Issuu on Google+

&

He m s k ola Nr 2/11 • Årgång 38 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

EinStein! Snilleblixt blev prisbelönt stenprojekt ■■

Nya tag i kampanj mot rusmedel ■■

Pojkar och pappor trivs på Mek-Tek ■■

Skolan – mindre nedskuren än sitt rykte ■■

Prestationsinriktad fritid stressar ■■


2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Tidstjuvar ■■Jag har lyckan att vara alterneringsledig med vad som tycks en ocean av tid fram­ för mig. Jag vet. Tid är en lurig grej, som lätt rinner mellan fingrarna på en om man inte medve­ tet tar tag i den och gör något av den. Det moderna begreppet mindfullness, att vara här och nu, har fått en ny innebörd för mig när jag faktiskt är herre över min tid. Det är ju det vi inte är i vanliga fall. Vi säl­ jer vår tid, framförallt till arbetsgivaren, men säljer vi också vår själ? Den tidssparande tekniken gör att vårt ar­ bete följer oss var vi går. Vi sneglar på jobb­ posten och besvarar några e-mail i förbifar­ ten på kvällen , det tar ju inte lång tid … Men det innebär att vi i våra tankar har försvun­ nit ut i andra världar som inte är vår egen och berövar oss därmed möjligheten till eg­ na tankar och funderingar.

■■För att vi skall utvecklas som människor är dramaundervisning ett bra redskap.  Mikael Nybacka

Rysare för språket och kulturen? ■■I skrivande stund har Finland fått en riksdag vars sammansättning inte bå­ dar gott för vare sig språkundervisning eller kultur. Vi vet att sannfinländarna har ifrågasatt obligatorisk svenskunder­ visning och att de har understöd för det­ ta i andra partier. Vi vet att sannfinlän­ darna mera än andra partier vill blan­ da sig i vilken slags kultur som är bra för folket. Deras ord kommer att väga tungt ock­ så när det gäller den nya timfördelning­ en i skolorna. Trots att den var långt för­ beredd kom den aldrig till riksdagsbe­ slut på grund av meningsskiljaktigheter i regeringen. I det förslag till timfördelning som då utarbetades föreslogs att svenskun­ dervisningen skulle introduceras tidi­ gare än nu i de finskspråkiga skolor­ na. Svenska behövs eftersom en stor del av exporten från Finland går till Sveri­ ge och den privata arbetsmarknaden su­ ger upp en stor del av den svenskkunni­ ga arbetskraft som finns. Den offentliga arbetsmarknaden, det vill säga kommu­ nerna och staten, blir ofta utan sökande som behärskar svenska.

När de finska barnen tillåts undvika svenskundervisning har de inte samma ställning på arbetsmarknaden som de finlandssvenska barnen, det bara är så. Det kan naturligtvis hända att det finns en poäng då det sägs att människor hell­ re lär sig svenska om de inte tvingas till det, men allt tyder på att språkkunnig­ heten ytterligare försämras om man skalar bort den obligatoriska språkun­ dervisningen. ■■Det tråkiga begreppet ”tvångssvens­ ka” har blivit en het potatis och stånd­ punkterna har cementerats. Det som man inte får missa i kom­ mande språkstriders hetta är kulturens roll i skolan. Den nya timfördelnings­ planen skulle äntligen ha fört in dra­ ma som ett nytt ämne i skolan. Drama och teater utvecklar en människas fär­ digheter att leva sig in i andra männi­ skors situation och förstå det som är an­ norlunda. Dramaundervisning är vad detta folk behöver för att komma ifrån xenofobi och ensamhet. Min personliga åsikt är att dramaun­

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

dervisning skall hållas kvar på agendan. Det behövs för att vi skall vara ett empa­ tiskt och fritt tänkande folk. Jag hoppas även att idéer om kultur som för tankarna till 1930-talet hålls borta från våra barn. Jag vill inte att po­ litiker går in och bestämmer att mina barns kulturundervisning enbart skall bestå av ett begränsat antal konstnärer från 1800-talet. Jag vill att mina barn, med skolans hjälp, skall få välja sin tids konst allde­ les själv. Corinna Tammenmaa Förbundsordförande Förbundet Hem och Skola

”Dramaundervisning är vad detta folk behöver för att komma ifrån xenofobi och ensamhet.”

■■I och med att jag inte nu har en arbets­ givare som tar av min tid händer märkliga ting. Jag hinner med massor, utan tidspress. Men då gäller det att sätta upp egna ramar för vad jag vill göra och vara på min vakt. Tidstjuvar lurar överallt. Jag fastnar lätt i dagens tidningar och får flera timmar att gå. Än värre är facebook. Bäst jag bara lite kollar, har två värdeful­ la timmar försvunnit – till vad då? För det mesta till att kolla in att kompisarna har sett vårens första vitsippa eller koltrast eller köpt en ny trädgårdssax – och själv skriver jag lika triviala meddelanden på min profil. Jag tror att man kanske inte behöver va­ ra så stressad som man gör sig – om man lär sig att välja bort både i det lilla och stora. Om man tar sig en funderare över vad man verkligen vill satsa på och gör det, innebär det samtidigt att sådant som inte är så vik­ tigt kan vänta eller slopas. ■■Medan barnen är små har man vissa prio­ riteringar, när de blir äldre kommer andra in. Barnen borde alltid komma i första hand. Varför skaffa barn om man inte vill vara med dem? Det är bara som mamma el­ ler pappa man är oersättlig. Med god plane­ ring hinner man också få rum för egen tid. En härlig barnbbok, som också är en klokbok för oss vuxna, är Momo – eller kampen om tiden, av Michael Ende översatt till svenska 1980. Med tiden blir den allt mer aktuell. Den handlar bland annat om de grå kostymklädda tidstjuvarna, som gör livet trist och meningslöst för alla de goda män­ niskorna och kampen mot dem. Om ni inte läst Momo som högläsning – gör det! Livet är här och nu.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande. Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264. Layout: Pia Ahlberg. Pärmbild: Mikael Nybacka.

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2011. Upplaga: 37 000. Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­ vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553. E-post: lisbet.lonnqvist@ kolumbus.fi Annonspris:

■■På bilden Remi Lindholm, Sophie Sjö- 1,50 e/spmm. dahl, Hanna-Maria Boberg och Linnea Henriksson från Pernå Kyrkoby skola.

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74. E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör


Hem & skola ■■intervju

■■i korthet

Nya tag i antirusmedelskampanj I det verkliga livet åker informatörer till skolor och diskuterar med eleverna. Hubu-metoden fokuserar på växelverkan och aktivt deltagande. Med en knapptryckning på en fjärrkontroll kan elever besvara enkätfrågor.

Livet är det bästa ruset började som en kampanj för snart fem­ ton år sedan. Då åkte de aktiva i buss till skolorna och ungdomar fick information om droger och andra rusmedel, och möjlighet att diskutera problem med vux­ na. Än i dag går mycket av verk­ samheten ut på skolbesök. I sam­ band med dem kan eleverna ano­ nymt svara på påståenden om an­ vändning av rusmedel. Diskussionerna byggs upp på basis av enkätsvaren och blir med andra ord väldigt olika i de olika klasserna hon besöker. Vanligt­ vis önskar eleverna få höra raka svar och inte svar som i förväg är uppgjorda för att vara politiskt korrekta. Skolungdomarna har ofta ett stort behov av att prata om vad de upplevt. Till konceptet hör att det ord­ nas föräldrakvällar där man går igenom svaren för hela årskul­ len. För många föräldrar kan de vara verkliga ögonöppnare. De har ofta ingen aning om vad barn i den åldern håller på med på fri­ tiden. – Tyvärr är det ofta för få för­ äldrar på föräldrakvällarna. Vi vill gärna att ryktet om vårt sätt att arbeta sprider sig och att det börjar komma fler, säger Anne Ahlefelt, ansvarig utbildare för den svenskspråkiga verksamhe­ ten inom Livet är det bästa ruset.

Mytsprängare Inte heller lärarna blir lottlösa. De får ett infopaket, samt en ana­ lys av resultatet per årskurs. –Vi måste vara beredda att sva­ ra på de tilläggsfrågor som elev­ erna ställer. De är ofta mycket ny­

3

■■hustavla för föräldrar Diskutera med ditt barn och var även färdig att själv lyssna. Sätt klara gränser och följ dem systematiskt. Köp och bjud inte alkohol eller tobak åt en minderårig. Var redo att fundera även över din egen alkoholkonsumtion. Skydda ditt barn från alkoholens skador.

”De flesta skolelever gör smarta val och vågar stå på sig. Just nu råder en trend att välja hälsosamma levnadsvanor.”

■■Anne Ahlefelt träffar mycket ungdomar i sitt jobb och berättar att de flesta gör smarta val och vågar stå på sig.  Marit Björkbacka fikna och vill veta mera om olika saker. Informatörerna vid kampan­ jen får ofta fungera som ett slags mytsprängare i och med att det bland eleverna finns en hel del urbana myter. De handlar om allt från alkoholanvändning i olika åldrar, till rökning och dro­ ganvändning. Det är därför vik­ tigt att de får möjlighet att träf­ fa en expert som berättar om hur saker verkligen ligger till. – I dag finns det mycket falsk information på internet som

sprids väldigt snabbt och lätt blir till en sanning. Därför är det vik­ tigt att vi vuxna kollar upp vad som är på gång. Ahlefelt tror ändå att vux­ na alltför lätt ser negativt på de unga. – De flesta skolelever gör smar­ ta val och vågar stå på sig. Just nu råder en trend att välja hälso­ samma levnadsvanor. Även om en del av de unga ännu väljer att röka är det inte längre tufft, utan anses bland många att vara något för losers.

I nationella undersökning­ ar har det kommit fram att fin­ landssvenska ungdomar har pla­ cerat sig högt när det gäller alko­ holanvändning. – Många föräldrar tycker att det hör till livsstilen. Om man frågar ungdomarna visar det sig att de hemma kan få dricka ett glas vin till maten eller skumvin vid fester. Föräldrar vågar inte dra gränser. Ahlefelt anser att vuxna ofta sätter för stort ansvar på ungdo­ marna. I stället borde de låta bar­ nen få vara barn lite längre. Även för föräldrar kan det vara en lättnad att få fungerande råd om hur de kan stödja barnen. En bra metod är till exempel att kö­ ra sina barn till och från festen. Då är det inte bara de vuxna som har kontroll över situationen. För barnet kan det också vara en be­ frielse att kunna säga att ens för­ älder kommer efter dem. Det bru­ kar också de övriga ungdomarna respektera. Marit Björkbacka

Årsmötet kritiserar överfulla skolbussar ■■Förbundet Hem och Skolas årsmöte kräver en trygg skolre­ sa för barnen som åker buss till skolan. I ett flertal kommuner är det överfullt i bussarna och ele­ verna tvingas stå varje dag. Lag­ stiftningen måste ändras så att bussarna inte regelbundet kan köra med överlast. Det skall va­ ra utbildningsanordnaren, allt­ så kommunerna, som skall över­ vaka skolskjutsarna så att elever­ nas säkerhet kan garanteras. – Det som oroar oss som föräld­ raorganisation är att vissa buss­ turer, som till exempel linjetra­ fikbussarna mellan Ingå och Lo­ jo, ständigt är överfulla. Utgångs­ punkten borde vara att eleverna har möjlighet till sittplats med sä­ kerhetsbälte. Detta gäller i huvud­ sak glesbygden där skolresorna är långa och vägarna slingriga. I dagens situation kan en buss som är i linjetrafik lastas med det antal passagerare registerutdra­ get ger lov till. Dessutom får bus­ sen ha tillfällig överlast på 30 pro­ cent. Om en buss är registrerad för 54 sittplatser och 24 ståplatser får alltså 101 personer helt lagligt trängas in i bussen.

