sand

I april 2017 är det kommunalval och arbetet med att hitta kandidater pågår redan. Marianne Nyqvist-Mannsén som fungerar som en av gruppordförandena i fullmäktige hoppas att många av de sittande fullmäktigeledamöterna ställer upp som kandidater igen, men att man även får med nya förmågor.

Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

– Det har varit en intressant period, och de hjärtefrågor jag arbetat speciellt för har vi lyckats få resultat i, konstaterar Marianne Nyqvist-Mannsén, som suttit sin första period i stadsfullmäktige och stadsstyrelse.

Många viktiga frågor

Inför nästa mandatperiod står kommunerna inför ett brytningsskede på grund av landskapsreformen. – Social- och hälsovården överförs till landskapsnivå, men mycket blir ändå kvar inom kommunen att bestämma om, såsom utbildning och dagvård, kultur- och fritidssektorn, planläggning och välfärd. Kommunerna kommer fortsättningsvis att besluta om många viktiga frågor, som berör varje kommuninvånare. Den som vill vara med och påverka hur dessa frågor sköts i vår stad ska ta chansen och ställa upp i valet. Dessutom kan ett kommunalpolitiskt engagemang vara en bra inkörsport vidare, för den som till exempel vill ställa upp i landskapsfullmäktigevalet, tillägger Marianne.

Nya kandidater söks De olika partiernas kandidatlistor ska vara klara senast den

28.2.2017 och partiernas arbete med att hitta kandidater pågår för fullt. – Dels borde vi kunna behålla de erfarna och engagerade ledamöter vi har, dels också få med nya kandidater, kvinnor och män i olika åldrar och personer som representerar olika områden. Närpes är ett mångkulturellt samhälle och det borde också avspegla sig i fler ledamöter som representerar våra invandrare och nyfinländare.

Bästa plattformen att påverka

Marianne kommer att ställa sig till förfogande även vid nästa val, som hålls den 9 april, och uppmanar alla som har ett samhällsintresse eller frågor de vill arbeta för att göra det samma. – Att vara delaktig i kommunalpolitiken är den bästa plattformen för att kunna påverka. Eftersom vi har demokrati får man inte alltid sin vilja igenom – ibland förlorar man kanske en omröstning – och ibland får man nöja sig med en kompromiss. Men genom att vara med i olika kommunala organ kan man påverka och föra fram sina förslag och åsikter direkt till dem som ska fatta besluten.

Marianne Nyqvist-Mannsén är gruppordförande för Sfp i Närpes och har nu suttit sin första period i stadsfullmäktige och även i stadsstyrelsen. Hon välkomnar alla som är intresserade av att påverka att ställa upp i kommunalvalet 2017.

God stämning i fullmäktige

Hon poängterar att allas insatser är värdefulla. – Är man det minsta intresserad av ett samhällsuppdrag eller att arbeta för någon speciell samhällelig fråga som man brinner för ska man allvarligt överväga att kandidera i valet, säger Marianne Hon beskriver Närpes som en välmående stad med en god ekonomi – mycket tack vare de

beslut som sittande fullmäktige har fattat. – Stämningen är god i fullmäktige och även om det finns olika åsikter bråkar vi inte. Vi har dessutom engagerade tjänstemän i staden och samarbetet fungerar bra. I Närpes har en stor del av beslutsfattandet delegerats vidare till de olika nämnderna, och en plats i dem ger också goda chanser att påverka.


16

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Daghemspersonal - om För Eva Johansson från Yttermark var det givet att det skulle bli ett yrkesliv inom barnomsorgen. Efter studenten utbildade hon sig till barnträdgårdslärare i Jakobstad. – En kort tid efter jobbade jag i Kaskö men Närpes kommun/stad har varit min arbetsgivare sedan 1979. Det är många år det, säger hon och skrattar. Eva är rik av erfarenhet från olika enheter och områden. Genom åren har hon varit familjedagvårdsledare, barnträdgårdslärare på Näsby daghem, på eftis i Näsby, i förskola i Näsby, i Pjelax och i Finby, som daghemsföreståndare i Näsby och i Yttermark och nu som barnträdgårdslärare för ”femårsgruppen” i Yttermark, som har tolv barn. – Det har varit inspirerande att byta miljö emellanåt. Barns olika åldrar har olika sorts charm. Under egna vårdledigheter var jag också inhoppare i skolan och musiklekskolan.

