Hem och Skola 1 2018

Tidningen för föräldrar / 1 2018

hem och skola “Tid går före pengar”

Johanna Holmström om att vara författare och förälder Sidan 14

Hur gå vidare?

Experter, lärare och elever om #metoo och #dammenbrister Sidan 6

Föräldrar behöver varandra

på kimitoön tog man tag i ungas alkoholbruk Sidan 18

Ledare

”

Eller varför inte ta modell av Danmark, där man i skolan aktivt tar upp frågor om hur en sund parrelation ser ut?

Lång väg att gå efter #metoo ■■Många människor har gått omkring och burit på en hem­ lighet. En gammal oförrätt som legat i minnets dunkla vrå och gnagt på självkänslan, på självbilden. Var det mitt fel?

Kunde jag ha undvikit det? Varför jag?

Minnet finns fortfarande där – men i dag kan många kons­ tatera, alltför många, att de inte var ensamma. Att det finns många andra som har blivit utsatta för samma sak.

Sexuella trakasserier är inget nytt, men först den här hös­ ten har de blivit ett diskussionsämne som på allvar tagit upp spaltmeter och medietid. Först nu kan ingen förneka att det är ett problem som finns på alla nivåer i vårt samhälle. Metoo-­ kampanjen sköljde över världen och visade med obestridd klarhet att vi ännu har en lång väg att gå innan alla kan känna sig trygga i vardagen. #dammenbrister synliggjorde #metoo hos oss här i Svensk­ finland. I tysthet samlades hundratals berättelser in för att åskådliggöra att vi inte heller är immuna – berättelser om tra­ kasserier på jobbet, på fritiden, hemma och i skolan. De som startade #dammenbrister har gjort ett otroligt jobb. I och med kampanjen fick många styrka att gräva i sina mest smärt­ samma minnen och berätta om det de upplevt för alla att se och ta lärdom av.

■■Varken #dammenbrister eller #metoo handlar om för­ övarna. På #dammenbrister är det inte värt att surfa för att försöka komma över namn att hänga ut. Det handlar om he­ la vårt samhälle.

Om man läser berättelserna står det klart för vem som helst att det handlar om fall där gränsen klart har över­skridits. Det är inte svårt att veta vad som är rätt och fel.

Nu gäller det att se till att dessa berättelser inte nedtecknats förgäves. Att vi tar tag i detta på allvar och försöker åstadkom­ ma en förändring.

Jari Sinkkonen, barnpsykiater, har tagit upp vikten av att inte glömma att kramas och visa fysisk ömhet när barnen kommer in i tonåren. En pojke på 14 år har samma behov av närhet som en pojke på 8. I synnerhet kan han behöva få kän­

2 • hem & skola • 1/2018

na att han duger som han är, att han är värd att få en kram.

Eller kanske en brottningsmatch.

När man är säker på sig själv, på att man duger som man är – då har man inget behov av att nedvärdera andra. Då vågar man också ta avstånd från trakasserier och kan avstå från att gå med i någonting man inte känner sig bekväm med.

■■Hemmet har en viktig uppgift i att lära ut respekt, empa­ ti och hur en sund parrelation kan se ut. Skolan i sin tur kan ta upp frågor som sexuellt trakasseri till diskussion och gö­ ra tröskeln att berätta om det man upplevt så låg som möjligt.

Många av de redskap man tar till i fall av mobbning funge­ rar också här. Eller varför inte ta modell av Danmark, där man i skolan aktivt tar upp frågor om hur en sund parrelation ser ut? Vad som är ok – och vad som inte är det.

Den stora behållningen av #metoo är att de som har upplevt en oförrätt nu kan tala ut. Att man kan berätta om en händelse man upplevde för flera år eller årtionden se­ dan. Att man inser att off­ ret inte gjorde fel, utan förövaren.

När vi alla anammat lärdomen av #me­ too kan vi börja vägen mot en skolmiljö, en arbetsmiljö, ett sam­ hälle där inläggen på #dammenbrister inte glöms, men inte hel­ ler blir fler.

Anders Adlercreutz ordförande för Hem och Skola

I det här numret

Tidning för alla åldrar ■■Ett tema för årets första nummer av den här tidningen brukar vara ungas val efter grundskolan. Den här gången blev det inte så, vi har valt att bland annat fokusera på efterdyning­ arna av #metoo- och #dammenbris­ ter-kampanjerna, ett tema som vi in­ te kan ignorera.

En annan förändring för tidning­ ens del är att målgruppen har bred­ dats. Nu delas samma tidning ut bå­ de till dagisföräldrar och föräldrar till skolbarn, och kommer ut fyra gång­ er under 2018. En bredare målgrupp ställer nya krav på oss som gör tid­ ningen, det ska finnas intressant och inspirerande läsning för föräldrar med barn i alla åldrar.

Därför har vi exempelvis utvid­ gat målgruppen för lästipsen, vi mär­ ker också ut material som specifikt handlar om daghem, småbarnspeda­ gogik eller åldersgruppen dagisbarn.

Mycket av det vi skriver om är ändå frågor som berör alla föräldrar, men som kan behandlas på ett åldersan­ passat sätt.

Trots att målgruppen är föräldrar, är det barnen och deras behov som är det centrala för Hem och Skolas tid­ ning. Det är barnens vardag och väl­ mående som vi jobbar för. Tidning­ en bärs hem av barnen, ett utmanan­ de distributionssätt, men tidningen kostar å andra sidan heller inte för­ äldrarna någonting. Tidningen är en extra bonus som förhoppningsvis ger insikter, ställer frågor, utmanar och framförallt – gärna utvecklas.

Malin Wikström redaktör redaktor@hemochskola.fi

Innehåll Plockat

10

Den senaste Move-undersökningen, där man mäter elevers fysiska funktionsförmåga, gjordes hösten 2017. Den visar att det finns stora individuella skillnader mellan skolelever.

En del får bra resultat, medan resultaten för andra är oroväckande.

Första hjälpen

12

Som en del av undervisningen i hälsokunskap får elever i Hoplaxskolan lära sig om första hjälpen. Nu är det sjuorna som får testa konceptet, men senare kanske också niorna kunde få ta del av motsvarande lektion.

Johanna Holmström

14

Hur kombinerar Johanna Holmström sina roller som ensamstående förälder och författare på heltid?

Föräldrar mot alkohol

18

Enligt Institutet för välfärd och hälsas enkät är 23 procent av ungdomarna i Kimitoön ordentligt berusade minst en gång i månaden.

Det här fick fart på föräldrarna.

Kolumn: Matias Jungar

22

“Jag tror att det bara behövs ett tillfälle där alla känner sig delaktiga och jobbar mot ett gemensamt mål, för att så ett tankefrö om att talko är precis det vi behöver. “

Fråga juristen

24

Vad göra när skolskjutsen inte fungerar?

Besked om funktionsnedsättning

26

Projektet ”Mer än ord” har klarlagt hur, var och när föräldrar vill att det första beskedet om barnets funktionsnedsättning ska ges.

Recept

27

Pannkakspizza

Fem frågor

33

Föräldraföreningen vid Katarinaskolan i Karis är aktiv, förutom att ordna föreläsningar och delta i jippon har föreningen rustat upp skolgården och driver eftermiddagsverksamhet.

Hem & skola • 3/2017 •

3

kunskap

Tema

kan skydda mot övergrepp

Efter #dammenbrister och #metoo-kampanjerna var det många skolor som hörde av sig till experterna Malin Gustavsson och Suss Åhman. Barn och unga behöver få kunskap om sexuella trakasserier, och om vad som är rätt och fel, också riktigt små barn.

Text: Malin Wikström • Foto: malin wikström, folkhälsan Malin Gustavsson, jämställdhetskonsult med eget företag, började föreläsa i skolor för drygt tio år sedan då hon jobbade på Folkhälsan.

Hon ser en klar skillnad mellan då och nu.

– Då fanns det ett icke-intresse, man upp­ levde att om tar man upp sexuella trakasserier kommer det att vändas emot lärarna. I dag hör jag inte heller skolor som pratar om att det ska finnas klädregler för hur man ska klä sig, eller skolor som säger att sexualiserade skällsord är sådant som man får leva med. Såklart finns det säkert fortfarande av de här skolorna, de kan­ ske inte är mina kunder, men samhället har ju fått en helt annan förståelse för vad de sexu­ ella trakasserierna har för effekter och konse­ kvenser för en arbetsmiljö.

Motstånd att tala om sexuella trakasserier tror Malin Gustavsson handlar om att vux­ na inte känner sig bekväma med att prata om det.

– Barn och unga har rätt att få begrepp för vad de utsätts för eller för det som händer.

Om de inte har det kan de inte sätta ord på si­ na upplevelser.

Hur ska jag som förälder prata om sexuella trakasserier med mina barn?

– Om jag som förälder tycker att vissa saker är pinsamma, om jag inte ens kan säga till mi­ na goda vänner att du har rucola mellan tän­ derna eller att du sitter för nära, hur ska jag då kunna stödja mina barn att ta upp svåra saker?

När vi som föräldrar har ett naturligt förhåll­ ningssätt till att prata om sexuella trakasserier sinsemellan, då har vi också verktyg att prata med våra barn.

Malin Gustavsson har ett konkret tips: – Om jag säger till mitt barn, som inte vill

4 • hem & skola • 1/2018

krama morfar, att jag tycker att det hör till att du kramar morfar när du inte har sett morfar på länge, då respekterar inte jag barnets rätt att sä­ ga nej till kroppslig beröring. Det är viktigt att vi respekterar barns rätt till samtycke och inte går med våra känslor och tänker att morfar blir kränkt om han inte får en kram. Intimitet ska inte vara påtvingat. Det är viktigt att vi stöd­ jer samtycke då det kommer till kropp, sexua­ litet, och integritet och närhet. Såklart kan ett barn behöva stödjas i sin blyghet, men vi mås­ te göra det varsamt.

Om man som förälder vill veta vad skolan gör för att främja jämställdhet och motverka sexuella trakasserier ska man fråga.

– Man kan fråga vad skolan gör för att främ­ ja, förebygga och på vilket sätt man ingriper.

Den informationen borde också finnas till­ gänglig för föräldrarna. Men den som frågar skolan ska också fråga sig själv: på vilket sätt är jag med och främjar att mitt barn är en så­ dan som bidrar till en kultur fri från trakasse­ rier i skolan?

Numera ska alla skolor ha en jämställdhets­ plan och i den nya läroplanen betonas jäm­ ställdhet. För skolornas del gäller det att ha en samsyn på jämställdhetsarbetet, det kan in­ te finnas lärare som inte vill jobba för jäm­ ställdhet.

– Lärare som inte skriver under läroplanen och den värdegrund som skolan står för borde fråga sig varför de då ska jobba i skolan.

henne efter #metoo och #dammenbrister.

– Många vill att jag ska komma in och pra­ ta en timme och gärna ha massföreläsningar i skolor, och det oroar mig lite grann. Det blir lätt som ett alibi för skolor och andra organi­ sationer. Ingenting kommer att förändras ge­ nom att en expert kommer och håller en mass­ föreläsning i en timme.

Suss Åhman påpekar att det måste göras ett mer grundläggande arbete än så, därför erbju­ der hon sig i regel att komma och utbilda per­ sonalen.

– Då kan man ju på riktigt nå ut, kunska­ pen sprider sig som ringar på vattnet, men det här alternativet är inte alls lika populärt. Sam­ tidigt tänker jag att det att kampanjerna har väckt så mycket uppmärksamhet bara är hem­ åt. Det leder till mycket bra, man kan prata öp­ pet om det och det händer saker.

Förra året åkte hon runt och föreläste för daghemspersonal om hur man talar med dag­ hemsbarn om kropp, sexualitet och egna grän­ ser. Än så länge står det ingenting om det här i planen för småbarnsfostran, men det är vikti­ ga saker som man borde ta upp redan på dag­ hem, enligt Åhman.

– Så som det är nu är det lite Vilda Västern, de flesta inom dagispersonalen är överförsik­ tiga och berättar knappt någonting på grund av att de är rädda för hur föräldrarna reagerar.

Då tänker jag att barnen är de stora förlorar­ na i det hela.