Nationell Hem och skola-dag firas ■■Fredagen den 16 september fi­ rar vi den första nationella Hem och Skola-dagen. På finska lan­ seras dagen som Kodin ja Koulun päivä. Tanken är att under den här dagen uppmärksamma sam­ arbetet mellan skolan och hem­ men både med tanke på elever­ nas skolframgång och trivsel. Hem och Skola-dagen kan firas på många olika sätt. Redan beprö­ vade metoder eller helt nya giv är möjliga för att ge fredagen den 16 september en särskild prägel. Ett gott alternativ är att konkret väl­ komna föräldrarna till skolan i samband med skoldagen och ge dem möjlighet att bekanta sig med skolans verksamhet.

Hem och Skola valde ny styrelse Under årsmötet i Helsingfors val­ des följande personer till förbun­ dets styrelse: Förbundsordföran­ de: Corinna Tammenmaa, Kyrk­ slätt, Helsingfors: Anna-Maria Rosenqvist (ny). Mellannyland: Ingela Nygård-Jungar, Esbo, Monica Jansson-Olenius, Van­ da. Norra Österbotten: Charlotte Björkvik, Pedersöre (ny), Tiina Cederström, Pedersöre (ny). Södra Österbotten: Jessica Reini­ lä, Korsnäs, Roland Bäck, Vasa. Västra Nyland: Magnus Lassander, Ekenäs , Nadine Peltonen, Karis. Åboland: Lars Nyberg, Åbo (ny). Åland: Anna-Theresa Nordlund, Hammarland. Östra Nyland: Johan Graeffe, Borgå.


4

Hem & skola

Snilleblixt blev prisbelönt stenprojekt Nu letar man åter efter stenar för försäljning i Pernå Kyrkoby skola. Projektet EinStein har engagerat eleverna som nu förbereder sig på en ny stenverkstad i skolan. Projektet föddes under föräldra­ föreningens brainstorming i hös­ tas. –Vi behövde vind i seglen och funderade vad vi skulle sälja sam­ tidigt som vi ville uppmuntra till egen företagarsanda. En pappa föreslog att vi skulle sälja ”stei­

nar” och därifrån startade det, sä­ ger klassläraren och förestånda­ ren Denise Lindh. I oktober presenterades idén för eleverna på lägergården Kvarnud­ den. Då fick barnen en möjlighet att utveckla konceptet. – Det var först då som de riktigt

började förstå idén med det hela, säger Minttu Henriksson, ord­ förande för föräldraföreningen. Efter det förvandlades skolan till en stenverkstad. Stenarna tvättades, klassificerades och fick ett eget bo på en halmbädd i en låda som påminner om en bakel­ selåda förutom för lufthålen ste­ narna behöver för att kunna bo i den. Under hösten hann eleverna samla ihop omkring tvåhundra EinSteinar. De skulle ha blivit fler, men arbetet avbröts av det tjocka

snötäcket som tidigt lade sig över bygden. Till en början spred sig infor­ mationen om Pernåstenarna via djungeltrumman. Snart nappa­ de både pressen och lokalradion på nyheten och begreppet Ein­ Stein spred sig vida omkring. Det har lett till att det inte finns kvar mycket av den ursprungliga skör­ den. I vår började skoleleverna så fort snön smälte att leta reda på de rätta EinSteinarna. För de aktiva inom föräldra­ föreningen är förbundets pris en

■■Rasmus, Linnea och Sophie har alla varit med om att förpacka EinSteinarna i skolan.

uppmuntran som gör att arbetet får en extra guldkant. – I och med priset väcker projek­ tet ännu större intresse hos bar­ nen och de vill satsa mer på det, säger Henriksson. EinStein kommer med andra ord att leva vidare som ett projekt som startades med glimten i ögat samtidigt som det väckte elever­ nas inspiration och skaparkraft. Marit Björkbacka, text Mikael Nybacka, foto


Hem & skola

5

■■reportgae

Också föräldrarna går i Steinerskolan En av Steinerskolans bärande tankar är att inte bara barnet går i skola. För att förstå vad skolgången handlar om bör även föräldrarna gå i skola. Det var bland annat för de nydanande och kreativa Föräldraskolorna samt Matgruppens aktivitet som skolan vann Hem och Skola-priset.

Föräldrarna har mycket att säga till om i den privatägda Steiner­ skolan. Helt konkret äger de sko­ lan via understödsföreningen. – Ansvaret är stort, men också friheten, konstaterar en av sko­ lans aktiva föräldrar, trebarns­ pappan och direktionsordföran­ den Magnus Londen. Han säger att han deltar i sko­ lans administration för att arbetet pågår nära verkstadsgolvet. De föräldrar som är aktiva i di­ rektionen eller styrelsen har en verklig insikt i skolans vardag. – De ska helst veta, inte bara tro. Ju mera de kan, desto bättre är deras bidrag. Vare sig det hand­ lar om ekonomi, administration, mat eller annat.

Jätteglada efteråt

Hanna-Marias EinStein trivs i sitt bo En del av eleverna har förpackat dem och funderat ut skötselråd till manualen, andra har en egen liten sten i sitt rum som då och då får den omvårdnad den kräver. – Jag var med om att fylla lådan med halm, lägga stenen på plats och binda ett snöre runt lådan, be­ rättar Sophie Sjödal. – Vi köpte dem och gav till jul­ klapp. En av stenarna gick till en som samlar på stenar. Hon tyckte att det var en riktigt rolig idé, sä­ ger klasskamraten Linnea Henriksson. Hanna-Maria Boberg har ett litet annat förhållande till projek­ tet. Hemma i nattduksbordslådan har hon en liten kelsjuk Synni. – Jag har gjort en liten kattlucka så att den kan komma ut och in, berättar hon.

Lösningen i Steinerskolan heter föräldraskolor. – Om föräldrarna från början känner till skolan och pedagogi­ ken fungerar samarbetet mycket bättre under alla de år barnen går i skolan, säger lärarkollegiets ord­ förande Helena Sandell. För ettornas föräldrar har man drivit det hela så långt att de sär­ skilda Ettan-skolorna för föräld­ rar är obligatoriska. Både för pap­ pa och mamma – om båda finns med i bilden. – Många med pressat tidssche­ ma kan känna sig störda av att de tvingas offra en lördag på skolfrå­ gor, säger Sandell.

■■Den årliga fotbollsmatchen mellan föräldrar och barn är en viktig tradition som främjar gemenskap. Magnus Londen håller i bollen.

”Om föräldrarna från första början känner till skolan och dess pedagogik fungerar samarbetet mycket bättre.” Men efteråt är de jätteglada. De gillar att bli ”bjudna” på det färdiga, genomtänkta kurskon­ ceptet. Att inte behöva ge av sej själva utan istället få ladda upp med något roligt, inspirerande och kreativt. Att själva känna hur det är att vara etta i skolan. Det kan bli en hel del fniss … Och de trivs med att reflektera tillsammans och lära känna andra föräldrar.

Uppskattade hembesök För tvåbarnsmamman Catarina Lindroos har det alltid varit själv­ klart att barnets två världar, hem­ met och skolan, måste mötas för att världen ska bli hel för barnet.

Hon säger sig uppskatta att lära­ ren gör hembesök för att få en bild av barnets liv utanför skolan. – Också de täta föräldramöte­ na, där undervisningen, pedago­ giken och människosynen pre­ senteras regelbundet har varit en styrka, säger Lindroos. Hon är nöjd över att föräld­ raskolorna nu tagit fart på många fronter. Gemensam är stark, resonerar de som fixar föräldraskolorna och tycker att föräldrar och lärare lätt kan göra gemensam sak för att förstå olika företeelser i det mo­ derna samhället. Tanken kring tre frivilliga men välbesökta föräldraskolor för­ ra läsåret – som döptes till Tors­ dagsserien – var att bjuda in kän­ da experter inom modern tekno­ logi (mobiltelefon, tv, internet). – Den pedagogiska biten ska föräldrarna ändå helst inte blan­ da sig i alltför mycket, säger Helena Sandell. De måste ha fullt för­ troende för lärarna som är speci­ alister i pedagogik. Nina Winquist

Kreativa idéer stärker samarbetet Förbundet Hem och Skola utmanade de lokala föreningarna att beskriva nya kreativa idéer för att stärka samarbetet mellan hemmen och skolorna i höstas. Syftet var att inspirera till nytänkande.

■■Hanna-Maria Boberg har en liten Synni-sten hemma som bor i hennes nattduksbordslåda. – EinStein är det perfekta hus­ djuret och kräver inte mycket tid, säger Sophie Sjödal.

Utmaningen togs väl emot och förbundet fick ta emot samman­ lagt 60 olika bidrag från 53 skolor. Av dem belönades åtta Hem och Skola-föreningar med stipendier på 1 000 euro var. Dessutom belö­ nades fyra föreningars tävlingsbi­ drag med ett hedersomnämnan­ de samt 500 euro i samband med Förbundet Hem och Skolas års­ möte den 2 april.