– Jag har haft mitt drömyrke hela tiden, att sköta barn, säger Gunilla Forsén. Hon började passa andras barn, när hon själv nästan var ett barn eller så få fort vuxna omkring gav henne förtroende till det. När hon blev vuxen arbetade hon en tid vid Näsby daghem. Hon var själv en ung mamma, fick Kristian vid drygt 20 års ålder och tre år senare utökades familjen med Mikael. – Jag hade en stark önskan om att kunna vara hemma med egna barn och därför anhöll jag om att få bli dagmamma. Året var 1979 och Gunilla arbetade som familjedagvårdare i hemmet ända till 2006. I snitt hade hon fem barn plus egna pojkar. – Då bildades ett gruppfamiljedaghem i en radhuslokal i byn och jag började där. Sen överflyttades jag hit till daghemmet. Övermark daghem har tre avdelningar: Lilla sidan, Stora sidan och Femårsgruppen. Gunillas plats i huset är på

Eva Johansson, barnträdgårdslärare, Yttermark daghem – I mitt arbete blir man aldrig fullärd. Det är aldrig tyst, inga uppgifter är monotona och att varje dag och situation kräver sitt är en intressant utmaning. – Jag sjunger gärna med barnen och tycker om att läsa

sagor. Det är mestadels Eva som har hand om tilläggs-språkträning på daghemmet, det gäller både barn med annat modersmål och barn med andra språkliga svårigheter.

Det är viktigt att hjälpa det enskilda barnet

Gunilla Forsén, dagvårdare vid Övermark daghem

Stora sidan. Lokalen renoverades 2011 och fungerar bra, även om de är trångbodda då behovet av dagvård ökat de senaste åren. – Barn är det bästa som finns! Vardagen med barn tar mycket

men ger ännu mer, säger hon. Hon betonar vikten av att lyssna på barnen. – Faktiskt lyssna och se dem i ögonen. Livet är, också för barnen, hektiskt i dag och jag tycker det är så viktigt att ge

Det är viktigt att faktiskt lyssna på barnen.

– Vissa gånger ser jag tydliga resultat och då jag får inspiration att kämpa vidare. Hon tillägger att samarbetet mellan de olika avdelningarna fungerar bra och att de hjälps åt och överlappar varandra för bästa möjliga och innehållsrika dagsprogram för barnen. Eva tycker att Närpes stad är en bra arbetsgivare. – Alla sektorer önskar sig mer men jag har förståelse för att budgetmedel ska räcka till så mycket att det inte alltid är möjligt att få äskade anslag. På fritiden varvar hon ner med att röra på sig; promenera och cykla, vara vid sommarstugan, plocka bär, delta i gymnastikgrupper och resa bort ibland. Till familjen hör maken Kjell, de vuxna barnen Erika, Mats och Emilia samt tre barnbarn. Eva tycker det är roligt med barnbarn och håller med om att de är ”livets efterrätt”. Hon önskar att hon hade tid att umgås ännu mera med dem.

dem lugn, närhet och trygghet. Annars tycker jag också om att vara utomhus, ha jumpa och läsa sagor för dem. – Även om vi dagistanter kanske planerat något annat brukar jag fråga barnen vad de vill göra idag. De vill kanske leka med dockor eller spela teater. Då gör vi det i stället. Att lyssna till barnens önskemål ger alltid det bästa resultatet, ler hon. Hon är gift med Lasse och de bor en passlig bit från hennes jobb. – Jag promenerar eller cyklar helst. Det är ett bra sätt att ”tömma huvudet”. Sedan flera år tillbaka arbetar hon halvtid, delar tjänst med en annan och jobbar varannan dag. – Det känns väldigt bra, säger hon. Så vill jag jobba till pensionen om det är möjligt. Lasse och hon har fyra barnbarn: Kristians trillingar Noah, Eddie och Ludvig samt Mikaels lilla Alva. – Det är bra att jag kan hjälpa till när våra barn behöver hjälp med barnpassningen!


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

sina jobb Suvada Elkaz vid Näsby daghem beskriver daghemmet som hemtrevligt fast det är opraktiskt då det är ett äldre hus. – Vi har Lilla sidan, Stora sidan och ”Vinden”, där förskolebarnen är. Jag har varit på alla avdelningar och är nu på Lilla sidan, där jag nog passar och trivs bäst. – Jag har det mest värdefulla jobbet, säger hon. Att få sköta om barn när deras föräldrar arbetar. Känslan då de små öppnar grinden och kommer springandes i min famn på morgnarna. Den känslan är så fin, liksom att kunna ge dem trygghet på dagarna. – På Lilla sidan är barnen under tre år och antalet är elva. Vi har ofta en ”minsting”, som brukar bli ”stjärna” när de större barnen vill sköta och se efter den som är minst, ler hon. Suvada kom från Bosnien till Närpes för sex år sedan. Sin man träffade hon ett par år tidigare i Bosnien. Han kom långt tidigare som flykting till Närpes. Pia Brännback är Pörtombo och barnskötare vid Pörtom daghem. Men så har det inte alltid varit. Hon arbetade som primärskötare inom äldreomsorgen vid Pörtehemmet många år, från 1992 till 2006. – Jag tyckte bra om arbetet med åldringarna men så behövdes mera personal på daghemmet och jag, som inte är främmande för nya utmaningar, bytte bana. Jag byggde på min kompetens till närvårdare och trivs bra – också här. Vid ett par tillfällen har hon varit tjänstledig för vikariat som familjearbetare och socialarbetare inom socialavdelningen i Närpes. – Det var givande och intressant på många sätt. Pörtom daghem har två avdelningar, Lilla sidan och Stora sidan. Stora sidan, med sexton barn, är uppdelad i Blåsippor och Solrosor. Pia sköter om Blåsipporna, barn mellan fyra och sex år.