Barnen förlorar Suss Åhman är sakkunnig i sexuell hälsa på Folkhälsan och har lång erfarenhet av sexual­ upplysning. Det var många som ringde upp

Prata med de små Också Suss Åhman poängterar att barn mås­ te få ord för att kunna beskriva vad som hän­ der.

En färgsprakande karamellbomb för hela familjen Barn och unga har rätt att få begrepp för vad de utsätts för eller för det som händer, säger jämställdhetskonsult Malin Gustavsson.

Det som vuxna förövare vinner på är ju att barn inte vet, säger Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa.

– Om barn har ord för könsdelar, om de vet vad sex går ut på i mycket stora drag, de vet att det bara är för vuxna, kan det i bästa fall förebygga sexuellt utnyttjande av barn.

Det som vuxna förövare vinner på är ju att barn inte vet.

Suss Åhman tycker att man kan börja pra­ ta med riktigt små barn.

– Åtminstone från och med 3-årsåldern när barn börjar vara mer mottagliga för ver­ bal kommunikation. Små barn kan man lä­ ra baddräktsprincipen, att de områden som är täckta av baddräkten har ingen männi­ska någonsin rätt att röra vid, om man inte själv vill det. Det här är något som både kan hind­ ra sexuella övergrepp och också helt konkret lära barnet hurudan beröring som är okej.

Från samma ålder kan man öva 1-2-3principen: 1 står för att säga nej om man blir utsatt för beröring som man inte gillar, 2 står för att gå bort och 3 för att berätta för en trygg vuxen.

Hur har reaktionerna varit när du har föreläst för daghemspersonal?

– Den vanligaste reaktionen är att folk sä­ ger att ”ja, nog är det här sådant jag har fun­ derat på”, men det känns inte så aktuellt för oss, det är inte vår sak att ta upp det. Efter att de har haft en tre timmars fortbildning säger de allra flesta att ”wow, jag hade ingen aning om att man kunde prata om det här på ett så enkelt sätt, att det är okej att göra det, och hur viktigt det är”. Jag måste säga att det är mer sällan i mitt jobb jag stöter på en så stor skillnad före och efter. Det har känts som om det här definitivt är det som jag ska fortsätta satsa på, att behovet är skriande.

Fakta Hem och Skola håller på att ta fram ett material om sexuella trakasserier för föräldrar och kommer att erbjuda Hem och Skola-föreningar möjlighet att anlita föreläsare i ämnet.

På Väestöliittos webbplats finns planscher som bland annat Folkhälsan har varit med och utvecklat och som föräldrar och de som jobbar med mindre barn kan ha nytta av: en plansch om trygghetsfostran, en om småbarns sexualitet och en om lågstadiebarns sexualitet.

av LUCY KIRKWOOD i samarbete med Katie Mitchell Regi och koreografi JAKOB HÖGLUND Scenografi SVEN HARALDSSON • Kostymdesign HEIDI WIKAR

PREMIÄR LÖRDAG 27.10 KL. 18 BOKA HÖSTENS SKOLUTFLYKT REDAN NU! MÅ TI ON MÅ TI TI ON TO TO FR LÖ

29.10 30.10 31.10 12.11 13.11 13.11 14.11 15.11 22.11 23.11 24.11

KL. KL. KL. KL. KL. KL. KL. KL. KL. KL. KL.

18 18 12 18 12 18 18 12 18 18 13

LÖ FR LÖ LÖ MÅ TO FR FR ON TO

24.11 7.12 8.12 8.12 10.12 20.12 21.12 21.12 26.12 27.12

KL. KL. KL. KL. KL. KL. KL. KL. KL. KL.

18 18 13 18 12 18 12 18 18 12

Rätt till ändringar förbehålles

Fortsätter på våren 2019

Publikarbetet är gratis för alla pedagoger som hör till vårt skolombudsnätverk!

Publikarbete: $bѴѴ =क़u;v|࢜ѴѴmbm];m ;u0f 7v ; r 0Ѵbh-u0;|vr-h;| b =oul - ;m 7u-l-r;7-]o]bvh ;uhv|-7 o1_ ; v| 7b;l-|;ub-Ѵ vol r;7-]o];um- h-m -m ࢜m7- vb] - b hѴ-vvu ll;|ĺ क़uŊ o1_ ;[;u-u0;|;| r-vv-u =क़u ;Ѵ; ;u b ࢟uvh uv;um- ƏŊѵĺ m|-Ѵ;| ;uhv|࢜7;u ࢜u 0;]u࢜mv-|ĺ om|-h|- ]࢜um- ࢟u r 0Ѵbh-u0;|-u; Noona Leppinen =क़u l;u- bm=oul-ঞomķ moom-ĺѴ;rrbm;mŠv ;mvh-|;-|;umĺC ;ѴѴ;u b- |;-|;umv |;Ѵ;=om ࢜ ;Ѵĺ RING GRUPPBOKNINGEN OCH BOKA BILJETTER Gruppbokning: måndag–fredag 10–16, tel. (09) 6162 1433 bѴf; h-vv-m ࢜u क़rr;m l࢟m7-]ŋѴक़u7-] ƐƑŋƐѶ v-l| Ɛ _ bmm-m =क़u;v|࢜ѴѴmbm];m 0क़uf-uķ |;Ѵĺ ŐƏƖő ѵƐѵƑ ƐƓƐƐ brr ĺCĹ l࢟ŋѴक़ ƖŋƑƐķ vक़ ƐƏŋƐѶķ |;Ѵĺ ƏѵƏƏ ƖƏƏ ƖƏƏ ŐƐķƖѶ ŨņlbmƳѴv-ő

SVENSKATEATERN.FI

Hem & skola • 3/2017 •

5

Tema

Börja prata om sexuella trakasserier tidigare

Det är bra att #metoo skapat uppmärksamhet kring viktiga frågor, säger studerande och lärare vid Ålands lyceum. Där har man i år lyft upp sexuella kränkningar mer än vanligt inom ramen för kursen i hälsokunskap.

Text och foto: Helena Forsgård

Linda-Marie Söderström, 18 år, Sigrid Pettersson, 16, Fredrik Ulvestaf, 18, och David Shafranov, 18, studerar vid Ålands lyceum i Mariehamn med sikte på studentexamen.

Brigitta Lundberg, Kenneth Smulter och Ann-Elin Hobberstad är lärare i idrott och hälsokunskap vid samma skola.

– #metoo har fått stor uppmärksamhet. Det är jättebra och det är också bra att vi tar upp det på lektionerna och pratar om det bland kom­ pisarna. Men diskussioner om kränkningar och trakasserier och vars och ens rätt att vara som man är borde börja tidigt, redan i försko­ lan, säger Linda-Marie Söderström­.

– Jag håller med och det är inte alls för ti­ digt. Man kan ge tydliga riktlinjer om vad som är okej och inte okej på en åldersanpassad ni­ vå, säger Sigrid Pettersson.

I lyceet går det hyfsat till enligt de studeran­ de. Inte många glåpord, inget tafsande i korri­ dorerna. Det var värre i högstadiet.

6 • hem & skola • 1/2018

– Det är svårt att komma ihåg, men det an­ vändes nog en hel del kränkande ord som ho­ ra, fitta och bög. Inte alltid så att de skreks­ut till andra utan mer i snacket mellan kompi­ sar. Men man tänkte inte på vad orden egent­ ligen betydde, det vara bara något som man sa för att de äldre gjorde det, säger Fredrik Ulvestaf.

– Om man blir arg kanske man häver ur sig nedvärderande ord utan att mena något all­ varligt med det. Men förstås, det är ändå inte okej, säger David Shafranov.

– Jag har aldrig varit utsatt och inte heller märkt av kränkningar mot andra under min skoltid. Men jag tror att jag skulle säga ifrån om jag blev vittne till något, säger Sigrid Pet­ tersson.

Fredrik Ulvestaf och Linda-Marie Söder­ ström har båda spelat fotboll och de har båda goda erfarenheter från den miljön.

– Kanske man fick en kom-igen-nu-dask i

rumpan men det var inget konstigt med det, säger Fredrik.

Alla fyra tycker att de haft bra #metoo-­ diskussioner på lektionstid. Dessutom upp­ skattar de skolans jämställdhetsgrupp som bland annat gör enkäter om läget bland elev­ erna.

Mer fokus Ett avsnitt om sexuell hälsa har länge funnits med i den obligatoriska kursen i hälsokunskap på årskurs 1, så i sig är det inget nytt, men i år blev det mer fokus på rättigheter och kränk­ ningar än tidigare tack vare #metoo.

De studerande har enligt lärarna deltagit i #metoo-diskussionerna på samma individuel­ la sätt som de gör i alla andra diskussioner – en del är superengagerade, andra verkar inte bry sig nämnvärt. Något extra brett engagemang har inte märkts.

Läs mera på nästa uppslag

David Shafranov, Fredrik Ulvestaf, Sigrid Pettersson och Linda-Marie Söderström längst till höger säger att det går hyfsat till i Ålands lyceum. Det var ett tuffare klimat i högstadiet med mer sexuella glåpord, tafsande och knuffar.

Hem & skola • 3/2017 •

7

tema

Lärarna från vänster Birgitta Lundberg, Kenneth Smulter och Ann-Elin Hobberstad säger att det varit självklart att lyfta frågor som #metoo väckt i undervisningen i hälsokunskap vid Ålands lyceum. Men tiden tillåter inte en alltför grundlig fördjupning, det är mycket annat som måste gås igenom i kursen.

– Vårt problem är tiden. Det är mycket vi ska hinna igenom under hälsokunskapskursen på fem veckor och även om #metoo är aktu­ ellt och viktigt har vi inte hunnit fördjupa oss i det som vi kanske skulle ha velat, säger Bir­ gitta Lundberg.

Ann-Elin Hobberstad, som arbetat många år på högstadiet, säger som de studerande – att det är än mer angeläget att ta upp frågor­ na på lägre stadier.

– Där har man också andra möjligheter att jobba mer med ämnet och att till exempel äg­ na sig åt värderingsövningar.

Nolltolerans råder Hobberstad betonar att #metoo-frågorna inte är nya i skolvärlden.

– Det står i vår läroplan att vi har nolltole­ rans mot alla typer av kränkningar och alla lä­ rare har ett ansvar att upplysa, reagera och sä­ ga ifrån.

– #metoo-frågor hör inte enbart hemma

8 • hem & skola • 1/2018

i hälsokunskapen utan kan även diskuteras i andra ämnen som psykologi, svenska, historia och biologi, säger Birgitta Lundberg.

Lärarna lyfter också upp skolans jämställd­ hetsgrupp som ser till att frågor om likabe­ handling och tolerans aldrig glöms bort. De nämner också projektet Fair Sex, som drevs av Ålands fredsinstitut för några år sedan och som riktade sig till högstadier och skolor på andra stadiet.

Det var en bra väckarklocka.

Men, betonar lärarna, det är inte enbart sko­ lans sak att uppmärksamma och arbeta med de här frågorna.

– Det viktiga nu är att komma vidare. Vad kan vi göra för att förändra läget? Då måste frågorna diskuteras i hela samhället, till exem­ pel på arbetsplatserna. Det är bland annat an­ geläget att diskutera mansrollen. Många kil­ lar känner sig inte bekväma i det traditionel­ la mansideal som målas upp, säger Ann-Elin Hobberstad.

”

Det viktiga nu är att komma vidare. Vad kan vi göra för att förändra läget?

Teaterpedagoger inspirerades av #metoo Efter #metoo-kampanjen bestämde sig teaterpedagogerna på Wasa Teater för att göra något konkret för att uppnå förändring. Resultatet blev ett studiematerial för för barn och unga.

Text: Malin Wikström Foto: Linus Lindholm

as självbild, respekt, empati och värdegrund.

Tanken är att man tränar barn och unga att bli bättre på att kommunicera och tolka varan­ dra. Målet är att stärka barns och ungas själv­ bild och ge dem mod att säga ifrån om de ut­ sätts för trakasserier.

– Övningarna är skräddarsydda för olika ål­ dersgrupper, vi har ett material som sträcker sig från daghem till universitet. Det här är ett sätt där man med teaterns hjälp kan jobba med temat på daghem och förskola, i grundskola, yrkesinstitut, gymnasiet och på universitetet, säger Sarah Bergkulla.