Svenska kulturfonden har eko­ nomiskt stött utmaningen. En av de åtta pristagarna är Pernå Kyrkoby skola där föräldra­ föreningen Hosper, som i samar­ bete med skolan har skapat feno­ menet EinStein. De andra vinnarna är: Våno Hem och Skola (Pargas) för trev­ lig presentation av byggandet av en naturstig. Den nygrunda­ de föreningen Vendla i den lilla svenska skolan på den finska or­ ten Nurmijärvi ordnade vinterOS för skolans personal och elev­ ernas föräldrar. Hem och Skola vid Steinersko­ lan ordnade Föräldraskola, ut­ bildnings- och diskussionskväl­

lar för föräldrar kring flera olika teman. Degerby (Ingå) ordnade tradi­ tionell maskerad bland yngre och äldre Degerbybor. Föreningen Hem och Skola vid Tegengrens­ skolan (Vörå-Maxmo) ordnade föräldra-elevmiddag för årskurs 7 med lärare på plats på Restaurang Norrvalla. Rödsö Hem och Skola (Karleby) hade som tema för läs­ året: Pappa i skolan – föräldraroll och engagemang. Hem och Sko­ la-föreningen vid Ytternäs skola (Mariehamn) ordnade bland an­ nat middagsmatiné för hela fa­ miljen med musik, sång och rö­ relse. Marit Björkbacka


6

Hem & skola â– â– i korthet

IT3.fi ger gratis datastÜd Är du med i en Hem och SkolafÜrenings styrelse och har frügor som berÜr datateknik? Nu finns det mÜjlighet att kon­ sultera IT3:s experter kostnads­ fritt. IT3 är konkret tre datakun­

â– â– gallup

niga personer som är anställda att ge det finlandssvenska fÜren­ ingsfältet stÜd i webb- och data­ relaterade frügor. Läs mera om IT3 pü webbplatsen IT3.fi och ut­ nyttja mÜjligheten att ringa upp telefonjouren med dina frügor, 010 320 2080, tisdagar och ons­ dagar kl.15–20.

Nytt tema pü Skolbarn.fi: Barn och betyg Kriterierna fÜr betygssättningen fÜrändras dü och dü. I samband med fÜrra läroplansreformen ür 2004 blev bedÜmninggrunderna strängare. Utbildningsstyrelsen har specificerat vilka kunskaper som krävs fÜr att fü en 8 i de olika ämnena. Numera är det ganska svürt att fü 10, samtidigt som det är ovanligt med 4 pü betyget. Vad tycker eleverna om betyg? 1. BehÜvs betyg? 2. I vilken ürskurs är det lämpligt med betyg?

LĂ„GERSKOLA

TILL TUNTURI-SYÖTE –TILL HAVSOMSPUNNA KARLÖ (Hailuoto)

Nuorisokeskus SyÜte är ett av undervisnings-ministeriet godkänt ungdomscentrum. Bekanta dig med vüra müngsidiga mÜjligheter och kontakta vüra lägerskolepedagoger. Ni kan tillsammans skräddarsy en lägerskola som passar just er. Vi ordnar lägerskolor även pü den havsomspunna Luotokeskus, pü vürt sidoverksamhetsställe som finns pü Marjaniemi pü Ün KarlÜ.

■■Emil Havusela, Vasa: – Det är bra att det finns betyg tycker jag. Men lärarna borde in­ te bedÜma fÜr hürt, det tycker jag vissa gÜr nu. – Det är helt lagom att infÜ­ ra sifferbetyg pü femman, dü är man redo fÜr det.

■■Sofia Wahlroos, ük 7, Borgü: – Det är bra med betyg fÜr dü ser man vad man behÜver fÜrbätt­ ra och vad man klarar av. Det är dessutom skojigt att se resultatet om man jobbar mycket. – Fyran kan vara en bra ürs­ kurs. Jag tycker att det är snälla­ re med en verbal bedÜmning när man är liten.

■■Izabell WikstrÜm, Ekenäs: – Det är bra med betygssiffror. Dü vet man vilken nivü man är pü och om man müste skärpa sig. Jag tycker betygsättningen oftast är ganska rättvis. – När man är yngre är det bätt­ re att inte ha sifferbetyg, utan skriftliga omdÜmen. Men senare skall det vara siffror.

■■Fanny Eriksson, Vasa: – Jag tycker det är düligt med be­ tygsystemet. Det är att sätta nüt slags värde pü eleverna och det är väldigt svürt att sätta rättvis­ ta betyg. – Om man ska ha sifferbetyg är det nog helt bra att infÜra dem pü femman, ütminstone inte tidiga­ re. Men pü lügstadiet borde det vara mindre press. Betygen sät­ ter hürd press pü münga.

■■Elin Rosendal, Borgü: – De är bra fÜr dü vet man vad man är bra pü och vad man kan bättra pü. – I femman eller sexan, fÜr dü fÜrbereder man sig fÜr hÜgsta­ diet. I hÜgstadiet är det bra att ha sifferbetyg, fÜr man bÜrjar bli sü gammal att man müste fü veta vad man klarar av.

■■Dennis Rehn, Ekenäs: – Det är bra med siffror. Dü vet man hur man presterar och har nügot att jämfÜra med. Är man bra skall det synas pü betyget. FÜr det mesta är bedÜmningen rättvis, men det finns nügra lära­ re som favoriserar en del elever. – I ük 4 är det lämpligt att bÜr­ ja bedÜmas med siffror, fÜre det har man inte sü mycket att rik­ tigt bedÜma. Det är ett lÜjligt sys­ tem de har i Sverige där man inte für betyg fÜre ük 8. Det kan vara svürt att skärpa sig dü plÜtsligt.

!    /,     myyntipalvelu@pikkusyote.fi www.pikkusyote.fi/+++$)!)#'(!"#((.

www.tytyrinkaivos.ďŹ Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken! Bokningar och tilläggsinformation: Lojo Turistservicecentrum 044-369 1309 tourist@lohja.ďŹ


Hem & skola

7

■■reportage

■■Emil, 11 år, och pappa Dick Rönnberg är flitiga på MekTek och har ett gemensamt projekt – de renoverar en moped från 1980 som stått i en ladugård i 20 år.  Helena Forsgård

Pojkar och pappor trivs på Mek-Tek En gammal moped helrenoveras. Vinterdäcken på en crosscykel byts ut, en hot rod är under byggnad och en lådbil spikas ihop. Flera projekt är på gång i Mek-Teks verkstad som är öppen en kväll i veckan. Mek-Tek håller till i slöjdsalen i Strandnäs skola i Mariehamn. Hit kommer i snitt ett tjugotal pojkar och några pappor för att skruva och umgås. Utrymmet och en del av sko­ lans utrustning får användas gra­ tis mot att man sköter sig – städar upp efter sig och håller grejerna i skick. Däremot måste materi­ al köpas in och Mek-Tek har ock­ så investerat i ett eget verktygs­ skåp. Hem och skola-föreningen och andra sponsorer bidrar till en del av kostnaderna och utöver det försöker man dra in egna pengar – exempelvis genom att ordna dis­ con. Jussi Grandell, innehavare av en motorverkstad, är en cen­ tral figur i Mek-Tek och han dy­

ker upp när han har tid. Han kan allt som är värt att veta om moto­ rer och han kan ge värdefulla tips och råd. Han har också erkänt bra hand med de unga killarna. Dess­ utom är ett par pappor på plats varje kväll.

dagen är att byta ut vinterdäck­ en med rejäla spikliknande dub­ bar – han har mest kört på isen – till sommardäck. – Det är roligt att vara här, man lär sig av varandra och får umgås, säger Linus.

Bygger eget

Moped från 1980

Nick Sindén som går i nian, är en flitig deltagare i Mek-Tek och ska bli hjälplärare eller assistent i verkstaden efter att han slutat högstadiet. Han gillar att skruva och håller som bäst på och bygger en liten bil av hot rod-typ – chas­ sit av fyrkantsprofiler har svetsats ihop och så småningom ska for­ donet förses med motor och hjul från en åkgräsklippare. – Jag har ingen färdig ritning utan tar ett steg i taget och kons­ truerar efterhand. Man lär sig en hel del medan man bygger, säger Nick. I ett hörn av verkstaden jobbar Linus Toivonen och hans pap­ pa. Linus har kört crosscykel se­ dan han var 3 år. Nu är han 13 och intresset håller i sig. Jobbet för

Dick Rönnberg är en av pappor­ na som nästan alltid kommer till Mek-Tek tillsammans med sonen Emil. Just nu helrenoverar de en gammal moped, en Tunturi Super Sport från 1980. Den har stått i en ladugård i 20 år och ska nu få ett nytt liv. – När vi gått igenom allt ska den sprutmålas i sin turkosa original­ färg, förklarar Emil som är 11 år och som redan kan en hel del om motorer. Jonas Hemmälin kan ock­ så mycket. Han har just plockat isär sin mopedmotor, putsat upp alla delar och ska sätta ihop den igen. Det går som en dans – del ef­ ter del. Theodor Skogberg håller till i ”snickarboden”. Han bygger en

lådbil av faner efter en ritning som han hittat på internet.

Fyller en lucka – Mek-Tek fyller en viktig upp­ gift, säger två av de aktiva pap­ porna, Dick Rönnberg och Patrik Jansson. Utbudet av aktiviteter och trä­ ningsmöjligheter är rätt stort för dem som vill spela fotboll eller ägna sig åt någon annan sport. Men för dem som gillar att skru­ va på motorer – ett intresse som alla andra – finns inget annat än Mek-Tek.

– Det är bra att klara av att fixa en del fel själv. Dessutom är det en bra pappa–son-grej – vi har roligt och gör något tillsammans, sä­ ger de. Alla elever som vill vara med i Mek-Tek är välkomna. Hittills har ingen tjej känt sig manad, även om många tjejer kör moped. – Men de brukar komma hit med sina mopeder om de krång­ lar och då fixar vi dem, säger Nick Sindén. Helena Forsgård


8

Hem & skola

■■reportage

Skolan – mindre nedskuren Efter nittiotalets djupa lågkonjunktur drogs kommunernas svångrem åt, också i skolan. Men löstes den någonsin upp efteråt? Jens Finnäs återvände till det lågstadium han började i för snart tjugo år sedan för att söka svaret.

■■Här tillbringade skribenten sina sex första skolår. Utvändigt känns skolan igen, men på insidan förändrades det mesta när skolan mögel­ sanerades för ett antal år sedan. En lektion från femte klass har et­ sat sig fast i mitt minne. Året kan ha varit 1995. Jag minns inte vad lektionen handlade om i övrigt, men jag minns hur vår lärare tog en krita, skrev upp ett enormt tal över nästan hela tavlan och vände sig till klassen. – Det här, det är Finlands stats­ skuld. Vi häpnade. Tänk att det finns så mycket pengar. Eller rättare sagt, tänk att det saknas så mycket pengar. Statsskuld, arbetslöshet, inbesparingar. Vi, åttiotalisterna som gick i skolan i den stora låg­ konjunkturens kölvatten, förstod kanske inte varför det hela tiden skulle sparas, men förstod att det behövde göras. Sparkrav blev en del av vardagen. Ett normal- , sna­ rare än ett undantagstillstånd. Medierna förstärkte med åren den här bilden. Även om Pisa-un­ dersökningarna hävdade att det här var världens bästa skola, så av­ löste nyheterna om nedskärning­ ar, lärarpermitteringar och under­ budgeterad skolmat varand­ra. Det har gått tjugo år sedan låg­ konjunkturen. Vad har egentli­ gen hänt med skolan?