Suvada Elkaz, daghemsbiträde, Näsby daghem

– En vecka efter att jag kommit hit började jag studera svenska två dagar per vecka. Det var det viktigaste för mig, att lära mig språket. Samtidigt fick jag praktik här på daghemmet tre dagar per vecka. Allt

sedan dess har jag varit här, först som inhoppare, vikarie, deltid och sedan fast arbete. Så jag har haft tur! – Svenska är inte längre ett problem men ibland frågar jag om jag inte förstår dialekten.

Jag har det mest värdefulla jobbet.

Pia Brännback, barnskötare, Pörtom daghem

– Jag tycker om att vara tillsammans med barn. Trivs med att pyssla och ha gymnastik med dem. Är nöjd då jag hittar lösningar till verksamhet som stimulerar barnen, då jag ”får fast” det som

de tycker om att göra och är intresserade av. Den stimulans som ”rätt” aktiviteter ger gör också att barnen trivs väldigt bra, förklarar hon. – När vi alla är i samma rum är det rätt hög ljudnivå, men

Jag trivs när jag hittar lösningar som stimulerar barnen.

17

Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Det vågade jag inte i början, skrattar hon. Hon tycker att det är en styrka att det kom någon till dagiset som kan bosniska. – Vi har barn här med bosniska som modersmål. Ibland har jag kunnat till och med avsluta bråk när jag förstår båda språken. Suvada var sexton år när kriget bröt ut i Bosnien. Efter att det upphörde 1996 gifte hon sig men hennes dåvarande man omkom tre år efteråt. Hon har en vuxen dotter som har inlett studier vid Novia i Vasa och två bonusbarn, två pojkar. – Jag minns när vi satt vid arbetskraftsbyrån och en av pojkarna, som var tolk åt mig, frågade om det inte fanns chans till praktik på ett daghem, för det skulle vara bra för språkinlärningen. Han hade helt rätt. Som motvikt till arbetet går hon gärna långa promenader. – Det är avkopplande, även om det regnar. Som du förstår är bullernivån ganska hög på mitt jobb, ler hon.

jag minns ännu hur nöjda vi var över flytten hit 2009, ler hon. – Här har vi också ett mindre grupprum så vi har system för när vi delar grupperna. I samma fastighet som daghemmet finns Morris, Eftis, förskola och lågstadieskola. – Vi använder skolans gymnastiksal men har inte annars så mycket samarbete. Steget för barnen till förskola och skola blir i alla fall naturligt då de känner miljön, huset, gården och en del av andra barn och elever. Hon är gift med Janne och de har fyra barn. Två flickor, Emilia och Fanny, som flyttat hemifrån till sina studieorter och så pojkarna Johannes och Leo. Sextonårige Johannes är aktiv och framgångsrik 800-meters löpare och trettonåringen Leo spelar ishockey. – Och då förstår du vad jag gör på min fritid. Jag sköter marktjänsten och skjutsar barnen, ler hon.


18

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning Foto Mona Söderman /Syd-Österbotten

Aija Ström som föreläste för äldreråden i Österbotten samtalar med Ebba Granström.

Äldrerådet – en aktiv grupp som arbetar för

de äldres välmående I slutet av augusti stod Äldrerådet värd för ett välbesökt seminarium i stadshuset i Närpes. Temat för dagen var ”Morgondagens Äldreomsorg och boenden”. Inbjudna var pensionärsföreningarnas styrelser i Närpes, handikapprådet, vård- och omsorgsnämnden samt ledande tjänstemän inom äldreomsorgen. Text: Gun Forsman

Överinspektör Aija Ström från Regionförvaltningsverket var gästtalare på seminariet i augusti. Hon höll en personligt präglad föreläsning kring morgondagens äldreomsorg och boenden. I sin föreläsning poängterade hon vikten av stödfunktioner

för hemmaboende äldre. Att få hjälp med de dagliga sysslorna kan vara det som avgör om en äldre kan bo hemma eller inte. För en hemmaboende äldre är städhjälp och möjlighet till dagverksamhet viktigt. Planeringen av servicen bör göras i samråd med klienten och med beaktande av självbestämmanderätten betonade Aija Ström.

