Page 1

var skola Vi och

Nr 4/10 • Årgång 37 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

Lärare fick prova på ny teknik -sidorna 8–9

Sömnen är livsviktig • Matte som familjeprojekt • Unga kan inte påverka • Börje finns alltid till hands


2

Vi och vår skola

TANKAR I TIDEN

LEDAREN

Tua Ranninen

Det finns inget bråttom Blunda. Minns dig tillbaka till barndomen. Tänk på en situation som kändes jättebra mellan dig och dina föräldrar. Vad gjorde ni då? Var på picknick tillsammans? Smörgåsen smakade jättegott och solen sken... Eller var det kanske vinter och ni gjorde en skidutfärd, drack varm saft ur termos och åt apelsin medan fingrarna krökte sig i kylan. Hur var stämningen? Inget tjat, ingen irritation. Alla var på gott humör, alla fick vara som de själva ville, du kände inga krav på dig, utan dög precis som du var... Jag tror att det kan vara hälsosamt att ibland som vuxen plocka fram sitt inre barn och fundera över livet ur barnperspektiv. Hur handlar jag i dag mot mina barn?

Mikael Nybacka

Bonus. Ju fler språk eleverna läser i skolan desto bättre.

Timfördelningen blev språkfråga Det är ingen överraskning att undervisningen av svenska i finskspråkiga skolor blev en stor fråga efter att den så kallade timfördelningsarbetsgruppen blev klar med sitt arbete. Förslaget till ny timfördelning gavs redan förra sommaren, och efter det har diskussionen om vilka ämnen och i hur stor omfattning de skall läras ut, accelererat. Väldigt länge stod undervisningsminister Henna Virkkunen fast vid att alla i hela landet skall ha tillfälle att börja läsa svenska som första A språk, men hon retirerade precis inför Svenska dagen. Beslutet rubbar delvis planerna på att tidigarelägga svenskundervisningen i de finskspråkiga skolorna. Den obligatoriska svenskundervisningen infördes för 40 år sedan som ämne i grundskolan tack vare Johannes Virolainens insats. Riksdagen antog slutligen grundskolelagen den 24 maj 1968 med stor majoritet, 137 för och bara 24 emot. Förra gången godkändes skolsvenskan alltså med stor majoritet. De aktuella besluten både berör och berör inte barnen i de svenskspråkiga skolorna. Den övriga befolkningens språkkunskaper har naturligtvis en

betydelse, men i de finlandssvenska skolornas språkundervisning sker just inga förändringar. Vi är vana vid att läsa språk, många språk. Ända tills min äldre son skulle börja femte klass trodde jag faktiskt att den obligatoriska finskan i vissa fall utgör ett hinder för att till exempel börja läsa ryska. Tills han alltså i fjärde klass kom hem med en lapp om att det var möjligt att välja mellan franska och tyska i femte klass. Tack vare en mångspråkig miljö och öppen inställning talar den lille killen tre språk och är inne på sitt fjärde. Det sägs att syndernas antal hos en människa är konstant, men det samma gäller inte för språk. Tvärtom har de som tidigt lärt sig flera språk lättare för att lära sig ännu ett. Problemet i de finskspråkiga delarna av landet är inte att man kan för många språk. Tvärtom, när man plockade bort den obligatoriska studentsvenskan kom inget i stället. Språkkunskaperna tynar bort. Protesten mot svenskundervisning innebär tyvärr en försvagning av de finskspråkiga barnens möjligheter i arbetslivet. Den privata sektorn suger redan nu upp svenskkunnig arbetskraft så till den grad att det inom den offentliga

sektorn är svårt att rekrytera finlandssvenskar till olika uppgifter. Det beror på att merparten av vår handel inte rör sig österut, mot Ryssland, utan västerut till de nordiska länderna. Språk är en inställningsfråga. Det kan hända att finlandssvenskarna förlorar en hel del goodwill då majoritetsbefolkningen upplever sig tvingade att läsa svenska, men alternativet är att det svenska språket så småningom förlorar sin ställning som landets andra nationalspråk. Minoriteten kan inte axla allt ansvar för att den egna kulturen lever vidare, det behövs majoritetsbefolkningen stöd. Jag önskar undervisningsminister Virkkunen lycka till i försöken att öka språkkunnigheten, i alla språk, i vårt land. Corinna Tammenmaa ordförande för Förbundet Hem och Skola

”Problemet i de finsk­ språkiga delarna av landet är inte att man kan för många språk. Tvärtom.”

Vi och vår skola Tidning utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande Redaktör: Tua Ranninen Tfn 019 2055 11, 040-7260 264 Layout: Pia Ahlberg Pärmbild: Mikael Nybacka

Distribution: Hem och Skola Nylandsgatan 17 D 00120 Helsingfors Tfn 09 565 7770 Fax 09 565 777 74 E-post: hemochskola@hemochskola.fi Förbundet förbehåller sig rätten att publicera allt material som skickas till Vi och vår skola också på förbundets webbsidor.

Tryckt på KSF Medias tryckeri, Vanda 2010 Upplaga: 38 000 Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönnqvist Kb Sandbackavägen 8 D 02200 Esbo Tfn 09 803 9553 Annonspris: 1,50 e/spmm

Jag som aldrig skulle bli som min mamma eller pappa halkar kanske omedvetet dit i alla fall och kan höra bekanta tongångar från den egna uppväxten. Ups! Nu låter jag precis som min mamma. Det är inte så lätt att kasta överbord allt man fått i sig genom åren. Onda cirklar har tendens att rulla på. Den som möttes med ironi eller hårda ord har taggar i hjärtat så länge han lever och självbilden grumlas. Men det går att bryta cirklarna. Om man blir medveten om orsak och verkan, om man kan se sina föräldrar och deras motiv till att de betedde sig illa inser man kanske att de inte kunde reagera och vara på något annat sätt än de gjorde och var. Det innebär inte att man behöver förlåta dem. Men med insikt och förståelse ser man på sig själv också med snällare ögon, och kan göra tvärtom mot vad man själv varit med om. Allas våra barndomar har sett ut på olika sätt. Din kanske har varit lycklig och du har mycket gott i bagaget att dela med dig? Att respektera sitt barn kan man se på i en vidare mening än att bara bemöta det väl. Respekt kan också handla om att se på tiden med barnaögon. Att inte ha bråttom. Att inte ha almanackan full och minutprogram och vara en irriterad mamma eller pappa som tvingar barnet att skynda, skynda för att hinna, hinna. Barndomens tidsperspektiv är oändligt. Där finns det inget bråttom. Saker får ta den tid de tar och så går man vidare till nästa sak. Jag är rädd att allt för många barns tidsperspektiv befläckats av den stress vi lever med i dag och som vi klagar på och som vi skulle vilja slippa. Eller skulle vi på riktigt? Kan vi längre stanna upp, spela brädspel och dricka te tillsammans en vanlig onsdagskväll? Hur fyllda är våra barns almanackor av fotboll, balett, musikskola, konstskola… Vill barnen faktiskt hålla på med allt det där på riktigt, eller har vi på vårt icke-medvetna sätt manipulerat dem att tro det? Kanske en hobby vore nog? Kan det hända att tonårsflickornas duktighetssyndrom, som håller på att ta knäcken på dem, härstammar från detta att aldrig få stanna upp, att bara vara? Så mycket av det vi håller på med är jagande efter vind. Ju mer lugnt vi tar det, desto mera viktiga saker hinner vi med. Det är dags för oss vuxna att respektera barnatiden. Den ger också oss mycket.


Vi och vår skola

3

Mikael Nybacka

Kategorier. Spelarna delas in i grupper, som sedan diskuterar olika påståenden och sorterar dem enligt prioritet.

Spela – tänk – diskutera Är det trögt att få igång en diskussion på föräldramötet? Svårt att veta vad man ska tala om och att få alla med? Nu lanserar Förbundet Hem och Skola Samspelet som ett hjälpmedel för att lyfta fram angelägna frågor och få struktur på föräldramötena.

Maarit Westerén, informatör vid Förbundet Hem och Skola, har rest runt i regionerna och informerat om Samspelet, som nu erbjuds till Hem och Skolaföreningar och skolor.

Idén till Samspelet, som egentligen är ett diskussionsunderlag, kommer från Norge och den version som Westerén presenterar har omarbetats för att passa finlandssvenska förhållanden. Det fanns ett önskemål på fältet att se över rutinerna för föräldramötet. – Det är inte alltid lätt att veta vad man skall diskutera och hur ska man få alla med i diskussionen, säger hon. Samspelet består av 55 påståendekort i sju kategorier. Bland rubrikerna för de olika katego-

rierna finns bland annat ”respekt för varandra”, ”klassens gemensamma överenskommelser” och ”klassens nätverk av föräldrar och lärare”. Till varje kategori hör ett antal kort i en och samma färg med olika påståenden. ”Det är viktigt att ta hänsyn till olika kulturella skillnader” står det till exempel på ett av korten.

Påståenden graderas Mötesdeltagarna delas sedan in i grupper. Fyra, fem personer per grupp är ett lämpligt antal. Sedan går man gruppvis ige-

nom påståendekorten och sorterar dem i tre grupper – viktigt, mind­re viktigt och inte viktigt – beroende på hur angelägna man tycker att de är. Nästa steg är att gå igenom viktigt-högen en gång till och sålla ut de två påståenden i den som man tycker är allra viktigast och som man gärna diskuterar mer under kvällen. Sedan hänger varje grupp upp de kort man valt ut och eventuella dubbletter väljs bort. Alla kan sedan tillsammans välja ut något eller några påståenden

som grund för en gemensam diskussion. Samspelet är ett verktyg som hjälper grupperna att sålla ut de frågor som är viktiga här och nu i den egna skolan, säger Maarit Westéren. Ibland är det också vägen som är det viktigaste, inte målet. Det betyder i det här fallet att det har ett värde i sig att sålla ut viktiga påståenden och få igång tankeprocessen. Samspelet säljs till skolor och föreningar för 30 euro.

men det är viktigt att vi vågar diskutera dem i grupp, säger han.

Aktiva. Johan Karlsson, Petri Carlsson, Ann-Britt Jansson, Jaana Ojala och Helena Enroos har testat Samspelet.

