m i s t l u r e n — b å t f o l ke t s i n s ä n d a r s i d a
Väjningsregler mellan kajak och segelbåt Under senare år har kajakpaddlingen ökat kraftigt och frågan om hur kajak och andra fartyg skall uppträda mot varandra har berörts i debatten, utan någon egentlig slutsats. Det har funnits ett embryo till debatt, delvis med anledning av ett rättsfall avseende ”smitning” av en segelbåt vid Tjörn runt efter en kollision med kajak, men denna debatt tycks ha dött ut utan något konkret resultat. Möjligen skulle den korta debatt som har varit kunna uppfattas på så sätt att kajak saknar väjningsskyldighet. En sådan slutsats anser vi vara oriktig. Det är angeläget med ett klarläggande i frågan. Kanske skulle rent av transportstyrelsen genom reglering klargöra vad som ska gälla, i vart fall för inre svenskt vatten. Vad först gäller sjövägsreglerna kan konstateras att det givetvis är samma regler som gäller för alla fartyg. De internationella sjövägsreglerna (IS) gäller för varje fartyg som kan användas till transport på vatten (se regel 3A IS). Det krävs således inte enligt de internationella sjövägsreglerna, till skillnad mot vad som gäller enligt sjölagens (1994:1009) definition, att fartyget är manövreringsbart. Att olika bestämmelser av de internationella sjövägsreglerna kan vara att tillämpa för olika fartyg är en annan sak. Vad sedan gäller vilka regler av de internationella sjövägsreglerna som är att tillämpa på kajak kan först slås fast att kajak är att betrakta som ett fartyg. Den kan varken anses vara motorbåt eller segelfartyg. Vidare
Kajaker framförs ofta i par eller fler, vilket gör att mötande segelbåtar får begränsat manöverutrymme.
kan kajaken vid normalt framförande varken anses ha nedsatt manöverförmåga eller vara ej manöverfärdig (se regel 3G IS och Tibergs kommentar till Regel 2B i Sjötrafikförskrifter m.m. s. 16). Slutsatsen beträffande väjningsskyldigheten enligt Regel 18B IS blir att segelfartyg inte uttryckligen ska väja för kajak. Man kan även fråga sig vilka regler som gäller för kajak och framför allt i förhållande till möte med andra fartyg. Även om man som vi återkommer till nedan, möjligen kan uppfatta kajaken som en särskild farkost, kan i nuläget konstateras att man huvudsakligen endast kan til�lämpa reglerna 2, 9, 10 och 13 IS. Regel 2 är väsentlig och särskilt moment B av den regeln bör uppmärksammas. Regel 2B IS lyder: När dessa regler tolkas eller til�lämpas ska tillbörlig hänsyn tas till alla navigationsfaror och kollisions-
risker samt till alla särskilda omständigheter, inbegripet begränsningar hos berörda fartyg, som kan kräva att man avviker från dessa regler för att undgå överhängande fara. Regeln innebär ett ömsesidigt ansvar att undvika kollision, men också ett hänsynstagande till samtliga omständigheter. Väjningsreglerna i regel 18 IS bygger på en hierarki utifrån manöverförmåga. Det mest manövrerbara fartyget skall väja för andra. Det är detta som kommer till uttryck både i regel 2 och andemeningen i regel 18 IS. Utifrån antagandet att kajaken har bättre uppsikt, mindre djupgående och, framför allt, bättre manöverförmåga, leder det till att kajaken i de allra flesta fall skall ta hänsyn till segelbåten i större utsträckning än segelbåten skall göra för kajaken och därmed skulle kajaken vara väjningsskyldig. Det ökade bruket av kajaker
måste också leda till slutsatser i samma riktning. Det kan vidare konstateras att kajaker oftast framförs i par eller fler. Detta leder till att den mötande segelbåten får begränsat manöverutrymme. Givetvis måste man bedöma situationen under hänsynstagande till särskilda förhållanden som kan råda i den aktuella situationen samt överväga om någon åtgärd krävs (se Svenska Seglarförbundet Bestraffningsnämnds beslut den 2 oktober 2008 i bestraffningsärende nr 1/2008). Slutligen vill vi sända upp en försöksballong till ett alternativt synsätt. Kajakens manöverförmåga kan sägas likna det maskindrivna fartygets, i vart fall under kortare tider, tills dess mjölksyra uppstår hos paddlaren. Detta förhållande gäller också motorbåt med elutombordare; dess batteri kan också ta slut snabbt. Det finns visserligen inget uttryckligt stöd för att likställa en kajak med motorfartyg, men det kanske är önskvärt. Vi har tidigare stött på en roddklubb på Themsen som, i vart fall för sina medlemmar, angivit att roddbåten skall jämställas med motorbåt. Att roddbåt har stora likheter med kajak torde vara uppenbart. Transportstyrelsen skulle kunna göra samma sak i inre svenskt vatten. Svante O. Johansson, jur. dr tidigare innehavare av Torsten Petterssons professur i sjörätt och annan transporträtt vid Göteborgs universitet, numera justitieråd i Högsta domstolen. Johan Tisell, civilingenjör
Rättelse om anslag till sjöfarten Regeringen har beslutat att 35 Mkr av Trafikverkets forskningsanslag ska tilldelas sjöfarten under 2013. Det är behoven hos handelssjöfarten, alltså de betalande kunderna, som ska styra hur medlen fördelas. Sjöfartsverket och Trafikverket ska vara lyhörda och lyssna in de behov som han-
delssjöfarten har. Detta är alltså inte medel som finns till förfogande för båtlivet. Pengarna kommer inte att användas för att utveckla tjänster eller produkter till fritidsbåtar. Sjöfartsverkets uppdrag är i första hand att tillgodose handelssjö-
fartens behov. Självklart försöker vi också i möjligaste mån även beakta fritidsbåtarnas intressen, men vårt huvudfokus är handelssjöfarten. Däremot arbetar vi också med att bidra till fritidsbåtarnas utveckling på andra sätt, och förhoppningsvis kan handelssjöfartens utveckling
Efterlysning av Johanna Vi söker efter s/y Johanna, som hade segeltecken Ö10 och S-7 när den var i Sverige. Vi har köpt båten 1999 till Finland och vill gärna få mera info om hennes historia från de gamla ägarna. Johanna är byggd 1949 på Ohlsson båtvarv i Tynningö. Hon hette Blanzeflor i början, men har senare bytt namn till Johanna. Båten är ritad av Knud H. Reimers. Systerbåt hette Tormentoso. Ritningar har vi hittat hos Sjöhistoriska museet. Data: 10,50x2,80 m. Harri Hummelin, harri.hummelin@harrico.com
mot mindre miljöpåverkan och större effektivitet också gynna fritidsbåtarna i förlängningen. Vänliga hälsningar, Maria Ottosson Kommunikationsdirektör, Sjöfartsverket
Efterlysning Vet någon något om träsegelbåten Isabelita Betancor byggd 1948 i Las Palmas. Riggad som en ketch och 15,26 m lång. Den låg förtöjd vid Muelle Santa Catalina I Las Palmas i december 1969 och skulle förmodligen segla till Brasilien via Kap Verde öarna. Jag är oerhört tacksam för tips och fakta. Ingrid.frohlich@tyfonmail.se
50 båtl iv 4• 2013
www.batliv.se/pdf