Nollbudget Med viss nervositet öppnar jag den inte längre så stora och tunga dörren till min gamla lågstadie­ skola, Övermalax skola. Till det yttre har det mesta förändrats. Mögel i väggarna tvingade kom­ munen att grundrenovera skol­ byggnaden för ett antal år sedan. Annat är oförändrat. Clary Björkell, rektor redan på min tid, hälsar glatt välkommen och

vi sätter oss ner för att diskutera skolekonomi. Stämmer det att skolan tvingas skära ner och spara år efter år? – Under hela min tid har noll­ budget varit det ledande ordet, vilket betyder att vi får samma summa pengar som året innan. Ibland gör man någon liten index­ justering, men annars är det inga stora förändringar, säger hon. – Det brukar också höra till att vi i slutet av året tvingas spara, ock­ så i förhållande till det budgetera­ de när kommunens pengar börjar ta slut. 2010 skulle vi ha bort tio procent av materialkostnaderna. Överlag tycker jag ändå att vi kla­ rar oss rätt bra. Vi fortsätter köpa häften, pennor och gummin till klasserna och brädor och garn till slöjden som vi alltid har gjort. Statistik över skolornas utgifter visar att det faktiskt är missvisan­ de att tala om enkelriktade ned­ skärningar. En finländsk grund­ skoleelev kostade år 2008 över femtio procent mer än år 1995. Men vart går pengarna? Jan Björkwall, sakkunnig på enheten för kommunalekonomi vid kommunförbundet, förklarar: – Skolans utgifter består till all­ ra största delen av personal- och fastighetskostnader. Båda pos­ terna blir hela tiden dyrare och är svåra att spara in på. Än så länge har man inte gått in för att ratio­ nalisera bort lärare, tvärtom har antalet lärare och personal ökat.

Lugn behövs Skolklockan ringer till lunch. Också här har en liten vind av för­ ändring blåst. Den gamla metal­

■■Det sägs att det blir allt svårare att få barnen att röra på sig på rasterna. Johanna Nylund, Fanny Geberg, Amanda Hägen, Hanna Nylund, Jonathan Holm, Anton Kortelahti, Jennifer Sillanpää och Niklas Melin får sin dagliga motion i skolans klätterställningar. ■■Agneta Björklund, som har jobbat i köket i fyrtio år och som minst sagt lever upp till sin titel husmor, serverar mat åt, från höger, Elina Hyöty, Emma Häggback, Johannes Nylund och läraren Kerstin Lång. liska signalen, som vi så otåligt satt och väntade på, har ersatts med en mjuk och melodisk ton­ kombination som för tankarna till ett varuhus. Någon bordsbön läser man inte längre. Den traditionen föll bort när skolan renoverades och lun­ chen började serveras från ståen­ de bord.

Skolans husmor Agneta Björklund – en institution på skolan och ett levande argument mot centra­ liserade skolkök – tar inte direkt ställning till om det var rätt el­ ler fel, men hon uppskattade hur bordbönen fick eleverna att lugna ner sig inför maten. Det skulle be­ hövas mer än någonsin i dag. – Eleverna har blivit mer oroli­

ga. Visst kan de fortfarande vara artiga och tacka för maten, men de ifrågasätter allt mer och har inte respekt för vuxna på samma sätt som tidigare. Det här är också det första mina gamla lärare nämner när jag frå­ gar dem om hur skolan har för­ ändrats. – Det är svårare att få eleverna


Hem & skola

än sitt rykte �Problemet är kanske att vür gemensamma kunskap växer och växer, medan vür mÜjlighet att lära ut fortfarande är densamma.�

9

Ska ni pü utfärd med klassen eller hela skolan? Kom dü till

Sagalunds Museum – ett müngsidigt friluftsmuseum mitt pü KimitoÜn. Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar fÜr just din skola! Vi har program fÜr alla üldrar. Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt pü vür egen sida www.sagalund.fi

)LQQVVRPPDUWHDWHU

Karlsson pü taket DY$VWULG/LQGJUHQ²0XVLN*HRUJ5LHGHO

Grunden viktigast

att lyssna. Kanske är det teven och datorerna som gjort att de vant sig vid ett ständigt flÜde av stimuli? säger Kerstin Lüng, klasslärare i ürskurs tvü. – Jag upplever att vi steg fÜr steg tvingats sänka de kunskaps­ mässiga kraven. Eleverna saknar mycket südant som de tidigare ha­ de med sig hemifrün, säger GunBritt Selänniemi, klasslärare fÜr ürskurs ett, och fortsätter. – Man märker ocksü att de har en sämre fantasi än tidigare. De har vant sig vid att fü allt serve­ rat.

Tas om hand Den kanske mest betydande fÜr­ ändring i den finländska skolan under de senaste decennierna är att specialundervisningen har Ükat. År 1995 fick 2,9 procent av eleverna i grundskolan specialun­ dervisning, ür 2007 8,1 procent. Under samma tidsperiod har an­ talet fastanställda skolgüngsbi­ träden nästan tiodubblats.

■■FÜrändring i siffror En betydande fÜrändring är att skolorna blivit allt stÜrre. År 1995 fanns 4396 skolor, ür 2008 endast 2963. Antalet skolor med färre än hundra elever har halverats. Antalet elever per lärare i grundskolan har minskat nügot, frün 14,7 ür 2000 till 13,3 ür 2007. Den genomsnittliga gruppstorleken var 17,8 elever ür 2007. En elev i grundskolan kostade ür 1995 i snitt 3516 euro, jämfÜrt med 6167 euro ür 2007 (5156 euro om man beaktar inflationen). SnittlÜnen fÜr klasslärare har stigit frün 2034 euro ür 1995 till 3144 euro ür 2008. Källor: Statistikcentralen, Finlands KommunfÜrbund, Utbildningsstyrelsen

HÜjd levnadsstandard i samhället leder till Ükade krav och fÜrvänt­ ningar, som skolan inte klarar av att leva upp till. Det här kan vara en del av fÜrklaringen till känslan av ständig resursbrist. Åtminsto­ ne är det en känsla som lärarna kan relatera till. – En allt stÜrre del av arbetstiden gür till kontakter utanfÜr skolan. Det är psykologer, talterapeuter och fysioterapeuter. Och fÜrstüs fÜräldrar, säger Kerstin Lüng. – FÜräldrarna vill vara allt mer delaktiga, vilket fÜrstüs är bra. Men när de kommer och bÜrjar ge goda rüd om hur vi ska ställa upp barnen fÜr mat känner man att det kanske gütt lite fÜr lüngt, säger Gun-Britt Selänniemi. Att det omkringliggande sam­ hället har gott o m üsikter om hur skolan ska skÜtas märks ocksü i Clary BjÜrkells inbox, som snabbt fylls av inbjudningar till kurser och projekt. – Problemet är kanske att vür gemensamma kunskap växer och växer, medan vür mÜjlighet att lä­ ra ut fortfarande är densamma. Det är mycket man skulle vilja hin­ na med, men jag fÜrsÜker komma ihüg att det viktigaste fortfarande är att.85,5(1 fokusera pü grunderna – att lära eleverna att läsa, skriva, tala och räkna. Jens Finnäs, text Gunnar Bäckman/vbl, foto

5HJL&KULVWLDQ/LQGURRV .RUHRJUDIL0DULD%M|UQH 6FHQRJUDIL-DQQH6LOWDYXRUL 6nQJLQVWUXHULQJ-RKDQQD)HUQKROP 0XVLNLQVSHOQLQJ5RELGH*RG]LQVN\



6SHOSODQ RQVGDJ O|UGDJ V|QGDJ PnQGDJ WLVGDJ WRUVGDJ O|UGDJ V|QGDJ PnQGDJ WLVGDJ RQVGDJ

          

NO NO NO  NO  NO .Yc  NO  NO  NO  NO  NO 

     PnQGDJ  NO WLVGDJ  NO RQVGDJ  NO WRUVGDJ  NO O|UGDJNO V|QGDJ  NO

,QIR ELOMHWWHU9DUGDJDUNO²  HOOHU  7XXOD2ODQGHU#HEXIRUJ  ZZZQHWWLFNHWILZZZHEXIRUJ %LOMHWWHU%DUQ ²nU RFKI|U\QJUHPHGHJHQVLWWSODWV YX[QD nU ,QJHQJUXSSUDEDWW %RNDGHELOMHWWHUO|VHVXWSnVSHOSODWVHQPRWNRQWDQWEHWDOQLQJ )LQQVVRPPDUWHDWHUVSHODUlQQXSnµ7HDWHUNXOOHQµ+ROPHQL.|NOD[ QRUURP(VERJnUG 3SODWVYLG.XQJVJnUGVYlJHQPSURPHQDGYlJ 9lQOLJHQDYERNDYLGI|UKLQGHU²VnDWWDQGUDU\PVPHG

0HGWLOOVWnQGDY1RUGLFH'UDPD&RUQHU2\)68

I Övermalax har utvecklingen varit densamma. Under bÜrjan av nittiotalet fanns det en speciallä­ rare pü deltid och ett skolgüngsbi­ träde pü heltid pü de dryga hund­ ra eleverna. I dag finns det en spe­ ciallärare och hela fyra skolgüngs­ biträden som hjälper elever med specialbehov, trots att det totala antalet elever i själva verket har minskat nügot. FÜrklaringarna till vad det här beror pü gür isär. Medan klasslä­ rarna pekar pü att eleverna bli­ vit stÜkigare, väljer rektor Clary BjÜrk­ell att betona den växande medvetenheten. – Nog fanns det ADHD-barn fÜrr ocksü. Skillnaden är att de tidigare inte fick nügon diagnos och att det saknades resurser fÜr att ta hand om dem.