Rätten att bli hörd Ström konstaterade att tjänstemännen rent lagmässigt är skyldiga att presentera olika vårdformer. Också en dement människa har rätten att bli hörd. Enligt lagen skall klienterna ha en egen kontaktperson och bedömning av servicebehovet ska göras inom en utsatt tid. Aija Ström framhöll också att de anhörigas insats är viktig, vid sidan av en fullskalig hemservice, för att den äldre skall ha ett meningsfullt och bra liv. De anhöriga behövs även efter att den äldre fått plats på ett serviceboende. Att bo hemma behöver inte betyda att man känner sig mera ensam än en äldre som bor på servicehem. Ensamhet upplevs även på servicehem trots att

service och stödfunktioner finns inom räckhåll. Ingen har något bra svar på hur äldreomsorgen skall se ut i framtiden. Frågan är om vi vågar föra en diskussion om prioritet inom äldreomsorgen, konstaterar Aija Ström som själv säger att hon vill leva som förut när hon kommer till hemmet.

Vid rätt tidpunkt Under seminariet föreläste även Anna-Maria Sandberg kring temat vårdkedjor som metod för att förbättra samarbetet mellan olika instanser. I Vasa sjukvårdsdistrikt finns idag 19 vårdkedjor för olika diagnoser eller sjukdomstillstånd. Sandberg riktade in sig på vårdkedjan för framskriden minnesstörning. Ett av huvudmålen med en fungerande


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

vårdkedja är att få snabb vård och rehabilitering vid rätt tidpunkt. Hon berörde även vilka orsakerna kan vara om en äldre får svårigheter att klara sig i hemmet. För ett fungerande hemmaboende behövs hemrehabilitering vid sidan av hemservice, dagverksamhet och annan gruppverksamhet. Vid Närpes HVC sjukhus har man idag bättre möjligheter för rehabilitering då man numera har en heltidsanställd fysioterapeut. Ett kontinuerligt rehabiliterande arbetssätt har gett resultat.

Minnestest i trygg miljö Deltagarna fick även en redogörelse för hur vårdkedjan, inom K5 fungerar i praktiken, för patienter med nyupptäckt minnessjukdom. Sedan 2013 har K5 två minnesskötare anställda. Kontakt med dem tas direkt, via hvc eller via hemservicen. Anhöriga och grannar kontaktar även minnesskötarna. Det görs minnestest helst i egen trygg miljö för bästa möjliga resultat. Anhörigas uppgifter är viktiga i synnerhet i initialskedet för att få en korrekt bild över situationen. Ifall minnestestet visar avvikande resultat konsulteras läkare och remiss kan komma ifråga för magnetröntgen som numera utföras av Cityterveys i Vasa. Utlåtande kommer till minnesskötare och Doctagon

läkare Jukka Virolainen som utvärderar resultaten. Minnesskötarna gör nya hembesök, kontrollerar om stödtjänster behövs och besöker därefter regelbundet den minnessjuke.

Aktiv höst för Äldrerådet Som sammanfattning av de båda inläggen avslutades dagen med en givande paneldiskussion som leddes av värdinnan för seminariet, Gun Forsman. Äldrerådet har haft en mycket aktiv höst. I oktober hölls även en gemensam tillställning för alla Äldreråd i SvenskÖsterbotten i Mitt i stan huset. Även på denna tillställning var uppslutningen stor. De flesta Äldreråden var representerade. Ulla-Maj Wideroos och Ole Norrback var gästtalare. De behandlade aktuella teman såsom social-och hälsovårdsreformen och Äldrerådens framtid när sammanslagningar blir aktuella. Äldrerådet är inne på sitt 14:e verksamhetsår. Gun Forsman som är ordförande för rådet betonar vikten av att vem som helst kan kontakta rådets medlemmar ifall de har frågor som berör äldre. Det är Äldrerådets uppgift att vara en länk mellan de äldre och stadens beslutsfattare. Kontakt kan tas per telefon till ordförande Gun Forsman (0408255476) ifall du har frågor som berör äldre och deras vardag.

Foto Mona Söderman /Syd-Österbotten

HÄLSOVÅRDEN Familjecentrets och skolhälsovårdens telefontider och call-back (ringbud) Familjecentret har telefontid måndag-fredag kl. 9.30-10.00 tel. 06 2249440. Skolhälsovården har telefontid må, onsd, fre kl. 8.15-9.00 tel. 06 2249681. Alla vardagar kl. 8-12 kan man även lämna ringbud till både familjecentret och skolhälsovården. Om man lämnar ringbud blir man uppringd senast följande arbetsdag, men oftast samma dag. Då man lämnar ringbud är det viktigt att man lyssnar på bandet till slut, för att telefonummern varifrån man ringer skall registreras. Vid familjecentret skall man välja antingen mödra-rådgivning (tryck 1), barnrådgivning (tryck 2) eller övrig hälsovård (tryck 4). Övrig hälsovård betjänar i frågor gällande bl.a. vaccinationer, hälsoundersökningar, preventivrådgivning o.dyl.