Nina Dahl-Tallgren och Sarah Bergkulla är teaterpedagoger på Wasa teater, och vana vid att jobba med teaterpedagogiskt arbete ute i skolorna. #metoo-kampanjen satte igång tan­ keprocesser som ledde till att de utarbetade en workshop och ett tillhörande studiemate­ rial om hur man bemöter varand­ra på ett res­ pektfullt sätt.

I workshopen ligger fokus på barns och ung­

Lärare med i processen Sedan tidigare har teaterpedagogerna utarbe­ tat känslokort och handledning där man job­ bar med att genom olika övningar lära sig avlä­ sa varandras kroppsspråk, hur man tolkar sig­ naler, reagerar på dem, och hur man hanterar känslor och uttrycker dem.

– Workshopparna skräddarsys enligt det be­ hov som finns, vad som är aktuellt att behand­ la på den plats som vi besöker. Vi jobbar ock­

så med tillitsövningar för att skapa en trygg­ het i gruppen så att man vågar prata med var­ andra. Självbilden är viktig, hur man stärker sin självkänsla med olika övningar, säger Ni­ na Dahl-Tallgren. Övningarna är förankrade i den teoretiska referensram som finns.

– Vi tittar på forskning och vad som har gjorts tidigare, till exempel Koskettava koulu, som är ett jättefint initiativ. Vi har också haft en referensgrupp bestående av lärare från dag­ hem, grundskola, gymnasium och universitet som vi jobbat med. När vi kommer ut och gör workshoppar försöker vi få barn och unga att själva vara delaktiga. De får på förhand berätta anonymt om situationer som de har upplevt, och dem kan vi sedan jobba med, anonymt.

Teaterpedagogerna kan främst anlitas i Ös­ terbotten, men handledningen och materialet kan också ges på distans.

– Vi har redan blivit bokade och det ser jag som ett tecken på att det finns ett behov. Ge­ nast vi lade ut informationen på vår webbplats började det droppa in bokningar.

Teaterpedagogerna Sarah Bergkulla och Nina Dahl-Tallgren har utarbetat en workshop med tillhörande studiematerial om hur man bemöter varandra på ett respektfullt sätt.

Hem & skola • 3/2017 •

9

✏ plockAT Egen matrekommendation för småbarnspedagogiken ■■Småbarnspedagogiken får egen måltidsrekommenda­ tion i form av publikationen Mat ger hälsa och glädje. I den får personal inom småbarnspedagogiken, kommu­ ner och kostservice, samt föräldrar, riktlinjer för hälso­ samma måltider och matvanor som stödjer barnens ut­ veckling.

Rekommendationen nämner inte bara vilken mat som ska ätas, där poängteras också att barn ska lära sig att smaka på olika sorters mat.

– Måltiderna är en viktig del av småbarnspedagogi­ ken. Det är en del av den dagliga pedagogiska verksam­ heten och samtidigt av central betydelse för en sund ut­ veckling och uppväxt. Smaken och matvanorna utveck­ las tidigt och bär långt, säger undervisningsrådet Pia Kola-Torvinen vid Utbildningsstyrelsen, i ett press­ meddelande.

Positiva upplevelser vid måltiderna betonas. I pub­ likationen finns också tips på hur daghemmen och hemmen kan samarbeta kring matuppfostran och mål­ tiderna. Där finns också bilder på och tips på hur olika måltider kan se ut.

– Finländska barn äter för litet grönsaker. Småbarns­ pedagogiken erbjuder en fin möjlighet att främja an­ vändningen av grönsaker genom god menyplanering och genom att låta barnen bekanta sig med grönsaker med alla olika sinnen, säger arbetsgruppens ordföran­ de, forskningsprofessor Suvi Virtanen från Institutet för hälsa och välfärd, i pressmeddelandet.

Rekommendationen har utarbetats i samarbete mel­ lan Statens näringsdelegation, Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Stora skillnader i motionerande

■■Den senaste Move-undersökningen som gjordes hös­ ten 2017 visar att det finns stora individuella skillnader mellan skolelever. En del får bra resultat, me­dan resul­ taten för andra är oroväckande. 30 procent av pojkar­ na i årskurs 8 kan exempelvis inte sträcka ut nedre de­ len av ryggen i sittande ställning. Move är ett nationellt uppföljningssystem för elevernas fysiska funktionsför­ måga. Move-mätningarna ingår i läroplanen och har ex­ ceptionellt bra täckning. Undersökningen genomfördes nu för andra gången. Den här gången registrerades re­ sultat av 50 000 elever i årskurs 5 och 10 000 resultat av elever i årskurs 8.

I undersökningen mäts uthållighet, styrka, snabbhet, rörlighet, balans och motoriska grundfärdigheter. För närvarande motionerar endast en tredjedel av grund­ skoleeleverna enligt rekommendationerna, alltså en timme per dag. Resultaten finns på edu.fi/move.

10 • hem & skola • 1/2018

Ettor får bokpaket ■■I början av januari skickades drygt 2 300 böcker ut till skolklasser i årskurs 1. Det är Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och Förbundet Hem och Skola som se­ dan länge samarbetar kring bokpaket och donerar dem till olika årskurser. Den här gången innehöll paketet tio böcker som är utvalda med tanke på sju­åriga läsare.

Bokpaketen är ett stipendium som klassens lärare har haft möjlighet att anhålla om för sin klass. Önskemålet är att läraren involverar föräldrarna i processen att stödja sitt barns läsintresse i samarbete med skolan.

Nytt för i år är att det i bokpaketet ingår en bok som Sydkustens ordkonstskola har utvecklat, boken riktar sig till klassens lärare och innehåller kreativa och nyda­ nande idéer kring hur man kan jobba kring en viss bok.

Materialet finns på ordkonst.fi.

Viirus turnerar med pjäs för dagisbarn ■■Berättelser 1-2-3-4 är namnet på Viirus nya turnéfö­ reställning för barn i åldern 3 till 6 år. Den fantasiful­ la texten är skriven av Eugène Ionesco, som är känd för sina absurda pjäser som blandar vardagliga situationer med overkliga, drömliknande inslag. Pjäsen regisseras av Oskar Pöysti, som också står för dramatiseringen. Berät­ telser 1-2-3-4 handlar om lekens och fantasins förmåga att berika våra liv. Föreställningen är ett samarbete med Ensemble Bulleribock, och på scenen står Meri Anna Hulkkonen och Robert Kock. Berättelser­1-2-3-4 har premiär den 10 april och turnérar därefter.

Foto: Istock

6¸N WLOO 2SWLPD ,QGLYLGXHOOW LQWUHVVDQW RFK LQQRYDWLYW $QV¸NDQ YLD ZZZ VWXGLHLQIR ý $QV¸NQLQJVWLGHU 20.2-13.3 *UXQGO¦JJDQGH \UNHVXWELOGQLQJ 14.3-4. <UNHVXWELOGQLQJ PHG NU¦YDQGH V¦UNLOW VW¸G 7(/0$ 9$/0$VS 22.5-24.7 +DQGOHGDQGH XWELOGQLQJ I¸U JUXQGO¦JJDQGH \UNHVXWELOGQLQJ 9$/0$

Din väg framÃ¥t â&#x20AC;&#x201C; sök till oss!

Gemensam ansökan 20.2â&#x20AC;&#x201C;13.3.2018 pÃ¥ www.studieinfo.fi Förnyad hemsida frÃ¥n 5.2! www.yrkesakademin.fi

ABIKURSER i Hangö i juni 2018

JAKOBSTAD, NYKARLEBY, VASA, PARGAS, HELSINGFORS, BORGÃ&#x2026;

Ti-fr 5-8/6, MÃ¥-fr 11-15/6

Mer info hittar du via www.optimaedu.fi/gea

www.hangosommaruni.fi

9Â&#x2020;/.200(1

ETT VARMT OCH HJÃ&#x201E;RTLIGT KATTÃ&#x201E;VENTYR MED SVANSAR SOM DANSAR OCH KATTER SOM SPINNER, SJUNGER OCH LURAS.

WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÃ&#x2013;GATAN 7 | 06-3209330 | Ã&#x2013;PPEN TIâ&#x20AC;&#x201C;LÃ&#x2013; KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÃ&#x2026; FRÃ&#x2026;N NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI Hemâ&#x20AC;&#x2030;&â&#x20AC;&#x2030;skola â&#x20AC;¢ 3/2017 â&#x20AC;¢

11

aktuellt Matias Petäjäaho kollar pulsen på den medvetslösa patienten Robin Uimonen under handledning av utbildaren Johan Nyman.

Elever lär sig rädda liv 12 • hem & skola • 1/2018

Tryckförband, stabilt sidoläge, medvetslöshet och krampanfall, det hinner hända mycket under en lektion i första hjälpen. Rätt attityd och grundläggande kunskaper kan rädda liv.

Text och foto: Jenni von Frenckell En mulen måndag i december samlas elever i årskurs sju i Hoplaxskolan i Munksnäs till en lektion som avviker något från de vanli­ ga lektionerna. Som en del av undervisning­ en i hälsokunskap ska eleverna få lära sig om första hjälpen.

Lektionen hålls av första hjälpen-utbildar­ na Kia Brummer och Johan Nyman som re­ presenterar Johanniterhjälpen i Finland. Or­ ganisationen erbjuder skolor avgiftsfri utbild­ ning i första hjälpen.

– Målsättningen är att utbilda anställda, elever och unga i skolor och församlingar. Vi vill att så många som möjligt ska veta hur de ska agera i en nödsituation. Hittills har vi ut­ bildat över 3 000 personer, säger Nyman.

Utbildningen strävar efter att sänka elever­ nas tröskel att ingripa ifall en olycka inträffar.

Utbildarna pratar om medmänsklighet och

poängterar att alla kan göra något för att hjälpa till. Rätt attityd är det allra viktigaste, att man vågar gå fram till den som behöver hjälp.

– Patienten kan ofta se rätt ruffig ut. En sjuk människa kan bete sig konstigt, vara smutsig och har kanske kastat upp i samband med sjuk­ domsanfallet. Men allas absoluta minimiskyl­ dighet är att ringa 112, att kalla på hjälp, på­ minner Nyman.

Tryckförbandet ska rädda Under lektionen får eleverna bland annat lä­ ra sig om hur man ringer efter hjälp på bäs­ ta sätt och hur man använder 112 Suomi-­ applikationen.

– Det allra viktigaste är att berätta var det har hänt och vad som har hänt. Ofta vet man inte den exakta adressen för olycksplatsen. Då lönar det sig att använda 112 Suomi-applika­

LÄR DIG. UPPLEV. SPELA. UNDERSÖK. GÖR SJÄLV. RÖR PÅ DIG.

Skolan är out! Ute är in!

Ett bra tryckförband läggs snabbt och tillräckligt spänt.

FRILUFTSLIV. ISTIDENS SPÅR. NATURENS MÅNGFALD.

tionen. Genom att ringa nödsamtalet via ap­ pen ger ni samtidigt lov åt myndigheterna att spåra upp positionen på telefonen, för­ klarar Nyman.

Plötsligt faller kollegan Kia Brummer ihop på golvet. Hon skakar våldsamt i hela krop­ pen. Krampanfallet är fejkat men Brummer har gjort detta tidigare och är övertygande.

När den första förvåningen lagt sig bland eleverna börjar de under Johan Nymans led­ ning hjälpa till.

Under de praktiska övningarna får ele­ verna en genomgång bland annat i hur man lägger tryckförband och placerar en med­ vetslös person i stabilt sidoläge. Brummer berömmer ungdomarna.

– Det var ett bra tryckförband, min hand blev riktigt blå. Att lägga ett tryckförband är ingen skönhetstävling. Tryckförbandet ska göras snabbt och effektivt, det ska rädda pa­ tienten, påminner Brummer.

Fakta

Johanniterhjälpen i Finland är en oberoende och obunden hjälporganisation som lyder under Johanniterorden­.

Johanniterhjälpen erbjuder­bland annat första hjälpen-­ utbildning i skolor­.

Utbildningen är avgiftsfri­för skolan.

Kunskaper i första hjälpen ingår i läroplanen för den grundläggande utbildningen. I årskurs 7–9 är första hjälpen en del av undervisningen i hälsokunskap.

Upprepning och övning Första hjälpen är ett bekant tema för ele­ verna men det här är första gången de själva får öva under en lektion. Robin Uimonen tycker att lektionen känns nyttig.