10 Hem & skola ■■intervju

■■Låt barnen själva välja vad de vill syssla med och pressa dem inte för mycket.  Mikael Nybacka

Prestationsinriktad fritid stressar En del barn upplever att de inte har någon fritid, eftersom deras hobbyer är alltför tävlings- och träningsinriktade. Andra igen har inte några fritidsaktiviteter alls. Det visar enkäter som barnom­ budsmannens byrå har gjort. – Finland har alltid klarat sig bra i Pisa-proven och vill inte hal­ ka ner på listan. Därför är inlär­ ningsmålen i skolan ganska am­ bitiösa, säger Finlands barnom­ budsman Maria Kaisa Aula. Samtidigt kan också barnens fritidsaktiviteter vara ganska pre­ stationsinriktade. – Vi har gjort undersökningar med skolelever och frågat dem vil­ ka positiva och negativa saker de upplever i sina liv. En liten del av barnen upplever att de helt enkelt har alldeles för lite fritid. När man sedan tittar på saken mer ingåen­ de, framgår det att de inte upple­ ver sina fritidsaktiviteter som fri­ tid eftersom de är så prestations­ inriktade och träningsbetonade, eller också ordnas det träningar så många gånger i veckan att bar­

nen inte har tid att vara med sina kompisar eller att göra något an­ nat trevligt, säger Aula. – Ibland kan det kännas som om föräldrar ville börja bygga upp ett CV för barnen redan i lågstadiet. Man försöker ordna så att barnen får alla möjliga nyttiga kunskaper och färdigheter som de sedan kan använda sig av i arbetslivet. Utifrån barnombudsmannens enkäter kan man ändå inte sam­ manställa någon statistik för att uppskatta vilken andel av alla barn och unga i Finland proble­ met gäller, eller hur utbrett det är. Det handlar i varje fall om ett rätt litet antal barn, säger barn­ ombudsmannen. Å andra sidan är detta ett tema som återkommer i svaren i de en­ käter som hennes byrå gör. – Min fingertoppskänsla är att det är en fråga som åtminstone borde diskuteras i större omfatt­ ning i huvudstadsregionen, där det finns ett stort utbud av trä­ ningsinriktade aktiviteter. Här kan man i viss mening lätt gå till överdrifter, säger hon. Och så finns naturligtvis en li­

ten grupp barn med motsatta pro­ blem. – En del barn önskar att de ha­ de hobbyer eller att hobbyerna in­ te skulle vara för dyra. De här barnen kommer ofta från familjer där föräldrarna inte har möjlighet att bekosta aktivite­ terna eller inte betraktar hobbyer som någon viktig sak.

barn som bor i glesbygden kun­ na delta. Här skulle också föräldrarnas varierande kunskaper och färdig­ heter komma väl till pass. – Föräldrar kan leda klubbar av olika slag. För barnen kan sådana klubbar vara lika bra som aktivite­ ter som leds av utbildat folk.

Mer aktiviteter i skolorna

Aula ger föräldrar vars barn har många olika fritidsaktiviteter rå­ det att diskutera vad som är rim­ ligt och vad barnen själva vill. – Det vore också bra om kom­ munerna i större omfattning sat­ sade på finansierade aktiviteter som inte är så tävlingsinriktade. Det gäller särskilt idrotten. Unga i högstadiet som inte vill vara med i tävlings- och tränings­ inriktade idrottsaktiviteter fal­ ler lätt helt utanför motions- och idrottsverksamheten. – Det finns inte tillräckligt med avspända gympakvällar, där man kan spela och motionera tillsam­ mans, utan desto större ambitio­ ner. Leif Pietilä

En lösning till att skapa ett både regionalt och ekonomiskt mer tillgängligt utbud av fritidsakti­ viteter kunde vara att ordna dem i anslutning till skolorna. – Skolorna borde ha mer efter­ middags- och klubbverksamhet. Små och mellanstora kommuner skulle kunna ordna fritidsverk­ samhet av olika slag efter skolda­ gen i samarbete med medborgareller arbetarinstitutet, folkhög­ skolan, musikinstitutet eller oli­ ka organisationer. Det skulle också kunna vara en bra lösning med tanke på skol­ transporterna. Om fritidsakti­ viteterna ordnades direkt efter skoldagen, skulle dessutom fler

Var lyhörd ■■Diskutera fritidsaktiviteterna med barnen, uppmanar Finlands barnombudsman Maria Kaisa Aula.  leif Pietilä

”Små och mellanstora kommuner skulle kunna ordna fritidsverksamhet av olika slag efter skoldagen.


Hem & skola

■■intervju

Barnledarlinjen

Mycket vi inte vet om de unga – I de ungas liv finns områden som samhället och föräldrarna inte vet särskilt mycket om, men som är vardag för de unga. Vi behöver mer information om dessa områden. Det säger Per Nilsson, generaldi­ rektör för svenska Ungdomssty­ relsen, en statlig myndighet som arbetar för ungas tillgång till in­ flytande och välfärd i Sverige. I Sverige finns cirka 1,5 miljo­ ner unga i åldern 13–25 år, och de flesta av dem har det bra. Men det finns också stora skillnader i den­ na grupp. – Skillnaderna ligger i till exem­ pel kön, ålder, var man är uppvux­ en och om man har närhet till en kultur som är annan än den svens­ ka, säger Per Nilsson. – De grupper för vilka livet ser annorlunda ut har blivit så stora att de faktiskt har betydelse – in­ te bara för dem själva utan också för samhället som helhet. Därför måste vi titta särskilt noga på de stora minoriteter som lever i sam­ hället, säger Nilsson. Svenska Ungdomsstyrelsen har till uppdrag att skapa en samlad bild över de ungas livsvillkor. Sty­ relsens undersökningar har avslö­ jat att det finns dolda områden i de ungas liv som de vuxna har väl­ digt dåliga kunskaper om.

Stort isberg – Vi har en del siffror på olika fe­ nomen som ger oss en bild om att isberget är väsentligt större än vad många tror. Det är ganska stora grupper som det handlar om, be­ tonar Nilsson. Enligt en undersökning som Ungdomsstyrelsen gjorde 2009 var 70 000 unga flickor och poj­ kar i Sverige begränsade i sitt val av partner, det vill säga sju pro­ cent av alla flickor och fyra pro­

11

- 3 år eller 120 sv varav minst 20 sv inlärning i arbete. - Du blir behörig för arbete i kyrkans barn- och familjearbete samt inom kommunens barndagvård och morgon- och eftermiddagsvård. Examen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola eller universitet inom det humanistiska området.

Musiktian

(Tionde skolåret)

■■– Villkoren för identitetsbildningen och vuxenblivandet har förändrats de senaste åren, säger Per Nilsson. Leif Pietilä cent av alla pojkar i landet. Andra undersökningar som styrelsen gjort visar att sammanlagt 8 500 svenska unga mellan 16 och 25 år är oroade för att de inte ska få gif­ ta sig med vem de vill. En tredje­ del av de unga med begränsat val skulle bli hårt bestraffade om för­ äldrarna fick reda på att de var ho­ mosexuella eller bisexuella.

- Ett gratis alternativ med konst, media, musik och drama. - Ett spännande år i mångkulturell miljö. - Möjlighet att höja vitsord i enskilda ämnen på grundskolbetyget. - Möjlighet att läsa vårdämnen

Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby

Seminariegatan 19 66900 Nykarleby www.krfolk.nu 06-7889400

Mycket att undersöka Cirka 10 procent av svenska unga mellan 16–25 år uppger att de bli­ vit utsatta för fysiskt våld inom fa­ miljen. Bland unga homosexuel­ la, bisexuella och transpersoner är andelen som utsatts för våld inom familjen betydligt högre, 19 procent. – Men när det gäller till exem­ pel sex och unga på nätet, det som finns på de ungas mobiltelefoner och datorskärmar, kan vi fråga oss själva – hur mycket vet vi om vad som faktiskt försiggår där? – Just nu ser vi bara toppen av ett isberg. Här finns väldigt myck­ et mer att undersöka och få kun­ skap om. Leif Pietilä

Nykter - Solklart! A-Kiltojen Liitto • Aseman Lapset • Centralförbundet för Mental Hälsa • De Ungas Vänner • Elämäni Sankari • Finlands Föräldraförbund • Finlands Hälsovårdarförbund • Fri från Narkotika • Förbundet för Lärare i Idrott och Hälsokunskap i Finland • Förbundet för Pojkar och Flickor i Finland – PTK • Förbundet för Uppfostring och familjerådgivning i Finland • Förbundet Hem och Skola • Förbundet Vita Bandet i Finland • Helsingin NMKY • Lappeenrannan raittiustoimisto • Livet Är Det Bästa Ruset • Lära för Livet Stiftelsen • Mannerheims Barnskyddsförbund • Myllyhoitoyhdistys/Selväpää-ohjelma • Nuorisokasvatussäätiö • Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik • Raittiuden Ystävät • Sininauhaliitto • Sininuorisoliitto • Terveys-Hälsan rf • Vesaiset


12 Hem & skola ■■reportage

Vanliga barn som inte hör Tilde Niemelä går på andra klass i Övermalax skola. Hon och klasskompisen Jonathan Lund är hörselskadade och använder hörapparater i båda öronen. I år har kommunen lånat in det nya kommunikationssystemet modeX som gör att Tilde Niemelä och Jonathan Lund, men också alla de andra eleverna, har lättare att följa med på lektioner­ na. Det FM-system som användes under Tildes och Jonathans för­ sta skolår innebar att de nog hör­ de sin klasslärare Kerstin Lång väldigt bra, då hennes sändare gick direkt till barnens hörappa­ rater, men de kunde inte höra vad klasskamraterna sa. ModeX bygger på individuel­ la trådlösa mikrofoner, och ock­ så eleverna har sändare. Förut­ om att ljudet kommer till de hör­ selskadade barnens mottagare, kommer det också ut i högtala­ re vilket gör att alla har lättare att uppfatta varandra. – Det är ett mycket bättre sys­ tem. Hoppas kommunen köper det, säger både Kerstin och Tilde.

Systemet betyder bland annat att Tilde och Jonathan kan sit­ ta var som helst i klassrummet och ändå höra. Ifjol satt klassen i en hästskoform hela året för att de två skulle se munnen på alla andra. Hörselskadade använder sig oftast av läppavläsning för att kunna uppfatta tal. Systemet är fast i klassrummet och under lektioner som försiggår annanstans – till exempel gym­ nastik och textilslöjd – används ännu FM-systemet. Enda stället där det är lite besvärligt är utom­ hus, men Tilde idrottar på fritiden också och är van vid att inte höra allt i de sammanhangen.

■■Fyrtio i Finland

■■Tildes klasslärare Kerstin Lång får tänka på att ha kläder som sändaren kan fästas på.  Anne Sjökvist

I de finlandssvenska allmänna grundskolorna går cirka 40 döva eller hörselskadade barn. De flesta har så kallade cochleaimplantat, ett hörhjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven ger gravt hörselskadade och döva möjligheter att uppfatta ljud. Sedan Svenska dövskolan i Borgå lades ner 1993 är föräldrar till finlandssvenska döva och hörselskadade barn tvungna att välja mellan finsk dövskola, dövskola i Sverige eller integrering i den allmänna skolan. En del har flyttat till Sverige för att få högklassig undervisning på teckenspråk samtidigt som barnen lär sig läsa och skriva på svenska. Eivor Larpes och Lena Nyström är handledande speciallärare inom hörselpedagogik i Svenskfinland.