Nu kan du boka tid till HVC:s laboratorium på webben! Hälsocentralen har börjat med tidsbokning till laboratoriet. Detta innebär att du kan boka en tid när du själv har passligt genom gå in på stadens hemsida www.narpes.fi klicka på tidsbokningen som finns på första sidan till höger. För att kunna boka en tid måste du ha en remiss till laboratoriet. De tider som går att boka är under laboratoriets normala öppethållningstider vilket vanligtvis är mellan 7.30 och 12.00 på vardagar. Då du bokar tid kan du välja mellan övriga blodprov och sockerbelastning. Då du valt en passlig tid för dig är det bara att fylla i namn, personbeteckning och mobiltelefonnummer. Genom att fylla i mobiltelefonnumret får du ett bokningsnummer som gör att du kan gå in och ändra på din bokning vid ett senare tillfälle om du till exempel skulle bli förhindrad. Då kan du antingen avboka tiden eller ändra på bokningen.

Anna-Maria Sandberg föreläste om vårdkedjor för äldreråden, här i samspråk med äldrerådets ordförande Gun Forsman.

Om du inte bokar tid till laboratoriet kan du komma precis som tidigare, ta en kölapp och vänta på din tur men för att det ska gå smidigt rekommenderar vi att du bokar en tid via webben så behöver du inte sitta och vänta så länge.

19


NÄRPESINFO

20

Närpes stads informationstidning Foto: Rainer Rosendahl.

Ordförandeträff i Närpes hösten 2016.

Vänortsverksamhet berikar Närpes har vänorter i Sverige, Norge, Danmark och på Island. Utbyte sker främst i form av stämmor, elevutbyte och via föreningar och privatpersoner. Nordenföreningen Närpes koordinerar verksamheten. Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Närpes stads vänorter i Norden är Västervik i Sverige, Bamble i Norge, Tönder i Danmark och Akranes på Island. Lilian Ivars och Stefan Mannsén är ordförande respektive sekreterare i Nordenföreningen Närpes. – Vänortssamarbete berikar och ger mycket på många plan, säger de. Vi knyter vänskapsband och lär av varandra genom kulturella upplevelser. Skolor, föreningar och näringslivet knyter kontakter. När vi får besök ges vi chans att marknadsföra Närpes och kringeffekterna är många. Som exempel kan nämnas att Närpes Skolmusikkår besökte Västervik i somras, NTM:s sopbilar finns i alla våra vänorter. Stefan Mannsén poängterar

att Nordenföreningen gärna förmedlar kontakter till vänorterna och har bra tips att ge till gemene Närpesbor som ska resa i Norden. – Vi är förresten en av de få nordenföreningarna i Österbotten som har ett aktivt samarbete med en vänort på Island, tillägger han.

Värd vart 15:e år Den första vänortsträffen i Närpes ordnades 23-28 juni 1949. Traditionen är att det anordnas så kallade stämmor, som pågår från onsdag till söndag, vart tredje år. Värdskapet cirkulerar och till stämmorna bjuds det in cirka 25 personer från varje vänort så det är mycket folk. Närpes är värd för stämman vart femtonde år och enligt ord-

ningen blir det nästa gång 2023. – När vi får besök ordnar vi program, rundturer, diskussioner, näringslivsbesök, boende i värdfamiljer, middag och så avslutar vi med besök i kyrkan, berättar Lilian.

Bra med elevutbyte Sommaren 2017 blir det vänortsstämma i Akranes på Island, den 5-9 juli 2017, och snart sänder Nordenföreningen ut infor-

mation så att intresserade kan anmäla sig. – Representanter från samtliga vänorter träffas vartannat år till möten där verksamheten planeras och diskuteras. Det kallar vi ordförandeträffar, berättar de. Elevutbyte är i systemsatt sedan ett trettiotal år tillbaka. Fyra elever, två från högstadiet och två från andra stadiets utbildning, ges vartannat år möjlighet att åka drygt en vecka till den

FAKTA Vänortsverksamhet är den äldsta formen för internationellt samarbete mellan kommuner. De finländska kommunerna har i dag cirka 1 400 vänorter i över 40 länder. Den nordiska vänortsverksamhetens bakgrund sträcker sig till slutet av 1930-talet och grundar sig på grannsämja och grannhjälp, då utgångspunkten för vänortsrörelsen längre västerut var att förebygga såren efter kriget. Närmare 90 procent av kommunerna i vårt land deltar i vänortsverksamheten. Tyngdpunkten i verksamheten har hittills legat på kultur-, idrotts-, ungdoms- och elevutbyte, men även expertutbyte, samarbete inom näringslivet och samarbete mellan olika befolkningsgrupper. Källa: www.kommunerna.net


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Foto: Rainer Rosendahl.

21

NÄRPES SIMHALL

Närpes Simhall Tfn 040 1600698

Vänortsbesök i Tönder.