Helena Forsgård

”Viktiga frågor i spelet” Hem och Skola-ordföranden i Mariehamn beställde på stående fot ett exemplar av Samspelet.

– Spelet tar upp viktiga frågor och jag vill testa om det fungerar på en klassföräldraträff, säger Petri Carlsson. Petri Carlsson var en av flera Hem och Skola-aktiva på Åland som kom till en träff där Maarit Westerén presenterade Samspelet. Deltagarna fick även prova på spelet i praktiken och kom med några snabba reflektioner: – Det blir för mastigt att gå igenom alla 55 kort på en gång. Man borde begränsa sig till en eller ett par kategorier. Samspelet ger Hem och Skolaarbetet ett djupare innehåll än

bullbakning och kaffekokning. Frågan är dock vem som ska vara spelledare när alla ska diskutera de utvalda påståendena tillsammans. Det är inte en helt lätt roll. Det finns en risk för att aktiva och talföra föräldrar tar kommandot och bestämmer vilka påstående som ska diskuteras.

Viktig process Själva processen är viktig. De påståenden man valt ut kan hängas upp i klassrummet som en ständig påminnelse. Samspelet verkar vara ett tryggt hjälpmedel. Man kan diskutera även svåra frågor utan att det personligt. Petri Carlsson, som nu ska testa Samspelet i en klass i Ytternäs

skola i Mariehamn, tycker att det är bra att spelet tar upp frågor om religion, kultur och språk. – Det kan vara känsliga ämnen

Helena Forsgård


4

Vi och vår skola

Unga mer positiva till droger Allt fler unga prövar på cannabis. De sitter också för länge framför dator och tv. Det är två orosmoment som lyfts fram i årets hälsoundersökning bland skoleleverna i Finland.

Efter en liten nedgång i statistiken har antalet unga som provat cannabis ökat igen. – Attitydklimatet har förändrats i en mer positiv riktning. I samhället talar man inte om riskerna med cannabis. Troligtvis har utbudet av cannabis ökat och allt fler odlar själv. Då är det lätt att få tag på drogerna och att bjuda ut dem till vänner, säger Riikka Puusniekka, direktör för undersökningen som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gör årligen.

Svårt få information Mikael Nybacka

Sömnbrist. Med tillräckligt närande mat och god sömn försvinner många inlärningsproblem.

”Sömnen är livsviktig” Sömnär det nya temat på skolbarn.fi. Hur många timmar sover ditt barn per natt? Sömnen är viktig för alla, men speciellt för unga.

Det är mycket som sker i kroppen när vi sover. Hjärnans energiförråd fylls på, celler förnyas och hjärnan bearbetar det man upplevt under dagen. För en tonåring är sömnen viktig för att det centrala nervsystemet och pannloben ska utvecklas. I pannloben finns förmågan att planera sin egen verksamhet och sedan utvärdera den, alltså att förstå handlingar och deras konsekvenser. Förmågan att fatta

beslut, eftertänksamhet och olika minnesfunktioner sitter också i pannloben. Unga tänker inte som vuxna, eftersom lobens funktioner inte är fullt utvecklade. – Som förälder tror man ibland att en fjortonåring är så gammal att han eller hon själv förstår sitt eget bästa men man måste blanda sig i och säga till när det är läggdags, säger Outi Saarenpää-Heikkilä som är barnneurolog och expert på sömnfrågor. Sömnbrist kan ge upphov till fysiska åkommor som huvudvärk, störningar i hormonbalansen och förhöjt blodtryck. Immunförsvaret försämras och tonåringen blir mer mottaglig

Team produkter

Hjälp klassen eller laget att tjäna pengar till studieresan, utflykten eller annat som står på önskelistan! För varje euro du köper behåller din klass/laget 25% av hela försäljningen! Vi har marknades mest lättsålda, vardagliga produkter som skolklassen, föreningen mm kan tjäna pengar på. Är du intesserad? Maila dina kontaktuppgifter till: susanne@teamprodukt.ax eller herbert@teamprodukt.ax så skickar vi dig försäljningsmaterial, broschyrer och beställninglistor. Det är bara att komma igång och

TJÄNA PENGAR!

för infektionssjukdomar. Epileptiker och migränsjuka drabbas lättare av attacker och vid långvarig sömnbrist förändras ämnesomsättningen, vilket leder till övervikt. För lite sömn kan också leda till beteendeförändringar – den trötta tonåringen börjar agera impulsivt och kan bli mer aggressiv. – Dessutom ökar olycksrisken, säger Saarenpää-Heikkilä. Sover man inte försämras minnet, kreativiteten och koncentrationsförmågan, vilket inverkar på inlärningsförmågan. Sömnen är avgörande för skolframgången.

För högt tempo I dag är det vanligt att unga sover för lite – utbudet av underhållning är stort. – Livsstilen har förändrats. Samhället präglas av ett sökande efter njutning och underhållning. Vi kan konsumera mera, vi har råd och möjlighet att vaka, konstaterar Saarenpää-Heikkilä. Det högre levnadstempot och höga kravnivåer gör också sitt till. De unga ska lyckas i skolan, ha många hobbyer och hinna umgås med sina vänner på kvällar och veckoslut. – Framgångskulturen stjäl sömntid. Men det är upp till varje enskild familj att avgöra vad man anser vara viktigt.

Förskjuten dygnsrytm En förälder behöver inte oroa sig om tonåringen kommer sent i säng. Det finns biologiska orsaker till det. I tonåren sker en förändring i dygnsrytmen så att den senareläggs ungefär en timme. Unga är helt enkelt inte trötta tidigt på kvällen.

Med tanke på den här förändringen ger Outi Saarenpää-Heikkilä en liten känga åt skolsystemet. – Skolan beaktar inte biologiska fakta, vi har kvar gamla system som inte fungerar. Eftersom tonåringarnas dygnsrytm förskjuts borde skoldagen börja en timme senare så att tonåringarna får sina sömntimmar. Saarenpää-Heikkilä vill inte befria tonåringarna från ansvaret för sin sömnhygien. Hon påpekar att en ung människa absolut inte får hänga för länge framför tv:n eller datorn. – Det är normalt att en tonåring lägger sig vid tio–elva-tiden på kvällen, men det finns ingen biologisk orsak till att han eller hon kommer i säng fyra på natten.

De unga får inte tillräckligt med information. Det är svårt för dem att veta om till exempel information på internet är fakta som baserar sig på undersökningar eller på någons egna åsikter. Skärmtiden undersöktes nu för första gången. Puusniekka säger att många unga tillbringar för mycket tid vid till exempel datorn och framför tv:n, med telefoner eller konsolspel, vilket leder till bland annat fysiska problem i nacke och skuldror, och koncentrationssvårigheter. – Effekterna är de samma, vare sig det gäller obligatorisk eller frivillig användning. Jag oroar mig också för de ungas internetvanor. Speciellt gymnasieeleverna upplever att surfandet stör dygnsrytmen och studierna. Undersökningen gjordes bland 103 346 elever i södra och östra Finland samt i Lappland. Ingela West

Ingela West

SÖMN • Rekommendationen är cirka nio timmar sömn per natt. • Sömnbehovet förändras med tiden. Små barn behöver mycket sömn, medan behovet hos en ung vuxen stabiliseras till cirka åtta timmar per natt. På äldre dagar minskar sömnbehovet något. • Med hjälp av REM-sömnen hanterar människan sitt känsloliv och inlärning. Den djupa sömn som gör att vi känner oss utvilade sover vi vanligen i början av natten, REM-sömnen kommer mot

slutet av sömncykeln. Undersökningar visar att REMsömnen minskar i tonåren. • Regelbunden sömn är viktig. Tonåringen borde lägga sig och stiga upp vid ungefär samma tid varje dag. • En lång sovmorgon på lördag kompenserar för sömnbrist under veckan, men dagssömn och tupplurar kan aldrig ersätta nattsömnen. • Sömnmönstret stabiliseras när tonårstiden är över. • Läs mera om sömn, barn och unga på skolbarn.fi


Vi och vår skola

5

Unga kan inte påverka Eleverna i de finländska skolorna har fortfarande för liten möjlighet att påverka sin studiemiljö. Ofta beror det på brist på information eller också lyssnar inte de vuxna.

Många elever känner inte till att de kan påverka olika beslut och processer i skolan. Av åttorna och niorna uppgav 47 procent att de inte visste hur de kan påverka, motsvarande siffror var 32 procent och 48 procent för första och andra årets studerande i gymnasier respektive yrkesskolor. Det är resultatet i den skolhälsoundersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) låter göra varje år bland elever i åttonde och nionde klass samt studerande på första och andra årskursen i gymnasiet och i yrkesskolor. – I skolan ska man lära sig hur man påverkar i samhället. Därför är det så konstigt att eleverna inte får vara med och besluta om till exempel skol­utrymmen eller gemensamma regler, säger Riikka Puusniekka, direktör för undersökningen.

Maktlöshet Alina Böling, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund, nickar igenkännande när hon hör siffrorna. – Vi har länge arbetat för ökad skoldemokrati. Påverkningsmöjligheterna är viktiga för elevernas välmående. Det handlar om enkla, praktiska saker som påverkar miljön och välbefinnandet. Böling konstaterar att unga i dag växer upp i en osäker värld och skolan utgör en viktig buffertzon för många elever. – Arbetsmarknaden är osäker, vi har en nedgång i ekonomin, det finns ett klimathot och andra svåra kriser. Det finns många överhängande hotbilder som man inte vet hur man ska greppa eller kunna påverka. Den unga generationen präglas av en maktlöshet. Större påverkningsmöjligheter i skolan kan hjälpa de unga att känna sig tryggare. För visst är de unga engagerade – men det finns missuppfattningar som dämpar det. Eleverna förstår inte alltid att det handlar om saker som direkt rör dem. – Ofta får jag höra i skolorna att ”vi har ingen elevkår för ingen är intresserad av politik”. Men man behöver ju inte vara intresserad av EU:s budgetramar för nästa år för att veta hur man vill ha sina rastutrymmen, säger Böling.