Tildes pappa Jari Niemelä och bror Robin är också hörselska­ dade. Troligen är det en genetisk

skada som gått i arv från pappan till barnen. Jaris Niemeläs hörsel­ skada upptäcktes i dagvården när han var i femårsåldern i mitten av 1970-talet och han fick hörappa­ rater strax före han började sko­ lan. – Apparaterna var av helt an­ nan klass än i dag. Jag tyckte det var väldigt obehagligt att använda hörapparat i båda öronen, så hela grundskolan igenom hade jag ap­ parat bara i ena örat. Hörapparaterna var allt han fick i hjälpmedelsväg.

Hantverksmuseet på Klosterbacken

Kurala Bybacke – här får du röra och prova

Åbo slott – hovliv och fängelsehålor

Biologiska museet – djur och natur på nära håll

Gården Qwensel är ett borgarhus från 1700-talet. Den senare tillbyggda handelsflygeln har inretts till ett apotek från 1800-talet. Här får du veta hur man gjorde mediciner förr i världen.

På Klosterbacken ser du hur vanligt folk bodde i staden för ungefär 200 år sedan. Nu finns här ett hantverksmuseum, och här träffar du hantverkare som jobbar som man gjorde förr. Ingen elektricitet, inga maskiner!

Kurala Bybacke, byn för levande historia, är en fungerande bondgård från 1950-talet med kor, får och höns. I stugan i huset Iso-Kohmo står husmor och stökar. Här får du leka hem eller butik. Alla grejer finns till för att användas!

I det här lagom stora museet kan du i lugn och ro kolla in djur och växter som hör till Finlands natur. Här hittar du allt från de största rovdjuren till minsta lilla kryp. Och alla låter de sig beundras utan att springa bort!

APOTEKSMUSEET OCH GÅRDEN QWENSEL Västra Strandgatan 13, Åbo (02) 262 0280

HANTVERKSMUSEET PÅ KLOSTERBACKEN Vårdbergsgatan 2, Åbo (02) 2620 350

KURALAN BYBACKE Jahnvägen 45, Åbo (02) 2620 420

I Åbo slott stiger du in i historiska händelser centrum! Här bodde Gustav Vasa när han besökte Finland och här levde hertig Johan pampigt palatsliv. Men här finns också ruskiga fängelsehålor och mörka, krokiga medeltida gångar. Följ med på en riddarvandring så får du veta mera.

Apoteksmuseet och gården Qwensel – välstånd och mystik

Praktisk hjälp För Kerstin var det en ny erfaren­ het att ha hörselskadade elever i klassen när Tilde och Jonathan började i fjol. Hon är väldigt nöjd med den hjälp hon och de andra lärarna i skolan fick av både hem­ vägledare Benita Hägglund från sjukvårdsdistriktet och av hörsel­ pedagog Eivor Larpes från Spe­ res (Finlandssvenskt specialpeda­ gogiskt resurscentrum). – Det var praktiska saker som

Åbo museicentral – upplevelser året om! Läs mera om program och öppettider: www.abomuseicentral.fi

akustikplattor i taket och instal­ lering av kommunikationssyste­ met, men också en förberedande kurs för oss lärare. – Lite långsammare tempo blir det förstås eftersom både frågor och svar ska gå via sändarna, och flera barn delar på varje sändare, men det är inget större problem. Också det är en vanesak.

Allt bättre hjälpmedel

ÅBO SLOTT Slottsgatan 80, Åbo (02) 2620 300

Niemelä är förstås glad över att utvecklingen gått framåt och att hans barn får all den hjälp de be­ höver. – Vi är supernöjda med den ser­ vice vi fått, och med lärarnas en­ gagemang. I dag finns all teknik som behövs för att hörselskadade barn ska ha samma möjligheter i skolan som andra barn. Men även om ett hörselskadat barn har hör­ apparat och andra hjälpmedel hör det ändå aldrig som ett normalhö­ rande barn. Anne Sjökvist

BIOLOGISKA MUSEET I ÅBO Jungfrustigen 1,Åbo (02) 2620 340


Hem & skola

13

â– â– recension

Purim och pepparkakor Det är klart att man skall fira jul- och vürfest i vüra skolor. Men man kan ocksü fira andra religioners hÜgtider. FÜräldrarna kan ha en aktiv roll i festerna. Blomängens lügstadieskola i Hel­ singfors firade ett helt festür, som blev en stor succÊ, fÜr nügra ür se­ dan . Eleverna fÜrberedde och fira­ de den islamska id-al-fitr-festen, luthersk jul, judisk Purim, ka­ tolsk Marie Bebüdelse och orto­ dox püsk. Lärarna i de olika reli­ gionsämnena delade ocksü med sig av sin kunskap. Som inledning pü festüret pre­ senterade man olika livsüsküd­ ningar och eleverna i varje klass gjorde ett eget släktträd fÜr att konkretisera müngfalden i sko­ lan. Elevernas ursprung tvü gene­ rationer baküt nülades upp pü en stor världskarta. Det visade sig att eleverna härstammade frün hela världen och representerade üt­ minstone femton olika sprük. Milena Parland var tillsam­ mans med Mikaela Hasån och Heidi Johansson initiativtagare till pilotprojektet. Nu har Milena Parland skrivit boken Fira tillsammans! om erfa­ renheterna frün festüret. Den är egentligen en lärarhandledning, men kan likaväl läsas av intresse­ rade fÜräldrar som vill veta mera om andra religioners traditioner. Ett festür i skolan kan myck­ et väl genomfÜras genom att en­ gagera skolans fÜräldrafÜrening. Dü kan lärarna och fÜräldrarna tillsammans planera üret och det blir inte alltfÜr betungande fÜr nü­ gondera parten. Det är i alla fall viktigt att pü fÜr­ hand lägga ner tid pü diskussio­ ner och tankearbete fÜr att fester­ na skall bli lyckade, anser Milena Parland. Hon säger att det viktiga är att allra fÜrst gÜra en kartläggning Üver vilka resurser man har att tillgü. Vem känner vem som kan gÜra vad? Det behÜvs en festko­ ordinator, arbetsgrupper fÜr alla fester, som skall vara roliga, gla­ da tillställningar som alla skall fü känna sig delaktiga i. Pü fester­

Bli vän med vännerna!

na utÜvar man inte religion, man presenterar sin egen kultur och tradition och lär sig ocksü mera om sin egen. Tua Ranninen

■■Festen firas fÜr att hedra drottning Ester som rädda det judiska folket frün dÜden. Pü maskeraden für man klä ut sig till vad man vill.  Andrej Scherbakov-Parland

ď ’ď ď “ď …ď ‚ď ?ď ’ ď ‡ď “ď€ ď “ď ?ď ?ď ?ď ď ’ ď ”ď …ď ď ”ď …ď ’ ď ď “ď …ď ‚ď ?ď ’ď ‡ď “ď€ ď “ď ?ď ?ď ?ď ď ’ ď ‡ď “ď€ ď “ď ?ď ?ď ?ď ď ’ď ”ď …ď ď ”ď …ď ď ”ď …ď ’

• Manus & regi: Bobo LundÊn • Musik: Teddy Granroth • Scenografi: Petri

ď ´ď Ż ď ´ď Ż ď Źďƒś ď Źďƒś ď łďƒś ď łďƒś ď Żď Żď Žď Ž ď ´ď Ż ď ´ď Ż

         

         

ď Źďƒś ď Źďƒś ď łďƒś ď łďƒś ď ´ď Šď ł ď ´ď Šď ł ď Żď Żď Žď Ž ď ´ď Ż ď ´ď Ż

             

         

ď Żď Żď Žď Ž ď ´ď Ż ď ´ď Ż ď Źďƒś ď Źďƒś ď łďƒś ď łďƒś ď ´ď Šď ł ď ´ď Šď ł

��                 

         

   ď Żď Żď Žď Ž ��    ď ´ď Ż  ď ´ď Ż     ď łďƒś  ď łďƒś     ď ´ď Šď ł   ď ´ď Šď ł    ď Żď Żď Žď Ž 

ď ‚ď ‰ď Œď Šď …ď ”ď ”ď …ď ’ď€ ď€ ďƒĄď€ ď€˛ď€˛ď€Żď€ąď€˛ď€ ď Ľď ľď ˛ď Żď€Źď€ ď §ď ˛ď ľď °ď °ď ˛ď Ąď ˘ď Ąď ´ď ´ď€ ď ­ď Šď Žď€Žď€ ď€˛ď€°ď€ ď °ď Ľď ˛ď łď€Ž ď ‚ď ‰ď Œď Šď …ď ”ď ”ď …ď ’ď€ ď€  ď ‚ď ‰ď Œď Šď …ď ”ď ”ď …ď ’ď€  ď †ďƒ–ď ’ď ‹ďƒ–ď ? ď Šď Łď Ť ď Ľď ´ ď€Žď Śď Šď€ ď€ ď Śď ˛ ď€ ď Œ ď ľď Łď Ťď Ąď Žď€ ď€¨ď€Ťď Ľ ď ¸ď ° ď€Žď Ą ď śď §  ď †ďƒ–ď ’ď ‹ďƒ–ď ?ď€ ď€ ď Žď Ľď ´ď ” ď Žď Ľď ´ď ”ď Šď Łď Ť ď Šď Łď Ťď Ľď ´ ď Ľď ´ď€Žď Śď Šď€ ď€ ď Śď ˛ ď€Žď Śď Šď€ ď€ ď Śď ˛ď€Žď€Žď€ ď€˛ď€Žď€ľď€Ź ď€ ď€˛ď€Žď€ľď€Źď€ ď Œ ď€ ď Œď ľď Łď Ťď Ąď Žď€  ď€¨ď€Ťď Ľď ¸ď ° ď ¸ď °ď€Žď Ą ď€Žď Ąď śď § ď śď §ď€Žď€Š ď ‚ď ?ď ‹ď Žď ‰ď Žď ‡ď€ ď€  ď ‚ď ?ď ‹ď Žď ‰ď Žď ‡ď€ ď€ ď ´ď ´ď Ľď Źď€Ž ď Ľď Źď€Žď€ ď€ ď€°ď€śď€°ď€°ď€­ď€ąď€˛ď€ľď€ľď€°ď€ ď Śď ˛ ď€°ď€śď€°ď€°ď€­ď€ąď€˛ď€ľď€ľď€°ď€ ď Śď ˛ď€Žď€Žď€ ď€˛ď€Žď€ľď€ ď€ ď€¨ď€°ď€Źď€śď€śď€ ď Ľď€Żď ­ď Šď Žď€Š ď ‡ď ’ď •ď ?ď ?ď …ď ’ ď€ ď€Śď€ ď ‰ď Žď †ď ? ď€°ď€ąď€šď€­ď€˛ď€´ď€ąď€ľď€°ď€łď€ľď€ ď śď Ąď ˛ď ¤ď€Žď€ ď€šď€­ď€ąď€ś ď ‡ď ’ď •ď ?ď ?ď …ď ’ď€  ď€Śď€ ď ‰ď Žď †ď ?ď€ ď€°ď€ąď€šď€­ď€˛ď€´ď€ąď€ľď€°ď€łď€ľď€ ď śď Ąď ˛ď ¤ď€Žď€ ď€šď€­ď€ąď€ś ď ‡ď ’ď •ď ?ď ?ď …ď ’ď€ ď€Śď€ ď ‰ď Žď †ď ?ď€ ď€°ď€ąď€šď€­ď€˛ď€´ď€ąď€ľď€°ď€łď€ľď€ ď śď Ąď ˛ď ¤ď€Žď€ ď€šď€­ď€ąď€ś ď ď ’ď ’ď€Žď€  ď –ďƒ¤ď łď ´ď Žď šď Źďƒ¤ď Žď ¤ď łď Ťď Ąď€ ď •ď Žď §ď ¤ď Żď ­ď łď ˛ď Šď Žď §ď Ľď Žď€  ď –ď Žď •ď ’ ď –ďƒ¤ď łď ´ď Žď šď Źďƒ¤ď Žď ¤ď łď Ťď Ąď€ ď •ď Žď §ď ¤ď Żď ­ď łď ˛ď Šď Žď §ď Ľď Žď€ ď –ď Žď •ď ’ ď ď ’ď ’ď€Žď€ ď –ďƒ¤ď łď ´ď Žď šď Źďƒ¤ď Žď ¤ď łď Ťď Ąď€ ď •ď Žď §ď ¤ď Żď ­ď łď ˛ď Šď Žď §ď Ľď Žď€  ď ď ’ď ’ď€Žď€ ď –ďƒ¤ď łď ´ď Žď šď Źďƒ¤ď Žď ¤ď łď Ťď Ąď€ ď •ď Žď §ď ¤ď Żď ­ď łď ˛ď Šď Žď §ď Ľď Žď€ ď –ď Žď •ď ’

ď€Žď ’ ď ď “ď …ď ‚ď ?ď ’ ď ‡ď€Žď ?ď ’ ď ‡ď€Żď ?ď š ď —ď —ď —ď€Žď ’ ď€Žď ’ď ď “ď …ď ‚ď ?ď ’ ď ď “ď …ď ‚ď ?ď ’ď ‡ď€Žď ?ď ’ ď ‡ď€Žď ?ď ’ď ‡ď€Żď ?ď š ď —ď —ď —

„ODQG .ODVVUHVDJUXQGSDNHWEQ MĹ´ODQRNM .ODVVUHVDVNÂŁUJ¤UGRFKEDGEQ MĹ´ODQRNM 7UÂŁQLQJVOÂŁJHUIRWEROOEQ MĹ´ODQRNM

3DK   VVV @K@MCRQDRNQ EH

Svenska folkskolans vänner är en müngsidig och livskraftig fÜrening med cirka 10 000 medlemmar. Vür uppgift är att stimulera det finlandssvenska bildningsBli medlem! arbetet, ge mÜjlighet till Enklast pü utbildning och kompetens www.sfv.fi eller fÜr finlandssvenskarna, ring 09-6844 570. och att arbeta fÜr det FÜr medlemsavgiften 10 e svenska sprüket für du medlemstidningen i Finland. Svenskbygden (5 nr/ür) och fÜreningens uppskattade ürsbok SFV-kalendern.

www.sfv.fi

Kansliet har Üppet 9–16 Annegatan 12, Helsingfors

Vi finns pĂĽ Facebook


14 Hem & skola ■■intervju

Unga fastnar lätt i negativa tankar Det är lätt att fastna i negativa tankemönster och känna sig nedstämd. Speciellt känslig är man i tonåren. Då tror man dessutom att alla andra är positiva och lyckade – i motsats till en själv. Det går att bryta mönstret med negativa tankar. Här kommer Di­ sa in i bilden. Barnavårdsfören­ ingen i Finland har tagit med den kognitiva metod, som tagits fram i USA, i sin verksamhet. Med hjälp av den kan man lära sig att vän­ da negativa tankemönster till po­ sitiva. Raseborg och Hangö är fö­ regångskommuner. Barnavårds­ föreningen har fått medel från Penningautomatföreningen för att implementera Disa i skolor­ na bland alla flickor i årskurs åt­

■■Disa • En gruppsamtalsmetod att förebygga stress och depressiva symptom bland tonårsflickor. Samtalen bygger på: • kognitiva beteendetekniker för att förändra negativa tankemönster. • kommunikationsträning och träning av olika problemlösningsstrategier. • övningar för att stärka den sociala förmågan och det sociala nätverket. • övningar för att öka antalet hälsofrämjande aktiviteter.

ta. Skolorna har förhållit sig po­ sitiva till kursen som pågår i tio, tolv veckor och tar en och en halv veckotimme i anspråk. – Ofta är man inte medveten om var ens tankar kommer ifrån. Man märker bara att man plötsligt är nedstämd. Med hjälp av Disa kan man följa sitt tankemönster bak­ åt och ser vad som utlöste den ne­ gativa känslan. Därefter kan man fråga sig om den är rimlig eller in­ te. Om den inte är rimlig kan man försöka sig på en positiv mottan­ ke. Om den däremot är rimlig måste man fråga sig vad man kan göra åt saken, säger familjetera­ peuten Kristina Gröning-Johansson, som tillsammans med ungdomsarbetaren Åsa Olin lett kurserna. Nu startar en ny utbild­ ning som gör att också skolsköta­

re och kuratorer blir kompetenta att leda dem. – Det är bra att de som jobbar på skolan kan börja leda dem, för då ser de vilka flickor som kan behö­ va extra hjälp.

Stor press på flickor Att kursen riktar sig till flickor be­ ror på att de oftare än pojkar blir deprimerade. – Fast jag tror att också pojkar skulle må bra av den, säger Kristi­ na Gröning-Johansson. Hon tycker att det är bra att al­ la flickor i en klass deltar i kursen och blir medvetna om hur de mår och vad de själva kan göra för sitt mående. Det är också en lättnad för flick­ orna att få veta att nästan alla andra känner och tänker på sam­ ma saker och på samma sätt. – Pressen på flickor är oerhört stor i dag. Förutom att de tycker att de borde se bra ut skall de ock­ så göra karriär, skaffa en familj tidigt och det nya är att de också skall vara duktiga hemmafruar. Både när kursen startar och när den tar slut får eleverna fylla i for­ mulär om hur de känner sig. – Vi ser att den ofta har haft en

■■De unga upplever ofta att deras föräldrar inte lyssnar på dem, säger familjeterapeuten Kristina Gröning-Johansson. tua Ranninen positiv inverkan på deras sinnes­ stämning. Också De Ungas Akademi, som är en del av Svenska studiecentra­ len, erbjuder metoden till skolor i Nyland och har också ordnat kur­ ser utanför skoltid. Tua Ranninen

MANNERHEIM-MUSEUM Öppeth.tider: fre, lö, sö kl.11-16.00 Inträdesavgifter för skolgrupper: Under öppethållningstider: gratis Utanför öppethållningstider: 1-20 personer 60 euro totalt 21-40 personer 120 euro totalt 41-60 personer 180 euro totalt Kalliolinnav.14, 00140 Helsingfors Tel (09) 635 443 fax: (09) 636 736 www.mannerheim-museo.fi

Marsalken av Finland, friherre G.Mannerheims hem under åren 1924-51. Föremål som har anknytning till hans händelserika liv och till Finlands historia. Guidad rundtur (tar ca 1 h) ingår i museumsbesöket. Alla i skolgruppen får en gratis CD-ROM-skiva som handlar om Mannerheim.

3


Hem & skola

15

■■intervju

”Föräldrarna måste hänga med i utvecklingen” Det är farofyllt för föräldrar att resonera att de unga lever i en annan värld. Föräldrarna måste ha kunskap och beredskap att använda internet för att förstå barnens värld och för att kunna ge dem den kompetens de behöver i livet. Vi genomgår en snabb samhälls­ förändring när det gäller de digi­ tala medierna och mitt i den finns barnen. Det här ställer stora krav på föräldrarna. – Investera i dig själv som för­ älder. Ju mer du vet, desto kloka­ re beslut kan du göra, uppmanar Micke Gunnarsson. Gunnarsson är en känd svensk samhällsentreprenör, bloggare och föreläsare om digitala me­ dier. Han höll nyligen en inspi­ rationsföreläsning vid De ungas akademi i Helsingfors. – Det är nya värderingar ute i

samhället. I många sammanhang används internet som en svarsö­ kare. Det leder till frågan om det i framtiden är viktigt om man kan eller inte kan en sak. Kanske det är viktigare att klara av att snabbt sö­ ka fram rätt svar när allt finns till­ gängligt via internet. Det här är en självklarhet för barnen, men när jag själv gick i skolan kallades det för fusk. Micke Gunnarsson oroar sig över de allt större generations­ klyftorna i användningen av de di­ gitala medierna. För många i da­ gens föräldrageneration är dato­ rerna bara ett arbetsredskap som kan vara bra att ha till exempel för att kolla e-posten.

teknik som man kan hantera. Vi föräldrar måste helt enkelt gilla läget! Vi bör öka vår kompetens och samtidigt förstå funktionen ef­ tersom samhällsutvecklingen in­ te kommer att ta ett steg tillbaka utan tvärtom snabbt kommer att fortsätta framåt. – Vi skall föra in våra barn i mor­ gondagens samhälle. Själv tänker jag på mina barn som små frön. Jag ger dem kärlek, men bestäm­ mer inte vad de skall bli, säger Gunnarsson och tillägger att vi kan skapa förutsättningar för vå­ ra barn att klara sig men får inte bestämma utan måste våga släp­ pa taget!

”Det var bättre förr”

E-post för medelålders

– Många tycker kanske att det var bättre förr och vägrar lära sig an­ vända de digitala medierna, men jag säger att det är bättre att ha en

Enligt undersökningen Unga svenskar på nätet har hälften av barnen i fyraårsåldern redan va­ rit ute på internet. Användningen

■■Micke Gunnarsson säger att vi genomgår en snabbsamhällsförändring. I mitten av den finns våra barn.  Marit Björkbacka av internet ökar med åldern och bland ungdomar i åldern 12–16 är 95 procent där varje dag. – Barn mejlar inte varandra ut­ an umgås direkt via sociala medi­ er. För tillfället används e-posten mest bland människor i åldern 45–64 år. Dagens unga måste kunna sa­ ker som kommunikation, nät­ verk och koncept för att hänga med den snabba utvecklingen. – Föräldrarna har mycket lättare att engagera sig för saker som fot­

boll, medan de anser att datoran­ vändningen är negativ. Barnen ser det på ett annat sätt. De kommuni­ cerar med andra, spelar spel och är interaktiva på många olika sätt. Att hota med att ta bort tekni­ ken eller med en ständig övervak­ ning för att minska datoranvänd­ ningen hjälper inte. – Det fiffigaste är att fixa förtro­ endet mellan barnet och föräld­ ern innan barnet beger sig ut på nätet. Marit Björkbacka

Info-tel. 0600 30006 (1,75/min + lna)

Världens Största Finländska Cirkus

Biljetter 15–30,Biljettluckan är öppen kl 12–13 och 2 timmar före föreställningen. Förköp:

expeditionsavgift från 2,50

Med S-Förmånskortet -3,50 förmån från biljettpriset – även familjemedlemmar.