VÄLKOMMEN TILL NÄRPES SIMHALL ! Simhallens normala öppethållningstider är må-fr 16-21 och lö-sö 12-16 Avvikelser i december och januari till följd av helgdagar: Lö-Ti 24.12-27.12 Stängt, God Jul! Ons-To 28-30.12 Öppet 14-21 Lö 31.12 Öppet 12-16 Sön 1.1 Stängt Mån-fre 2.1-6.1 Servicestängt Från och med lördag 7.1 och framåt har simhallen normal öppethållning, och håller söndagsöppet fram till sö 26.3.

Nordenföreningen Närpes grundades 4 november 1947 och finns till för människor som är intresserade av att upprätthålla kontakter med våra nordiska vänorter. De har också egen facebooksida.

vänort som utsetts till värdort. Dit kommer också elever från de andra vänorterna och i höstas sammanstrålade eleverna i Norge. – För elevutbytet är Närpes värd vart tionde år och nästa gång blir det år 2018, berättar Mannsén, som i egenskap av lärare i högstadiet koordinerat elevutbytet i många år. – Under vistelsen är eleverna med i undervisningen, bor hos värdfamiljer och deltar i kvällsaktiviteter. De berättar om sina hemkommuner och vid hemkomsten återger de också sina upplevelser från vänorten både i skolan och vid andra publika tillställningar. – Utbytet ger eleverna fina erfarenheter och ofta vänner för livet. I högstadiet behandlas också vänortsverksamhet och man bekantar sig med de nordiska språken i modersmål på årskurs åtta.

Staden ger bidrag Närpes stad är engagerad i det nordiska samarbetet. Det finns

inga öronmärkta medel men bidrag beviljas för stämmor och representanter för staden deltar i vänortsutbytet även om det i huvudsak är Nordenföreningen Närpes som står för de praktiska arrangemangen. Kutymen är att deltagare betalar för sig under vänortsbesöken men staden bekostar elevernas resor vid elevutbytet. Pohjola Norden på riksnivå ger också småskaliga bidrag för aktiviteter.

Nytt koncept planeras Lilian Ivars medger att det finns orosmoment på vänortshimlen. – Med anledning av de många kommunsammanslagningarna, både här och i övriga Norden, ändras kartan och plötsligt har kommuner i praktiken många vänorter och flera Nordenföreningar. Vi ska hoppas att det formar sig på ett bra sätt i framtiden. – Vid vår senaste ordförandeträff diskuterade vi ett nytt programkoncept med workshops och mera utrymme för diskussioner. Det ser vi fram emot, avslutar hon.

STADSBIBLIOTEKET I NÄRPES Välkommen till biblioteken i Närpes! I Närpes finns fem bibliotek samt tillgång till en bokbuss. Huvudbiblioteket hittar du i samma utrymmen som stadshuset. Yttermark bibliotek är placerat i SÖFF. Övermark bibliotek finns i före detta kommungården. Pörtom bibliotek är lokaliserat i Pörtom servicecenter och Töjby bibliotek finns i före detta byskolan. Observera att du kan låna på ett bibliotek och lämna tillbaka materialet på ett av de övriga biblioteken inom kommunen. Gilla oss på Facebook! Besök vår hemsida www.fredrikabiblioteken.fi/narpes Sagostunder på huvudbiblioteket våren 2017 Tisdagar kl. 18:30 24 januari 14 februari 21 mars 25 april


NÄRPESINFO

22

Närpes stads informationstidning

Taloudellinen kehitys 2016 Kaupungin talous kehittyi suotuisasti vuonna 2016. Toimintatuotot näyttävät hieman ylittävän budjetoidun, vaikka perusturvalautakunta jo tarkisti tuottoja hieman ylöspäin.

Teksti: Kent-Ole Qvisén

Henkilöstökustannukset tulevat alittumaan, samoin kuin ostopalvelut kuntayhtymiltämme. Erikoissairaanhoidon kustannuket ovat hieman alle budjetoidun per 31.10.2016, ja riippuen siitä, miten sairaanhoitopiiri päättää toimia tämänvuotisen arvioidun ylijäämän suhteen, kunnat voivat saada palautuksia joulukuussa 2016. Päivähoitolasten määrä kasvaa edelleen, mikä vaati lisäresursseja vuoden aikana. Myös esiopetustoimintaan tarvittiin hieman lisävaroja. Talousarviomuutokset ovat yhteensä runsaat 100 000 euroa,

mutta monilla eri tulosalueilla saavutetaan tasapainottavia säästöjä. Kunnallisveroennusteen mukaan talousarvio voi alittua n. 200 000 eurolla ja yhteisöverot kasvavat vastaavalla summalla. Myös valtionosuusarviota korjattiin ylöspäin 700 000 eurolla valtuuston marraskuun kokouksessa. Budjetoitu 300 000 euron ylijäämä voi siis kasvaa 700 000 eurolla vajaaseen miljoonaan euroon vuonna 2016.