Okunskap hos personalen Lagen säger att beslutsfattare måste höra dem som studerar på andra stadiet, men för grundskolans del finns det än så länge bara en rekommendation om att ele­vernas röst måste höras i ärenden som angår dem. – Skolans uppgift är att fostra eleverna till deltagande. Det behövs aktiva medborgare i vårt

”Man behöver ju inte vara intresserad av EU:s budgetramar för nästa år för att veta hur man vill ha sina rastutrymmen.” Alina Böling ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund

samhälle. Man går inte automatiskt och röstar bara för att man fyllt aderton, man måste ha en slags uppfattning om demokrati, säger Alina Böling. Hon säger att skolpersonal inte alltid känner till vilka bestämmelser som finns. De studerandes rättsgrund är stadig, men förverkligandet kräver förändring. – Det är egentligen inte fråga om pengar, utan hur man prioriterar tiden. I Finland har vi också ett traditionellt auktoritetstänkande. En rektor tror kanske att

PLOCK UR STATISTIKEN • Fyra timmar eller mer om dagen tillbringar 33 procent av yrkesstuderandena, 24 procent av åttorna och niorna och 20 procent av gymnasisterna vid datorn eller en annan skärm. Användningen ökar till helgerna. • 31 procent av åttorna och niorna lider varje vecka av smärtor i nacke och skuldror och/eller huvudvärk. • 50 procent av pojkarna i nian hade minst fem bekanta som testat eller använder någon form av rusmedel. I gymnasiet och yrkesskolan var motsvarande siffra 62  resp. 66 procent. • 18 procent av åttonde- och niondeklassisterna uppgav att de godkänner att man använder cannabis då och då. • I huvudstaden har 15 procent av högstadieeleverna

testat olagliga droger minst en gång, i Grankulla 9 procent. Däremot dricker Grankullaeleverna sig fulla oftare än övriga unga i huvudstadsregionen: 19 procent, jämfört med Vandaungdomarna som super minst (13 procent). • 14 procent av högstadieeleverna har upplevt sexuellt våld, 21 procent har upplevt fysiskt våld av annan art. • 49 procent av åttorna och niorna borstar tänderna färre än två gånger dagligen. Det gör också 58 procent av yrkesstuderandena och 39 procent av gymnasisterna. • 20 procent av yrkesstuderandena är överviktiga. Över 60 procent lever i familjer som inte äter kvällsmat tillsammans. • Undersökningen hittas på www.thl.fi/kouluterveyskysely

han blir svagare om han delar med sig av makten och låter ele­ verna ha en åsikt. – De bästa besluten fattas av dem som direkt berörs. Så är det

allmänt i vårt samhälle, men när det gäller unga finns inte samma tendens. Det är motsägelsefullt, säger Alina Böling. Ingela West, text och foto

SPORTLOV på Idre Fjäll 18-26.2.2011 Kom med på sportlovskurs till Idre Fjäll i Sverige! Resan ordnas för svenskspråkiga högstadieelever i södra Finland. I priset ingår resa tur och retur, inkvartering, helpension, försäkringar, instruktörer och ledare. Pris: 495 euro/person. I priset ingår inte liftkortet. Avresa fredag 18.2.2011 med buss från Borgå via Helsingfors och Ekenäs till Åbo. Färja Åbo-Stockholm. Stockholm-Idre Fjäll räcker ca 6 timmar på lördag. Bussen återvänder hem på lördag 26.2.2011.

För närmare information och anmälningar, kontakta Kite Lundström tfn 040 5780560. Läs mer om Idre Fjäll på www.idrefjall.se.


6

Vi och vår skola

Farväl till Vi och vår skola Det här är det sista numret av Vi och vår skola, Förbundet Hem och skolas tidning, som i dag har en upplaga på 37 500 exemplar.

Efter 36 år med samma namn är det nu dags att gå vidare. Namnet har varit otympligt. Tidningen, som utkommer fyra gånger per år, distribueras till de skolor som har en föräldraförening och är medlem i förbundet. De är nu 228. När tidningen kommer till lärarrummet, tar läraren en bunt med sig till sin klass och delar ut den till elevena, som sedan bär hem den. Skolorna kan beställa en specialtidning åt ettornas föräldrar. Den delas ut i samband med skolstarten. Att nu Vi och vår skola går i graven innebär inte ett slut, utan en ny början. Nästa nummer utkommer i en uppfräschad version i slutet av februari. Vad den skall heta? Det får du läsa då! Tua Ranninen

”Våga bjuda på dig själv” Nå hjärtat. Se dina elever som individer och uppmuntra dem, säger Stavros Louca, utnämnd till Sveriges bästa mattelärare. – Stavros heter jag och kommer från Cypern. Så inleder superpedagogen sitt anförande.

Stavros Louca, 56 år, är Rinkebyläraren som blev tv-kändis över en natt efter att serien Klass 9 A började rulla på Sveriges tv.

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt för dig som har ett barn i behov av särskilt stöd. Ta gärna kontakt! För närmare information se www.speres.fi

Ekologiskt julpyssel och sagopromenad Sö 5.12 kl. 14–17, Naturskolan Uttern, Sjundeå

Vi gör julpynt och gåvor av natur- och återvinningsmaterial i naturskolans mysiga utrymmen. Med Stures Skogstomtes dagbok som inspiration strövar vi längs naturstigen, matar djuren i skogen och beundrar vinternaturens mångfald. Pris: vuxna 10€, barn 6-15 år 5€, yngre gratis. Material och fika ingår. Anmälningar: tel. 050 462 9947, naturskolanuttern@naturochmiljo.fi

Louca, som är både karismatisk och spontan, berättar att han definitivt inte ville bli lärare eftersom han hade blivit illa behandlad av lärare under sin egen skoltid. Ödet ville annorlunda och i slutet av 1970-talet kom han till Sverige. I sitt nya hemland ville han börja forska men tog i stället steget in i klassrummet. Och lärare blev han. År 2006 utsågs Louca till landets bästa mattelärare och hans elever har vunnit den internationella mattetävlingen Kängurun fyra år i rad. Vilka arbetsmetoder använder han då? – Det gäller att sluta vara lärare och att bli människa, säger han och spänner ögonen i lärarpubliken. Ledarskap är A och O, och i klassrummet är läraren ledare. Han minns sin första arbetsdag. Allt var tusen gånger svårare än han tänkt sig och han gav

nästan upp. Vid den tiden gick endast 10 procent av högstadieeleverna vidare till gymnasiet. – Om du hör flera gånger att du inte lyckas, då går det så. Vi fokuserar allt för mycket på det negativa. Jag vill att eleverna tror på att de klarar matte.

Avdramatisera För att nå målen behövs strategier. – Ditt ansvar som lärare är att avdramatisera ämnet och nå hjärtat. Hur skulle du vilja att ämnet undervisas för dig? Börja med enklare övningar, gör det långsamt och med många repetitioner. Uppmuntra, framhåller han. Med att nå hjärtat avser han flera saker. Han uppmanar lärarna att visa ett personligt intresse för sina elever, att lära känna dem och deras kultur.

Bli vän med vännerna! Svenska folkskolans vänner är en mångsidig och livskraftig förening med över 10 000 medlemmar. Föreningens uppgift är att stimulera det finlandssvenska bildningsarbetet, ge möjlighet till utbildning och kompetens för finlandssvenskarna, och att arbeta för det svenska Bli medlem! språket i Finland. Enklast via webbplatsen sfv.fi eller genom att ringa 09-6844 570. Kansliet har öppet 9–16

Kom även ihåg vårt miljödetektivläger på sportlovet 21-25.2.2011!

– Vi måste bjuda på oss själva för att vinna varje individ, då bjuder de också på sig. Ser du individen som arab med slöja eller som afrikan, eller ser du det vackra? Då kan du även ta fram det goda som finns i varje individ. Allt utgår från dig själv. Ta en titt i spegeln. Finns där en bulldog så finns det något att förbättra hos dig själv. – Jag kollar in spegeln ganska mycket, säger han.

Vi-känsla En familjär stämning kan man skapa genom att engagera eleverna i olika aktiviteter utanför skolschemat. Syftet med de klubbar Louca drivit och som startar i åk 7 är att omforma klassen och utöva grupparbeten. – De övar att samarbeta och blir samtidigt duktiga ledare. Via klubbverksamheten har han velat sammanföra olika nationaliteter och sudda ut fördomar. Respekt är ett annat nyckelord för Louca. – Den som känner sig respekterad är mera motiverad att ta ansvar för sitt eget lärande. Kan du uppskatta olikheterna hos dina elever ökar du chansen att bli en bra ledare. Kräv inte heller mera av dem än vad de kan kräva av dig, säger han. – Är du en lärare som väcker intresse och hittar det kreativa, frågar han. Enligt Louca ska undervisningen innehålla intresseväckande inledningar. Istället för att tala om x och y kan du räkna frukter. Gör det begripligt, och roligt. – När man skrattar i skolan eller på jobbet, tänker man inte på självmord, tillägger han allvarligt. Marie Sandberg

www.naturochmiljo.fi -> Naturskolan Uttern

Annegatan 12, 4. vån, 00100 Helsingfors • sfv@sfv.f


Vi och vår skola

7

Mikael Nybacka

Lugn och ro. Spola dina egna förväntningar som förälder. Barn behöver tid att lära sig. Marika Andersson hjälper dottern Ellen Salomaa med matematikläxan.

Matte som familjeprojekt Matematiken finns överallt omkring oss, i tre apelsiner på bordet, i en kub i osten. Det är när den fästs på papper som det ibland blir problem.

Matematikläraren Siv Hartikai­ nen, som skrivit ett flertal läroböcker, har utarbetat ett material åt Förbundet Hem och Skola om matematik som utkommer på våren. Det gäller för det första att lägga sina egna irritationer på hyllan. – Ibland blir föräldrar besvikna på att deras barn har det svårt med matematiken, då de själva tycker att det är så lätt. Barnen uppfattar snabbt de negativa känslorna och så är grälet i full gång. Det kan också handla om att föräldern tycker illa om skolans sätt att undervisa, man kan ju lära sig på så många olika sätt, säger Hartikainen, som också ansvarar för Mattelandet i Esbo. Om man som förälder märker att barnet inte riktigt hänger med anser hon att man bör ta kontakt med läraren. Årskurs 2 är ofta en kritisk tidpunkt i ämnet.

– Det är viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt. Om man hunnit långt är det svårt att lappa luckor. Matematik bygger på tidigare kunskaper. Som förälder kan man få tips av läraren om hur man bäst stöder sitt barn. Läroboken har en central roll och det kan behövas någon stödbok till. – Och framför allt tid. En del barn behöver mycket tid för att lära sig. Därför är lugn och ro i alla åldrar A och O, poängterar Siv Hartikainen. Man kan också leka sig fram och öva matte till exempel i butiken, typ nu har vi köpt två kilo äpplen och ett kilo potatis, hur många kilo är de tillsammans. Man kan öva datum, adresser, telefonnummer och att komma ihåg dagsprogrammet eller läsordningen. – Också kortspel och brädspel är utmärkta träningsredskap för koncentrationen och minnet. Memorykort finns det ju i alla familjer, liksom yatzy. Också på internet finns det en hel del att hämta. Personligen anser jag att det är bra om barnen också spelar

GODA RÅD • Läxan är barnets. Det är barnet som skall göra den. • Hjälp barnet genom att se till att den görs när barnet är piggt, på en given trygg plats med möjlighet till lugn och ro. • Kontrollera att barnet förstått idén med uppgiften och kommer i gång. Läs vid behov uppgiften högt. • Intressera dig för barnets lösning, ställ någon fråga för att inspirera/visa uppskattning, men var inte för ambitiös. • Vuxna behöver samarbeta för att stödja barnet. Var lojal mot skolan och läraren, berätta inte otrevliga minnen som har anknytning till matematik.

med konkreta spel. Ju fler sinnen som är involverade desto bättre lär man sig. Matematiken är det skolämne som väcker starka känslor – varför är det så?

Tua Ranninen

Konkret blir abstrakt. Det finns många konkreta hjälpmedel för matematikundervisningen.

– Det påverkar självkänslan mest. Om jag får ett dåligt vitsord i ett matteprov tycker jag att jag själv är dålig. Därför slår det också gnistor i ämnet hemma. Många föräldrar är också osäkra på sig själva och det är också ett hinder. Siv Hartikainen rekommenderar att man ber någon utomstående hjälpa om situationen kring matteläxorna blir för svår. – Det behöver inte vara en lärarstuderande, en god granne duger bra eller någon som ger sig tid att hjälpa.

Fler behöver hjälp Under senare år har det visat sig att allt fler barn behöver stöd i matematik.

– Kartläggningsinstrumenten har blivit bättre. Nu finns det sådana redan för förskolan, vilket är bra. De som får låga poäng kan få extra hjälp redan då. Siv Hartikainen har märkt att många elever i dag har svårt att ta till sig information som ges åt många på en gång. – Inlärningssituationen är jobbig också för läraren som måste förklara för många elever. Hon tror ändå att vettig mat och tillräckligt med sömn är det allra viktigaste. – Med det kommer man långt. Är man mätt och utvilad kan man koncentrera sig bättre. Att sova tillräckligt har en avgörande inverkan på inlärningen. Tua Ranninen


8

Vi och vår skola

Robotarna rullar in i klassrummet Robotar, interaktiva tavlor, digitala mikroskop och mycket mer. De nya digitala interaktiva läromedlen skapar nya roller. För lärare, elever – och inte minst för föräldrar.

På marknaden dyker det upp allt fler läromedel som bygger på avancerad informations- och kommunikationsteknik. Ett exempel är robotar, som numera finns för alla stadier i skolan. I förskolan lär sig barnen att använda en enkel ”datalarv”, en robot som med några tryck på pilknappar kan programmeras att gå en enkel rutt på en karta. I högstadiet kan eleverna använda avancerade robotar med fyra drivande hjul, flera motorer, sensorer av olika slag och en mångsidig programvara med vilka robotens funktioner kan programmeras in i minsta detalj. – Att bygga och programmera robotar lär eleverna logiskt tänkande och problemlösning. Dessutom gör de lektionerna mer levande. Robotarna ger helt nya infallsvinklar till de traditionella skolämnena, berättar Jyri-Jukka Ääri. Han är verkställande direktör för Tevella, som är ett företag som bland annat säljer robotar och andra digitala läromedel till daghem och grundskolor. Robotarna är inte enbart avsedda för dataundervisning. De kan användas inom många olika ämnen, till exempel inom matematik och fysik. Och tejpar man

ANNORLUNDA KLASSRUM I framtidens klassrum används bland annat: • programmerbara robotar • interaktiv tavla • bärbara datorer • spelare för podcasts och pod-TV • mobilt bredband • digital utrustning för video, foto och ljud • digital utrustning för omröstningar och prov.

”När dagens skolelever kommer ut i arbets­ livet måste de kunna förstå processer och logiska kedjor.”

fast en penna på en robot, kan man skapa bildkonst med den. Ääri hävdar att den kommande läroplanen sannolikt kräver att skolorna utvecklar sin undervisning så att eleverna i allt högre grad löser problem och utvecklar sitt logiska tänkande självständigt, med stöd av läraren. – Det innebär att användningen av läromedel som särskilt stöder detta mål kommer att öka kraftigt inom de närmaste åren, säger han. Det blir inte svårt för föräldrarna att acceptera de nya läromedlen, konstaterar Tommi Ollikainen, som är produktansvarig för inlärning och undervisning på Tevella. – De ser nog att eleverna lär sig mycket till exempel med hjälp av robotar. Det är inte helt lätt att bygga och programmera dem, utan det kräver en hel del tankearbete, vilket jag tror också att föräldrarna håller med om, säger han.  – När dagens skolelever kommer ut i arbetslivet måste de kunna förstå processer och logiska kedjor, till exempel i en fabrik eller inom produktutvecklingen i ett företag. Redskap som lär barnen grunderna i programmering och logiskt tänkande redan i förskolan eller i grundskolan hjälper dem att utveckla dessa färdigheter även i fortsättningen, säger han. Leif Pietilä, text Mikael Nybacka, foto

Stopp! Pernilla Lodenius från Dickursby skola har roboten under kontroll.

Läraren blir samordnare och ledare Lärare betraktar inte den nya tekniken som något hot. Men deras arbete blir annorlunda.

– Läraren blir nog mindre viktig som den som ger barnen information. I stället ska läraren samordna, leda och aktivera eleverna, och det är eleverna som gör lärandet själva, summerar Pernilla Lodenius, lärare för en delad klass i åk 1–2 i Dickursby skola i Vanda. Hon är en av cirka femtiotalet lärare i grundskolan som bekantade sig med interaktiva läromedel och robotar på ett evenemang på vetenskapscentret Heureka i början av november. – Vår roll är att ge eleverna dessa nya verktyg, så att de själva skapar sig en uppfattning om dem och hålls med i utvecklingen,

En närmare titt. Dorrit Jaakkola från Dickursby skola studerar en avancerad robot på en utbildning på vetenskapscentret Heureka. I bakgrunden Monika Weckström och Per Wiander från Mårtensdals skola.

säger Dorrit Jaakkola, Lodenius kollega från Dickursby skola. Jaakkola betonar att det är viktigt att den nya tekniken är lätt att använda och informationen kommer i lämpliga portioner. Till exempel Commodore 64, som introducerades i Finland på 1980talet, kunde användas för att programmera en tidig robotmodell ungefär på samma sätt som dagens robotar, men det krävde att man redan behärskade matematiska termer och kunde använda gradskiva. – De här nya redskapen gör ungefär samma saker men är lättare att använda, säger hon. Enligt Monika Weckström, skolföreståndare för Mårtensby skola i Vanda, väcker de nya tekniska redskapen elevernas intresse.

– Det går inte längre att undervisa enligt korvstoppningsmetoden. Det tar eleverna inte emot, utan de slutar lyssna. Eftersom eleverna använder dator också på fritiden är detta något som intresserar dem och uppmuntrar dem att söka efter information själva, säger hon. Enligt lärarna ger den nya tekniken många fördelar. – Eleverna ser hur saker och ting fungerar, säger Per Wiander, lärare för förskolegruppen i Mårtensby skola. – Och de lär sig säkert också problemlösning, tillägger Jaakkola. – Och självständigt tänkande – att själv ta reda på saker och att själv forska, kompletterar Lodenius. Leif Pietilä


Vi och vĂĽr skola

9

KORTA FORMULĂ„RET

Tusen euros utmaning FÜrbundet utmanar sina medlemsfÜreningar att skicka in beskrivningar Üver verksamhet som de upplever att märkbart fÜrbättrat samarbete mellan hemmet och skolan. Speciellt nydanande och kreativa verksamhetsformer som redan fÜrverkligats eller fÜrverkligas under hÜstterminen 2010 efterlyses. Fokus är inte pü jippon med rent penninginsamlande funktion, utan pü konkreta och lyckade exempel pü samarbetsformer mellan fÜräldrar och skolan. Rapporteringen kan ske pü valfritt sätt till e-postadressen hemochskola@hemochskola.fi senast onsdagen den 15 december. Åtta fÜreningar kan vinna ett verksamhetsbidrag à 1 000 euro fÜr nästa ür!

Barn har koll pü pengarna Barn i lügstadieüldern verkar ha en bra uppfattning om var­ ifrün pengar kommer och vilken funktion de har. I en undersÜkning Myntverket lütit gÜra bland 6–12-üringar svarar de att pengar behÜvs framfÜrallt fÜr att betala fÜr mat, kläder och räkningar. StÜrsta delen sade att man für pengar genom att arbeta. Flickor verkar ha en mer praktisk inställning, de anser att pengar i fÜrsta hand finns fÜr att kÜpa mat och kläder samt fÜr att betala räkningar. Dessutom ska pengar användas fÜr välgÜrenhet. Ocksü pojkarna tycker att pengarna främst ska användas till att leva, men de anser oftare än flickor att pengar finns till fÜr att ha roligt eller fÜr att bli rik. –Forskning har visat att vuxna kvinnor är mera praktiska och fÜrsiktiga än män med hur de använder sina pengar. Vi tolkar det som att det här fenomenet fÜrekommer redan i lügstadiet, säger vd Tina Wessman vid forskningsinstitutet Qualitems. Drygt 250 barn i olika delar av Finland deltog i Qualitems djupintervjuer och en webbenkät i september–oktober.

Livslüngt projekt att hänga med Den elektroniska inlärnings­ miljÜn ger münga fÜrdelar. Samtidigt für läroboken en mindre framträdande roll, och det är viktigt att büde lärare och fÜräldrar inser detta.

Framtidstro. – De nya läromedlen erbjuder nya sätt att lära sig, säger Matti Rossi, inlärningsdirektÜr pü Heureka.

– Tänk pü den traditionella undervisningen i kemi, som i stor omfattning bygger pü kemiska formler och modeller som ritas pü en svart tavla. Men när de kemiska strukturerna i stället visas pü en dator, där eleverna ocksü kan laborera med dem och om resultaten sedan visas pü en interaktiv tavla für kemiundervisningen en helt ny dimension, säger Matti Rossi, inlärningsdirektÜr pü vetenskapscentret Heureka. Enligt Rossi mÜjliggÜr den digitala tekniken och datatekniken dessutom arbetsmetoder som bygger pü växelverkan i klassen. Samtidigt für eleverna en ny roll som producenter av kunskap och som skapare av själva inlärningssituationen. – Med hjälp av de nya redskapen lär sig eleverna att tänka innovativt. De kan fÜrsÜka gÜra nügot helt nytt, fÜrsÜka, gÜra misstag, och komma fram till ett slutresultat som sedan redovisas fÜr hela undervisningsgruppen,.

Det ger eleven en ny uppgift, men gÜr inte läraren onÜdig. Läraren är den som styr processen. – Lärarens roll är att lämna läroboken lite üt sidan – även om läroboken även i framtiden säkert är ett viktigt redskap – och leta efter kunskap tillsammans med eleverna. Det är süledes eleverna själva som driver processen framüt, konstaterar Rossi. Den nya tekniken kräver nya attityder ocksü av fÜräldrarna. – Det är viktigt att fÜräldrarna till exempel accepterar att läroboken für en mindre roll i skolarbetet och inser att det är en viktig del av inlärningsprocessen när eleven själv skaffar information frün olika informationskällor pü webben, undersÜker sin närmiljÜ pü olika sätt och gÜr projekt i stället fÜr att läsa sin lärobok och sitt anteckningshäfte. – Vi müste alla fÜrsÜka hänga med i utvecklingen. Det är ett livslüngt projekt. Leif Pietilä

--#MBEFUOZIFUFSQĂŒMĂŠUUTĂŠUU --#MBEFUĂ…SFOMĂ…UUMĂ…TUBLUVFMMUJEOJOH 5JEOJOHFOVULPNNFSWBSBOOBOWFDLBPDI TLSJWFSPNIĂ…OEFMTFSJ'JOMBOEPDIVUPNMBOET  PNTQPSU LVMUVSPDIVOEFSIÇMMOJOH --#MBEFUĂ…SFOCSBJOLĂ•STQPSUUJMMUJEOJOHTMĂ…TOJOH GĂ•SVOHBTPNĂ…OOVJOUFNĂ…LUBSNFEFOUKPDL EBHTUJEOJOH&OQSFOVNFSBUJPOLPTUBSCBSB FVSPGĂ•SFUUIFMÇSFMMFSFVSPGĂ•SFUUMĂ…TÇS 1SFOVNFSFSBFMMFSCFTUĂ…MMFUUQSPWOVNNFSHSBUJT 4LJDLBFUUNFKMUJMMMMCMBEFU!GEVWĂŞ FMMFSSJOHSFEBLUJPOFO 0NEVQSFOVNFSFSBSHFOBTUIJOOFSEV GÇÇSFUTUSFTJTUBOVNNFSQÇLĂ•QFU


10 Vi och vår skola

Se på film – hjälp barn gå i skola Ibland kan lite betyda mycket. Filmaren Thomas Weckström gjorde en film i Zimbabwe för finländska skolelever. För varje visning här får ett barn där gå i skola ett år.

– Visst blir man ödmjuk och tacksam för hur bra vi har det. Ändå orkar barnen vara glada och på gott humör i Zimbawe, säger Thomas Weckström. I början av året kom han på idén att göra en film i Afrika som elever i finländska skolor mot en avgift kan se på, och samtidigt donera pengar för att ett barn där skall kunna gå i skola under ett år. Efter kontakter med SuomiAfrikkaseura fick han ett blygsamt bidrag och reste till Zimbabwe, för att samarbeta med organisationen Young Achievement Sports for Development, YASD. – Jag hade kontakter med en regissör tack vare skådespelaren Camilla Hellberg och hennes man Françis Mushonga, som kommer från Zimbabwe, men nog var jag lite spänd, säger han. Utrikesministeriet rekommenderar inte finländare att resa till landet och varnar framför allt för att bilen på väg från flygplatsen till Harare kan bli kapad. Allt gick ändå bra och Thomas Weckström anlände till Hatcliffe, ett slags internt flyktingläger som hyser 35 000 personer. – De har alla blivit bortjagade från sina hem av regeringen och vågar inte bygga upp något permanent, eftersom de när som helst kan tvingas flytta igen. Trots att människorna var så fattiga och hade så mycket svårigheter syntes det inte utanpå. Thomas var förvånad över hur glada och vänliga de var. – En stor del av barnen var föräldralösa på grund av aids-epidemin som härjar i landet. Tillsammans med en dansoch teatergrupp gjorde Thomas Weckström en knapp timmes

Thomas Weckström

Ett skolår. Ett enskilt barn kan dra stor nytta av att finländska barn ser på film.

film baserad på en berättelse med stort humanistiskt budskap, som nu finns tillgänglig för de finländska skolorna att visa för sina elever. Den fick namnet Kungens skatt. Här är berättelsen i centrum och mycket av den röda tråden framförs med hjälp av ener­gisk dans. Filmen kan beställas direkt från webteatern.fi. För grupper under 100 elever betalar man 120 euro, för över 100 betalas 150 euro. Filmen är speakad både till svenska och finska.

– När YASD fått bekräftelse på att visningen är betald skickar de ett brev per e-post med en bild på det barn de valt ut att gå i skola, säger Thomas Weckström. Han undersöker nu möjligheter för de finländska skolklasserna att kunna hålla kontakt och brevväxla med sitt ”gudbarn”. – Jag kommer också att samarbeta med Camilla Hellberg och den internationella teatergruppen Matiki Magic och filma deras projekt i Sydafrika, säger Thomas Weckström.

– Vi har sökt pengar för att visa vår dubbade föreställning, som handlar om barn och respekt i Sydafrika. Efter visningen skall vi ha en paneldiskussion mellan barn och vuxna om hur de uppfattar respekt, berättar Camilla Hellberg. Målet är att skapa ett brevväxlingsnätverk mellan finländs­ ka och Sydafrikanska barn, för att minska avståndet mellan kontinenterna. – Föreställningen handlar om en 11-årig flicka som undrar hur

hon skall veta att hon är ett barn då hon behandlas som en hund. Hon får olika uppgifter och lär sig småningom leka och inser att de vuxna skall ta hand om sin problem själv – det är inte barnens sak, säger Camilla Hellberg. Just nu turnerar Matiki Magic i Svenskfinland. Nästa vecka är de i Östra Nyland och därpåföljande i Väståboland. Matiki Magic har samarbetat med en teatergrupp i Sydafrika sedan 2006. Tua Ranninen

KORTA FORMULÄRET

Köpt läxhjälp pop

Inspireras på EDUCA På EDUCA 2011 hittar du mera program och flera utställare på svenska än någonsin förr. Besök oss i svenska kvarteret 1d21 den 28 och 29 januari 2011 i Mässcentret i Helsingfors. På svenska kvarterets mingelarena ordnar vi diskussioner, debatter och utställningar under hela Educa-mässan. Höjdpunkten i det svenska mässprogrammet är på lördagen med start kl.10. Lördagen den 29 januari kl.10-13 i 1d21 10-11 ”Timfördelning idag – konsekvenser imorgon” med Maria Romantschuk som moderator 11-12 Mingel och småskalig traktering 12-13 EFTERSNACK med Magnus Londen, Jeanette Björkqvist och Misha Eriksson Arrangörer och utställare: Förlag och utbildningssektorns organisationer i Svenskfinland

Utbilda dej till

vänelevshandledare Det är viktigt att alla vänelever får en grundutbildning för att klara av sitt uppdrag som vänelev. Folkhälsan har utvecklat en utbildning för vänelevshandledare så att de skall ha färdigheter att ge sina vänelever ett tillräckligt stöd och en bra grundutbildning. Härtill presenteras verktyg som kan vara till nytta i organiserandet av vänelevsverksamheten samt praktiska exempel på övningar och övrig verksamhet. Välkommen med på handledarutbildning. Tid och plats: 2–3 februari 2011, Åbo Pris: 100 € (i vilket ingår utbildningen, kursmaterial, kost och logi) Målgrupp: Lärare i åk 7–9, elevvårdspersonal och övriga intresserade Kursledare: Maria Lingonblad och Tove Ajalin Mer information och anmälan: Senast 12 januari 2010 till Tove Ajalin, per e-post: tove.ajalin@folkhalsan.fi eller per telefon 050 3042163. Meddela samtidigt eventuella dieter och om du övernattar.

www.folkhalsan.fi

I Sverige har det blivit allt populärare att köpa läxhjälp åt sina barn. Kunder är såväl hushåll som skolor. Enligt läxhjälpsföretaget Upgrades vd Anna Skarborg står skolorna för en tredjedel av företagets omsättning. Hittills har endast friskolor köpt tjänsterna, men nu förhandlar företaget även med kommunala skolor.

Färre lärare i vinstdrivna skolor

Antalet lärare per elev är lägre i friskolor som drivs med vinstsyfte än i andra skolor, skriver Lärarnas Tidning i Sverige. Enligt statistiken, som har tagits fram av Lärarförbundet, går det 6,8 lärare på 100 elever i skolor med vinstkrav, jämfört med 8,6 i ideellt drivna skolor.


Vi och vår skola

11

”Var tydliga och förebygg problem” Delaktighet hjälper inlärningen Demokrati i skolan – En metodbok är ett resultat av ett treårigt projekt i Svenskfinland. I den nyutkomna boken vill man visa på de möjligheter som den demokratiska skolan rymmer och de positiva effekterna av delaktighet, både vad gäller elevernas inlärningsprocess och trivsel. Utgångspunkten är att demokrati är något man lär sig praktiskt, genom att uppleva och pröva på.

Konkreta modeller Strävan har varit att skapa konkreta modeller för hur demokratiarbetet i en skola kan se ut. I samarbete med flera skolor i Svenskfinland har man utvecklat verktyg inom ramen för arbetsområdena: Värdegrund, beslutsfattande, undervisning, utvärdering och arbetsmiljö. Dessa verktyg lämpar sig för både grundskolan och på andra stadiet och är därmed av varierande svårighetsgrad och omfattning. Hem och Skola-föreningar har nu möjlighet att beställa boken kostnadsfritt. Skicka en e-post till: kansliet @skolungdom.fi Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf fungerade som huvudman, bland andra var också förbundet hem och Skola inkopplat. Svenska Kulturfonden var huvudfinansiär och Petter Wallenius och Antonia Wulff arbetade som projektledare.

Vid regionförvaltningsverket i västra och inre Finland tar man hand skolelevers rättsskyddsfall då kommunikationen mellan föräldrar och skolpersonal redan är så infekterad att inga andra medel hjälper.

Regionförvaltningsverket tar itu med en utredning av rättskyddsfall först efter det att officiellt klagomål har lämnats in. Årligen behandlar man mellan tio och femton klagomål. Tove Saarto är överinspektör för bildningsväsendet vid regionförvaltningsverkets svenskspråkiga enhet. När hon diskuterar de konflikter som kan uppstå mellan föräldrar och skolpersonal kan hon inte nog poängtera hur viktigt det förebyggande arbetet är. – De klagomål vi får in leder oftast till en lång utredning som

kan ta upp till ett halvt år. Processen är påfrestande för alla parter och barnet hinner gå igenom många svåra händelser innan vi får något beslut, säger hon. De olika fall som man behandlar spänner ofta över olika kommunala sektorer. Många gånger handlar det om elevens rätt till specialundervisning eller tillgången till elevvårdstjänster. – Fallen kan bli mycket komplicerade och under de senaste åren har ärendena i många fall handlat om mobbning. När det gäller mobbning ska skolan alltid ingripa omedelbart, säger hon. Det finns flera aktörer inom skolan som hanterar elevens välmående. Ett fall kan behandlas av ett elevvårdsteam, mobbningsteam, hälsovårdare, psykolog och kurator. – Man måste fatta beslut om vem som har huvudansvaret för de åtgärder som görs i sko-

KORTA FORMULÄRET

Flexibel skolstart i Sverige?

Nej till talkoarbete

Ett 30-tal kommuner i Sverige är intresserade av att delta i en försöksverksamhet med skolstart på både höst- och vårtermin. Regeringens utredare Anders Franzén är skeptisk. – Det är inte säkert att flexibel skolstart är bra för barnen – det finns tvärtom indikationer på att det inte är det, säger han och pekar på att homogena grupper kan vara mer gynnsamma för barn. Bland de kommuner som vill delta finns Örebro. Kommunalrådet Lennart Bondeson (KD) säger att kommunen har arbetat länge för att få lov att prova olika tidpunkter för skolstart: – Vi måste spräcka den fyrkantiga bilden av skolan – barn är mognar olika snabbt, säger han.

Kommunen Nummi-Pusula permitterar sin personal, även lärarna, under höstterminen och har uppmanat föräldrarna att göra talkoarbete i skolorna. De skulle till exempel användas som övervakare under rasterna, måltiderna och i klassrummen. Det här går inte, anser rektorsdelegationen i lärarfacket OAJ. Den säger att utomstående inte är i tjänst i kommunen. Det betyder att de inte verkar under tjänsteansvar och inte heller förfogar över rättigheter som undervisningspersonal besitter, till exempel att avlägsna en störande elev från klassrummet, skriver tidningen Läraren.

”När det gäller mobb­ ning ska skolan alltid ingripa omedelbart.”

lan, samt om handlingsstrategierna så att föräldrarna är medvetna om hur ärendet följs upp i skolan. Olika signaler från olika parter i skolan komplicerar kommunikationen och kan leda till missförstånd. Ofta har skolorna gjort mycket för barnet, men eftersom kommunikationen mellan föräldrar och skolan inte fungerar eller är otydlig så vet de helt enkelt inte om det.

Marit Björkbacka

Problem. Klagomålen handlar ofta om mobbning, säger Tove Saarto, överinspektör för bildningsväsendet vid regionförvaltningsverkets svenskspråkiga enhet.

Marit Björkbacka

Kom på Solvallas sportlovsläger 21-25.2.2011! • Slalomläger 260 €/pers. (+ hyra för ev. utrustning) • Innebandyläger 180 €/pers. i nya Solvalla Arenan! • Pyssel- & motionsläger 180 €/pers. I priset ingår helpension, olycksfallsförsäkring, ledare och program. Information och anmälningar: Hanna Hallikainen, tel. (09) 8678 4333 eller hanna.hallikainen@solvalla.fi. Det går också bra att anmäla sig via nätet! Solvalla idrottsinstitut Nouxvägen 82 02820 Esbo www.solvalla.fi

www.solvalla.fi

Hur mycket

sover ditt barn? Delta i vår undersökning och vinn en

Philips väckningslampa! Tema nr 4/2010: Sömn !RTIKLARs&ORUMs6IDEOs,ËNKARs'ALLUP s&RÍGAEXPERTENs3TATISTIK

www.skolbarn.fi


12 Vi och vår skola

En virtuell inblick i skolvardagen Genom det virtuella klassrummet Fronter vill man engagera föräldrarna i skolvardagen. Här kan både föräldrar och elever logga in.

– Jag tycker Fronter är ett bra sätt att hålla kontakt till högstadiet, något som ofta hamnar i skymundan då barnen börjar i sjuan, säger Carina Svahn. Hon är en av de föräldrar som är med i pilotprojektet Föräldern som resurs i Korsholm. Det är en kurs vid Korsholms vuxeninstitut i samarbete med högstadiet och Hem och Skola-föreningen. Pilotprojektet utgörs av en åttondeklass och dess engelsklektioner. Läraren Åsa Båsk valde ut den här klassen eftersom den är rätt heterogen med både starka och svaga elever.

Inga frågor Rummet i Fronter är ett slags virtuellt klassrum och Åsa Båsk skriver lite om vad klassen gått igenom på lektionerna och vilka läxor som gäller till följande lektion. Hon kan också till exempel lägga ut övningsuppgifter, som eleven kan skriva ut hemma. – En del föräldrar går nog in där, men jag hade hoppats på bättre kommunikation. Det tar förstås tid att vänja sig vid att kommunicera på det här sättet. Det vore roligt att introducera systemet redan när eleverna börjar på sjuan, säger hon. Ungefär hälften av föräldrarna var deltog i ett introduktionstillfälle i slutet av augusti, och av dem har de flesta varit inne i det virtuella klassrummet åtminstone någon gång. Möjligheten att ställa frågor och diskutera med elever, andra föräldrar och läraren har dock ingen utnyttjat. – Kanske det helt enkelt inte har funnits behov av det. Det här är ju inte den enda kontakten

Anne Sjökvist

Bestående? Simon Holmberg kollar ofta upp läxorna i engelska i det virtuella klassrum i Fronter som engelskläraren Åsa Båsk skapat åt klassen och föräldrarna. De andra eleverna i bild; Ellinor Snåfs, Amanda Björklund, Stefan Norrgrann och Filip Niemonen.

föräldrarna har till skolan, utan ska ses som en bonus, säger Åsa Båsk.

Avvaktande användare En rundfrågning bland eleverna visar att det bara är en enda, Simon Holmberg, som regelbundet går in på Fronter, och då för att kolla upp läxorna.

– Det är fenomenalt, jag behöver aldrig skriva upp vad vi har i läxa längre, säger han. Ellinor Snåfs har loggat in då hon varit sjuk för att veta vad som hänt på lektionen, men av de andra är det bara några som tveksamt räcker upp handen vid frågan om de använt Fronter. De flesta tycker inte att det

finns något egentligt behov om de varit med på lektionen, och ingen tycker att föräldrarna behöver veta vad de håller på med i skolan. Om de behöver hjälp hemma ställer föräldrarna upp, och de uppfattar inte att de skulle vara för lite engagerade i deras skolgång. Pilotförsöket pågår under höst-

terminen och ska sedan utvärderas av vuxeninstitutet. Åtminstone läraren Åsa Båsk, föräldern Carina Svahn och eleven Simon Holmberg, som kollar läxorna, hoppas att det virtuella klassrummet blir ett bestående inslag i Korsholms högstadium. Anne Sjökvist

”Amma ditt barn med språk” Hur lär man sitt barn att uttrycka sig på ett rikt och varierat språk? Genom att ge barnet ett rikt och varierande inflöde av språk. Det kan börja med litterära amningsstunder redan i ett–två års ålder. 

– Till vardags använder väljer vi ofta de vanligaste orden, till exempel ”gå”. Men var stöter man på ord som traska, vandra, ströva, promenera, strosa? Jo, i skönlitteraturen. Det säger Annika Löthagen, en språk- och utvecklingspedagog som tillsammans med kollegan Jessica Staaf bland annat drivit Läsprojektet i förskolan och grundskolan i Botkyrka sedan 2000. Enligt Annika Löthagen ger skönlitteratur, och även faktalitteratur, kunskap, fantasi, inlevelseförmåga och kreativitet. Och framför allt språk.

Aldrig för sent. Föräldrarna kan väcka barnens intresse för berättelser och språk i ett mycket tidigt skede, men det är aldrig för sent för ett barn att hoppa med på läståget, säger språkpedagogerna Jessica Staaf (t.h) och Annika Löthagen.

Föräldrar kan börja ge sitt barn språklig och litterär stimulans i ett mycket tidigt skede, redan då

barnet är ett eller två år. – Vi kan amma våra barn med litteratur. Astrid Lindgren har

berättat att när hon fick den första berättelsen läst för sig, satte den hennes inre i gungning och att den aldrig sedan slutade gunga. Tänk om vi med litterära amningsstunder kan sätta våra barns inre i gungning och väcka hos dem en lust efter språket och litteraturen, säger Jessica Staaf. Hennes treåriga dotter Selma kom hem från daghemmet och berättade att hon räddat sin kompis Kalle från en klippavsats. Klippavsatsen var kanske inte det som vi vanligen tänker på när vi hör ordet, utan en liten sten i skogen bakom daghemmet. Kalle hade blivit rädd och Selma hade hjälpt honom ner. Några veckor senare stötte Selmas pappa på ordet klippavsats i en bok om de små flodhästarnas äventyr, som föräldrarna läst för Selma som godnattsaga om och om igen.     – Och då slogs jag av en tanke. Tänk – bara genom att ligga bred-

vid mitt lilla barn om kvällen och läsa en bok kan jag ”tanka” barnet med en massa ord och en massa språk, säger Jessica Staaf.

Ska väcka intresse Ett av målen med de litterära amningsstunderna är att väcka barnets intresse för böcker och berättelser. Följande steg är att barnet börjar lära sig att reflektera över det lästa. Också det kan börja mycket tidigt. – Jag läste boken Max kaka av Eva Eriksson för min tvååring, och hon hötte med fingrarna när hunden tog Max kaka. När vi sedan läste en annan bok om en hund som hämtar olika saker och jag frågade ”var är kakan nu”, svarade hon ”borta”. Hon kan alltså tänka sig att hundar tycker att kakor är gott, konstaterar Jessica Staaf. Leif Pietilä


Vi och vår skola

Jag har precis hållit min föreläsning om förälderns roll i högstadiet och om hur samarbete mellan hem och skola kan se ut när barnen blir äldre. När det är paus i programmet frågar rektorn mig om jag har några idéer om hur de i hennes skola kunde bli ännu bättre på att samarbeta med föräldrar. Jag småler. Detta är en fråga som endast en rektor som redan gör det alldeles utmärkt ställer. När man gör något bra vill man oftast göra det ännu lite bättre.

Öppen kommunikation. –Det är viktigt att skolpersonalen kan lyssna till och bemöta föräldrarna på ett sakligt sätt, säger rektor Anne Smolander.

”Lyssna på varandra” För att elevvården skall fungera på bästa sätt bör skolan ha tillräckligt med information om skolbarnen. Därför är det viktigt att föräldrar tar kontakt med skolan om det uppstår problem.

För att det dagliga arbetet i skolan skall löpa på bästa sätt krävs ett bra samarbete mellan föräldrar och skola. För det mesta går allt väl, men ibland händer det att skolans syn på ett problem är annan än föräldrarnas. – Vi har samma mål, det vill säga barnets bästa, men synsättet kan vara olika. Jag förstår nog föräldrarna, det är starka känslor involverade när det handlar om ens eget barn, säger Anne Smolander, rektor i Kvarnbackens skola för årskurserna 1–6 i Borgå. Hon anser att kommunikationen mellan skolans personal och föräldrarna är A och O för att motverka onödiga tvister. Det är viktigt att skolpersonalen kan lyssna till och bemöta föräldrarna på ett sakligt sätt, även när det handlar om svåra saker.

Insatt i elevärenden Rektorn är en del av elevvårdsteamet och är insatt i elevären-

den som berör skolan. Särskilt vid mobbningsfall är det mycket viktigt att föräldrarna får veta om det så snabbt som möjligt. Såväl mobbningsoffer som mobbare skall få hjälp. För mobbarna innebär hjälpen ett samarbete mellan föräldrar och skola för att få dem att inse hur man behandlar sina skolkamrater på ett sätt som alla accepterar. – Mobbning är ett fenomen, och när vi ringer hem till föräldrarna för att prata om det handlar det inte om att beskylla någon. I stället förklarar vi att barnet har fått en sådan roll i skolmiljön och berättar för dem vad vi redan kommit överens om med barnet. Föräldrarna är ofta tacksamma över att skolan kontaktar dem och kan på det här sättet tillsammans med skolan arbeta med att stöda eleven så att mobbningssituationen skall sluta.

Goda nyheter viktiga Bland lärarna är det viktigt att tänka på hurdan respons man sänder till föräldrarna om skoleleverna. – Föräldrarna kan knäckas om de bara får negativ feedback från skolan. Det är också viktigt att berätta om positiva erfarenheter och framsteg. Jag har hört om fall

i skolor där föräldrarna har blivit avståndstagande efter att de fått för mycket negativ feedback. För föräldrar är det inte alltid så lätt att ofta tvingas kontakta skolan om det uppstått problem. Få vill vara en besvärlig förälder och i bakhuvudet kan det finnas en rädsla att det till syvende och sist är eleven som får lida av deras agerande. Smolander poängterar att skolan önskar att föräldrarna kontaktar skolan, vilket man brukar framhålla bland annat under föräldramöten. – Om man inte vill ringa kan man ta kontakt via vårt Wilmanätverk där man tryggt kan kommunicera utan att det läcker ut. Någon rädsla för att eleverna skall bli lidande skall man inte ha. Tvärtom, om inte skolan får veta om problemen, kan man inte ta itu med dem. Själv föredrar hon att då det krävs, sitta ned med berörda parter för att diskutera situationen. När man träffas så minskas risken för missförstånd och om något blir oklart är det bara att fråga och det kan vara en stor skillnad i attityderna från det mötet börjar till det tar slut. Marit Björkbacka

Vi backar lite. Vi befinner oss i den lilla staden Nykarleby. Jag har redan tagit en sväng till ett av lågstadierna där både lärare och föräldrar mött upp. När jag avslutat tar jag mig till högstadiet. Jag stiger in i festsalen och möts av tända ljus som är utplacerade på borden. I salen sitter närmare 200 högstadieföräldrar. Det visar sig att detta är Hem och Skola-föreningens årsmöte. Det är rektorn som inleder med att hälsa alla föräldrar och lärare, som också är på plats, välkomna. Sedan tar föreningens ordförande över och håller i trådarna under årsmötet. Hon presenterar förslag på verksamhetsplan som bland annat innehåller ett förslag att utveckla verksamhetsformer som skapar samhörighet mellan föräldrarna. När mötet är klart stiger en dryg handfull elever upp på scenen, de är niondeklassister som valt musik som tillval. Vilken njutning. Att få höra dessa begåvade unga människor sjunga måste vara en tillräckligt bra orsak att som förälder komma till skolan en tisdag kväll sent i oktober. Sedan är det min tur. Jag talar om hur föräldrarollen förändras när barnen kommer in i puberteten

Micaela Romantschuk-Pietilä

KOLUMNEN

Visst är föräldrar intresserade

13

”Tillit mellan lärare och föräldrar har en avgörande betydelse.” och resonerar kring hur vi föräldrar kan stödja våra barn så att de kan lära sig och må bra. Jag talar också om vikten av att vi föräldrar talar med varandra, ställer frågor och ger varandra råd. Måste medge att jag njuter och tänker: VISST är föräldrar intresserade, visst vill de samarbeta. Det handlar om att från skolans håll signalera att man värdesätter föräldrarna och önskar samarbeta med dem. Efter min föreläsning är det dags för kaffe. Senare läser jag en forskningsrapport om hur man skapar tillit mellan hem och skola. Tillit mellan lärare och föräldrar har en avgörande betydelse för hur skolan lyckas i sitt uppdrag. Det handlar om att skapa strukturer och rutiner som möjliggör ett äkta samarbete, det handlar om att man i skolan har en gemensam syn på samarbete, att man ser föräldrar som en resurs och det handlar om att stärka kunskapen om varandra. Ju mindre vi känner till om varandras verkligheter desto större är risken för missförstånd och misstro. Det är möjligt att få föräldrarna till högstadiebarn att komma till ett Hem och Skola-årsmöte i skolan. Men det kräver att skolan signalerar att man värdesätter föräldrarna och ser ett värde i den verksamhet och det stöd som Hem och Skola kan erbjuda. Då vi lyckas med detta gör vi en ovärderlig insats för våra barn. När jag hör att Nykarleby för något år sedan fick titeln Finlands lyckligaste stad blir jag inte förvånad. En orsak är säkert skolans positiva inställning till föräldrar! Fritt att kopiera.


14 Vi och vår skola

Marit Björkbacka

Börje behövs. Strömborgska skolan i Borgå är vaktmästaren Börje Anderssons skötebarn. Här har han jobbat sedan 80-talet.

Börje finns alltid till hands Det behövs vuxna i skolan som lugnar ner oroliga ungdomar. Det anser vaktmästaren Börje Andersson i Borgå.

För både lärare och elever i Strömborgska skolan för klasserna 7–9 i Borgå är vaktmästaren Börje Andersson den man skall gå till om man behöver hjälp. Hjälpen till lärarna kan bestå av material som de behöver under lektionen eller hjälp med användningen av kopieringsmaskinen. Eleverna brukar vända sig till honom om de till exempel har problem med cyklarna eller kopieringen. Eftersom han bor i ett av husen på skolgården händer det då och då att en olycklig elev knackar på och berättar att han glömt en viktig bok i skolan. – Jag är nog ständigt närvarande och tar hand om både byggna-

derna och eleverna så gott jag kan, säger han själv. Han har sedan år 1982 arbetat i skolan, först som kvällsövervakare och sedan år 1989 som gårdskarl. Därför har han en bra uppfattning om hur skolmiljön och framförallt eleverna har förändrats.

”Jag är nog ständigt närvarande och tar hand om både bygg­ naderna och eleverna så gott jag kan.”

Livliga elever – De är annorlunda än tidigare. De är litet oroliga och mycket livliga, säger Börje Andersson. Det behövs vuxna i skolan, förutom lärarna, eftersom det lugnar ned ungdomarna, säger han. Strömborgska skolan är en ganska lugn skola med uteraster. De är viktiga, eftersom ventileringen i stort sett består av att fönstren öppnas under rasterna. Därför brukar Andersson under rasterna gå en vända inne i sko-

lan för att se till att alla gått ut. Medan intervjun pågår sitter vi i ett av klassrummen i det gröna huset. Endast en klass har lektioner i huset. Plötsligt hörs ett ihärdigt bankande. Efter en stund återkommer oljudet och Andersson går till korridoren för att se vad som står på. Det visar sig vara några elever som kommit för sent till lektionen och står

och bultar på dörren. Han behöver bara visa sig för att eleverna fnissande skall avlägsna sig. – Man skall komma i tid till lektionerna och inte söla, konstaterar Andersson.

Tar hand om allt Eftersom Börje Andersson jobbat så länge i skolan är han äldst i huset och vet hur det mesta fungerar. Om det uppstår ett fel i byggnaderna tar han hand om det direkt. – Här finns tillräckligt mycket att reparera och hela tiden något att göra. Jag brukar inte ens nämna om något har gått sönder. Eftersom han har bara några år kvar till pensioneringen är han inte särskilt bekymrad över sin egen framtid. Men sparkraven i Borgå är stora och man planerar att dra in tjänster. Därtill finns

det planer på att skolornas vaktmästare från och med årsskiftet skall höra till stadens trafikverk. – Det var meningen att alla skulle flytta under det nya trafikverket men rektorerna i de stora skolorna ansåg att vaktmästarna ännu skall få vara kvar i skolorna. Om och när ändringen kommer så betyder det säkert att man får mera jobb och måste hoppa mellan olika skolor, funderar Andersson. Än så länge får han i varje fall syssla med det som är hans stora stolthet. Att ta hand om skolan, se till att där finns vad som behövs för att arbetet skall löpa, att få alla att trivas samt att hålla skolan ren och prydlig. Förutom det är han alltid beredd att vid behov ställa upp med en hjälpande hand. Marit Björkbacka

Ingen vaktmästare i Lovisaskola Lovisanejdens högstadium och Lovisa gymnasium har tillsammans omkring 500 elever. I skolorna saknar man en vaktmästare som ansvarar för skolhusen.

Nu sköter en fastighetsskötare de båda skolorna samt bollhallen, medborgarinstitutet och busstationen.

– Det behövs vuxna i skolan som har tid och möjlighet att hela tiden finnas till för dem som använder byggnaden, säger Joan Hafrén, rektor, för Lovisanejdens högstadium.

Känner huset Praktiska saker som att byta lampor sköts även i dag, men eftersom så många använder skolorna

slitaget stort på byggnaderna. Det gör att skillnaden mellan att ha en heltidsanställd vaktmästare och att vara tvungen att beställa hjälp förstärks. – En person som känner huset och hela tiden är på plats kan ta itu med små reparationer innan felen växer och blir en ekonomisk börda. En vaktmästare ser också de

ensamma eleverna och kan byta ett ord med dem om de ser ut att behöva det. – I augusti förlorade också vi vårt skolkök och våra städare. Nu kan man inte längre om morgnarna smita in i köket för en knäckebrödssmörgås eller en pratstund. Städpersonalen gör ett gott jobb, men kommer från en städfirma och är inte på samma sätt husets

städare som förut. Skolmaten transporteras till skolan från stadens centralkök. I början ledde det till att de elever som åt under den senare matturen ett par gånger blev utan mat. Efter en knackig början löper allt bra men både personal och elever saknar skolköket och personalen. Marit Björkbacka


Vi och v책r skola

15


16 Vi och vår skola

När sorgen kom till skolan Få barn går igenom barndomen utan att drabbas av sorg någon gång. Husdjur dör, äldre släktingar dör, föräldrar skiljer sig och andra händelser inträffar som väcker känslor av sorg hos barn. Ibland kommer sorgen extra nära, till exempel när en förälder dör.

Benita Kavander har under sin dryga fyrtio år som lärare mött barn i alla slags livssituationer, men det var först för fem år sedan hon upplevde att någon av hennes elever miste en förälder. Då hände det nästan osannolika att tre elever i hennes sammansatta 5–6-klass miste sina pappor inom loppet av ett år. – Det kan man inte förbereda sig för. Det var förstås ett mycket tungt år, men mitt i allt det hemska fanns det också positiva saker. Eleverna kom mycket närmare varandra, och också jag kom dem mycket nära. Vi pratade mycket, och dessa tunga upplevelser var något vi alla delade. De drabbade barnen fick visa sig svaga, gråta ibland och det var ingen som tyckte det var kons­ tigt. De tragiska händelserna blev ett slags kitt i klassen. Det här hände före skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki, då den finländska skolvärlden på allvar började göra upp krisplaner. – Men det hade hänt andra stora katastrofer ute i världen, till exempel tsunamin i Thailand juldagen 2004, som gjorde oss medvetna om att kriser också drabbar barn och att skolan har en roll i krishanteringen. Lärarkollegiet i Vasa övningsskola hade haft skolning i kris-

hantering och det fanns ett fundament till krisplan. – Men det handlade mycket om vem som ska ha ansvaret för eleverna i en krissituation. Är det klassläraren, hälsovårdaren, skolpsykologen eller borde det vara ett helt utomstående team? – Då det första dödsfallet inträffade kände jag ändå att jag som klasslärare inte kunde fösa över det primära ansvaret för mina elever till någon annan.

Tyst minut Benita Kavander pratade om det som hänt både i klassen och med den drabbade eleven enskilt. Hon fann det viktigt att hitta ritualer kring händelsen. Hon skickade blommor till det drabbade hemmet i klassens namn, och köpte en vacker ljusstake. När eleven kommit tillbaka till klassen tände de tillsammans ett ljus och höll en tyst minut för den bortgångne pappan. – Inte kunde jag då föreställa mig att jag skulle tända ljuset två gånger till under året. Att hålla en tyst minut var en ny upplevelse för de flesta i klassen och Benita hade lite farhågor för att det skulle bli för stor spänning, att någon skulle brista i skratt eller att det skulle brista för den elev som sörjde. – Jag berättade innan hur det går till när man håller en tyst minut, och varför man gör det; för att tänka på och minnas den som gått bort. Och det blev en mycket värdig och varm stund. Alla var tagna av stundens allvar.

Viktiga ritualer Ritualer är viktiga i krissituationer, tror Benita Kavander. Hon införde också traditionen att till-

Luciamärket – det frivilliga engagemangets symbol! Luciamärket har följt Finlands Lucia från allra första början. År 1949 var märket bara en oval papperslapp, men i dag säljs luciamärken som riktiga små smycken. Pengarna från luciamärkesförsäljningen används för hälsofrämjande verksamhet i Folkhälsans lokala föreningar, medan pengarna från den riksomfattande luciainsamlingen används för att hjälpa och stöda utsatta barn och framför allt barn som sett och upplevt våld i sina hem. Luciamärket är här igen och tusentals ivriga barn löser ut märken till försäljning i första hand i sin egen skola där lärarna har hjälpt barnen i deras kanske första riktiga sociala uppdrag. Många barn upplever att de gör en god gärning, men provisionen har inte heller varit att förakta.

I dag slåss lärarna med att få tiden att räcka till för undervisningen och barnens tid verkar också vara på kort, men för Lucia gör man vad man kan för att föra traditionen vidare – man ordnar med luciatåg och engagerar sig i valet av Lucia och säljer luciamärken. Vi hoppas att så många som möjligt i år igen utrustar sig med 3 euro i reda pengar för att göra en liten luciamärkesförsäljare glad och samtidigt bidra till Folkhälsans verksamhet på den egna orten.

Anne Sjökvist

Svårt år. Aldrig hade Benita Kavander kunnat föreställa sig att ljusstaken som hon skaffade till sin klass när en elevs pappa dog skulle komma i användning två gånger till under samma år.

sammans gå till gravgården fredagen före allhelgona och tända ljus på gravarna. Ett ljus från klassen och ett från barnet. – De som hade släktingars gravar där tände också ljus på dem, och andra tände vid minnesplatsen för dem som är begravda på andra orter. De eventuella farhågor hon hade inför gravgårdsbesöket kom också på skam. – Besöket blev värdigt och fint, och de drabbade eleverna visade gärna, nästan med en viss stolthet, sina pappors gravar, säger Benita Kavander. Hon tog till sunt förnuft och känsla när hon mötte barnens sorg. Alla sörjer på sitt sätt, det

K L A S S A M U L E T T

Designa själv

”Till exempel dämpade jag ner diskussioner­ na om vad eleverna ägnat sig åt under lov och helger.” går inte att ha en mall som man följer i sådana situationer. Familjesituationerna och dödsfallen i sig var också väldigt olika i de tre fallen. Det var också oundvikligt att de andra barnen funderade på om det kunde drabba också dem. –Jag låg vaken många nätter

23 eur -amulett i silver 925 ‰ -gravyr (namn och datum) -ekologisk ask -namn lapp -band (svart,vit,röd,blå,brun)

Ett modernt alternativ till klassringen

WW . P. PI AI AWWEE S T EERRBBE E WW WW ST RR G .G F .I F I Guldsmed / designer

och funderade. Hur mycket utrymme ska man ge åt att tala om det som hänt? Hur nära kan man komma eleverna? Det var fråga om en känslig avvägning varje gång. Att tala om det i lärarrummet krävde också en viss känslighet. – Givetvis visste alla lärare om vad som hänt, men man får också tänka sig för så att det inte blir någon kafferepsdiskussion i onödan. Vi har ju också tystnadsplikten att tänka på. Det som hänt påverkade mycket av Benitas sätt att arbeta. – Till exempel dämpade jag ner diskussionerna om vad eleverna ägnat sig åt under lov och helger, jag ändrade lite stil helt enkelt och lyfte inte fram familjerelaterade diskussioner i onödan. Farsdag hade vi faktiskt slutat uppmärksamma redan tidigare, eftersom många familjer i dag är separerade och alla pappor inte är särskilt involverade i familjen längre. Trots alla svåra saker är detta år något som Benita Kavander inte vill vara utan. Händelserna gav klassen en speciell gemenskap, och eleverna vågade öppna sig för varandra och visa sig svaga, berätta att de vara sorgsna och gråta. Anne Sjökvist

Vi och vår skola 4/10  

Paper for children in elementary school and their parents.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you