– Det här är jätteroligt och man lär sig snabbt om första hjälpen. Jag tror nog att jag skulle komma ihåg ganska mycket från lektionen om jag hamnade i en situation där första hjälpen behövs, säger Uimonen.

Kunskaper i första hjälpen nämns också i läroplanen för den grundläggande utbild­ ningen. Sjuornas lärare Tom Lindfors un­ dervisar i hälsokunskap, där första hjälpen ingår. Det är han som har bjudit in Johan­ niterna till skolan.

– Jag råkade se en annons om det här i en tidning och kontaktade organisationen. Nu är det sjuorna som får testa konceptet, men senare kanske också niorna kunde få ta del av motsvarande lektion, säger Lindfors.

Lindfors är nöjd med den uppmuntran­ de stilen och hoppas att eleverna tar till sig informationen.

– Det här är ett bra sätt att få eleverna att tala om de här frågorna. Jag hoppas att kun­ skapen fastnar i minnet tack vare upprep­ ning och de praktiska övningarna. Ele­verna har varit aktiva i dag och de har kommit med många bra poänger, säger Tom Lindfors.

I Finland naturcentrum Haltias utställningar upplever du Finlands natur från fjällen till yttersta skärgården. Ute väntar Noux sjöplatås underverk.

Ta med din klass på ett av våra inspirerande och lärorika 1-5 timmars program!

Tfn 040 752 9811 haltia@metsa.fi www.haltia.com/naturskola Finlands naturcentrum Haltia är beläget invid Noux nationalpark i Esbo.

Mat- och kulturmässa 14.3, onsdag kl. 16.00–18.00 i Arbis foajé, Dagmarsgatan 3 Succén från ifjol får en uppföljning.

Nyanlända som går på Arbis integrationsutbildning visar upp sin kultur på varierande sätt. Kom för att prata med kursdeltagarna, känna dofter, smaker och uppleva exotiken.

Evenemanget är gratis och kräver ingen förhandsanmälan.

Arbis Hem & skola • 3/2017 •

Arbis_Hem och skola_89x130.indd 1

13

1.2.2018 12:20:59

Ett skrivande utan gränser – och utan pengar

14 • hem & skola • 1/2018

Hem & skola • 3/2017 •

15

Intervju

Att vara kritikerrosad och prisbelönt författare är ingen garanti för ett flott leverne. Utan sociala skyddsnät och med månadsinkomster som ofta är lägre än ett kassabiträdes, är det en utmaning att försörja två barn. Men Johanna Holmström har prioriterat någonting långt viktigare: tid.

Text och foto: Marcus Rosenlund

– Vår mamma har skrivit en bok.

– Oj vad trevligt, vad handlar den om?

– Den handlar om en mamma som dränker båda sina barn för hon är så trött på dem. Men [flickorna tittar konspiratoriskt på varand­ ra]… den handlar inte om oss.

Johanna Holmströms två döttrar, sex och åtta år, är fullt medvetna om att deras mamma har ett jobb som inte är som alla andra mam­ mors. De ställer också upp, på sitt sätt, med att marknadsföra sin mammas produktion, som i exemplet ovan.

Döttrarna njuter av att ha en mamma som inte är bunden till kontorstider, berättar Holmström, utan som kan vara helhjärtat där för dem då de behöver det. Men de vet också att mamma ibland måste vara för sig själv när hon behöver skriva.

Svår balansgång Holmströms karriär började i trettonårsål­ dern då hon fick ett hedersomnämnande i en skrivtävling som FPA anordnade, med rubri­ ken FPA och jag. Hennes första riktiga bok, Inlåst och andra noveller, kom ut 2003.

Vem är din litterära förebild?

– Monika Fagerholm. Innan jag läste hen­ ne levde jag i tron att finlandssvensk littera­ tur är jättetråkig, det är Tove Jansson, skärgård och sjöfartsberättelser. Och en massa själv­ centrerat trams om hur det är att vara fin­ landssvensk. Men sedan läste jag Monika Fa­ gerholms noveller och var som att “Oj! Det här var ju inte alls vad jag hade väntat mig!”, och att man kan skriva hur som helst som fin­ landssvensk, det finns inga gränser! Det för­ ändrade både min syn på den finlandssvenska litteraturen och mitt eget skrivande.

I en essä för Ny Tid har Holmström skri­ vit om hur dagens Finland är skapat för he­ terosexuella medelklasspar med två löner, att det är ett samhälle som inte är gjort för såda­ na som hon, som måste kombinera sitt skri­ vande med barnuppfostran, nedskärningar i förmåner och höjningar av dagisavgifter. Att inte skaffa barn blir då en överlevnadsstrategi för många kvinnliga författare, inklusive Sofi

16 • hem & skola • 1/2018

Profil

Namn: Johanna Holmström. Ålder: 36.

Yrke: Författare och journalist.

Studerat: Journalistik och litteratur.

Familj: Två döttrar.

Bor i: Nordsjö, Helsingfors.

Aktuell med: Romanen Själarnas ö, som var nominerad till Runebergspriset.

Oksanen, Katja Kettu, Ulla-Lena Lundberg och Monika Fagerholm.

– Jag tror inte att det alltid är ett medvetet val. Men det verkar finnas en väldigt stark ten­ dens till det bland de nya, framstående kvinn­ liga författarna. De är kanske så fokuserade på sitt skrivande att de aldrig hittar en lämp­ lig partner under de lämpliga åren, då de skri­ ver som mest.

– Jag tror inte att det här gäller på samma sätt för männen. Jag kan ha fel, men jag kom­ mer inte på ett enda exempel på någon av våra framstående manliga författare som inte skul­ le ha barn.

Lärt av barnen Hur kombinerar då Johanna Holmström sina roller som ensamstående förälder och förfat­ tare på heltid? Är barnen till hjälp eller hinder för inspirationen?

– Både ock. Det är klart, de tävlar ju om min tid. Då när de är hemma så skriver jag inte. Då är det deras tid. Min tid är då när de är på si­ na diverse förskolor och skolor och så vidare.

Men å andra sidan har de lärt mig att skriva om barn, hurdana de är. Tidigare var jag tvungen att ringa till min mamma och fråga saker som att ”vad kan en tvååring, hurdan är en nio­ åring”. Det slipper jag göra numera.

Holmström säger att det förstås händer ibland­att hon blir tvungen att skriva också då barnen är närvarande, till exempel under som­ marlovet. Men:

– Nog är det ju helt normalt att en förälder gör annat än att titta på sina barn hela tiden.

Jag tror att jag skulle vara en mycket sämre och mer frustrerad mamma om jag inte skul­ le göra det.

– Men visst är det ju tack vare att det finns dagvård som jag har kunnat skriva över huvud taget. Andra kvinnor vårdar mina barn för att jag ska få skriva, så är det bara.

Går du på föräldramöten?

– Jag brukar inte komma ihåg att de finns.

Jag måste hålla koll på så mycket annat att de grejerna brukar… jag brukar vara den som in­ te kommer ihåg.

Inget skyddsnät En sak är säker säger Holmström, som nu har varit utan stipendium i mer än ett år, att nå­ got lyxliv kan hon inte erbjuda sina barn med inkomsterna från författaryrket.

– Barnen jämför ibland med sina vänner som bor i radhus eller egnahemshus, och und­ rar att ”varför måste vi bo i en sådan här van­ lig, trång lägenhet?”. De säger att jag nog bor­ de ha ett vanligt jobb så att vi skulle kunna flytta till ett hus.

– Men visst är det svårt att vara en mam­ ma som försörjer två barn på sitt skrivande i Finland. Också med stipendium är summan som man får per månad mindre än det som en snabbköpskassa tjänar. Ibland funderar jag på mitt liv och vet inte ens själv hur jag kla­ rar det, speciellt här i Helsingforsregionen. Se­ dan har man ju inget socialt skyddsnät heller som konstnär.

– Men jag ser det som en uppoffring som jag har varit tvungen att göra. För tiden är mycket mer värdefull än lönen för mig. Så jag har blivit en mästare på att hushålla med väldigt lite.

Frestas hon då aldrig av tanken på en välbär­ gad partner som skulle håva in pengarna så att hon själv skulle kunna koncentrera sig helhjär­ tat på skrivandet utan oro för utkomsten?

– Klart att jag har tänkt på det. Men först borde jag ju hitta en sådan och så borde jag stå ut med den personen också. Så är är två styck­ en ganska stora utmaningar.

Hem & skola • 3/2017 •

17

aktuellt

kamratstöd Föräldrar efterlyser

Var femte Kimitoungdom dricker sig full minst en gång per månad, visar en hälsoenkät. Nu söker föräldrarna stöd av varandra för att få bukt med alkoholkonsumtionen bland ungdomarna.

Text och foto: Pamela Friström

Vi förlorar inte våra barns kärlek när vi sätter gränser, tvärtom, säger Christoph Treier.

Det var i oktober som resultaten från THL:s hälsoenkät bland landets åttonde- och nion­ deklassare pekade ut ungdomarna i Kimito­ öns kommun. Enkäten visade att 23 procent av ungdomarna är ordentligt berusade minst en gång i månaden. Det nationella genomsnit­ tet är 10 procent. ‒ Många blev chockade, vissa sade att det var ett väntat resultat, och andra sade att re­ sultatet inte alls speglar verkligheten. Fram­ för allt väckte det diskussion, i medier, på ga­ tan och föräldrar emellan, säger Daphne Jensen, ordförande för Dalsbruks skolas föräld­ raförening.

Främst är det pojkarna som drar upp ande­ len i Kimitoön. Ungefär 35 procent av pojkar­ na svarade i enkäten att de är ordentligt beru­ sade en gång i månaden. Flickornas andel lig­ ger närmare genomsnittet.

18 • hem & skola • 1/2018

‒ Alla frågar sig vad det beror på. Det finns säkert många orsaker, men strålkastarna rik­ tades mot föräldrarna, hur vi påverkar barnen med våra attityder och vårt beteende. Till och med från ungdomarna kom budet att vi vuxna borde ta ett större ansvar, säger Jensen.

Kaos utan regler Drygt en månad senare, när den värsta me­ diestormen hade lagt sig, bjöd föräldraför­ eningen in till en föräldrakväll med föreläs­ ning och diskussion om hur man tillsammans kan hjälpa ungdomarna. ‒ Det handlar inte om att föräldrar eller ungdomar inte skulle veta att det är ohälso­ samt att dricka, eller att det är mot lagen att ungdomar under 18 dricker. Det handlar kan­ ske om att föräldrar ska våga sätta gränser, vil­ ket kan vara jättesvårt. Jag hoppas att vi ska få

till stånd någon form av kamratstödseffekt för­ äldrar emellan, säger Daphne Jensen.

Under föräldrakvällen presenterade Christoph Treier, idrottspsykolog och mental trä­ nare, bland annat en modell från Island där man framgångsrikt lyckats minska ungdomars alkohol- och drogmissbruk. I slutet av nittio­ talet var hela 40 procent av de isländska ung­ domarna rejält alkoholpåverkade eller drogpå­ verkade minst en gång i månaden. Men efter att föräldrarna kommit överens om och för­ bundit sig vid gemensamma spelregler låg an­ delen år 2017 nere på 5 procent. ‒ Det handlar inte om så märkvärdiga åtgär­ der. Det handlar bland annat om att vara när­ varande i sina ungdomars liv, och det handlar om att sätta gränser, säger Treier.

Vi skickar inte ut små barn ensamma i trafi­ ken, eftersom vi vet att de inte kan bedöma ris­

Föräldrar till tonåringar behöver prata mera med varandra, säger Daphne Jensen, Marica Westerlund, Jonna Lappalainen och Lisbet Lindblom.

ker eller ta ansvar för sin egen säkerhet. På sam­ ma sätt är det med tobak, alkohol eller droger, säger han. Vi måste våga vara föräldrar. Det är vi som ska uppfostra våra barn och visa dem vad som är rätt och fel. ‒ Precis som det blir kaos på fotbollsplanen, blir det kaos i familjen utan regler, kons­taterar idrottspsykologen.

Våga vara polis ‒ Vi måste jobba tillsammans, hela byn, hela ön, säger Marica Westerlund, tonårsförälder och Hem och Skola-aktiv, efter tillställningen.

Vi måste våga ta konflikten med våra barn. Vi är föräldrar, inte kompisar.

Någon av åhörarna poängterade att det inte ligger i den finska kulturen att vara föräldrar åt andras barn. Det är synd, säger Lisbet Lindblom, som också satt i publiken.

‒ Själv har jag fått smeknamnet ”polisbet” i vår by, säger hon. ‒ Finlandssvenskar som annars är så famil­ jära, varför vågar vi inte ta tag i det här? Som vuxen måste jag våga säga till om jag ser en tonåring röka utanför butiken, fast det inte är mitt barn. Alla Kimitoöns barn är våra barn, utbrister Jonna Lappalainen. ‒ Egentligen borde man börja diskutera det här med kamratstöd föräldrar emellan redan när barnen föds, och inte vänta till högstadiet, säger Daphne Jensen. Tonårsföräld­rar behö­ ver varandra.

Fotnot: Efter föräldrakvällen i november har föräldrar på Kimitoön bildat en arbetsgrupp som utreder hur man kan implementera Islandsmodellen på Kimitoön. Fritidsaktiviteter och rusmedelsanvändning är viktiga delar i planerna, men också andra aspekter. Huvudmålet är en tryggare uppväxt för Kimitoöns barn.

Enkäten Hälsa i skolan Genom enkäten samlar Institutet för hälsa och välfärd (THL) information om ungas välmående och skolförhållanden. Den görs vartannat år, senast våren 2017.

I undersökningen deltar årskurserna 4, 5, 8 och 9 samt första och andra årets studerande i gymnasier och yrkesskolor.

Enkäten från ifjol visar att allt fler unga är helnyktra och att drickande i berusnings­syfte minskar. Däremot verkar övervikten bland unga öka. Många upplever också mobbning.

Resultaten från Kimitoön visade också till exempel att här finns goda möjligheter till fritidssysselsättningar­och att få skolkar.

Källa: THL Hem & skola • 3/2017 •

19

aktuellt

â&#x20AC;?VĂĽga vara tydlig gällande alkoholâ&#x20AC;?

En av Hem och Skolas nya fÜreläsare, Anne Ahlefelt, fÜreläser om rusmedel. Hon har lüng erfarenhet av att prata med fÜräldrar, elever och lärare om ämnet, och hon uppmanar fÜräldrar att vara tydliga och sätta gränser i frügan. text: Malin WikstrÜm

elbas

trombon

g G I T A R R

P I A N O

slagverk

l

T

CELLO p o p s ĂĽ n g s g r u p p STRĂ&#x2026;KORKESTER musikkännedom e l g i t a r r KĂ&#x2013;R

VK IOORLNI NE T T

S

O

altviolin e l g i t a r r

oboe

e

T

g

E

trummor r

18 .20 FI 5 .

S Ă&#x2026; N G E N S E N S E M B L E T 2â&#x20AC;&#x201C;9 EN. G E A T p o p / j a Nz Ă&#x201E;z KLARINETT SV Ă&#x2026; NG P U K G Kp O M P O S I TION . i a n o NIN WW ¤ ¢ § Â&#x2DC; Â? Â&#x17D; ¤ L Ă&#x201E; :W M POPSĂ&#x2026;NG FLOO AN B N I CKFLĂ&#x2013;JT R ME N

GITARR o

BAND

R

Â&#x160;Â&#x2014;¤ŠÂ&#x201C;Â&#x153;Â&#x2014;Â&#x201C;Â&#x161;

VALTHORN

N

S A X O F O N v a l t h o r n

O

Â?ÂĄÂ&#x160;Â&#x2018;ÂŁÂ?Â&#x17D;Â&#x2014; dragspel

F

ORGEL h a r p a

O

FA G O T T

TRUMMOR

X

popsĂĽng TROMBON

O

Ăą LQIR#DODQGKRWHOV IL Ăą ÂŚODQGKRWHOV IL

A

f l Ăś j t

Â&#x153;Â&#x2DC;ÂŚÂŁÂ&#x201C;Â&#x2013;Â&#x2013;´Â&#x161;Â&#x161;Â&#x17D;Â?Â&#x153;Â&#x2DC; K

I priset ingĂĽr bĂĽtresor Ă&#x2026;boâ&#x20AC;&#x201C;Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag.

Kontakta oss sü hjälper vi er med allt; bütresorna, mültiderna och ett minnesvärt program.

S

HARPA

musikens grunder

FrĂĽn 65 â&#x201A;Ź/person

e l g i t a r r pop/jazz piano

CEMBALO

KLASSRESA TILL Ă&#x2026;LAND!

20 â&#x20AC;˘ hemâ&#x20AC;&#x2030;&â&#x20AC;&#x2030;skola â&#x20AC;˘ 1/2018

det är okej att använda, ocksü om man tyck­ er att det bara handlar om smü mängder. Jag tror att man bara gÜr illa om man ger unga al­ kohol. Det kan hända att barnen i stället für alkohol nügon annanstans ifrün, okej, dü für man ta den diskussionen och fÜrsÜka komma üt det problemet. Min erfarenhet och det som barn och unga under ürens lopp berättat fÜr mig är att den alkohol som fÜräldrarna ger ba­ ra är en bonus, det är gratis, men allt som of­ tast skaffar de mer alkohol nügon annanstans ifrün, fÜrr eller senare.

FĂśr fĂśräldrar gäller det att se sig själva i spe­ geln dĂĽ det gäller alkohol och tobak. â&#x20AC;&#x201C; Jag brukar rekommendera alla fĂśräldrar att ta en titt i spegeln, och begrunda att vad är det jag själv gĂśr och ger fĂśr signaler. Det är motstridigt om jag talar pĂĽ ett visst sätt och sedan agerar pĂĽ ett annat. Samtidigt fĂĽr vux­ na ta ett glas vin till maten, det är ocksĂĽ lag­ ligt att rĂśka, ocksĂĽ om det inte är hälsosamt.

Det att en vuxen gÜr det betyder inte att det är fritt fram fÜr barnen eller de unga. Det är alltid viktigt att ta den där vuxna rollen, säger Anne Ahlefelt.

KĂśp inte ut Att ge alkohol ĂĽt unga vet Ahlefelt av erfaren­ het att inte ger Ăśnskad effekt. â&#x20AC;&#x201C; Det ger väldigt motstridiga signaler om man som vuxen ger alkohol ĂĽt barn, man fĂśl­ jer inte lagen och man ger ett budskap om att

MUSIKENS GRUNDER

VĂĽga vara tydlig Det gäller att lyssna pĂĽ barnen och hĂśra vad de har fĂśr frĂĽgor och tankar om rusmedel. â&#x20AC;&#x201C; Nu när jag själv jobbar pĂĽ daghem har jag under det senaste ĂĽret pratat om Ăśl och rĂśk­ ning vid matbordet. OcksĂĽ den här ĂĽlderns barn ser rusmedel och funderar pĂĽ det, dĂĽ be­ hĂśver de fĂĽ diskutera det med en vuxen. Hälso­

perspektiv och val kan man ju fü in i diskussio­ ner med riktigt smü barn ocksü.

Med lite äldre barn och tonĂĽringar kan man diskutera om det som intresserar och väcker tankar och känslor hos dem. â&#x20AC;&#x201C; TonĂĽringar i dag vet ju ganska mycket, och information finns att fĂĽ. De behĂśver nü­ gon att spegla tankar och ĂĽsikter med, och de är jätteintresserade av att hĂśra ocksĂĽ vad vux­ na tycker och tänker. Det är viktigt att fĂśräld­ rarna vĂĽgar gĂĽ med i diskussionen och kanske lite berätta hur de ser pĂĽ det.

Det gäller att vara klar och tydlig med att al­ kohol inte hĂśr till barn och unga. â&#x20AC;&#x201C; Det här stĂĽr i lagen och det är nĂĽgot som vi som fĂśräldrar och vuxna mĂĽste fĂślja. Ba­ ra fĂśr att barnet har testat, eller varit med pĂĽ en fest, betyder inte att vi vuxna behĂśver god­ känna det.

fagott

Anne Ahlefelt jobbar som daghemsfĂśrestĂĽn­ dare i Esbo, men har tidigare sysslat med rus­ medelsfĂśrebyggande arbete i femton ĂĽr. In­ om ramen fĂśr fĂśrbundets nätverk av fĂśreläsa­ re ĂĽker hon ut till skolor i sĂśdra Finland och hĂĽller fĂśreläsningar fĂśr fĂśräldrar om hur man ska tala med barn om rusmedel. Enligt Ahle­ felt kan man ta upp ämnet redan dĂĽ barnen är i dagisĂĽldern. â&#x20AC;&#x201C; Det är inte ett populärt tema pĂĽ daghem, men jag tycker att det redan där skulle vara jät­ teviktigt fĂśr fĂśräldrar att fundera kring de här sakerna. Det är i det skedet som man bĂśrjar bygga upp en diskussion kring ämnet, att tän­ ka sig att man bĂśrjar tala om rusmedel fĂśrst dĂĽ barnet själv har testat är egentligen gans­ ka sent.

L

O

S

Ă&#x2026;

N

G

LUCKAN INFORMERAR Barn

Unga

Integration

Kultur

barnkultur.luckan.fi

ungdomsakademin.fi

welcome.fi

helsingfors.luckan.fi

LUCKANS UNGDOMSVERKSAMHET Luckan erbjuder handledning, ungdomsinformation och normmedveten fortbildning på svenska.

Mer information och handledning kan fås via telefon, e-post eller på webben.

Mera info: ungdomsakademin.fi

SOMMARKOMPASSEN.FI

UNGINFO.FI

Söker du sommarläger eller aktiviteter för dina barn?

Sommarkompassen presenterar svenskspråkiga kurser, läger och andra aktiviteter under sommaren för barn och unga.

UngInfo-appen hjälper unga att snabbt och enkelt hitta svenskspråkiga tjänster.

Gå in på sommarkompassen.fi och följ med vad som händer i sommar!

SLUTA PANTA

LUCKANS LOGOTYPER 2010 Logotyperna används enligt verksamhet och färg om inte annat

Sluta Panta är en nationell chatt där du som är ung kan samtala online med professionella handledare och andra ungdomar i din ålder.

Luckans svartvita logo

Logo som används vid Produfo Färgkod: E0007C

Luckans röda logo Färgkod: E01F26

Logo som används vid Bridge Färgkod: 3AC3F2

Hem & skola • 3/2017 •

21

”

Kolumn

Talko är vackert eftersom det som tanke och fenomen­ skulle ha mycket att ge dagens Finland.

Talkoandan är död – länge leve talkot!

22 • hem & skola • 1/2018

: Mikk

o Leh

timä

ki

väntat på att ”någon annan” ska stiga fram och ställa upp.

Kanske det är grundfrågeställningen som är fel? Det är inte någon som ska ställa upp, det är vi.

Jag tror att det bara behövs ett tillfälle där alla känner sig delaktiga och jobbar mot ett gemensamt mål, för att så ett tankefrö om att talko är pre­ cis det vi behöver. Det behövs för att kom­ ma ifrån den själv­ iska idén om att ”någon nog stäl­ ler upp”. Gör tröskeln låg, bör­ ja med en matring i din vänskaps­ krets, en gemen­ sam sopplunch i en förening du är med i. Eller ett städ- och byggtalko på skolgår­ den. Och glöm inte att ge barnen/ungdomarna en möjlighet att vara med.

För om inte vi ger våra barn upplevelser av att ge­ mensamt arbete kan va­ ra belönande på ett över­ raskande sätt, vem ska då ställa upp?

Matias Jungar redaktör, envis världsförbättrare och trebarnspappa

Foto

■■Ett av de vackraste orden jag vet på finska är talkoot. Talko­ ot definieras i ordboken som ”kyläkunnan, naapureiden, työ­ tovereiden tms. vapaaehtoinen palkaton työntekotilaisuus, jo­ hon tavallisesti liittyy autettavan tarjoama kestitys”. Alltså ett oavlönat tillfälle där en grupp människor arbetar mot ett ge­ mensamt mål.

Talko är vackert eftersom det som tanke och fenomen skul­ le ha mycket att ge dagens Finland. Vi behöver mera gemen­ skap, ansvarstagande och möten, där belöningen är känslan av att kunna hjälpa varandra och (möjlig)göra tillsammans. Där fokus är på vi – inte jag.

Tyvärr känns det som om hela idén om talkots förträffliga värden gått förlorad under de senaste åren. Dels på grund av den individualistiska tid vi lever i, dels på grund av att politi­ ker har missbrukat ordet så att det har mist något av sin inne­ börd. Man kan inte skapa vi-anda med ett samhällstalko som bygger på att en del tvingas vara med, medan andra får delta på frivillig basis.

Det finns ändå goda exempel på fungerande talkoanda. I min grannkommun Malax byggdes för några år sedan en is­ hall med hjälp av hundratals talkoarbetare som arbetade frivil­ ligt i tusentals timmar för att byns barn och ungdomar ska ha en meningsfull fritid. I ett av mina barns fotbollslag ordnade vi jullådstalko. 476 jullådor gav ett litet tillskott i kassan, men det absolut största värdet med lådtalkot var ändå den kontakt som skapades mellan föräldrarna och barnen under en inten­ siv decemberkväll. I vårt husbolag har vi fortfarande höst- och vårtalko, något som vi lika gärna kunde ha som en köptjänst, men som vi envist håller kvar för att det ger oss ett tillfälle att göra något värdefullt tillsammans.

Det finns alltså all orsak att försöka återuppliva talkoidén som en förenande kraft. Det är inte ens svårt. Det handlar ba­ ra om hur vi prioriterar och hur viktig vi tycker att riktig ge­ menskap är. Inte den inbillade gemenskapen som vi skapar i våra bubblor på sociala medier, utan gemenskap IRL. Jag har flera gånger suttit på föräldramöten i skolan och i barnens föreningar och lekt tysta leken med alla andra då det har efterlysts ansvarspersoner. Jag har precis som du suttit och

Norrvalla och Solvalla ordnar

Lägerskolor & Lärardagar

Norrvalla erbjuder

Solvalla erbjuder

Fina möjligheter till en variationsrik lägerskola med spännande program.

Hör av dig så skräddarsyr vi paketet just för dig.

Ordna din lärardag tillsammans med oss. Varva din mötesdag med aktiviteter och avkoppling.

Vi erbjuder fartfyllda och spännande lägerskolor samt aktivitets- och inspirationsdagar. Kom och prova på nya aktiviteter med klasskompisarna.

Starta din mötesdag i vår restaurang.

Kombinera din mötesdag med paddling på Nouxträsket eller härlig grillstund i vår nya grillkota.

Tag kontakt: Nina Boström ��� ��� ����, Victor Ohlis ��� ��� ����, Jessica Havulehto ��� ��� ����, norrvalla@folkhalsan.fi.

Tag kontakt: Alexandra Kvist ��� ��� ����, Jimmy Lindfors ��� ��� ����, Karoliina Laaksoharju ��� ��� ����, solvalla@folkhalsan.fi.

.fo www

t

idrot

n.fi/

lsa lkha

TRO DET ELLER EJ IBLAND BEHÖVER MAN HJÄRTAT LIKA MYCKET SOM HJÄRNAN I STUDIERNA.

Alla jobb handlar inte om enbart kunskap.

I många yrken behövs också kärlek och omsorg.

Om du vill ha ett meningsfullt jobb för människan bekanta dig med vårt utbildninsutbud.

mångsidighet, mångfald med respekt för människan

ČljʍɨƃȟʍȶɽƃɁɥȈɰɽɁӝˎӣȟɨljǁʍ

Çť¶ Ą¸K9ť Ӑ ěĄ"ȶ"ÇA Ӑ Ā K¶Č"Ã"¶ Ӑ ¸ ĀĀÝ Ӑ Ąĩݶݸ Ť Hem & skola • 3/2017 •

23

Fråga juristen Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga – mejla redaktor@hemochskola.fi

Vad göra när skolskjutsen inte fungerar? fråga: Jag är mamma till ett barn med autism som har rätt till taxiskjuts till och från skolan.

Mitt barn klarar sig inte på egen hand, utan behöver en trygg vuxen som finns på plats bå­ de vid start och ankomst.

Nu har kommunen vi bor i konkurrensut­ satt taxitjänsterna och resultatet har varit för­ ödande. Kommunen har anlitat ett nytt före­ tag som inte har klarat av att leverera. Det har varit struligt både med tider och adresser och vår son har lämnats ensam på en parkerings­ plats utan någon vuxen som tar hand om ho­ nom. Tyvärr har också några taxichaufförer be­ handlat honom burdust och varit oförstående inför hans specialbehov. Detta har ruskat om både vår sons känsla av trygghet och hela vår familjs vardag.

Vad kan jag som förälder göra för att mitt barn ska få en trygg skolresa? Vilka är mitt barns rättigheter i den här frågan? ”Mamma till världens finaste pojke”

Regi och dramatisering Oskar Pöysti På scenen Robert Kock och Meri Anna Hulkkonen

Svar: Enligt lagen om grundläggande utbild­ ning har en elev rätt till gratis skolskjuts om hen bor mer än fem kilometer från skolan el­ ler om skolvägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är för svår, ansträngande eller farlig. Då kommunen kö­ per tjänster av en utomstående tjänsteprodu­ cent, i detta fall taxibolaget, har kommunen ansvar för att tillgången till tjänsterna är jäm­ lik och att tjänsterna finns i tillräcklig omfatt­ ning och är av tillräcklig kvalitet. Kommunen ska övervaka tjänsteproducenten så att tjäns­ terna uppfyller kraven.

Sedan är det en annan fråga vad vårdnadsha­ varen kan göra åt situationen. Först och främst borde hon kontakta kommunen och påpeka bristerna, så att kommunen kan utöva sin till­ syn över tjänsteproducenten. Beroende på om­ ständigheterna kan händelser som den fråge­ ställaren beskriver, där ett autistiskt barn blivit övergivet på en parkeringsplats, till och med

vara straffbara och därmed en polissak.

Om kommunen är medveten om proble­ men men inte gör någonting kan vårdnadsha­ varen lämna in ett klagomål över kommunen till Regionförvaltningsverket eller någon av de högsta laglighetsövervakarna, men klagomåls­ processen är långsam och resulterar endast i ett ställningstagande till om kommunen har age­ rat fel. Systemet utgår alltså ifrån att kommu­ nen självmant tar sitt ansvar och byter ut tjäns­ teproducenter som inte håller måttet. Om så inte sker finns det inte riktigt några effektiva medel att ta till.

Lagen tillåter också att kommunen i stället för att ordna skolskjuts erbjuder ett ”tillräck­ ligt understöd för transport eller ledsagande”, vilket innebär att vårdnadshavaren kan få ett ekonomiskt understöd om hon ordnar trans­ porten själv. Det kan vara ett alternativ, men det passar inte alla familjer.

Eugène Ionesco

BERÄTTELSER 1-2-3-4 Urpremiär 10.4.2018 Scenografi, kostym, ljus Janne Vasama Ljudplanering Kristian Ekholm I samarbete med Ensemble Bulleribock

Berättelser 1-2-3-4 är en upplevelse för barn i åldern 3–6 full av infall, musik och magi.

För en delad fantasi är dubbel glädje.

Föreställningen turnerar efter premiären och kan beställas från Viirus till daghem, förskolor m.m. Pris 500 € + moms.

Mer information från Viirus. Föreställningen ges även på Viirus i april.

Medelhavsgatan 14, 00220 Helsingfors 09 440 224 viirus.fi lippu.fi

24 • hem & skola • 1/2018

Din tid är nu!

Utveckla din kompetens, skaffa en behörighet, avlägg en yrkesexamen. Det är din tid nu. Våra utbildningar är anpassade för vuxna och för att passa in i vardagspusslet. Vi erbjuder bl.a. följande utbildningar:

U! ANSÖK N -ansok c

ticum.fi/fb

www.prak

• • • •

MERKONOM BARNLEDARE NÄRVÅRDARE LEDARE FÖR MORGON-, SKOLGÅNG-, OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET • VISUELL MARKNADSFÖRARE • EKOFRISÖR • YRKESEXAMEN INOM MEDIEBRANSCHEN Läs mer om våra vuxenutbildningar, kortkurser och tjänster på vår hemsida prakticum.fi/vuxna Våra aktuella kortkurser och föreläsningar hittar du på prakticum.fi/kurser Ungdomsutbildningens utbud finns på prakticum.fi/unga

2017_1601_hemochskola.indd 1

7.2.2017 10:31

Hem & skola • 3/2017 •

25

Aktuellt Projektet Mer än ord har klarlagt hur, var och när föräldrar vill att det första beskedet om barnets funktionsnedsättning ges. På en ny webbplats samlas mångsidig information för bland annat anhöriga.

Dagis

Text och foto: Anna Kujala

Mer än ord behövs som stöd – Också ett väntat besked om en funktions­ nedsättning innebär en chock för föräldrarna.

De behöver hopp och stöd för att anpassa sig till den nya situationen och känna att de kla­ rar av föräldraskapet, säger projektledare Henrika Mercadante vid FDUV. Under projektets gång har över hundra för­ äldrar berättat om sina upplevelser.

– Gemensamma saker som har kommit upp är att föräldrar önskar sig respekt, sakliga svar på alla frågor och en positiv attityd från vårdoch daghemspersonalens sida.

Många föräldrar upplever att deras frågor inte har tagits på allvar eller att de inte har fått den hjälp som har utlovats. I ett fall lämna­ des föräldrarna ensamma i förlossningssalen, barnmorskan sprang ut. I ett annat konstate­ rade läkaren kallt att ”det här barnet blir det inget av”, säger Mercadante.

Några föräldrar lyfte även fram att professi­ onella ofta vänder sig enbart till mammorna, så att papporna blir utanför.

– Det här leder också till att mammorna känner sig väldigt ensamma. Det är viktigt att få med båda föräldrarna till alla möten, att för­ äldrarna har samma information och inställ­ ning.

Diagnosen en lättnad Under begreppet funktionsnedsättning sam­ las väldigt många diagnoser. En del funktions­ nedsättningar upptäcks under graviditeten el­ ler vid förlossningen, andra senare i livet. En diagnos kan vara en lättnad och öppna nya dörrar.

– I regel är det lättare om man har en klar diagnos från början, till exempel Downs synd­ rom. Besvärligast är det för dem som har ett barn med många olika svårigheter, men ing­ et som riktigt räcker till för en specifik diag­ nos. Då faller de utanför speciallagarna. De får

26 • hem & skola • 1/2018

Fakta FDUV, intresseorganisationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning, har huvudansvaret för Mer än ord, som pågår åtminstone ett år till.

Samarbetspartner i projektet är Förbundet Hem och Skola, Folkhälsan Välfärd, Autismoch aspergerförbundet, Kårkulla samkommun, Svensk Finlands barnmorskeförening samt många föräldrar.

Finansiär är Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA. Mera information för familjer med barn med funktionsnedsättning finns på www. fduv.fi.

kämpa för precis allt, även om stöd egentligen inte borde ges utifrån en diagnos utan vara be­ hovsbaserat, säger Mercadante.

– Det är också lättare att få förståelse för bar­ nets avvikande beteende av andra vuxna, när man kan säga att barnet har en diag­nos.

Det stöd som behövs kan handla om att få avlastning, hjälp med att ansöka om bidrag eller praktiska tips i konkreta vardagssituatio­ ner. Hur handskas med aggressioner mot sys­ kon eller problem med ätandet? Föräldrar till ett synskadat eller rullstolsburet barn kan be­ höva konkreta råd om hjälpmedel eller hur de ska möblera hemma, medan föräldrar till barn som plötsligt smiter iväg är i behov av tips för att förhindra detta.

De intervjuade föräldrarna upplevde ändå att det allra viktigaste stödet är kontakten med andra vuxna i liknande situation.

– Oberoende av funktionsnedsättning är det mycket de här familjerna har gemensamt.

De har upplevt samma saker: sorgen och an­ passningen till att barnet är annorlunda och kampen mot byråkratin för att få hjälp.

Ny webbplats I vår lanseras en ny webbplats med informa­ tion som anhöriga eller professionella som kommer i kontakt med funktionsnedsättning­ ar har nytta av. Förutom information om hur man på ett bra sätt berättar om barnets funk­ tionsnedsättning för föräldrarna finns det bas­ ordlistor med begrepp, länkar till korrekt in­ formation om diagnoser, videor om andra fa­ miljers vardag – och info om var man kan få hjälp med olika saker.

FDUV utarbetar också utbildningspaket om bemötande för läkare, barnmorskor, barn­ rådgivnings- och daghemspersonal.

– Behov finns, utbildning behövs, likaså ökat samarbete, säger Mercadante.

Inom projektet Mer än ord har föräldrar jobbat i grupper och delat med sig av sina erfarenheter av det första beskedet om sina barns funktionsnedsättning.

– Föräldrarna behöver empati, relevant information och stöd vid rätt tidpunkt, säger projektledare Henrika Mercadante.

Recept Foto: Karin Lindroos

Pannkakspizza Smet: 8 dl mjölk 4 dl speltmjöl 4 ägg 1 tsk salt 1 msk rypsolja Fyllning: 200 g köttfärs 2 morötter 1 bit palsternacka/rotselleri 1 gul lök ½ tsk salt 1 msk oregano 1 krm svartpeppar 2 tomater 6 små champinjoner eller motsvarande

mängd skogssvamp 3 dl riven ost 1. Vispa ner mjölet i hälften av mjölken.

2. Tillsätt resterande mjölk, samt vispa ner ägg, salt och olja i smeten.

3. Låt pannkakssmeten svälla ca 20 minuter i kyl­ skåpet.

4. Värm ugnen till 225 grader.

5. Vispa upp smeten och häll den i en långpan­ na med bakplåtspapper. Grädda pannkakan ca 20–25 minuter tills den har stannat i mitten och fått lite färg.

6. Ta ut pannkakan ur ugnen och höj temperatu­ ren till 250 grader.

7. Tillred fyllningen under tiden då pannkakan är i ugnen­.

8. Skala och riv rotsakerna grovt. Finhacka löken och oreganon. Skiva tomat och svamp tunt.

9. Värm en stekpanna och bryn köttet tills det får färg. Hacka samtidigt sönder köttet med en träspade.

10. Tillsätt lök, rotsaker, salt, oregano och svart­ peppar när köttet är brynt.

11. Sänk värmen och låt steka några minuter till.

12. Fördela köttfärsfyllningen över pannkakan och rada ut skivad tomat och champinjoner.

13. Strö över riven ost och gratinera pannkakspiz­ zan hög­re upp i ugnen i ca 10 minuter.

Tips

Servera gärna pannkakspizzan med spenat på eller med en kålsallad.

Recept: UngMartha

Jujja och Tomas Wieslander – Sven Nordqvist:

PREMIÄR I FEBRUARI 2018!

MAMMA MU OCH KRÅKAN Regi: Olka Horila

Vänskap är viktigt för oss alla!

För barn i åldern 3 år och uppåt.

Speltid 50 min.

På Annegården i Helsingfors: Februari 12., 13., 14. (10.00 utsålda) På hemmascenen på Johannebacken: April 17., 18., 19., 20. (9.30) 21. (14.00) 26. (10.00) 27. (9.30) 28. (16.00) BOKA I GOD TID! Turnépjäs!

Förfrågningar och bokningar på teaterns kontor vardagar kl. 8.00 – 16.00, tfn 09-4391 220, hevosenkenka.fi, lippu.fi, e-post: hevosenkenka@hevosenkenka.fi

www.hevosenkenka.fi

Johannebacken 2, 02200 ESBO Hem & skola • 3/2017 •

27

Sibbo gymnasium

VIRKBY GYMNASIUM

HUMANT / INNOVATIVT / KREATIVT

â&#x20AC;?Man känner att man hĂśr hemma här.â&#x20AC;?

Ĺ&#x161;Ć&#x161;Ć&#x161;Ć&#x2030;Ć?Í&#x2014;ÍŹÍŹĆ&#x2030;Ä&#x17E;Ä&#x161;Ä&#x201A;Í&#x2DC;ĹśÄ&#x17E;Ć&#x161;ÍŹĹŻĹ˝Ĺ&#x161;ĹŠÄ&#x201A;͏ůƾŏĹ?ŽŏŽƾůƾĆ&#x161;ĆľĆ?ÍŹÇ&#x20AC;Ĺ?Ć&#x152;ĹŹÄ?Ç&#x2021;ͲĹ?Ç&#x2021;žŜÄ&#x201A;Ć?Ĺ?ƾž

www.sibbogymnasium.ďŹ

sibbogymnasium@sipoo.ďŹ

Ćľ Ĺ&#x161;Ĺ?Ć&#x161;Ć&#x161;Ä&#x201A;Ć&#x152; Ĺ˝Ć?Ć? Ä&#x2021;Ç&#x20AC;Ä&#x17E;Ĺś Ć&#x2030;Ä&#x160; &Ä&#x201A;Ä?Ä&#x17E;Ä?ŽŽŏÍ&#x160;

www.facebook.com/sibbogymnasium

www.instagram.com/sibbogymnasium/

'Ä&#x17E;ĹľÄ&#x17E;ĹśĆ?Ä&#x201A;Ĺľ Ä&#x201A;ĹśĆ?Ć&#x201A;ĹŹÄ&#x201A;Ĺś ĎŽĎŹÍ&#x2DC;ώͲϭϯÍ&#x2DC;ĎŻÍ&#x2DC;ĎŽĎŹĎ­Ď´

Gea2018

Trivsel, Tradition, Trygghet och TillfĂśrsikt Fyra enkla enkla ord, ord, som Fyra som beskriver beskriver Svenska samskolan i Tammerfors Svenska samskolan i Tammerfors

Välkommen!

Välkommen!

Svenska samskolan ii Tammerfors Tammerfors Svenska samskolan Koulukatu 14 Skolgatan 14 33200 TAMMERFORS 33200 TAMMERFORS Tfn: 03-212 03-212 379 3794 www.samskolan.ďŹ Tfn: 050 4327189

1895-201 1895-2007

BrändÜ gymnasium Träning fÜr livet

WALL OF FAME!

KARRIĂ&#x201E;R VIA

KIMITOĂ&#x2013;NS GYMNASIUM VĂ&#x2026;RA TIDIGARE STUDERANDE BERĂ&#x201E;TTAR

Se länk 28 â&#x20AC;˘ hemâ&#x20AC;&#x2030;&â&#x20AC;&#x2030;skola â&#x20AC;˘ 1/2018

Wall of Fame

Kom som du är, bli den du vill tillsammans i tiden mot framtiden

vi erbjuder:

• två antagningslinjer: Allmänna linjen Företagarlinjen • höglassig undervisning • inspirerande temakurser • mångsidig och personlig handledning ǁǁǁ͘ŬƌŽŶŽďLJŐLJŵŶĂƐŝƵŵ͘Į Kansli tfn 040 126 9377 Rektor tfn 040 589 6913 Gesterbybågen 3 www.kyrkslattsgymnasium.com

Flyglinje Jakt och natur Musikperiod Projektresor utomlands Studieperioder i andra skolor

IB World School

Hem & skola • 3/2017 •

29

Bibliotekarien tipsar Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör.

Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors.

Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.

För de yngsta Alice Lima de Faria: Det var inte jag! sa Robinhund. Natur & Kultur, 2016. Översatt från nors­ka.

■■Robinhund måste gå till dagis trots att han inte vill. Där händer det många misstag och läsaren tycker snart synd om Robinhund som alltid får skulden. Ing­ en av hans vänner på da­ gis hjälper honom och inte heller de vuxna lyssnar, de är oförstående och ibland till och med skrämmande.

Som tur är har Robinhund en trygg storebror som han kan berätta allting för och som tror på honom.

För högläsning Elena Favilli och Frances­ ca Cavallo: Godnattsagor för rebelltjejer, Max Ström förlag, 2017. Över­ sättning från engelska: Hans-Jacob Nilsson och Åsa Jonason.

■■I boken skildras oli­ ka ålders flickor och kvin­ nor från faraonernas Egyp­ ten till vår samtid. Vi får lä­ sa om kvinnliga astronau­ ter, matematiker, idrottare och konstnärer från he­ la världen. Både stora som små fascineras av dessa star­ ka, modiga, målmedvet­ na kvinnliga förebilder som trott på sig själva trots om­ givningens protester. Jag re­ kommenderar boken som godnattsaga, även för poj­ kar!

Mellanåldersbok Iben Akerlie: Lars är LOL, Lilla Piratförlaget, 2017. Översättning från norska: Sabina Söderlund.

Ungdomsbok Arnar Már Arngrimsson: Noll Koll, Katla förlag, 2016. Översättning från is­ ländska Ylva Hellerud.

■■Är det viktigare att va­ ra populär än att göra rätt?

Det är en av många svåra frågor som Amanda ställs inför i Lars är LOL. Aman­ da blir vänelev till Lars, som har en funktionsvaria­ tion. Hon är full av fördo­ mar och samtidigt väldigt ängslig över vad alla klass­ kamrater tänker om hen­ ne om de får veta att hon umgås med och trivs med Lars. Eftersom boken väck­ er många tankar och frågor, rekommenderar jag den som högläsning.

■■I boken, som vann Nor­ diska rådets barn- och ung­ domslitteraturpris 2016, får vi lära känna Hannes som skickas till sin farmor ute på landsbygden över som­ maren. Hannes är mitt in­ ne i de svåraste ungdoms­ åren med ett stormigt käns­ loliv samtidigt som han är ovillig att ta emot vägled­ ning. Från att ha haft noll koll hittar han sakta men säkert sig själv tack vare by­ te av miljö, viktiga personer runt omkring honom och inte minst hunden som all­ tid står vid hans sida.

Samla pengar snabbt & enkelt!

Ser du fram emot en karriär som ett

eftertraktat proffs?

arcada.fi 30 • hem & skola • 1/2018

Moshos omtyckta kvalitetsprodukter innehåller hudvårdsprodukter för olika målgrupper. Det finns handtvålar, duschgeler, hudvårdskrämer m.m.

Bekanta dig med våra härliga nya produkter på mosho.fi.

Där kan du läsa mera och beställa ett gratis Prova-på-paket!

varainhankintaa | medelanskaffning

BJĂ&#x2013;RNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA

SĂĽ mycket mer!

Intressanta specialkurser i bland annat modersmĂĽl, matematik, fysik och kemi som endast Steinergymnasiet erbjuder

KUNSKAP Delta i internationell kulturresa, samt i läger i hemlandet och utomlands Utbytesür!

Projektkurser i konst, drama, musik och rĂśrelse.

Ocksü mÜjligt att avlägga gymnasiediplom!

KREATIVITET

*<01$6,(7 , 7,'(1 0(' 6,.7( 3c )5$07,'(1 7ULYVHO 7UDGLWLRQ 7U\JJKHW 7LOOVDPPDQV

VĂ&#x201E;LKOMMEN till BSS!

2WDYDQNDWX %M|UQHERUJ WIQ

ZZZ EMVV IL

Studera i en tvĂĽsprĂĽkig miljĂś med gemensam studerandekĂĽr

SJĂ&#x201E;LVKĂ&#x201E;NSLA Anta nya utmaningar och Ăśverträffa dig själv!

SĂśk via GEA 20.2-13.3.2018

www.steiner.fi

Hemâ&#x20AC;&#x2030;&â&#x20AC;&#x2030;skola â&#x20AC;˘ 3/2017 â&#x20AC;˘

31

Aktuellt

Tidsresan

ger insikt i konflikter Året är 1917, det är oroliga tider. I Helsingfors ordnas våldsamma demonstrationer, arbetarrörelsen har utlyst storstrejk och det autonoma Finlands framtid är osäker.

En grupp ungdomar har begett sig till Hertonäs gård för att söka mat, skydd och husrum.

Text och foto: Anna Kujala

32 • hem & skola • 1/2018

I verkligheten är ungdomarna abiturienter vid Sibbo gymnasium, tidsmässigt befinner vi oss i nutid. På Hertonäs gårds marker har Fören­ ingen för Drama och Teater, DOT, skapat en tidsvandring där barn och ungdomar får upp­ leva livet vid tiden kring Finlands självständig­ hetsdeklaration.

Under tidsvandringen träffar de på perso­ ner som kunde ha levt för hundra år sedan. Pi­ gan Elsa (Helena Laxén), som bjuder på bark­ bröd, prästen (Fabian Silén) som är upprörd över arbetarnas krav på åtta timmars arbets­ dag, godsägare Bergbom (Hans Lindroos) som tror att allt ska ordna sig på bästa vis.

Fru Bergbom (Johanna af Schultén) ber ungdomarna stiga in i salongen och vill gärna höra vad som händer inne i staden. Hon bju­ der nådigt de fattiga ungdomarna på russin.

– Var lugna, det finns gott om russin, al­ la får ett!

Den unge jägaren, spelad av Elias Edström,

é Pigan Elsa (Helena Laxén) är orolig, hennes far har setts på arbetarrörelsens möte.

Hon bjuder på barkbröd och ber om hjälp med en korg skatter, alltså bröd, svamp och mjölk, som ska tas till handelsmannen för att betala pappans skulder. çç Starke Anton (Olli Sirén) och hans kamrater kämpar för bättre förhållanden åt arbetarna. ç Herr Edwin Eliasson (Elias Edström) vill att ungdomarna ska ansluta sig till jägarrörelsen och ber dem fästa en grankvist vid bröstet som tecken på detta.

Fakta

Hertonäs 1917 är en del av programmet för Finlands 100-årsjubileum. Föreställningarna fortsätter i maj 2018. Ytterligare information om tidsresor och drama­undervisning finns på föreningens hemsida www.dotdot. fi.

rekryterar ungdomarna till jägarrörelsen som kom att utgöra kärnan i den vita armén, medan Voitto (Gogo Idman) och starke Anton (Olli Sirén) uppmanar till kamp för arbetarnas sak.

Alla lägger de fram sin sak övertygande.

Abina Anna Albrecht och Christa Borgman tycker det är intressant vara i en auten­ tisk miljö där en del av sakerna som spelas upp verkligen har hänt.

– Skådespelarna är bra och de kan improvi­ sera. Man kommer nog bättre ihåg det här när man upplevt det, än om det bara skulle vara en massa skriven info.

Empati och förståelse Tidsvandringen är regisserad av Anne Sandström, som tillsammans med Carl Alm ock­ så står bakom idén.

– Vi tillämpar pjäsen och har olika vinklar beroende på besökarnas ålder. När vi spelar för lågstadiebarn är utgångspunkten främst mat­

brist och hunger i stället för aggressioner och krig, förklarar hon.

Bakom föreställningen ligger flera års arbe­ te, som började med research och utmynna­ de i dramatisering och förverkligande. En del av föreställningens karaktärer har funnits på Hertonäs gård i verkligheten. Godsägare John Bergbom blev de facto skjuten i herrgårdens salong vid inbördeskriget.

Föreställningen har ingen stjärna, allas öde är intressanta, poängterar Sandström.

– Jag hoppas att pjäsen får igång en diskus­ sion bland eleverna. Kanske ger den en bättre förståelse för dagens världspolitik och konflik­ ter, för flyktingarnas situation, för känslan av hot som lätt övergår i rädsla och aggressioner.

Grund för fortsatta studier Den sista scenen som abiturienterna får vara med i utspelar sig vid den stora ladan. Där har en del av karaktärerna samlats och det blir en

konflikt. Efteråt förs en dialog med anknyt­ ning till dagens värld. Är informationen vi får i dag mera tillförlitlig än för hundra år sedan?

Kan man lita mera på Facebook än på byskval­ ler? Är Finland demokratiskt och rättvist?

Historielärare Barbro Juselius-Rosse följer intresserat med.

– Jag tycker att föreställningen gav en bra in­ blick i hur olika sidor tyckte och tänkte. Hän­ delserna kändes verkliga och eleverna kom­ mer säkert att minnas det de sett och hört här länge.

Hon tänker hänvisa till föreställningens händelser i den fortsatta undervisningen i skolan.

– Jag tror på det här konceptet, men äldre elever borde också få tillräcklig teoretisk kun­ skap i historia. Därför är det synd att det en­ dast är tre obligatoriska kurser i historia i gym­ nasiet i dag och ingen av dem handlar om den svenska tiden.

Hem & skola • 3/2017 •

33

Fem frågor

Föräldraföreningen vid Katarinaskolan i Karis är aktiv, förutom att ordna föreläsningar och delta i jippon har föreningen rustat upp skolgården och driver eftermiddagsverksamhet. Föreningens ordförande efterlyser ändå fler engagerade föräldrar, framförallt pappor.

Text: Malin Wikström • Foto: Jani Järvinen

Aktiv förening vill ha med fler pappor Katarinaskolan i Karis är en skola med drygt 300 elever i klasserna 1 till 6. Föräldrafören­ ingen leds av Matias Kaihovirta, som är inne på sitt tredje år som ordförande.

– Föreningen försöker stödja klassföräldrar­ na i att skapa meningsfulla aktiviteter. Det handlar inte alltid bara om att samla in peng­ ar för lägerskola eller liknande, det ska ock­ så skapas en bra stämning och gemenskap. Vi vill också att föräldrarna vet att de har möjlig­ het att komma till oss om de har några funde­ ringar om det här med barnens skolgång, frå­ gor som vi kan hjälpa till med.

En del av föreningens uppgift är naturligt nog också att delta i jippon, ordna evenemang, samla in pengar och söka stipendier.

– Vi vill att barnen har möjlighet att gå på teater, och vi köper också redskap till gymnas­ tiken, instrument och sådant som kostar lite mer. Vi kan också bjuda in utomstående per­ soner till temadagar eller ge lärarna fortbild­ ningsmöjligheter, så att de i sin tur kan ge vi­ dare kunskap till eleverna.

I fjol gick föreningen in för att tillsvida­ re betala skolans licensavgifter för att använ­ da det finlandssvenska digitala skolbibliote­ ket Ebban.

Byggde lekotek De senaste två åren har föreningen satsat stort på skolgården, efter att ha fått ett stipendi­ um på 20 000 euro från Stiftelsen Brita Maria Renlundsminne.

– Vi har byggt ett lekotek, ett förråd på 9 kvadratmeter, där det finns lekredskap som eleverna kan använda under rasterna. Skolans lärare har utvecklat lekoteket så att de äldre eleverna lånar ut redskap under rasterna. Det är samtidigt en del av undervisningen, att lära eleverna ta ansvar.

Förutom lekoteket har man planterat växter på skolgården och köpt redskap.

– Redskap slits ju och det är bra, då används de och då måste man skaffa nya. Vi har också lyssnat på elevernas önskemål om hurdan skol­ gård de vill de ha. Det är meningen att man ska kunna leka exempelvis kurragömma på går­ den, och det fanns bland annat önskemål om platser där man kan bygga kojor.

Hem och Skola-föreningen upprätthåller

34 • hem & skola • 1/2018

Matias Kaihovirta är ordförande för Katarinaskolans Hem och Skola-förening, som förra året byggde ett lekotek på skolans gård.

också ett eftis, Byllan och Kupan.

– Det fungerar väldigt bra. Vi har en myck­ et duktig och professionell föreståndare som vi har stort förtroende för, och föreningen är hennes arbetsgivare. Eftermiddagsverksamhe­ ten finns i stadens utrymmen, men genom att upprätthålla den gör vi staden en stor tjänst.

Ibland tycker jag att bildningskansliet och tjänstemännen skulle kunna vara lite mer till­ mötesgående, och lyssna på olika önskemål som gäller den praktiska skötseln.

Mammorna tar ansvar Det är också en utmaning att engagera för­ äldrarna.

– Personligen tycker jag att det skulle få fin­ nas flera pappor med i verksamheten. När vi ett par gånger om året ordnar föreläsningar och bjuder in en utomstående föreläsare, kom­ mer det nästan uteslutande bara mammor. Se­ nast var 99,9 procent kvinnor, undantaget var

jag. Jag kan inte dra några slutsatser, men det finns en viss könsfördelning att det är mam­ morna som bär ansvar för skolgången. Före­ läsningen handlade om nätmobbning och nog tycker man ju att det är en fråga som skulle in­ tressera papporna också, att det är båda föräld­ rarnas ansvar. Engagemanget beror inte bara på könsroller, det finns inte alltid ett så jätte­ stort intresse för Hem och Skolas verksamhet.

Det är ofta en viss grupp föräldrar som är en­ gagerad.

Varför är du själv med?

– Dels för att jag har ett barn i fyran och ett barn som ska börja skolan i höst, och jag är in­ tresserad av skolvardagen, skolgången och ut­ bildningspolitiska frågor. Det här är mitt sätt att bidra till att barnen ska kunna ha en så bra skolgång och erfarenhet av skolan som möj­ ligt. Dels är det roligt att jobba tillsammans med andra föräldrar och lärare.

Aktuellt från förbundet Skolkontakt för åk 3 till 6 ■■Funderar du som är lärare i åk 3 till 6 på ett alternativ till läger­ skolan? Skolkontakt möjliggör en träff med en klass från en finsk­ språkig skola eller med en svenskspråkig klass från en annan regi­ on. Skolkontakt står både för resekostnaderna och en matpeng.

Förbundet Hem och Skola administrerar Skolkontakt som finan­ sieras av Svenska kulturfonden. Se skolkontakt.fi Annorlunda föräldrakväll ■■Kom ihåg möjligheten att anlita en av Hem och Skolas förelä­ sare för en föräldrakväll i skolan eller på dagis. Vi uppdaterar stän­ digt vårt nätverk av föreläsare, hör av dig ifall du har goda uppslag om teman och föreläsare: hemochskola@hemochskola.fi Hem och Skola-projekt i Vasa ■■Förbundet Hem och Skola har beviljats stöd av Veikkaus för projektet Varje förälder är en resurs för sitt barn. Vi ska anställa två personer som kommer att vara placerade i Vasa 2018 till 2021. In­ om projektet utarbetas modeller för att samverka med föräldrar i både dagis och skolor.

Pop up för dagisföräldrar ■■Under våren ordnas Hem och Skola pop up-träffar för föräldrar med barn på dagis. Det blir en nyländsk, en österbottnisk och en åboländsk träff. Tanken är att föreningsaktiva kan få kontakt med varandra, men vi välkomnar också föräldrar från dagis där det än­ nu inte finns en föräldraförening. Läs mera på hemochskola.fi/da­ gis/ Förbundets årsmöte 21.4 ■■Föreningarnas representanter välkomnas till förbundets årsmö­ te lördagen den 21 april i Vasa. Efter årsmötet kommer förenings­ utvecklaren Pernilla Howard från Föreningskick att inspirera för­ eningsfolk till att våga och vilja tänka nytt. En tankeväckande fö­ reläsning som ger konkreta verktyg och arbetssätt.

Tidningen Hem & skola Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Anders Adlercreutz, förbundsordförande.

Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Marcus Rosenlund.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola och dagis.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av ele­verna och på dagis.

Tryckeri: UPC, Vasa 2018.

Upplaga: 38 000. Årgång: 45.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

anders Adlercreutz ordförande

Micaela Romantschuk verksamhets­ledare

maarit westerén informatör

Malin wikström redaktör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter.

Föräldrabarometern ■■Under våren genomförs Föräldrabarometern, som riktar sig till föräldrar med frågor om hur de ser på samarbetet med skolan och vardagen i hemmet. Länken skickas ut via skolor och Hem och Skola-föreningar. Dina synpunkter är värdefulla.

Gnurf

Hem & skola • 3/2017 •

35

Äntligen so�marlov!

Knyt nya vänskapsband och få fina up�lev�lser på våra tryg�a och förmånliga läger Övernattningsläger på Högsand, Hangö

Dagsläger i Helsingfors och Grankulla

Juni Skapande dagsläger i Tölö 1, 4–8.6 Skapande dagsläger i Tölö 2, 11–15.6 Skapande dagsläger i Tölö 3, 18–21.6 Natur och rörelse i Kårböle 1, 4–8.6 Natur och rörelse i Kårböle 2, 11–15.6 Natur och rörelse i Kårböle 3, 18–21.6

Actionläger, 4–8.6 Skapande läger, 4–8.6 Boll & bus –läger, 11–15.6 Läger för barn med specialbehov 1, 25.6–29.6 Läger för barn med specialbehov 2, 2.7–6.7

Augusti Lägerskoj innan skolan börjar, Tjejvillan, 30.7–3.8 Skapande dagsläger i Tölö 4, 6–10.8 Natur och rörelse i Kårböle 4, 6–10.8

Med stöd av:

36 • hem & skola • 1/2018

Anmälning och info: www.bvif.fi/so�mar