Talousarvioesitys vuodelle 2017 Talousarvioesitys vuodelle 2017 noudattaa melko tarkasti valtuuston syyskuussa vahvistamia talousarvioraameja. Net-

tokustannuksia lisättiin tuolloin 25 000 eurolla alkuperäiseen talousarvioon 2016 verrattuna. Kilpailukykysopimus tulee vähentämään henkilöstökustannuksia vajaat 700 000 euroa, mutta valitettavasti koko säästö menee valtiolle, joka vähentää valtionosuuksia jopa hieman arvioitua säästöä enemmän. Sopimus vähentää myös kunnallisverokertymää, koska palkkasumma pienenee ja vähennykset kasvavat. Valtio kuitenkin korvaa vähennyksen tällä kertaa. Lautakuntien nettokustannusten arvioidaan talousarviossa 2017 kasvavan lähes samalla summalla, 700 000 eurolla, jonka kilpailukykysopimuksen säästö tuottaa. Talousarvio sisältää joukon henkilöstölisäyksiä lähinnä vanhuspalveluissa perusturvalautakunnan osalta ja lasten päivähoidossa sivistyslautakunnan osalta. Erikoissairaanhoidon kustannukset pysyvät samalla tasolla kuin vuoden 2016 talousarviossa. Sairaanhoitopiiri vähentää

kustannuksiaan päästäkseen samoihin hoitokustannuksiin asukasta kohden kuin muut sairaanhoitopiirit. Kuntien maksuosuudet eivät siksi kasva, vaan saattavat joissakin tapauksissa jopa laskea edellisvuosiin verrattuna.

Kunnallisvero Kunnallisverokertymäksi budjetoidaan ensi vuodelle 25,5 milj. euroa, ts. 0,5 milj. euroa vähemmän vuoteen 2016 verrattuna. Yhteisöverokertymän arvioidaan kasvavan hieman 2,1 milj. euroon ja kiinteistöverokertymä kasvaa 2,8 milj. euroon, sillä yleistä kiinteistöveroprosenttia tarkistetaan hallituksen esityksen mukaisesti nostamalla alaraja 0,80 prosentista 0,93 prosenttiin. Kunnille korvataan vuoden 2017 valtionosuuksissa hallituksen päätöksellä korkeammat vähennykset kunnallisverotuksessa ja tietyt kustannuslisät. Valtionosuudet ovat siksi samalla tasolla, 27,6 milj. euroa, kuin talousarviossa 2016

TILINPÄÄTÖS 2015 JA TALOUSARVIO 2016-2017

Vuosi 2015 2016 2017 (ulkoinen 1000 euro) Tilipäätös Talousarvio+muut. Talousarvio ehd. Toimintatuotot 9 315 8 683 8 459 Toimintakulut -61 443 - 63 607 -63 345 Toimintakate -52 128 -54 924 - 54 886 Verotulot 30 924 30 650 30 400 Valtionsuudet 23 540 27 600 27 600 Rahoituskulut ja tulot 295 169 122 Vuosikate 2 631 3 495 3 236 Poistot -2 573 -2 655 -2 823 Tilikauden tulos 58 840 413 Tilinpäätössiirrot 158 160 160 Tilikauden yli/alijäämä 216 1 000 573 Asukasluku 9387 9398 9398 Verotulot (€/asukas) 3294 3261 3235 Valtionsuudet (€/asukas) 2508 2937 2937 Vuosikate (€/asukas) 280 372 344 Vuosikate % poistosta 102 132 115 Lainat yhteensä (milj. euro) 20,0 21,5 24,5 Lainat (€./asukas) 2133 2290 2610 Nettoinvestoinnit (milj.€) 3,9 5,7 6,9


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

23

hallituksen aikaisemmasta leikkauspäätöksestä huolimatta. Vuosikate nousee noin 3,2 milj. euroon, joillon talousarvion ylijäämä on 573 000 euroa vajaan 2,7 milj. euron nettopoiston jälkeen.

Investointisuunnitelma Investointisuunnitelma vuosille 2017-2019 sisältää useita suuria osainvestointeja Närpiön palvelukeskukseen. Ensi vaiheessa rakennetaan jo Villa Rosaa ja Villa Holgeria, jotka ovat tehostetun asumisen palveluyksikköjä. Sen jälkeen suunnitelmissa on keittiön uudisrakennus ja pääsisäänkäynnin rakentaminen vuosina 2017-2019. Seuraava osainvestointi on Alinan, Efraimin ja Solbackenin saneeraus. Näiden töiden on suunniteltu alkavan vuonna 2018. Myös vuodeoastoa korjataan vuosina 2018-2019. Kyseessä on siis massiivinen n. 22-23 milj. euron investointi Närpiön palvelukeskukseen suhteellisen lyhyessä ajassa. Asumisyksiköiden korjaukseen ja laajennukseen haetaan ARAn avustusta ja korkotukilainaa. Nettoinvestointi on 6,9 milj. euroa talousarviossa 2017. Korkean investointitason johdosta lainojen arvioidaan kasvavan 3 milj. euroa ensi vuonna, mikä tekee 2 610 euroa asukasta kohden 31.12.2017. Kaupungin käyttötalous on tasapainossa koko suunnitelmakauden 2017-2019 ajan, ja ylijäämäinen joka vuosi. Epävarmuutta lisää se, miten kaupungin talouteen vaikuttaa se, että maakunnat aloittavat toimintansa 2019 ja ottavat hoitaakseen sote-palvelut. Hallituksen esityksen mukaan käyttöön otetaan kuntien välinen tasausjärjestelmä, joka tasoittaa taloudellisia muutoksia jonkin verran siten, että kaikilla kunnilla on mahdollisuus jatkaa jäljelle jäävien palvelujen tuottamista.