6.5. 7.5. 9.5. 10.5. 11.5. 12.5. 13.5. 14.5. 15.5. 16.5. 17.5. 18.5. 19.5. 20.-22.5.

MÄNTTÄ KEURUU ALAJÄRVI LAPPO JALASJÄRVI ALAVUS VIRDOIS ETSERI SAARIJÄRVI ÄÄNEKOSKI PIEKSAMÄKI VARKAUS LEPPÄVIRTA KUOPIO

23.5. 24.5. 25.5. 26.5. 27.5. 29.5. 30.5. 31.5. 1.6. 3.-7.6. 8.6. 9.6. 10.6.

SIILINJÄRVI LAPINLAHTI KIURUVESI IDENSALMI KAJANA PUDASJÄRVI JÄÄLI KEMI TORNEÅ ROVANIEMI PELLO KOLARI KITTILÄ

18.30 17 18.30 18.30 18.30 18.30 18.30 17 17 18.30 18.30 18.30 18.30 Fr 18.30 Lö-Sö 13 och 17 18.30 18.30 18.30 18.30 18.30 17 18.30 18.30 15.30 och 18.30 Fr-Sö 17, Må-Ti 19 19 19 19

12.6. 13.6. 15.6. 16.6. 17.6. 18.6. 19.6. 20.6. 21.6. 22.6. 23.6. 25.6. 26.6. 27.-30.6.

SODANKYLÄ IVALO KEMIJÄRVI POSIO KUUSAMO ÄMMÄNSAARI SOTKAMO KUHMO NURMES LIEKSA ILOMANTS TOHMAJÄRVI OUTOKUMPU JOENSUU

17 19 19 19 19 17 17 19 19 19 19 17 17 Må-Ti 19 On-To16 och 19 1.7. KITEE 19 2.7. KERIMÄKI 18 3.7. NYSLOTT 14 och 18 4.7. PARIKKALA 19 5.7. IMATRA 16 och 19 6.-7.7. VILLMANSTRAND On 19, To 16 och 19 8.7. SAVITAIPALE 19 9.-10.7. S:T MICHEL Lö 18, Sö 14 och 18 11.-13.7. JYVÄSKYLÄ Må 19 Ti-On 16 och 19 14.7. PIHTIPUDAS 19 15.7. HAAPAJÄRVI 19 16.7. NIVALA 18

17.7. 18.7. 19.7. 21.7. 22.7. 23.7. 24.-31.7.

YLIVIESKA KALAJOKI OULAINEN MUHOS II HAUKIPUDAS ULEÅBORG

1.8. 2.8 3.8. 4.8. 5.-6.8. 7.8. 8.-11.8.

BRAHESTAD KARLEBY JAKOBSTAD KAUHAVA SEINÄJOKI KURIKKA VASA

12.8. 14.-15.8. 16.8. 17.8. 18.-21.8.

KRISTINESTAD RAUMO EURA HARJAVALTA BJÖRNEBORG

22.8. NYSTAD 23.8. LUNDO 24.-28.8. ÅBO

18 19 19 19 19 17 24.7. 18.30 Må-Fr 18.30 Lö-Sö 14 och 18 15.30 och 18.30 18.30 18.30 18.30 Fr 18, Lö 14 och 18 18 Må-Ti 18.30 On-To 15.30 och 18.30 18.30 Sö 17, Må 18.30 18.30 18.30 To-Fr 18.30 Lö-Sö 13 och 17 18.30 18.30 On-To 18.30 Fr 15 och 18.30 Lö-Sö 13 och 17

29.-30.8. SALO 31.8. 1.9. 2.9. 3.9. 4.9. 5.9. 6.9. 7.-11.9.

LOIMAA HUITTINEN VAMMALA HÄMEENKYRÖ YLÖJÄRVI NOKIA PIRKKALA TAMMERFORS

12.9. 13.9. 14.9. 15.9. 16.9. 17.-18.9. 19.9. 20.9. 21.9. 22.9. 23.9. 25.9. 26.9. 28.9.-30.10

KANGASALA VALKEAKOSKI HYVINGE TRÄSKÄNDA MÄNTSÄLÄ BORGÅ SIBBO KERVO KLAUKKALA GRANKULLA KYRKSLÄTT LOJO TUSBY HELSINGFORS

Må 18.30 Ti 15.30 och 18.30 18.30 18.30 15.30 och 18.30 17 17 15.30 och 18.30 18.30 On-To 18.30 Fr 15.30 och 18.30 Lö-Sö 13 och 17 15.30 och 18.30 15.30 och 18.30 18.30 18.30 15.30 och 18.30 Lö 17, Sö 13 och 17 18.30 18.30 15.30 och 18.30 15.30 och 18.30 15.30 och 18.30 13 och 17 18.30 Ti-Fr 18.30 Lö-Sö 13 och 17


16 Hem & skola â– â– seminarium

Vad für kosta pü nätet? Upphovsrätten ställer ofta till med problem, büde i skolvärlden och i det privata bruket av datorn. Filmer laddas ner och bilder kopieras. Det finns fritt gratismaterial, men en stor früga kvarstür trots det: ska allt pü nätet vara gratis? Under lärarseminariet Medietanken lades i ür fokus pü upphovs­ rätt bland annat under en panel­ debatt, ledd av Mürten SvartstrÜm frün Radio Vega. Åsikter­ na gick isär och känslor skymtade under ytan. Nerladdningar och fildelning hÜr till vardagen i dag. I synner­ het unga är vana att använda bü­ de programvaror och konstnärligt material utan att betala. – Münga skivbutiker har ing­ et utbud pü okända band, och dü gür människor online, trycker pü knappen och har det sen pü sin da­ tor. Det är sü enkelt, säger Dylan Pashley, elev i TÜlÜ gymnasium. – Men bara fÜr att alla gÜr det är det inte moraliskt rätt.

Kan Üka konsumtionen Oskar Elmgren frün Piratpartiet har inget emot upphovsrätterna, men ser heller inget ont i kopie­ rande och fildelning. – Statistiken visar att de män­ niskor som laddar ner mest ocksü spenderar sex günger mer pengar pü musik. Det material som kopie­ ras finns ju ocksü kvar i original, innehüllet slits inte av att det ko­ pieras och värdet sjunker inte, sä­ ger Elmgren. Mikaela StrÜmberg, ordfÜran­ de fÜr Finlands svenska fÜrfattar­ fÜrening, gav direkt svar pü tal: – Sü om jag stjäl en güng i mat­ butiken sü är det okej fÜr jag be­ talar fem günger i veckan? undra­ de hon. StrÜmberg tycker inte alls om tanken att man inte ska betala fÜr konstnärliga verk. – Jag fÜrstür inte logiken bak­ om olagliga nerladdningar. Det är som att gü pü bio utan att be­ tala biljett. Om det är substansin­ nehüll är det nün människa som skapar och jobbar. Det är en fräck tanke.

â– â– VAD Ă„R TILLĂ…TET? Upphovsmannen bestämmer var och när ett verk offentliggĂśrs. Upphovsmannen har moraliska och ekonomiska rättigheter till verket. Ett verk skyddas av upphovsrätten 50 ĂĽr efter upphovsmannens dĂśd. (Ett aktuellt EU-direktiv kan komma att fĂśrlänga tiden till 70 ĂĽr.) Navelsträngsdoktrinen säger att man fĂĽr utgĂĽ frĂĽn ett verk fĂśr att skapa ett nytt, men ändringarna mĂĽste vara tillräckligt stora. Man fĂĽr inte använda eller ändra materialet pĂĽ ett sätt som kränker upphovsmannen. Till god sed hĂśr ocksĂĽ att upphovsmannen nämns pĂĽ ett lämpligt sätt i samband med verket. Citaträtten medger att man fĂĽr lĂĽna bitar ur ett verk. Det här gäller alla sorters verk. En privatperson fĂĽr fĂśr eget bruk gĂśra kopior av material han kĂśpt. Vill du vara säker, använd material som gĂĽr under Creative Commonslicensen (creativecommons.fi) Läs mera om upphovsrätter pĂĽ tekijanoikeus.fi/se, kopiraitti.fi/sv_SE/ eller pĂĽ minedu.fi ďƒ  Upphovsrätt. – FĂśr professionella konstnärer är dagens läge väldigt utmanan­ de. De är tvungna att tävla med det olagliga utbudet, och med amatĂśrer som kan vara väldigt skickliga. Det är inte alltid enkelt att se skillnaden mellan en proffsoch en amatĂśrfotograf. AmatĂśrer drivs ofta av andra motiv än yrkes­ konstnärer, som behĂśver fĂśrsĂśrja sig med sina verk. Nya användarmĂśnster och nya medier utmanar lagstiftaren och mĂĽnga upphovsrättsfall mĂĽste av­ gĂśras frĂĽn fall till fall.

– Tiden har gütt fÜrbi upphovs­ rättslagen, sammanfattar Vive­ ca Still. Ingela West, text Sebastian DahlstrÜm, Illustration

Trenden ändrar riktning Martin Appel, svensk it-journa­ list, tror att vi smüningom allt mer kommer att büde kunna ta betalt och vilja betala fÜr produkter vi laddar ner. – Vi har sett münga ür av total oordning pü internet. Men tänk till exempel pü appar i surfplattor eller pü tjänster som Spotify och Voddler, man bÜrjar vara beredd att betala fÜr information. Viveca Still, upphovsrättsrüd pü undervisningsministeriet, pü­ minner om att upphovsrätten finns till fÜr att uppmuntra till konstnärlig verksamhet.

Lägerskola i unik miljÜ 8SSOHYHQXQLNOlJHUVNRODYLGKDYHW9LKDUSURJUDPRFK DNWLYLWHWHUI|UDOOD

7LOOOlUDUHNDQYLHUEMXGDPnQJVLGLJDUHNUHDWLRQVSURJUDP RFK0n%UDGDJDU Kolla vĂĽra webbsidor, www.kvarnudden.fi, och ta kontakt.

.YDUQXGGHQ3(51c ‡ZZZNYDUQXGGHQIL

�FÜr professionella konstnärer är dagens läge väldigt utmanande. De är tvungna att tävla med det olagliga utbudet.�


Hem & skola