Tidningen SE HIT - maj 2023

Direktsänt drama blandades med stor glädje

Min bästa kompis Magnus, hans pappa hade gott ställt och var alltid först med alla statusprylar. Han köpte den absolut finaste och dyraste färg-tv:n som gick att uppbringa, till glädje för kvarterets alla ungar som samlades där för att se barnprogram. Långt senare uppdagades det att han, pappan alltså, var bankrånare och därför hade en stor pengapåse att ta ur – men det är ju en helt annan historia… Några år senare, samma dag som Norrmalmstorgsdramat utspelade sig, då kom min pappa hem med en färg-tv! Han hade dock inte rånat någon bank. Direktsänt drama blandades med stor glädje i vår lilla familj. Jag minns det som igår. Och tv:n är och har varit till stor glädje för människor. Något att samlas kring men också ett fint sällskap för den som är ensam. Att se nyheter från hela världen gör händelserna mer levande och kanske mer drabbande. Tv ger kunskap om sådant vi aldrig annars skulle komma i kontakt med. Tänk bara alla djurprogram på stepp och i djungel. Nu är inte just det mina favoriter då jag mest blundar eftersom jag inte tycker om när djur dödar varandra. Jag vet, det är naturens lagar, men ändå.

Underhållning, filmer och inte minst tv-serier. Så mycket bra, och även en del dåligt, har man ju konsumerat genom livet, kanske för att det tills för inte så länge sedan fanns så mycket att välja på. Idag är utbudet makalöst stort så man kan helt enkelt rata det som inte håller måttet. Hemma hos oss ger vi en serie ungefär tio minuter, är vi tveksamma kanske 15 eller 20 minuter – sen är det vinna eller försvinna. Att slösa tid på sådant som är dåligt är ju bara dumt, när det finns så otroligt mycket bra att välja på. I det här numrets tema lyfter vi svensk tv. Hur har tv utvecklats. Du får möta Hasse Aros högra hand och vi besöker SVT:s kostymförråd. Det hade funnits så mycket mer att skriva om svensk tv, men det får bli en annan gång. Nu önskar vi dig riktigt fina försommardagar och trevlig läsning.

Redaktionen

Carina Wedin redaktör 070-633 21 81 carina@se-hit.se

Anders Tegner skribent anders@se-hit.se

Peter Torsén skribent, fotograf och formgivare peter@se-hit.se

SE HIT FINNS I NYKÖPING, OXELÖSUND, SPARREHOLM, VALLA, FLEN OCH ESKILSTUNA

LÄS ÄLDRE NUMMER PÅ WWW.SE-HIT.SE

Följ oss på sociala medier:

Följ oss på Facebookwww.facebook.com/tidningensehit

Följ oss på vår hemsidawww.se-hit.se

SE HIT! är en politiskt och religiöst oberoende tidning

NÄSTA

NUMMER

KOMMER:

Lyssna på vår Spotify- spellista med tinyurl.com/sehit-tvTV-låtar: 26 JUNI

ALTANDÖRR PÅ KÖPET!

Delbetala räntefritt

*

Det skall vara enkelt att välja fönster.

Vi tycker inte att du ska behöva välja mellan viktiga funktioner som lågt u-värde, inbrottsklassning, kärnvirke eller kondensskyddat glas. Du ska inte behöva välja överhuvudtaget. Därför har vi utvecklat ett fönster som innehåller allt det som våra kunder efterfrågar. I erbjudandet ingår även en personlig projektledare som tar ansvar för hela fönsterbytet, från måttagning och offert till installation och slutlig genomgång.

Besök gärna vår utställning på Östra Kyrkogatan 17B i Nyköping. Öppen onsdagar kl 12-18. Övrig tid efter överenskommelse.

En modern folkets park som

Några veckor innan pandemin bröt ut tog Malin över nycklarna till Tovastugans restaurang, som ligger i direkt anslutning till Tovastugan från 1600talet och är ett av Sveriges äldsta bevarade hus i timmer. Det var alltså våren 2020 som Malin tog över verksamheten. En del var skeptiska och trodde inte det skulle bli så långvarigt.

– Jag hittade snabbt vår eminenta kökschef Fredrik Kämpenberg som är hjärnan bakom allt som har med vår mat att göra. Vi tog fasta på det lokala och zero waste-tänket som innebär att vi hela tiden jobbar med att minska matsvinnet och att använda råvarorna fullt ut. Vi tänkte också återbruk; många av de saker vi har här är sådant vi fått, som exempelvis porslin. Första sommaren blev våra flatbread en succé, dessa serverades på gamla bänkskivor som vi hittade på vinden och sågade till i lagom storlek.

TOVASTUGAN ERBJUDER ju endast platser utomhus – vilket ju blev framgångskonceptet då, sommaren 2020, eftersom restaurangerna hade hårda restriktioner. Längtan efter att få träffas gjorde att folk upptäckte just Tovastugan. Här hade man skapat en plats där människor kunde mötas och umgås trots pandemin. För att hålla i gång verksamheten även under årets kallare period blev det redan samma år såväl korvmarknad, julmarknad som nyårsfirande med bubbel. Dessutom fick man i gång en catering som idag är

en stor del av verksamheten. En annan verksamhet som slagit väl ut är aktiva matlagningar där mindre grupper får laga kvällens meny tillsammans med Fredrik som ledsagare. En populär aktivitet för födelsedagar, kompiskvällar och företag.

Och nog kan med stor säkerhet säga att numera är det ingen som ifrågasätter Tovastugans existens. Framgången är ett faktum och ambitionen att vara Nyköpings självklara mötesplats, ett modernt folkets park för alla smaker som lever året om, nås definitivt den här sommaren. Och första steget är att bygga om scenen. Det blir en miniversion av Skansens stora scen, en scen helt värdig Tovastugan. Scenen invigs av Linnéa Henriksson den 3 juni.

– Ja, vi satsar stort på vårt sommarprogram i år och vi vill erbjuda något för alla smaker, säger Malin. Det blir allt från blues och punk till visor, pop och hip hop. Och även stand up! Vi vill att alla ska inkluderas och känna sig välkomna till oss; unga, gamla och oavsett musiksmak.

DET ÄR EN RAD NAMNKUNNIGA artister som intar den nysnickrade scenen. Utöver Linnéa Henriksson kommer Timbuktu och Comedy Carneval med bland andra Magnus Betnér och Petrina Solange till tovastugan den här sommaren. Skärgårdsturnén med Malena Ernman, Victoria Tolstoy, Marie Nilsson Lind och Tina Ahlin

gör även de ett nedslag på nya scenen. Dessa och ytterligare ett antal artister. Dessutom blir det livequiz, nationaldagsfirande och midsommarfirande.

Tovastugan må vara Nyköpings nya nöjesscen men det innebär inte att man gör avkall på maten. Det finns ett antal signaturrätter som återkommer, exempelvis gös från sjön Långhalsen med sås kokad på fiskbenen, grädde och ramslök. Och lokala råvaror används så långt det går.

– Vi testar nytt och värderar, säger Fredrik, samtidigt som det finns förväntningar på att vissa rätter ska vi ha, som exempelvis våra smörrebröd som har kommit att bli en självklar rätt på menyn; lite mer klassiska med strömming eller lax men också utstickare som den med lantkorv, västerbottenost och surkål.

– Vi har ju också en egen öl, berättar Malin. Förra årets öl hette ”Vi flyter på” – en blinkning till händelsen då vår firmabil rullade ner i Nyköpingsån.

I år heter ölen ”SÄNK – (en bil, ljudet eller en öl?)”, vi har ju grannar som ibland har synpunkter på volymen när vi har underhållning.

Maten får även de som inte är Tovastugans självklara gäster ta del och njuta av. Ett exempel är i påskas då man skänkte mat till Hjortensbergskyrkan för att de skulle kunna bjuda in till påskfest.

Tovastugan har gått från klarhet till klarhet. Detta sedan Malin Ottosson tog över med en tydlig vision om att göra Tovastugan till Nyköpings självklara mötesplats när det gäller god mat och underhållning.

Från vänster: Fredrik Kämpenberg, Rellu Kihlström Päts och Malin Ottosson

FOTO: CAROLIN ERICSON

lever året om

Trädgårdsfint

KRUKODLADE THUJAPLANTOR FÖR SNABBARE RESULTAT

THUJA BRABANT

TRÄDGÅRDEN

FYLLD MED

SPÄNNANDE

VÄXTER OCH

BLOMMOR

Välkommen!

Visste du att:

Tovastugan är en timrad parstuga från 1600-talet med unika målningar på väggar och tak i stugans sal. Huset stod ursprungligen vid hemmanet Tova, på en udde i sjön Båven, i Ripsa socken i centrala Södermanland. Familjen von Eckerman på Edeby skänkte huset 1950 till Södermanlands hembygdsförbund och det flyttades 1951 till Nyköping där det nu står vid Nyköpingshus. Tovastugans målningar är gjorda 1641 av Nils Målare. Sannolikt bodde en rikare familj i huset, såväl målningarna som husets storlek indikerar detta. Gissningsvis befann sig familjen i fråga någonstans mellan adel och bondebefolkning. Tovastugan är ett av Sveriges äldsta bevarade bostadshus i timmer som idag ägs av Sörmlands museum.

SOMMARENS PREMIÄR var Kulturnatta där Malin och Fredrik bjöd in gästerna till köket, där man kunde ta sig något gott att dricka och njuta av munsbitar direkt från kökets pannor och grillar. Och såklart var även trädgården öppen.

– Det blev en magisk eftermiddag och kväll där vi hade fullsatt i både trädgård och kök.

Att utveckla verksamheten är en självklarhet för Malin. Det gäller självklart nya typer av event men också själva anläggning i sig. I höst börjar bygget av ett orangeri som ska ligga med utsikt över Nyköpingsån.

– Det ska bli ett stort vackert glashus som kommer vara vår festvåning för bröllop och fester där vi kan duka för upp till 100 person. Men orangeriet är såklart också för våra vanliga gäster, det ger oss större möjlighet att kunna servera gäster även vid dåligt väder, avslutar Malin.

HÖJD 80-100 CM

10 ST ELLER FLER 159:-/ST

ORD.PRIS 219:-/ST

ÖPPET

MÅNDAG - FREDAG

KL 10 -18

LÖRDAG - SÖNDAG

KL 10 -15

SPELHAGSVÄGEN 4 • NYKÖPING

TIDSBOKNING: 073-531 80 22 www.bokadirekt.se (sök på Studio Exhale)

Östra Kyrkogatan 17 A Nyköping - info@studioexhale.se Facebook och Instagram: @studio exhale

Varmt välkomna hälsar Linda Augustsson och Linda Märling

ERBJUDANDET KAN EJ KOMBINERAS MED ANDRA RABATTER

En runda till – med konsten i fokus

Bilder: Carina Wedin, Torbjörn Andersson och Anders Tegner

Årets Konstrunda i Östra Sörmland bjöd på ett 60-tal platser och konstnärer som presenterade sin konst. Det var en helg med strålande sol och många konstsugna besökare. Se Hit hann med att ta del av åtta platser med totalt 18 konstnärer som visade upp sin konst.

RUSTIK GÅRDSBUTIK DELTOG på Konstrundan för sjätte året. I vanlig ordning fylldes ladan med konst. I år med den internationellt kända expressionistiska konstnären Margareta Sjödin som ställt ut världen över. Konsten är abstrakt och, precis som Margareta själv, färgstark. I ladan kunde besökarna även se Åsa Johansson fina akvareller och teckningar i blyerts samt Monika Dalhäll, som främst målar vilda fåglar i akvarell. Medverkade gjorde dessutom Helena Svahn med välgjort hantverk av lin; bland annat väskor, smycken och tröjor. Helgen hade en strid ström av besökare som njöt av konsten, fikade i solen och även shoppade loss i butiken och på den fina loppisen.

LISE-LOTT LUNDBERG , Kisäng, ställde ut brevid ”Din lilla mack” i Stigtomta. Hon har målat akvarell sedan 2004 och har en stor bredd på sitt måleri – ofta meds inspiration från djur och natur. Hon har ett påbrå som inte går av för hackor - hennes farfar var kusin med Carl Larsson! Lise-Lott har även haft flera utställningar också i Stockholm.

Från vänster: Helena Svahn, Åsa Johansson, Margareta Sjödin och Monika Dalhäll.

SLÖJDLÄRAREN OCH TRÄKONSTNÄREN Sture

Sparrner ställde som vanligt ut hemma vid Bärsta, dagen innan konstrundan hade han firat sin 80-årsdag. Konstrundans besökare fick ta del av hans skickligt gjorda nyckelskåp i trä samt andra finesser, även de i trä. Sture har utvecklat sitt konstnärskap alltsedan 90-talet.

HELEN BJÖRKLUND-GUSTAFSSON visade sin konst i ateljén hemma på Rosböls gård mellan Täckhammar och Råby! Hon hade många besökare som är nyfikna på hennes egen teknik: Tintabart! Missade du henne på Konstrundan så finns hon på Oxelö Krog i sommmar.

I KLOCKARBOL I STIGTOMTA medverkade Agneta Karlsson från Bettna. Agneta har ett arv som imponerar; hon är nämligen barnbarn till Hugo Alfvén! Agneta har målat i många år och jobbar främst i acryl och akvarell. Hon syns ofta med sina alster på olika utställningar runt om i Sörmland.

HÅKAN GROOP tog emot i sin ateljé på Behmbrogatan, Rosa Huset, där han just nu jobbar med fyra tavlor med tema snöleopard. Detta för en utställning i Vingåker i höst.

LINDEBORGS GÅRD satsade stort på årets Konstrunda och lockade många besökare. De hade sju keramiker och en fotograf som ställde ut i den gamla ladan på Lindeborgs Eco Retreat i Vrena. De medverkande var från vänster: Carolina Virén, Julia Ackerman Lindeborg, Linda Engström, Marie Peterson, Jane Sörell Brunberg samt Lera Livadnaia. Även Sofia och Thomas Lenninger ställde ut.

EVA KEMPE skapar konst i akvarell, akryl och blandteknik. Hon öppnade upp sin ateljé i Lappetorp. Eva är även kassör i styrelsen för Förening i Konst som arrangerar Konstrundan.

Torbjörn Andersson och Kerstin Hermelin besökte Helen Björklund-Gustafsson.

Nya fönster är bekvämt och klimatsmart

Har du drag? Kallras? Dåliga fönsterbågar? I dessa tider är inte minst den energiförlust ett som ett äldre fönster skapar ett mycket gott argument för att byta fönster. Du kan minska din elräkning markant om du gör det. Här kommer massor med tips från Morups Fönster för dig som går i fönsterbytartankar!

ALLA GODA TING ÄR TRE

Har du stora glaspartier är de förmodligen riktiga energitjuvar. För att få ett riktigt skönt inomhusklimat är treglasfönster att föredra. De är dessutom väldigt hållbara samtidigt som de ger ett fräscht intryck under lång tid. Redan på 80-talet började treglas att bli det självklara valet. Treglas är dessutom ljudisolerande vilket är en fördel om du bor mot en högtrafikerad gata.

KLIMATSMARTA FÖNSTER

Av all aluminium som används idag är cirka 70 procent återvunnen. Det går åt 98 procent mindre energi att återvinna aluminium än att framställa. Det är något att glädjas åt varje gång du pantar dina burkar eller sopsorterar din kaviartub. Morups Fönster har valt bort miljöfarlig impregneringsvätska och satsar på fönsterbågar gjorda av kärnvirke med aluminiumbeklädd utsida. Hållbart, klimatsmart och mer eller mindre underhållsfritt.

EFFEKTIVA ELLER INEFFEKTIVT?

Kan ett fönster vara ineffektivt? Jodå, dåliga fönster blir ineffektiva då de släpper in kylan i stället för att stänga den ute. Och hur reagerar man – jo, genom att höja värmen! Ännu mer värme går förlorad och du eldar för kråkorna vilket resulterar i hög elräkning. Det är dessutom ganska oangenämt att sitta intill ett dåligt isolerat fönster vilket kanske leder till att du möblerar för att slippa vistas i närheten av fönstret. Inte bara ineffektiva fönster, det blir även ett ineffektivt boende om man inte kan utnyttja rummet som man egentligen vill.

Dåligt isolerade fönster står för en tredjedel av den energi som används för att värma upp huset enligt Energimyndigheten.

DET DÄR MED U-VÄRDE

Värmeförlust som fönster orsakar anges i u-värde. Man mäter u-värdet på en kvadratmeter glas, när skillnaden mellan temperaturen inne och ute är en grad. Man kan ange u-värdet för enbart fönstret men egentligen är det värdet för hela konstruktionen som är relevant då såväl beslag som annat i fönstret påverkar u-värdet. Riktigt bra fönster får klassas som energifönster och måste då ha ett u-värde på 1,2 eller lägre. Så ju lägre u-värde desto bättre fönster. Så lågt som 0,8 är u-värdet på fönster på hus som klassas som så kallade passivhus vilket är byggnader som baseras på en samling byggtekniker för att skapa energisnåla hus.

Det man kan konstatera är att det är skillnad på fönster och fönster. Äldre tvåglasfönster brukat ha ett U-värde på mellan 2,4 och 3. Högt, med andra ord. Nya tvåglasfönster ligger på cirka 1,5. Lite bättre är treglasfönster med u-värde på runt 1,2. Men allra bäst är treglasfönster med energiglas, varmkant och argongas, som ligger på cirka 0,9 i U-värde och hos Morups Fönster finns det fönster med så lågt U-värde som 0,72. Att sträva efter ett så lågt u-värde som möjligt är alltså bra både för klimatet och plånboken!

OOPS! KONDENS PÅ UTSIDAN?

Kondens på utsidan innebär att du har bra och täta fönster som inte läcker ut värme till det yttersta glaset. Om det yttersta glaset blir kallare än den omgivande luften – då uppstår kondens. Men det går att lösa då moderna fönster ofta har en värmereflektor ingjuten på utsidan av glaset. Ny teknik och forskning gör det möjligt att undvika yttre kondens, glaset håller samma temperatur som den omgivande luften. Morups Fönster kallar detta glas för Antifog.

Fönster – från lyxartikel till självklarhet

Det är under 1500-talets mitt som fönsterglas börjar tillverkas i Sverige. Det var då en lyxartikel och först under 1700-talet blir de glasade fönstren mera allmänna.

Kunskapen att tillverka glas är gammal. De äldsta beläggen för fönsterglas finns i romerskt material omkring år 0, det var då gjutet glas.

Enligt cylindermetoden, som utvecklas i Frankrike under 1300-talet, blåser man en stor cylinder, kapar ändarna och klipper upp glasröret. Detta ger ett fyrkantigt glas, som är jämnare och gör det lättare att utnyttja glasets hela yta. Denna metod var långt in i vår tid det vanligaste sättet att tillverka planglas.

År 1913 presenteras en metod att dra glas direkt från ugnarna. Glava i Värmland började 1927 som första glasbruk i Sverige att tillverka glas enligt denna metod. Floatmetoden utvecklades i England under 1950-talet av Alastair Pilkington och huvudparten av allt planglas tillverkas idag enligt denna metod. Floatglastillverkning ger ett helt slätt glas, som har en helt annan karaktär än ett äldre fönsterglas. Floatglas kan dock inte tillverkas i tunnare dimensioner än 3 mm.

TEXT: CARINA WEDIN

Att sträva efter ett så lågt u-värde som möjligt är alltså bra både för

klimatet och plånboken!

MinaVänner

SOMMAR SALONGEN

27 MAJ - 10 JUNI

VÄLKOMNA PÅ VERNISSAGE

Lördagen den 27 maj 11-15

Extra öppet söndag 28 maj 11-15

EVENEMANG MED SCENKONST SÖRMLAND

ALEXANDER NILSSON ALEXIS OYOLA

ANABEL DEL CANTO ANGELICA RENBERG

ASTRID WINBERG HELENA TROVAJ

JENNY GRANT JULIA BERGSTRÖM

KARIN MICHELSON KARL VALVE

LARS KARLSSON MALIN MOSSBERG

MAX CANTRELL MORGAN YNGVE

PETER GUNNARS RIA ROES

ROSAMY COTINO SANTI GARCIA

STEFAN WENTZEL SUSANNE LILJA

TOMAS LACKE ULLA B HONKANEN

VIVIANNE E ROSQUIST

WERONICA HAGERLING

YLVA STORM

www.gallerisjohasten.net

DRAKFESTIVALEN

För barn mellan 8 - 12 år! Fri entré!

För tredje året i rad arrangerar vi populära Drakfestival i Sörmland. Hoppas vi ses på nedan platser!

14 juni - Mötesplatsen, Åkers Styckebruk

15 juni - Stadsparken, Katrineholm

16 juni - Frösjöstrand, Gnesta

Information om alla aktiviteter på festivalen via scenkonstsormland.se

Information och biljetter till alla våra evenemang inom film, dans, musik och teater finns på scenkonstsormland.se

Infrastruktur, mord och björnblod

Den bästa av två världar, säger Peter Lood, om sitt jobb som ingenjör på Trafikverket och karriären som författare. Han har skrivit åtta böcker sedan 2010 och den nionde ligger i skrivande stund på tryckeriet.

Redan som barn och tonåring hemma i Torshälla lockades Peter av det skrivna ordet. Han tyckte om att uttrycka sig och när fröken i skolan tog upp hans novell och läste högt inför klassen kände han att det var något han behärskade och tyckte om. Dock skulle det dröja många år innan Peter tog tag i sin längtan att skriva. Det var för tretton år sedan han bestämde sig för att skriva en hel bok.

– Jag skrev boken Saknad skyddsängel som jag tyckte inte riktigt höll för att ges ut. Men det gjorde inget, jag tyckte det var så roligt och på så sätt kom jag ändå i gång.

IDAG HAR PETER två bokserier bakom sig. Den första serien med klar inspiration från sin egen vardag på Trafikverket. Han kallar den Infrastrukturserien. Ännu så länge är det fyra böcker med kriminalpolisassistent Amanda Colt som nystar i en rad mord på temat väg, vatten, flyg och tåg. Det är nya fall i varje bok men också en parallell handling där karaktären Max jagar sin mammas mördare.

– När jag var klar med Infrastruktur-

serien tog jag mig återigen an min första bok, Saknad skyddsängel. Jag bearbetade den och kände att den visst skulle ges ut. Den har ett viktigt ämne, mobbing, och tar sitt avstamp ifrån Krusgårdsskolan i Torshälla där jag gick låg- och mellanstadiet.

De senaste åren har det varit privatdetektiv Tom Hector som är huvudkaraktären i Peters böcker. Tom Hector är en udda karaktär som efter en MC-olycka fick björnblod för att kunna få musklerna att växa.

– Det är inget hitte på, berättar Peter, det finns forskning på området att det fungerar; att muskler och leder inte tar skada efter björnens långa vintersömn. Jag tyckte det var ett kul och annorlunda inslag.

DE HÄR BÖCKERNA , som utspelar sig i Stockholmsmiljö, har blivit fyra böcker varav den senaste, Moder, ligger på tryckeriet i skrivande stund. Det är mordhistorier, ofta råa och väl beskrivna.

– Jag ser handlingen framför mig, som en film, när jag skriver. Jag tycker om att brodera ut texten och

beskriva händelser och miljöer i detalj.

Peter vill inte stycka upp sin tillvaro och skriva oplanerat när andan faller på. Han planerar noga in sina skrivperioder, ofta de helger då frun Helene jobbar. Då kan han börja redan fredag kväll och skriver intensivt under ett par dagar. Jag har till och med tagit in på hotell för att kunna fokusera till hundra procent. Att ha skrivandet som ett heltidsjobb är heller inget han strävar efter.

– Jag tycker det är roligt men gillar också mitt jobb så mycket att trots att överenskommelsen att jag ska jobba 80 procent så blir det minst 100 varje månad. Vem vet, jag kanske till och med har skrivit min sista bok, säger Peter.

Men i nästa andetag berättar han om drömmen att få skriva en historiebeskrivning om karolinerna och att kanske skriva ytterligare en bok i infrastrukturserien. Så nej, vi ska nog inte tro att Peter skrivit sin sista bok.

TEXT: CARINA WEDIN FOTO: PETER TORSÉN

intågTelevisionens i Sverige

Systemet för att sända bilder har funnits kommersiellt sedan 1930-talet och fick som massmedium stor spridning världen över. Det kallas television – tele är grekiska för 'fjärran', 'avstånd', medan vision kommer från latinets vision. Den första reguljära sändaren var Nackasändaren som togs i bruk 1956 så alla Stockholmare kunde se på tv.

Redan på 30-talet hade tv demonstrerats i Sverige och sjutton år senare började den nybildade Nämnden för televisionsforskning att sända på försök och en hemmabyggd sändare installerades på Tekniska Högskolan i Stockholm. Samtidigt som Nackasändaren togs i bruk infördes licenskrav. Alla ville ha en tv-apparat och redan samma år, 1956, fanns det två miljoner i landet och tv-nätet täckte drygt 95 procent av landets yta. Två år senare, när Sverige var värd för fotbolls-VM, skapade det fullständig rusning efter tv-apparater. Utvecklingen gick förhållandevis snabbt och redan 1962 kunde man, tack vare satelliten Telstar, direktsända tv mellan USA och Europa.

TV-APPARATER VAR DYRA . Priset för en 17-tummare av de vanligaste märkena; Luxor, Dux, eller Telefunken kunde 1960 kosta cirka 1 000 kronor – vilket motsvarade en ordinär månadslön. Ville man ha en finare tv i ek eller mahogny med jalusidörrar kunden den kosta dubbelt så mycket.

Fortfarande hade vi endast en kanal i Sverige. Men redan under slutet av 60-talet diskuterades flitigt frågan om en andra kanal. Borgarna ville ha den reklamfinansierad och Socialdemokraterna att den skulle vara reklamfri och drivas av Sveriges Radio. Och så blev det. Den 5 december 1969 startade TV2 och den första kanalen fick givet namnet TV1.

ETT STORT STEG för tv-tittarna var när färg-tv:n kom. Året var 1970. Från början fick tittarna endast sex timmar färg-TV i veckan. Men Färg-tv-apparaten var dyr. Tio år senare kostade den runt 4 000 kronor, vilket motsvarar 32 000 kronor i dagens penningvärde. Dessutom var licensen dyrare om man hade färg-TV. I början av färg-tv-perioden sändes också en testbild med ett ansikte för att man skulle kunna ställa in rätt färger. Många av oss minns flickan med dockan. Redan 1970 testsändes regional television. Först ut var SydNytt. Under 80-talet skulle de regionala sändningarna täcka hela landet; sist ut var ABC för Stockholm och Uppsala län som startade 1987. Ungefär samtidigt lanserades kabel-tv vilket gjorde att man kunde se flera utländska kanaler via satellit. Nu kom även de reklamfinansierade kanalerna, betal-TV-kanalerna med FilmNet TV1000 i täten. TV4 startade sina sändningar 1990 och blev en konkurrent till SVT med sina nyhetsprogram. Den 2 mars 1992 började TV 4 sända reguljärt i marknätet. I och med detta bröts SVT:s monopol på marksänd television.

JA, TELEVISIONEN SOM VARIT ett givet inslag i varje hem har utvecklats och förändrats genom året. Och det största klivet i utvecklingen kanske är de senaste tio åren. Mer om det och mycket annat om tv i vårt tema: ”Svensk tv genom tiderna”. Trevlig läsning!

TEXT: CARINA WEDIN BILD: K.E STRÖM

En lokal tv-pionjär

När kunde man se er?

Programmet var ungefär en timme långt och vi sände varje dag. Sedan gick det i repris på kvällen. Detta var innan play- och streamingtjänsterna.

Hur tycker du kvalitet var jämfört med SVT?

Det bir lite att jämföra äpplen och päron. ETV: liten kanal med några få anställda och tekniskt ganska eftersatt. SVT: licensfinansierat, ofta en hel redaktion för varje program (eller externa produktionsbolag) och påkostad teknik. Jag var dessutom 24 år när jag fick jobbet… Med det sagt så tycker jag att vi fick till det många gånger.

Minns många fina produktioner som jag kan stå bakom även idag. Till exempel reportage om inredningsbutiken Glob, Café Kaka och porträttet av orgelbyggaren Walter Thür.

Vilka kunde se programmen som ni producerade?

De sändes via det lokala kabeltv-nätet. Antal tittare ska jag låta vara osagt.

Vad tog du med dig från din tid där - till dina andra jobb?

Framför allt en massa vänner och andra kontakter som varit en bra grund för allt som jag ägnat mig åt sedan dess, oavsett vad.

Öppna Kanalen är i Sverige en icke-kommersiell lokal TVkanal. Den är byggd efter amerikansk förlaga, där en stads invånare kan producera och sända sina egna program. Den svenska versionen är dock föreningsbaserad. Eskilstuna Television (ETV) hade sin sista sändning 2017. Öppna Kanalen finns fortfarande kvar i Stockholm, Göteborg, Örebro, Uppsala, Södertälje och Växjö.

Hur kom det sig att du hamnade på en Lokal-TV?

I mitten av 1990-talet jobbade jag frilans och samarbetade med en filmare som hade en del uppdrag för TV Värmland, TV4:s regionala kanal, som grundades 1988. I slutet av oktober 1996 sökte jag en tjänst som reporter och projektledare på Eskilstuna Television (ETV). Den hade jag fram till våren 1998.

Drevs kanalen kommersiellt eller av en förening?

ETV var, vad jag kan minnas, en del av Eskilstuna kommun.

Vad gjorde du där?

På TV4 jobbade jag mest med lokala nyheter, ett och annat reportage för sporten. På ETV var jag reporter och programpresentatör; gjorde reportage och inslag av nyhetskaraktär. Eftersom det var en liten och lokal kanal så blev det stundtals en fantastisk bredd på innehållet. Jag har gjort allt från att klappa leopardungar på Parken Zoo och jonglera med Cirkus Scott till att prata bostadsbyggande i Fröslunda med Anna Lindh och bostadsbyggande i Fröslunda. När Eskilstuna utsågs till Årets PopStad 1998 gjorde vi reportage både vid själva tillkännagivandet och vid arrangemanget på Statt i januari.

SVERIGES FÖRSTA RIKTIGA TALKSHOW

När Lennart Hyland satte sig till rätta i sin snurrfåtölj 1962 tog han Sverige med storm. Hylands hörna blev enormt populärt och hör än i dag till de mest sedda programmen, procentuellt sett. Lennart Hyland blandade högt och lågt, kända och okända förmågor. Hylands program kännetecknades ända från början av

Vad gör du idag?

I dag arbetar jag med kommunikation inom stadsbyggnadsförvaltningen; allt från centrumutveckling och trafikfrågor till byggnation och stadsmiljö. Det är frågor som intresserar och engagerar invånarna, vilket ju är jättekul tycker jag!

Tror du Eskilstuna skulle behöva en ”Lokal TV” idag, fast på nätet?

Ja, varför inte. Faktum är att jag strax innan millennieskiftet satt på Café Kaka med en god vän, som också jobbade på ETV. Vi spånade på vad vi skulle hitta på ”härnäst”. En ny lokal tv-kanal var en av idéerna. Vi landade i en annan idé: en filmklubb. Våren därpå startade vi Eskilstuna filmstudio.

TEXT: PETER TORSÉN FOTO: PRIVAT

nyfikenhet och innovationslusta. Ett av de mest minnesvärda inslagen var när Per Oscarsson improviserade en sexualupplysningsmonolog. Han klädde av sig plagg efter plagg samtidigt som han berättade om hur ett barn blir till. Det här blev för mycket för tittarna som skapade tv-historiens största tittarstorm och tilltaget debatterades till och med i riksdagen. Totalt sändes 75 program av hörnan.

En intervju med Jacob Hansson f.d reporter och projektledare på ETV

Hasse Aros högra hand i tv-studion

Efterlyst är ett tv-program som startade 1990, där man efterlyser uppgifter om brott som begåtts. Programmet är ett samarbete mellan polisen och TV3. Hasse Aro är programledaren som gjort programmet till en tittarframgång. Micke Börstell är en viktig beståndsdel i den succén.

Den före detta Eskilstunabon Micke Börstell började att arbeta med programmet den 5 sep 1995 och har snart i 28 år arbetat som studioman. I sammanlagt 672 program – hittills.

Efter att ha hunnit med att arbeta som musiklärare, spela i dans- och rockband, vara entertainer på Mallorca och Kanarieöarna, arbeta som artistchef på Folkparkerna så hamnade han i TVvärlden som artistbokare och redaktionsmedlem i olika underhållningsprogram.

– Då jag en gång jobbade med ett TV4-program så fattades det en studioman. Bildproducenten frågade mig om inte jag kunde hoppa in - och det gjorde jag. Som frilansare så tar man de jobb som man får. Det ledde till att jag i ett annat program fick vara med i redaktionen, boka artister och vara studioman. Tre jobb för priset av ett…

Det var i början av 90-talet som Sverige fick fler TVkanaler och TV3, TV4. ZTV och Kanal 5 startades. Det blev då fler arbetstillfällen.

Under en kort period så jobbade Micke samtidigt för tre olika kanalers program på fredagkvällarna. Så zappade man runt då, så dök hans namn upp överallt i eftertexterna. Som tur var, så var de flesta dessa program inspelade i förväg.

Vad gör en studioman?

– Jag träffade nyss någon som frågade mig det och han ville själv vara ”en cool en som går runt med headset”. Men det är ju lite mer än det. Man kan säga att studiomannen är chef över det som händer på studiogolvet, en slags samordnare av hela in-

spelningen eller sändningen. Man har inget med själva innehållet att göra utan man ska däremot se till att allt blir gjort och på rätt sätt. På Efterlyst så ser jag bland annat till att programledaren Hasse Aro tittar i rätt kamera och räknar in honom efter inslag.

Sveriges kändaste studioman genom tiderna var Åke Starck. En man i vit rock som syntes då och då i Hylands Hörna på 60- och 70-talet. Micke berättar att en studioman egentligen inte ska synas i bild, men möjligtvis kan han själv dyka upp lite snabbt under rulltexterna i slutet av Efterlyst då han går fram till Aro och tackar för kvällens program.

Efterlyst är en stor succé. Brotten tar ju aldrig slut. Ändå la TV3 ned programmet för ett antal år sedan. Varför?

– Hasse Aro bytte kanal och hamnade på TV4 istället. 3:an fortsatte programmet med Robert Aschberg som programledare. Efter ett tag så tog man en paus för att sedan komma tillbaka med ett ”förnyat” utseende och innehåll. Men det fungerade aldrig - så de la ned Efterlyst till sist. TV4 försökte också att göra en variant på Efterlyst med Hasse som programledare men det lyfte aldrig riktigt det heller. När han sedan flyttade tillbaka till TV3 och ett nytt Efterlyst - så blev det en stor succé på en gång.

Vårsäsongen för Efterlyst är nu till ända men Hasse Aro och studioman Micke Börstell kommer säkert tillbaka med en ny säsong i höst. ”Buset” tar tyvärr ingen paus.

TEXT/FOTO: PETER TORSÉN

"Ingen har löst fler brott i s verige än Hasse Aro.

Leif GW Persson

Fakta: Efterlyst

Start: Startade 1990

Programledare förutom Hasse

Aro: Brynolf Wendt, Robert Aschberg, Jenny Gourman Strid, Hasse Brontén.

Expert/Bisittare genom tiderna: Bl.a. Brynolf Wendt, Leif GW Persson, Hans Ölvebro, Jens Lapidus, Thomas Bodström

Upplösta brott: Flera undersökningar visar att 25-30 % av de visade fallen klaras upp eller kompletteras med avgörande tips.

Rekord: Efterlyst är det program med samma programledare som sänts längst i svensk TV.

Visste du att Micke Börstell:

… har varit projektledare/producent på Stockholm Water Festival 19961999.

…har skrivit manus, musik och regisserat en barnmusikal om Pelle Svanslös.

… är en av de svenska rösterna i Disneyfilmen ”Pongo & de 101 Dalmatinerna”.

… har varit VD och konstnärlig ledare för festivalen ”Musik vid Siljan” 2004-2010.

… var projektledare för Gävles konserthus 1996-1998.

… arbetat med Robert Gustafsson, Magnus Uggla, Brasse Brännström, Björn Skifs och många fler välkända svenska och utländska artister.

… skriver och spelar in egna låtar, som bland annat finns på Spotify.

tinyurl.com/LYSSNA MERA

Se ett klipp från Efterlysts Facebooksida med Micke Börstell: tinyurl.com/tvtitt

LYSSNA PÅ

MICKE BÖRSTELLS MUSIK

Två minuter kvar.

Även om ämnet är allvarligt, så är det ändå en god stämning i studion.

Det är många både framför och bakom kameran som skall dirigeras inför en sändning.

FOTO: PETER MILD

Kostymer från alla tider, för alla tillfällen

Vad vore en tv-serie eller en film utan tidsenliga kläder och rätt rekvisita? Vad vore Eurovision Song contest utan en galaklänning? Eller en programledare utan snitsig kostym? Tack vare SVT:s kostymsamlingar kan produktioner enkelt få det de behöver – samlingen är Skandinaviens största.

Här finns allt från Petra Medes klänning från Eurovision Song Contest för tio år sedan, skapad av Jean-Paul Gaultier, till Christina Schollins glasögon, klassiskt 80-talssnitt, som hon bar i tvserien varuhuset som började visas i SVT 1987. Och Pernilla Augusts vackra bröllopsklänning från serien Den goda viljan. Det finns runt 250 000 artiklar i klädsamlingen och kläder från tv:s allra första början, 1953.

– Men där finns kläder som är ännu äldre, berättar Linnéa Arnewi, som jobbar som stylist och kostymtekniker på SVT. De allra äldsta plaggen är från 1900-talets början; det är klänningar, tidsenliga kostymer och handgjorda skor. Samlingen har därför även ett stort kulturhistoriskt värde då många kläder är väldigt gamla, handsydda och helt unika i sitt slag. Men även Kossan Doris och Björne hör till det vi betraktar som kulturhistoria.

SVT:S KOSTYMSAMLING fyller 1700 kvadratmeter och hit kommer mediabolag, tv-kanaler och eventbolag för att hyra kläder. En stor tv-produktion kan innebära att deras kostymörer

går bland kläderna och botaniserar till och från i flera dagar. Det är även internationella bolag som kommer till oss eftersom vi är så stora; vi har haft Netflixproduktioner som använt sig av våra kostymer.

Verksamheten har förändrats, effektiviserats och även digitaliserats. Förr fanns det sex skräddare, skomakare och hattmakare. Det mesta gjordes för hand. Det hinner man inte idag.

– Vi jobbar också med att digitalisera hela verksamheten. Förr satt man en lapp på insidan av plagget så kunde vi till exempel vem det är sytt till. Det finns till exempel en färgglad kavaj som Lasse Åberg burit i någon av våra produktioner.

Men fortfarande sys en del. Linnéa är utbildad skräddare, annars hade hon aldrig fått jobbet, och har sytt en del kläder till kostymsamlingen. Bland annat är Bolibompadraken hennes verk. Kläder som sticker ut ur mängden och är hårt förknippade med en speciell person, som exempelvis Petra Medes spektakulära kläder sydda av Jean-

Paul Gaultier sattes i karantän i det så kallade guldrummet med andra dyrgripar. En del av kläderna måste hållas i särskilda temperaturer för att skyddas i så stor utsträckning som möjligt och hela samlingen skyddas genom att man har särskilda lysrör i taket – kläderna får absolut inte blekas.

IBLAND KAND DET DOCK gå helt fel. Linnéa berättar om när polisuniformer hyrdes ut och sedan användes vid ett rån.

– Efter det får man vända sig till polisen när man ska ha polisuniformer. Vi har såklart gamla uniformer som inte kan misstas för att vara nutida.

Linnéa hittar dagligen kläder hon tidigare inte upptäckt, det är lite av ett äventyr. Och här finns allt och för alla yrken; från grovarbetare till städare och präst – i olika tidsåldrar. Och allt hänger i tidsepoker. 40-tal, 50-tal, 60-tal och så vidare.

– Vårt uppdrag är att förvalta och sköta om det som en har tillverkats här på kostymförrådet, avslutar Linnéa.

Från tablå till strömmning

När tv-apparaten kom in i de svenska hemmen fick den enviktig plats i vardagsrummet. Placeringen skulle ju vara så att alla som satt i soffan eller soffgruppen skulle se bra. Tv:n kom att bli det centrala man utgick ifrån när vardagsrummet möbler ades. Tv:n blev också den naturliga samlingspunkten för familjen efter jobbet och på helgerna. Man umgicks genom att titta på tv. När det blev flera kanaler så skulle man komma överens om vad man skulle titta på, något som passade alla – för alla skulle ju vara med. Det här var det självklara sättet att umgås på. Middagar med långa samtal eller kvällar när man samlades kring Monopol eller något annat spel blev helt enkelt utkonkurrerade.

FÖR SÅDÄR 20 ÅR sedan fick platt-tv:n sitt genombrott och med det kunde vi skapa vår egen hemmabio med stora skärmar, surroundljud och en grym bildkvalitet. Det analoga marknätet upphörde också till förmån för digitala sändningar med större kapacitet.

Men idag lever vi i en tid där själva tv-apparaten långsamt håller på att fasa ut sig själv och tablåtv minskar. Samlingen i tv-soffan blir allt ovanligare – idag ser familjemedlemmar på det de vill se; man har sin egen dator eller iPad och tittar på vad man vill. Den yngre generationen som skaffar ett eget hem har ofta inte ens en tv, man använder datorn. Tablå-tv är också något som fler och fler frångår, man strömmar de program man vill se, precis när man vill.

OCH FLER SER PÅ STRÖMMAD tv än på tablålagd tv, det konstaterar Mediebarometer i 2023 års undersökning. En vanlig dag 2022 tittade i genomsnitt 93 procent av befolkningen 9 till 85 år på rörlig bild i någon form. 89 procent tittade på tv. Tv inkluderar tablålagd tv och strömmad tv. Den dagliga räckvidden för strömmad tv var 61 procent medan räckvidden för tablålagd tv var 57 procent.

TEXT: CARINA WEDIN FOTO: SVT

Synradio på 30-talet

Det var skotten John Logie Bairds som 1930 besökte Sverige och biografen Röda Kvarn i Stockholm för en första visning för allmänheten av television. Fem år senare fanns det man i Sverige kallade för ”synradio” på Stockholms-Tidningens och Dagens Nyheter respektive kontor.

500 avsnitt!

Dramaserier som sändes fem dagar i veckan var ingen ny företeelse, det hade gjorts i USA under lång tid. För Sverige var det dock ett helt nytt grepp när Skilda världar hade premiär 1996. Det var den första svenska serien som sändes fem dagar i veckan. Den sändes i totalt sex säsonger med 500 avsnitt.

SOCIALREALISM BLEV TITTARSUCCÉ

Hem till byn, som började sändas i november 1971, var en helt ny typ av serie. Den lyfte arbetslöshet, landsbygdsfrågor, missbruk, skilsmässor och annat som hör vardagen till. De sex första avsnitten blev en stor tittarsuccé och författaren Bengt Bratt lät sig övertalas att skriva ytterligare sex avsnitt som sändes 1973. Ytterligare tre år senare kom säsong 3, efter vilken serien gjorde ett långt avbrott och återupptogs först 1990. I samband med alla säsongerna har Bratt hävdat att serien var slut, men ändå låtit sig övertalas att fortsätta. Inför 2006 års omgång meddelade han dock med bestämdhet att dessa avsnitt var de allra sista, vilket även SVT underströk i sin information kring avsnitten. Sammanlagt blev det 52 avsnitt.

KLASSISKT APRILSKÄMT

Innan det fanns färg-TV i Sverige sändes den 1 april 1962 ett inslag i Sveriges Televisions nyheter där Kjell Stensson berättade att man nu installerat ny utrustning i TV-huset. Den gjorde så att man inte skulle behöva köpa en ny TV-apparat för att få tv-bilden i färg. Det skulle tills vidare räcka med att klippa upp en nylonstrumpa och sätta fast den över bildrutan på den gamla svartvita TV-apparaten.

Flickorna på testbilderna

TV3 KRINGGÅR MONOPOLET

För att kringå det svenska monopolet började TV3 sända svenskspråkig tv med reklam via satellit nyårsafton 1987 från London. Programmen gick ut till hushållen via kabeltevenät. Det här var början till avregleringen av SVT:s monopol.

Redaktionens svenska favoritserier genom tiderna:

60-talet:

Kullamannen 1967 – 7 avsnitt

Hemsöborna 1966 – 7 avsnitt

Halsduken 1966 – 6 avsnitt

70-talet:

Hem till byn 1971

– 8 säsonger / 52 avsnitt

DIREKTSÄNT DRAMA

Norrmalmstorgsdramat ägde rum den 23-28 augusti 1973 på dåvarande Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Det var en stor och närgången rapportering från media och hela svenska folket satt klistrade vid tv-apparaterna. Det var här Clark Olofsson blev känd för den stora allmänheten och begrepp som Stockholmssyndromet myntades. Ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm 1975 var även det en händelse som direktsändes på tv och som skapade spänning i var mans vardagsrum.

När Sveriges Radio-TV införde färg-TV den 1 januari 1970, visade man de första åren bilder på ansikten för att man skulle ha något att utgå ifrån om man behövde justera tv:s färginställning. Sveriges första testbildsflicka hette Lena Eklund. Hon var fem år gammal då bilden på henne med en docka togs 1968 när provsändningarna med färg-tv pågick. Från 1974 var det Johanna Lindström, dottern till teknikern Helge Lindström på Sveriges Radio-TV som prydde testbilden med sitt ansikte.

Raskens 1976 – 8 avsnitt

Den vita stenen – 13 avsnitt

80-talet:

Svenska hjärtan 1987

– 4 säsonger / 28 avsnitt

Macken 1986 – 6 avsnitt

90-talet:

Pistvakt 1998

– 2 säsonger / 12 avsnitt

Skärgårdsdoktorn 1997

– 3 säsonger / 18 avsnitt

00-talet:

Tusenbröder 2002

– 3 säsonger / 12 avsnitt

Gynekologen i Askim

– 2 säsonger / 14 avsnitt

10-talet:

Solsidan 2010

– 7 säsonger / 60 avsnitt

Torka aldrig tårar utan handskar

–2012 – 3 avsnitt

SOMMARHÖJDARE I NYKÖPING!

FÖRSOMMARFEST

3/6

Nyköpings hamn

Festen som kickar igång sommaren på riktigt! Mat, folkfest, musik, hantverk och massor av roliga aktiviteter för barn och unga. Det finns något för alla!

nykopingsguiden.se/forsommarfest

SCENSOMMARKVÄLL

4-5/8

KOM Å SE

9/8

Nyköpingshus, vallarna

En ljummen sensommarkväll är som gjord för film under bar stjärnhimmel. Ta med en vän, svep in dig i en filt och upplev Sveriges enda kortfilmsfestival utomhus.

nykopingsguiden.se/komase

PARK TILL PARK

18-19/8

Träffens utomhusscen

Folk- och världsmusik i en spännande mix. Upplev oväntade och kittlande tongångar för stora och små från Träffens klassiska utomhusscen.

nykopingsguiden.se/scensommarkvall

För fler evenemang besök nykopingsguiden.se

Teaterparken till Gripsholmsparken

Park till Park är Nyköpings stora stadsfestival. Njut av musik, underhållning, mat och shopping när du vandrar från stadspark till stadspark! Håll utkik!

nykopingsguiden.se/parktillpark

Njut av rosor i din trädgård

Det finns runt 50 000 olika rossorter; gula, vita, röda, aprikos, rosa i en mängd nyanser. En del doftar starkt och ljuvligt andra lite mindre. Rosen är ju också fantastiskt då den har en stor bredd; Vresrosen kan växa i Norrlands mest karga lägen samtidigt som andra sorter endast kan odlas på skyddade platser i zon 1. Vad ska man då tänka på när man vill börja odla rosor? Här kommer några tips!

Är du nybörjare finns det bra och tåliga sorter som inte kräver så mycket jobb. Rosor, som allt annat liv, kräver en bra start. En frisk jord är förutsättningen för livskraftiga rosor. Rossläktet är känsligt för jordtrötthet. Därför ska du aldrig plantera en ros på samma plats där det tidigare stått en ros – då är jorden utarmad på specifik näring och det finns risk för skadegörare som angriper nya, friska rötter.

Har du ingen annan plats så går det naturligtvis att gräva ur planteringsstället och fylla på med ny näringsrik jord – på plantskolorna kan du köpa färdig rosjord. Rosor tycker om att stå i sol eller halvskugga. Vill du ge rosen en riktigt kickstart så tillsätt lite biologiskt jordförbättringsmedel som gör att det skapas nyttigt mikroliv som kommer att etablera sig.

Rosor har ett kraftigt rotsystem och söker sig på djupet. Därför har jordmånen inte så stor betydelse när det gäller fukt, även om lerhaltiga jordar ger en frodigare tillväxt då de kan hålla mycket vatten och näring. En mager jord kan förbättras med rosjord, brunnen kogödsel eller kompost vid plantering. Vänta med att gödsla tills rosen etablerat sig och man ser att det är fart i tillväxten. En mager jord kan behöva boostas med allmän gödsling, men var försiktig med för mycket kväve som ger mera skott och blad på bekostnad av

När man söker stunder sorger glömma

Är det skönt att vaken gå och drömma

Glömma att lyckan flugit har sin kos Och att du ej fick min röda ros.

Arne"Rosen" Kvick 1966

blomningen. Gödsla under vår och tidig sommar, men inte senare än början av juli då rosen behöver lång tid för att mogna av inför vintervilan. Kiselrika gödselmedel stärker rosen mot svampsjukdomar som bladfläcksjuka. Nässlor är rika på kisel och kan gärna strösslas kring plantan.

Det finns ett stort antal sorter som är tåliga och härdiga. De kräver inte så mycket utan sköter sig själv under sommaren. Det enda du behöver göra är att beskära dem på våren för att forma busken och gödsla rejält en gång på våren. Sedan håller de sig snygga och tåliga. När de väl etablerat sig behöver du knappt ens vattna trots att det är torrt i backen. Men detta gäller först efter ett par år. Alla rosor behöver hållas efter med vatten under sommarsäsongen de första två åren, oavsett sort. Men tänk på att när du vattnar rosor ska du göra det på morgonen eftersom rosor lätt kan få svamp. Vattnar man på kvällen får svampen alltför många timmar på sig att få fäste. Vattnar man på morgonen tar blåst och sol hand om den väta som gör att svampen trivs.

Beskärning ger rikligare blomning och kraftigare växtsätt. Hur du beskär rosor kan du enkelt hitta information om på internet. Många skadedjur gillar tyvärr rosor. Bästa boten är en lummig trädgård där fåglar trivs som håller efter bladlöss och steklar.

Odla potatis hela sommaren!

Färskpotatis till midsommar är det de flesta strävar efter. Men varför inte sätta potatis i juni och juli också och njut av färskpotatis långt in på hösten?

Har du trädgård är potatis nästan ett måste. Men det går utmärkt att odla i några tråg eller hinkar på balkongen. Det bästa med potatis är just att det kan odlas oavsett vilka förutsättningar som finns. I traditionellt land med fin jord, i krukor och komposter, i halm rakt på gräsmattan eller i en hög med trädgårdsskräp. Den lilla knölen är ödmjuk och ställer inte stora krav. Det bästa med potatis är att man med fördel kan sätta i flera omgångar under sommaren och på så sätt kan du få en riktigt lång skördeperiod och få njuta av färskpotatis till och med i oktober och november. Perfekt för dig med begränsat utrymme. Odla, skörda, ät och börja om att odla.

Att odla potatis är enkelt och roligt – och det är ju så gott! För att öka potatisens möjlighet att bilda fina knölar kan du rota potatisen innan den sätts. Att rota potatisen innebär att man lägger den på fuktig jord – då bildas både rötter och groddar och med det ett försprång på flera veckor. Men, utsätt inte knölen för solsken. Då blir de gröna och kan utveckla giftiga ämnen. En av orsaken till att man kupar potatisen är för att undvika gröna knölar. I stället för att kupa kan man lika väl täcka med växtmeterial från trädgården som ogräs, blast, gräsklipp eller löv. Ta det som finns till hands och låt det ligga kvar, så småningom blir det ju jord.

Det är inte helt ovanligt att potatisblasten kan drabbas av potatisbladsmögel. Det ser ut som brännskador. Skär ner och bränn eller lämna till förbränning på återvinningsstationen så snart du upptäcker skadorna. Potatisen kan vara kvar i marken och du skördar som vanligt. Visar det sig att du får problem med potatisbladsmögel ska du välja potatis med omsorg och leta efter sorter med högresistens mot just bladmögel.

Att välja potatissort i övrigt är kanske inte lätt, det finns många olika sorter. Man kanske hittar sin favorit men våga också prova nytt, det finns ju inte bara olika smaker utan även potatis i många vackra färger!

Kjell Hammarlund, Växt och Trädgård, Nyköping

Eufori när Moulin Rouge görs

" Jag vill verkligen gå in i bubblan och njuta av det här. Moulin Rouge är en föreställning som kommer förändra den svenska musikalscenen.

på svensk scen

Mustigt, färgstarkt och en del dekadens är nog vad vi kan förvänta oss av Moulin Rouge The Musical som sätts upp på Chinateatern i Stockholm. Andreas Wijk och Marsha Songcome spelar huvudrollerna.

Moulin Rouge The Musical bygger på filmen Moulin Rouge med Nicole Kidman och Ewan McGregor som hade premiär för 22 år sedan. Den unga poeten och författaren Christian reser från det tidiga 1900-talets London till Paris och hamnar mitt i den bohemiska revolutionen. Genom sina nyfunna, och lika bohemiska vänner blir han efter en rad missförstånd presenterad för den undersköna Satine, stjärnan på den färgsprakande nattklubben och bordellen Moulin Rouge.

I den svenska musikalversionen, som har premiär i september, får vi se Andreas som Christian och Marsha Songcome som Satine. Han medverkar för första gången i en musikal.

– Jag är så tacksam för chansen att få göra just den här rollen, säger Andreas som först såg musikalen på Broadway. När jag kom hem såg jag att den skulle sättas upp i Stockholm och jag sökte direkt rollen som Christian. Det känns som ett ”meant to be”-tillfälle och det här är verkligen min drömroll. Jag är glad att rollbesättarna såg att det fanns en potential i mig då jag fick rollen innan jag slog igenom för den stora allmänheten.

NU SER ANDREAS fram emot att få stå på scenen frekvent, flera gånger i veckan, och få möta en ny publik varje kväll.

– Jag ser också fram emot att få jobba med en ensemble där man stöttar och bygger varandra. Att vara soloartist är ett ensamt jobb. Jag vill verkligen gå in i bubblan och njuta av det här. Moulin Rouge är en föreställning som kommer förändra den svenska musikalscenen. Den öppnar ens sinnen, det är total eurfori och total smärta.

Den här versionen sticker ut. Det är ett skandinaviskt

samarbete där design, scenografi och kläder är något utöver det vanliga. Det är Andreas och hans motspelerska Marsha överens om.

– I den här versionen har man också uppdaterat musiken, det är odödliga låtar från de allra största; Rolling Stones, Elton John, Lady Gaga, Madonna och många andra, berättar Marsha som är en rutinerad musikalartist såväl på den svenska som internationella scenen.

MARSHA SÅG FILMEN

när den kom, då var hon tonåring och den blev snabbt en favorit. Soundtracket spelades flitigt.

– Jag är exalterad över att få spela Satine. Det är en fin kärlekshistoria som verkligen har fångat mig. Jag tycker om karaktären och jag hoppas få göra henne rättvisa.

Senast har man kunnat se Marsha i musikalversionen av Bodyguard där hon spelat systern till den roll som Whitney Houston hade i filmen.

– Det är kul med musikal och att jag som artist får visa olika uttryck. Ibland en färgstark personlighet och som den här syster, en grå personlighet som inte gör så mycket väsen av sig.

En av de musikaler som ligger henne extra varm om hjärtat är Hamilton som hon spelade på West End i London.

– Hamilton var först med att casta utan att ta hänsyn till etnicitet – något som jag verkligen tycker är viktigt och som är stolt över att ha varit en del av.

STRANDSTUVIKEN Sommar på

Hasse Trubadur - 27/5

Rock&Roll-trubaduren Morgan Månemyr 17/6

Midsommarafton - Partycovers spelar på dansbanan

Midsommardagen - Bengans musikquiz och allsång

Trubaduren Henning - 7/7

Coverbandet ”Kom igen det blir kul” - 15/7

Artisten Alexandra Jardvall - 22/7

Trubaduren Bigge - 29/7

Hasse trubadur - 5/8

Bandet 24U spelar 25 och 26 /8

YOGAPASS 14/7 OCH 20/7

Restaurang och bar håller öppet hela sommaren!

MER INFO PÅ: WWW.STRANDSTUVIKEN .SE

TEXT: CARINA WEDIN FOTO: MATS BÄCKER

Picnic i Parken

- femte året med musik, picknick och (förhoppningsvis) solsken

Äntligen är värmen tillbaka och sommaren är på ingång. Då vet vi att PICNIC I PARKEN snart är här igen. Det är redan en instutition i Eskilstuna, som många eskilstunabor ser fram emot. Tidningen SE HIT är i år en stolt sponsor och bjuder i vårt sommarnummer på en 16-sidig bilaga om alla de fyra evenemangskvällarna. Här kommer en liten tillbakablick över somrar som gått.

PICNIC I PARKEN drivs att den ideela föreningen Eskilstuna Ton. De har sedan 70-talet arrangerat konserter.

Från 2017 har de gjort en fyradagars festival i Eskilstunas stadspark Tanken är att alla ska kunna samlas kring musik i alla genrer som opera, reggae, rock, synth, americana, rockabilly och barnvisor.

Picnic i Parken skulle inte fungera utan alla frivilliga. De ser till att bygga scenen, bära bandens utrustning på och av scenen, tömma sopor, sköta catering bakom scenen, se till att artisterna trivs och mycket, mycket mer.

Publiken på Picnic i Parken har varit fantastiska sedan dag 1. Det har (ta i trä) inte varit någon incidens på de fyra år som gått. Alla artister som hittills uppträtt, har alla varit fascinerade av att eskilstunaborna går "man ur huse" för att lyssna på musik och sitta i gröngräset tillsammans med flera tusen andra.

Sommaren 2019 gjordes en drömbokning. Pugh Rogefeldt var "dragplåstret" en av onsdagarna. Det blev en av de sista gångerna han stod på scen innan hans sjukdom slog till. Pugh skrev själv låtordningen inne i husvagnen bakom scenen. Han är saknad.

Förra sommaren toppades av Thomas Di Leva, som gjorde en fantastiskt spelning tillsammans med medmusikanten Hasse Sjölander. Han gjorde t.o.m. en (ofrivillig) baklängeskullerbytta graciöst samtidigt som han sjöng en Bowielåt.

2019 så fick Picnic i Parken en ärofylld Eskilsstatyett med motivationen: "Om Picnic i Parken kan sägas ”kom, sågs, segrade”. Konceptet med gratis underhållning av både välkända och mindre kända artister togs emot med jubel av eskilstunaborna. Musikfesten i Stadsparken, onsdagkvällar i juli, blev med en gång en folkfest och får oss att, med hela familjen, gå

man ur huse för att bänka oss med våra picknickkorgar långt innan föreställningen börjar. Antingen för att få bra platser i gräset eller för att låta de yngre delta i barnaktiviteterna som hålls innan".

PROGRAM JULI 2023

Onsdag 5/7 17.00-21.00

ClownClubben med gäster

Emil Ernebro

Miss Winter (Nyköping)

Dogge Doggelito

Onsdag 12/7 17.00-21.00

Konst: Ola Öhlin

ClownClubben med gäster

Astoria

Simon Erics (Eskilstuna)

Janne Schaffer

Onsdag 19/7 17.00-21.00

ClownClubben med gäster

Clipjoints Cutups

Johanna Brun (Strängnäs)

Fröken Elvis

Eric Gadd

Onsdag 26/7 17.00-21.00

ClownClubben med gäster

"Franska Visor" med Léo Margarit

E.S.T Tribute

Daniel Gildenlöv (Eskilstuna)

Mike Beat & His Hopeless Strummers

Reserverat för eventuella ändringar

1.

2.

4.

5.

3.

1.

3.

2.

4.

5.

KONSTRUNDAN

14 maj. kl 11

BUTIK med inredning, återbruk, renoverade möbler och ett stort sortiment av Annie Sloan Chalk Paint.

LOPPIS i logen med antikt och kuriosa. FIKA, kaka och glass.

AKTUELLA ÖPPETTIDER HITTAR DU PÅ: FB OCH INSTAGRAM: @RUSTIK GÅRDSBUTIK

ÖLLSTA VÄSTERGÅRD, JÖNÅKER. 070-6332181

Peter Lood

En spännande skrämmande mysteriethriller

Förboka ditt exemplar nu! Upplev hur "Moder" håller dig på helspänn ända till sista sidan.

Musikaltips

KolhusteaternEn kulturpärla mitt i Sörmland

Musikalen Rent

Musik och Manus: Jonathan Larson

Regissörer: Carin Juborg och

Johan Briggert

Sånginstudering: Josephine Thunell

Dans: Carin Juborg

Scenografi: Gustaf Deticek Svensson

Kostym: Agneta Ottosson

Kapellmästare: Dan Jisei

Producenter: Josephine Thunell och

Emma-Karin Maurin

Tidigare föreställningar:

We will rock you, Oliver!

Familjen Addams

RESONANS FIRAR TIO ÅR

Mitt i Sörmland, lite norr om Flen, ligger Hälleforsnäs. Ett brukssamhälle som en gång i tiden hade ett stort järnbruk med tusen anställda. På fabriksområdet finns det över tvåhundra år gamla Kolhuset. När brukets verksamhet drogs ner så stod Kolhuset tomt i många år. Men 1992 föddes en idé att göra om den gamla byggnaden till en teater. Somrarna 1995 och 1996 framfördes de första uppsättningarna. Året efter grundades den nuvarande Föreningen Kolhusteatern av eldsjälarna Christina Jutterström och Barbro Sköldebrand. Sedan 1997 förser Kolhusteatern Sörmland med kulturupplevelser varje sommar.

Tidningen SE HIT träffar en av producenterna, Josephine Thunell, för ett samtal om årets föreställning, RENT.

Hur går det till att sätta upp en sådan här föreställning?

- Under hösten 2022 så börjar vi spåna om vilken föreställning som vi ska sätta upp. Därefter sätter vi ihop ett produktionsteam och utlyser en audition. Den hade vi i december och fick då ihop en ensemble. I januari började vi sedan repetera varje helg och det gör vi nu fram till juni. De två veckorna innan premiär så börjar vi att slipa på det sista och repetera varje dag.

RENT ska spelar på Kolhusteatern i Hälleforsnäs. Hur startade ditt engagemang där?

- Jag var med på scen första gången 2013 men sedan 2016 har jag varit djupt engagerad i uppsättningarna både på och

Hösten 2013 startade Ing-Mari Janzon en ny kör i Eskilstuna, en scenisk kör. En kör där alla får utveckla både sin musikaliska och sceniska gestaltning. Allt kan gestaltas med sång, kroppsspråk och rörelse! 2021 fick kören en ny konstnärlig ledare i Erica Grubbström.

ATT ARBETA MED scenisk kör innebär en skapande process där körsångarna, tillsammans med körens dirigent, tränar och utvecklar sin förmåga att vara närvarande på scenen och kommunicera med publiken. Det är inte bara vad man sjunger utan också hur man sjunger, med vilket kroppsspråk, röstklang, energi och scennärvaro. Målet är att göra en konsert mer intressant och att beröra!

bakom scen. Kolhusteatern var tidigare förvaringsplats för den kol som användes vid Hälleforsnäs bruk. Det är väldigt rustikt och ”skitigt”, och det är ju lite det som är charmen. Det är inte lika moderniserat som Lokomotivet i Eskilstuna.

Vad är RENT för en föreställning?

- Det är en rockopera av Jonathan Larson från början av 90-talet. Inspirerad av Puccinis la Bohème. Istället för Paris befinner vi oss i New York och vi får följa ett gäng unga människor som slåss mot aids istället för tuberkulos. Annars är det, som sig bör, i en opera; stora känslor, stor musik, stor dramatik, död och kärlek. Det finns inga talade repliker. Allting sjungs.

Vi säger ”spark, spark” till Josephine och gänget bakom Kolhusteatern inför premiären den 21 juni.

Resonans är en blandad kör som idag består av 21 sångare. Den 23 september bjuder Resonans in till Eskilstuna Teater då vi firar 10 år som kör. Under rubriken Igår, idag, imorgon blir det en föreställning i två akter där du kommer att få uppleva återblickar från åren som gått, men även nya sånger och gestaltningar.

Josephine Thunell, producent och sånginstudering.

med Peter Torsén

ESKILSTUNA JAZZKLUBB ÄR UTSEDD TILL ÅRETS JAZZKLUBB 2023

Grattis!

Svensk Jazz styrelse har utsett Eskilstuna Jazzklubb till Årets Jazzklubb 2023. Utmärkelsen Årets Jazzklubb tilldelas en jazzklubb som efter sina förutsättningar skapat fantastiska möten mellan musik och publik i arrangemangets alla delar.

Möten med existerande och ny publik, musiker, atmosfär och allt det där som inte går att ta på men som gör ett gott arrangemang.

– Det är med glädje som Svensk Jazz uppmärksammar Eskilstuna Jazzklubb. Det samarbete som klubben har med kulturskolor och folkhögskolor är imponerande och visar vägen för hur jazzmusiken utvecklas och lever vidare, säger Gunno Sandahl, ordförande för Svensk Jazz.

Motiveringen lyder: "Eskilstuna Jazzklubb blandar friskt i utbud och genrer, med en ständig grund bland de unga som man med-

vetet satsar på. Basen i klubbens jamkvällar är alltid professionella musiker som inspirerar och lockar unga musiker från regionens många olika musikutbildningar – från Örebro till Stockholm. Under den pandemi som drabbade många arrangörer hårt har just fokus på unga ändå kunnat fortgå parallellt med presentationen av mer etablerade artister".

– Eskilstuna Jazzklubb gläds mycket åt den fina utmärkelsen som uppmärksammar vår stora och varierade konsertverksamhet, vår förmåga att samarbeta med andra aktörer för att kunna presentera ett ännu större konsertutbud och inte minst vår i det närmaste unika ungdomsverksamhet, som man särskilt har betonat i motiveringen till utmärkelsen. Vi lovar att förvalta förtroendet på bästa sätt även framöver, säger Sten Elmgart, ordförande för Eskilstuna Jazzklubb.

FOTO: TOMMY JONZON

Fråga:

På vilken sida i tidningen nämns Kossan Doris?

Fråga:

Vad heter karaktärerna som Andreas Wijk och Marsha Songcome spelar i Moulin Rouge?

Var hittar du citatet: ”Vi flyter på – en blinkning till händelsen då vår firmabil rullade ner i Nyköpingsån”.

Vinn Nina Statheus böcker: Natt på förskolan Lugn och Fin på gottisjakt #1 #2 #3

Skicka ditt svar senast den 16 juni till carina@se-hit.se.

Märk mejlet med ”Barnböcker”. Bifoga ditt namn, adress samt tel.nr.

Vinn två biljetter till Moulin Rouge – the musical

Skicka ditt svar senast den 16 juni till carina@se-hit.se.

Märk mejlet med ”Moulin Rouge”. Bifoga ditt namn, adress samt tel.nr.

Märk mejlet med ”Bokpaket”. Bifoga ditt namn, adress samt tel.nr.

Vinnare av förra numrets tävling: Sinnika Tapio, Eskilstuna

Vinn böckerna: Peter Lood – Brand Lotta Fagerholm - Skuggminnen

Skicka ditt svar senast den 16 juni till carina@se-hit.se.

Det ljusnar för Kulturnatten

Det blev en alldeles magisk Kulturnatt i år i Nyköping den 12 maj. Stora torget sjöd av liv i form av dansuppträdande, Ung Kraft hade EPAfordonsuppvisning, och som sagt bokbussen var på plats igen. Sparbanken poppade popcorn, IFK Nyköping och Svenska kyrkan med flera såg till att torget verkligen levde upp som det ju egentligen borde göra dagligen. Väl nere i vårt verkliga kulturcentrum, Bryggeriet, var det ännu mer liv. Musik strömmade från flera håll, elever från LBS-skolan, Ljud och Bild, målade live på sina tavlor, alla konstnärer hade öppet hus och Galleri fiskhuset hade kvällsöppet. Sörmlands museum bidrog med mattknyppling av en hängmatta som ska bli klar till midsommar. För konstnärerna som deltog blev det kanske lite väl mycket med Kulturnatten på fredag kväll och sedan Konstrundan samma helg. Värt att diskutera inom arrangörsleden i alla fall. Fast båda eventen drog verkligen stor publik.

Bokbussen

Vilken fin bokbuss vi har fått i Nyköping. Den gamla bussen hade hunnit bli 17 år innan den var färdigutlånad. Den nya invigdes om inte med pompa och ståt så i alla fall med glada barn och lika glada kommunalråd och såpbubblor på Stora torget i slutet av april. Nästa gång den stod på Stora torget var under Kulturnatten den 12 maj. Bussen blev lika välbesökt och beundrad då.

Månadens Bok

Ishtar Bäcklund Dakhil är skaparen av nya dekorationerna på bussen.

Ellen Hallqvist, Adam Leuba, Stefan och Erika Leuba är screentryckargänget som sett till att Ishtars konst sitter kvar under färden.

Skuggminnen

– Lotta Fagerholm (Visto förlag)

Nyköpingsförfattaren och läraren Lotta Fagerholm är aktuell med sin tredje bok” Skuggminnen”. Vi träffade henne under en signering på Akademibokhandeln.

– ”Skuggminnen ”är en okonventionell deckare, mer en relationsroman om fyra systrars olika syn på familjeförhållande och en ondskefull handling.

Kan man förlåta allt? Helgar verkligen ändamålet alla medel? Romanen utspelar sig i Timmernabben. Det är sanna miljöer men handlingen är påhittad, säger Lotta.

Det är en väldigt stark handling där vi får följa systrarna Albertsson, deras föräldrar med flera i Timmernabben under åren. Skickligt uppbyggd bok som leder oss framåt till den stora tragedin. Nu har du chans att vinna ett signerat exemplar av boken.

Barnbokstips

NATT PÅ FÖRSKOLAN

Nina Statheus och Joanna Schmidt (Idus förlag)

Se Hit träffar bibliotekspedagogen och författaren Nina Statheus som är aktuell med en ny busig fantasibok för barn ”Natt på förskolan”. Joanna Schmidt har gjort läckra illustrationer.

– Idén till ”Natt på förskolan” kom till för tio år sedan, berättar Nina. Vi var på väg till Mariebergs montessoriförskola och fantiserade då lite om hur är det på natten när förskolan är stängd? Vi tramsade om vad som kan hända där på natten.

Nu har det blivit en bok på rim i bästa Lennart Hellsing-stil, tycker redaktören.

– Tack, Lennart är en stor inspiratör så den liknelsen var hedrande. Jag är ju sångerska också, så jag vill gärna skriva på rim. Jag gillar att komma ut och träffa läsarna. Det är roligt med lokala entreprenörer som samarbetar som Stavsjö Krog och Café och Palstorps hage. Nyss var jag på författarbesök på Släbroskolan.

Det blev tre böcker om Lugn och Fin, ”Lugn & Fin på spökjakt”, Lugn & Fin på skattjakt” och förra året kom ” Lugn & Fin gottisjakt”. Nya boken ”Natt på föris” som Nina kallar den fungerar väldigt bra som högläsningsbok för ditt barn.

– Det är barnet själv som får följa med till förskolan om natten och se vad som händer där och leta efter olika saker och figurer. Det här kan nog också bli en serie, jag har lite fler idéer, säger Nina lite hemlighetsfullt.

Boken börjar: ”Vad händer på Föris om natten. När allting är nersläckt och stängt? Säg finns nån som skojar och busar. Bland papper och skräp som vi slängt?”

med Anders Tegner

Ankrace i fighten mot cancer

Lördag den tredje juni ordnar föreningen ”Nyköping Tillsammans i fighten mot cancer” i samarbete med Nyköpings Forspaddlare (NFP) ett ankrace i Nyköpingsån. 168 numrerade plastankor ska släppas i ån med samma start och mål som barkbåtstävlingarna det vill säga start nedanför Folkungabron klockan 14.00 och målgång mellan NK-villan och Nyköpings hus. Det är fyra vana killar från Nyköpings Forspaddlare, som hjälper till att samla in ankorna vid målgången.

Om man vill delta då? Jo, för varje anka du vill tävla med swishar du 50 kronor

Min View-Master

till "Nyköping Tillsammans i fighten mot cancer". Efter det så får du en bekräftelse via SMS vilket nummer som du har blivit tilldelad på din anka. Tänk på att det bara finns 168 numrerade ankor. Första pris är ett fint smycke från Nordic Spectra och det finns många fler fina priser att vinna. Kom och var med, det är ank-elt!

Swisha här 123 091 51 16 .

Samtidigt pågår Försommarfest i hamnen i Nyköping så den här dagen vill du inte missa, som de säger.

Det här numrets tema är ju TV-serier, men vem kommer ihåg View-Mastern som kom innan teven in i våra liv?

Jag gör det, så här kommer min hyllning till denna lilla apparat, fint fångad av Mimmi Scheibe på Mimmis Retro

Art. Läste upp denna vers första gången när Lennart Grahn och jag uppträdde på NK-villan förra veckan.

När livet bara känns faster and faster

Så tittar jag i min gamla View Master

Att hävda att framtiden är AI

Är väl ändå att ta i

Då är det roligare med något som ju past är Som min gamla fina View Master

Där stod tiden stilla för den lede

Där upptäckte jag världen i 3D

Att hävda att det är något nytt med VR-glas

Måste vara något påhittat PR-knas

Virtual reality nu för tiden är bara blaha, blaha

Nej View master för 60 år sen det var nåt att ha Lätt att bli fast i denna pryl där bild på bild var min win win

Bara för att se hur Rusty burar in dom med hjälp av Rin Tin Tin.

Anna Ternheim

MAT

NYKÖPINGS HAMN 3/6

FÖRSOMMARFEST 2023

MATFESTIVAL

Matbodar på hamnplanen serverar smakportioner, matbiljetter finns att köpa för tre avsmakningar. Priset är 120 kronor.

MUSIK

Sisters of Soul programleder och underhåller under matfestivalen.

HANTVERKSMARKNAD

Se, känn och köp fina hantverk från lokala hantverkare.

Psst!

FÖRSOMMARFEST 2023

ANSIKTSMÅLNING

För alla barn (och vuxna om du är modig). Bli en tiger eller vad du vill!

MAGISK CIRKUS

Det bjuds på stor show och underhållning under eftermiddagen vid lekparken. Magic Thor & Miss Monette bjuder på magi, humor och jonglering.Dessutom kommer

Hula Hoop-artisten Buket Rin spinna sina rock-ringar och jonglera färglada hattar.

UNGDOMSHÄNG

Ung Kraft skapar ungdomshäng vid skate- och graffittiparken.

PROVA ATT FISKA

Sportfiskarna anordnar

Nyköpingsåns dag! Alla är välkomna att prova på fiske med metspön kl.10-15. Fiskeutrustning, flytvästar och bete kommer finns på plats. Det krävs ingen föranmälan eller fiskekort.

Det kommer mer! Håll utkik efter fler programpunkter under maj månad.

För fler evenemang besök nykopingsguiden.se