Närpiön kaupungin uusi hallintosääntö Montako valtuutettua uuteen kaupunginvaltuustoon tulee? Miten kaupungin henkilöstö ja hallinto organisoidaan? Miten talousarvio valmistellaan ja millä tavalla taloutta ja toimintaa seurataan? Siinä joitakin kysymyksiä, joihin Närpiön kaupungin uusi hallintosääntö antaa vastauksen. Teksti: Björn Häggblom

Taustalla on uusi kuntalaki, joka tuli voimaan 1. toukokuuta 2015, mutta jota suurelta osin sovelletaan vasta 1. kesäkuuta 2017 alkaen. Uuteen hallintosääntöön kootaan kaikki määräykset, jolloin johtosäännöt käyvät tarpeettomiksi.

Yhteinen prosessi Uuden lainsäädännön ja Suomen Kuntaliiton laatiman hallintosääntömallin avulla kaupungin luottamushenkilöt ja hallinto ovat yhdessä tuottaneet Närpiön kaupungin uuden hallintosäännön. Uuden

hallintosäännön laatimiseen ovat osallistuneet kaupungin kaikki hallintosektorit. Kaupunginhallitus on asettanut poliittista valmistelua

varten työryhmän, joka koostuu kaupunginvaltuuston ja -hallituksen puheenjohtajistotsta ja kahdesta valtuuston puolueryhmiä edustavasta kaupunginvaltuutetusta. Työryhmän muodostivat kaupunginvaltuuston ja -hallituksen puheenjohtajisto vahvistettuna kahdella valtuutetulla, jotka edustivat valtuustoryhmiä. Työryhmä kokoontui viisi kertaa, ja kaupunginvaltuustolle järjestettiin lisäksi kolme tiedotustilaisuutta dialogin ja hallintosäännön ankkuroinnin vahvistamiseksi.

Tärkeä ohjausväline

Hallintosääntö on julkaistu kaupungin kotisivulla. www.narpes.fi

Uusi hallintosääntö on jaettu neljään osaan ja 16 lukuun, jotka kattavat yli 150 pykälää. Hallintosääntö on tärkeä hallinnon ja toiminnan ohjausväline, mutta sisältö koskee myös luottamuselimiä, ja hallintosäännön vahvistaa kaupunginvaltuusto. Hallintosääntö kokonaisuudessaan tulee voimaan 1. kesäkuuta 2017.


K Posti Oy Posti Green

Närpes stad tillönskar alla invånare och vänner en riktigt god jul och ett gott nytt år 2017! Närpiön kaupunki toivottaa kaikille asukkailleen ja ystävilleen oikein hyvää joulua ja hyvää uutta vuotta 2017! KONTAKTUPPGIFTER

STADSHUSET Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111, Fax: 06-224 1285 e-post: staden@narpes.fi

ÖPPETHÅLLNING Må-fre kl. 8–15.45 Se närmare info stadens hemsida

ÖVRIGA UPPGIFTER E-postadresser fornamn.efternamn@narpes.fi

www.narpes.fi

Kom och träffa stadens ordförande! Närpes stad vill aktivt förbättra dialogen med kommuninvånarna. Därför erbjuder vi nu invånarna i Närpes stad en ”träffa ordförande”-timme varannan vecka. I dessa tillfällen deltar någon av medlemmarna i stadsstyrelsens och stadsfullmäktiges presidium, samt nämndernas ordföranden. Vem som deltar vid varje enskilt tillfälle ser du på stadens hemsida www.narpes.fi under fliken aktuellt. När? Torsdag kl 18-19 varje jämn vecka med början den 15.12. För närmare tidtabell se www.narpes.fi Var?

Stadshusets foajé

Vad? Det bestämmer du! Välkommen! Mikaela Björklund, fullmäktigeordförande

Profile for Kustmedia OLD

Närpes Info december 2016  

Närpes stads officiella informationstidning. Utgivare: Närpes stad. Layout, ombrytning, innehåll: Kustmedia Ab Oy

Närpes Info december 2016  

Närpes stads officiella informationstidning. Utgivare: Närpes stad. Layout, ombrytning, innehåll: Kustmedia Ab Oy

Profile for tomasback
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded